EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 23.11.2016 JOIN(2016) 56 final 2016/0373 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på unionens vägnar, av det strategiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Kanada, å andra sidan SV SV
1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET MOTIVERING Det aktuella förslaget rör ingåendet av det strategiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Kanada, å andra sidan (nedan kallat avtalet). Den 8 december 2010 antog rådet ett beslut om bemyndigande för Europeiska kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att förhandla om ett ramavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Kanada, å andra sidan. Förhandlingarna inleddes i september 2011 och slutfördes i september 2014 genom paraferingen av avtalet. Europeiska utrikestjänsten och kommissionen deltog i förhandlingsprocessen. Medlemsstaterna rådfrågades vid möten med relevanta rådsarbetsgrupper under hela förhandlingsprocessen. Europaparlamentet informerades regelbundet under förhandlingarnas gång. Efter antagandet av rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av avtalet den 28 oktober 2016 undertecknades avtalet den 30 oktober 2016 vid det 16:e toppmötet mellan EU och Kanada. Den höga representanten och kommissionen anser att de mål som rådet fastställt i sina direktiv inför förhandlingen om avtalet har uppnåtts och att avtalet kan läggas fram för ingående. Detta gemensamma förslag avser det rättsliga instrumentet om ingående av avtalet. 2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN Avtalets syfte och innehåll EU och Kanada har historiskt sett bedrivit ett omfattande samarbete som inleddes 1976 genom ramavtalet om samarbete inom handel och ekonomi. Samarbetet mellan EU och Kanada har utvecklats med tiden och omfattar politisk dialog och frågor som rör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, samt ett brett spektrum av sektorer som miljö, rättvisa och säkerhet, migration och integration, fiske, utbildning, kultur, mänskliga rättigheter, utvecklingen i norr och frågor som rör urbefolkningar, ungdomsutbyten samt transportsäkerhet. Syftet med det strategiska partnerskapsavtalet är att stärka de politiska banden och samarbetet om utrikes- och säkerhetspolitiska frågor mellan EU och Kanada, samt att främja samarbetet inom ett stort antal politikområden förutom handel och ekonomi. I avtalet förankras EU:s och Kanadas gemensamma demokratiska värderingar, och det kommer att främja det bilaterala och multilaterala samarbetet. Avtalet kommer att stärka den politiska dialogen inom områden som klimatförändring, energi, miljö, utveckling, forskning och innovation, utbildning och kultur, migration, terrorismbekämpning och kampen mot organiserad brottslighet och it-brottslighet. I avtalet upprepas parternas åtagande att säkerställa internationell fred och säkerhet genom att förebygga spridning av massförstörelsevapen och vidta åtgärder för att ta itu med den olagliga handeln med handeldvapen och lätta vapen. Det strategiska partnerskapsavtalet innehåller en mekanism för politisk dialog genom årliga toppmöten för stats- och regeringscheferna och samråd på ministernivå. Genom avtalet inrättas dessutom en gemensam ministerkommitté, som ersätter den tidigare transatlantiska SV 2 SV
dialogen, och en gemensam samarbetskommitté vars syfte är att övervaka utvecklingen av de strategiska förbindelserna mellan parterna. Avtalet innehåller bestämmelser om möjligheten att tillfälligt upphäva dess tillämpning vid överträdelse av dess grundsatser, t.ex. rörande mänskliga rättigheter och icke-spridning. Dessutom erkänner parterna att en särskilt allvarlig och väsentlig kränkning av mänskliga rättigheter och icke-spridning också skulle kunna tjäna som grund för att avsluta det övergripande avtalet om ekonomi och handel (Ceta) i enlighet med artikel 30.9 i det avtalet. Det strategiska partnerskapsavtalet i kombination med Ceta förväntas ge påtagliga fördelar och möjligheter för medborgarna i EU och Kanada. Rättslig grund Enligt artikel 218.6 a iii i EUF-fördraget ska rådet, om ett avtal skapar en särskild institutionell ram genom att samarbetsförfaranden inrättas, anta beslutet om ingående av avtalet efter Europaparlamentets godkännande. Dessutom föreskrivs i artikel 218.8 andra stycket i EUF-fördraget att rådet ska besluta med enhällighet om avtalet avser en fråga där enhällighet krävs för att anta en unionsakt. När det är fråga om en åtgärd som har flera målsättningar eller som innehåller flera beståndsdelar, vilka är oskiljaktigt förbundna med varandra, utan att den ena är underordnad den andra, har EU-domstolen fastslagit att, när olika bestämmelser i fördraget således är tillämpliga, ska en sådan åtgärd i undantagsfall antas med stöd av de däremot svarande olika rättsliga grunderna, såvida inte förfarandena för de olika rättsliga grunderna är oförenliga med varandra (se mål C-490/10, Europaparlamentet mot Europeiska unionens råd, ECLI: EU:C:2012:525, punkt 46). Avtalet har målsättningar och innehåller beståndsdelar som avser den gemensamma utrikesoch säkerhetspolitiken och tekniskt samarbete med utvecklade länder. Dessa aspekter av avtalet är oskiljaktigt förbundna utan att den ena är underordnad den andra. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken är ett område där enhällighet krävs för antagandet av en unionsakt. Genom avtalet inrättas en institutionell ram för samarbetet mellan EU och Kanada. Den rättsliga grunden för det föreslagna beslutet bör därför vara artikel 37 i EU-fördraget och artikel 212.1 i EUF-fördraget jämförda med artikel 218.6 a och 218.8 andra stycket i EUFfördraget. Inga ytterligare bestämmelser krävs som rättslig grund (se mål C-377/12, kommissionen mot rådet, ECLI: EU: C:2014:1903). Nödvändigheten av det föreslagna beslutet Enligt artikel 216 i EUF-fördraget får unionen ingå avtal med ett eller flera tredjeländer, om fördragen föreskriver att sådana avtal ska ingås eller om ingåendet av ett avtal är nödvändigt antingen för att inom ramen för unionens politik förverkliga något av de mål som avses i fördragen, eller föreskrivs i någon av unionens rättsligt bindande akter eller kan komma att inverka på gemensamma regler eller ändra räckvidden för dessa. Fördragen innehåller bestämmelser om ingående av avtal såsom det strategiska partnerskapsavtalet, i artikel 37 i EU-fördraget och artikel 212.1 i EUF-fördraget. Ingåendet av det strategiska partnerskapsavtalet är dessutom nödvändigt för att fördragets mål ska kunna uppnås inom ramen för unionens politik. Detta avser bl.a. ett stärkt skydd av de mänskliga rättigheterna, icke-spridning av massförstörelsevapen, terrorismbekämpning, kamp mot korruption och organiserad brottslighet, migration, miljö, klimatförändring, transport, vetenskap och teknik, sysselsättning och sociala frågor, utbildning och jordbruk. SV 3 SV
Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT 2016/0373 (NLE) om ingående, på unionens vägnar, av det strategiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Kanada, å andra sidan EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 37, med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 212.1 jämförd med artikel 218.6 a och 218.8 andra stycket, med beaktande av det gemensamma förslaget från Europeiska kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, med beaktande av Europaparlamentets godkännande, och av följande skäl: (1) I enlighet med rådets beslut [XXX] av den [ ] 1 undertecknades det strategiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Kanada, å andra sidan (nedan kallat avtalet) den 30 oktober 2016, med förbehåll för att det ingås vid en senare tidpunkt. (2) Avtalet syftar till att stärka samarbetet inom ett brett spektrum av politikområden, bl.a. mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, demokrati och rättsstatsprincipen, internationell fred och säkerhet och effektiv multilateralism, ekonomisk och hållbar utveckling samt rättvisa, frihet och säkerhet. Genom avtalet kommer den politiska dialogen och samrådet att stärkas och kommer det att inrättas en gemensam ministerkommitté och en gemensam samarbetskommitté med syftet att övervaka utvecklingen av de strategiska förbindelserna mellan parterna. (3) Avtalet bör godkännas på unionens vägnar. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Det strategiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Kanada, å andra sidan, godkänns härmed på unionens vägnar. Texten till avtalet åtföljer detta beslut. 1 Rådets beslut (EU) 2016/... av den om undertecknande, på unionens vägnar, och provisorisk tillämpning av det strategiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Kanada, å andra sidan EUT L [ ], [ ], s. [ ]. SV 4 SV
Artikel 2 Rådets ordförande ska utse den person som ska ha rätt att på unionens vägnar inge den anmälan som föreskrivs i artikel 30 i avtalet för att uttrycka unionens samtycke till att bli bunden av avtalet. Artikel 3 Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas 2. Utfärdat i Bryssel den På rådets vägnar Ordförande 2 Dagen för avtalets ikraftträdande kommer att offentliggöras av rådets generalsekretariat i Europeiska unionens officiella tidning. SV 5 SV