MILJÖPLAN FÖR ROSLAGENS GOLFKLUBB och Roslagens Golf AB

2011-10-26 MILJÖPLAN FÖR ROSLAGENS GOLFKLUBB och Roslagens Golf AB (Miljöplanen är framtagen gemensamt för golfklubben och Golf AB. I planen kommer det enbart att stå Golfklubben.) Inledning Roslagens GK styrelse tog på våren 2010 beslut om att inleda ett miljöarbete som i första steget innebär att uppnå kravet att erhålla SGF miljödiplom. För att kunna komma igång och möjliggöra rekrytering till de olika arbetsuppgifterna inom klubben lade styrelsen fram ett preliminärt förslag till Policy som skulle ligga till grund för det inledande arbetet och tills arbetsgruppen kunde rekryteras och påbörja sitt arbete. Vårmötet 2010 antog enhälligt Policyn. Styrelsens inriktning är att bilda en miljögrupp bestående av en samordnare, banchef och våra entreprenörer. Gruppen skall konstitueras under vintern 2012. Miljögruppen beslutade att arbeta efter intentionerna i Agenda 21 samt följa naturvårdsverkets 16 punkter (miljömål) som riksdagen satt upp. Klubben kommer också att arbeta med arbetsmiljön och personalfrågorna vilket är stora och viktiga fråga. Om alla på klubben känner sig delaktiga och motiverade får vi en harmonisk arbetsgrupp som ser möjligheter till förändringar vilket i sin tur gynnar klubben, medlemmarna och gäster. Vi har arbetat och kommer fortsätta med att få alla delaktiga i arbetet vilket kommer att ge oss nya infallsvinklar på vad som kan förändras eller förbättras. Banchef med stöd av banarbetare ser över kemikalier, avfallsfrågor och transporter. Klubbchefen/ordförande ser över energifrågor samt natur och djurliv. Klubbchefen/ordförande tar hand om lagar, förordningar och delvis kontakt med miljökontor och övriga myndigheter. I vårt miljöarbete ingår också att undersöka den biologiska mångfalden, vilket innebär en genomgång om vad som finns i skog och mark, om fågel/djurlivet i skogen och i våra dammar. Vi har inledningsvis påbörjat inventering av djurlivet genom djur och naturintresserade medlemmar. I nästa steg kommer klubben att söka ytterligare hjälp av Ornitologföreningen och av Naturskyddsföreningen, för att få klart för oss hur vi skall förändra vår verksamhet så att naturen värnas om på lång sikt.. I övriga frågor skall vi samarbeta med Miljökontoret i kommunen. Roslagens Golfklubb skall inte enbart vara en klubb för golf utan vill även främja friluftsliv i natur och kulturmiljöer för våra medlemmar och för den breda allmänheten. Roslagens GK kommer att sätta upp informationsskyltar om de olika arter som finns, detta gäller även våra 1

dammar. Vintertid kommer vi att iordningsställa skidspår med information om natur och djurliv. Roslagens GK vill få den breda allmänheten att se på golfklubben med andra ögon, att en golfklubb inte enbart är golfspel utan även kan vara en rekreation med promenader och naturupplevelser. Roslagens GK har gjort en tidsplan och målbeskrivning över klubbens miljöledningssystem och vilka resurser och myndigheter klubben skall samarbeta med. Roslagens GK skall inom de närmsta åren aktivt arbeta med miljöaspekter, förebyggande underhåll, riskanalyser, internkontroll, handlingsplaner, organisationsschema, funktionsbeskrivningar. I vår pärm Kvalitets och Miljöledningssystem kommer alla dokument som berör verksamheten att aktuellthållas. Historia om klubben Bakgrund Roslagens GK Roslagens golfklubb bidades 1964-1965 av Thure Gabriel Oxenstierna, som var arkitekt till banan. 1965 invigdes de 9-första hålen, första tee var då vår nuvarande 14:e tee, och som var uppdelat på 2 hål. Banan byggdes sedan ut till 12 hål och 1971 invigdes de sista 6 hålen och vi fick en 18-hålsbana. Klubbhuset som då fanns är den stuga som ligger efter14:e hålet och som kallades för Pitan. 1973 invigdes vårt nuvarande klubbhuset. Lite historik om vår bana nertecknat av Thure Gabriel Oxenstierna Alla våra hål har ett namn, som kommer av historien bakom just den platsen. Hål 1. Kalvön Vi spelar ut på ettan. Skogen t v gick innan banan anlades förbi bergknallarna t h och kallades Kalvön. Inom skogskomplexet ovanför bevattningsdammen finns nämligen en märklig naturformation en oval djup grop där kalvar lätt gick sin undergång till mötes om de försökte dricka. Hål 2. Svedrudan Tvåans fairway är belägen på en åker kallad Svedrudan med ruda förstås avröjd mark, som alltså tidigare var skogbevuxen. Hål 3. Sved När vi går upp mot treans utslag passerar vi en gammal fin jordkällare, som tillhört torpet Sved siste torparen, som bodde där i början av 1940-talet dog av hjärtslag, vilket öde efter bara två dagar delades av has hustru - tragiskt för de tre barnen, som plötsligt förlorade far och mor. 2

Hål 4. Kärret På Kullen som vi spelar över från 4;ans utslag såg ett ganska välbyggt torp kallat Kärret. Siste torparen hette Karlsson och hans son Ivar arbetade på Värnberg ända till hösten 1972. Många gånger har Ivar fått tala om sina erfarenheter från torpets jordbruk, diken, dränering mm. Hål 5. Stenbron Alldeles intill 5:e green låg ett torp, som kallades Stenbron. Stugan var ytterst ålderdomlig och hade troligen aldrig varit rödfärgad. Torpet revs omkring 1910 och timret sågades upp till ved, som bl. a gick upp i rök på Sirishof Thure Gabriel Oxenstiernas barndomshem. Hål 6. Tomta Out of boundsgränsen t v på 6:e hålet utgör gräns mellan Värnbergas ägor och gården Tomta belägen vid Tomtasjön. Tomta ägs numera av en jordbrukare vid namn Eriksson. De två välkända golfbanearbetarna Elis och Ewert, som säkert de flesta av våra medlemmar sett heter i efternamn Karlsson, är födda på Tomta och kallas på trakten Karlsson-pojkarna. Hål 7. Ekeskogen Sjunde fairway utgjorde innan golfbanan anlades en mindre av skog omgärdad åker. Skogen runt om tillhörde Eke Gård. Skogen inköptes 1910 till Värnberg och har alltid kallats Ekeskogen. Hål 8. Höstacken Den långa och absolut flata fairway som tillhör 8:e hålet, ingick i torpet Kärrets åkrar. Sedan torpet nedlagts såldes ibland gräsväxten till gården Viborg som också ägde en skogsåker kallad malmenskärret och från vilken en fortfarande synlig väg ledde till ungefär 8:e green. Viborgaren brukade lägga upp en stor höstack c:a 50 m från 8:ans green. Hål 9. Johannelund 9:e hålets green ligger alldeles intill utgångspunkten för en gångstig, som leder till torpet Johannelund som nu ägs av Harry Johnsson, som arbetade på banan. Hål 10. Kanalen 10:e hålet passerar nära green ett brett dike, och har t v om fairwayen en bred kanal. Denna grävdes upp när banan anlades med syfte att förbättra dräneringen på de tre hålen 8:e, 9:e och 10:e. 3

Hål 11. Bergspasset 11:e hålets green är väl försvarad den ligger inkilad i ett bergspass med kraftiga klippor på ömse sidor. Hål 12. Tallsjön Den av många fruktade dammen på 12:e hålet är en naturlig bildning åtminstone vad beträffar vänstra delen den främre högra delen är uppgrävd för att förbättra hålet. Bortom dammen till vänster i skogen står en stor och mycket ålderdomlig tall, som har upphöjts till rang och värdighet av naturreservat. Den kommer att friställas så att den blir mera uppmärksammad. Hål 13. Viltväxeln Då vi spelar 13:e hålet och passerat första bergknallen befinner vi oss på en åker, som tidigare var en smal förbindelsehals mellan Svedrudan och Pitrudan. På båda sidor var alltså hög och tåt skog och viltet hare, räv, rådjur och även älg brukade växla över på smalaste stället. En utmärkt viltväxel, som ofta utnyttjades av traktens jägare. Hål 14. Pitan 14:e hålet ligger i hela sin längd på torpet Pitans åkrar. Hål 15. Tallbacken Från 15:e utslaget spelar man ner mot en typisk Roslagsformation en vresig knalle mitt ibland åkrarna och av moder natur förvandlad till en tallbacke. Hål 16. Bergsängen 16:e hålet med sin mjuka ängsmark gränsande mot berget i bakgrunden betecknas helt naturligt som Bergaängen. Hål 17. Rothugget 17:e hålets utslag ligger mellan två åkrar Bergsängen, som vi nyss talat om och Rothugget, som börjar ett 20-tal meter t h om utslaget, men som för ett 15-tal år sedan planterats igen med granskog. 4

Hål18. Klubbhuset Från 18:e hålets fairway har man en underbar utsikt över vårt nya klubbhus där 19.e hålet väntar. Det var lite bakgrundshistoria om vår klubb. Idag jobbar vi vidare med att förbättra vår bana, som blir bättre och bättre för vart år. Vi kan tacka alla seniorer, som under vintern arbetar ideellt varje Torsdag med att göra vår bana både miljöanpassad och bättre. Förra vintern gjordes inte mindre en 84 fågelholkar som satts upp i våras, som har gjort att fågellivet på banan har påverkats. Vi har mycket som ska göras vilket är en stor utmaning och som är viktig för klubben. Vi har påtagit oss att säkra organisationens totala kvalitet, öppenhet, ordhållighet och 100% integritet i allt vad vi företar oss både inom gemenskapen och inför omvärlden. Detta gäller självklart också vår inre miljö, säkerhet för människor och utrustning samt vårt ansvar för den yttre miljön. En verksamhet som vill säkra sin efterlevnad av den valda miljön och kvalitén måste göra det till 100% och inte bara delvis, för kvalitetssäkring är ett varumärke en total försäkran för Roslagens GK och alla anställda. Med detta som utgångspunkt vill vi lägga följande grund. Roslagens GK skall etablera standarder och kontrollrutiner som säkrar att vi inte bara följer lagar och föreskrifter, utan också de intentioner dessa bygger på. Vi skall göra allt som står i vår makt för att förhindra skador och reducera föroreningen av den yttre miljön samt säkra liv, hälsa och utrustning. Vi skall kvalitet -/miljösäkra detta så att om en olycka likväl inträffar skall klubben ha den visshet att allt som var rimligt har gjorts så att detta inte skulle kunna ske. Roslagens GK:s POLICY Roslagens GK skall värna om faunan, den biologiska mångfalden och miljön genom att använda miljövänliga produkter och arbetsmetoder. Vi skall bidra till att minska växthuseffekten genom att minimera åtgången av energi, fossila bränslen och vatten. Källsortering skall vara ett måste. Våra miljörutiner kommer att vara en integrerad del i vårt miljöarbete och vi kommer att arbeta efter SGF:s miljönormer. Miljösystemet kommer att finnas tillgängligt för alla våra medlemmar på vår hemsida. Ett grundläggande element i Roslagens GK idé är vår fokusering på arbetsmiljön och då ergonomisk korrekt belysning för kontor, maskinlokaler, etc. och hälsosektorn vilket är basen i vårt verksamhetsunderlag. Vår inriktning är att koncentrera insatserna till de vid varje tid viktigaste identifierade miljöaspekterna som värderas årligen vid en miljögenomgång för de verksamheter som omfattas i vårt kommande certifikat. 5

Miljöplanen omfattar följande områden: Delaktighet Inköpsrutiner Fastigheter Kontor Avfallshantering Kommunikation och Information Energianvändning Markbyggnad Grönyteskötsel Vattenvård Naturvård Revision Shop och Restaurang är entreprenörer till klubben. Vi har samma krav på dessa som vi harr på oss själva. I miljögruppen tas upp de frågor som Roslagens GK behöver för att kunna utöva sitt ansvar för den totala verksamheten. DELAKTIGHET Att ge kunskap och skapa engagemang hos personalen med fungerande rutiner och arbetssätt kommer att ge bra resultat i miljöarbetet. Genom att sätta upp mål för miljöarbetet, arbeta utifrån en handlingsplan och därefter fortlöpande utvärdera arbetet gentemot uppsatta mål kommer klubben att medverka till en successiv miljöförbättring. Klubben skall verka för att medlemmarna inspireras till att engagera sig i miljöfrågorna som berör klubben. Alla skall känna till klubbens stora vilja att bedriva sin verksamhet så resurssnålt som möjligt och i samklang med naturen. Det är viktigt att ta till vara medlemmarnas och personalens idéer och engagemang inom miljöområdet. DETTA HAR VI GJORT Roslagens GK har deltagit i UGF.s utbildning Rekrytering av personal till miljögruppen har påbörjats En preliminär miljöpolicy har antagits vid Vårmötet 2010 Vi använder mail/sms istället för pappersutskick 6

DETTA SKALL VI GÖRA Detta planerar vi att göra: Lägga upp en flik på hemsidan som allt miljöarbete kan redovisas på Kontinuerlig information till medlemmarna på hemsidan. Rekrytera medlemmar som utför inventering av växt och djurliv inom klubbens område Miljöplanen skall ingå i verksamhetsplanen som skall fastställas på höstmötet Under vintern 2012-2013 skall informationstavlor tillverkas som beskriver djur och växter samt klubbens miljöarbete Planerad start 2010-04- 01 2012-01- 15 Planerat Ansvarig klart 2012-03-31 Webmastern I Ordförande ordförandebrev 2011-10-01 Hans Dahlqvist 2011-11-27 Ordförande 2013-03-31 Mona Romvik o I klubbens verksamhetsplan och skötselplan skall framgå på vilket sätt hänsyn tas till miljöaspekterna. Ansvarig och utfört. o På strategiska platser på banan genom mindre anslagstavlor informera om intressanta växter och djur. o På lämplig plats i klubbhuset anslå en kort information om klubbens miljöplan. o Uppmuntra medlemmarna och personalen till att lämna synpunkter och idéer till ett förbättrat miljöarbete. INKÖPSRUTINER Genom att arbeta med miljöaspekter redan vid upphandling av olika varor skapas det förutsättningar för ett bättre miljöarbete. Klubbens behov av inköp fördelar sig i huvudsak enligt följande: o BANSKÖTSEL : Förbrukningsmateriel såsom drivmedel, oljor, reservdelar. Reparation och underhåll av maskinparken. Investering i nya maskiner och utrustning o KANSLI OCH ADMINISTRATION: Investering i nya maskiner och utrustning. Förbrukningsmateriel som kopieringspapper, toalettpapper, torkpapper, färgpatroner till skrivare etc o o FASTIGHETER: Energiinköp, reparation och underhåll o RESTAURANGEN: Matvaror till den dagliga verksamheten. Översyn och eventuellt investering i nya maskiner och ny utrustning o SHOPEN: Inköp av golfutrustning m.m. DETTA HAR VI GJORT Valt ny elleverantör Reparerat taket på klubbhuset Förbättrat fönstren på klubbhuset Meranvänt äldre produkter Valt nya leverantörer med hänsyn till transporter och prisbild Övergått till minimireservlager 7

Införskaffa varuinformationsblad (Säkerhetsdatablad) över kemiska ämnen och produkter. Undvika inköp av sådana kemiska produkter som kan ersättas med mindre farliga som ändå fungerar bra till rimlig kostnad. 01-01 2012-03-15 Banchefen 2013 Banchefen och Klubbchefen FASTIGHETER Klubbens fastigheter redovisas översiktligt i särskild förteckning med byggyta, byggår och energiåtgång. (Tas fram senast 2012-03-15 av Melker Andersson Fast) DETTA HAR VI GJORT Undersökt alternativa energikällor för uppvärmning. Underhålla byggnaderna så att livslängden optimeras Prioritera byggnadsprodukter bestående av eller framställda av förnyelsebara material Gjort en undersökning om alternativa uppvärmningstekniker. Planeras att genomföras Start Klart Ansvarig Upprätta en förteckning över kemiska ämnen. 2012-03-15 Banchefen Översyn av dagens leverantörer. 2012- Kontinuerligt Resp Planeras att genomföras Start Klart Ansvarig Kostnad Byta glödlampor till lågenergilampor där så är tekniskt, ekonomiskt och praktiskt möjligt. 2010-10-01 2012-03-31 Resp 4 Sätta in rörelsedetektorer för elljuset i omklädningsrummen så att lamporna ej är tända i onödan Omläggning av resterande del av taket på klubbhuset. Vinterstänga lokalerna som inte behöver uppvärmas för att kunna bedriva verksamhet där. 2012-04-15 2014-03-15 Årligen 11-15 Klubbchefen/Ordförande 10 Torsdagsarbetarna Byta dörrar på omklädningsrumshuset 2014 Fast 20 KONTORSMILJÖ/ADMINISTRATION KANSLI Handlägger klubbens löpande administrativa ärenden året runt. BANSKÖTSEL Banchefens administrativa arbete. RESTAURANGEN (entreprenör/hyresgäst till klubben) DETTA HAR VI GJORT Kontinuerliga möten med krögaren så att klubbens verksamhet får det stöd som efterfrågas. Underlag för bemanning och sortiment. Dialog om sophantering både vid restaurangen och vid kiosken ute på banan. Hjälper restaurangen med att ta hand om farligt avfall, detta lämnas till oss för vidarebefordran till allmän avfallsmottagning (batterier). Tomma toner-kassetter lämnas tillbaka till leverantören. 8

Planeras att genomföras Start Klart Ansvarig Kostnad Ny avfallshantering för restaurangen 2013-04-15 Krögaren Returpappershantering 2012-01-01 Jessica Returer av batterier och glödlampor skall samlas 2012-01-01 Jessica Ihop och transporteras till miljöstationer. KOMMUNIKATION De flesta golfspelarna kör i egen bil och därmed står bilåkandet för en mycket stor del av klubbens sammantagna energiförbrukning och totala utsläpp av miljöskadliga ämnen. En ökad samåkning och användande av cykel kommer att minska denna påverkan DETTA HAR VI GJORT Ställt i ordning parkeringsplatser för cyklar (cykling ger motion och ren luft) Lottning av tävlingar görs så att samåkning till tävlingar kan ske. Ornat så att det finns en Liftsoffa för ungdomar Planeras att genomföras Start Klart Ansvarig Kostnad Ytterligare uppmuntra till samåkning 2012-04-15 Ordf Uppmuntra cykelåkandet 2012-03-31 Ordf ENERGIANVÄNDNING Roslagens GK använder energi för en rad olika ändamål, t ex uppvärmning och belysning av klubbhus, personallokaler, garage, restaurang, maskinhall m.m. Energimängden som åtgår i form av drivmedel till maskiner etc. är ganska stor. Inom alla dessa områden finns energi att spara. Successivt skapas nya tekniska lösningar som kan minska energiförbrukningen. Nya uppvärmningsalternativ av våra lokaler ses över. Vår maskinhall är idag en stor förbrukare av el och är uppvärmd genom vattenslingor i golvet. Här finns det flera alternativ till besparingsåtgärder. I banskötseln användes maskiner som drivs med fossila bränslen (diesel och bensin). På marknaden håller det på att utvecklas alternativa drivmedel, t ex etanol och rapsolja. Dessa ger minskat koldioxidutsläpp och föroreningar. Genom att satsa på maskiner med lång livslängd och genom kontinuerligt underhåll minskar behovet av nyinköp och därmed minskar även den totala energiåtgången. Inköp av nya maskiner skall ha miljöaspekten som en viktig urvalsfaktor. NULÄGET MASKINER Se särskild förteckning. Se bilaga 1 Gräsklipparna är samtliga dieseldrivna utom de mindre som drivs med bensin. DRIVMEDEL Till dieselmotorerna användes citydiesel klass 1 Förbrukning ca11 kubikmeter per år. 9

Till bensinmotorerna användes blyfri bensin. Förbrukning ca 1750 liter per år Motorerna saknar katalysatorer. Bensin 2 % ca 600 liter per år SMÖRJOLJOR Mineraloljor användes. Förbrukning ca 50 liter per år. HYDRAULOLJOR Mineraloljor användes Förbrukning ca 10 liter per år Spilloljor lämnas till återvinning och oljefilter lämnas till kommunens återvinningscentral. FETTER Till banans maskiner användes vegetabiliska fetter (50 %) och halvsyntetiska fetter (50 %). BEVATTNINGSANLÄGGNING Pumpar 2 st. av typ Vogelpumpen PU-30 med effekt max 20-50 Bar och 40-70 Hz MASKINTVÄTTNING Maskinerna tvättas efter varje användning. En gång i månaden görs en kraftigare tvätt med alkaliskt avfettningsmedel. Tvättvattnet går igenom en oljeavskiljare som töms regelbundet. DETTA HAR VI GJORT /Nuläge Eluppvärmning, VV beredare i klubbhus. I verkstad vattenburen golvvärme Vi har ett fåtal lågenergilampor. Akrylat bensin används till 2-taktsmaskiner 3 elfordon, 2 golfbilar och 1 transportfordon Nya, mer energisnåla maskiner för banskötsel, har anskaffats Bensinmotorerna körs på blyfri bensin Planeras att genomföras Start Klart Ansvarig Kostnad Byta armatur och lampor mot lågenergi 2013 Resp succesivt Installera rörelse- och ljus-detektorer 2012-03-31 Klubbchef/ Ordförande Byte av varmvattenberedare under omklädningsrummen 2012-03-31 Klubbchef/ Ordförande Tilläggsisolera personalutrymmet på 2011- Torsdagsarbetarna SVED 11-15 Vid byte av maskiner välj efter miljöskäl Hitta annan form av uppvärmning till verkstad och klubbhus 2012-11-15 Klubbchef/ordförande 20 +70 UPPGIFTER OM BANAN Bankaraktär: Skogs och parkbana i roslagsnatur Hela området omfattar cirka 40 ha Antal hål: En 18 hålsbana och en 9-hålsbana 10

18-hålsbanan är bygg 1964 med den tidens kunskaper och färdigheter. Banan har utvecklats under hela tiden och bansträckningen har förändrats efterhand. Bevattningsanläggning för fairways tillkom runt år 2000 och banan har kompletteringsdränerats 2008. 9-hålsbanan byggdes klar 1992 och har en modernare uppbyggnad men här finns dock ingen fairwaybevattning. FAIRWAY Består av styv lera omväxlande med ler och sand. Dominerande grässort är vitgröe. Skötselplanen beskriver alla skötselmoment på banan inklusive de gödsel- o växtskyddsmedel som används. Yta: cirka 20 har, (båda banorna). GREENER Gräset på greenerna är vitgröe någon enstaka har rödsvingel.. Yta: cirka 2 har, (båda banorna). TEES Uppbyggda på lergrund med matjord. Gräsarterna är vitgröe Yta: cirka 1 har, (båda banorna). SEMI-RUFF OCH RUFF Består av styv lera omväxlande med mulljord och sand. Gräsarterna är olika sorts svingel med inslag av många andra arter. Yta: cirka 15 har. DRIVINGRANGE Grässort är vitgröe. Yta: cirka 1,5 har. VÄXTNÄRING VÄXTSKYDD GÖDSLING Ett av problemen med gödsling är att en del av den tillförda näringen riskerar att lakas ut av regnvatten och konstbevattning. Genom att tillföra näring i små och täta givor som gräset konsumerar direkt minskar också risken för näringsläckage. För bedömning av behovet av tillförsel av växtnäringsämnen tas jordprover vid jämna mellanrum. Skötselplanen visar att nedanstående mängder växtnäringsämnen påföres de olika ytorna under en växtsäsong. Eftersom gräsklippet på fairway får vara kvar förs ingen näring bort och därför behöver endast små mängder näring tillföras. Växtnäringstillförsel, kg/100m2 N =kväve P =fosfor K =kalium Fairway 0,7 0,1 0,3 Greener 4,4 0,6 3,2 Tees 0,7 0,1 0,3 Totalmängd 5,8 0,8 3,8 Utöver detta användes järnsulfat i mindre mängder baserat på näringsanalysen. Detta får hanteras som riktvärden eftersom vädret varje år påverkar tillväxt och gödsling. DETTA HAR VI GJORT/ Nuläge: Fairway gödslas 1 gång per år med 70 kg N(Kväve) per ha Vi tar jord- och växt-prover för att se att vi ligger rätt i gödsling Växtskyddsmedel används bara vid angrepp och ej förebyggande Vi luftar och dressar för att hålla ytor torra och förebygga svamp. Vi tillför organiskthumuspreparat för att gynna mikrolivet Ogräs bekämpas mekaniskt på greenerna. 11

För att bibehålla och ytterligare förbättra vattenkvaliteten i dammarna inom golfbaneområdet skall gödsling intill dessa även i fortsättningen undvikas Fairway sprutas ev. mot ogräs ca vart tredje år. Av skötselplanen framgår att det ständigt pågår ett arbete att förbättra gräset. Kompletteringssådd sker med kärrgröe på våren. Greenerna luftas och dressmaterial läggs på (sand), i syfte att förbättra växtbädden och få ett starkare gräs Planeras att genomföras Start Klart Ansvarig Kostnad Optimera gödselanvändningen ev. gödsla liten mängd ofta, ca var tionde dag 2011 Banchefen Ytterligare förebygga skötseln för att minska svampangrepp ex. lufta, dressa, slipa knivar, dagga och prova biologiska preparat 2011 Banchefen Använda SGF s Material Checklista för miljöarbetet på golfbanan för att stämma av att klubbens arbete stämmer överens med lagar och föreskrifter (Se banservice.golf.se (Skrifter)) 2010-11-01 Banchefen Skötselprogrammet skall uppdateras årligen efter resultat av tagna markprover. Banchefen Öka användningen av organiskt material 2012 Banchefen Vattenprover från de olika dammarna och från tillflöden skall tas med avseende på näringsinnehåll. Utflödesprover skall också tas 2012 Banchefen FÖREBYGGANDE AV GRÄSSKADOR BEKÄMPNING MOT SVAMP Ständigt återkommande klippning och intensiv användning av greenerna innebär en ökad risk för sjukdomsangrepp. För att minimera denna risk används växtskyddsmedel t.ex. mot mögelsvampar. Växtskyddsmedel riskerar liksom näringen att lakas ut och därmed spridas till omgivande mark, ytvatten och grundvatten. Under viss typ av väderlek uppstår lätt snömögelangrepp. Stora insatser har gjorts för att förhindra detta. DETTA HAR VI GJORT Endast av kemikalieinspektionen godkända växtskyddsmedel användes Personalen har erforderlig utbildning och behörighet för att kunna genomföra sprutning växtskyddsmedel på banorna. Klubben har köpt in traktor som uppfyller kraven för personalen vid växtskyddshantering. Inköp av snöslunga har gjorts för att kunna ta bort snö från greener så att inte snömögel kan etablera sig under allt för tjockt snölager. Planeras att genomföras Start Klart Ansvarig Kostnad Alla bekämpningsmedel är förvarade i 2011- Banchefen låst utrymme. Årlig genomgång och 11-30 städning i förrådet för 12

växtskyddsmedel Biologiska växtskyddsmedel skall användas i största möjliga utsträckning Ytterligare förebygga skötseln för att minska svampangrepp ex. lufta, dressa, slipa knivar, dagga och prova biologiska preparat Öka järnbehandlingen på hösten i syfte att stärka gräset och förhindra snömögel 2012 Banchefen 2011 Ständigt Banchefen återkommande och utvecklas efterhand 2012 Banchefen BEVATTNING För att hålla en golfbana i trim krävs stora mängder vatten. Normalbehovet för en 18- hålsgolfbana är enligt Svenska Golfförbundet 20-25 000 kubikmeter per år. Så stora uttag av vatten är inte bara krävande ur vattenresurssynpunkt utan även ur energisynpunkt. Vad gäller föroreningar bryts vissa av dem ned av mikroorganismer i marken och en golfbana kan också sägas fungera som en reningsanläggning. Det mesta av vattnet som användes för bevattning av golfbanan tas från den egna dammen som fylles på genom pumpning från GILLFJÄRDEN. Total vattenmängd i dammen är ca 30 m3. Den totala vattenförbrukningen för bevattning av fairway, greener och tees är ca 10-20 000m3 (båda banorna) årligen. DETTA HAR VI GJORT / Nuläge Vi försöker att vattna behovsanpassat på greener, Fairway bevattnas i undantagsfall. Bevattningen sker nattetid. Spolning av maskiner sker på en betongplatta som är ansluten till en oljeavskiljare. Vid sprutning med gödning vid dammar och diken finns rutiner för att minska näringsläckage till vattnet Nya, mer energisnåla maskiner för banskötsel, har anskaffats Översyn av pumparna har gjorts och visat på inga anmärkningar. Planeras att genomföras Start Klart Ansvarig Kostnad Ta till vara returvattnet till JOHAN-dammen 2015 Banchefen Sätta ut syresättare i vissa dammar 2012 Banchefen Provtagning av vattnet med avseende på fosfor, kväve 2012 Banchefen och ph skall göras flera gånger per år Spridare byts mot sektorspridare där det är möjligt 2012 2014 Banchefen NATURMARK/landskapsvård En golfbanas delar har olika påverkan på den biologiska mångfalden. I naturpartier vid sidan om spelytorna finns det förutsättningar för att skapa en större biologisk variation. Genom att inte hålla lika hårt på att golfbanorna måste se ut som parker kan naturen gynnas ytterligare. Torra träd och stubbar är livsviktiga för vissa lavar, svampar och insekter. I och omkring dammar och vattendrag lever en rad växter och djur. Det gäller att sköta dammarna på rätt sätt för att de skall myllra av liv. En viktig åtgärd är att minska användningen av växtskyddsmedel eftersom detta direkt minskar artrikedomen. 13

Nuläge. Vi försöker att få golfbanan att naturligt smälta in i omgivande naturliga miljö (landskap) Vi värnar och försöker behålla den flora och fauna som finns. Vi strävar efter att banutrustning som bänkar, skyltar mm är diskreta och smälter in i banan. Vi planterar bara in inhemska växter och trädarter. Utsättning av 84 stycken fågelholkar har skett. Vi planerar att: Planerad åtgärd Planerad start Planerat avslut Syresättning till våra dammar skall ske 2012-04-15 Ytterligare fågelholkar, för knipa, kattuggla mm 2012- skall ske 01-15 Utloppsdikena från banan skall både vår och höst 2011- rensas för att skapa bättre miljö i våra dammar 11-15 Ansvarig Banchefen Torsdagsarbetarna Torsdagsarbetarna FLORA Vegetationen präglas på vår bana till största delen av särskilda förhållanden i skärgårdsliknande natur. Mellansvensk blandskog med ringa variation och en sparsam blandning av blommor. Mycket berg i dagen som avgränsar golfhålen där grönytorna oftast är av styv lera. Längs skogs- och dikeskanter finns en flora som är mycket sparsmakad. DETTA SKALL VI GÖRA Planerad åtgärd En inventering av floran och faunan skall göras för att utröna förekomsten av ev. skyddsvärda växter En inventering och förteckning upprättas av banans träd Planerad start Planerat avslut 2012-08-31 2012-08-31 Ansvarig Klubbchef/Ordf Klubbchef/Ordf FAUNA Vad beträffar faunan är det framför allt fågellivet som ger mycket stor variation och artrikedom. Särskilt roligt är det att havsörn är en vanlig syn när man besöker golfbanan. Artlistan över förekommande fåglar kommer att finnas på hemsidan under miljöfliken. Fåglarna behöver stöd av olika slag för att det skall bli en så stor artvariation som möjligt. Många behöver holkar att bygga bo i och andra behöver täta buskage för att trivas. Nuläge: Spara döda träd (stående/liggande) för att öka den biologisk mångfalden. 14

Lämnat en del skyddsområden, helt orörda partier där inga ingrepp får göras. Dessa områden är ej i spel och är till för att bevara vissa biotoper och till skydd för djurlivet. Utplacering av fågelholkar har skett i stor mängd. DETTA SKALL VI GÖRA Planerad åtgärd Planerad Planerat start avslut Göra en växt- och djurinventering 2012-08-31 Sätta upp holkar för ugglor och falkar 2012-02-15 Vi försöker gynna bärande träd (med bär) och mer ovanliga trädarter. Inventering av fågellivet 2012-01-15 Sätta upp ett antal anslagstavlor med fågel- och växtbilder 2012- med förklarande text. 08-31 Ansvarig Klubbchef/ Ordförande Klubbchef/ Ordförande Banchefen Hasse Dahlqvist Hasse Dahlqvist/ Börje Axelsson DAMMARNA Tyvärr är dammarna alltför näringsrika vilket ger ett mycket litet siktdjup, endast några decimeter. Solljuset har svårt att tränga ner till botten, vilket ger upphov till syrebrist och utveckling av svavelväte och därmed inget liv. Men med nya metoder kan dammarna få ett bättre vatten och ett rikare djurliv. DETTA SKALL VI GÖRA Planerad åtgärd Planerad start Planerat avslut Ansvarig Försök att syresätta en damm och se resultatet 2012 Banchefen/ Ta bort vass och vegetation. Banchefen Lägga i solstenar i några dammar för att stimulera 2012- Banchefen fågellivet och de vattenlevande djuren. 03-15 Försöka att få en skött spelsida på dammen och en mindre skött del som inte är i spel som gynnar djurlivet 2012 Banchefen VATTENVÅRD Det är av stort intresse att veta hur vatten som passerat vår golfbana ser ut när det lämnar golfbanan. Detta skall ju fungera som ett reningsverk och är viktigt att kunna visa upp för 15

utomstående som hävdar att golfklubbarna bidrar aktivt med övergödning av vår natur. För att lösa detta skall golfklubben ta kontakt med kommunens miljö- och hälsa för att tillsammans genomföra vattenprovtagning av inkommande vatten och utgående vatten. På sikt måste golfklubben återvinna vatten till Johandammen för att minska uttaget från Gillfjärden. MILJÖREVISION För att ständigt förbättra miljöarbetet skall miljöplanen årligen utvärderas och följas upp. Förändringar i energianvändning samt bruket av drivmedel och växtskyddsmedel skall noggrant granskas. Ny teknik kan utnyttjas så att naturen ytterligare skyddas. DETTA SKALL VI GÖRA Planerad åtgärd Planerad start Planerat avslut Ansvarig Årligen utvärdera miljöplanen. 2012 Klubbchef/ Ordf Redovisa särskilda miljöaktiviteter i verksamhetsberättelsen 2012 Klubbchef/ Ordf Öka miljömedvetenheten hos klubbens medlemmar och personal 2012 Klubbchef/ Ordf Genomföra utbildning inom miljöområdet. 2012 Hcp- o Utb MILJÖANSVARIGA VID ROSLAGENS GOLFKLUBB Delaktighet, Ordf Klubbchef/Ordförande Inköp, Kassören Jan Svenonius Fastigheter, Fastighetsansvarig Melker Andersson Kontor, Kanslist Jessica Persson Restaurang, Entreprenören Ali Golfshop, Entreprenören Leif Modin Avfallshantering, Banchef ersson Energianvändning, Banchef ersson Växtnäring, Banchef ersson Vattenvård, Banchef ersson Naturvård, Banchef ersson Miljörevision Miljöansvarig Klubbchef/Ordförande Huvudansvarig klubbens Ordförande Norrtälje 2011-10-24 Göran Bryntesson Ordförande i Roslagens Golfklubb 16