Å R S R E D O V I S N I N G V L T A B 2 0 0 1 W I T H S U M M A R Y I N E N G L I S H
Bolagsstämma 2 Kort om VLT AB 2000/2001 3 VD har ordet 4 Verksamhet, affärsidé, mål och strategi 6 VLT-aktien 8 Mediabranschen 12 Koncernöversikt 16 Tidningar 18 Elektroniska medier 24 Tryckerier 28 Hot och möjligheter 31 Personal och IT 32 Miljö 33 Flerårsöversikt och data per kvartal 34 Förvaltningsberättelse 35 Resultaträkning 37 Balansräkning 38 Kassaflödesanalys 40 Redovisningsprinciper 41 Noter 43 Förslag till vinstdisposition och underskrifter 50 Styrelse och revisor 51 Revisionsberättelse 52 Summary in English 53 Adresser
OBS! Denna del skäres bort Fliken är 122 mm
Kallelse till bolagsstä mma Ordinarie bolagsstämma hålls onsdagen den 24 april 2002 kl 17 i VLT-huset, Slottsgatan 27, Västerås. DELTAGANDE Rätt att deltaga på bolagsstämman har den aktieägare som är aktieägarregistrerad i den utskrift av aktieboken som görs fredagen den 12 april 2002 och senast kl 13.00 fredagen den 19 april 2002 till VLT anmäler sin avsikt att deltaga i bolagsstämman. Anmälan om deltagande sker per telefon: 021-19 91 17, per fax: 021-19 91 02, per e-post: koncern@vlt.se eller per post under adress VLT AB (publ), Berit Lindvall, Box 3, 721 03 Västerås. Vid anmälan uppges namn, adress, telefonnummer, personnummer (organisationsnummer) samt registrerat aktieinnehav. För att aktieägare med förvaltarregistrerade aktier skall ha rätt att deltaga i bolagsstämman fordras att aktierna är registrerade i eget namn senast fredagen den 12 april 2002. Den som förvaltar aktierna hjälper till med omregistreringen. KALLELSE Kallelse till bolagsstämman utfärdas genom annonser i koncernens tidningar samt i Dagens Nyheter och Post- och Inrikes Tidningar måndagen den 25 mars 2002. UTDELNING Styrelsen föreslår en utdelning med SEK 4,00 (4,00) per aktie. Avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning blir måndagen den 29 april 2002. Utdelning beräknas bli utsänd av VPC fredagen den 3 maj 2002. ÄRENDEN Ärenden som enligt lag och bolagsordning skall förekomma på ordinarie bolagsstämma. BOLAGSSTÄ MMA VLT AB 2001 2
Kort ekonomisk information om VLT AB 2001/2002 KORT OM VLT 2001 Rörelseresultatet uppgick till MSEK 35,1 (64,7), samtidigt som resultatet efter finansnetto var MSEK 53,3 (130,8). Nettoomsättningen minskade med 1,7 procent till MSEK 711,2 (723,4). Periodens kassaflöde från löpande verksamhet var MSEK 63,1 (139,8). Vinsten per aktie uppgår till SEK 7,41 (16,65). Exklusive jämförelsestörande poster var vinsten per aktie SEK 11,69 under 2000. Aktieinnehavet i TV Bergslagen, motsvarande 49 procent av bolaget, såldes till TV4 AB. Styrelsen föreslår en utdelning per aktie om SEK 4,00 (4,00). EKONOMISK INFORMATION 2002 24 APRIL 2002 Bolagsstämma 24 APRIL 2002 3-månadersrapport avseende perioden januari mars 20 AUGUSTI 2002 Halvårsrapport avseende perioden januari juni 4 NOVEMBER 2002 9-månadersrapport avseende perioden januari september INTERNET Du hittar alltid aktuell information på http://www.vltab.com Totala intäkter (MSEK) Rörelseresultat (MSEK) Avkastning på eget kapital (%) Vinst och utdelning per aktie (SEK) 750 120 40 16 714 732 719 725 700 105* 105 90 33,2 35 30 14 12 636 664 675 650 625 51 58 59 75 60 45 20,2 19,6 19,8 25 20 15 8,06 8,11 * 8,25 11,69** 7,41 10 8 6 600 575 35 30 15 12,6 10 5 4 2 1997 1998 1999 2000 2001 1997 1998 1999 2000 2001 1997 1998 1999 2000 2001 1997 1998 1999 2000 2001 *inklusive jämförelsestörande poster på MSEK 40,5 Vinst per aktie Vinst per aktie 2001 Utdelning per aktie (2001 = Styrelsens förslag) * varav 2,50 i en extra utdelning ** exklusive jämförelsestörande poster EKONOMISK INFORMATION VLT AB 2001 3
4 VD HAR ORDET VLT AB 2001
VD hoppas på en bä ttre annonskonjunktur Det är viktigt att inte förblindas av det rådande konjunkturläget och personligen är jag fortsatt optimistisk avseende VLT som aktieinvestering. Lennart Foss, VD och koncernchef ÅRET SOM GÅTT VLT:s rörelseresultat för 2001 uppgick till MSEK 35,1 (64,7). Vinsten per aktie var under samma period SEK 7,41 (11,69 exklusive jämförelsestörande poster år 2000). Resultattappet förklaras av en väsentligt försämrad annonskonjunktur och generellt lägre marginaler inom tryckeriområdet. Relativt tidigt under 2001 kände vi av konjunkturavmattningen och vi signalerade därmed för en lägre vinstnivå samtidigt som ytterligare kostnadsbesparingar verkställdes. Trots resultatförsämringen var aktiekursen relativt stabil under det gångna året och steg från SEK 87,5 till SEK 88. Under samma period backade index för Stockholmsbörsens O-lista med 4,3 procent under ett turbulent börsår. Aktieutdelningen för 2000 var SEK 4,00 och styrelsen föreslår nu en oförändrad utdelning om SEK 4,00 per aktie. I relation till vår aktiekurs i mars 2002 motsvarar det en direktavkastning om 4,4 procent. En betydande del av våra aktier ligger i långsiktiga placerares portföljer, vilket resulterar i att vår free-float, i såväl absoluta som i relativa termer, är relativt liten. Samtidigt är det naturligtvis smickrande att så få befintliga initierade ägare väljer att avyttra sina aktier. Den svaga likviditeten är delvis ett storleksrelaterat problem, men jag tycker att det är oacceptabelt med ett flertal börsdagar i följd utan handel i aktien. Antalet aktieägare har under året minskat från 1 331 till 1 156. För att ytterligare förbättra vår nätbaserade informationsgivning skall vi under året bygga om koncernens hemsida, www.vltab.com. Vid bolagsstämman i april 2001 utsågs Leif Zetterberg till ny ordförande i VLT AB:s styrelse. Leif Zetterberg är bland annat verksam som VD för LRF och har ersatt CW Ros. AFFÄRSOMRÅDENAS UTVECKLING Enligt IRM föll reklaminvesteringarna inom traditionella medier med drygt 10 procent 2001. Våra åtta tidningar redovisar samtidigt en minskning i annonsintäkterna om 7,7 procent. Generellt tycks det som om de lokala annonsmarknaderna utvecklats aningen bättre än riksmarknaden. Koncernens största tidningar, det vill säga de i Västerås, Trollhättan och Vänersborg fortsätter att redovisa ökande upplagar. Positivt är även att Sala Allehanda uppvisar en oförändrad upplaga samt att Vestmanlands Läns Tidning, åter igen, presterade en rörelsemarginal som översteg 12 procent. I december 2001 träffades en överenskommelse med TV4 AB om försäljning av samtliga VLT:s aktier i TV Bergslagen, motsvarande 49 procent av bolaget. Försäljningen av intressebolaget är en direkt konsekvens av vår uppfattning att TV Bergslagen i vår regi saknade förutsättningar för varaktig lönsamhet, givet att det tidigare sändningstillståndet löpte ut vid årsskiftet. TV Bergslagen är en av Sveriges modernaste lokala TV-stationer och som ett helägt dotterbolag till TV4 tillförs kompetens från landets ledande kommersiella TV-kanal. Ur vårt perspektiv ger försäljningen av TV Bergslagen upphov till en redovisningsmässig vinst om MSEK 4,9. Avvecklingen av Internetbolaget Medical Link, där vi ägde 27 procent, är genomförd i enlighet med vad vi tidigare rapporterat. Totalt har Medical Link belastat årets resultat med MSEK -6,6 (-7,8). Inga ytterligare kostnader förväntas. Den helägda Internetkonsulten, Leanback, har under året minskat sin externa omsättning marginellt till MSEK 12,6 (13,7). Antalet anställda uppgår till 27 personer och verksamheten fokuseras nu på att så snart som möjligt uppnå break even och positivt kassaflöde. Beläggningen i koncernens tryckerier är fortsatt god även om marginalerna på nya uppdrag har försämrats i kölvattnet av den försvagade konjunkturen. Den stora tryckeriinvesteringen i Västerås går nu in i en ny fas och vi planerar att den första pressen skall tas i bruk under maj månad 2002. Samtidigt som vi investerar i Västerås har vi medverkat till att skapa ett gemensamt tryckeribolag, Västsvenskt Tidningstryckeri AB, i västra Sverige. Vårt tryckeri i Trollhättan har under en längre tid uppvisat svaga resultat som en direkt konsekvens av överetableringen i regionen. Det nya bolaget, i vilket Trollhättans Tryckeri utgör ett av fyra tryckerier, har goda förutsättningar att skapa ekonomiskt mervärde. Enligt ett undertecknat letter of intent kommer VLT från och med andra kvartalet 2002 att äga 10 procent i det nya bolaget, som formellt går i drift under våren 2002. Generellt är vi positiva till denna typ av industriellt riktiga affärer. Huvudägare i det nybildade företaget är Göteborgs-Posten med 60 procent av aktierna och kapitalet. ÄGARSTRUKTUR OCH BRANSCHOMVANDLING Tidningsaktiebolaget Stampen, som är ägare till bland annat Göteborgs-Posten, har under året ökat sin ägarandel i VLT AB. Stampen förvärvade 277 000 aktier, motsvarande 4,7 procent av kapitalet, bland annat genom att köpa aktieposter av den amerikanska fondförvaltaren Fidelity. Stampen innehar därmed 18,7 procent av aktierna och 7,8 procent av rösterna i VLT. Stampen/GP och VLT har i allt väsentligt en samsyn på hur ett effektivt mediabolag skall drivas. VD HAR ORDET VLT AB 2001 5
Verksamhet, affä rsidé, må l och strategi VD fortsätter Det övergripande målet är att skapa långsiktiga värden för aktieägarna genom att bygga upp en expanderande, sammanhållen och kostnadseffektiv mediagrupp. ÅRET 2002 Vi förväntar oss inte någon omgående förbättring av annonskonjunkturen. Istället tror vi på en relativt svag annonsmarknad under den första hälften av 2002, därefter förväntas en viss förbättring. Vi kommer därför att intensifiera redan påbörjade kostnadsbesparingar samt initiera nya effektiviseringsprogram. Vi har också sedan en tid ett långtgående anställningstopp inom koncernen och arbetar bland annat med att ytterligare effektivisera koncernens annonsproduktion. Jag tycker att det är viktigt att vi inte förblindas av det rådande konjunkturläget. Samtidigt som vi är kostnadsmedvetna, satsar vi inom utvalda projekt för att skapa kapacitet för framtida intäkts- och resultatlyft. Ett prioriterat projekt är vår tryckeriinvestering inom VLT Press och jag ser med tillförsikt fram emot vårens start av tryckeriets toppmoderna press. Det är med självtillit, men samtidigt med ödmjukhet, som vi fortsätter in i 2002. Ur ett aktieägarperspektiv bedömer jag att nya samarbeten, samt en återigen stigande lönsamhet, är potentiella värdedrivare under 2002. Personligen är jag fortsatt optimistisk avseende VLT som aktieinvestering. Koncernen omfattar tidningsutgivning på åtta orter, distributionsverksamhet, två tryckerier, verksamhet inom Internet och radio samt registrering och kvalitetskontroll av TV-reklam och tidningsannonser. VERKSAMHET Affärsområdet Tidningar omfattar Vestmanlands Läns Tidning i Västerås, Bärgslagsbladet i Köping, Arboga Tidning, Sala Allehanda, Fagersta-Posten, Avesta Tidning, Trollhättans Tidning, Elfsborgs Läns Allehanda i Vänersborg samt tidningsdistribution och utdelning av direktreklam. Elektroniska medier omfattar Internetbolaget Leanback Sweden (Internetkonsult), TVCheck (registrerar och kvalitetskontrollerar TV-reklam och tidningsannonser), Bra Radio (driver radiostationen Rix Fm) samt RadioHästen (30 %, driver radiostationer i Dalarna inom Mix Megapolnätet). Elektroniska medier omfattar även aktieinnehav i Internetutvecklaren CityGate (9 %) och den nätbaserade affärstidningen Ekonomi24.se (1,3 %). Tryckeriverksamheten omfattar VLT Press i Västerås samt Trollhättans Tryckeri. AFFÄRSIDÉ VLT skall verka inom mediesektorn med fokus på lokaltidningsindustrin, tryckeriverksamhet och elektroniska medier. MÅL Målet är att skapa långsiktiga värden för aktieägarna genom att bygga upp en expanderande, sammanhållen och kostnadseffektiv mediagrupp. VLT eftersträvar att nå en position som lokal marknadsledare för att kunna utnyttja skalfördelar och åstadkomma prisledarskap på medietjänster. STRATEGI VLT ska uppnå målet genom organisk tillväxt kompletterad med synergiskapande förvärv och allianser. Fokus är även på effektivisering av befintliga verksamheter samt på att skapa en ändamålsenlig finansiell struktur. Detta kräver en balansgång mellan investeringar, effektiviseringar, förvärv och kapitalrationaliseringar. KONCERNEN VLT AB OMFATTAR: Tidningar Elektroniska medier Tryckerier Vestmanlands Läns Tidning Leanback Sweden VLT Press Lennart Foss VD och koncernchef Trollhättans Tidning Bra Radio Trollhättans Tryckeri Elfsborgs Läns Allehanda TVCheck Arboga Tidning RadioHästen (30 %) Bärgslagsbladet CityGate (9 %) Sala Allehanda Ekonomi24.se (1,3 %) Fagersta-Posten Avesta Tidning VLT Distribution Direktreklamutdelning Nerikes Allehanda (17 %) Hallandsposten (10 %) TT (4,5 %) 6 VD HAR ORDET VLT AB 2001
VERKSAMHET, AFFÄ RSIDÉ, MÅ L OCH STRATEGI VLT AB 2001 7
8 VLT-AKTIEN VLT AB 2001
M å let ä r att skapa vä rden fö r aktieä garna VLT:s företagsledning arbetar sedan tidigare aktivt med att skapa förutsättningar för ett långsiktigt ökat aktieägarvärde i VLT. AKTIEÄGAR- OCH OPTIONSPROGRAM Programmet har sedan tidigare följande huvudlinjer: Förbättra förutsättningarna för bolagets tillväxt och lönsamhet. Skapa en långsiktig finansiell balans i bolaget. Arbeta för att öka aktiemarknadens intresse för VLT. Stimulera likviditeten i VLT-aktien. Långsiktigt ge en god aktieutdelning. Under senhösten 2000 förvärvade ett antal personer i ledande ställning inom VLT AB syntetiska optioner. Programmet omfattade vid det första tillfället 81 500 optioner, motsvarande cirka 1,4 procent av det totala antalet utestående aktier. Löptiden är till och med december månad 2003, med ett lösenpris om SEK 129. Optionsprogrammet har en övre gräns för utfallet på SEK 86 per option, vilket innebär att taket är SEK 215 per aktie. Avsikten med optionsprogrammet är att ytterligare stärka berörda personers engagemang i VLT:s framtida värdetillväxt. I syfte att säkerställa framtida rekrytering och för att behålla personal i ledande ställning ser VLT syntetiska optioner som ett verkningsfullt och naturligt återkommande medel. Under 2001 gavs inga nya optioner ut, men ambitionen är att framöver sälja ytterligare optioner till ledande befattningshavare i koncernen. Aktiens kursutveckling under 2001 har inte överträffat optionernas minskade tidsvärde och därför har inga ytterligare ekonomiska reservationer för optionerna upptagits. Under 1998 infördes ett konverteringsförbehåll som möjliggör frivillig konvertering av A-aktier i syfte att öka likviditeten på den börsnoterade B-aktien. I september 2000 konverterades 5 000 A-aktier, men under 2001 har inga A-aktier omstämplats till B-aktier. FINANSIELLA MÅL OCH UTFALL Ur ett aktiemarknadsperspektiv är VLT:s övergripande mål att långsiktigt skapa en god totalavkastning för aktieägarna. Med totalavkastning menas summan av den årliga genomsnittliga kurstillväxten och direktavkastningen. För att skapa förutsättningar för att uppnå en god totalavkastning åt ägarna finns ett antal finansiella delmål: Avkastning på eget kapital 2001 uppgående till 12,6 procent. Lönsamheten uttryckt som avkastning på eget kapital har under året fallit väsentligt. Nuvarande avkastning på eget kapital är under målnivån och fokus är därför på att snabbt förbättra lönsamheten och därmed uppfylla målet om en avkastning på eget kapital om 15 25 procent. Soliditet Per årsskiftet 59,1 procent. Styrelsens bedömning är att VLT:s långsiktiga soliditet bör vara mellan 30 40 procent, givet nuvarande verksamhetsrisk. Samtidigt är det primärt genom transfereringar av kontanta medel till aktieägarna som en snabb minskning av soliditeten kan åstadkommas inom VLT. Stora transfereringar av likvida medel, vid sidan av aktieutdelningen, är för tillfället ej aktuella, eftersom konjunkturläget är osäkert och tryckeriinvesteringen i Västerås kräver en stark likviditet. Dessutom bör en viss beredskap finnas för att kunna finansiera eventuella förvärv. Koncernens likvida medel uppgick vid årsskiftet till MSEK 140,0 (229,9). Organisk tillväxt Under det gångna räkenskapsåret -1,8 procent. Koncernens ursprung och fortsatta tyngdpunkt ligger inom traditionella medier med en långsiktig tillväxt i nivå med samhällets totala tillväxt, BNP. Målet är därför att befintlig verksamhet organiskt skall växa snabbare än BNP över en konjunkturcykel. Under det gångna året minskade VLT:s omsättning med 1,8 procent, vilket betyder att målet för den organiska tillväxten inte har infriats under 2001. Samtidigt ger det stora beroendet av annonskonjunkturen goda förutsättningar för att tillväxten skall överträffa BNP när konjunkturen vänder. KURSUTVECKLING MOT O-LISTEINDEX UNDER 2001 SEK 100 90 FINANSIELLA MÅL OCH UTFALL Mål 2001 2000 1999 Avkastning på eget kapital, % 15-25 12,6 33,2 19,8 Soliditet, % 30-40 59,1 56,3 50,9 Organisk tillväxt, % > BNP -1,8 2,5 7,5 80 70 60 JAN MAR MAJ JUL SEP NOV JAN 2001 2002 B-aktien SX-O VLT-AKTIEN VLT AB 2001 9
VLT-aktien Förvärvad tillväxt En värdeskapande förvärvsstrategi är ett viktigt komplement till målen för den organiska tillväxten. Under de senaste åren har tyvärr inga signifikanta förvärv genomförts, men VLT deltar aktivt i den begynnande omstruktureringen av mediasverige. VLT PÅ STOCKHOLMSBÖRSEN VLT:s B-aktie är noterad på Stockholmsbörsens O-lista. Aktien noterades 1985 på Stockholmsbörsens OTC-lista. Listan är sedan mitten av 2000 nedlagd och företagen som var noterade på OTC-listan ingår nu i den bredare O-listan. VLT-AKTIENS UTVECKLING UNDER ÅRET Under helåret 2001 steg kursen på B-aktien med SEK 0,50 till SEK 88,00 per aktie, vilket motsvarade en uppgång om 0,6 procent. Som relevanta jämförelser kan nämnas att OM Stockholmsbörsens All Share Index (SAX) under samma period föll med 15,5 procent och O-listan, där VLT ingår, backade med 4,3 procent efter ett år som präglats av fortsatta kursfall inom IT- och telekomsektorn. VLT:s börsvärde, som under de senaste åren varit relativt stabilt, var vid årets utgång MSEK 518. Under 2001 uppgick lämnad aktieutdelning till SEK 4,00 vilket motsvarar en direktavkastning för aktieägarna om cirka 4,5 procent. Totalavkastningen under året uppgick således till drygt 5 procent. Per den 18 mars 2002 var aktiekursen SEK 96, motsvarande en uppgång om 9,1 procent jämfört med kursnivån vid årsskiftet. AKTIEUTDELNING OCH POLICY Det är styrelsens uppfattning att aktieutdelningen långsiktigt skall följa utvecklingen av bolagets resultat och eget kapital, givet en lämplig finansiell struktur och att bolaget ej behöver ytterligare kapital till investeringar som långsiktigt avkastar mer än aktieägarnas avkastningskrav. Den översoliditet som finns i balansräkningen skall användas till expansion och/eller kapitalöverföringar till aktieägarna. Årets aktieutdelning föreslås till SEK 4,00 per aktie, det vill säga oförändrad jämfört med 2000. Den föreslagna aktieutdelningen om SEK 4,00 per aktie motsvarar 54 procent av årets vinst per aktie och 6,6 procent av eget kapital per aktie vid årets utgång. AKTIEOMSÄTTNING Under året omsattes 891 595 VLT B-aktier, vilket motsvarade en omsättningshastighet om 15,2 procent. Detta kan jämföras med 2000, då omsättningshastigheten uppgick till 23 procent. Under året var omsättningshastigheten på Stockholmsbörsen som helhet 134 procent och den mindre likvida O- listans omsättningshastighet var cirka 80 procent. Den nuvarande omsättningshastigheten i VLT-aktien är inte acceptabel. Koncernen fortsätter därför sitt arbete med att förbättra informationsgivningen, för att därigenom långsiktigt stimulera intresset för att handla med VLT-aktien. AKTIEÄGARE Det totala antalet aktieägare vid utgången av 2001 uppgick till 1 156, vilket är 175 färre än vid utgången av 2000. Enskilt intressantaste ägarförändringen är att Tidningsaktiebolaget Stampen i Göteborg (äger GP) har köpt ytterligare 277 000 VLT-aktier, vilka motsvarar 4,7 procent av kapitalet. Säljare var ett antal av Fidelitys fonder. Stampen äger därmed totalt 1,1 miljoner B-aktier, motsvarande 18,7 procent och är därmed den enskilt största aktieägaren följt av Länsförsäkringar som äger 10 procent. Av det totala kapitalet i VLT utgörs 28 procent av institutionellt ägande och andelen av kapitalet som kontrolleras av utländska investerare sjönk något under året och vid slutet av 2001 uppgick det utländska ägandet till cirka 18 procent. AKTIEKAPITAL Bolaget har 5 881 000 aktier om nominellt SEK 3,00 varav 4 975 560 utgör B-aktier och 905 440 är A-aktier. Det nominella aktiekapitalet är SEK 17 643 000. B-aktierna har 1/10 röst per aktie och A-aktierna 1 röst per aktie. B-aktierna representerade vid årsskiftet 84,6 procent av kapitalet och 35,5 procent av antalet röster. Sedan 1998 innehåller VLT:s bolagsordning en klausul som tillåter frivillig omstämpling av A-aktier med 1 röst till B-aktier (noterade) med 1/10 röst. Under 2001 omstämplades inga A- aktier till B-aktier. AKTIEKAPITALETS UTVECKLING År Förändring Totalt Antal aktier (MSEK) (MSEK) 1934 0,4 400 1951 Fondemission 0,2 0,6 600 1967 Fondemission 0,6 1,2 1 200 1977 Fondemission 1,2 2,4 2 400 1984 Fondemission 4,8 7,2 7 200 1984 Split 100:1 7,2 720 000 1985 Nyemission 0,8 8,0 800 000 1994 Fondemission 8,0 16,0 1 600 000 1994 Split 2:1 16,0 3 200 000 1998 Nyemission 0,1 16,1 3 206 769 1998 Inlösen -1,4 14,7 2 940 500 1998 Fondemission 2,9 1) 17,6 2 940 500 1998 Split 2:1 17,6 5 881 000 FÖRDELNING AV AKTIEINNEHAV Antal aktier Antal aktieägare Totalt antal aktier Summa Summa 1 500 842 169 206 501 1 000 148 127 186 1 001 2 000 60 92 923 2 001 5 000 40 141 630 5 001 10 000 21 159 521 10 001 20 000 13 198 048 20 001 50 000 7 223 050 50 001 100 000 14 997 814 100 001 11 3 771 622 Sammanställning baserad på offentlig aktiebok och förteckning över till VPC anmälda förvaltarregistrerade innehav per 2001-12-28. 1 156 5 881 000 1) Via höjning av nominellt belopp från SEK 5 till 6. 10 VLT-AKTIEN VLT AB 2001
STÖRRE AKTIEÄGARE Antal Antal Totalt Procentuell andel A-aktier B-aktier antal Aktier Röster (1 röst) (1/10 röst) (%) (%) Släkten Pers 905 440 1 297 422 2 202 862 37,5 73,8 Tidningsaktiebolaget Stampen 1 097 320 1 097 320 18,7 7,8 Länsförsäkringar Bergslagen 592 658 592 658 10,1 4,2 Boston Safe Deposit and Trust, USA 448 398 448 398 7,6 3,2 State Street Bank and Trust Co, USA 210 350 210 350 3,6 1,5 Fidelity Low-Priced Stock, USA 203 000 203 000 3,5 1,5 Södermanlands Nyheter AB 118 800 118 800 2,0 0,9 Sydostpress i Kalmar AB 100 000 100 000 1,7 0,7 Deutsche Bank AG, England 66 370 66 370 1,1 0,5 Northern Trust, England 56 898 56 898 1,0 0,4 Goldman Sachs Int. Ltd, England 31 050 31 050 0,5 0,2 Erik Anund Hallin 30 000 30 000 0,5 0,2 Royal Trust, England 17 000 17 000 0,3 0,1 UBOC Global Cust, USA 16 900 16 900 0,3 0,1 Övriga 689 394 689 394 11,6 4,9 905 440 4 975 560 5 881 000 100,0 % 100,0 % NYCKELTAL Prestationsnyckeltal 2001 2000 1999 1998 1997 Rörelsemarginal, % 4,9 8,8 * 8,3 8,8 8,1 Nettomarginal, % 6,1 13,4 6,8 7,2 7,4 Resultat per aktie, SEK 7,41 16,65 8,25 8,11 8,06 EK/Aktie, SEK 60,44 57,03 43,26 40,02 42,90 Avkastning EK, % 12,6 33,2 19,8 19,6 20,2 Avkastning syss kap, % 15,2 43,1 25,8 26,2 23,1 Utdelning per aktie, SEK 4,00 4,00 3,00 5,00 ** 2,17 Utdelning/resultat, % 54,0 24,0 36,4 61,7 26,9 Utdelning/EK, % 6,6 7,0 6,9 12,5 ** 5,1 Kassaflöde löpande verksamhet, MSEK 63,1 139,8 86,7 84,7 76,3 Kassaflöde per aktie, SEK 10,74 23,77 14,74 14,41 12,98 Risknyckeltal 2001 2000 1999 1998 1997 Betavärde (48 mån) 0,20 0,11 0,29 0,41 0,62 Omsättningshastighet, aktien, % 15 23 32 12 32 Soliditet, % 59,1 56,3 50,9 49,1 51,4 Skuldsättningsgrad, ggr 0,03 0,03 0,04 0,05 0,05 Räntetäckningsgrad, ggr 92,4 120,0 54,9 39,2 47,6 Likvida medel/balansomslutning, % 23,3 38,6 29,4 24,8 29,2 Värderingsnyckeltal 2001 2000 1999 1998 1997 Börsvärde 31/12, MSEK 518 515 500 465 624 Aktiekurs 31/12, SEK 88,00 87,50 85,00 79,00 106,10 P/E-tal, ggr 11,9 5,3 10,3 9,7 13,2 P/S-tal, ggr 0,72 0,70 0,70 0,70 0,98 EBIT-multipel, ggr 11,1 2,8 6,2 6,2 9,7 Kurs/EK, % 146 153 196 197 247 EV/Sales, ggr 0,54 0,40 0,51 0,54 0,78 Direktavkastning, % 4,5 4,6 3,5 6,3 2,1 * exklusive jämförelsestörande poster ** varav SEK 2,50 i en extra utdelning DEFINITIONER Rörelsemarginal Rörelseresultat/Omsättning Nettomarginal Vinst efter skatt/omsättning Resultat per aktie Vinst efter skatt/genomsnittligt antal aktier under perioden Eget kapital per aktie Utgående eget kapital/utgående antal aktier Avkastning på eget kapital Nettovinst/Genomsnittligt eget kapital Avkastning på sysselsatt kapital Resultat efter finansnetto + finansiella poster/ Genomsnittligt sysselsatt kapital Utdelning/resultat Utdelning/Nettovinst Kassaflöde per aktie Kassaflöde löpande verksamhet/utgående antal aktier Betavärde Statistiskt mått på aktiens följsamhet uppåt och nedåt gentemot börsens generalindex under en 48-månaders period. Omsättningshastighet Totalt antal omsatta aktier under året/ Antal utestående aktier Soliditet Utgående eget kapital/utgående balansomslutning Skuldsättningsgrad Räntebärande skulder/eget kapital Räntetäckningsgrad Resultat efter finansnetto + finansiella kostnader/ Finansiella kostnader P/E-tal Börsvärde/Nettovinst P/S-tal Börsvärde/Omsättning EBIT-multipel Enterprise value/rörelseresultat Kurs/Eget kapital Börsvärde/Utgående eget kapital EV/Sales Enterprise value/omsättning Enterprise Value (EV) Börsvärde + Nettoskuld Nettoskuld Räntebärande skulder + Likvida medel Direktavkastning Utdelning per aktie/aktiekurs VLT-AKTIEN VLT AB 2001 11
Ö kat omvandlingstryck inom mediabranschen Konjunkturförsvagningen och en fortsatt snabb teknisk utveckling inom mediarelaterade områden borgar för ett ökat omvandlingstryck i mediasverige. ÅRET SOM GICK En vikande konjunktur, fallande börs och den ökade oron som följde på terrorattackerna i USA har bidragit till att reklaminvesteringarna i traditionella medier minskat med drygt 10 procent under 2001. Särskilt fjärde kvartalet blev nedgången markant med en minskning av reklaminvesteringarna med hela 15 procent i förhållande till samma period året innan. Total annonsomsättning uppgick till 15,4 miljarder kronor 2001 en minskning med 1,9 miljarder. Under det gångna året har produktoch utbudsannonsering prioriterats framför varumärkes- och platsannonsering. Totalt har detta medfört en nedgång för annonseringen i TV, radio, utomhus och press. Däremot har direktreklam och annonsblad haft en positiv tillväxt. Annonseringen i lokalpress var förhållandevis stabil relativt storstads- och kvällspressens utveckling, eftersom lokalpressen har en betydande andel utbudsannonsering. Annonsering i lokalpress kan under perioder drivas av exempelvis lokala nyetableringar inom handeln samt demografiska förändringar. PROGNOS 2002 Utsikterna för annonsmarknaden som helhet ser osäkra ut för 2002. Prognoser pekar på att tillväxten återhämtar sig först under andra halvåret 2002, men att lågkonjunkturen håller i sig under våren. Det finns därför förutsättningar för en viss återhämtning av annonskonjunkturen under hösten. Under första kvartalet förväntas negativ tillväxt för de traditionella medierna och andra kvartalet visar prognoserna på en nolltillväxt i reklaminvesteringarna. Valrörelsen förväntas ge positiv tillväxt i det tredje kvartalet och under fjärde kvartalet bedöms det förbättrade konjunkturläget öka medieinvesteringarna. Sammantaget förväntas nolltillväxt för medieinvesteringar under 2002, men där utomhus, radio, TV och kvällspress återtar marknadsandelar bland annat som en följd av flera stora sportevenemang och Riksdagsvalet. GRUNDLÄGGANDE DRIVKRAFTER I MEDIABRANSCHEN Mediabranschens aktörer konkurrerar genom att presentera nyheter och information som av allmänheten upplevs som intressant och relevant. Informationen presenteras på ett underhållande och enkelt sätt samt förmedlas bekvämt och priseffektivt. Samtidigt skapas ofta en långvarig relation mellan avsändaren och mediekonsumenten, där olika grad av förtroende och uppskattning byggs upp. Mediavanor är ofta stabila och grundläggs redan i unga år. Mediavanor är även starkt förknippade med mediakonsumentens geografiska hemvist, modersmål och intressen. Olika media är bra på att förmedla nyheter på olika sätt och ibland samverkar flera olika medier där var och en fyller sin plats. Exempelvis Internet är väl lämpat för sökningar, dagstidningen för allmäninformation i regionen, TV kan åskådliggöra eller ge liv åt en spektakulär händelse och radio är bra för underhållning och snabb nyhetsförmedling. Ett sportevenemang kan ses i TV, men förberedelserna och förhandstipsen kan beskrivas i en dagstidning och fördjupningar kan sökas på Internet. Samtidigt som olika medier konkurrerar om konsumentens tid kan de också stödja varandra och tillsammans verka mer heltäckande. Media präglas av en stor andel fasta kostnader, vilka främst utgörs av redaktionen eller den enhet som sammanställer och förmedlar informationen. Särskilt etermedier och medier på Internet har stor andel fasta kostnader. När väl de fasta kostnaderna är täckta blir varje ytterligare intäkt ett direkt bidrag till resultatet, vilket gör att variationen i lönsamheten hos de olika aktörerna är stor. Korrelationen mellan att ha flest läsare, lyssnare eller tittare inom en viss nisch och att vara mer lönsam än konkurrenterna är hög. Dagstidningar har förutom den fasta kostnaden för redaktionen också halvfasta eller rörliga kostnader för papper, tryck och distribution. Tack vare de stabila mediavanorna uppstår ofta lokal dominans som svårligen förändras. 12 MEDIABRANSCHEN VLT AB 2001
REKLAMINVESTERINGAR, MSEK Mediegrupp (IRM) 2001 ±00 % 2000 Morgonpress totalt 7 721-10,3 8 642 Storstadspress 3 553-16,2 4 274 Landsortspress 4 168-4,5 4 368 Kvällspress 603-13,3 696 Populärpress 632-2,3 647 Fackpress 1 674-10,4 1 867 TV 3 507-11,4 3 959 Text-TV 72-8,6 79 Utomhus 623-19,6 775 Bio 80 1,7 78 Radio 513-13,1 592 Totalt traditionella medier 15 425-10,8 17 335 Internet totalt 873-11,8 1 037 Banner/sponsring 314-44,3 - Sökbaserad reklam 558 34,5 - Oadresserad DR (Distr.) 1 422 3,8 1 309 Adresserad DR (Distr.) 1 944-1,2 1 787 DR via e-mail 18 32,6 8 Gratistidningar 953-2,8 991 Annonsblad 434 5,9 410 Källa: IRM, förändringssiffran baseras på jämförbart material. Antalet dagstidningar har varit stabilt över lång tid, även om ett antal sammanslagningar och nedläggningar har skett de senaste fem åren. Följande är karaktäristiskt för den svenska tidningsbranschen: Nästan samtliga dagstidningar är lokala. Undantagen är Aftonbladet, Expressen och Dagens Industri. Mycket stor andel av dagstidningarna säljs genom prenumeration och levereras till hemmet. De flesta dagstidningar i Sverige har traditionellt starka kopplingar till politiska ideologier, även om detta idag inte är lika tydligt som tidigare. På samtliga dessa tre punkter kan tidningarna inom VLT sägas vara typiska. Gratistidningarnas utveckling hör till de viktigaste nya fenomenen inom dagstidningsindustrin under det sista decenniet och då framför allt genom Metro som numera finns i Stockholm, Göteborg och Malmö. I Stockholm blev den en omedelbar succé bland både läsare och annonsörer när den introducerades 1995. Mediabolagens strategi innehåller ofta följande komponenter: Presentera intressanta och relevanta nyheter och information på ett underhållande, bekvämt och priseffektivt sätt. Söka lokal dominans inom en viss nisch. Söka skalfördelar genom exempelvis gemensamma nyheter och marknadsföring. Kombinera flera olika medier och låta dem stödja varandra, exempelvis en nätutgåva av en dagstidning. Ha respekt för den tröghet med vilka mediavanor ändras. En nyskapande mediasatsning är ofta kostsam, tar tid och slutresultatet är ofta osäkert. DAGSTIDNINGSBRANSCHEN Svenskarna har anammat användning av Internet i stor utsträckning vid internationella jämförelser. Samtidigt ägnas fortfarande stor tid åt läsande av dagstidningar i landet. Svenskar spenderar inte mer tid åt media än människor i den övriga industrialiserade världen, men vår mediakonsumtion är mer sammansatt genom att flera olika medier kombineras. Den svenska tidningsbranschen har av tradition varit mycket stark. Drygt 80 procent av den vuxna befolkningen läser en dagstidning en vanlig dag. Det finns omkring 160 dagstidningar i Sverige, varav mer än hälften utkommer fyra eller fler gånger i veckan. Grunden för Metros framgång i Stockholm är bland annat: En stark tradition av tidningsläsning i Sverige. I Stockholm fanns en stor grupp som inte hade någon morgontidning. Kollektivtrafiken, och i synnerhet tunnelbana, används flitigt av Stockholms invånare och utgör en perfekt distributionsplats för en gratistidning. Andra viktiga trender under den senaste tioårsperioden har varit upplagenedgången för kvällstidningarna och då framför allt Expressen. Detta har uppvägts av den starka ökningen för affärspress och finansiell information med Dagens Industri i spetsen. MEDIABRANSCHEN VLT AB 2001 13
Mediabranschen Tidningarna har under senare år alltmer omorienterats från politiska redskap till kommersiella företag. Detta har lett till att tidningar med olika politisk inriktning ändå kan organiseras inom samma företag, vilket var i det närmaste omöjligt i början av1990-talet. Totala intäkter i dagstidningsindustrin uppgick till cirka 18 miljarder kronor under 2000, där lokaltidningarna utanför storstäderna stod för ungefär hälften. Av lokaltidningarnas intäkter kommer cirka 60 procent från annonser och resten från prenumerationsavgifter och lösnummerförsäljning. Nettomarginalen i tidningsbranschen har stigit från 2,2 procent bottenåret 1996 till toppnoteringen 13,2 procent 2000. Samtidigt bör det noteras att resultaten under 2000 inkluderar stora utbetalningar från Pressens Pensionskassa och SPP. RADIO Radio var i Sverige ett monopol fram till 1979 då olika ideella organisationer började tillåtas att sända närradio. Den kommersiella radion, som startade i början på 90-talet, var tänkt att organiseras som lokalradio och licenser auktionerades ut till högstbjudande. Fyra nätverk har sakta tagit form: NRJ, Mix Megapol, Rix Fm och Fria Media. De tre första erbjuder ett mycket homogent utbud på en nationell nivå, medan Fria Media har mer varierat innehåll lokalt. TIDNINGSKONCERNERNAS ANDEL AV OMSÄTTNINGEN I TIDNINGSBRANSCHEN ÅR 2000 Bonnier AB 31,1 % Schibsted* 13,8 % NRJ har en klar inriktning mot ungdomar medan Mix Megapol och Rix Fm riktar sig mot lyssnare i åldern 20 till 40 år. VLT:s bolag Bra Radio driver Rix FM:s station i Västerås. Tidnings AB Stampen 8,4 % Nya Wermlandstidningen 3,7 % Gefle Dagblad 3,3 % Herenco AB 3,2 % Center Tidningar AB 2,9 % Den kommersiella radion har problem beroende på att man inte har lyckats attrahera så många lyssnare som förväntat och att annonsörernas intresse varit relativt svalt. Radions andel av reklamkakan är cirka 3 procent klart under snittet för Europa. En förklaring kan vara den relativa framgången för public service, där Sveriges Radio organiserat sig i fyra kanaler vilka tillsammans är nästan dubbelt så stora som hela den kommersiella radion sammanslaget. Särskilt P4 med en blandning av lokalt innehåll och populär musik har mer än 2/3 av SR:s lyssnare. Den kommersiella radions ekonomiska problem förvärras av de upptrissade licenspriserna som auktionerna har gett upphov till. Sydostpress 2,7 % VLT AB 2,6 % Norrköpings Tidningar 2,5 % Övriga 23,4 % Nerikes Allehanda 2,4 % *) Aftonbladet och Svenska Dagbladet 14 MEDIABRANSCHEN VLT AB 2001
FRAMTIDEN Förändringstakten i mediabranschen kommer att vara minst lika hög under de kommande åren som under de senaste decennierna. Följande megatrender kan skönjas de kommande åren: INTERNET Många nya snabbt växande mediafenomen har sett dagens ljus de senaste 15 åren. Under 1980-talet kom videon och text-tv. I början av 1990-talet introducerades kommersiell radio och TV. På senare år har mobiltelefonin och SMS slagit igenom på bred front liksom hemdatorn och Internet. Sverige ligger i topp beträffande antal datorer och uppkoppling mot Internet. Mer än 60 procent av svenskarna har en PC hemma och nästan lika många är uppkopplade mot nätet. Internet har framför allt visat sin styrka i kommunikation mellan människor (e-mail), administrativa tjänster (aktiehandel och bankärenden) och specifika sökningar. Internet har också visat sig fungera utmärkt som nyhetsmedium. Styrkorna är snabbheten, möjlighet till direkta fördjupningar och den kostnadseffektiva distributionen. I princip samtliga nyhetsorgan och tidningar förmedlar nyheter och information på nätet. Den största sajten Aftonbladet.se har i det närmaste utvecklats till en portal. Problemet med nyhetsförmedling över Internet är ekonomin. Annonsörerna lyser med sin frånvaro och få hållbara betalningssystem har presenterats, samtidigt som kostnaderna för mediaföretagen är relativt höga. I Aftonbladets fall kan det dock finnas ett positivt samband mellan en populär sajt och en god lösnummerförsäljning. VLT har investerat i det relativt nya projektet Ekonomi24.se som är en renodlad medieprodukt för Internet. Denna sajt förmedlar ekonominyheter i realtid och testar för närvarande en nyskapande metod för ersättning för prenumerationer. Antalet bredbandsuppkopplingar i hemmen ökar, vilket möjliggör hemtagning av film, musik mm. Det kommer dock sannolikt att dröja innan datorn får en central plats i vardagsrummet. Morgontidningen är relativt ohotad. Däremot kommer tidningarna troligtvis i högre utsträckning att börja ta betalt för sina nätutgåvor. Konsolidering och strukturförändring i branschen kommer att fortsätta. Mobiltelefonoperatörer, filmbolag, TV-stationer, tidningsföretag, bokförlag etc kommer att bilda allt större konstellationer. Oheliga allianser mellan forna fiender blir vanligare. Mobilt Internet slår igenom, under förutsättning att kostnaderna för att surfa för konsumenten blir låg. Mobilt Internet blir sannolikt ett komplement till Internetaccess via datorn. Den digitala TV:n tar gradvis marknadsandelar men kommer att få leva parallellt med analoga system under en lång tid. Format som widescreen och HD (högdefinitions-tv) kan komma att öka. Den digitala radion får se sig slagen för den här gången. Det finns en möjlighet att förnyade satsningar görs senare. Den digitala videon, DVD, kommer att slå ut det gamla VHS-systemet. Kombinationsprodukter, gemensam marknadsföring och samarbete blir vanligare. En redaktion sammanställer nyheter för flera olika media, olika typer av media stödjer och backar upp varandra, allt större mediapaket erbjuds mediakonsumenter, annonsörer o d. MEDIABRANSCHEN VLT AB 2001 15
Koncernö versikt Verksamhetsåret utvecklades svagare än förväntat, vilket sammanhänger med den snabbt försämrade konjunkturen under 2001. INTÄKTER OCH RESULTAT FÖR KONCERNEN Koncernens nettoomsättning uppgick under 2001 till MSEK 711,2 (723,4). Detta innebär en minskning med 1,7 procent jämfört med föregående år. Verksamhetsåret utvecklades svagare än förväntat, vilket sammanhänger med den snabbt försämrade konjunkturen. Tillväxten inom Tidningar respektive Elektroniska medier uppgick till -2,2 procent respektive 3,9 procent, medan omsättningen inom Tryckerier i stort sett var oförändrad. Rörelseresultatet försämrades med 45,7 procent till MSEK 35,1 (64,7). Resultatandelar i intressebolag belastar resultatet med MSEK -2,3 (-7,2). Resultatet inkluderar en bokföringsmässig vinst på MSEK 4,9 från försäljningen av aktierna i TV Bergslagen. Koncernens rörelsemarginal uppgick till 4,9 (8,8) procent. Finansnettot minskade till MSEK 18,2 (25,6) vilket gör att resultatet efter finansnetto uppgick till MSEK 53,3(130,8). Det försämrade finansnettot förklaras främst av en minskad utdelning från Liberala Tidningar AB (moderbolag till Nerikes Allehanda AB), där VLT äger 17 procent. Årets mottagna aktieutdelning uppgick till MSEK 9,7 (18,7). Vinsten per aktie blev SEK 7,41 (16,65). Exklusive jämförelsestörande poster var vinsten per aktie SEK 11,69 under 2000. Eget kapital per aktie uppgick till SEK 60,44 (57,03). Antalet aktier är totalt 5 881 000. Kassaflödet från den löpande verksamheten blev MSEK 63,1 (139,8). Per aktie uppgick kassaflödet från den löpande verksamheten till SEK 10,74 (23,77). Under året har koncernen inte gjort några förvärv av betydelse, men avyttrat intressebolaget TV4 Bergslagen. Under december 2001 avyttrades koncernens innehav om 49 procent i TV4 Bergslagen till TV4 AB. Vidare togs beslut om att avveckla innehavet i intressebolaget Medical Link (27 %) efter att slutsatsen dragits att bolaget i rådande marknadsklimat saknade förutsättningar för lönsamhet. INTÄKTER OCH RESULTAT PER AFFÄRSOMRÅDE TIDNINGAR Tidningarnas omsättning minskade med 2,2 procent till MSEK 509,8 (521,5). Annonsintäkterna har till följd av den avmattade konjunkturen minskat med 7,7 procent till MSEK 262,8 (284,6). Rörelseresultatet uppgick till MSEK 44,7 (64,4) en minskning med 30,6 procent. Rörelsemarginalen var 8,8 (12,3) procent. Resultatförsämringen medför att planerade rationaliseringar och effektivitetsprogram har intensifierats. ELEKTRONISKA MEDIER Elektroniska mediers omsättning uppgick till MSEK 29,4 (28,3) en ökning med 3,9 procent. Rörelseresultatet förbättrades till MSEK -6,9 (-11,4). Omsättningstillväxten är framförallt hänförlig till TVCheck som redovisar väsentligt högre intäkter till följd av ett vidareutvecklat och därmed förbättrat kunderbjudande. VLT:s engagemang i avvecklingen av intressebolaget Medical Link har under året påverkat resultatet med MSEK -6,6 (-7,8). Koncernens intäkter 2001 Koncernens kostnader 2001 Omsättning per affärsområde 2001 Kassaflöde från löpande verksamhet (MSEK) 4 5 1 4 5 2 3 139,8 160 140 120 3 2 3 2 1 1 76,3 84,7 86,7 63,1 100 80 60 40 1. Annonser 36,5 % 1. Personalkostnader 49,5 % 1. Tidningar 70,9 % 20 2. Tryckerier 24,7 % 3. Upplaga 21,4 % 2. Råvaror och förnödenheter 19,9 % 3. Övr. ext. kostnader 14,4 % 2. Tryckerier 24,7 % 3. Elektroniska medier 4,1 % 1997 1998 1999 2000 2001 4. Distribution 10,6 % 4. Distributionskostnader 10,2 % Övrigt 0,3 % 5. Elektroniska medier 4,1 % 5. Avskrivningar 5,5 % Övrigt 2,7 % Övrigt 0,5 % 16 KONCERNÖ VERSIKT VLT AB 2001
TRYCKERIER Beläggningen i koncernens tryckpressar har under året varit fortsatt god. Nya uppdrag, men med något lägre marginal, har delvis kompenserat bortfallet av ett stort tryckuppdrag från juli månad 2000. Den externa omsättningen uppgick till MSEK 177,5 (178,9). VLT Press i Västerås redovisar svagt ökade externa intäkter samtidigt som Trollhättans Tryckeri redovisar lägre intäkter 2001 jämfört med 2000. Lägre marginaler till följd av hårdare priskonkurrens har pressat rörelseresultatet, vilket försämrades med 44,5 procent till MSEK 13,1 (23,6). Rörelsemarginalen uppgick till 7,4 (13,2) procent. INVESTERINGAR Koncernens investeringar i anläggningstillgångar ökade under året som gick och motsvarade MSEK 137,5 (41,6), varav MSEK 0,1 (8,7) avser finansiella anläggningstillgångar. Investeringarna under 2002 kommer att vara på ungefär motsvarande nivå som under 2001. Ökningen i investeringar är huvudsakligen hänförlig till utbyggnaden av VLT Press, som enligt plan intensifieras under 2002. Under 2001 har en ny tryckerifastighet uppförts och den första tryckpressen levererades vid årsskiftet, medan den andra kommer att levereras under innevarande år. FINANSIELL STÄLLNING Under 2001 transfererades MSEK 23,5 till aktieägarna via den ordinarie aktieutdelningen. Likvida medel sjönk under året och uppgick vid årets slut till MSEK 140,0 (229,9). Soliditeten var 59,1 (56,3) procent. Det egna kapitalet uppgick till MSEK 355,4 (335,4) eller SEK 60,44 (57,03) per aktie. AKTIEINNEHAV VLT:s strategiska aktieinnehav utgörs av aktieposter i såväl traditionella som nyare medier. I tidningsföretagen Nerikes Allehanda och Hallandsposten äger koncernen 17 respektive 10 procent, vidare äger koncernen 4,5 procent av aktierna i TT. INTÄKTER OCH RÖRELSERESULTAT PER AFFÄRSOMRÅDE 2001 (MSEK) Inom elektroniska medier äger VLT aktier i Internetutvecklaren CityGate (9 %), mediabolaget RadioHästen (30 %) samt en aktiepost om 1,3 procent i den internetbaserade affärstidningen Ekonomi24.se. ÖVRIGT Koncernens totala fastighetsinnehav styrs av lokalbehovet i den egna rörelsen. Av totalytan på cirka 23 900 m 2 hyrs cirka 2 800 m 2 ut externt. Per årsskiftet 2001/2002 värderas fastighetsbeståndet till MSEK 145 (137). Medelantalet anställda uppgick under helåret 2001 till 929 (937). Intäkter +/- % Resultat +/- % Tidningar 509,8-2,2 44,7-30,6 Elektroniska medier 29,4 +3,9-6,9 +39,5 Tryckerier 177,5-0,8 13,1-44,5 Övrigt 2,2-29,0-15,8-32,3 718,9-1,8 % 35,1-45,7 % Totala intäkter och resultat efter finansnetto (MSEK) Rörelsemarginal (%) Likvida medel (MSEK) Avkastning på eget kapital (%) 740 10 230 225 40 720 700 714 732 719 150 8,1 8,8 8,3 8,8* 8,75 7,5 200 175 33,2 35 30 680 125 6,25 150 25 660 640 636 664 100 75 4,9 5,0 3,75 143 119 147 140 125 100 20,2 19,6 19,8 20 15 620 50 2,5 75 12,6 10 600 25 1,25 50 5 1997 1998 1999 2000 2001 1997 1998 1999 2000 2001 1997 1998 1999 2000 2001 1997 1998 1999 2000 2001 Intäkter * exklusive jämförelsestörande poster Intäkter 2001 Resultat efter finansnetto KONCERNÖ VERSIKT VLT AB 2001 17
18 TIDNINGAR VLT AB 2001