Bilaga 1 Handlingsplan Energiplanering ska ses som en kontinuerlig process där strategier, mål och åtgärder utvecklas, förtydligas och genomförs fortlöpande. Handlingsplanen redovisar hur Kils kommun genom olika åtgärder och projekt vill arbeta för att uppfylla klimat- och energiplanens målsättningar. En gemensam handlingsplan kommer under hösten 2008 att antas för kommunens klimat- och energiplan, avfallsplan och miljömålsguide för att på så sätt underlätta implementeringsarbetet och se till att planernas åtgärder inte motsäger varandra. Genom att analysera klimat- och energiplanens nulägesbeskrivning kan kommunens potential att uppnå minskad energianvändning och klimatpåverkan utläsas. Vid analysen kan man identifiera områden som bör prioriteras för att snabbt få resultat. Den lyfter även fram vilka åtgärder som är mest lönsamma att genomföra. Nuläget har arbetats fram med hjälp av statistik från SCB och uppgifter från kommunens verksamhet och bolag. Uppgifterna från kommunens verksamhet och bolag kommer från möten och samråd med kommunens politiker och tjänstemän. Handlingsplanens åtgärder eller projekt ska konkretisera potentialerna för att uppsatta mål och strategier ska uppnås. Möjligheter Kommunen kan påverka energi- och miljöarbetet genom: Att ta bort oljeuppvärmning i kommunkoncernens fastigheter. Att energieffektivisera kommunkoncernens fastigheter och lokaler vad det gäller uppvärmning, varmvatten och driftel Att effektivisera övrig kommunal energianvändning, exempelvis gatubelysning Att ställa miljö- och energikrav för kommunkoncernens avtal och upphandlingar Att effektivisera och minimera personalens tjänsteresor genom bättre planering Val av lokalisering och uppvärmningssätt i kommunkoncernens lokaler. Att informera och ge råd gentemot kommunens invånare, skolor, föreningar och företag via t ex den kommunala energirådgivningen.
Exempel på hur mall för handlingsplanen skulle kunna se ut. Åtgärd/Aktivitet: Beskrivning av åtgärd Ansvarig Referensvärde Målvärde Tid Kostnad Återbetalning Måluppfyllelse Förvaltning/ bolag Namn Komplettera med en ordlista med begreppsförklaringar för att förtydliga tabellens rubriker.
Bilaga 2 Projektplan Projektplan För framtagandet av en Klimat- och energiplan för Kils kommun Bertil Ahlin Projektsamordnare Kil 2007-03-27
Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 4 1. INLEDNING... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Syfte... 5 1.3 Mål... 5 2. ARBETSBESKRIVNING... 5 2.1 Förberedelser... 5 2.2 Orientering... 6 2.3 Huvudstudie... 6 2.4 Utvärdering och beslut... 7 2.5 Implementering... 7 3. TIDSPLAN... 9 4. RESURSBEHOV OCH KOSTNAD... 9 5. PROJEKTORGANISATION... 9 5.1 Politisk arbetsgrupp... 9 5.2 Styrgrupp... 9 5.3 Arbetsgrupp/samordning... 10 5.4 Referenspersoner/organisationer... 10
1. Inledning Klimat- och energiplanen är en strategisk utvecklingsplan och ett verktyg i kommunens arbete för ett långsiktigt hållbart samhälle. Denna plan ska ses som en investering som ger en god avkastning i framtiden, där kommunens ekonomi och miljö blir vinnare; med andra ord kommunens invånare. Planen ska konkretisera och strukturera kommunens arbete för att uppfylla fastställda miljö- och energirelaterade verksamhetsmål. Ett av dessa mål är Kils kommunfullmäktiges beslut 144, 2006-12-21, att användandet av fossila bränslen ska minska med minst 20 % fram till år 2010. Planen ska också bidra till uppfyllelse av lokala, regionala och nationella energi- och miljömål. 1.1 Bakgrund Enligt lag (1977:439) om kommunal energiplanering ska det i varje kommun finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Planen ska också omfatta en analys av vilken inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan etc. Den ska vara ett styrmedel som används aktivt inom kommunens planarbete för ett uthålligt samhälle. Kommunens nuvarande energiplan antogs i kommunfullmäktige 1987. Under 1993 uppdaterades energiplanen med en ny värmeplan. Under 1998 påbörjades arbetet med en förnyad energiplan, men den färdigställdes aldrig och kunde därför inte antas i kommunfullmäktige. Kils kommun antog en ny miljö- och energipolicy 2006 samt en ny utbyggnadsplan för fjärrvärme 2006, vilken utgör ett underlag för den fortsatta energiplaneringen. Kils kommun medverkar i ett tre årigt EU-projekt som drivs av Energikontor Värmland. Projektet heter Klimatplaner för Värmland och syftar till att utveckla energiplaneringen i de Värmländska kommunerna. Inom ramen för projektet har Kils kommun åtagit sig att ta fram en klimat- och energiplan som ska antas i kommunfullmäktige. Kils kommun medverkar för att kunna utbyta erfarenheter och tillhandahålla individuellt stöd i planeringsarbetet. I och med deltagandet i projektet väljer kommunen att benämna sin plan för Klimat- och energiplan. 1.2 Syfte Arbetsplanen ska på ett strukturerat och metodiskt sätt beskriva utformning och genomförande av klimat- och energiplanen för Kils kommun. 1.3 Mål Implementera arbetet med klimat- och energiplanen inom berörda verksamheter i Kils kommun Utarbeta en konkret klimat- och energiplan som blir antagen i Kils kommun, kommunfullmäktige. Att berörda verksamheter inom kommunen får förståelse och kunskap om klimat- och energiplanen samt att de aktivt medverkar i åtagande att uppfylla målen i planen. Att alla i kommunen ska kunna ta del av den nya klimat- och energiplanen. 2. Arbetsbeskrivning Arbetsbeskrivningen är en planeringsmetod för hur utformningen och genomförandet av klimat- och energiplanen ska ske. Det är viktigt att de olika faserna i planeringsprocessen som följer nedan inte betraktas som en serie isolerade på varandra följande steg. Faserna bygger på varandra, och de är sammanlänkade av en återkopplad process. 2.1 Förberedelser
Inledningsvis ska grundläggande fakta om energisystemet samt existerande energirelaterade möjligheter/problem och frågor undersökas och dokumenteras. Därefter bör olika berörda grupper så som aktörer, intressegrupper och organisationer delges projektet samt inbjudas att delta. Här ska huvudriktningen och lokala mål för den lokala energiplaneringen formuleras. Under förberedelsefasen ska följande punkter utföras: Att ta fram en projektplan för projektet med klimat- och energiplanen Skapa en disposition för utformning av klimat- och energiplanen Identifiera de viktigaste aktörerna, vilka bör vara med i planeringsprocessen Skapa en projektorganisation Ta reda på vilka dokument och planer som finns i kommunen inom energiområdet. (Översyn av befintlig energiplan med flera planer). Identifiera mål som anknyter till energi (miljömål, exploateringsmål ) och som redan finns formulerade i kommunens olika dokument. Lokalisera aktiviteter i kommunen som berör energi-, miljö- och samhällsekonomiska frågor. Sammanställa aktuella frågeställningar om den framtida utvecklingen inom kommunens energi- och miljöarbete. Definiera vilka frågor som löses på övergripande nivå och vilka behandlas i pågående eller nya detaljprojekt Undersöka vad kommunen kan påverka och hur Undersöka hur klimat- och energiplanen kan underlätta för kommunen att t ex. söka statliga bidrag. Ta fram diskussionsunderlag med förslag på olika mål, resultat och åtgärder 2.2 Orientering Den orienterande delen av arbetet inleds med att en nulägesbeskrivning av det kommunala energisystemet utförs. Genom nulägesbeskrivningen erhålls en mer detaljerad bild av den nuvarande situationen och de verkliga problemen. Utifrån statistik, personliga kontakter och dokumentation definiera nuläget i Kils kommun. Specificera visioner Specificera mål och viktiga frågor inom energi- och miljöområdet som klimat- och energiplanen ska hantera. Baserat på målsättningarna ska: Projektets systemgränser definieras: Bestämmer studiens geografiska gränser samt sektorsystemgränser (utesluter t ex vattenkraft som en möjlighet). Skissera underlag till handlingsplanen 2.3 Huvudstudie Orienteringsfasen följs av en huvudstudie där en övergripande analys görs för långsiktig strategisk planering och många detaljerade analyser av viktiga undersystem, eller aktuella delprojekt. Ett intensivt utbyte av information bör ske mellan dessa två planeringsnivåer. Framtidsbilder: - Olika utvecklingsscenarier bör undersökas. Scenarier formas utifrån olika antaganden om utvecklingen av omvärldsfaktorer så som nationella och globala överenskommelser, energipriser, skatter, befolkningstillväxt och ekonomisk tillväxt.
- Utred låt gå scenario och olika utvecklingsscenarier. I scenarierna analysera t ex om kommunen kan öka självförsörjningsgraden och effektivisera resursförbrukningen. - Miljöbedömning och konsekvensbeskrivning av visioner, mål och framtidsbilder. Utforma en handlingsplan (strategisk plan) som beskriver strategier (långsiktigt övergripande tillvägagångssätt), projekt och åtgärder. Strategierna ska utformas för att uppnå de uppsatta målen. Projekten och åtgärderna ska relateras till målen och vara ansvarsfördelade och tidsbestämda. 2.4 Utvärdering och beslut I detta skede i projektarbetet ska en strategi för det fortsatta arbetet med klimat- och energiplanen utarbetas. De olika åtgärdsförslag som utarbetas under huvudstudien kommer att fastställas och prioriteras av styrgruppen i samråd med dem som blir ansvariga för åtgärderna. Projektet ska utvärderas genom avstämning mot projektmålen. Uppnå en överenskommelse om energistrategi, handlingsplan med en prioriteringslista för åtgärderna. Samråd och utställning av planen och beredning av yttranden innan beslut i kommunfullmäktige. Utvärdering av projektet ska ske genom avstämning mot projektmålen. Följande punkter ska stämmas av: - Att planen är antagen i kommunfullmäktige. - Att politiker och personal inom kommunens verksamheter ska besvara en - enkät med frågor som relaterar till målen. - Att alla i kommunen har möjlighet att ta del av den nya klimat- och energiplanen. - Att medel avsätts för implementering av planen samt att en strategi för implementeringen utarbetas. - Att medel avsätts för att planen ska kunna hållas aktuell och kontinuerligt utvärderas. Ansvarig/ansvariga för revideringar och uppföljningar ska utses. 2.5 Implementering Implementeringen ska ske parallellt i planeringsprocessen för att klimat- och energiplanen ska bli ett aktivt dokument i kommunens verksamhet. I samråd med ansvarig inom kommunens verksamheter preciseras och förankras mål, strategier och åtgärder i planen som sedan ska verkställas och följas upp. 2.6 Rapportering och förväntat resultat När varje fas i planeringsprocessen är genomförd ska det ske en delredovisning till den politiska arbetsgruppen och styrgruppen. Kommunen ska efter slutfört projekt ha en fullständig klimat- och energiplanen som har antagits i kommunfullmäktige och som möjliggör ett aktivt klimat- och energiarbete i den kommunala verksamheten. 2.6.1 Presentationsmaterial Presentationsmaterialet ska utformas som ett kortfattat och lättöverskådligt informationshäfte. Det ska redovisa syfte, mål, nyckeltal samt en översikt av kommunens planerade projekt och åtgärder inom energiområdet. Det ska redovisas årligen i samband med kommunens redovisning av årsbokslutet. Syfte och mål
Mall med nyckeltal/indikatorer över klimat- och energisituationen Beskrivning av energianknutna projekt : mål, strategier och åtgärder 2.6.2 Informationsdel Är klimatplanens huvuddel där mer omfattande information presenteras. 1. Inledning Inledande text, syfte och mål Historik 2.Nuläge Energisituationen i Kil som geografiskt område: Nyckeltal/Indikatorer över klimat- och energisituationen Energirelaterade kostnader Energitillförsel i kommunen fördelat på olika energislag Energianvändning i kommunen fördelat på olika energislag Energianvändning i kommunen fördelat på användarkategorier Emissioner Kartläggning av uppvärmningssystem Beskrivning av energianknutna projekt som pågår eller är planerade. 5.Energi- och miljömål Sveriges och länets energi- och miljömål redovisas och jämförs med de mål som satts upp i Kils kommun. 4.Framtidbilder (scenarier) framtidsanalys med en konsekvensbeskrivning av visioner, mål och utvecklingen i t ex låt gå scenario och utvecklingsscenario. 6.Handlingsprogram Strategier Projekt/åtgärder 7.Revidering Uppföljning Utvärdering 8. Bilagor Faktarutor om de olika energislagen Energitillgångar Kvalitetsdokument Ordlista Fjärrvärmeplan 2020 2.6.3 Uppföljning Då implementeringen är i gång ska det en gång per år göras en rapportering från åtgärdsansvariga till samordnare som följer upp aktiviteterna. Efter en fastställd tid, uppskattningsvis fyra år, görs en mer omfattande utvärdering av hur handlingsplanen har efterlevts och hur effekterna av åtgärderna blivit i förhållande till målen. Utvärderingen ligger då till grund för en eventuell revidering av klimat- och energiplanen. 2.6.4 Mall för redovisning Det statistiska underlaget för nuvarande och kommande energianvändning och miljöpåverkan ska relateras till de nyckeltal och/eller indikatorer som ska utgöra resultat i en mall. Resultatet
i mallen ska relateras till klimat- och energiplanens konkreta och mätbara mål. Nyckeltalen och/eller indikatorerna måste relateras till samma mätsystem som de uppsatta målen. 3. Tidsplan 2007-2008 Antal veckor 2.1 Förberedelse 6 2.2 Orientering 16 2.3 Huvudstudie 18 2.4 Utvärdering o beslut 8 2.5 Implementering 5 2.6.1 Presentationsmaterial 4 2.6.2 Informationsmaterial 4 4. Resursbehov och kostnad Det krävs 40 % av en heltidstjänst i drygt 18 månader från 2007 till hösten 2008 för att utföra projektet Klimat- och energiplan för Kils kommun. Projektets totala finansieringsbehov är: 340 000 kr för 2007-2008. När planen är permanent i verksamheten och används aktivt krävs det en tjänst på ungefär 20 % (400 timmar/år) för att kunna upprätthålla en kontinuitet i planeringsarbetet. Se punkt 2.6.3 och 2.6.4. 5. Projektorganisation 5.1 Politisk arbetsgrupp En politisk arbetsgrupp skall medverka i arbetet med att definiera ambitionsnivå, framtagandet av övergripande mål, och framtidsscenario för en klimat- och energiplan. De ska informeras om klimat- och energiplanens arbete vid varje delredovisning. Mikael Johansson (s) Lena Hassellund (s) Olof Olsson (kd) Stina Bergström (mp) Mats Notini (fp) Jan Wadell (m) Georg Forsberg (c) 5.2 Styrgrupp Projektets styrgrupp består av projektsamordnare samt representanter från kommunledningen, bostadsbolaget och energi- och avfallsbolaget. Styrgruppen har till uppgift att tillsammans med projektsamordnare planera, styra och granska måluppfyllelse och kvalité på planeringen. De ska informeras löpande under projektet. Kommunchef Kommunledningsförvaltningen: Jan-Olof Ragnarsson VD Kils Energi AB och Kils Avfallshantering AB: Jan-Erik Dahlström VD Kilsbostäder AB: Greg Campbell
5.3 Arbetsgrupp/samordning Arbetsgruppens projektsamordnare ska samordna arbetet inom kommunen och ut mot institutionerna, föreningar, m fl. Projektsamordnaren och projektingenjören ska utarbeta och implementera klimatplanen i samråd med övriga instanser. De ska också identifiera olika drivkrafter, engagera olika aktörer och synliggöra mål och förändringar i kommunen. Projektsamordnare: Bertil Ahlin Projektingenjör: Ulrika Thorén 5.4 Referenspersoner/organisationer Personerna eller organisationens/föreningens uppgift är att bistå med underlagsmaterial, fakta och erfarenheter till arbetsgruppen. De informeras under projektet gång. Göran Lindell, Ekonomichef Mats Olsson, Utvecklingschef Helge Lejrin/Mikael Alpmyr, Fastighetsägarombud/Gatuingenjör/Fastighetsingenjör Kenth Pettersson, Trafikinformatör Styrbjörn Rollof, Driftingenjör VA Marita Burman, Energi och miljöingenjör, Kilsbostäder Jonas Andersson, Projektledare Roger Kvarnlöv, Informationschef Dag Midböe, Byggnadsingenjör Claes-Peter Persson, Byggnadsingenjör Carolina Pettersson, Naturvårdsamordnare Niklas Enesten, Kils Energi AB Maria Oja, Kils Energi AB Energirådgivningen Energikontor Värmland Länsstyrelsen i Värmland Företagarna Kilsam SNF Värmland Karlstads Universitet
Bilaga 3 - Lagen om kommunal energiplanering Större delen av Sveriges energianvändning är idag beroende av energikällor som bygger på ändliga resurser och medför en stor miljöbelastning. Riksdagen har därför beslutat att en omställning till ett långsiktigt hållbart energisystem måste göras. 1997 antogs lagen om kommunal energiplanering (1997:439) för att främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillförlitlig energitillförsel. Enligt denna lag ska det finnas en aktuell energiplan i varje kommun. Tidigare var det krav på att en utförligare miljökonsekvensbeskrivning ingå i planen, men idag krävs endast en miljöanalys. Enligt miljöbalkens 6 kapitel 8 ska en miljökonsekvensbeskrivning utföras i det fall planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan enligt 6 kapitlet 11. Oftast gäller detta när planen lägger grunden för kommande beslut om infrastrukturella investeringar av vikt (exempelvis fjärrvärme eller kraftvärme, framtida bebyggelse etc.) Om planen antas medföra en betydande miljöpåverkan är det krav på att genomföra samråd med länsstyrelsen. I det fall bedömningen gjorts att energiplanen inte behöver miljökonsekvensbeskrivas skall en analys göras av vilken inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser (Enligt 3 i lagen om kommunal energiplanering). Planen ska fastläggas av kommunfullmäktige. Kils kommuns energiplan utgår från de nationella och regionala miljömålen samt kommunens miljöpolicy och framtidsvisioner. Kommunens senaste energiplan är från 1987, men är uppdaterad med en värmeplan för centrala Kil från 1993.
Bilaga 4 - Energibränslenas miljöpåverkan Biobränslen är de bränslen som härstammar från biologiskt material. Till största delen utgörs de av trädbränslen, returlutar och avfall. Träbränslen innefattar träd och delar av träd. För att bättre anpassa träet till energiändamål kan trädbränslet förädlas till pellets, briketter och pulver. Skogsbränsle består av de spillprodukter (grot 1 ) som produceras vid skogsbruk. Energiskog odlas som en primärprodukt i syfte att framställa biobränsle. Biologiskt avfall kan användas som bränsle till rötningsanläggningar för biogasproduktion. Dessutom kan deponigas från avfallsupplagen, som bildas då de organiska materialen bryts ned, användas i energiproduktionen. 2 Även torv brukar räknas till biobränslen i Sverige. Det betecknas som ett långsamt förnybart bränsle under förutsättning att uttaget inte överstiger den årliga tillväxten. Internationellt klassas den dock ibland som ett fossilt bränsle. Den miljöpåverkan biobränslena ger beror till stor del på hur den avverkas och hur den används. I det fall biobränslet eldas på rätt sätt med väl anpassad utrustning kan dess miljöpåverkan ses som liten i jämförelse med nyttjandet av andra energibränslen. Biobränslena har en stor fördel jämfört med de fossila då de inte ger något nettotillskott till de klimatpåverkande koldioxidemmissionerna. 3 Däremot är utsläppsmängderna av kväveoxider av samma storleksordning som de man får vid eldning av fossila bränslen. Kväveoxider ger upphov till försurning och övergödning av skog och mark. Biobränslen kan i vissa fall medföra utsläpp av metaller, cancerframkallande polyaromatiska kolväten och flyktiga organiska ämnen. Dessa utsläpp sker främst vid småskalig vedeldning i gamla pannor utan ackumulatortank. Biobränslen är en viktig energitillgång för att skapa ett uthålligt energisystem, då det är ett förnyelsebart inhemskt bränsle. Fossila bränslen Fossila bränslen bildas genom att förmultnade växter och djur omvandlats till kolväten genom att de pressats samman under miljoner år. De fossila bränslena som vi använder i landet är olja, kol och naturgas. I Sverige importerar vi mesta delen fossilt bränsle som vi förbrukar. Produktion och eldning av kol förekommer numera dock mycket liten skala i landet. Att transportera, lagra, raffinera och distribuera de fossila bränslena är mycket energikrävande och ger dessutom en stor miljöpåverkan. Vid förbränning av fossila bränslen frigörs en mängd oönskade ämnen, främst svavel och tungmetaller och klimatpåverkande koldioxid. Utsläppen leder till en rad miljö- och hälsoproblem så som växthuseffekt, försurning samt spridning av cancerframkallande ämnen och tungmetaller. Elenergi I Sverige produceras elen till största delen med vattenkraft och kärnkraft. Biobränsle- och fossilproduktionen står endast för en liten del av produktionen idag. 4 Elens miljöpåverkan styrs av hur den produceras. Även distributionen av el ut till kunderna ger miljöpåverkan. Det 1 Grenar och toppar 2 Statens Energimyndighet, Naturmiljön i siffror, sjätte upplagan, s.86-87 3 Statens Energimyndighet, Naturmiljön i siffror, sjätte upplagan, s.86-87 4 Statens Energimyndighet, Elmarknden 2003, s.24
krävs exempelvis stora arealer för kraftledningsgator vilka stör landskapsbilden och skogsbruket. De alstrar även magnetiska fält som kan vara en hälsoaspekt. Vattenkraften Vattenkraften har många fördelar då det är en förnybar och inhemsk energikälla. Tekniken bygger på att vattnets lägesenergi tillvaratas när det faller från en högre till en lägre nivå. Vid produktion har vattenkraftsanläggningarna begränsad miljöpåverkan. Det som påverkar miljön negativt är att anläggningarna innebär omfattande ingrepp i naturen, vilket i sin tur leder till att landskapsbilden och biotoper påverkas. Följderna blir en minskning av den biologiska mångfalden samt att fisket, kulturminnesvården och friluftslivet störs. 5 Kärnkraften Kärnkraften bygger på kärnenergi där energin frigörs när atomkärnor reagerar med varandra eller elementarpartiklar. Sverige importerar allt det radioaktiva bränsle som används i kärnkraftverken. Vid drift fås inga nämnvärda utsläpp av radioaktiva ämnen. Miljöpåverkan fås istället vid brytning av kärnbränslet då radioaktiva ämnen sprids till luft, mark och vatten, transporter vid import, risk för spridning av radioaktiva ämnen vid en eventuell olycka, osäkerheter kring slutförvaring av radioaktivt avfall och risk för framställning av kärnvapen. 6 Kraftvärme Kraftvärmeverken har en hög verkningsgrad då de tar tillvara både el och värme. Hur stor miljöpåverkan de ger beror på främst på vilket bränsle man använder i energiframställningen, men även rökgasreningens effektivitet och askhanteringen är viktiga faktorer. Idag används främst biobränsle i kraftvärmeproduktionen. Vindkraft och solceller står för en mycket liten del av elproduktionen i Sverige. De har många fördelar ur miljösynpunkt eftersom de utnyttjar förnybar energi och har försumbara utsläpp vid drift. Ett vindkraftverk i ett bra vindläge har redan efter fyra månaders drift producerat samma mängd energi som förbrukades då det tillverkades. Förändringar av landskapsbilden och buller är några av de negativa miljöeffekter vindkraften kan bidra till. Solceller har nackdelarna att de i dagsläget har en låg verkningsgrad, är energikrävande att tillverka, samt att de kan innehålla miljö- och hälsofarliga metaller exempelvis kadmium och indium. Både vindkraften och solcellerna ger en oreglerbar elproduktion. Det gör att de kräver tillgång till balanskraft, det vill säga en kompletterande elproduktion, exempelvis vattenkraft, för att kunna kontrollera elnätets spänning och klara av att tillgodose efterfrågan på el. 7 5 Statens Energimyndighet, Elmarknaden 2003, s. 35 6 Statens Energimyndighet, Naturmiljön i siffror, sjätte upplagan, s.90 7 Statens Energimynsighet, www.stem.se
Bilaga 5 Miljövärdering av el Det är komplicerat att värdera miljöpåverkan från användningen av elenergi eftersom den kan framställas på så många olika sätt. Elproduktionen innefattar allt från förnyelsebar vindkraft till miljöbelastande kolkraftsproduktion. De vanligaste sätten att värdera elens miljöpåverkan är att utgå ifrån medelel eller marginalel. Medelelens miljöpåverkan räknas fram genom att den genomsnittliga miljöbelastningen från produktionsanläggningarna i ett område beräknas, t.ex. Sverige, Norden eller Europa. När man beräknar miljöpåverkan från marginalel bestäms miljöbelastningen utifrån vad som faktiskt sker då elanvändningen ökar eller minskar. 8 Vid beräkning av CO2-utsläpp från el kan olika emissionsfaktorer användas. Rekommenderad metod är följande: Medelel, nordisk medel Vid beräkning av CO2-utsläpp i dagsläget (exempelvis för kommunen som geografiskt område) används 90 kg CO2/MWh el som motsvarar den genomsnittliga miljöbelastningen från elproduktionen i det nordiska elnätet. Marginalel, kolkondens Vid beräkning av förändring av CO2-utsläpp till följd av en åtgärd som minskar eller ökar elanvändningen används 969 kg CO2/MWh el som motsvarar den el som används på marginalen i elnätet (fossilkraftsproducerad el). Miljömärkt el Vid beräkning av CO2-utsläpp från miljömärkt el sätts utsläppen enligt praxis till 0, även om det endast är ett teoretiskt resonemang. 8 Fredrik Wikström, Miljöbedömning av köpt energi
Bilaga 6 Gemensamma nyckeltal Här följer en sammanställning av den diskussion rörande nyckeltal som hölls vid arbetsmötet för Klimatplaner för Värmland den 3 april 2008 Syftet med gemensamma nyckeltal är att möjliggöra jämförelser med andra kommuner. Nyckeltal för kommunens geografiska område Syftet med nyckeltalen för kommunen som geografiskt område är att fungera som analysunderlag för att indikera förändringar på energiområdet. Valda nyckeltal Information kan hämtas från Länsstyrelsen bearbetning av energistatistik från år 2004 eller från SCB. Energianvändning fördelat på sektorer Koldioxidutsläpp fördelat på sektorer Andel förnybar energi Fjärrvärme, andel förnybar energi Nyckeltal för kommunens verksamhetsområde Syftet med nyckeltalen för kommunens verksamhetsområde är att indikera förändringar och möjliggöra jämförelser med andra kommuner Valda nyckeltal Summa el Summa bränsle (fördelat på exempelvis Eldningsolja, pellets etc) Summa fjärrvärme Summa kr för el, bränsle och fjärrvärme Summa CO2 till följd av energianvändning Nyckeltal för fastigheter inom kommunens verksamhetsområde De har syftet att indikera fastigheter med hög förbrukning, indikera stigande förbrukning och visa besparingspotential i utsläpp och kronor. Nyckeltalen är ett underlag till kommunens driftspersonal, förvaltningar och politiker. För att underlätta jämförelser mellan faktisk förbrukning och referensvärden har en sammanställning av olika tillgängliga nyckeltal för energianvändning i lokaler tagits fram. Se bilaga Nyckeltal för energianvändning i lokaler. Valda nyckeltal För varje fastighet: El, kw/m2 Bränsle m3/m2 (fördelat på exempelvis Eldningsolja, pellets etc) Fjärrvärme, kwh/m2 Nyckeltal för transporter inom kommunens verksamhetsområde Syftet med nyckeltalen för transporterna inom kommunens verksamhetsområde är att visa besparingspotentialen. Nyckeltalen är ett underlag för kommunens personal, förvaltningar och politiker.
Valda nyckeltal Liter bränsle fördelat på bränsleslag (bensin, diesel, etanol etc.) Kostnader för bränsle Andel miljöbilar, enligt Vägverkets och regeringens definition
Bilaga 7 Ordlista och omvandlingstabell Ordlista Bränsle Ämne eller material med kemiskt (eller atomärt) bunden energi. Vanligtvis menas en organisk förening eller ett organiskt material som vid förbränning avger värme. Begreppet kärnbränsle används dock för material som avger värme vid kylning (fission) eller sammanslagning av ingående atomkärnor (fusion). De viktigaste ingående grundämnena i bränslen är kol och väte och det är när dessa reagerar med syre (oxidation) och bildar koldioxid respektive vatten som värme frigörs. Utöver de brännbara grundämnena kol och väte ingår många andra grundämnen i flertalet bränslen, undantaget energigaser, i form av bl.a. obrännbara askbildande mineral. Effekt Energi dividerad med tid. Effekt mäts i Joule per sekund, vilket är detsamma som den traditionella enheten Watt. Effektbrist är ett tillstånd då ett energisystem, t.ex. ett elenergisystem saknar kapacitet att omedelbart leverera efterfrågad effekt. Energi Energi = Effekt * Tid. 1 kilowattimme (kwh) är 1000 W under en timmes tid. Energi mäts i SI-enheten Joule vilket är detsamma som Wattsekunder. En kilowattimme (kwh) motsvarar således 3600 Joule, eftersom det går 3600 sekunder på en timme. Energibärare Ett ämne eller ett tillstånd som kan användas för att lagra, förflytta eller överföra energi. Bränslen är energibärare med kemiskt bunden energi. Elektricitet är en energibärare som kräver att spänning och strömstyrka upprätthålls vid definierade nivåer. I vattenmagasin lagras lägesenergi (potentiell energi). Hetvatten i fjärrvärme är en energibärare som överför värmeenergi till fastigheter. Kylt vatten i fjärrkyla är en energibärare som upptar värmeenergi från fastigheter. Vätgas är en energibärare som upptar värmeenergi från fastigheter. Energiintensitet och effektivisering Energiintensitet kan definieras som insatt mängd energi dividerad med producerad nytta eller som E = I Q (där Q är producerad nytta, I är energiintensitet, och E är insatt mängd energi.) När man gör en energieffektivisering är det energiintensiteten (I) som man försöker minska genom olika åtgärder, medan den producerade mängden nytta (Q) förblir oförändrad och följaktligen minskar mängden insatt energi. Energikälla Naturtillgångar eller naturfenomen som kan omvandlas till nyttiga energiformer som ljus, rörelse och värme. Exempel på fossila energikällor är naturgas, råolja och stenkol. Dessa finns i begränsade om än mycket stora lager och nybildas mycket långsamt. En annan relativt rikligt förekommande energikälla som inte nybildas är uran som är råvaran för kärnbränsle. De flödande energikällorna återbildas ständigt (kallas därför för förnybara) genom solens inverkan på jorden och naturen. Vatten-, vind- och vågenergi är flödande energikällor. Tidvattenenergi, som också är flödande, härrör från jordens och månens inverkan på varandra. Biomassa räknas också som en solbaserad energikälla och tillhör därför de förnybara
energikällorna. Utöver dessa primära energikällor (solbaserade, atomenergibaserade eller fossila) finns och geotermisk energi, vars ursprung är jordens inre hetta. Energiverk: värmekraftverk, kraftvärmeverk, kombikraftverk och värmeverk Ett energiverk är en anläggning som producerar elektricitet och/eller värme. Ett värmekraftverk producerar el i ångturbiner. Värmekraftverk producerar enbart elektricitet och den återstående värmen i ångan kondenseras mot omgivningsluften eller något vattendrag, därav begreppet kondenskraft. Både kärnkraftverk och fossileldade värmekraftverk är kondenskraftverk. Kraftvärmeverk producerar både el och värme. Elutbytet är lägre än i ett värmekraftverk, men totalverkningsgraden är avsevärt högre, eftersom ångan efter turbinerna avger återstående värme (vid en högre temperatur än vid kondensation mot omgivningen) till ett fjärrvärmenät. Kraftvärme i industrin kallas ibland mottryck, vilket används för att samtidigt producera processånga (och värme) och elektricitet. Ett kombikraftverk producerar dels el från en gasturbin och avgaserna värmer sedan ånga till en ångcykel varvid ytterligare elkraft (och eventuellt fjärrvärme) erhålls. Elutbytet blir högre än i ett värmekraftverk, men anläggningen är avsevärt dyrare i investering. Värmeverk producerar enbart värme, vanligtvis till fjärrvärme. Exergi och anergi Exergi är ett kvalitetsbegrepp för energi. Energi = exergi + anergi. Exergi är den del av energin som går att omvandla till arbete. Mekanisk energi och elektricitet betecknas som energi av hög kvalitet, med högt energiinnehåll. Värmeenergi är inte fullt omvandlingsbar och har lägre exergiinnehåll. Anergi är värmeenergi med samma temperatur som omgivningen som inte kan omvandlas till arbete. Spillvärme Spillvärme är värme som avges från industriella processer. Den spillvärme som inte tas tillvara av industrin kan användas av fjärrvärmeverk och distribueras för uppvärmning antingen direkt eller genom att värmen höjs ytterligare i ett fjärrvärmeverk. Värmepumpar används ofta för att höja spillvärmens temperatur. Stora spillvärmekällor är raffinaderier, cementfabriker, stålindustrier, skogsindustrier och även avloppsreningsverk (vars spillvärmetemperaturer dock är väldigt låga). Verkningsgrad Verkningsgrad kan definieras som nyttig (erhållen) energi dividerad med insatt (använd) energi. För ett kärnkraftverk är verkningsgraden ca. 30 %, för ett kondenskraftverk med fossila bränslen 40 %, för ett kraftvärmeverk omkring 70 80 %. Omvandlingstabeller Prefix som används före energienheter Prefix Faktor k Kilo 10 3 tusen M Mega 10 6 miljon G Giga 10 9 miljard T Tera 10 12 biljon P Peta 10 15 Tusen biljoner Omvandlingsfaktorer mellan energienheter GJ MWh toe Mcal
GJ 1 0,28 0,02 239 MWh 3,6 1 0,086 860 toe 9 41,9 11,63 1 10000 Mcal 10 0,0419 0,00116 0,0001 1 Värmevärden i MWh och GJ per fysisk kvantitet Bränsle Fysisk kvantitet MWh GJ Skogsflis 1 ton 2,0-4,0 7,2-14,4 Pellets & briketter 1 ton 4,5-5,0 16,0-18,0 Motorbensin 1 m 3 9,04 32,6 Diesel och Eldningsolja 1 1 m 3 9,96 35,9 Tjocka eldningsoljor nr 2-5 1 m 3 10,6 38,1 9 Vid internationella jämförelser används ofta måttenheten ton oljeekvivalenter, (toe) 10 Vid internationella jämförelser och tillämpningar används ibland måttenheten (cal), kalorier
Bilaga 8 - Källhänvisningar Litteratur och trycksaker Bodens kommun, Energiplan Bodens kommun, 2001 Energimyndigheten och Naturvårdsverket, Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser, Delrapport 1, Natyrvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008, ER:2007:27 Hammarström, Jan, Ahlström, Petra m.fl., Attityd och resevaneundersökning RVU04 sammanställning av resultat, Trivector rapport 2005:15 Hudiksvalls kommun, Energiplan 2007, www.hudiksvall.se IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Uppenberg, Stefan m.fl., Miljöfaktabok för bränslen, del 1. Huvudrapport, Stockholm, 2001 Johansson, Jan m.fl., Energi i Örebro län, en kartläggning av: Energitillförsel, energianvändning och emissioner, effektiviseringsmöjligheter, energitillgångar, potentialer samt miljö- och sysselsättningseffekter, Ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Örebro län, Kommunförbundet i Örebro län, Örebro läns landsting och Energikontoret i Örebro län, publ.nr. 2003:24, Örebro, 2004 Johansson, Jessica m.fl., Strategisk miljöbedömning inom energisektorn, KTH centrum för miljöstrategisk forskning, Stockholm, 2004 Karlsson, Mikael och Wikström, Fredrik, Hållbar utveckling i Värmland strategier för lokal och regional hållbar utveckling av energisystem, Karlstad University Studies, 2001 Karlstads kommun, Energiplan Karlstads kommun, 2001 Länsstyrelsen Värmland, Miljötillståndet i Värmlands län, Rapport 2004:12, multitryck, 2004 Länsstyrelsen Värmland, Vindkraft i Värmland-ett planeringsunderlag för utbyggnad av stora vindkraftsanläggningar, Rapport, 2005 Mora kommun, Energiplan för Mora kommun 2007-2010, med klimatstrategi, antagen av kommunfullmäktige 071126. Naturvårdsverket, en rapport från klimatdelegationen, Om 50 år klimatet politiken och framtiden, naturvårdsverkets förlag, 1998 Naturvårdsverket, Påverka klimatet Så här kan kommunerna arbeta för minskade utsläpp av växthusgaser, Stockholm, 1998 Näringsdepartementet, Effektivare energianvändning. Förslag till marknadsbaserade åtgärder, Ds 2001:60, oktober 2001 RVF Nytt 6/99, Tema biologisk behandling, Kil i täten för småskalig rötning