Ändring av fjärrvärmepriser med alternativkostnader som grund Fjärrvärmemarknaden har debatterats under lång tid, sedan elmarknadens omreglering 1996 har fjärrvärmens marknadsförutsättningar varit omdiskuterade. Regeringen har utrett frågan om hur kunder ska skyddas från oskäliga monopolpriser i flera omgångar, även Konkurrensverket har gjort utredningar i syfte att undersöka fjärrvärmeprisers skälighet, se t ex Konkurrensverkets beslut Ifrågasatt missbruk av dominerande ställning överprissättning avseende fjärrvärme, Dnr 521/2007. Framför allt är det den ensidiga rätten för leverantören att sätta pris som varit föremål för diskussion. Kundföreträdare har under många år ifrågasatt och protesterat mot det sätt som fjärrvärmebolagen sätter sina priser. I spåren av den kritiken har fjärrvärmeföretag successivt öppnat upp sin verksamhet och möjliggjort för kunder att göra egna analyser och på så sätt bättre förstå fjärrvärmeföretagens motiv till prisjusteringar. Denna rapport består av en del iakttagelser kring fjärrvärmeprissättning i Sverige, med Stockholm som belysande exempel. Syftet är att visa hur fjärrvärmeföretag med en alternativprisfilosofi använder sig av konkurrentanalys för att bestämma sin egen prisnivå. Rapporten är författad av civilingenjör Per Forsling på Fastighetsägarna Stockholm. Per Forsling har omfattande erfarenhet av fjärrvärmemarknadsfrågor bland annat som expert i regeringens TPA-utredning och kundrepresentant i branschens Värmemarknadskommitté. För underlagsrapport och beräkningar har Thomas Folkesson, EKAN Gruppen svarat. Stockholm 2012-09-19 Per Forsling
1. Prissättningsfilosofier i fjärrvärmebranschen Fjärrvärmebranschen är inte homogen, under perioden från elmarknadens omreglering 1996 fram till idag har betydande ägarförändringar skett. De tidigare kommunala verksamheterna med självkostnadsprinciper som grund har i varierande grad ändrat karaktär. Under perioden 1990-2004 såldes cirka 70 kommunala energiföretag med fjärrvärme eller kommunala fjärrvärmeföretag till privata företag (TPA-utredningen 2011) En hel del kommunala verksamheter finns fortfarande kvar. De affärsprinciper som fjärrvärmeföretag använder sig av är självkostnadsprincip, främjande av kommunala intressen, samordning av kommunkoncern, hänsyntagande till politiska mål samt vinstmaximering (TPA-utredningen 2011, 125). Under dessa affärsprinciper kan två mer eller mindre distinkta prissättningsfilosofier observeras, alternativprissättning och kostnadsbaserad prissättning (Svensk Fjärrvärme 2012) I denna rapport är det alternativprissättning som är intressant. Vid sådan prissättning studerar fjärrvärmeleverantören vilka kostnader kunden skulle ha för ett alternativt sätt att värma sitt hus, till exempel med en värmepump. Det är alltså en fiktiv konkurrent, beskriven av fjärrvärmeleverantören själv som ger grund för fjärrvärmepriset. Fjärrvärmeleverantörer gör främst på detta sätt för att motivera sin prisnivå och bevisa att det egna fjärrvärmepriset inte är oskäligt. Det ska noteras att fjärrvärmeföretag har monopol på sin marknad och än så länge har rätt att fritt sätta vilket pris de vill. Regeringen har dock under 2012 lämnat uppdrag till Energimarknadsinspektionen att ta fram förslag till metod för prisförändringsprövning (Näringsdepartementet 2012). Inom fjärrvärmebranschen har det utvecklats en praxis att inte justera priset oftare än en gång per år, om inget extraordinärt inträffar. Det är ett frivilligt åtagande som de allra flesta företag anammat. Den årliga prisändringen ska kommuniceras i god tid till kunderna, ursprungligen var även det ett frivilligt åtagande, idag finns en informationsskyldighet i fjärrvärmelagen, fjärrvärmekunden ska skriftligen underrättas om ändringen senast två månader före den dag de ändrade villkoren ska börja gälla. (Fjärrvärmelag (2008:263)) 2. Grundläggande om alternativprisberäkningar Leverantörer som använder alternativprissättning beskrivit mer eller mindre tydligt hur de beräknar kundens alternativ, som alltså sägs vara grund för fjärrvärmeprisets justering. Beräkningar av kundens alternativ inkluderar behov av investering, drift- och underhållskostnader och löpande energipriser. Sammanlagt erhålls ett alternativpris för till exempel en värmepump, uttryckt i ett pris på megawattimme (kr/mwh) för ett eller flera typhus. Den här rapporten diskuterar inte om antaganden är rimliga eller om alternativprissättning är en rättvisande metod för prissättning av fjärrvärme. Den hypotes som ligger till grund för rapporten är att det bör vara möjligt att i förväg beräkna vilken prisjustering fjärrvärmeleverantörerna kommer att presentera. Hypotesen bygger på att fjärrvärmeleverantören inte ändrar sina antaganden eller beräkningsförutsättningar i syfte att anpassa sig till ett önskat utfall på kundens alternativkostnad.
Den fjärrvärmeleverantör som har studerats i denna rapport har en affärsprincip som måste betraktas som vinstmaximerande och en prissättningsfilosofi som är av typen alternativprissättning. De justerar sitt pris i enlighet med branschens praxis en gång per år och meddelar sina kunder om det kommande årets fjärrvärmepris i enlighet med fjärrvärmelagens krav. 3. Fortums alternativkostnadsberäkningar 2011-2012 Som underlag för att beräkna den kommande prisjusteringen 2013 som alltså presenteras under hösten 2012 behöver ett utgångsläge beskrivas. Inledningsvis analyserades därför vilka parameterdefinitioner och vilka värden som låg till grund för Fortums prisjustering mellan åren 2011 och 2012. Som källor har material från Fortum använts, i de fall vi tvingats till egna antaganden har dessa redovisats. För Fortums presentation av justerade indata vid alternativkostnadsjämförelsen 2011-2012, se bilaga 1. En sammansällning av justerade indata, både avseende uppdaterade värden och nya betraktelsesätt redovisas i bilaga 2. Kommentarer kring justeringarna ges nedan. Avskrivningstid och kalkylränta Avskrivningstider för investeringar i alternativen pellets och värmepump och fjärrvärme är de samma som används i rapporten Uppvärmning i Sverige 2008 från Energimarknadsinspektionen. (Energimarknadsinspektionen 2008) Fjärrvärme har då en längre avskrivningstid än Fortum tidigare antagit. Ändringen gynnar fjärrvärmealternativet. Avskrivningstiden för investering i värmepump har även den anpassats till det som gäller i rapporten Uppvärmning i Sverige 2008, från tidigare 15 år till att vara 18 år. Fjärrvärmealternativet missgynnas av den justeringen. Det kan noteras att justeringar i avskrivningstider enligt ovan gjordes redan i rapporten Uppvärmning i Sverige 2007 (Energimarknadsinspektionen 2007). Den kalkylränta som används för att slå ut investeringskostnaden över kalkylperioden har Fortum ändrat från 2,1 procent till 2,8 procent. En högre ränta gynnar alternativ med liten investering, i detta fall är fjärrvärmen det alternativ som kräver lägst investering. Fortum motiverar ränteökningen med att kundens fiktiva räntekorg har omdefinierats. Tidigare var kundens fiktiva lånefördelning till 25 procent bundet på 10 år, till 50 procent bundet på fem år och till 25 procent bundet på 1 år. När kundens alternativkostnad skulle beräknas inför prisjusteringen 2012 ändrades räntefördelningen till att vara hälften 10-årig och till hälften 5- åriga löptider. En ökad andel långa löptider medförde att den totala kalkylräntan ökades från 2,1 procent till 2,8 procent. Elpris Definition av värmepumpens elpris har Fortum justerat från att vara ettårigt terminspris till treårigt terminspris. Vilken effekt detta har på antaget elpris har inte kunnat fastställas. Troligen har det liten effekt på vilket elpris som använts som indata i beräkningarna. Investeringar Investeringar i alternativen pellets och värmepump har ökats med 4,1 procent motsvarande två års uppindexering, trots att det bara gått ett år sedan förra observationen. För alternativet fjärrvärme har den antagna investeringen justerats med -30 procent och +19 procent. Vad som menas kan inte enkelt förstås. På direkt fråga från Fortum uppger de att den antagna
investeringen har justerats beroende på typobjekt, priset på stora anläggningar har minskats med 30 procent, för ett mindre flerbostadshus har antagen investering ökats med 19 procent. Drift och underhållskostnader Drift och underhållskostnader har höjts för alternativen pellets och värmepump men lämnats oförändrade för fjärrvärmealternativet. Höjningarna i drift och underhåll har höjts med 9-38 procent beroende på typobjekt för pelletseldning. För ett mindre flerbostadshus gäller en höjning av antagna drift- och underhållskostnader på 29 procent. Justeringen gynnar fjärrvärmealternativet. För värmepumpsalternativet har drift och underhållskostnaden höjts med 12-23 procent beroende på typobjekt. För ett mindre flerbostadshus är höjningen 12 procent. 4. Kommentar till Fortums alternativprisberäkningar 2011-2012 På sex olika punkter har Fortum på ett för de själva gynnsamt sätt ändrat i hur de definierar kundens alternativ inför prisjusteringen 2012. Det är inte justerade värden utan alltså varierande grad nya betraktelsesätt på till exempel hur kunden viktas sin räntefördelning. Syftet med dessa justeringar kan vara att få en mer rättvisande bild av hur kundens alternativkostnad ser ut. Men syftet med justeringarna kan också vara att motivera en höjning av fjärrvärmepriset. På två punkter, gällande avskrivningstid för värmepump samt antaget investeringsbelopp för fjärrvärmealternativet har Fortum justerat i definitionerna på ett sätt som ger sämre konkurrenskraft för det egna alternativet. Gällande antagen definition av elpris, som är en betydande post för värmepumpsalternativet har tidigare ettårigt terminspris ersatts med treårigt dito. Vilken effekt det ger har inte kunnat fastslås eftersom man inte beskriver vid vilken tidpunkt man gör observationen. En försiktig bedömning ger att skillnaderna är små. För kundens bästa alternativ, en bergvärmepump minskade den totala alternativkostnaden från ca 928 kr/mwh till cirka 874 kr/mwh, det motsvarar en sänkning på cirka 5,8 procent. Det fjärrvärmepris som Fortum meddelade till kunderna motsvarar dock en genomsnittlig höjning på cirka 3,5 procent. För ett mindre flerbostadshus var höjningen ca 2,7 procent (senare meddelades höjningen officiellt till 3,0 procent). 5. Fortums ändring av fjärrvärmepriset mellan 2012 och 2013. Enligt avsnitten ovan har Fortum analyserat kostnaden för kundens uppvärmningsalternativ såväl 2010 och 2011 som underlag för prisjusteringar till 2011 och 2012. I syfte att försöka förutsäga vilken konkurrenskraft alternativen har inför prisjusteringen till 2013 års fjärrvärmepris har EKAN Gruppen genomfört en analys enligt bilaga 3. Metoden är kortfattat enligt följande; Parameterdefinitioner är identiska från det som Fortum beskrivit inför den senaste prisändringen. De värden som sätts in i beräkningarna är ansatta som aktuella värden men enligt tidigare definitioner. Ett exempel: Kundens räntefördelning angavs av Fortum till 50 procent bundet på fem år och 50 procent bundet på tio år. Samma bindningstider och fördelning har använts och aktuella marknadsräntor för 2012 har lagts in i kalkylen. En fullständig sammanställning av samtliga indata ges i bilaga 3.
6. Förväntad prisjustering för Fortum 2012 till 2013 Enligt EKAN Gruppens analys justeras konkurrerande alternativ enligt bilaga 3. Endast ett mindre flerbostadshus har analyserats. Det som brukar anges som kundens bästa alternativ, bergvärmepump uppvisar en sänkning på cirka 6,9 procent. Analysen har inte fullt ut kunnat exakt fastställa hur Fortum räknat ut detta alternativ föregående år, men med identiska antaganden sjunker alltså kundens alternativkostnad på ett väsentligt sätt även inför prisjusteringen 2013. Bergvärmepumpen är det mest konkurrenskraftiga och det mest relevanta alternativet till fjärrvärme för en fastighetsägare i Stockholm. Som ytterligare alternativ kan en pelletspanna vara möjlig för en del fastighetsägare. Det finns dock betydande svårigheter att realisera en pelletspanna i tät stadsbebyggelse, det krävs exempelvis körbar väg och uppställningsplats för en större lastbil i närheten av byggnaden. (Forsling 2008) Pelletseldning är dock praktiskt möjligt att realisera i glesbyggd och ytterförorter. En rimlig bedömning är därför att om Fortum i sin prissättning av fjärrvärme följer konkurrerande alternativ kommer prisjusteringen mellan 2012 och 2013 vara en sänkning motsvarande 6,9 procent. 7. Avslutande diskussion Med tillgång till omfattande bakgrundsmaterial och mycket kvalificerad konsulthjälp har alternativkostnaden kunna beräknas på det sätt som Fortum själva använder. Det måste dock noteras att samtliga omständigheter inte är helt kända för en utomstående. Framför allt är det observationstidpunkter som är osäkra. En del av de indata som används beror av marknadsförändringar, t ex räntor, elpris och KPI varierar beroende på vilken tidpunkt som observationen görs. Det underlag vi haft tillgång har vi fått från Fortum och sparat under flera år. Det är material som inte är tillgängligt via webbsidor eller ens känt i en bredare krets. Det är uppenbart att kunskapsövertaget mellan fjärrvärmeföretaget och kundsidan är mycket stort. Avslutningsvis kan noteras att det är högst väsentligt att redovisningen alternativkostnadsberäkningarna för uppvärmning är helt transperanta. Detta för att fungera som ett förtroendeskapande verktyg i dialogen med kund. Här finns ett mycket viktigt arbete för de fjärrvärmeföretag som använder sig av denna prissättningsfilosofi.
8. Litteraturförteckning Energimarknadsinspektionen. Uppvärmning i Sverige 2007. Eskilstuna, 2007. Energimarknadsinspektionen. Uppvärmning i Sverige 2008. Eskilstuna, 2008. Fjärrvärmelag (2008:263). Notisum. 2008. http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20080263.htm (använd den 02 01 2012). Forsling, Per. Allt annat än olja. Stockholm: Offentliga fastigheter, 2008. Konkurrenslag (2008:579). Notisum. http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20080579 (använd den 02 01 2012). Näringsdepartementet. Uppdrag att utreda och föreslå utformningen av en modell för prisförändringsprövning oh en princip om likabehandling för kunder inom samma kundkategori, N/2012/2610/E. Stockholm, 2012. Svensk Fjärrvärme. Allmänna avtalsvillkor för leverans av fjärrvärme som används i näringsverksamhet. Svensk Fjärrvärme. 2009. http://www.svenskfjarrvarme.se/global/marknad/avtalsvillkor%20mm/allm%c3%a4nnna%20avtalsvillko rf%c3%b6r%20n%c3%a4ringsidkare.pdf (använd den 03 01 2012).. Prissättningsprinciper. 2012. http://www.svenskfjarrvarme.se/medlem/fokusomraden- /Marknad/Varmemarknad/Prissattningsprinciper/ (använd den 16 08 2012). TPA-utredningen. SOU 2011:44. 2011.
9. Bilaga 1 Fortums antaganden för alternativkostnadsberäkning 2011-2012
10. Bilaga 2 Sammanställning och kommentarer kring Fortums indata till alternativkostnadsberäkning 2011-2012 Underlag för pris 2012 Underlag för pris 2011 Ändrade antaganden? Gynnas Fortum av ändringen? Kommentar Avskrivningstider (år) Pellets 15 15 Nej oförändrat Ändring motiveras med Värmepumpar 18 15 Ja Nej harmonisering till myndighetens uppfattning, som dock varit känd Fjärrvärmecentral 20 15 Ja Ja tidigare Kalkylränta (%) Flerbostadshus 2,80% 2,10% Ja Ja Ny viktning av kundens lånekorg, analys av historiska privatlåneräntor ger att ändringen gynnat Fortum, ökningen hade inte varit lika stor med bibehållen definition Investeringar (kr/kw) Pellets 7,9 7,6 Ja Ja Höjning med 4,1 procent, höjdes året innan med 37 % Bergvärmepump 13,9 13,4 Ja Ja Höjning med 4,1 procent, höjdes året innan med 12 % Fjärrvärme I.U I.U Ja Nej Höjning med 19 procent, ingen uppgift om belopp Drift och underhåll (kr/mwh) Pellets 288,96 224 Ja Ja Höjning med 29 % Bergvärmepump 113-128 101-114 Ja Ja Höjning med 12 % Varians beroende på vilket spetsalternativ, oljespets dyrare än elspets Fjärrvärme 26 26 Oförändrat El och bränslepriser (kr/mwh) Kraftpris 492 475 Ja Oklart Treårigt terminspris, tidigare användes ettårigt terminspris, troligen små skillnader Skatt, certifikat, marginal, nätavgift Säkringstariff och effekttariff Olja/pellets, el, fjärrvärme -- -- Nej oförändrat Följer marknadsprisutveckling -- -- Nej oförändrat Säkringstariffer har höjs 10-16 % Vissa alternativ har sänkts. Följer marknadspriser -- -- Nej oförändrat Följer marknadspriser
Bilaga 3 - Rapport EKAN Gruppen Fortum Värme Sammanställning av indata avseende alternativkostnadsberäkningar 193 MWh Samtliga kostnader redovisade exkl moms Indata 2010 2011 2012 Kommentarer & Källhänvisning för 2012 Avskrivningstider: Pellets 15 år 15 år 15 år Energimyndigheten, Uppvärmning i Sverige 2008 Värmepump 15 år 18 år 18 år Energimyndigheten, Uppvärmning i Sverige 2008 Fjärrvärmecentral 15 år 20 år 20 år Energimyndigheten, Uppvärmning i Sverige 2008 Real kalkylränta: 2,1% 2,8% 2,5% År 2010 baserat på: (25% 10 år, 50% 5 år och 25% 1 år) - Inflation Källa: SBAB & SCB År 2011 & 2012 baserat på: (50% 10 år och 50% 5 år) - Inflation Källa: SBAB & SCB Investeringar: Pellets 497 000 kr 514 000 kr 523 491 kr 2012 uppräknat med KPI (medel senaste rullande 12-mån) 1,85% Avser Pelletpanna m oljesets Värmepump 684 000 kr 709 000 kr 722 092 kr 2012 uppräknat med KPI (medel senaste rullande 12-mån) 1,85% Avser BergVP med elspets Fjärrvärmecentral 123 000 kr 146 000 kr 148 696 kr 2012 uppräknat med KPI (medel senaste rullande 12-mån) 1,85% Drift- och underhållskostnader: Pellets 43 232 kr/år 55 960 kr/år 56 993 kr/år 2012 uppräknat med KPI (medel senaste rullande 12-mån) 1,85% Källa: SCB Värmepump 19 493 kr/år 19 470 kr/år 19 830 kr/år 2012 uppräknat med KPI (medel senaste rullande 12-mån) 1,85% Källa: SCB Fjärrvärmecentral 5 018 kr/år 5 200 kr/år 5 296 kr/år 2012 uppräknat med KPI (medel senaste rullande 12-mån) 1,85% Källa: SCB Rörliga elpriser: Kraftpris 475 kr/mwh 492 kr/mwh 349 kr/mwh 2010 baserat på ettårigt terminspris Nordpool; 2011 & 2012 treårigt dito Skatt 280 kr/mwh 283 kr/mwh 288 kr/mwh 2012 uppräknat med KPI (medel senaste rullande 12-mån) 1,85% Källa: SCB Certifikat 52 kr/mwh 37 kr/mwh 28 kr/mwh 2012 basert på uppgifter från SKM treårigt medel Handelsmarginal 17 kr/mwh 17 kr/mwh 17 kr/mwh 2010 & 2011 Källa: Fortum - Antaganden för 2012 är oförändrat Nätavgift 190 kr/mwh 190 kr/mwh 194 kr/mwh 2012 uppräknat med KPI (medel senaste rullande 12-mån) 1,85% Källa: SCB Totalt 1014 kr/mwh 1019 kr/mwh 876 kr/mwh Fast nätavgift: Säkringstariff 22 116 kr/år 14 200 kr/år 14 462 kr/år 2012 uppräknat med KPI (medel senaste rullande 12-mån) 1,85% Källa: SCB Effekttariff Uppräkning 2011 till 2012 skall justeras till effekttariff. Begränsad konsekvens enl Fortum. Bränslepriser: Olja 781 kr/mwh 877 kr/mwh 988 kr/mwh Källa: SCB:s prisblad Eo1 Övr inkl allm skatt exkl moms 756 835 941 Prisförändr till 2012: 13% Pellets 464 kr/mwh 464 kr/mwh 457 kr/mwh Källa: ÄFAB priser Pellets bulk 2009-11 528 553 544 Prisändr 2011 fr 2010-1,5% Fjärrvärmepriser: 664 kr/mwh 679 kr/mwh 699 kr/mwh Källa: Fortum Värme Sida 1 av 4 / 2012-09-19
Bilaga 3 - Rapport EKAN Gruppen Beräkningar av olika uppvärmningsalternativ Kostnader vid olika uppvärmningsalternativ Pellets/Oljespets Installationskostnader kkr 2010 497 kkr Pellets/Oljespets 2011 514 kkr 2012 523 kkr D&U kkr/år 43 kkr/år 56 kkr/år 57 kkr/år Verkn.gr - Basprod 82% 82% 82% - Spetsprod 82% 82% 82% Energitäckning 89% 89% 89% Energipriser: - Fast energipris - Rörligt energipris - Spetsproduktion 781 kr/mwh 877 kr/mwh 988 kr/mwh - Basproduktion 464 kr/mwh 464 kr/mwh 457 kr/mwh Kundens kostnader: Fast energipris 2010 0 kr/mwh 2011 0 kr/mwh 2012 0 kr/mwh Rörligt energipris 608 kr/mwh 621 kr/mwh 629 kr/mwh Drift- och underhåll 224 kr/mwh 290 kr/mwh 295 kr/mwh Kapitalkostnad 202 kr/mwh 220 kr/mwh 219 kr/mwh Totalt 1 034 kr/mwh 1 131 kr/mwh 1 143 kr/mwh kr/mwh exkl moms 1200 1100 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2010 2011 2012 Pellets/Oljespets Kapitalkostnad Drift- och underhåll Rörligt energipris Fast energipris Kostnader vid olika uppvärmningsalternativ BergVP/Elspets 2010 BergVP/Elspets 2011 2012 Installationskostnader kkr 684 kkr 709 kkr 722 kkr D&U kkr/år 19 kkr/år 19 kkr/år 20 kkr/år Verkn.gr - Basprod 310% 310% 310% - Spetsprod 97% 97% 97% Energitäckning 85% 85% 85% Energipriser: - Fast energipris - Rörligt energipris - Spetsproduktion 1 014 kr/mwh 1 019 kr/mwh 876 kr/mwh - Basproduktion 1 014 kr/mwh 1 019 kr/mwh 876 kr/mwh Kundens kostnader: Fast energipris 2010 115 kr/mwh 2011 74 kr/mwh 2012 75 kr/mwh Rörligt energipris 435 kr/mwh 437 kr/mwh 375 kr/mwh Drift- och underhåll 101 kr/mwh 101 kr/mwh 103 kr/mwh Kapitalkostnad 278 kr/mwh 263 kr/mwh 261 kr/mwh Totalt 928 kr/mwh 874 kr/mwh 814 kr/mwh kr/mwh exkl moms 1200 1100 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2010 2011 2012 BergVP/Elspets Kapitalkostnad Drift- och underhåll Rörligt energipris Fast energipris Sida 2 av 4 / 2012-09-19
Bilaga 3 - Rapport EKAN Gruppen Kostnader vid olika uppvärmningsalternativ Fjärrvärme 2010 Fjärrvärme 2011 2012 Installationskostnader 123 kkr 146 kkr 148,696 kkr Drift- o Underhållskostnader 5 kkr/år 5 kkr/år 5 kkr/år Verkn.gr - Basprod 99% 99% 99% - Spetsprod 99% 99% 99% Energitäckning 100% 100% 100% Energipriser: - Fast energipris - Rörligt energipris - Basproduktion 664 kr/mwh 679 kr/mwh 699 kr/mwh - Spetsproduktion 664 kr/mwh 679 kr/mwh 699 kr/mwh Kundens kostnader: Fast energipris 0 kr/mwh 0 kr/mwh 0 kr/mwh Rörligt energipris 671 kr/mwh 686 kr/mwh 706 kr/mwh Drift- och underhåll 26 kr/mwh 27 kr/mwh 27 kr/mwh Kapitalkostnad 50 kr/mwh 50 kr/mwh 49 kr/mwh Totalt 747 kr/mwh 763 kr/mwh 783 kr/mwh kr/mwh exkl moms 1200 1100 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2010 2011 2012 Fjärrvärme Kapitalkostnad Drift- och underhåll Rörligt energipris Fast energipris Sida 3 av 4 / 2012-09-19
Bilaga 3 - Rapport EKAN Gruppen SAMMANSTÄLLNING - Beräkningar av olika uppvärmningsalternativ Kostnader för olika Uppv.alternativ - 193 MWh Kostnadsutveckling för olika Uppv.alternativ - 193 MWh 2010 2011 2012 2011-2010 2012-2011 2012-2010 Pellets/Oljespets 1 034 1 131 1 143 kr/mwh Pellets/Oljespets 9,4% 1,0% 10,5% BergVP/Elspets 928 874 814 kr/mwh BergVP/Elspets -5,8% -6,9% -12,3% Fjärrvärme 747 763 783 kr/mwh Fjärrvärme 2,1% 2,7% 4,9% Marignal till Pellets/Oljespets 287 368 360 kr/mwh Marignal till BergVP/Elspets 181 111 31 kr/mwh 1 200 1 131 1 143 Total kostnad exkl moms [kr/mwh] 1 100 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1 034 928 874 814 747 763 783 Marignal till Pellets/Oljespets Marignal till BergVP/Elspets Pellets/Oljespets BergVP/Elspets Fjärrvärme 368 360 287 181 111 31 2010 2011 2012 Kostnader för olika Uppv.alternativ - 193 MWh Sida 4 av 4 / 2012-09-19