Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 3 I 2016 Kronobergs distrikt LEDARE. JERKER BERGDAHL. DISTRIKTSCHEF Högdigitaliserat i skogen men inte utan stövlar Bland det bästa jag vet är att dra på mina långa, sköna, stadiga stövlar och ge mig ut i skogen på hösten. Ibland för att jobba, oftast på upptåg med en massa glada små scouter eller med en svampkorg. Stövlarna är en viktig del i bilden av vad skogen har att ge. Till bilden hör i allra högsta grad också att skogen är högdigitaliserad. Både stövlar och det digitala är alltså en viktig del av bilden. Det skapar stark attraktivitet såväl inom skogsägande som arbete och utbildning. JAG TYCKER ATT SKOGEN är högdigitaliserad. Det finns idag ett otroligt bra och lättillgängligt utbud av kartmaterial. Laserskanningens terrängskugga och volymsuppskattningsfunktion är de senaste juvelerna. Dagens smarta telefoner gör dessutom kartorna lättillgängliga ute i skogen. Inom Skogsstyrelsen har vi särskilt vattentåliga fältdatorer till vår personal och för er som skogsägare tillhandahåller Skogsstyrelsen Mina Sidor för användning såväl i dator som mobiltelefon. Den högdigitaliserade skogen omfattar även många andra delar. Jag tänker Oavsett vilken generation du tillhör kan du ta del av den digitala skogen på Skogsstyrelsens Mina sidor. Skogen är en högdigitaliserad framtidsbransch. Låter det lockande för en ung generation? Foto: Jerker Bergdahl bland annat på virkesmätning och maskinstyrning. Skogen är en högdigitaliserad framtidsbransch som ska lösa flera av våra stora samhällsutmaningar, inte minst klimatet. Låter det lockande för en ung generation? IDAG KAN MAN SE trädhöjder, dikessystem, trädslag, historiska kartor, resultat från inventeringar av natur- och kulturvärden på en dator eller mobiltelefon. Men. Informationen är svår att tolka utan skoglig kunskap. En del saker kan man enkelt få bättre överblick över med hjälp av tekniken, men det skogliga ögat som läser av vilket trädslag som passar på marken blir inte mindre viktig för det. Stövlarna är här för att stanna! SKOGEN ÄR EN högdigitaliserad framtidsbransch, vi lär återkomma till det när det pågående arbetet med en Småländsk skogsstrategi är klart. Inte helt oväntat är mitt tips att klicka in på Skogsstyrelsens Mina sidor när stövlarna ska dras på nästa gång!
På upptäcktsfärd med e-t Dammvallen i Hovmantorp som den ser ut i verkligeheten. Foto: Kerstin Ström Sammantaget på landets myndigheter finns en massa olika smarta e-tjänster. Flertalet av dessa finns på Skogsstyrelsens hemsida, kostnadsfria och enkla att använda. Men även andra myndigheter har e-tjänster som kan vara intressanta att använda för dig som är intresserad av skog. För att undersöka e-tjänsterna vidare valde jag ut en plats i Kronobergs län för att se vad de olika tjänsterna kan ge för information. Platsen som valdes ut ligger längs väg 25 vid Hovmantorp. Här ligger en dammvall som röjdes fram med hjälp av Skogsstyrelsens SAFT lag (arbetsmarknadsprojekt) under våren 2015. Min upptäcktsfärd påbörjas vid datorn inomhus och jag inser snabbt att man enkelt kan få fram en massa information som inte kostar något. Självklart är jag nyfiken på att besöka dammen i verkligheten, men låt oss först se vad som kommer fram via datorn. Skogens pärlor är öppen för alla och visar här att dammvallen är en övrig kulturhistorisk lämning.
jänster SKOGENS PÄRLOR, en av Skogsstyrelsens e-tjänster, berättar att det här finns en dammvall och att det är en övrig historisk lämning. Man får också valet att klicka vidare för mer information. Klicket leder till Riksantikvarieämbetets FMIS (Fornsök). FMIS upplyser att Agrara lämningar Industriell verksamhet och skogsbruk Metallframställning och bergsbruk och att dammvallen är 140 meter lång och två meter hög. Det sistnämnda återfinns i den skannade kopian av protokollet som skrevs när dammen inventerades 2002. SKOGLIG GRUNDDATA, som även den återfinns på Skogsstyrelsens hemsida, visar bland annat markfuktighetskartan. Kartan berättar att det är en rejält fuktig plats. Den visar tydligt att här finns vatten i dagen och att det flyter en å här. I e-tjänsten Skoglig Grunddata finns de flesta av laserskanningens kartor såsom trädhöjd, diameter och terrängskuggningen. Genom ett enkelt klick ändras kartan och därigenom får man fram mycket spännande och matnyttig information om skogen sittandes framför datorn. MINA SIDOR kan man logga in på som markägare och då får man tillgång till än fler kartor och därigenom mer information. Datorn visar att här står det skog på dammvallen och man kan enkelt rita en yta som innefattar dammen. Därefter klicka på Skapa rapport och på så sätt få en sammanställning över den skannade information som finns på vald yta. Rapporten skapas som en PDF med en karta över vald yta och en sammanställning över medelvolym, medeldiameter, grundyta med mera. LANTMÄTERIET LANSERADE under sensommaren 2016 en tjänst där man kan titta på historiska kartor. Här får man I e-tjänsten Skoglig grundata kan man bland annat se markfuktighetskartan som här visar att det är blött vid dammvallen. Mina Sidor har bland annat alla markägare tillgång till genom inloggning. Här kan man se sina egna fastigheter, göra planeringar, titta på kartor med mera. Generalstabskartan från år 1871 återfinns på Lantmäteriets hemsida.
välja län, kommun och ort men sedan är det enkelt att välja och vraka mellan den mängd kartor som finns. Själv väljer jag Generalstabskartan från år 1871 och ser bland annat att vägen förbi Hovmantorp hade en helt annan sträckning än vad den har idag. GUMMISTÖVLARNA ÅKER PÅ och jag tar mig ut i verkligheten till dammvallen. Väl här syns det att ytan är framröjd som sig bör när det handlar om en kulturhistorisk lämning. Vid dammen sitter en skylt som berättar om platsens historia. En spännande historia med bland annat något så ovanligt som en trätoffelfabrik som fanns här mellan 1872 1878. I fickan har jag med min smartphone som nu åker fram. Mina sidor har jag som en webbapp och här kan jag logga in och se samma kartor som jag kan se inne på min vanliga dator. Den information jag fick fram inne på kontoret, om volym stående skog på dammvallen, visar sig inte stämma. Det är alltid bra att komplettera med ett fältbesök. Här har det nyligen skett en åtgärd och all skog har avverkats på och i dammvallens närhet. Därmed inser man vikten av att inte till helt och fullo förlita sig på den information man får fram på datorn inomhus. Det är alltså alltid bra att komplettera med ett fältbesök. KRINGLA är Riksantikvarieämbetets applikation som visar kultur- och fornminnen där man står. Genom att ladda hem den till sin mobiltelefon kan man enkelt få fram information om kulturoch fornminnen på just den plats man befinner sig. Även här står det att området är en damm och en kulturlämning. Här kan man också välja att klicka sig vidare till FMIS (Fornsök). SAMMANFATTNINGSVIS kan man säga följande: Upplevelsemässigt är det inget som slår ett besök på plats i skogen. Inne vid min dator hör jag inte lövens prasslande och jag kan inte ta och känna på muren. Men jag är ändå positivt överraskad över den mängd information man kan få fram om en plats genom att sitta framför sin dator. Kompbinationen att först läsa på inomhus och sedan besöka den fysiska platsen är oslagbar. Platsen berättar så mycket mer när man har bakgrundsinformationen om platsen redan innan. Därför rekommenderar jag dig varmt att använda Skogsstyrelsens och andra myndigheters e-tjänster. Se det som en upptäcktsfärd, en upptäcktsfärd i information. Text och foto: Kerstin Ström Kringla heter Riksantikvarieämbetets app och visar vilka på kultur- och fornminnen som finns i närheten av där man befinner sig i skogen. Läs mer: www.skogsstyrelsen.se/minasidor www.skogsstyrelsen.se/skogenspärlor Skoglig grunddata finns på www.skogsstyrelsen.se/ skogskartan www.lantmateriet.se/historiskakartor Kringla hittar man där man hittar andra appar.
Skogskonsulenternas tio tips om skogliga e-tjänster 1. Katharina Ahlert: Tar man sig tid att lägga några minuter på att utforska Skogsstyrelsens e-tjänster med dess kartor, såsom Mina sidor, finns så mycket spännande att upptäcka. Där finns till exempel markfuktighetskartan som kan ge värdefull vägledning när man ska planera en skoglig åtgärd. 2. Per Sundin-Samuelsson: Ta hjälp av informationen som finns i Mina sidor både när du beställer skogliga tjänster och även när du sedan följer upp de beställda tjänsterna. I Mina sidor under fliken Planering finns tips på vad man bör tänka på vid både beställning och uppföljning av beställda tjänster. 3. Ivar Johansson: Som skogskonsulent känns det bra att alla markägare har tillgång till exakt samma kartor och information som vi på Skogsstyrelsen har. Det är även en fördel att man kan se samma karta när man gör en rådgivning per telefon: markägaren som inloggad via Mina sidor och jag som skogskonsulent i våra kartsystem. 4. Kerstin Ström: Skogliga grunddata är en e-tjänst som finns på Skogsstyrelsens hemsida. Där kan man kan jämföra till exempel volymen som står i skogsbruksplanen med den uppmätta volymen vid laserskanningen. Tänk bara på att laserskanningens volymer mättes för några år sedan och skogen har växt sedan dess. Dra också bort för eventuella nedblåsta träd och om du har gjort någon skogsbruksåtgärd som minskat volymen i skogen. 5. Teresa Jonsson: Lantmäteriet har nyligen släppt sina historiska kartor fria, det vill säga att man kan spara och skriva ut dem gratis. De finns på www.lantmateriet.se/ historiskakartor. 6. Mats Almlöf: På Skogsstyrelsen. se/kurser kan man anmäla sig till aktuella kurser och träffar som finns på distriktet. Den tjänsten använder de flesta av dem som anmäler sig till Skogsstyrelsens kurser och träffar. Enkelt för dem att slippa ringa och enkelt för oss att få in rätt information på rätt plats direkt. 7. Annalena Andersson: Diken har vi gott om i södra Småland. Till hjälp att finna dem i kartan finns terrängskuggad höjdmodell. Terrängskuggningen återfinns i Mina sidor eller i Skogliga grunddata. 8. Martin Sallnäs: På Mina sidor kan man enkelt mäta arealen på ett område eller ett bestånd om man ska göra en skoglig åtgärd. Här ser man också om det finns naturvärden, kultur- eller fornminnen eller annat man ska ta hänsyn till. 9. Karin Folkesson: Numera söker man de skogliga stöden i Landsbygdsprogrammet, bland annat Skogens miljövärden, på samma ställe som man söker jordbruksstöden. På Jordbruksverkets hemsida www.jordbruksverket.se/ minasidor loggar man enkelt in med Bank-ID/Mobilt-ID och kan därefter söka stödet. Mer information om Stöden finns på www.skogsstyrelsen.se/bidrag. 10. Eva Johansson: På Skogens pärlor och i Mina sidor, som båda finns på Skogsstyrelsens hemsida, finner man lätt information om vilka kända natur-, kultur- och fornminnen som finns på en fastighet. Det är ett bra underlag vid till exempel beställning av skogliga tjänster.
Lokala profiler uttalar sig Vi frågade ett antal lokala kunniga profiler om deras syn på olika skogliga e-tjänster och hur de an Ulrik Lundquist, områdeschef Öst VIDA Skog. Tidigare Systemansvarig för VIDA skogs affärssystem Jag tycker att det är spännande med kartor, GIS och dess användning och man lär sig mycket. I dagsläget finns inte Skogsstyrelsens Skogliga grunddata i VIDAs kartsystem, men en del av inköparna använder sig av det via Skogsstyrelsens hemsida. Vägen att ta sig dit via Skogsstyrelsens hemsida är lite väl lång så det hade varit bra att få in det i våra egna system, vilket vi jobbar på. Till exempel är det några som jämfört volymen på en avverkad trakt med volymsuppskattningen i Skogliga grunddata, och det stämmer mycket bra. Markfuktighetskartan har vi tillgång till i våra system, dock med en viss begränsning. Genom att direkt i systemet beställa markfuktighetskartan mot en avgift/ha får vi tillgång till den och kan sedan använda den i traktplaneringen. Markfuktighetskartan är ett bra hjälpmedel för att veta var man ska börja leta efter fuktiga partier. Inköparna har också tillgång till en app som de kan ladda ner till sina telefoner där man ser flygfoto med fastighetsgränser. I början hade den få användare, men användandet ökar i och med att fler upptäcker nyttan med funktionen och användarna vill nu inte vara utan den. Mats Johansson, Lantbruksansvarig på Swedbank i Ljungby Skogsstyrelsens öppna karttjänst Skoglig grunddata ger bra och användbar information, men på hemsidan saknas fastighetsgränserna. Tidigare använde jag mig av kundens egna Mina Sidor då man kan se fastighetsgränserna där, men det blir krångligt i långa loppet. Därför använder vi nu på prov Metrias Timmerwebb och ser om det är något vi ska använda oss framöver av på Swedbank. Det är ett verktyg jag verkligen hoppas på att vi får behålla. Vid fastighetsaffärer ska ett värde sättas på fastigheten för att kunna beräkna rätt belåning, och då är Skogsstyrelsens karttjänter ett bra verktyg. Dels för att få reda på information om fastigheten såsom arrondering, vägnät, arealer med mera, men även volymsuppskattningen som ges via Skogliga grunddata. På hemsidan kan man också se vilka avverkningsanmälningar som är gjorda. Självklart tittar vi också på skogsbruksplanen, men den kan ibland vara några år gammal, och då är karttjänsterna ett bra komplement. Den information om fastigheten som man samlar innan man besöker den, sparar både tid och kilometrar. Anna Cederholm, ansvarig för rådgivning på Kronobergs distrikt Skogsstyrelsen Vem gillar inte en bra karta? Vi på Skogsstyrelsen tillhandahåller ett fantastiskt bra kartmaterial i Mina sidor där varje enskild markägare har tillgång till sin egen skog. Det är dessutom kostnadsfritt och enkelt att använda. Är du utbo, nybliven eller inte så aktiv skogsägare är Mina sidor ett bra verktyg för att lära känna din fastighet och skog. Finns det fler delägare på fastigheten och en av dem gör en planering eller avverkningsanmälan i Mina sidor, kan alla delägare enkelt logga in och ta del av detta. Med hjälp av delegering, som enkelt görs när man loggar in på Mina sidor, kan man boka en kostnadsfri rådgivning hos Skogsstyrelsen. Rådgivningen görs sedan via Skype. Delegeringen kan du som markägare även göra till ditt skogliga ombud såsom mäklare, virkesköpare, entreprenör eller andra. Genom en sådan delegering kan det skogliga ombudet logga in på dina Mina sidor och ta del av dina planeringar med mera. På Skogsstyrelsens hemsida finns utöver Mina sidor ett flertal e-tjänster där skogsägaren kan få hjälp med alltifrån lagar och regler, klimatanpassning och se Skogens pärlor.
om skogliga e-tjänster vänder dem. Jonas Kromnow, planläggare Skogens pärlor är ett bra stöd när jag som planläggare vill ta reda på information om en fastighet. Där finns det uppgifter om till exempel fornminnen och nyckelbiotoper med mera som måste finnas med i skogsbruksplanen. Det läser jag alltid innan jag ger mig ut i fält. En grundlig koll av vad som finns i Skogsstyrelsens databas, kortar tiden ute i fält. Skoglig grunddata, och då främst volymsuppskattningen, använder jag som en kontroll av mig själv. Om det är något av bestånden jag planlagt som sticker ut märker jag det snabbt vid en sådan kontroll. Det man måste tänka på är att laserskanningen gjordes 2010 så man måste lägga till ett antal tillväxtsäsonger för att det ska stämma. Sedan måste man dra ifrån volym om det till exempel blåst ner delar av ett bestånd. Volymen stämmer oftast bra, men allra bäst stämmer den i homogena granbestånd, sämst i lövbestånd. Sedan använder jag mig ibland av markfuktighetskartan. När det är väldigt torrt ute till exempel, kan det vara svårt att se var det är fuktigt. Då kan markfuktighetskartan ge en indikation på hur det är vid normal fuktighet. Markfuktighetskartan är inte helt pålitlig, men man kan se fuktstråken i alla fall. Peter Genfors, NAISvefa, skog och lantbruksvärderare Vi på NAISvefa använder kartsystemet Se Sverige, som kan erbjuda kartor över hela Sverige. De kartor som erbjuds är allt från ortofotokartor till vägkartor, beroende på vad produkten ska användas till. Beställningen av kartunderlaget sker via deras hemsida, och beställaren kan därigenom välja vilket område som önskas. Eller så kan kundtjänst skära ut exakt det område som beställaren vill ha. Inför varje värdering lägger jag ungefär en till två timmar framför datorn med förhandstolkning av objektet för att skapa mig en bild och söka fram information om aktuell fastighet. En väl utarbetad karta kan spara mycket tid väl ute i fält. Vägfoton samt ortofoton är viktigt att titta på innan jag ger mig ut i fält. Informationen tar jag sedan med mig i form av kartor i GPSen och där kan jag sedan göra ändringar om det behövs. I kartsystemet finns diverse kartor som till exempel visar markfuktighet. Det kan vara svårt att se mindre bäckar, men de stora vattendragen syns bra och det är de som påverkar en värdering. Laserskanningen har jag tittat lite på och då mest volymsuppskattningen. Den använder jag inte då jag anser att den är missvisande i volym trots att man lägger till för tillväxten. Laserdata används mest för att skapa sig en uppskattning över bestånden. Men i en värdering behövs mer exakta data än så. Denny Rudén, Dr Skog AB, ombud och delägare i Sundins Skogsplantor AB Jag använder Timmerwebben för att hämta kartor och göra traktdirektiv i mitt jobb för Sundins Skogsplantor. I egna företaget använder jag pcskog Proffs för att producera och ajourhålla skogsbruksplaner samt vid rotpoststämpling. Det skogliga grunddatat går att hämta till programmet och är bra som komplement vid planläggning. Markfuktighetskartan använder jag mest för operativ planering vid röjning, då det ger en bra indikation på vilka områden som har ett större röjningsbehov. Mer markfukt betyder oftast tätare partier med löv och därmed mer tidskrävande röjning. Beståndsindelning och naturvårdsbedömning underlättas också av markfuktighetskartan och skuggad markmodell vid planläggning. Skogligt grunddata har jag börjat använda först detta året och har därför inte så lång erfarenhet av detta hjälpmedel. Jag har huvudsakligen använt uppgifterna som ett stöd till egna mätningar, men man måste beakta att materialet nu är några år gammalt. För det mesta stämmer det bra, men för en del bestånd kan det vara stora avvikelser. Framför allt är det vid intilliggande bestånd med stora volymsskillnader som kantzonerna kan ge upphov till felaktiga värden. I båda systemen finns också kartor som visar natur- och kulturvärden.
Vill du lära elever och barn om skog och skogsbruk Brinner du för skog och skogsbruk och vill dela med dig av den kunskapen? Vill du anordna skogsdagar för elever och lärare? Då är det dig vi söker! Gå endagskursen och bli en Skogen i Skolan-ambassadör! Det finns ett stort intresse från skolor och lärare att Skogen i Skolan (SiS) ska komma ut till skolor och hålla i skogsdagar för att visa upp skog och skogsbruk. För att möta detta önskemål vill SiS utbilda Skogen i Skolan-ambassadörer. Ambassadörsutbildningen vänder sig till dig som har kunskap om skog, skogsbruk och skogssektorn och vill dela med dig av den kunskapen till elever och lärare. Du kan vara en skogsägare, skogsentreprenör, virkesköpare, ombud eller annan person inom skogssektorn. Ambassadörerna utbildas för att i första hand hålla i skogsdagar på olika skolor i ambassadörens närhet och då utan ekonomisk ersättning. Det kan även bli aktuellt att delta vid inspirationsdagar mot lärare och lärarstudenter och då utgår en ekonomisk ersättning. SiS i Östra Götaland genomför ambassadörsutbildningar vid två tillfällen under 2016. Först till kvarn gäller! Norrköping, Eljsjögården, onsdagen den 26 oktober, klockan 9.00 16.00 Växjö, Skogsstyrelsens kontor, fredagen den 28 oktober, klockan 9.00 16.00 Eventuella frågor samt anmälan: Kerstin Ström, samordnare Skogen i Skolan Östra Götaland kerstin.strom@skogsstyrelsen.se eller tfn 0470-72 61 12 Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida www.skogsstyrelsen.se/kronoberg www.skogsstyrelsen.se Ansvarig utgivare: Maria Larsson Redaktör: Kerstin Ström Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand