SVENSKA KRAFTNÄT Drift Alexandra Grigoriou 2016-03-08 2016/11 PROTOKOLL Svenska kraftnäts Driftråd, möte 1-2016 Närvarande Folke Sjöbohm Matz Tapper Jim Markstedt Johan Hagsten Gunnar Erixon Jimmy Mattsson Lars-Ola Andersson Johan Nilsson Martin Sandin Bertil Kielén Christer Norlander Ulf Moberg Per Wikström Hampus Bergquist Geoffrey Jordaan Erik Ek Alexandra Grigoriou Svensk Energi Svensk Energi Skellefteå Kraft AB Vattenfall Elproduktion Vattenfall Eldistribution Ellevio AB Fortum Generation AB E.ON Elnät Sverige Göteborg Energi Svenska kraftnät (punkt 4) Svenska kraftnät (punkt 5) Svenska kraftnät (punkt 5) Svenska kraftnät (punkt 5) Svenska kraftnät (punkt 6) Svenska kraftnät (punkt 7) Svenska kraftnät (ordförande) Svenska kraftnät (sekreterare) Frånvarande
i Godkännande av dagordning Dagordning godkändes. 2 Föregående mötesprotokoll Ingen anmärkning. 3 Driftläget Överförings- och kraftbalanssituationen och viktiga händelser Erik Ek presenterade hur driftläget har varit under de sista månaderna. 2015 avslutades med en del stormar som inte påverkade stamnätet nämnvärt men resulterade i många strömlösa kunder vid ett flertal tillfällen pga. påverkan på regionnät. Januari blev kall och effektreserven kördes på minkörning vid ett fåtal tillfällen. Under de kalla januariveckorna gick det fullt över snitt 2 vilket gav upphov till områdespriser men även höga priser främst i SE3 och SE4. Annars har det hittills varit få tillfällen med områdespriser. Sverige har främst haft import från Norge och export till Finland, Polen och Tyskland. Den 23 november 2015 var reglerpriserna uppe på nästan 2000. Prognosen indikerade på en betydligt högre förbrukning än tidigare dagar pga. en kraftig temperatursänkning. Snitt 2 var fullt utnyttjat och vindproduktionen var låg. Produktionen i Norge var instängd. De stora obalanserna i de balansansvarigas förbrukningsprognos ledde till att alla reglerbud aktiverades. Frekvensen under början av 2016 har inte varit bra, nattetid har ett ovanligt stort antal minuter varit utanför 49,9-50,1 Hz. En anledning har varit mindre volym automatiska reserver i systemet. NordBalt är nu i drift och kapaciteten lämnas till marknaden. Första delen av Sydväst länken beräknas vara i drift i juli 2016. I början av året upptäcktes stora effektpendlingar i Sverige. Dessa uppträdde ett 30-tal gånger och de var väl dämpade varje tillfälle. Efter en analys upptäcktes att effektpendlingarna orsakades av ett effektsprång på NorNed mellan Norge och Holland från ca 2/8
710 MW export från Norden till o MW på 0,2 s och sedan återgång till ca 710 MW på 0,5 s. Nätet i Stockholm har varit svagt under november och december 2015. Ellevio hade sedan tidigare jobb på kablarna mellan Tegnerherget och Vanadislunden. Vidare löste en transformator i Hagby. Man hittade sprickor i inspektionsglasen i Järva vilket ledde till tillträdesförbud och slutligen brann också ett kabelavslut i Beckomberga vilket ledde till bortkoppling av ledningen Beckomberga-Överby. Stockholm hade ett känsligt läge med risk för höga överlaster vid ytterligare ett fel. Handlingsplaner togs fram av Svk, Ellevio och Vattenfall och man hade regelbundna telefonmöten. Enstaka avbrott i området ställdes också in. Många projekt och arbeten kommer pågå runtom i Stockholm under våren och sommaren 2016. Presentationen bifogas i bilaga 1. Vatten- och magasinsläge Folke Sjöbohm presenterar kraftläget i Norden och Sverige. Det är för närvarande mer snö i Norrland än vid samma tidpunkt förra året. Nordens magasinsfyllnad är god, Sverige ligger nära medel medan Norge har goda marginaler med mycket sparat vatten. Tillrinningarna är höga i såväl Sverige som hela Norden. Vattenproduktionen i Sverige är i nuläget högre än ett 10 års medel. I december dök dock produktionen vilket berodde på de låga spotpriserna. Sverige har importerat kraft från Norge och exporterat främst till Finland, Polen och Tyskland. Presentationen bifogas i bilaga 2. Fortum Generation Lars-Ola Andersson berättar att 130 kv nätet i Dalarna löste 21/2 och samtliga aggregat i Dalälven norr om Långhag. Reservkraften fungerade inte i kraftverken och nu undersöks orsakerna och om man har följt de rutiner som finns. Fortum återkommer med ev. lärdomar vid kommande möte. Ellevio AB Jimmy Mattsson informerar om en lugn period fram till 21/2 då Dalarnas i3okv -nät, löser. Totalt blir 100 000 kunder strömlösa under 40 minuter. Det primära felet har man inte funnit orsaken till, dock fick störningen en större omfattning pga oselektiv utlösning. Detta berodde på en felaktig skyddsfunktion i Repbäckens ställverk. Läs mer om händelsen på Ellevios hemsida: http://www.ellevio.se/privat/om-oss/nvheter/kommentar-efter-stromavbrottet-idalarna- 2 l-februari / 3/8
Göteborg Energi Martin Sandin informerar om ovanligt mycket kabelfel under januari månad. Man misstänker att tjälen har kommit och gått vilket har lett till markrörelser men det är inget man med säkerhet vet. E.ON Elnät Johan Nilsson berättar om två större händelser. 7/2 löser deras 130 kv ledning Vallkärra-Furulund 2 ut för jordfel. Skälet visar sig vara en trasig isolator på ledningen. Detta leder till strömlösa kunder under ett par minuter. Två dagar senare löser Vallkärra-Furulund 1 ut för jordfel. Även här visar det sig vara en trasig isolator. Inga kunder påverkas. Ett par veckor senare löser en transformator i Alvesta 400/130 kv. Nordbalt löste i samband med detta med 730 MW export till Klaipeda. Anledningen visade sig vara ett felinställt skydd. Transformatorn kunde tas i drift två dagar senare. Vattenfall Eldistribution Gunnar Erixon berättar om en mer islast på ledningarna denna vinter. En hel del stormar slog hårt på nätet. Först kom Gorm och man hade knappt hunnit hämta sig förrän Helga slog till. Gunnar återkopplade också hur väl det operativa samarbetet fungerade gällande Järva-problemen med åtgärdsplaner och återkommande träffar. Vattenfall Elproduktion Johan Hagsten berättar att man under julen körde kraftverken minimalt p.g.a. de låga spotpriserna. Men efter julhelgerna blev det kallt och kraftverken kördes då istället maximalt. Det var stora svängningar och god flexibilitet blir alltmer viktigare. Skellefteå Kraft Jim Markstedt informerar om en lugn start på året. Inga av stormarna berörde Skellefteå Krafts nät. 4 Nord Balt Bertil Kielén presenterar den nya förbindelsen mellan Sverige och Litauen, NordBalt. Drivkrafterna att bygga en ny kabel var att öka marknadsintegrationen, ett mer effektivt resursutnyttjande och att trygga Baltikums energiförsörjning. Förbindelsen är en HVDC mark- och sjökabel på ca 450 km och med en kapacitet på 700 MW. Under hösten 2015 blev teleförbindelsen med optokabeln klar och någon månad senare spänningssattes kabeln i Nybro. Den 14/12 2015 var det invigning av kabeln men testerna fortsatte under januari 2016.1 böljan av februari togs kabeln i drift och Trial operation inleddes, en period då kapaciteten lämnas till marknaden men ytterligare tester kan 4/8
göras. Sedan kabeln togs i drift ser du ut som om spotpriset i Litauen har sjunkit lite men priset har i princip hela tiden legat högre än Sveriges spotpris vilket innebär att det bara har gått export på kabeln. Med NordBalt tillkommer också en del systemtjänster så som spänningsreglering, effektkraft och frekvensreglering. Man kan också använda kabeln för att omfördela kraftflödet. Presentationen bifogas i bilaga 3 5 TSO/DSO-samarbete Ulf Moberg, Christer Norlander och Per Wikström pratade om ett framtida samarbete mellan systemoperatören, TSO, och distributionsnätsföretagen, DSO. En utmaning för leveranssäkerheten som diskuteras i Europa är ansvarsfördelningen mellan TSO och DSO. Utvecklingen går mot att distributionsnätsföretagens roll i kraftsystemet behöver definieras om till en roll som delsystemansvarig. Anledningen är att förändringarna med mer distribuerad produktion skapar liknande systemutmaningar som för en systemoperatör fast på regional nivå, dvs. ökade krav på samarbete, koordinering och styrning. Rollen måste därför anpassas för att säkerställa en fortsatt god driftövervakning och styrning för att upprätthålla en hög leveranssäkerhet. Dessa frågor får allt större fokus internationellt. Svk vill därför etablera en svensk referensgrupp kopplat till CIGRÉ. Syftet är att skapa ett samförstånd och ta fram samverkansformer mellan TSO och DSO:er för att kunna lösa framtiden utmaningar i elsystemet. Förslaget är att rapportering från gruppen kommer att ske i Driftrådet. Presentationen bifogas i bilaga 4 6 Störningsstatistik Hampus Bergquist gav en presentation om 2014 års störningsstatistik i Norden och Balt-länderna. Störningsstatistiken är framtagen av arbetsgruppen DISTAC som ligger under RGN (Regional Group Nordic) inom ENTSO-E. Gruppen tittar på trender på fel på stam- och regionnät baserat på data och störningsstatistik som alla distributionsbolag skickar till Svk. Under 2014 var det mer störningar än medel (2005-2014) i Sverige, Finland och Norge. Det berodde framför allt på det höga antalet åskurladdningar under sommaren och explosionerna av Balteau UT och IT i Sverige. 5/8
Sverige visar under 2014 en bättre trend än medel av Icke Levererad Energi (ILE) på alla spänningsnivåer mellan 100-400 kv. Norge visar ett normalår där 56% av ILE under 2014 återfinns på deras 420 kv ledningar. Det norska nätet är mindre maskat än det svenska och med 420 kv-ledningar som går uppe på fjället. Sverige har ett mer maskat nät där ledningarna oftare går i dalgångarna och är därför mer skyddade. Trenden för fel på de svenska krafttransformatorerna, 130 kv och 220 kv, har pekat uppåt de sista åren. Av statistiken kan man inte se om det beror på kvalitet eller ålder. Hela rapporten kan läsas här: https: //www.entsoe.eu/publications /svstemoperations-reports/nordic/pages/default.aspx Presentationen bifogas i bilaga 5 7 RSCI Geoffrey presenterar RSCI (Regional Security Coordination Initiative), ett inrättande av ett nordiskt samordningsinitiativ för regional säkerhet. RSCI är ytterligare ett koordineringslager för TSO:ernas operativa drift och driftplanering. Analyserna ska baseras på en gemensam nätmodell med synkroniserad indata från alla inblandade TSO:er. RSCI är en tjänsteleverantör till TSO:erna. Målet är att det ska finnas 4-5 RSCLer i Europa. RSCI kommer att ha en gemensam nätmodell, CGM (Common Grid Model), dit varje TSO skickar sina individuella nätmodeller. RSCI kommer utifrån CGM att räkna fram kapaciteter. Efter handelsutfallet kommer en säkerhetsanalys inför nästa dag att göras och en analys av regional tillräcklighet görs löpande för kommande vecka. RSCI kommer också att titta på en koordinering av avbrott mellan länderna. Ett gemensamt kontor för hela Norden ska upprättas i Köpenhamn och i slutet av 2017 ska allt vara klart och snurra. Presentationen bifogas i bilaga 6 8 Övriga punkter o Uppdelningen av Eon trädde i kraft den 1 januari 2016 och det nya bolaget Uniper tar över konventionell energi så som vattenkraft, naturgas och kolsamt energihandel. Detta innebär att det finns en ny stor aktör på marknaden. 6/8
Frågan ställdes om Uniper ska vara medlem i Driftrådet. Driftrådet funderar över frågan och tar upp den igen under nästa Driftrådsmöte. 9 Frågor att behandla vid kommande möten > Fortum och Ellevio berättar om utredningen och erfarenheter från händelsen 21/2 i Dalarnas 130 kv nät. 10 Nästa möte 31 maj 2016 kl.9-15. 7/8
ii Bilagor Bilaga i, Händelser i kraftsystemet v.20 - v.34 2015 (Svk) Bilaga 2, Vatten- och magasinsläge (Svensk Energi) Bilaga 3, Nord Balt (Svk) Bilaga 4, TSO/DSO-samarbete (Svk) Bilaga 5, Störningsstatistik (Svk) Bilaga 6, RSCI (Svk) Justeras Vid protokollet Erik Ek Alexandra Grigoriou