Stefan Jansson, lokalfotograf Stefan Jansson, född och uppvuxen i Tungelsta. Tungt påbrå, far Sten, farfar Harald och farfarsfar JF Jansson är alla profiler i Tungelsta-Västerhaninges utveckling under många år.
Stefan har genom året tagit tiotusentals bilder som han presenterat på nätet på Flickr, en photosite. Här finns ett antal med lokal anknytning i albumform, väl värt ett besök. I Haningegillets fotoarkiv finns många av dessa bilder, en skatt för framtiden. Här finns bilderna: Lokala bilder från Haninge Gamla Apoteket i Västerhaninge På trappan, vackra damer Ulla Pettersson, Gunilla Ottosson och Anna-Lisa Demander Apoteket fanns här mellan 1904 och 1969, en stilig trevåningsbyggnad som låg mittemot järnvägsstationen. Vi som var med på den tiden minns den speciella doft
som slog emot när man klev in för att köpa Albyl i gula plåtaskar eller hälsobringande men vidrig fiskleverolja. Inredningen med disk och blandningspulpet i mörkt trä, balansvågar i blänkande mässing och hyllor med bruna glasflaskor i olika storlek med vita etiketter med latinska benämningar. Ibland stod apotekaren själv, under min tid den timide Folke Larsson, och blandade medicin vid vågen. Alltid i en mörk sidenrock, den övriga personalen i kritvita rockar. Folke Larsson Mycket av preparaten blandades till på plats, ibland med lokala ingredienser som plockats av oss ungar i naturen. Jag sålde själv på 50-talet både johannesört och malört till apoteket och fick nån tioöring per knippa. Oftast blev man dock besviken, lagret var överfullt!
Här är traktens distriktssköterska på besök, syster Barbro, Barbro Edhem, en bastant kvinna som satt sprutspetsar i många nu levande Västerhaningebor. Hon samtalar här med Siv Gustafsson.
Apoteket byggdes av ribbybonden August Pettersson i början av förra seklet. Det var tillsammans med Villa Vega t.v. i bilden, den pampiga syn som mötte tågresenärerna när de klev av tåget i Västerhaninge Villa Utansjö En något annorlunda villa i Västerhaninge
Utansjö 2014 Efter gamla Nynäsvägens västra sida, omedelbart söder om Vintervägen ligger denna vackra villa som byggdes för drygt etthundra år sedan och fått behålla sin exteriör. Den arkitektritade villan har ett mycket originellt utseende och var under många år dold för insyn av en tät häck vilket i kombination med dess ägare skapade en viss mystik hos Västerhaningeborna. Nuvarande ägare har dock öppnat upp och villan kan beskådas från Nynäsvägen. Från sin del av Ribby sålde August Pettersson år 1909 ett markområde på 6 000 kvadratmeter då benämnt Lillgården. Köpare var Tora Peters, ogift dotter till kontraktsprosten August Teodor Pettersson i Österhaninge. Köpeskillingen var 1 100 kronor. Hon lät bygga en påkostad villa och flyttade in 1914 med sin mor Charlotta Karolina Pettersson, änkeprostinna sedan 1912. Det var väldigt noga med moderns titel, i vissa sammanhang tolkades den som ärkeprostinna, vilket hon inte hade något emot. Under några år bodde här till och från också systern Ingeborg. År 1932 flyttade
brodern, byggnadsingenjören Tor Fritiof, hit från Stockholm. Syskonen hade förkortat sitt efternamn till Peters. Fröken Tora Peters i unga år Tora Peters var mycket engagerad i Röda Korset, Hemslöjdsföreningen och i kyrkans verksamhet. Hon arbetade också på folkhögskolan som lärare i trädgårdsskötsel. Villan ritades av den norskättade arkitekten Karl Güettler. Han ritade ett antal exklusiva villor i Djursholm och i Nynäshamn, där han också är arkitekten bakom Kuranstalten. Andra kända verk är Högloftet på Skansen och stationshusen på Ostkustbanan. I villan, av samhällets barn kallat Pepparkakshuset, dör gamla änkeprostinnan Charlotta Karolina 1948. År 1959 styckade Tora Peters av en tomt på Vintervägen och byggde där en enplansvilla dit hon och brodern flyttade. Hon sålde samma år Utansjö till agronomen Sigvard Andersson. Tor Fritiof avlider 1974. Tora avlider 1979, 97 år gammal. Fakta ur Gillets Gårdarna i Ribby 2015
Grönåker på Ribby Kaffekalas med familjen Hellström Makarna Hellström sitter med barnbarnen Eva och Gustaf i var sitt knä. Mellan dem sonen Verner, dottern Elma med kaffepannan och mågen Gustav Weman och längst till höger barnbarnet Einar. Denna bild är från 1914. Familjen samlad utanför den gamla stugan där man bott sedan år 1900. F.d. rättaren på Åby Prästgård, Karl Gustaf var född 1853 och hustrun Eva Sofia år 1858. De hade barnen Elma, Edvin, tvillingarna Helmer och Verner samt Ernst. Grönåker ägdes vid sekelskiftet av ribbybonden August Pettersson och är den enda del av Ribby som han behöll livet ut. Sedan han 1915 sålt hela sitt markinnehav i Ribby köpte han efter några år tillbaka den nu avsöndrade 8 600 kvadratmeter stora fastigheten. Men inte för egna behov, han hyrde ut till samma
hyresgäster. När August Pettersson 1924 avled på Hammarbo 78 år gammal hade han testamenterat Grönåker till tre förmånstagare: Västra delen (Ribby 2:90) gick till hans trogna hushållerska Hulda Forsberg. När hon avled 1934 ärvde Sven Nordström, som 1948 sålde till folkhögskolan. Den mittre, bebyggda delen (Ribby 2:31) gick till Västerhaninge församling, som sålde till folkhögskolan 1956. Den östra obebyggda delen (Ribby 2:91) ärvde Herman Olsson, som sålde den till Anton Sörlin 1934. Elma gifte sig 1904 med stationskarlen Sven Manfrid Palmqvist. Edvin flyttade 1906 till Stockholm, bodde då och då hos föräldrarna men flyttade hemifrån för gott 1920. Verner flyttade 1911 till Karl Lundqvist på Ryborg som handelsbetjänt, senare till Stockholm, men kommer åter 1946 då han bygger en villa på Nynäsvägens östra sida på en tomt avstyckad från Ribbylund. Yngste sonen Ernst gifte sig 1923 med Rut Åström och de fick 1924 sonen Rune och 1931 dottern Anne-Marie. Familjen flyttade 1936 till villan med personalbostäder på folkhögskolan, där Ernst arbetade som vaktmästare fram till sin pensionering. Efter Ernsts anställning flyttade han och Rut tillbaka till Grönåker, då till en större byggnad på tomten. Karl Gustaf Hellström avled 1931, hustrun Eva Sofia 1937. Den senare byggnaden på Ribby 1:31 och till höger den vackra villan som Anton Sörlin byggde 1935 på den östra delen av Grönåker
Från 1936 bodde timmermannen Helge Jansson här med sin familj hustrun Brita, dottern Marianne samt sönerna Yngve och Hans. De kom från Korpkulla i Fors. Makarna köpte i slutet av 1930-talet tomten Ribby 1:118 på Ängsvägen (numera Hörnvägen) och byggde sin villa Solebo. 1939 flyttade Sven Buck Andersson från Håga in med hustrun Edith, dottern Yvonne samt sonen Sven-Erik. Senare föddes Kjell-Ove där. Makarna byggde eget på Annebergsvägen (Ribby 1:156) och flyttade dit 1948. På 1940-talet bodde också bl.a. Hjalmar Nordström med hustrun Edit och sonen Arne här. Bilderna tillhör Renèe Ahlgren och Carmilla Floyd. Den gamla tvättstugan Skärsvik, ett skogstorp i Jordbroskogen
Väl värd ett besök, tvättstugan i Skärsvik. Detta är vad som finns kvar av torpet Skärsvik. Torpet tillhörde Åby prästgård i Västerhaninge och nämns första gången redan 1690. År 1940 omfattade åkerarealen 7,5 ha, de ängar som finns intill resterna av torpet och som nu är sönderkörda av motorcyklar och fyrhjulingar. Tidigare på 1900-talet kompletterades det lilla jordbruket med tvätteri, vattnet togs från en liten rännil och en grävd brunn. I byggnaden på bilden finns på övre våningen utrymme för torkning av tvätten. Haningegillet arbetar nu på en bok om de hundratals tvätterierna i gamla Haninge, beräknas vara klar kommande år.
Bostadshuset på Skärsvik som brändes ner 1981, grunden finns kvar. Här hittar du Skärsvik, infarten till ägorna är spärrad av en bom.
Gåramålning av Västerhaninge kyrka Olof Olssons verk från 1917, signerad O. Olsson. Han kallades ibland Hed Olof, Hed Olle men också Rättviks Olof. 1917 befann sig Olof Olsson bl.a. på Södertörn söder om Stockholm, vandrade runt i de olika socknarna och förevigade ett stort antal gårdar. Här ett något ovanligare motiv, inte en enda privatbostad är synlig i bilden, och man kan undra vem som beställt målningen. Kanske var den ett uppvisningsobjekt, för att demonstrera sina färdigheter inför en presumtiv beställare av en gåramålning. Någon Västerhaningebo okänt vem måste i alla fall ha fattat tycke för demonstrationsexemplaret eftersom det tillsammans med en hel del målningar av traktens gårdar blivit kvar i och i dag ingår i Haninge Hembygdsgilles samlingar.
Han var född på gården Hedbacken i Vikarbyn år 1855 och avled i Stockholm 1940. Hans sista kända tavla är från Västergötland 1930. Målningen föreställer: Västerhaninge kyrka från söder. Framför och något till höger om den ser vi sockenstugan, som också kallades Kaplansgården, eftersom församlingens komminister fram till slutet av 1800-talet också hade sin bostad där. Längre bort skymtar Prästgården, d.v.s. kyrkoherdebostället. Till vänster om kyrkan ser vi tingshuset med tillhörande byggnader ett öppet vagnslider, en uthuslänga samt längst ut till vänster i bilden häradstjänarens bostad med arrestlokal. I tingshuset hölls tingen i Sotholms härad fram till 1916, då verksamheten flyttade in till Stockholm. Endast två av byggnaderna i bilden finns kvar i dag det är kyrkan i sitt utförande från det omfattande uppbyggnadsarbetet efter branden 1831, samt tingshuset från 1734 (påbyggt med en våning 1820) och som 1970 flyttades ca 20 meter längre in på tomten och bort från landsvägen. Gåramålare var ursprungligen en skånsk dialektal benämning på på självlärda bygdemålare som drog runt på landsbygden och mot en mindre ersättning eller kanske bara mat och logi målade av gårdar, boställen och kyrkor. Verksamheten började i mitten på 1800-talet och pågick in i mellankrigstiden då flygfotografering tog vid. Målningarna har ofta en naiv karaktär och kännetecknas av en stor detaljrikedom, ofta förskönades motiven; saknades det gardiner i fönstren målade gåramålaren ändå gardiner för att gården skulle se ståndsmässig ut. Ibland förvrängdes perspektivet för att alla byggnader skulle synas på tavlan och att boningshuset framhävdes. Förutom tavlan ovan finns ett antal kända verk från Västerhaninge, bl.a av två Ribbygårdar, Ribbyholm, Vadet i Tungelsta och Hammarby i Österhaninge Känner du kanske till något lokalt motiv, hör av dej får vi fotografera!
Millimeter-Kalle, yrkesman en verklig Ett gediget hantverk! Hängrännor och stuprör i trä När Axel Carlsson i början på 20-talet byggde sin villa på Tungelstavägen i Västerhaninge, norr om ICA, finns fortfarande kvar, tillverkade han dessa av solitt trä. Lämpliga stammar borrades ur för stuprören, på samma sätt gjordes hängrännorna men delades på längden. Ett fantastiskt hantverk!
Även inomhus fanns komplicerade konstruktioner, vindsluckan med inbyggd trappa öppnades med ett lätt handgrepp och med hjälp av balanserade tyngder uppe på vinden gled luckan upp och trappan ner med ett vinande ljud som påminde om hydraulik. Villan på Tungelstavägen, foto från 2003
Axel Carlsson född 1876 i Madesjö, avliden 1956 i Västerhaninge Du kan läsa mer här! Ormsta By En by med anor från vikingatiden
Norra Skattegården Byn ligger öster om vägen mellan Fors och Årsta Havsbad och markerna i öster gränsar mot gamla Österhaninge socken. Haningegillets ordförande Per Stavfors bor sedan 1976 i den Norra Skattegården, troligen byns äldsta bevarade boningshus. Han berättar här om byns historia.: Berättelsen om Ormsta Ryskan i Marieberg
Helena Sofia Olsdotter-Johansson-Fredlund 1834-1921 Denna märkliga kvinna hette vid födseln 1834 i Västerhaninge Helena Sofia Olsdotter, fadern var bonden Olof Mattson i Gryt. Hon gifter sig, oklart när,
Johansson, och flyttar med maken till den ryska staden Astrachan men återkommer via Åbo i Finland 1899 till Stockholm och blir änka 1901 då maken, maskinisten, avlider i Ryssland. År 1911 flyttar hon ut till Nedre Marieberg i Fors med fosterdottern Anna Leckström född 1893. Hon tar nu namnet Fredlund. Änkan Fredlund lever ett ganska lyxigt liv med stort umgänge på Nedre Marieberg. 1920 flyttar hon till ålderdomshemmet och avlider där 1921. Hon kallas på trakten Ryskan i Marieberg. Fosterdottern Anna gifter sig senare (1918) med sliparen Viktor Vicke Jansson, känd fotbollsprofil i både Djurgården och landslaget, fastigheten tillhör fortfarande familjen men är sedan länge fritidshus och numera i mycket dåligt skick.
Sigrid Numan och kameran Den gamla bälgkameran Med denna kamera dokumenterade Sigrid Numan Västerhaninge, ffa Fors, från mitten på 1920-talet!
Sigrid Numan i folkdräkt Sigrid Numan, f. Eriksson år 1898 i Stockholm, flyttade med maken Ragnar f 1896 till Vreta år 1923 och sedan vidare till Fors By och Gästgivargården år 1926. Man hade gift sig 1920 och fått sonen Olle i Katarina Församling 1922. Bokbindaren Ragnar Numan bedrev tidvis bokbinderi och grafisk verksamhet i den lilla smedsstugan i Fors och hustrun Sigrid var behjälplig i mån av tid. Utan Sigrids bilder skulle den omfattande Forsdokumentationen vara betydligt fattigare, utöver de lokala bilderna från Fors har hon dokumenterat mycket av Scoutrörelsen i Västerhaninge, hon och Ragnar var pionjärer i dessa sammanhang. Med denna raritet togs tusentals bilder genom åren varav hundratals nu finns i Gillets arkiv (många på nätet) och skänker glädje åt moderna Haningebor. Kamera är tillverkad i Dresden i Tyskland mellan åren 1910-35 av företaget ICA som år 1926 blev Carl Zeiss, den var ursprungligen avsedd för glasplåtar i storlek 9 12 men kunde enligt uppgift även användas med film.
Kameran skänkt till Gillets samlingar av Olle Numan i september 2008 och finns till beskådande på Tingshuset.