Trafiksäkerhetsverket TRAFI/14949/03.04.02.11/2010 Järnvägsföreskrift Utfärdats: 15.09.2010 Giltighetstid: 03.01.2011 tills vidare Författningsgrund: Lag om säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter i järnvägssystemet (1664/2009) 19 5 mom. Upphäver: Hälsotillståndskrav för personal som i järnvägssystem sköter trafiksäkerhetsuppdrag (TEV) (Föreskrift av Järnvägsverket, diariekod RVI/829/414/2006) Föreskrift som ändras: - Trafiksäkerhetsverket, PB 320, 00101 HELSINGFORS, FINLAND, tfn 020 618 500, fax 020 618 5095 www.trafi.fi HÄLSOTILLSTÅNDSKRAV OCH HÄLSOUNDERSÖKNINGAR (TEV) Innehållsförteckning 1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE... 2 1.1 Trafiksäkerhetsuppdrag... 2 1.2 Övriga uppdrag... 2 2 DEFINITIONER... 2 3 BEDÖMNING AV HÄLSOTILLSTÅNDET... 2 3.1 Allmänt... 2 3.2 Hälsoundersökningar... 3 3.2.1 Första undersökning när arbetet eller utbildningen inleds... 3 3.2.2 Periodiskt återkommande undersökningar... 3 3.2.3 Övriga hälsoundersökningar... 3 3.3 Hälsoundersökningens innehåll... 4 3.4 Lämplighetsutlåtande av sakkunnigläkaren... 4 4 ALLMÄNT OM KRAVEN PÅ HÄLSOTILLSTÅNDET... 5 5 HÄLSOTILLSTÅNDSKRAV PÅ PERSONER MED TRAFIKSÄKERHETSUPPGIFTER... 5 5.1 Sjukdomar som utgör hinder för trafiksäkerhetsuppgifter... 5 5.2 Sjukdomar som bildar tillfälliga hinder för arbete i trafiksäkerhetsuppgifter eller som föranleder uppsikt över personens hälsotillstånd... 6 5.3 Övriga sjukdomar eller tillstånd som kan leda till risker för trafiksäkerheten... 7 5.4 Krav som ställs på sinnenas bruk... 7 5.4.1 Krav beträffande synförmågan... 7 5.4.2 Övriga krav som gäller synen... 7 5.4.3 Krav på hörseln och talförmågan... 8 6 HÄLSOTILLSTÅNDSKRAV FÖR ANDRA UPPGIFTER... 8
TRAFI/14949/03.04.02.11/2010, 26.08.2010 2/8 7 ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER... 8 1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE Denna föreskrift tillämpas på hälsotillstånd för och hälsoundersökningar av personer som sköter sådana trafiksäkerhetsuppdrag som uppräknas i punkt 1.1, samt övriga uppdrag nämnda i punkt 1.2. Dessa hälsotillståndskrav tillämpas dock inte på personal med trafiksäkerhetsuppdrag inom utländska statliga företag i järnvägssamtrafiken mellan Finland och Ryssland i Finlands gränszon och på gränsstationerna. Hälsotillståndskraven gäller inte heller för metro-, spårvägs- och snabbspårvägssystem. 1.1 Trafiksäkerhetsuppdrag 1.2 Övriga uppdrag 1) Framförande av rullande materiel 2) Växelarbete 3) Trafikledning 4) Arbete som ansvarig för trafiksäkerheten vid banarbete 1) Uppdrag som säkerhetsman 2) Uppdrag som gäller installation och underhåll av säkerhetsutrustning 2 DEFINITIONER I denna föreskrift avses med yrkesutbildad person inom företagshälsovården en företagshälsovårdsläkare eller företagshälsovårdare enligt lagen om företagshälsovård (1383/2001), som av Trafiksäkerhetsverket i enlighet med lagen om säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter i järnvägssystemet (1664/2009) godkänts för företagande av hälsoundersökningar. Med hälsoundersökning avses här en hälsoundersökning enligt lagen om företagshälsovård (1383/2001), när den utförs av en av Trafiksäkerhetsverket godkänd yrkesutbildad person inom företagshälsovården, och den person som undersöks tillträder arbetsuppgiften eller genomgår periodisk undersökning, alternativt när personens hälsotillstånd annars kräver detta. Med sakkunnigläkare avses en legaliserad läkare som i enlighet med lagen om säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter i järnvägssystemet (1664/2009) av Trafiksäkerhetsverket godkänts att verka som sakkunnigläkare inom järnvägsbranschen, för bedömning av hälsotillstånd och trafikbehörighet samt för bedömningsförfarande. Med verksamhetsutövare avses enligt lagen om säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter i järnvägssystemet (1664/2009) järnvägsföretag, företag eller sammanslutningar som bedriver museitrafik, företag eller sammanslutningar som är verksamma på privata spåranläggningar, företag som bedriver banhållning och Trafikverket. 3 BEDÖMNING AV HÄLSOTILLSTÅNDET 3.1 Allmänt En persons hälsomässiga lämplighet måste bedömas med en hälsoundersökning av det slag som beskrivs i punkt 3.2. Detta slags undersökning får bara företas av
TRAFI/14949/03.04.02.11/2010, 26.08.2010 3/8 yrkesutbildade personer vid företagshälsostationer som godkänts av Trafiksäkerhetsverket. Hälsoundersökningen ska alltid företas av en företagsläkare om personen har eller misstänks ha en sjukdom eller sjukdomssymptom. I andra situationer får undersökningen även företas av en företagshälsovårdsskötare, som står under företagsläkarens uppsikt. Undersökningen som gäller bestämning av en nyanställds arbetsuppgifter ska dock alltid företas av både skötaren och företagsläkaren tillsammans. Med stöd av resultaten från hälsoundersökningen och av den övriga hälsoinformationen som sakkunnigläkaren anser påkallad, avger sakkunnigläkaren ett lämplighetsutlåtande med tanke på uppdraget. 3.2 Hälsoundersökningar 3.2.1 Första undersökning när arbetet eller utbildningen inleds 1) En hälsoundersökning företas innan en person inleder arbetet med trafiksäkerhetsrelaterade uppgifter, eller inleder arbete med andra uppgifter av det slag som anges i punkt 1.2, alternativt intas till utbildning som omfattar detta slags uppgifter. Undersökningen får tidigast ske fyra (4) månader innan arbetet eller utbildningen inleds. 2) En hälsoundersökning företas när personen överförs till en annan uppgift av det slag som nämns i punkt 1), med väsentligt annorlunda arbetsuppgifter. 3.2.2 Periodiskt återkommande undersökningar 1) En tidsbestämd hälsoundersökning ska ske under det år personen i trafiksäkerhetsarbetet fyller 25 år. 2) Senare periodiska hälsoundersökningar ska företas med högst fem (5) års intervaller tills personen fyller 40 år. När personen fyllt 40 år ska undersökningarna ske med högst tre (3) års intervaller till åldern 61 år, och därefter årligen till 68 års ålder. De periodiska hälsoundersökningarna av förare av rullande materiel ska dock företas med på sin höjd tre (3) års intervaller upp till åldern 55 år, och därefter årligen till 68 års ålder. De periodiska hälsoundersökningarna ska företas under det år personen når de i detta stycke nämnda åldersgränserna. 3.2.3 Övriga hälsoundersökningar Hälsoundersökning ska även ske när: 1) det hos personen konstaterats eller misstänks sjukdom, lyte eller symptom som kan inverka på trafiksäkerheten, och när en sakkunnigläkare av trafiksäkerhetsskäl slagit fast behovet av uppföljningsundersökning. 2) personen har varit inblandad i ett olyckstillbud eller en olycka, och det med tanke på personens sjukdom, symptom, sjukfrånvaro eller andra omständigheter finns skäl att misstänka att hälsotillståndet kan ha haft del i det skedda. 3) personens arbete i uppgiften varit avbruten i minst ett (1) år.
TRAFI/14949/03.04.02.11/2010, 26.08.2010 4/8 4) personen har beviljats dispens och hans/hennes arbetsuppgifter ändras efter beviljandet av dispensen, eller när en person som beviljats dispens överförs till en annan arbetsmiljö, även om arbetsuppgifterna är desamma. 5) personens hälsotillstånd föranleder hälsoundersökning till följd av att sjukdomssymptom förekommit eller på grund av sjukfrånvaro. I sjukdomsfall med sjukfrånvaro i mer än trettio (30) dygn ska en sakkunnigläkare bedöma behovet av en hälsoundersökning. Hälsoundersökning ska alltid företas om verksamhetsutövaren, en yrkesutbildad person inom företagshälsovården eller personen själv har anledning att anta att hälsotillståndet inte motsvarar kraven. 3.3 Hälsoundersökningens innehåll Hälsoundersökningen ska innefatta undersökning av det allmänna hälsotillståndet, undersökning av synen och hörseln samt konstaterande av att sjukdomar som inverkar på trafiksäkerhetskompetensen inte förekommer. En sakkunnigläkare får dock på eget bevåg bestämma vad hälsoundersökningen ska innefatta, om hälsotillståndet hos en person i trafiksäkerhetsuppgifter det kräver. Undersökningen sker med kliniska undersökningar och med andra ändamålsenliga, tillförlitliga metoder. Under hälsoundersökningens gång ska undersökningar göras för konstaterande av bruk av alkohol och andra rusmedel, på det sätt som anges i lagen om företagshälsovård (1383/2001). Hälsoundersökningarna ska företas på det sätt som anges i Trafiksäkerhetsverkets föreskrift om hälsoundersökningar (TTO). Undersökningarna företas enligt specifika formulär. Vid undersökningarna används blanketter som fastställts av Trafiksäkerhetsverket. 3.4 Lämplighetsutlåtande av sakkunnigläkaren Sakkunnigläkaren ska med stöd av hälsoundersökningens resultat ge den godkända personen ett intyg om att hälsotillståndskraven är uppfyllda och om att personen till sin hälsa är lämplig att sköta trafiksäkerhetsuppdrag. Sakkunnigläkaren kan begära att en person som genomgått hälsoundersökning också skaffar sig behövliga utlåtanden av specialistläkare eller andra tilläggsutredningar som sakkunnigläkaren anser behövas, ifall de inlämnade uppgifterna inte är tillräckliga för uppgörandet av en lämplighetsbedömning. Sakkunnigläkaren ska i sitt lämplighetsutlåtande definiera om personen för sitt hälsotillstånds del är lämplig, med vissa begränsningar lämplig eller olämplig för trafiksäkerhetsuppgifter. Kompetensen för en person i trafiksäkerhetsuppgifter gäller för en bestämd tid. Sakkunnigläkaren ska i sin lämplighetsbedömning alltid precisera tidpunkten för följande hälsoundersökning. Lämplighetsbedömningen kan högst gälla till utgången av det år under vilket följande periodiska hälsoundersökning ska företas. Om personen har en sjukdom eller symptom som inverkar på handhavandet av trafiksäkerhetsuppgifter och som när och om de avancerar kan riskera trafiksäkerheten, bör hälsotillståndet uppföljas oftare. Den undersökta personen ska informeras om följande hälsoundersöknings innehåll och orsak, om denna inte är en av de reguljära, periodiska undersökningarna. Lämplighetsutlåtandet ges till den undersökta personen själv och till verksamhetsutövaren. De detaljerade undersökningsresultaten till grund för lämplighetsutlåtandet ges bara till den undersökta personen. I utlåtandet som ges till verksamhetsutövaren konstateras bara om personen är lämplig för ifrågavarande trafiksäkerhetsuppgift, eventuella begränsningar som där gäller och eventuell dispens.
TRAFI/14949/03.04.02.11/2010, 26.08.2010 5/8 Lämplighetsutlåtandet skickas också till Trafiksäkerhetsverket för registrering. I detta utlåtande får inte ingå sådana uppgifter om den berörda personens hälsotillstånd som ska hållas hemliga. Utlåtandet kan skickas till Trafiksäkerhetsverket av sakkunnigläkaren, verksamhetsidkaren eller den undersökta personen själv. 4 ALLMÄNT OM KRAVEN PÅ HÄLSOTILLSTÅNDET Arbete i trafiksäkerhetsuppgifter eller i uppgifter nämnda i punkt 1.2 får bara skötas av personer som har tillräckliga fysiska och psykiska förutsättningar för detta slags arbete. Det krävs också att personen genomgått hälsoundersökning i arrangemang av verksamhetsutövaren och kan förete ett giltigt lämplighetsutlåtande av en sakkunnigläkare inom järnvägsbranschen om att hälsotillståndskraven uppfylls. En person får inte arbeta med sådana trafiksäkerhetsuppgifter som nämns i punkt 1.2 om sjukdom, lyte, skada, annan nedsättning av funktionsförmågan eller någon annan motsvarande egenskap väsentligt försämrar hans eller hennes förmåga att stadigvarande eller tillfälligt arbeta i uppgifterna ifråga. Med annan motsvarande egenskap avses personens psykologiska egenskaper, som inte är sjukdomar och som inte nödvändigtvis har sitt ursprung i sjukdomar. Det kan vara fråga om karaktärsdrag eller motsvarande, som benägenhet att ta risker eller fallenhet för impulsivt beteende i trafiken. För uppgifter av det nämnda slaget får inte anlitas en person vars alkoholhalt i blodet på grund av alkoholintag har förhöjts eller som nyttjat något annat rusmedel, så att ämnet kan konstateras i personens organism. Inte heller får en uppgift av det nämnda slaget skötas av en person som på grund av sjukdom, trötthet eller av annat motsvarande skäl inte kan sköta uppgiften utan risk för trafiksäkerheten. Läkemedel som påverkar skötseln av en trafiksäkerhetsuppgift (triangelmärkta) får användas endast om en sakkunnigläkare inom järnvägsbranschen eller en yrkesutbildad person inom företagshälsovården godkänner att läkemedel används i samband med skötseln av trafiksäkerhetsuppgifter. Godkännandet får ske med läkarintyg, med anteckning på läkemedelsordinationen eller i övrigt skriftligt, t.ex. så att anteckningen sker i företagshälsovårdens hälsorapport. Om ordinationen av ett läkemedel som inverkar på skötseln av en trafiksäkerhetsuppgift givits av någon annan än en företagshälsovårdsstation med specialkännedom om järnvägsbranschen, ska godkännande inhämtas av en läkare som godkänts som yrkesutbildad person inom företagshälsovården, eller av en sakkunnigläkare. 5 HÄLSOTILLSTÅNDSKRAV PÅ PERSONER MED TRAFIKSÄKERHETSUPPGIFTER Dessa krav ställs på alla trafiksäkerhetsrelaterade arbetsuppgifter. 5.1 Sjukdomar som utgör hinder för trafiksäkerhetsuppgifter 1) Diabetes som kräver insulinbehandling; diabetes som sköts med tabletter om sjukdomen givit upphov till följdsjukdomar eller symptomkomplex som beror på låg blodsockerhalt. 2) Hjärt- eller kärlsjukdom, störningar i blodomloppet eller blodtryckssjukdom, som på grund av medvetslöshet, komplikationer, smärta eller andra symptom är till förfång eller hinder för personen att fungera under akuta anfall och därmed riskerar trafiksäkerheten. 3) Alla slags psykotiska störningar, psykotiska sinnesstämningsstörningar, organiskt betingade hjärnstörningar, personlighetsstörningar, med störningar i
TRAFI/14949/03.04.02.11/2010, 26.08.2010 6/8 impulsundersökningen, övriga psykiatriska besvär om dessa är till fara för trafiksäkerheten. 4) Epilepsi; övriga motsvarande sjukdomar och anfall med sanslöshet som leder till plötslig förlust av funktionsförmågan, försämrar observationsförmågan eller koncentrationen, sänker aktivitetsförmågan eller försämrar omdömesförmågan. Även enstaka fall av förlust av medvetandet eller kramper är till hinder för tågtrafiksäkerheten, även om de utlösande impulserna kan elimineras. 5) Symptom eller sjukdom som ger permanent, ofta upprepad eller i övrigt för trafiksäkerheten farlig, allvarlig svindel eller balansstörningar. 6) Beroende av alkohol och andra rusmedel som riskerar trafiksäkerheten; hjärnsymptom som förorsakats av läkemedel eller rusmedel. 7) Störningar i vakenheten som kan riskera trafiksäkerheten, som allvarliga sömnstörningar, svår sömnlöshet, allvarlig apné under sömnen, narkolepsi och motsvarande. 8) Hjärnskada och andra kognitiva störningar som inverkar på observationsförmågan, uppmärksamheten, koncentrationsförmågan och minnet, när dessa föranleder bestående och mer än lindrigt förfång för trafiksäkerheten. 9) Parkinsons sjukdom, MS, sporadiska synstörningar och andra sjukdomar, symptom, lyten eller behandlingar som minskar vakenheten eller försämrar uppmärksamheten och omdömesförmågan och därmed är till risk för trafiksäkerheten. 5.2 Sjukdomar som bildar tillfälliga hinder för arbete i trafiksäkerhetsuppgifter eller som föranleder uppsikt över personens hälsotillstånd Tillfälliga hinder kan vara vilken sjukdom eller vilket symptom som helst, som för en viss tid gör en person oförmögen att sköta trafiksäkerhetsuppgifter. Om en person har en sjukdom, ett symptom eller funktionsstörningar, som inte vid tidpunkten för bedömningen är till risk för trafiksäkerheten, men som efter en tid kan tänkas bli det, ska sakkunnigläkaren hålla öga med personens hälsotillstånd och med stöd av sina specialkunskaper ge sitt lämplighetsintyg om personens förmåga att sköta trafiksäkerhetsuppdrag. I uppföljningen ska de principer som överenskommits under sakkunnigläkarnas konferenser följas. Likaså ska utvecklingen på det medicinska området beaktas. Sjukdomarna som behöver hållas under uppsikt finns i följande klassificeringsgrupper: 1) Endokrina sjukdomar 2) Mentalhygieniska och behavioristiska störningar 3) Sjukdomar i nervsystemet 4) Ögonsjukdomar och sjukdomar i ögonens hjälporgan 5) Öronsjukdomar och sjukdomar i mastoidutskottet 6) Blodomloppssjukdomar 7) Olycksfall med huvudskador 8) Övriga symptom, sjukdomar, sjukdomstecken och olycksfall som kan vara risker för trafiksäkerheten. En person som drabbats av någon av de ovan uppräknade sjukdomarna kan fortsätta sitt trafiksäkerhetsarbete, om sakkunnigläkaren fortfarande anser att personen för en
TRAFI/14949/03.04.02.11/2010, 26.08.2010 7/8 bestämd tid är lämplig, och förutsatt att sjukdomen, symptomen eller behandlingen inte är en trafiksäkerhetsrisk. Personen ska på begäran förse sakkunnigläkaren med resultat av undersökningar och behandlingar, uppgifter om uppföljning av hälsotillståndet och specialläkarnas utlåtanden, i tillräcklig tid innan kompetensens giltighetstid utgår. Förutsättningarna för beviljande av temporär kompetens är att sjukdomen är stabil, att följdsjukdomar inte förekommer och att det finns en behandlings- och uppföljningsplan som personen förbundit sig att följa. 5.3 Övriga sjukdomar eller tillstånd som kan leda till risker för trafiksäkerheten Havandeskap Havandeskap är i sig inte ett hinder för trafiksäkerhetsarbete, men det kan ge upphov till symptom som kan vara till förfång för arbetet, trots att det är ett naturligt tillstånd och inte en sjukdom. En företagshälsovårdsläkare ska vid behov försäkra sig om att havandeskapet inte är en risk för trafiksäkerheten. Företagsvälsovårdsläkaren, den havande anställda och verksamhetsutövaren ska vid behov i samråd diskutera personens arbetsuppgifter. 5.4 Krav som ställs på sinnenas bruk 5.4.1 Krav beträffande synförmågan 1) Förare av rullande materiel Den allmänna synen ska vara 1,0 med eller utan glasögon. Det sämre ögats synskärpa ska vara minst 0,5 med eller utan glasögon. Korrigeringen med linser får vara högst +5 dioptrier eller 8 dioptrier. 2) Växelarbete, trafikledning och ansvar för trafiksäkerheten vid banarbete Den allmänna synen ska vara minst 0,8 med eller utan glasögon. Det sämre ögats synskärpa ska vara minst 0,3 med eller utan glasögon. Korrigeringen med linser får vara högst +5 dioptrier eller 8 dioptrier. 5.4.2 Övriga krav som gäller synen En person som har trafiksäkerhetsuppgifter får inte till följd av sjukdom i synen eller synförmågan ha anomalier som kan riskera trafiksäkerheten, t.ex. känslighet för bländning, problem med dunkelseendet eller anpassningen till svagt ljus, dubbelseende eller andra fel som är till hinder för ögonens funktion. Synfälten bör vara normala för båda ögonens del. Kontrastuppfattningen ska vara god. Färguppfattningsförmågan måste vara normal. Närseendet måste vara tillräckligt gott med tanke på det trygga utförandet av arbetsuppgifterna. Glasögon, alternativt kontaktlinser, måste användas i arbetet om den krävda synskärpan bara kan nås med dem. Glasögonen resp. kontaktlinserna får inte vara till förfång för trafiksäkerhetsarbetet. Kontaktlinser är tillåtna om de kan användas utan besvär under hela arbetsskiftet. Med på arbetet ska personen alltid ha glasögon som reserv. Färgade kontaktlinser eller linser vilkas färg varierar med förhållandena (fotokromatiska) får inte användas. Glasögonen som används i arbetet får maximalt vara 15 % tonade. Solglasögon får maximalt ha 75 % dämpning. Linsfärgen ska vara neutral så att färgerna uppfattas normalt. Linser med UV-skydd är tillåtna.
TRAFI/14949/03.04.02.11/2010, 26.08.2010 8/8 Om brytningsfel har opererats eller linsimplantat blivit satt får det i tillståndet efter operation inte ingå sådana följdverkningar som medför trafiksäkerhetsrisker. Efter operationen ska en sakkunnigläkare avge ett lämplighetsutlåtande, med stöd av utlåtande från en ögonläkare som utsätts av sakkunnigläkaren. Efter operationen ska även sakkunnigläkaren observera och följa med synförmågan hos den person som har trafiksäkerhetsuppgifter, med intervaller som bestäms av sakkunnigläkaren och med stöd av ögonläkarundersökningar. 5.4.3 Krav på hörseln och talförmågan Följande krav gäller när arbetet eller utbildningen inleds, för trafiksäkerhetsrelaterade uppgifter: Hörtröskeln för frekvenserna 0,5, 1 och 2 khz ska vara 20 db eller bättre. Med frekvensen 3 khz ska tröskeln vara 35 db eller bättre. För frekvensen 4 khz ska tröskeln vara 40 db eller bättre. Kraven gäller för båda öronen. Krav på en person i arbete, när personen i minst fem (5) år skött trafiksäkerhetsrelaterade uppgifter, är följande: Hörtröskeln för frekvenserna 0,5 och 1 khz ska vara 40 db eller bättre. Med frekvensen 2 khz ska tröskeln vara 45 db eller bättre. För frekvenserna 3 och 4 khz ska tröskeln vara 60 db eller bättre. Kraven gäller för båda öronen. Hörapparat får inte användas. Personen får inte ha talfel som gör det svårt att höra vad personen säger. 6 HÄLSOTILLSTÅNDSKRAV FÖR ANDRA UPPGIFTER För säkerhetsmän och person som installerar och underhåller säkerhetsanordningar gäller de krav på hälsotillståndet som nämns i punkterna 5.1-5.3. Av kraven som ställs på sinnenas bruk när det gäller andra trafiksäkerhetsuppgifter gäller de krav som i punkt 5.4.1.2 ställs på synen. Därtill gäller de övriga kraven för synens del som nämns i punkt 5.4.2, samt kraven på hörsel och talförmåga i punkt 5.4.3. 7 ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER Verksamhetsidkaren ansvarar för att under 40-åriga förare av rullande materiel genomgår periodiska hälsoundersökningar så att undersökningsintervallen enligt dessa bestämmelser tillämpas senast 1.1.2018 och att intervallen mellan de periodiska undersökningarna under övergångsperioden inte är mer än fem år. överdirektör Olli Lindroos chefsjurist Henrika Räsänen