Fastställt datum 2012-02-09 Revideringsdatum 2016-02-05 Fakultetsstyrelsen för teknik Dnr 2016/629 4.1.1.2 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för utbildning på forskarnivå som universitetet har fastställt. I universitetets besluts- och delegationsordning framgår i vilka organ beslut fattas. Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i systemekonomi Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet systemekonomi är fastställd av fakultetsstyrelsen för teknik datum 2016-02-05 och börjar gälla från 2016-02-05. 1. Ämnesbeskrivning Ämnesbeteckningen systemekonomi täcker vid Linnéuniversitet ett brett spektrum av verksamheter och innehåller både teori och tillämpning. Systemekonomi är en kombination av management, ekonomi, ingenjörsvetenskap och andra erfarenheter som appliceras på processer, utrustningar, organisationer, kompetens och miljö för att kontinuerligt minska produktionskostnader samt öka kvalitet, lönsamhet och konkurrenskraft. Huvudområdet täcker delområden, såsom underhållsteknologi, produktionsmetoder, kvalitet, produktionslogistik, livscykelkostnad, kvalitativa och kvantitativa analysmetoder, informationssystem, organisation och management, IKT och beslutstödssystem samt modellering. All forskning inom Systemekonomi innehåller utveckling, användning och analys av modeller, system och metoder. Inom systemekonomi är abstraktionsnivån så hög att problemställningarna kan analyseras och behandlas utanför sina ursprungliga sammanhang. Avgörande orsakssamband mellan olika arbetsområden i en tillverkningsprocess (eller en tjänstegenererande process) kan isoleras och studeras separat. Begreppsbildning och användning av adekvat terminologi blir centrala. Systemekonomi inbegriper verktyg och metoder som behövs för att vetenskapligt analysera, diagnostisera, utvärdera, ifrågasätta och utveckla metoder relaterade/kopplade till kostnadseffektiv utveckling och förbättring av tillverkning. Inom den tillämpade systemekonomin är kopplingen till praktiska problemställningar tydlig och kräver en djup förståelse för såväl olika områden inom systemekonomi som av tillämpningen. Nytänkande uppstår på olika sätt: Nya modeller och metoder tillämpas på klassiska produktions- och underhållsproblem eller kända metoder analyseras, utvecklas och överförs till nya tillämpningsområden varvid de problemställningar som uppstår analyseras. Tillämpningarna hittas i första hand inom områden där hög precision eller hög grad av automation eftersträvas, exempelvis kopplade till produktivitet, precision i underhållsplanering, noggrannhet i diagnos, kostnadseffektivetet i investering och utveckling. Systemekonomi försöker även etablera sig i många verksamheter där möjligheterna till förutsägelser och precision förblir mer begränsade. Sådana verksamheter kan bland annat vara fastighetsunderhåll, kompetensförsörjning, arbetsmiljö, miljö, energi och ekonomi. Syftet är att identifiera samband, modellera, kvantifiera, optimera och skapa helhetsbilder av olika verksamheter som innefattar utrustning, människa, energi, miljö, kompetens och ekonomi. 1
Doktoranden väljer normalt inriktning när studierna påbörjas. Systemekonomi är etablerat via ett brett kontaktnät och har samarbetspartners från flera universitet och företag, nationellt och internationellt. 2. Utbildningens mål 2a. Doktorsexamen Mål enligt Högskoleförordningen Kunskap och förståelse För doktorsexamen skall doktoranden - visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och - visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. För en doktorsexamen i systemekonomi kan detta innebära men är inte begränsat till - insikter i ämnets huvudområden, - vetenskapliga metoder från samtliga områden, och - fördjupning inom minst en av de för närvarande aktiva forskningsinriktningarna vid lärosätet. Färdighet och förmåga För doktorsexamen skall doktoranden - visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, - med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, - visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och - visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. För en doktorsexamen i systemekonomi kan detta innebära men är inte begränsat till - förmåga att åstadkomma nytänkande inom en begränsad del av systemekonomi (begreppsbildning, satser, modeller, tillämpningar), - förmåga att förmedla sina resultat på ett sådant sätt att de väcker intresse och ger bred återkoppling bland forskare inom systemekonomi och närliggande ämnen, - förmåga att förmedla sina resultat på ett sådant sätt att de väcker intresse och ger bred återkoppling bland representanter för samhället i övrigt, - förmåga att granska vetenskapliga resonemang och upptäcka brister i dessa, - förmåga att säkerställa att nya resultat är korrekta med ett rikt urval av metoder, - förmåga att på ett säkert sätt självständigt sätta sig in i litteratur på alla nivåer inom det specifika forskningsområdet, och - förmåga att behandla verkliga problemställningar med avseende på helhetkoncept. 2
Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen skall doktoranden - visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och - visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. För en doktorsexamen i systemekonomi kan detta innebära men är inte begränsat till - förmåga att se sina egna resultat i ett vetenskapligt och samhälleligt sammanhang, - förmåga att identifiera nya områden som kräver etiska överväganden och bedömningar, - förmåga att göra etiska överväganden inom alla områden där dessa problemställningar redan är kända, och - kunskap om gällande upphovsrätt och etiska riktlinjer vid publicering av vetenskapliga resultat på alla nivåer (författare, granskare och redaktör). Utbildningsspecifikt mål För doktorsexamen i systemekonomi skall doktoranden - vara förberedd för en tänkt kommande arbetsmarknad. För en doktorsexamen i systemekonomi kan detta innebära men är inte begränsat till - kunskaper och färdigheter för att arbeta inom universitetet eller inom någon bransch utanför universitetet, - högskolepedagogiska färdigheter för kommande arbete inom utbildningssektorn, eller - kunskaper i teknik, management och ekonomiska ämnen för kommande arbete inom industri, och - erfarenheter utanför den egna forskningsmiljön. Innehåll och måluppfyllelse En doktorsexamen kräver normalt fyra års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om 240 hp omfattande en kursdel om 60-80 hp och en godkänd vetenskaplig avhandling om 160-180 hp. Utbildning på forskarnivå i systemekonomi vid Linnéuniversitetet är utformad så att planerade mål uppfylls. Utbildning på forskarnivå sker inom institutionens forskningsmiljö. Denna forskarutbildningsmiljö bygger på modellering och simulering i produktion och strukturdynamik, metallurgi, träteknik. Miljön består av forskare med intressen inom bl. a analys, organisation och management, informationssystem, beslutstödssystem utöver de först nämnda områdena. Denna forskarutbildningsmiljö bedriver samarbete med andra ämnen, särskilt med datalogi, byggteknik, träteknik inom den egna fakulteten och med nationalekonomi i andra fakulteter. Institutionen säkerställer aktivt att en så stor del av personalen som möjligt är aktiva forskare så att de kan bidra till avhandlingsarbetet. De som väljs till huvudhandledare väljs bland de forskare som ha relevanta utbildningar och erfarenhet och som har uppvisat en framgångsrik publiceringsverksamhet. Doktoranderna väljs bland studenter som uppfyller urvalskriterierna, se nedan. Utbildningen består av forsknings- och avhandlingsarbete, kurser, deltagande i seminarier, medverkan vid nationella och internationella konferenser. En del av studierna är förlagda utanför den egna forskningsmiljön. 3
Kursdel Kursdelen består av obligatoriska kurser och valbara kurser. Obligatoriska kurser - vetenskapsteori och etik 4 hp - forskningsmetodik 5 hp - seminariekurs 4 hp - karriärplaneringskurs 2 hp Valbara kurser Minst 45 hp av de valbara kurserna ska representera områdena - underhållsteknologi - produktion och produktionslogistik - kvantitativa analysmetoder - ekonomi och livscykelkostnad - analysverktyg för tekniska problem - informationssystem och beslutstödssystem - kontinuerlig och kostnadseffektiv förbättring. Antalet hp per kurs bestäms per doktorand beroende på doktorandens utbildning och erfarenhet. Vilka valbara kurser doktoranden ska läsa bestäms av doktoranden i samråd med examinator och handledaren. Detta fastställs i den individuella studieplanen, se nedan. Avhandlingsarbete och dess kvalitetssäkring För doktorsexamen ska doktoranden författa en vetenskaplig avhandling och ämnet för avhandlingen väljs så att det stöds av de forskningsgrupper som just då är aktiva. Preliminärt ämne väljs i samråd med handledaren redan vid antagning och ämnet preciseras och avgränsas sedan så tidigt som möjligt under forskarstudierna. Avhandlingen kan utformas som ett sammanhängande verk (monografiavhandling) eller som en sammanfattning av publicerade uppsatser (sammanläggningsavhandling). En monografiavhandling är normalt en enhetlig, sammanhållen ensamförfattad text, uppdelad i kapitel, som berör en och samma tematik och som baserar sig på tidigare opublicerade resultat från självständigt utförd forskning. Doktoranden är ensamförfattare till en monografiavhandling. En monografiavhandling ska uppfylla samma kriterier på vetenskaplighet som en sammanläggningsavhandling. Sammanläggningsavhandlingar innehåller i normalfallet ett antal artiklar samt en sammanläggningsdel (kappa). Artiklarna ska ha en kvalitet som bedöms tillräcklig för att de ska kunna antas för publicering, efter eventuell omredigering. Några av dem bör vara publicerade eller accepterade för. Doktoranden skall ha bidragit till de forskningsresultat som ingår i avhandlingen på ett omfattande sätt. Minst en artikel i en sammanläggningsavhandling skall ha doktoranden som förstaförfattare. Sammanläggningsdelen skall innehålla en diskussion om arbetets teoretiska grund och anknytning till tidigare forskning och angränsande ämnen. Sambandet mellan artiklarna diskuteras i denna del. För de ingående artiklarna som är samförfattade med andra personer, ska doktoranden deklarera sina insatser i förordet. 4
För att progressionen i avhandlingsarbetet skall kunna följas steg för steg, sker (vid författande av monografier) en uppföljning av arbetet en gång efter halva tiden och en gång då avhandlingsarbetet bedöms nära nog fullbordat. Båda tillfällena kan göras i form av en intern disputation. Det sista tillfället görs med en diskutant från ett annat lärosäte. Vid författande av sammanläggningsavhandlingar ordnas ett seminarium årligen där doktoranden redogör för resultat i sin forskning. Diskussion av artikelmanuskript är en del av seminariekursen ovan. Syftet med detta är att erhålla nivå på framställningen som medger att arbetena publiceras i tidskrifter med så breda läsarkretsar som möjligt. Uppföljning av avhandlingsarbete skall dokumenteras i den individuella studieplanen. Avhandlingen ska företrädesvis skrivas på engelska för att underlätta internationell bedömning. Avhandlingar som skrivs på engelska ska ha en sammanfattning på svenska. Om avhandlingen skrivs på svenska ska den ha en sammanfattning på engelska. Måluppfyllelse Doktoranden förvärvar bred kunskap och förståelse inom sitt forskningsområde genom de grundläggande kurskraven och genom att bli en del av institutionens forskningsgrupp. Kursansvariga med mycket goda kvalifikationer väljs för kursdelen och bidrar med att ge en bred syn på ämnet. Doktoranden förvärvar djup kunskap och förståelse inom sitt område genom att aktivt delta i relevanta konferenser och genom eget forskningsarbete. Doktoranden väljer aktivt ut fördjupningskurser som stödjer det egna forskningsarbetet i samråd med examinator och handledarna. Fördjupningskurserna ordnas ofta så att de kan attrahera framstående specialister och deltagare från olika delar av världen. En del av fördjupningskurserna är läskurser, där doktoranden skall visa att han/hon på ett säkert sätt på egen hand kan sätta sig in i avancerad forskningslitteratur. Doktoranden utvecklar färdighet och förmåga, särskilt vetenskaplig metodik genom egen forskning, genom samarbete med sina handledare och andra erfarna forskare. I ämnet systemekonomi är diskussioner rörande metodval i våra huvudområden centrala. Samtliga kurser och allt avhandlingsarbete genomsyras av diskussioner om olika metoders för- och nackdelar. Doktoranden skall genom sitt avhandlingsarbete uppvisa en stor del av de färdigheter och förmågor som beskrivs bland målen. Huvudhandledaren leder och planerar avhandlingsarbetet så att det bryts ner i handledningstillfällen, uppsatser/kapitel, seminarier och konferenser. På så vis kan de färdigheter och förmågor som skall uppvisas genom avhandlingsarbetet uppnås steg för steg. Värderingsförmågor och förhållningssätt utvecklas genom att doktoranden dels genomgår kursen i Vetenskapsteori och etik 4 hp. Deltagande i institutionens seminarieserie, Seminariekurs 4 hp, är obligatoriskt för doktoranden, här övas kommunikation mellan och terminologi inom systemekonomi. Institutionen arbetar aktivt med att förbereda doktoranderna för en kommande arbetsmarknad. De kurser som blir aktuella beror i stor utsträckning på doktorandens intressen och behov av fördjupning. Eftersom en av flera karriärvägar är anställning som lärare inom akademien kan kurser i högskolepedagogik ingå bland de valbara kurserna. 5
2 b. Licentiatexamen Mål enligt Högskoleförordningen Kunskap och förståelse För licentiatexamen skall doktoranden - visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. För en licentiatexamen i systemekonomi motsvarar detta vad som angivits för en doktorsexamen med några undantag på grund av att doktoranden inte kan förväntas ha den bredd och den systematiska förståelse inom ämnesområdet som kan förväntas inför en doktorsexamen. Färdighet och förmåga För licentiatexamen skall doktoranden - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. För en licentiatexamen i systemekonomi motsvarar detta vad som angivits för en doktorsexamen med några undantag på grund av att doktoranden inte kan förväntas ha den förmåga till vetenskaplig analys, syntes och kritisk granskning som kan förväntas inför en doktorsexamen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen skall doktoranden - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. För en licentiatexamen i systemekonomi motsvarar detta vad som angivits för en doktorsexamen med några undantag på grund av att doktorandens mer begränsade utbildning inte ger möjlighet att utveckla den intellektuella självständigheten och den fördjupade insikt som kan förväntas inför en doktorsexamen. Utbildningsspecifikt mål För en licentiatexamen i systemekonomi skall doktoranden - vara förberedd för en tänkt kommande arbetsmarknad. För en licentiatexamen i systemekonomi kan detta innebära men är inte begränsat till 6
- kunskaper och färdigheter för att arbeta inom universitetet eller inom någon bransch utanför universitetet, - högskolepedagogiska färdigheter för kommande arbete inom utbildningssektorn, eller - kunskaper i teknik, management och ekonomiska ämnen för kommande arbete inom industri, och - erfarenheter utanför den egna forskningsmiljön. Innehåll och måluppfyllelse Licentiatexamen i systemekonomi kräver normalt två års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om minst 120 högskolepoäng omfattande en kursdel om 30-40 högskolepoäng och en godkänd vetenskaplig uppsats 80-90 hp. Kursdel Kursdelen består av obligatoriska kurser och valbara kurser. Obligatoriska kurser - vetenskapsteori och etik 4 hp - forskningsmetodik 5 hp - seminariekurs 2 hp - karriärplaneringskurs 1 hp Valbara kurser Minst 18 hp av de valbara kurserna ska representera något/några av områdena - underhållsteknologi - produktion och produktionslogistik - kvantitativa analysmetoder - ekonomi och livscykelkostnad - analysverktyg för tekniska problem - informationssystem och beslutstödssystem - kontinuerlig och kostnadseffektiv förbättring Antalet högskolepoäng per kurs bestäms per doktorand beroende på hennes/hans utbildning och erfarenhet. Vilka valbara kurser doktoranden ska läsa bestäms av examinator i samråd med doktoranden och handledaren. Detta fastställs i den individuella studieplanen, se nedan. Avhandlingsarbete och dess kvalitetssäkring Avhandlingsarbete och dess kvalitetssäkring sker efter samma principer som angivits för doktorsexamen ovan. Detta sker dock med beaktande av de nivåskillnader som uttrycks i högskoleförordningen och som identifierats ovan. Inför licentiatexamen författar doktoranden en uppsats som kan vara antingen en monografi eller en sammanläggningsuppsats. Vid sammanläggningsuppsats gäller samma principer som beskrivits ovan för doktorsavhandling, och skall innehålla minst två artiklar av god vetenskaplig kvalitet. Uppsatsen ska företrädesvis skrivas på engelska för att underlätta internationell bedömning. Uppsatser som skrivs på engelska ska ha en sammanfattning på svenska. Om uppsatsen skrivs på svenska ska den ha en sammanfattning på engelska. 7
Måluppfyllelse Måluppfyllelse för licentiatexamen sker efter samma principer som angivits för doktorsexamen, med beaktande av skrivningar i Högskoleförordningen, av samma skäl som angivits ovan. 3. Övrigt I normalfallet ingår institutionstjänstgöring med 20 %, alternativt tjänstgöring ute i näringslivet. Längden på forskarutbildningen förlängs då i motsvarande omfattning, i detta fall till 5 år. Inom institutionstjänstgöringen kan konferensarrangemang, arbete med kurser på grundutbildningsnivå samt arbete med innehållet i kurs- och utbildningsplaner förekomma. 4. Individuell studieplan och ansvarsfördelning Den individuella studieplanen beskriver ansvarsfördelning, studiegång, kurser, avhandlingsarbete, måluppfyllelse och handledning fram till examen. Planen upprättas av huvudhandledare och doktoranden i samråd med examinator och prefekt och ska följas upp minst en gång varje år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider. Beträffande allmänna anvisningar, se HF 6 kap 29. Huvudhandledaren ansvarar för den övergripande planeringen av utbildningen på forskarnivå och för att de givna problemställningarna är tillräckligt intressanta och kan sättas in i ett sammanhang. Syftet med detta är att avhandlingsarbetet ska fortgå oberoende om huvudhandledaren är tillfälligt frånvarande. Huvudhandledaren ansvarar också för att doktorandens avhandlingsarbete utgör en helhet i slutskedet av forskarutbildningen. Examinator ansvarar för att den individuella studieplanen vid varje revisionstillfälle fastställer hur de olika examensmålen i denna allmänna studieplan, Linnéuniversitetets interna regler och HF kommer att uppfyllas för doktoranden. Examinator ansvarar för att doktoranden efter genomgången forskarutbildning uppfyller samtliga mål. Prefekten för den institutionen till vilken doktoranden är knuten, i normalfallet genom anställning, ansvarar för att de krav som finns på forskningsmiljön och doktorandens arbetsförhållanden är uppfyllda. Institutionens prefekt skall ta initiativ till uppdatering av den individuella studieplanen ifall väsentliga förändringar i forskningsmiljön påkallar detta. Beslutande organ för doktoranders individuella studieplaner framgår av universitetets beslutsoch delegationsordning. Beslutande organ skall vidta åtgärder ifall någon av de parter som undertecknat den individuella studieplanen inte uppfyller sina skyldigheter. En aktuell individuell studieplan måste finnas tillgänglig under hela den tid forskarstudierna pågår. 5. Examination Licentiatseminarium Opponent och ordförande vid licentiatseminariet utses. Licentiatuppsatsen betygssätts av doktorandexaminatorn med undantag av de fall då examinator är doktorandens biträdande handledare. I dessa fall måste en annan betygssättare av licentiatuppsatsen utses. Licentiatuppsatsen ska försvaras muntligt vid ett offentligt seminarium som leds av en ordförande. 8
Disputation En betygsnämnd ska bestå av tre ledamöter. I betygsnämnden ska minst en ledamot ingå som inte är verksam vid Linnéuniversitetet. I betygsnämnden får högst en ledamot ingå som är verksam vid samma ämne/miljö som doktoranden. Samtliga betygsnämndsledamöter bör vara minst docenter eller ha motsvarande kompetens. Den som varit handledare för doktoranden får inte ingå i betygsnämnden. Båda könen ska vara representerade i betygsnämnden. Bestämmelserna ovan om deltagande vid betygssättningen av doktorsavhandlingen gäller även då gruppsuppleant inträder i någon ordinarie ledamots frånfälle. Utbildningens kurser bedöms med betygen Godkänd eller Icke godkänd av en av universitetet särskild lärare (examinator). Vid examination och betygssättning av doktorsavhandlingen tillämpas LnU:s Lokala regler för utbildning på forskarnivå. Inför utfärdandet av examensbevis ska examinator skriftligen intyga att samtliga mål i forskarutbildningen är uppfyllda. 6. Behörighet 6a. Grundläggande behörighet Behörighetsregler framgår ur HF 7 kap 35 och HF 7 kap 39. 6b. Särskild behörighet Behörighetsregler framgår ur HF 7 kap 40. För särskild behörighet att antas till utbildning på forskarnivå i systemekonomi erfordras - minst 90 högskolepoäng i ämnet systemekonomi eller i ämnen som anknyter till utbildningen på forskarnivå eller motsvarande kunskaper förvärvade i någon annan ordning inom eller utom landet, och - goda språkkunskaper i svenska och/eller engelska. 7. Bedömnings- och urvalskriterier Ansökan till utbildning på forskarnivå regleras i antagningsordningen. Urval av sökande görs med hänsyn till de sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen på forskarnivå. Bedömningen tar hänsyn till den vetenskapliga skickligheten dokumenterad i vetenskapliga arbeten, särskilt på kvaliteten på uppsatser på grundnivå, avancerad nivå och andra vetenskapliga arbeten. Bedömningen tar vidare hänsyn till grundexamens bredd och sammansättning och till den bild som tänkt huvudhandledare, examinator och andra kollegor inom forskargruppen och ämnet får av den sökandens förutsättningar. De sökande rangordnas av det berörda organet for forskarutbildning efter att yttrande från den tilltänkta huvudhandledaren erhållits med förslag på rangordning. Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Högskolan bestämmer vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen. Se även (HF 7 kap 41 ) 9
8. Antagning Antagning regleras i antagningsordningen och av HF 7 kap 36. Beslutande och beredande organ framgår av universitetets besluts- och delegationsordning. 9. Övergångsregler Eventuella övergångsregler i förhållande till tidigare allmänna studieplane. En doktorand som antagits att följa en äldre allmän studieplan kan avlägga examen enligt denna under förutsättning av aktuell högskoleförordning följs. Doktorander antagna till äldre studieplan i forskarutbildningsämnet systemekonomi, Dnr: 2011/573 kan byta till gällande allmän studieplan. 10. Examensbenämningens förled För forskarexamina inom ämnet systemekonomi används förledet teknologie om inte grundexamen anger annat förled. 11. Möjlighet att avlägga delexamen Inom ämnet systemekonomi finns möjlighet för studerande med doktorsexamen som slutmål att avlägga licentiatexamen. 10