Plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Parkskolan & Emåskolan f-9 Vår vision På skolan ska vi värna om alla människors lika värde och låta varje människas unika personlighet komma fram. På vår skola ska ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Vem vänder man sig till Vid kränkande behandling av något slag kan du prata med din klassföreståndare eller någon annan på skolan som du har förtroende för. Se kontaktuppgifter till rektorer och elevhälsa i slutet av dokumentet. Ansvariga för planen Rektor ansvarar för att det varje år upprättas en ny plan och att den tidigare utvärderas. Styrdokument: I vårt arbete med likabehandling utgår vi ifrån Diskrimineringslag (2008:567) Skollag (2010:800) gäller fr.o.m. 2011-07-01 (Lagen i fulltext sök på www.skolverket.se ) Elevernas delaktighet Elevråd och kamratstödjare ska årligen tillsammans med vuxna gå igenom planen och de får ha synpunkter och idéer på hur den går att förbättra utifrån ett elevperspektiv. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarådet ska årligen gå igenom planen tillsammans med rektor och få möjlighet att ge sina synpunkter. Pedagogisk personals delaktighet Under kompetensutvecklings dagar samt konferens tid ska den årliga utvärderingen gås igenom. Uppdaterad 2012-02-20 1
Förankring av planen Elever: Klassföreståndare ansvarar för att elever i deras klass får kunskap om planen. Personal: Rektor ansvarar för att all personal kontinuerligt får kunskap om planen. Vårdnadshavare: Klassföreståndarna ansvarar för att årligen påminna om planen. Broschyren delas årligen ut i F-klass, årskurs 7 och till alla nya elever. Under året kommer planen att läggas ut på hemsidan. (Årlig plan börjar) Planen gäller från 2012-02-01 Planen gäller till 2013-01-31 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Rektorer har tillsammans med elevhälsan gått igenom utvärderingen och tagit fram frågor som pedagogisk personal går igenom på kompetensutvecklingsdag 27/1 2012. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Rektor, elevhälsa och pedagogisk personal. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Mål för 2011-2012 1. Att alla elever och all personal ska ha kunskap om de olika diskrimineringsgrunderna och vad kränkande behandling är. 2. Att alla, både personal, elever och vårdnadshavare ska ha kunskap om skolans Likabehandlingsplan. Utvärdering av mål: Elever: Lärarpersonalen har haft planerade tillfällen då de på klassföreståndartid gått igenom och samtalat om planen och diskrimineringsgrunderna. F-3 har gått igenom detta med eleverna på deras nivå, samt gått igenom lagarna. 4-9 anser att de nått målen relativt bra, eleverna har kännedom om diskrimineringsgrunderna och om vad kränkande behandling är. Detta har skett genom samtal och frågor i loggböcker. Personal: Kurator och skolsköterska har gått igenom planen och diskrimineringsgrunderna med lärarpersonalen. Övriga personalgrupper som är knutna till BU förvaltningen, vaktmästarna, har inte informerats om planen. Kost och städpersonal som inte är knutna till BU förvaltningen har inte informerats om planen. Vårdnadshavare: I samband med föräldramöten har de fått information samt en broschyr om planen. Uppdaterad 2012-02-20 2
Mål efter kartläggning (2010) Att alla elever ska uppleva trygghet på skolan. Åtgärder för att nå mål (framtagna efter analys av enkät): rastvärdar ska röra sig i korridorer, vid toaletter och gå en tur till idrottshallen under sitt pass. Utvärdering av mål: Lärarna går regelbundet sina rundor på 7-9 delen. Men det är oklart om man vid varje tillfälle/rast täcker in de platser som eleverna upplever som otrygga. Årets plan ska utvärderas senast 2013-01-31 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom frågor och gruppsamtal till all pedagogisk personal på kompetensutvecklings dagar. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor är huvudansvarig, men kan delegera uppgifterna. Mål för 2012-2013 1. Att alla elever ska ha kunskap om likabehandlingsplan, diskrimineringsgrunderna, och vad kränkande behandling är. 2. Övrig personal och ny personal ska ha kunskap om likabehandlingsplan, diskrimineringsgrunderna, och vad kränkande behandling är. Åtgärd för att nå målen 1. Klassföreståndare i F-3 fortsätter att prata med sina elever och ge dem kunskap om de olika diskrimineringsgrunderna och vad kränkande behandling är. Klassföreståndare ansvarar för att årligen påminna om innehållet i likabehandlingsplanen. Lärarna gör tillsammans med barnen ordningsregler för att hjälpa barnen att förstå planen. Klassföreståndare 4-9 ansvarar för att löpande ha samtal enskilt och i grupp för att ge eleverna kunskap om de olika diskrimineringsgrunderna och vad kränkande behandling är. Vissa använder sig av loggböcker. Klassföreståndare ansvarar för att årligen påminna om innehållet i likabehandlingsplanen. 2. Rektor ansvarar för att övrig personal och ny personal får kunskap om de olika diskrimineringsgrunderna och vad kränkande behandling är. Rektor ansvarar också för att de får kunskap om Likabehandlingsplanen. Åtgärd genomförda senast 2012-12-20 Uppdaterad 2012-02-20 3
Kartläggning (från HT 2011) Kartläggningsmetod F-9: Trygghetsenkät för åk 3-9. F-2 använde enklare enkäter med glada och sura munnar. Samt att klassföreståndare hade samtal med varje elev utifrån enkäten. Områden som berörs i kartläggningen Otrygga platser, kränkande behandling (allmänt ställda frågor som innefattar båda lagarna). Öppna frågor med möjlighet att skriva själv vilken typ av kränkande behandling det kunde röra sig om. För åk 3-9 fanns också möjlighet att bryta sin anonymitet och be vuxna om hjälp eller samtal. Hur eleverna har involverats i kartläggningen De har svarat på enkäter, men varje klassföreståndare fick möjlighet att själv välja sitt sätt att kartlägga läget i sin klass. Eleverna har inte varit delaktiga i analys av resultatet eller med att sätta nya mål. Hur personalen har involverats i kartläggningen Klassföreståndare har fått välja kartläggningsmetod själva, men har fått en enkät som stöd och förslag att använda. De har sedan fått sammanställa och lämna in till elevhälsan. Resultat och analys (riskområden) Resultat av enkätfrågor: 1. Finns det någon plats på skolan där du är otrygg eller rädd? Åk F-2 på enkät och samtal framkommer att en del elever känner sig otrygga. Åk 3-6 svarar 22 av 83 att de är otrygga på någon plats i skolan. Åk 7-9 svarar 5 av 168 att de är otrygga på någon plats i skolan. 2. Har du sett någon elev eller vuxen som blir illa behandlad/kränkt på skolan? Åk F-2 framkommer på enkät och samtal att en del ser kränkningar. Åk 3-6 svarar 42 av 50 att de någon gång sett det. Åk 7-9 svarar 6 av 167 att de någon gång sett det. 3. Har du blivit illa behandlad/kränkt på något sätt den här terminen? Åk F-2 framkommer på enkät och samtal att en del upplever kränkningar. Åk 3-6 svarar 36 av 56 att de någon gång känt sig kränkt. Åk 7-9 svarar 9 av 164 att de någon gång känt sig kränkt. Otrygga platser riskområden (från enkät): F-klassen, kö till matsal, toaletter Åk 1-2, Korridoren, duschen, rastsituation Åk 3-6, Matsal, rastsituation, omklädningsrum/korridor, passera äldre elever Åk 7-9, omklädningsrum (2 elever), toaletter vid matsal (1 elev), överallt (2 elever) Uppdaterad 2012-02-20 4
Förebyggande åtgärder (riskområden efter kartläggning) Analys och Mål Förskoleklassen: Analys: Eleverna känner sig otrygga i kön till matsalen för att det är litet och trångt vilket gör att eleverna ramlar och buffar på varandra. Mål: Alla elever känner sig trygga när de köar till maten. Åtgärd: Vi kommer under året gå dit i mindre grupper så det blir mer utrymme för eleverna. Ansvarig: Personal i förskoleklass. Analys: Toaletterna på Folkets hus känns otrygga för eleverna då de ej är anpassade för små barn. Ljuset släcks när man varit inne en stund utan att röra sig. Det luktar illa. Mål: Alla elever känner sig trygga när de är på toaletten i Folkets hus. Åtgärd: Vi har gjort problemet känt för rektor. Ansvarig: Rektor för F-3. Åk 1 och 2: Analys: Eleverna upplever att korridoren är otrygg. Den är trång och det blir lätt knuffar och stökigt. Elever som har svårt med impulskontroll har ytterligare svårt för dessa situationer. Mål: Alla elever känner sig trygga i skolans lokaler. Åtgärd: Vi kommer under året ha diskussion med eleverna om detta för att de ska förstå hur man måste vara i trånga utrymmen. Vuxna ska finnas med så mycket som möjligt för att skapa lugnare atmosfär. När möjlighet finns skickar vi ut eleverna i omgångar. Ansvarig: Personal i åk 1 och 2. Analys: Eleverna upplever att duschen är en otrygg plats. Miljön där gör att det ekar och alla ljud förstärks, detta inbjuder till att låta mycket för en del elever, vilket upplevs obehagligt av andra. Mål: Alla elever känner sig trygga när de duschar. Åtgärd: Vi kommer under året arbeta med att göra eleverna medvetna om och skapa förståelse för hur man ska bete sig/prata i sådana utrymmen. Vuxna rör sig i omklädningsrum och duschar. Ansvarig: Klassföreståndare i åk 1 och 2. Analys: Elever känner otrygghet inför rastsituation vem man ska vara med. Det kan bero på att en del har fler kompisrelationer än andra. Alla känner sig ännu inte helt trygga med varandra och då uppstår destruktivt prat om varandra vilket leder till osämja och otrygghet. Mål: Eleverna ska känna sig trygga i skolan och inför rastsituationer. Åtgärd: Vi ska under året arbeta med kompisgrupper, tjejsnack och skolans kurator ger handledning i ämnet. Ansvarig: Personal i åk 1 och 2. Åk 3: Analys: Matsalen upplevs ibland som stökig med hög ljudnivå samt liten plats för att hänga sina kläder. Stora elever tar stor plats. Korridoren upplevs som obehaglig när man ska gå förbi äldre elever. Ibland motar äldre elever våra åk 3: or när de går in stora entrén, ibland blir de retade. Uppdaterad 2012-02-20 5
Mål: Alla elever känner trygghet i skolans lokaler och på raster. Alla elever lär känna de äldre bättre, fadder klass. Åtgärd: Under året behöver vi ha ett större samarbete med åk 7-9. Detta skulle kunna ske genom att de äldre planerar och ansvarar för: friluftsdagar, idrottslektioner, rastverksamhet andra aktiviteter: visar runt, visar laborationer, fadderklass åk 8. Ansvarig: All personal Årskurs 4-9 Analys: I omklädningsrum och duschrum känner sig eleverna utlämnade och i vissa sammanhang uttittade. Eleverna uppfattar inte alltid att en vuxen som tittar in gör situationen tryggare. Känslan av att vara utlämnad ökar med antalet ögon, tyvärr. Någon form av skydd ex. draperi för att minska insynen i duscharna är önskvärt. Det finns några duschar i små omklädningsrum för en eller två personer. Dessa får utnyttjas av de elever som känner sig mest utlämnade. Ljudvolymen är högre än vad som är önskvärt, vilket eleverna upplever som stressande. Önskvärt med fler vuxna, utan att eleverna upplever att de tittas på. Mål: Känna trygghet i omklädningsrum och duschsituation. Åtgärd: Sätta upp duschdraperier. Klasslärare frågar och samtalar mer med eleverna om vad som händer och hur de upplever situationen. Idrottslärare informeras oftare om läget. Assistenter får information. Ansvarig: Rektor och personal åk 4-9 Analys: Eleverna behöver lära känna varandra bättre i alla åldrar för att motverka bl.a. att de yngre känner viss oro för att möta de äldre eleverna i korridor och matsal. Mål: Att bygga relationer mellan elever i olika åldrar Åtgärd: ex. genom temadagar, drama, högläsning (äldre läser för yngre), idrottslektioner, musik mm. Uppföljning: Enkät genomförd senast 2012-11-01 (före höstlov) Åtgärd genomförda senast: Åtgärder sker fortlöpande under hela året. Kartläggningsmetoder HT 2012 F-3 använder enkät kring trivsel 2 gånger per år. Barnen får tala om hur de upplever olika situationer genom att fylla i glad eller ledsen mun. Sedan samtalar lärare med dem. 4-9 Vid IUP-samtal är samtal om elevens mående och trivsel en stor del. Inför utvecklingssamtal skickas ibland hem frågor som ska diskuteras. Några lärare använder loggböcker eller tankeböcker. Kanske ska 4-6 ta fram frågor som ska ska/kan användas i alla grupper. Användning av Logg-böcker/Tankeböcker? (Årlig plan slutar) Uppdaterad 2012-02-20 6
Främjande insatser De främjande insatserna ser olika ut i klasserna. Varje enskild pedagog väljer arbetssätt utifrån klassens behov. Här beskrivs i korta drag det som görs på skolan. Kontinuerligt arbete F-9: Det ska finnas vuxna runt eleverna vid situationer som inte är lektion, ex. vid rast, buss, korridor, matsal och sporthall. F-2 Flera pedagoger använder Lions Quest material, några regelbundet andra mer sporadiskt. Några använder etiska samtal, Livet är ett möte, Hej kompis, Gruppen som grogrund, Kompissamtal. Temadagar, pysseldagar mm. Pedagogerna håller IUP-samtal (IUP= Individuell utvecklings plan). Anna-Carin Mähler Sandstedt (skolsköterska) håller hälsosamtal i förskoleklass. Åk 2 läser för F-klass. F-2 utökad rastverksamhet på vårterminen. 3-6 Friluftsdag åk 3-4 på vårterminen. Flera pedagoger använder Lions Quest material, några regelbundet andra mer sporadiskt. Andra material som används är Gruppen som grogrund och Kompissamtal. Pedagogerna håller IUP-samtal (IUP= Individuell utvecklings plan). Lena Öggesjö Stenke (pedagog) handleder arbetslaget utifrån ett genusperspektiv med uppgifter som utvärderas. Hälsovecka i terminsstart på hösten. Temadagar, pysseldagar mm. Anna-Carin Mähler Sandstedt (skolsköterska) håller hälsosamtal i åk 4. Jennie Bergstrand (kurator) håller en lektion i hur man tänker om sig själv och andra och hur det kan påverka hur vi mår och hur vi bemöter varandra. Samt uppmuntrar pedagoger att arbeta vidare med detta och erbjuder handledning. 7-9 Några klasser använder Loggbok, i vissa ämnen förs etiska diskussioner i samband med ett specifikt område. Pedagogerna håller IUP-samtal (IUP= Individuell utvecklings plan). Anna- Carin Mähler Sandstedt (skolsköterska) håller hälsosamtal i åk 7. Utbildning för alla elever i åk 7 om kränkande behandling. Lägerskolan för alla elever i åk 7 för att bygga relationer och förebygga kränkande behandling. I alla ämnen (språk, musik) arbetar vi med frågor som behandlar alla människors lika värde. I SO, t ex. religion och historia ingår det i kursplanen och i målen. Där arbetar vi bland annat med tro - religionsfrihet, främlingsfientlighet, rasism, rätt till sexuell läggning alla människors lika värde, mm. Vi är sämre på att arbeta över ämnesgränserna. Vi reagerar i situationer. Vi har tema-områden som leder in i diskussioner om dessa frågor. Uppdaterad 2012-02-20 7
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling f-2 Hälsosamtal i förskoleklass, skolsköterska genomför. Enskilda samtal med elever/klassföreståndare Fortsätt att fylla i vilka rutiner som finns för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Daglig avstämning mellan personal efter ex. raster. 3-6 Hälsosamtal i årskurs 4, skolsköterska genomför. Enskilda samtal med elever/klassföreståndare Fortsätt att fylla i vilka rutiner som finns för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Många vuxna ute på skolgården på raster. Dagliga observationer både inne och ute. Intervjuer med åk 6 elever inför nya klasser i åk 7, genomförs av kurator. 7-9 Hälsosamtal åk 7, skolsköterska genomför. Enskilda samtal med elever/klassföreståndare Kamratstödjare Som komplement till kamratstödjare, träffar elevhälsan olika grupper från klasserna för att stämma av läget på skolan och i klassen Vuxenteam mot mobbning Elevråd och klassråd Loggbok i vissa klasser Årlig enkät om otrygga platser/situationer på skolan Årskurskonferenser med pedagogisk personal och elevhälsa Rutiner för akuta situationer Rutiner för att utreda och åtgärda då elev kränks av annan elev/elever. Elevhälsa och rektor är vid behov med som råd och stöd under processen. 1. Den som får kännedom om att en elev upplever sig kränkt anmäler detta till rektor som skyndsamt ska inleda en utredning. Alla samtal med de inblandade förs av 2 vuxna, en som för samtalet och en som dokumenterar. 2. Tillsammans bedömer de vuxna i ärendet om och när vårdnadshavare ska kontaktas. I bedömningen tas hänsyn till dignitet på situationen och barnets ålder. Uppdaterad 2012-02-20 8
3. När utredningen är klar väljer den som är ansvarig för ärendet om de vill kontakta elevhälsan. Elevhälsan kan ge stöd vid analys och beslut om åtgärder. 4. Om det bedöms vara trakasserier eller kränkande behandling vidtas åtgärder. Vid konflikt eller liknande lämnas ärendet till klassföreståndare som väljer åtgärd efter situation. 5. Uppföljningssamtal med samtliga inblandade elever sker efter överenskommelse tills situationen känns stabil (minst 1 månad). Släpper man taget för tidigt kan man förvärra situationen för den utsatte. 6. Om åtgärderna inte får önskad effekt och trakasserierna eller kränkningarna inte upphör tar ansvarig för ärendet kontakt med rektor på nytt. Vårdnadshavare informeras omgående. Rektor och berörd personal gör tillsammans med vårdnadshavare ett åtgärdsprogram om hur kränkningarna skall stoppas. Berätta för elev och vårdnadshavare vilka andra åtgärder som kan bli aktuella om kränkningarna inte upphör. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal eller personal kränks av elev 1. Den som får kännedom om trakasserier eller kränkande behandling mellan elev och personal anmäler till rektor omedelbart. Hämta blankett på expeditionen. 2. Rektor samtalar med samtliga berörda och gör en utredning. Vårdnadshavare informeras. 3. Rektor analyserar utredning och vidtar specifika åtgärder. 4. Rektor genomför uppföljningssamtal efter överenskommelse. 5. Om trakasserier eller kränkande behandling inte upphör får rektor vidta ytterligare åtgärder. (Lämna ärendet vidare till BU-förvaltningens chef). Rutiner för uppföljning Senast 2012-01-20 (studiedagen efter jullov när all personal är samlad) utvärderas om vårt arbetssätt med att utreda och åtgärda trakasserier och kränkande behandling är bra eller om vi behöver göra på något annat sätt. Elevhälsan ansvarar för utvärderingen. Rutiner för dokumentation Allt arbetsmaterial är sekretess. Åtgärder är offentlig handling, ska finnas på separat blad. Allt dokumenteras löpande och arkiveras efter avslutat ärende på rektorsexpeditionen. Ansvarsförhållande All personal har ett ansvar för att dessa rutiner följs. Tillsammans med elevhälsa och rektor görs en årlig uppföljning av rutinerna. Uppdaterad 2012-02-20 9
Kontaktuppgifter Rektor F-3 Helena Petersson 0380-51 84 57,Helena.Petersson@nassjo.se Rektor 4-9 Torbjörn Stubbe 0380-51 84 58, Torbjorn.Stubbe@nassjo.se Skolsköterska Anna-Carin Mähler Sandstedt 0380-51 84 66, Anna-Carin.MahlerSandstedt@nassjo.se Skolkurator Jennie Bergstrand 0380-51 76 60, Jennie.Bergstrand@nassjo.se Uppdaterad 2012-02-20 10
Bilaga Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Uppdaterad 2012-02-20 11
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. /P> Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Uppdaterad 2012-02-20 12
Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. lla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Uppdaterad 2012-02-20 13
Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Uppdaterad 2012-02-20 14
Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] Uppdaterad 2012-02-20 15