KOLONIALISMEN & DEN AMERIKANSKA REVOLUTIONEN 1775-1783 Mikael C. Svensson
BAKGRUND TILL KOLONIERNA Jag påstår att vi är den bästa rasen i världen och att ju större del av världen som vi har under oss, desto bättre är det för den mänskliga rasen. Jag påstår att varje kvadratmeter land som läggs till vårt territorium ger födsel åt fler av den engelska rasen, som annars inte skulle existera. Jag anser det vara min skyldighet till Gud, min Drottning och mitt land att måla hela den afrikanska kartan röd, röd från Kapstaden till Kairo. Det är min tro, min dröm och mitt uppdrag. Cecil Rhodes Premiärminister Kapkolonin, Sydafrika 1890-1896
Efter att Christofer Columbus satte Amerika på kartan 1492 började europeiska stater etablera(bygga) kolonier där. Även i Sydasien, i delar av Afrikas kust och i Kina skapade britterna kolonier. Under 1800-talet fick Europa väldigt stor makt. Starka centralstyrda nationalstater(en stat som är uppbyggd kring en nation) hade uppstått och industriella revolutionen hade förstärkt de europeiska ekonomierna. Detta var delvis på grund av ländernas ekonomiska och militära styrka ville utöka kraftigt, vilket låg till grund för det som kallas den "nya imperialismen".
FÖRE REVOLUTIONEN: o Storbritannien och Frankrike i krig, både i Europa och i kolonierna. o Maktkamp där Storbritannien och Frankrike tävlar om kontrollen över Nordamerika. o På grund av maktkampen med Frankrike måste Storbritannien hela tiden ha en armé i Nordamerika vilket är dyrt. o Parlamentet och kungen bestämmer att de som bor i kolonierna ska vara med och betala för armén genom nya skatter.
AMERIKANSKA REVOLUTIONEN 1775-1783 FÖRE REVOLUTIONEN I början av 1700-talet fanns 13 kolonier i Nordamerika som grundats av Storbritannien. Kolonierna var oberoende av varandra och stiftade t.ex. egna lagar. De 13 brittiska kolonierna låg längs kusten. De brittiska kolonierna var omringade av franska kolonier.
AMERIKANSKA REVOLUTIONEN 1775-1783 INLEDNING Kolonisterna vägrar betala skatt till Storbritannien. Protester: NO TAXATION WITHOUT REPRESENTATION Storbritannien tar bort alla skatter utom skatten på te. En aktionen organiseras av Samuel Adams. Torsdagsnatten den 16 december 1773 vräkte Adams och en grupp på 50 uppretade Bostonbor de så kallade "Sons of Liberty" lasten av te från tre brittiska fartyg som låg i Bostons hamn, ner i havet. Akten kom att kallas The Boston Tea Party och blir början till den amerikanska revolutionen.
AMERIKANSKA REVOLUTIONEN 1775-1783 FRIHETSKRIGET Britterna kräver att kolonisterna ska betala ersättning för de varor de förstört under Boston Tea Party. Aktionen resulterade i att den brittiska regeringen svarade med att stänga hamnen i Boston på 16 år (Boston Port Act) och stifta nya lagar som kom att kallas Intolerable Acts. Kolonisterna börjar förbereda sig för krig. Alla 13 kolonier är enade mot Storbritannien.
KRIGET INLEDS År1775 inleds kriget av de amerikanska kolonisterna en långvarig frihetskamp mot moderlandet Storbritannien. Konflikten benämns ofta som det amerikanska frihetskriget, men händelsen i samband med den amerikanska självständighetsförklaringen 1776, var så banbrytande att den ibland även kallas för den amerikanska revolutionen.
Den amerikanska kampen för självständighet var inspirerad av upplysningens liberala idéer. Alla människors lika värde såväl som tankarna på frihet, maktfördelning och folkligt medbestämmande. Men det var framförallt ekonomiska faktorer som utlöste revolutionen. Många amerikaner ville nu bryta sig loss från Storbritannien och bilda en egen stat men de flesta var fortfarande tveksamma. Man bestämde sig i alla fall för att bygga upp en amerikansk armé. Till befälhavare utsågs George Washington, en rik jordägare från södern. George Washington
Kolonisternas armé leddes av George Washington. 4 juli 1776 undertecknar representanter för de 13 kolonierna Självständighetsförklaringen. I självständighetsförklaringen skrivs att kolonierna är fria och självständiga och att deras nya namn ska vara Amerikas förenta stater. 4 juli är USA:s nationaldag idag.
STORBRITANNIEN SLÅR TILLBAKA Storbritannien hade större och starkare armé, men det stora avståendet mellan Storbritannien och Nordamerika är ett problem. Washington leder trupperna över den frusna Delawarefloden i ett berömt angrepp mot britterna.
FRIHETSKRIGET1775-1783 1778 kommer fransmännen till kolonisternas hjälp. Frankrike vill ha revansch för att de förlorat flera krig mot britterna. Kriget fortsatte under flera år. Samtidigt förklarade Frankrike åter krig mot Storbritannien. Till sist blev krigskostnaderna så stora att länderna helt utmattade slöt fred. År 1783 erkände Storbritannien den nya amerikanska staten USA (United States of America). Den kom att bestå av de 13 kolonierna, som nu kallades stater, samt området fram till Mississippi och upp till Kanada.
WE THE PEOPLE OF THE UNITED STATES Den amerikanska författningen antogs 1787. Det är den äldsta författning i världen som fortfarande gäller. Ny tanke: makten ska utgå från folket! USA ska vara en union med delstater som har frihet att sköta vissa frågor själva. Landet ska ledas av en president och av en kongress där ledamöterna kommer från olika de olika delstaterna plus en högsta domstol. Check and balance ingen del ska bli för mäktig. Den 46 meter höga frihetsgudinnan står på en lika hög sockel i New Yorks hamn. I vänster hand håller hon en tavla med texten: July IV MDCCLXXVI (1776).
AMERIKANSKA FRIHETSKRIGETS BETYDELSE Att en koloni hade gjort uppror mot sitt moderland var något helt nytt i världshistorien. Nyheten om detta spreds runt hela jordklotet och i många länder diskuterade man för och emot det som hade hänt. I självständighetsförklaringen från den 4 juli 1776 förklarade upprorsmännen att alla människor har skapats lika med rätt till liv, frihet och strävan efter lycka. De hävdade också att en regerings viktigaste uppgift var att trygga dessa rättigheter. Om en regering inte skötte detta så hade folket rätt att avsätta den. Och nu hade koloniernas lidande varit så stort och långvarigt att de inte längre ville ha med Storbritannien att göra.
MAKTEN DELAD I TRE DELAR Men hur skulle den nya regeringen egentligen se ut? Ja, det var amerikanerna oense om. En del tyckte att varje stat skulle bestämma var för sig. Andra ville ha ett gemensamt förbund Till sist enades de om en stark förbundsstat där makten skulle delas upp på tre olika delar. De olika delarna skulle sedan kontrollera varandra så att ingen av dem fick för mycket makt.
En riksdag, kongressen, med representanter från varje stat skulle bestämma om skatter och lagar. Domstolar skulle döma efter lagarna. En vald president skulle styra landet. Han skulle också vara högste befälhavare för de militära styrkorna. Det var kanske därför som George Washington valdes till USA:s förste president (1789 1797).
WASHINGTON BLIR NY HUVUDSTAD Philadelphia var USA:s första huvudstad. Men man ville inte att huvudstaden skulle ligga inne i någon enskild stat. Därför byggdes snart en ny huvudstad utanför de gamla områdena. Den kom att kallas Washington efter den förste presidenten.
MÅNGA MISSNÖJDA GRUPPER Många amerikaner var lyckliga över det som hade hänt. Men det fanns också stora grupper som inte hade vunnit någonting på det hela. Lojalisterna Många hade varit emot frigörelsen. De var lojala (trofasta) mot Storbritannien och kallades lojalister. Många av dem kämpade också på Storbritanniens sida. Under och efter kriget lämnade mer än hundratusen lojalister landet och slog sig ner i hemlandet Storbritannien eller Kanada. Det är därför som så många i Kanada talar engelska.
I de gamla franska områdena kring Quebec talas dock fortfarande mest franska. Det vanliga folket I demonstrationerna mot Storbritannien och i George Washingtons armé hade det funnits många sjömän, bönder och hantverkare. Men så var det inte längre när man samlades i Philadelphia för att besluta om framtiden. Då hade rika borgare från städerna och stora jordägare från södern tagit över och de tänkte mest på sina egna intressen. Exempelvis krävdes det en viss förmögenhet för att man skulle få rösträtt.
Kvinnorna De som samlats i Philadelphia var inte bara rika. De var också män. En av dem fick brev från sin hustru. Hon skrev: I den nya lagen [...] önskar jag att ni ska komma ihåg kvinnorna [...] annars [...] är vi överens om att stödja ett uppror och kommer inte att känna oss tvungna att lyda lagarna som vi inte själva varit med om att införa. Hotet hjälpte inte. Kvinnorna fick ingen rösträtt och de var fortfarande utestängda från högre utbildning.
Slavarna Slavarna hade erbjudit sig att kämpa mot Storbritannien om de i belöning fick sin frihet men svaret blev nej. Freden medförde inte heller någon förbättring för slavarna. I den amerikanska självständighetsförklaringen kunde man visserligen läsa att alla människor hade... rätten till liv, frihet och strävan efter lycka men trots detta behölls slaveriet. Det dröjde ända till 1794 innan något hände. Då bestämdes att inga nya slavar skulle få införas i landet från och med 1808.
Indianerna Under sjuårskriget hade många indianer stött fransmännen. Det var för att fransmännen mest ägnade sig åt handel och inte erövrade land på samma sätt som de amerikanska kolonisterna. Men fransmännen förlorade kriget och tvingades överlämna området väster om Appalacherna till Storbritannien. Indianerna kände sig återigen hotade och startade ett krig. Det har fått namnet Pontiacs krig efter den indianhövding som ledde de olika stammarna. Indianerna erövrade tio av de tolv brittiska forten i området. Så småningom blev de ändå tvungna att förhandla om fred.
Under förhandlingarna smittade de vita avsiktligt ner indianerna med smittkoppor. De delade ut nedsmittade filtar från ett sjukhus. Ändå kunde man inte besegra indianerna. Till sist lovade Storbritannien att området väster om Appalacherna också i fortsättningen skulle vara indianskt område. Inga vita skulle heller få flytta in där. De amerikanska kolonisterna blev rasande. Att flytta västerut var ju enda sättet för dem att få tag på nya landområden! Indianerna var mycket oroade över amerikanernas jakt på ny jord. Därför kämpade de på Storbritanniens sida under frihetskriget.