Grafisk profil RIKSORGANISATIONEN HELA SVERIGE SKA LEVA

Grafisk profil RIKSORGANISATIONEN HELA SVERIGE SKA LEVA 2009

Det bästa är att veta vad man letar efter innan man börjar leta efter det. Nalle Puh

INNEHÅLL Inledning...5 Logotyp...6 Slogans...14 Profilfärger...16 Typsnitt...18 Papper...20 Presentation...21 Bilder...24 Grafiska byggstenar och inspiration...28 Pressmeddelande...37 Kontorstrycksaker...40 Webben som kommunikationsplattform...42

Hela Sverige ska leva en väl känd och respekterad nationell röst i landsbygdsfrågor med fokus på den lokala nivåns förutsättningar och behov. ur Hela Sverige ska leva 2007 2012 4

INLEDNING Citatet här till vänster är en del av den vision som formuleras i programmet Hela Sverige ska leva, 2007 2012. Där har vi också skrivit att vårt namn och vår logotyp ska vara ett viktigt gemensamt kännetecken. Vår röst är viktig, men för att omvärlden ska känna igen den så krävs att alla i organisationen kommunicerar med en enhetlig och tydlig röst. Därför har vi tagit fram en grafisk profil. Den talar om hur vi använder vår logotyp, samt vilka färger och typsnitt som representerar Hela Sverige ska leva. Profilen ger också vägledning i hur trycksaker och profilmaterial bör se ut. Allt för att göra vår organisation tydlig och synlig för omvärlden. Den grafiska profilen används konsekvent på den nationella nivån och av länsbygderåden. Vi vet att också kommunbygderåden och de lokala utvecklingsgrupperna ser nyttan med att använda ett gemensamt grafiskt uttryck. När vi alla använder oss av den grafiska profilen blir vår gemensamma identitet och styrka tydligare. Då blir vi en känd och respekterad röst i landsbygdsfrågor. Välkommen att kontakta oss ifall du har frågor eller funderingar. Vänliga hälsningar Karl-Erik Nilsson ordförande Hela Sverige ska leva Inez Abrahamzon vice ordförande Hela Sverige ska leva 5

Vår logotyp Grundstenen i vår grafiska profil är logotypen. Den är den centrala och samlande symbolen för vår identitet. Logotypen är en tydlig och effektiv avsändare och ger betydelsefulla effekter när den används i marknadsföringssammanhang. Därför måste logotypen behandlas varsamt och i enlighet med de regler och rekommendationer som finns i denna manual. Hela Sverige ska levas logotyp får inte, utan vår styrelses medgivande, användas i kommersiella sammanhang där enskilda produkter marknadsförs på ett sätt som kan ge intryck av att Hela Sverige ska leva stödjer företaget. Vår logotyp finns att ladda hem från www.helasverige.se 6

LOGOTYP 7

Logotypens placering Grundregeln i vår kommunikation är att logotypen placeras centrerad i nederkant. Om centrerad placering av logotypen inte är lämplig kan den placeras i övre vänstra hörnet. På våra kuvert och brevpapper placeras logotypen i det övre vänstra hörnet. Det material som vi producerar ska alltid ha en tydlig avsändare. Därför placeras logotypen på publikationens omslag. 8

LOGOTYP Vi utvecklar Sverige Hela Sverige ska leva tar täten i landsbygdsutvecklingen! Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Mauris dictum tincidunt elit eleifend imperdiet. Vestibulum sodales condimentum quam, eu varius risus bibendum in. Aliquam sed libero tellus, Sed pharetra ante. Sed dapibus purus eu felis tristique ac fermentum nisl varius. Nullam sem odio, vestibulum et fringilla non, viverra sit amet leo. Sed faucibus, enim eu cursus suscipit, lectus felis dignissim nibh, a ultrices orci sapien in purus. In faucibus purus non mauris posuere sit amet malesuada sapien sollicitudin. In hac habitasse platea dictumst. Pellentesque porta arcu vel felis dapibus in elementum justo congue. Curabitur eget odio enim, eget dapibus dolor. Sed posuere adipiscing velit, vitae vestibulum elit luctus sit amet. Cras congue, arcu vel scelerisque commodo, dolor eros pretium lorem, vel bibendum orci elit ac neque. Morbi a bibendum purus. Quisque consequat erat ac turpis ullamcorper quis bibendum nunc pharetra. Sed ultrices sagittis diam ut scelerisque. Hela Sverige ska leva är en riksorganisation som stödjer lokal utveckling och synliggör landsbygdens värden. Drygt 4 500 lokala utvecklingsgrupper, 100 kommunbygderåd, 24 länsbygderåd och 40 medlemsorganisationer är engagerade. 100 000 människor satsar varje år över fem miljoner ideella timmar för den egna bygdens bästa. En växande folkrörelse som ger företagsamma och hållbara bygder i hela Sverige. Vi utvecklar Sverige För mer information kontakta Anna Andersson, telefon 08-24 13 50 Med de bästa häslningar Karin Wenström informationsansvarig Tel 08-402 3395 Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Stortorget 7, 1 tr, 111 29 STOCKHOLM Telefon 08-24 13 50 Telefax 08-24 28 05 www.helasverige.se info@helasverige.se 9 2009 RIKSORGANISATIONEN HELA SVERIGE SKA LEVA

Logotypens färg och bakgrund Hela Sverige ska levas logotyp återges i svart. Bakgrunden ska helst vara vit, i andra hand ljust enfärgad. Den färgade bakgrunden ska vara sådan att kontrasten till den svarta logotypen är god och läsbarheten är hög. I undantagsfall, när ingenting annat fungerar, kan logotypen återges inverterad, alltså i vitt på svart bakgrund. För att vår logotyp ska synas ordentligt, krävs att den omges av ett tomt utrymme, en frizon. Är du osäker på vad som är rätt eller fel, kontakta vårt kansli för mer information och vägledning. 10

LOGOTYP Logotypens frizon Inverterad (endast på svart bakgrund) Exempel på färgad bakgrund 11

Logotypens storlek och variationer Vår logotyp är fri att storleksförändra proportionerligt. Här finns rekommendationer på logotypens storlek vid användande i olika typer av trycksaker. 20 mm 40 mm 60 mm Används för Används för format Används för format mindre trycksaker A4 (210x297 mm) A3 (297x420 mm) A5 (148X210 mm) Av läsbarhetsskäl bör logotypen aldrig göras mindre än 20 mm. På motstående sida visas hur vi använder Hela Sverige ska levas logotyp vid profilering av länsbygderåd, kommunbygderåd och lokala utvecklingsgrupper. Namnet placeras under logotypen och skrivs med teckensnittet Arial Bold. Om namnet är längre än själva logotypen så gäller vänsterställd placering. Är namnet kortare än logotypen gäller högerställd placering som justeras i linje med punkten på utropstecknet. Storleksförhållanden mellan logotypen och namnet bör vara ungefär som visas här intill. 12

LOGOTYP Länsbygderådet i Hallands län Värmland Halland Siljansnäs sockenförening 13

Slogans En slogan berättar i kort form vem man är eller vad man står för. Här nedan ser du de slogans som vi använder. När du använder en slogan, se till att det är tydligt vem avsändaren är. Använder du slogan tillsammans med vår logotyp så ska den skrivas vänsterställd. Se motstående sida. Slogans skrivs med Times New Roman Bold Italic eller Arno Pro Bold Italic. Slogans Vi utvecklar Sverige All utveckling är lokal All utveckling är lokal även den globala 14

SLOGANS Vi utvecklar Sverige All utveckling är lokal All utveckling är lokal även den globala Vi utvecklar Sverige All utveckling är lokal även den globala 15

Profilfärger Hela Sverige ska leva har tre färger som vi arbetar med förutom svart och vitt. De tre färgerna är gult, rött och grönt. Vi rekommenderar att man i första hand använder den gula och röda, och låter grönt vara en komplementfärg. Våra färger är klara och signalstarka. Vi undviker toningar eftersom en färg blir mer pastellartad för varje procent man tonar och uttrycket då blir ett helt annat. 16

PROFILFÄRGER SVART PMS: 1805 CMYK: 0, 91, 100, 23 RGB: 188, 42, 18 WEBB: cc3300 PMS: 130 CMYK: 0, 30, 100,0 RGB: 251, 186, 0 WEBB: ffcc00 PMS: 348 CMYK: 100, 0, 85, 24 RGB: 0, 122, 67 WEBB: 006633 17

Typsnitt I vår grafiska profil har vi två vardagstypsnitt och två typsnitt som vi använder till bäst. Fördelen med våra vardagstypsnitt är att de finns på alla datorer. Vi använder dem i trycksaker som vi själva gör, i brev, rapporter, inbjudningar med mera. Våra vardagstypsnitt är Times New Roman och Arial. Vi har också valt att ha ett par fintypsnitt som är lite mer personliga och har en modernare skärning. Har du tillgång till dem så rekommenderar vi absolut att du använder dem. Dessa typsnitt är också ett självklart val om ni anlitar till exempel en reklambyrå eller ett tryckeri för att färdigställa era produkter. Våra fintypsnitt är Arno Pro och Bell Gothic. Times New Roman och Arno Pro är anpassade för längre texter med sina klackar som binder ihop texterna och ökar läsbarheten. Därför använder vi dem till brödtexter och rekommenderar en storlek på 10-11 punkter. Vi vänsterjusterar texten och skriver alltid brödtexten i svart. Till omslag använder vi Times New Roman Bold Italic eller Arno Pro Bold Italic, och vi rekommenderar att storleken på rubriken aldrig överstiger 60 punkter. Arial eller Bell Gothic använder vi till rubriker, underrubriker, ingresser, kortare texter och kontaktinformation. 18

TYPSNITT RUBRIK PÅ OMSLAG: TIMES NEW ROMAN Omslag123 ARNO PRO Omslag123 RUBRIK/UNDERRUBRIK: ARIAL BOLD Detta är en rubrik BELL GOTHIC BLACK Detta är en rubrik abcdefhhijklmn 1234567890 abcdefhhijklmn 1234567890 ABCDEFGHIJKLM 1234567890 ABCDEFGHIJKLM 1234567890 INGRESSER: ARIAL REGULAR BELL GOTHIC BOLD abcdefghijklm 1234567890 abcdefghijklm 1234567890 ABCDEFGHIJKLM 1234567890 ABCDEFGHIJKLM 1234567890 BRÖDTEXT: TIMES NEW ROMAN ARNO PRO REGULAR abcdefghijklmn 1234567890 abcdefghijklmn 1234567890 ABCDEFGHIJKLM 123456790 ABCDEFGHIJKLMN 1234567890 19

PAPPERSVAL Pappersval För trycksaker i allmänhet, liksom för profilmaterial i form av visit- och korrespondenskort används vita pappersprodukter. Vår organisation jobbar för ett hållbart samhälle. Ett krav vi har på vårt pappersval är att det är godkänt ur miljöhänseende. 20

PRESENTATIONSTEXT Presentationstext Vi kan inte förutsätta att alla vet vad Hela Sverige ska leva är och vad vi står för. Därför är det viktigt att vi talar om vilka vi är. Vi har skrivit olika förslag till presentationer av vår organisation som kan vara till glädje som de är, eller vara utgångspunkt för egna formuleringar. Den nationella nivån och länsbygderåden har olika perspektiv, därför har vi tagit fram en speciell regional version. Välj den som önskas! Behövs utförligare information om oss rekommenderar vi vår broschyr Vi utvecklar Sverige. På följande två sidor finns de olika varianterna av vår presentationstext. 21

PRESENTATIONSTEXT Nationell nivå Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Vår uppgift är att stödja lokal utveckling för ett hållbart samhälle. Vi ger råd och stöd till lokala utvecklingsgrupper, och tillhandahåller redskap för framgångsrikt lokalt arbete. Vi är också en organisation som påverkar, genom att lyfta de frågor som är betydelsefulla för människorna på landsbygden. Hur ordnas bättre service på landsbygden? Hur skaffar vi kapital till lokala investeringar? Hur fixar vi bredband? Det är exempel på frågor som intresserar oss. Med andra ord, allt som gör att människor kan bo och leva på landsbygden. Vi är en ideell förening som bildades år 1989, i slutet av den stora kampanjen Hela Sverige ska leva. Medlemmar är drygt 4 700 lokala utvecklingsgrupper samt 40 medlemsorganisationer. I varje län finns ett länsbygderåd, bildat av de lokala utvecklingsgrupperna i länet. Länsbygderåden stöttar grupperna och ger råd på regional nivå. I 100 kommuner finns kommunbygderåd, nätverk av lokala utvecklingsgrupper på kommunal nivå. För den löpande verksamheten i Hela Sverige ska leva svarar en styrelse med representanter för de lokala grupperna och medlemsorganisationerna. 22

PRESENTATIONSTEXT Kort variant Hela Sverige ska leva stödjer lokal utveckling och synliggör landsbygdens värden. Vi ser till helheten lokalt, över alla sektorer i samhället och över partigränser. Drygt 4 700 utvecklingsgrupper, cirka 100 kommunbygderåd, 24 länsbygderåd och 40 medlemsorganisationer är engagerade. 100 000 människor satsar varje år över fem miljoner ideella timmar för den egna bygdens bästa. En växande folkrörelse som ger företagsamma och hållbara bygder i hela Sverige! Kort-kort variant Hela Sverige ska leva 4 700 lokala utvecklingsgrupper som skapar hållbara och företagsamma bygder i hela Sverige. 23 Regional nivå Länsbygderådet X/ Kommunbygderådet X är bildat av de lokala utvecklingsgrupperna inom X (länets/kommunens namn). Vår uppgift är att stötta grupperna, sprida erfarenheter, stimulera samverkan och synliggöra den lokala nivån i regionen/länet/ kommunen. Vi är ett av 24 länsbygderåd/cirka 100 kommunbygderåd i Sverige och en del av Riksorganisationen Hela Sverige ska leva som ger stöd och röst åt byarörelsen på nationell nivå. Medlemmar är drygt 4 700 lokala utvecklingsgrupper och 40 medlemsorganisationer en växande folkrörelse som ger företagsamma och hållbara bygder i hela Sverige.

BILDER Bilder En bild säger mer än tusen ord. Därför är rätt sorts bilder en viktig del av Hela Sverige ska levas kommunikation, och de bör väljas med omsorg. Rätt bild stärker vårt budskap och skapar nyfikenhet och engagemang. Vår organisation kännetecknas av engagerade och aktiva människor. Nyckelbegrepp är mångfald, jämställdhet, gemenskap, arbetsglädje och stolthet. Därför väljer vi gärna bilder på glada människor som gör något. För att visa mångfalden i vår rörelse gör vi gärna kollage av bilder. Visar vi naturbilder är det i första hand kulturlandskapet vi väljer för att visa människans betydelse för landskapet. Både män och kvinnor är engagerade, i alla åldrar och med olika etnisk bakgrund. Låt det synas på bilderna! 24

BILDER 25

BILDER Bilder Upphovsrätt Kontrollera alltid rättigheterna för de bilder som används så att inte några ekonomiska krav kan komma i efterhand. Har du fått en bild av någon, eller hittat en bild på nätet? Kolla alltid själv med fotografen innan du publicerar. Har du köpt en bild så är det inte säkert att du får publicera den mer än vid ett tillfälle. Är du osäker, fråga fotografen. Det gäller även om du trycker en ny upplaga av en gammal broschyr. Tar du egna bilder där människor förekommer är det bra att kolla om det är okej att du publicerar bilden. Alla vill inte förekomma på bild, varken i trycksaker eller på internet. 26

PROFILBILDER Profilbilder Vi har tagit fram ett antal profilbilder för användning inom vår verksamhet. Dessa bilder är fria för länsbygderåden att använda i trycksaker och på hemsidan. Bilderna finns att tanka ner från vår hemsida www.helasverige.se 27

Grafiska byggstenar och inspiration Vi har ett antal grafiska byggstenar som tillsammans gör att mottagaren ser att avsändaren är Hela Sverige ska leva. Det absolut viktigaste är användningen av vår logotyp, våra färger och typsnitt samt bildval. Logotypen placerar vi ut både på fram- och baksidan i ett dokument som har fler än en sida. På baksidan skriver vi även ut våra kontaktuppgifter. Vår röda profilfärg kan användas i omslagsrubriker och huvudrubriker. Behövs en förklarande underrubrik, läggs även den i rött. Består materialet av flera sidor kan man använda någon av våra tre profilfärger i rubriker även där. Vi rekommenderar att man använder samma färg på alla produktens insidesrubriker. Följande sidor visar exempel på hur den grafiska profilen kan se ut när den används för trycksaker så som foldrar, broschyrer, rapporter, annonser och utställningsmaterial. Tänk på att dessa är exempel och idéförslag, inte layoutmallar. På vår hemsida www.helasverige.se kan länsbygderåden hämta mallar för enklare trycksaker. 28

kampanjen Hela Sverige ska leva. Medlemmar är de lokala utvecklingsgrupperna samt 40 medlemsorganisationer. I varje län finns länsbygderåd, bildade av de lokala grupperna. Länsbygderåden stöttar grupperna och ger råd på regional nivå. Hela Sverige ska leva ger stöd och röst åt Byarörelsen på nationell nivå genom att sprida erfarenheter, stimulera samverkan, bilda opinion och påverka politiken för landsbygden. För den löpande verksamheten svarar en styrelse med representanter för de lokala grupperna och medlemsorganisationerna. Ett litet kansli i Stockholm håller i kontakter, administration och information. Alf Henriksson Läs senaste nyheterna inom vårt område på vår hemsida. Gör din röst hörd på diskussionsforumet eller ladda hem våra inspirationsskrifter. På hemsidan finns också aktuell information om byarörelsen, organisationen och landsbygdsutveckling. I Byarörelsen satsar cirka 100 000 människor en miljard kronor i eget arbete och pengar varje år för den egna bygdens framtid och utveckling. Resultatet av deras arbete berör uppåt tre miljoner invånare i Sverige. Det är Byarörelsen en växande kraft att räkna med! utveckling och bygdens bästa. samma intressen och företräder bygden i olika sammanhang. offentligt. Den utses och arbetar demokratiskt och är ofta en ideell förening. församlingen som avgränsas av bygdens befolkning själva. Bygdebanken är en databas med uppgifter om alla medlemsgrupper i Hela Sverige ska leva. Där finns fakta om vad alla lokala utvecklingsgrupper arbetar med, och kontaktuppgifter till varje grupp. Bygdebanken är en fantastisk källa till kunskap om de svenska byalagen! Sedan starten år 1989 har en landsbygdsriksdag anordnats vartannat år. Det är Byarörelsens stora mötesplats då människor från hela Sverige med intresse för landsbygdsutveckling samlas under ett par dagar för att diskutera viktiga frågor, inspireras och utbyta erfarenheter. GRAFISKA BYGGSTENAR OCH INSPIRATION Byarörelsen en kraft att räkna med Runt om i Sverige finns lokala utvecklingsgrupper. De har affären eller skolan. I en bygd satsar man på småskalig turism, i en olika namn, som byalag, samhällsföreningar eller intresse- annan bygger man nya bostäder. Många jobbar med den grundläg- föreningar. Gemensamt är att de arbetar för den egna gande samhällsservicen i bygden. Arbetet sker oftast ideellt. bygdens utveckling och bästa. Kort och gott utför dessa grupper ett betydande samhällsarbete. En lokal utvecklingsgrupp bildas när människor känner behov av De organiserar basservice, vårdar miljön och stimulerar entrepre- den. I gruppen samverkar man lokalt, över föreningsgränser och nörskap. De vitaliserar demokratin och skapar företagsamma och partigränser, och ser till helheten i bygden. Alla behövs för att hållbara bygder över hela Sverige. bygden ska blomstra! Gemensamt för alla är strävan efter inflytande, liksom övertygelsen Arbetet utgår från vad bygdens invånare själva tycker är viktigt. Vissa om landsbygdens värden och möjligheter. Vi utvecklar Sverige grupper prioriterar bredband, andra sätter upp vindsnurror, tar över Vi är många En lokal utvecklingsgrupp Runt 4 500 lokala utvecklingsgrupper, cirka 100 kommunbygderåd, 24 länsbygderåd och 40 medlemsorganisationer det är Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Leve det lokala arbetet! Hela Sverige ska levas uppgift är att stödja lokal utveckling för ett hållbart samhälle. Vi ger råd och stöd till lokala utvecklingsgrupper och tillhandahåller redskap för framgångsrikt lokalt arbete. Vi är också en organisation som påverkar, genom att lyfta de frågor som är betydelsefulla för människorna på landsbygden. Hur ordnas bättre service på landsbygden? Hur skaffar vi kapital till lokala investeringar? Vad gör ungdomarna intresserade? Det är exempel på frågor som är angelägna för oss. Med andra ord, allt som gör att människor kan bo och leva på landsbygden. För att komma vidare i det lokala arbetet måste man våga prova nytt. Det gör vi i Hållbara bygder där vi söker konkreta lösningar för en miljömässigt hållbar framtid, lösningar som ska inspirera andra till att se möjligheter i sina bygder. Det finns många frågor som engagerar oss. En av dem är utvecklingsplaner eftersom grunden för allt lokalt arbete är en genomarbetad plan. Vi arbetar med att utveckla modeller för samarbete mellan bygder och marknad inom vindbruket och engagerar oss i landsbygdsmackarnas överlevnad. Bygdebanken Landsbygdsriksdagen Hela Sverige ska leva samarbetar internationellt. Vi är aktiva inom Hela Norden ska leva, en del av Byarörelsen i Europa och samarbetar med europeiska landsbygdsnätverk. Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Det är en glob, jag trampar med min fot. Vad är centralt, på ytan av ett klot? Jag väljer Pjätteryd till världens mitt. Det står mig fritt. Vill du veta mer om oss? Byarörelsen präglas av mångfald och vi visar gärna flera människor på bilden eller kollage av bilder. Väljer vi naturbilder är det kulturlandskapet vi väljer i första hand, eftersom vi vill visa människans betydelse för landskapet. Vi vänder kappan efter vinden! 29

Färgade rutor Vi har en färgad platta som vi ofta använder. Den har rundade hörn och kan användas på olika sätt. Läggs den i nedre kanten på ett omslag, placerar vi vår logotyp ovanför, centrerad. Logotypen tillsammans med den färgade rutan ger en tydlig avsändare på trycksaken. Vill vi kan vi lägga samma ruta i övre delen av dokumentet. Rutan kan göras större eller mindre allt efter behov, samt fyllas med text. Tänker du använda plattan i ett dokument och skriva ut det på en vanlig skrivare bör du tänka på följande. De flesta kontorsskrivare har begränsningar som gör att dokumentet som skrivs ut får en vit kant runt om. Det gör att en färgplatta som går ända ut i kanterna blir beskuren av skrivaren. Vill du ha en platta i botten i ett sånt dokument, gör inte plattan utfallande. Se exempel på motstående sida. 30

GRAFISKA BYGGSTENAR OCH INSPIRATION Kommunikationsplan 2009 Uppföljning www.helasverige.se Exempel på användning av vårt dekorelement i olika färger. 31

INSPIRATION - RAPPORT The Right Livelihood Award Miljön fortsatte att stå i fokus. Ole von Uexkull, vd the Right Livelihood Award Foundation, som delar ut det alternativa Nobelpriset talade om vikten av att jobba lokalt och tänka globalt. Vi har problem, vi är beroende av varandra, vi måste också lösa Von Uexkull menar att förnybar energi är en viktig sak, att vi ska dessa problem tillsammans, sa Ole von Uexkull. ta vara på det som finns. Det är aldrig lätt att arbeta mot alla hinder Han visade ett bildspel med foton tagna runt om i världen. Bilderna visade hur klimatet förändrats beroende på hur vi människor Som sista bild valde Ole von Uexkull att visa ett stort fält där det som finns men det är ändå möjligt att göra det. lever. Han berättade väldigt personligt om var och en av bilderna, rinner ut massor med olja. om människan på bilden och hur just han eller hon påverkats av den Det är vi som köper och kör bensin, det är vi som kan lära oss rådande situationen. Samtidigt berättade han om de olika personer av varandra. Det är mycket vi kan göra för att stärka som försöker förhindra klimatförändringen och om det alternativa varandra. Inget som hindrar oss från att vara aktiva. Vad väntar vi på?, Nobelpriset. avslutade Ole von Uexkull. Hur mycket kan vi som individer påverka? Väldigt mycket. Det vi gör påverkar hela jorden Första ministern på plats var miljöminister Andreas Carlgren. - Den negativa klimatutvecklingen skyndas på om vi inte inser konsekvenserna av hur vi lever. Vi behöver förnyelsebar energi som vindkraft och fler miljöbilar, sa han. Andreas Carlgren började med att berätta om ett möte med en same - Vi ska se till att producenterna tar sitt ansvar, det beskedet och i Torneträsk förra året. Samen visade hur klimatet förändrats och hur löftet ska uppfyllas, sa miljöminister Andreas Carlgren. miljöförstöringen påverkat nejderna runt omkring honom. - Det vi gör påverkar hela jorden, allt hör ihop, sa miljö-ministern. med biolog Stefan Edman fortsätta diskussionen rörande miljön. Efter sitt tal stannade Andreas Carlgren kvar för att tillsammans Något han även talade sig varm för var vindkraften. Fokus låg kvar på vindkraften och hur det bäst ska kunna lösas ur Han tyckte att det kunde bli enklare regler runt vindkraften, att miljösynpunkt. Båda var överens om att vindkraften är bra men det inte ska behöva ta sådan lång tid. Bioenergi ökar enormt sade Stefan Edman ansåg att det inte får byggas överallt och hota andra Andreas Carlgren, mycket tack vare råvaror från landsbygden. värden. Sverige leder Europaligan i att köra miljöbil och detta gläder miljöministern. När deltagarna i plenisalen fick vara med och ställa frågor kom - Sverige är ett stort land med långa avstånd. Utan bilen stannar mycket att röra bensin, bilkörning och bensinkostnader. Men en del Sverige. Vi ska jaga utsläppen, de ska ner. Vi ska inte jaga bilarna, kom också att handla om infrastrukturen. Både Andreas Carlgren menade miljöministern. och Stefan Edman var överens om att det måste ske förändringar, fler Andreas Carlgren meddelade även en nyhet under sitt tal. När järnvägar måste byggas men framförallt måste också de befintliga det gäller återvinningsstationer menade han att det ska kunna ställas vägarna renoveras. krav på servicenivån. Där vi handlar ska vi också kunna lämna tillbaka förpackningarna för återvinning. Det handlar om politiskt mod LANDSBYGDSRIKSDAGEN LYCKSELE FREDAG 7 MARS 2008 Dagens sista föreläsning i plenum kom att handla om politiskt mod. Kulturgeograf Ulla Herlitz och Inger Normark, enhetschef på Glesbygdsverket, diskuterade ämnet. De pratade om hur viktigt det är att glesbygden syns och att man ska finns. Hon menade att det måste ske en bättre samordning mellan vara entreprenör. Ulla Herlitz sa att engagemanget är imponerande Byarörelsen, politiker och tjänstemän. i Byarörelsen. Det finns i alla möjliga frågor och mycket av finansieringen sköts av Byarörelsen själv. annat sätt nu och det har aldrig tidigare varit så stort fokus på just Lands- och glesbygden har kommit upp på agendan på ett helt Inger Normark pekade på att det är i glesbygden som alla eldsjälar dessa frågor, avslutade Inger Normark. Observera att Landsbygdsriksdag 2008 i ovanstående exempel är en logotyp för ett evenemang och omfattas inte av riktlinjerna i denna grafisk profil. 32

INSPIRATION - VERKSAMHETSBERÄTTELSE En landsomfattande process med lokal utvecklingsplanering initieras där de lokala utvecklingsgrupperna tar fram nya eller reviderar gamla planer. Planeringen sker i nära samarbete med lokala föreningar, kommuner och myndigheter, exempelvis Glesbygdsverket och förhoppningsvis Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Läns- och kommunbygderåden har viktiga roller i genomförandet. Kommentar Satsningen på lokal planering drogs igång den 1 februari då en person anställdes på halvtid året ut för att stimulera, i första hand länsbygderåden och kommunbygderåden, att initiera lokal planering hos utvecklingsgrupperna. Checkar söktes hos Landsbygdsnätverket för att förstärka satsningen främst i norra Sverige. Konferenschecken beviljades medan inspiratörschecken fick avslag. Under hösten hölls tre konferenser i Högsby, Krokom och Arvidsjaur med lokal planering som huvudtema. Planeringen var ett viktigt inslag i årets Emmabodakonferens. Även vid möten med länsbygderåden har planeringen varit ett viktigt tema. Utbildning har genomförts i flera läns- och kommunbygderåd. En grupp som stödjer processen har bildats under Landsbygdsnätverkets ledning. Där ingår Glesbygdsverket, Boverket, SKL, med flera. Boverket har tagit på sig ansvaret för att driva arbetet vidare, men inte mycket har hänt sedan dess. Flera länsbygderåd har fått särskilda projektmedel av oss för att stötta kommunbygderåden och gruppernas planering. Sammantaget kan konstateras att det varit segare än väntat att få igång processen med lokal planering. Bristande intresse och ork hos grupperna är en förklaring. En annan är den långa tid det tagit för länsbygderåden att få loss resurser för att stimulera grupperna. Detta beror delvis på den komplicerade och byråkratiska hanteringen av landsbygdsprogrammet. Verktyg för planeringen har producerats som hjälp för grupperna, bland annat en lättillgänglig lathund. Kommentar Några enkla verktyg har tagits fram i samarbete med våra studieförbund och paketering av befintligt studiematerial pågår. Det ska exponeras bland annat i den vidareutvecklade Metodboxen www.friametoder.se 4 HELA SVERIGE SKA LEVA VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008 Vår verksamhet Inledning I den här verksamhetsberättelsen kommenteras 2008 års verksamhetsplan, direkt efter varje avsnitt. Den kompletterar förvaltningsberättelsen i årsredovisningen för 2008. Lokal planering De utvecklingsgrupper som tar kraftfulla initiativ för att genomföra sina planer ska stödjas. Särskilt intressant är lokal kapitalbildning i bygdebolag och liknande samt samförvaltning av naturresurser. Kommentar En inspiratörscheck erhölls på våren för lokal kapitalbildning från Landsbygdsnätverket, och Nutek ställde upp med kompletterande medel för mentorstöd till lokala grupper. Verksamheten startade den 1 juni och avslutades vid årsskiftet med möten med intressenter och finansiärer. Sjutton seminarier och träffar har hållits runt om i landet inriktade på kapitalbildningen. En ansökan om fortsatta insatser har lämnats till Jordbruksverket. Vi har också deltagit i planeringen och genomförandet av Lokalekonomidagarna, den här gången i Västerås. Inom Hållbara bygder är flera grupper engagerade i samförvaltning av naturresurser och särskild support har getts till grupper som avser att ta fram lokala omställningsplaner. Ett studiematerial ska presenteras i juni 2009. Tillsammans med serviceutredningen har diskussioner förts om att stödja grupper som tar fram Lokala servicestrategier. Avsikten är att genomföra detta under 2009. En process har inletts i samarbete med föreningen U-Land och de ungdomsorganisationer som är våra medlemmar. Den syftar till att ungdomarna ska ta plats i den lokala planeringen och processen ska redovisas vid Landsbygdsriksdagen i Sunne. Medlemsutbildning Som ett led i den utbildning som riktar sig mot länsbygderåden och kommunbygderåden genomförs en särskild satsning på processledning och ledarskap i samarbete med studieförbunden. Kommentar Under våren har två utbildningar genomförts riktade till länsbygderåden och kommunbygderåden. Ytterligare nio har genomförts under hösten. Ett program för utbildningar under 2009 har tagits fram. Vi vidareutvecklar också den utbildning som initierats om projektkunskap att skriva, förankra och driva projekt inom bland annat EU-programmen. Kommentar Ett särskilt utbildningsprogram kallat Från idé till succé har förberetts. En ansökan till ESF-rådet om stöd från Sociala fonden för ett nationellt projekt om sammantaget drygt sex miljoner kronor har avslagits. Detsamma gäller ansökningar om stöd till pilotsatsningar i tre NUTS 2-områden (den ena återtogs). Särskilda utbildningar genomförs för att genomföra vår nya jämställdhetsstrategi. Kommentar Implementeringen av strategin startade i projektform den 1 augusti, till delar finansierat med medel från Ungdomsstyrelsen. En person har arbetat på halvtid med implementeringens första fas. Verksamheten pågår till och med maj 2009. HELA SVERIGE SKA LEVA VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008 5 Verksamhetsberättelse Årsredovisning 2008 www.helasverige.se 33