Datorn När du har läst det här avsnittet skall du: känna till datorns historia kunna vilka tekniker man använder för att ta kontakt idag kunna reflektera kring fördelar och nackdelar med modern kommunikationsteknik kunna följande ord och begrepp: digital, transistor, virtuell, kommunikationssatellit Du kan även lyssna på sidorna i läroboken: Teknik direkt s.13-19. Lyssna gör du på inläsningstjänst. Datorn genom historien och framtiden som ett hjälpmedel till kommunikation. Bildtext: 1642 uppfanns denna räknemaskin av den franske fysikern Pascal, det var en mekanisk räknemaskin och en föregångare till datorn. bilden är från tekniskamuseet Stockholm. Tillbakablick Historik: De första datorerna var räknemaskiner och order Computer betyder beräknare och utförde operationer utifrån inmatat material. Detta skedde redan 1834 då var datorn konstruerad av kugghjul. Kunskapen om elektricitet började slå igenom i samhället i slutet av 1800-talet. Vi fick t ex glödlampor, elektriska motorer och kraftverk. Även kunskapen om nya material och tillverkningsmetoder. Detta var förutsättning för att kunna bygga de första datorerna som drevs av elektricitet. Elektroniken kom först i slutet av 1940- talet. Dessa datorer blev ett viktigt verktyg för militärer. 1946 byggdes den första digitala datorn (ENIAC). Datorn hade 18000st radiorör, de var ömtåliga för stötar, hade rörliga delar inuti och blev varma därför gick de lätt sönder, det var i förhållande också dyra. Radiorör ersattes av transistorn som uppfanns 1948, det blev förutsättningen för att göra datorn mindre och snabbare, transistor var tåligare mot stötar, värme och mycket billigare
att tillverka i stora serier. Sverige hade ingen egen tillverkning av datorer, och en orsak var att myndigheterna trodde att Sverige bara behövde två tre datorer på 1950-talet. 1980-talet är årtiondet som datorn blir små billiga att tillverka så att det skapas en persondator. Datorn utvecklades ganska långsamt under 50-talet, snabbare under 60-talet för att nästan explodera under 70-, 80- och 90-talet. Idag 2010-talet är det en ny explosion på gång och det är orsakat av kunskapen om nya material och vidare nanoteknik. All elektronik består av delar som har olika funktioner och tillsammans kan de styra större system. Vad är datorer? Datorn är maskiner som utför uppgifter och beräkningar med hjälp av givna instruktioner eller program. De första elektroniska datorerna byggdes redan på 1940-talet och var enorma maskiner som var tvungna att hanteras av ett helt arbetslag. Datorer arbetar genom att låta maskin- och programvara arbeta tillsammans. Hårdvaran (maskinvara) syftar på de delar av en dator som du kan se och röra vid, t.ex. datorns hölje och allt som döljer sig under höljet. Extern maskinvara, t.ex. bildskärmar, tangentbord, möss, skrivare och andra enheter, kallas ofta maskinvaruenheter eller enheter, även hårdvara. Mjukvaran (programvara) är de program som talar om för maskinvaran vad den ska göra. Operativsystemet (OS) är en programvara som hanterar datorn och anslutna enheter. Två välkända operativsystem är Windows och Macintosh operativsystem. Även spel, filmer räknas till mjukvara.
Orsaker till datorns framväxt: Orsakerna var flera men det handlade om att kunna göra stora matematiska beräkningar. På 1930-talet hade amerikanska militären konstruerat en räknemaskin som kunde beräkna hur man skulle sikta med kanonerna. Detta utvecklades vidare till att kunna beräkna var bomben från flygplanet skulle träffa. Olika parametrar matades in, vilken höjd, fart, vindriktning, typ av bomb för att man skulle få en bra träffbild istället för att bara vräka ut bomber, bombmattor. Världen var i krig Tyskland kom att använda IBM första hålkorts dator för att organisera massutrotningen av människor och numren på fångarna var uppbyggda utifrån hålkorten. Idag har orsaken till bättre datorer framväxt många fler anledningar, både för forskning inom industrin, militär, sjukvård, nöjesindustrin. Även i det vardagliga genom att vi vill ha kontakt med varandra så utvecklas nya system. Förintelsen sköttes med hålkort. ARTIKEL: http://www.idg.se/2.1085/1.225428
Datorns delar: Datorn brukar delas in i två delar; mjukvara och hårdvara. Mjukvara är det som du inte kan ta på så som spel och program. Hårdvara är datorns hårda delar som du kan ta på. Nätaggregat: anpassar strömstyrkan till datorns komponenter. Datorns nätaggregat levererar flera olika spänningsnivåer (12 V, 5 V och 3,3 V). Vid datorköp ges sällan nätaggregatet någon större uppmärksamhet, trots att det spelar stor roll i sammanhanget. Ett nätaggregat påverkar datorsystemets stabilitet och i slutänden även de övriga komponenternas livslängd. Bildskärm: där visas mjukvarans resultat upp. Tangentbord, mus: är ex på olika inmatningsenheter, där information matas in i datorn för behandling. DVD/CD: tillhör inmatningsenheter men för mjukvara av olika slag så som film och program. Moderkort: är komponenten som sammanlänkar processorn med övriga enheter samt öppnar vägar för kommunikation mellan dem. Alla anslutningar i datorn går till eller från moderkortet på något sätt. Processorn: är den komponent som utför alla beräkningar och är hjärnan i datorn. Processorn förkortas CPU (Central Processing Unit). Arbetsminne: All information som processorn ska ha snabb åtkomst till ligger i arbetsminnet. Informationen som lagras i arbetsminnet töms när datorn stängs av. Arbetsminnet kallas även RAM (Random Access Memory), RWM (Read Write Memory) eller primärminne.
Grafikkortet: matar ut bildsignalen till bildskärmen. Ibland används istället en integrerad grafikkrets som sitter antingen i processorn eller på moderkortet. Ljudkortets: uppgift är att ta den digitala informationen och göra den analog. Oftast har ljudkortet även den motsatta funktionen: att omvandla en analog signal från en mikrofon till digital data som datorn kan lagra eller sända vidare. Ibland har ljudkortet även en så kallad linjeingång vilken kan användas för att koppla radion till datorn och spela in låtarna som den tar emot. Hårddisk vi tittar inuti och ser hur den fungerar. Är den del som mjukvaran sparas. Hårddisken uppfanns på 1950-talet av IBM. Hårddisken var mycket utrymmeskrävande. USB-minnen: När USB-minnen lanserades förbättrades portabiliteten avsevärt. Tidigare fanns endast disketter och CD-skivor. USB-minnet har inneburit en revolution när det gäller enkelheten i att kunna lagra och ta med sig data. I och med att USB-minnen inte har den mekaniska fördröjningen som hårddiskar lider av kan de i flera sammanhang kan upplevas snabbare, även om de har lägre faktisk läs/skriv-hastighet. Vid köp av ett nytt USB-minne bör man fundera över vad det ska användas till. Om det bara är till för att lagra några Word-dokument på resan behöver det varken vara stort eller snabbt. USB-minnen som ska användas för att spela upp film på en mediaspelare behöver däremot vara stora, och om det dessutom är högupplöst film så ställs det krav på hastigheten.
Källor: Teknik direkt http://windows.microsoft.com/sv-se/windows-vista/introduction-to-computers#section_1 http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn/datorn http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/processorn-(cpu)/processorns-egenskaper http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/lagringsmedia/harddisken-i-narbild http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/lagringsmedia/flashminne-%28solidstate%29