Lättläst Om du har en funktionsnedsättning
Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Den ger ekonomiskt skydd för familjer och barn, för personer med funktionsnedsättning samt vid sjukdom, arbetsskada och ålderdom. Genom Sveriges medlem skap i EU kan du ha rätt till socialförsäk rings förmåner i andra EU-länder Socialförsäkringen administreras av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Försäkringskassan har hand om bidrag och ersättningar till barnfamiljer, sjuka och personer med funktionsnedsättning. Pensionsmyndigheten har hand om pensioner och andra stöd till äldre och efterlevande.
Välkommen till Försäkringskassan Den här broschyren är till för dig som har en sjukdom under en längre tid och för dig som har en funktionsnedsättning. Här kan du läsa om handikappersättning, vårdbidrag, bilstöd och assistansersättning. Du kan också läsa om hur du söker arbetshjälpmedel, vem som kan få sjukersättning och hur du kan få hjälp med att betala hyran till din bostad. Broschyren handlar också om hjälp till dig som är förälder och vårdar ett sjukt barn eller ett barn med en funktionsnedsättning. Om du vill veta mer om något bidrag kan du gå in på vår webbplats www.forsakringskassan.se. Där finns det faktablad som går att skriva ut. Har du inte dator eller Internet kan du alltid prata med oss på Försäkringskassan. Det här måste vi alltid få veta För att Försäkringskassan ska kunna ge dig de pengar som du har rätt till, måste vi få veta en del om ditt liv. Ibland måste vi till exempel veta hur mycket pengar du tjänar.
Innehåll 1 Om du behöver ekonomisk hjälp 5 2 Om ditt barn behöver särskild vård eller tillsyn 7 3 Hjälp med pengar att skaffa bil 11 4 Hjälp i vardagen 13 5 Om du behöver hjälpmedel för att kunna arbeta 15 6 Om du blir sjuk 17 7 Om du skadar dig när du arbetar 23 8 Hjälp tillbaka till arbetet 24 9 Tandvård 25 10 Hjälp med bostadskostnad 26 11 Om du är med i ett arbets marknadspolitiskt program 27 12 Så här kan du göra 28
1 Om du behöver ekonomisk hjälp Handikappersättning Om du har en sjukdom under en längre tid eller om du har en funktionsnedsättning kan du få handikappersättning. Du kan få handikappersättning om du behöver hjälp av en annan person i vardagen eller för att kunna arbeta eller studera. Du kan också få handikappersättning om du har merkostnader. Merkostnader är extra kostnader som du har därför att du är sjuk eller därför att du har en funktionsnedsättning. Du kan tidigast få handikappersättning från juli månad det år du fyller 19 år. Du måste ha fått din funktionsnedsättning innan du fyller 65 år. Du ska behöva stöd i mer än ett år. När Försäkringskassan beslutar om du ska få handikappersättning undersöker vi tillsammans med dig ditt behov av hjälp och hur stora merkostnader du har. 5
Vård på en institution Om du får vård på eller utanför en institution under sex månader eller längre kan du inte få handikappersättning. Men de dagar som du inte är på institutionen kan du få handikappersättning. En institution är ett ställe där människor får vård och hjälp. Det kan till exempel vara ett sjukhus eller ett familjehem. Hur mycket får man i handikappersättning? Handikappersättningen är olika mycket för olika personer. Det beror på hur mycket hjälp du behöver och på hur stora merkostnader du har. Ersättningen finns i tre nivåer. Du betalar ingen skatt på handikappersättningen. Hur får man handikappersättning? Du ansöker om handikappersättning med en särskild blankett som finns hos Försäkringskassan eller på webbplatsen www.forsakringskassan.se. 6
2 Om ditt barn behöver särskild vård eller tillsyn Vårdbidrag Föräldrar som vårdar sitt sjuka barn eller ett barn med funktionsnedsättning kan få vårdbidrag. För att du ska få vårdbidrag måste barnet behöva särskild tillsyn och vård i minst sex månader. Du kan också få vårdbidrag om du har merkostnader. Merkostnader kan till exempel vara pengar för barnets kläder som kanske slits ovanligt mycket eller för att kläderna måste tvättas ofta. Om det finns flera barn med funktionsnedsättning i samma familj så tänker Försäkringskassan på vad alla barn med funktionsnedsättning i familjen behöver. Försäkringskassan räknar ihop barnens merkostnader. På så sätt kan du få vårdbidrag även om varje barn för sig inte skulle ge rätt till det. 7
Du kan få vårdbidrag redan när barnet är nyfött. Du kan längst få vårdbidrag till och med juli månad det år barnet fyller 19 år. Du betalar skatt på vårdbidrag som du får för särskild tillsyn och vård. Pengarna ger dig pensionsrätt men inte sjukpenning. Du betalar inte skatt på vårdbidrag som du får för merkostnader. De pengarna ger dig inte heller någon pensionsrätt. Vårdbidraget kan inte ge dig rätt till sjukpenninggrundande inkomst. Vårdbidrag om ditt barn inte bor hemma Om ditt barn får vård på sjukhus eller en annan institution kan du få behålla vårdbidraget i sex månader. Ibland också längre tid. En institution är någonstans där människor får vård och hjälp, till exempel ett sjukhus eller en gruppbostad. Ett barn som får vård på en institution kan ibland komma hem. Då betalar Försäkringskassan ferievårdbidrag om barnet är hemma i minst tio dagar under tre månader eller minst tio dagar efter varandra. 8
Om ditt barn är på elevhem vid en statlig specialskola eller på riksgymnasium kan du få vårdbidrag för den tid som ditt barn är hemma. Du ansöker om vårdbidrag med en särskild blankett som finns hos Försäkringskassan. Du kan också hämta den från webbplatsen www.forsakringskassan.se. Barn som har rätt till stöd enligt LSS LSS betyder Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionshinder. Föräldrar till barn som har rätt till hjälp enligt LSS kan få pengar för högst tio kontaktdagar varje år. Föräldrarna kan ta ut kontaktdagarna från att barnet föds till barnet fyller 16 år. Kontaktdagarna kan du använda om du behöver gå en föräldrautbildning för att lära dig mer om att vårda barn med funktionsnedsättning. Eller om du ska vänja ditt barn vid att gå i förskolan eller i skolbarnomsorg. Båda föräldrarna kan använda kontaktdagarna för samma barn och för samma tid. Barnet behöver inte vara med. 9
Tillfällig föräldrapenning för vård av barn över 16 år Föräldrar till barn som får stöd enlig LSS kan få pengar för vård av barn som har fyllt 16 år men inte 21 år om föräldern behöver stanna hemma från arbetet om barnet blir sjukt. Du kan få pengar om barnet plötsligt blir sjukt eller om barnets sjukdom blir värre. Barnet får inte ha flyttat hemifrån. Om barnet har fyllt 21 år och går i särskolans gymnasium eller på gymnasieskola för rörelsehindrade barn, kan du få tillfällig föräldrapenning fram till vårterminens slut det år barnet fyller 23 år. 10
3 Hjälp med pengar att skaffa bil Bilstöd Du kan få hjälp med pengar till en bil om du har svårt att röra dig själv på grund av att du har funktionsnedsättning. Du kanske också har svårt att resa med buss, tåg eller tunnelbana. Det kan också gälla dig som har hjälpmedel eller astma. Om du har ett barn med funktionsnedsättning kan få pengar till bil om du behöver resa med barnet. Du kan få bidrag för att köpa bil och för att anpassa en bil. Du kan också få pengar till en körkortsutbildning. Du kan få bilstöd också för moped och motorcykel. För att köpa bil kan du få grundbidrag och anskaffningsbidrag. Grundbidrag kan du söka vad du än tjänar. 11
Anskaffningsbidrag kan du bara få om du tjänar lite pengar. Om du en gång har fått grundbidrag eller anskaffningsbidrag måste du vänta minst nio år innan du får ett nytt bidrag. Men har du särskilda skäl kan du få söka nytt grundbidrag eller anskaffningsbidrag innan nio år har gått. För att bygga om bilen så att den passar dig kan du få anpassningsbidrag. Anpassningsbidrag kan du söka när du behöver bygga om bilen. När du ska köpa bilen Försäkringskassan ska säga ja till att du får bidraget innan du köper bilen. Tänk på att välja en bil som går att bygga om så att den passar ditt eller ditt barns behov och att bilen ska hålla i minst nio år. Så här får du bilstöd Du ansöker om bilstöd på en särskild blankett som finns hos Försäkringskassan. Du kan också hämta den på webbplatsen www.forsakringskassan.se. 12
4 Hjälp i vardagen Assistansersättning Har du en funktionsnedsättning som gör att du behöver hjälp med måltider, med att tvätta dig, klä dig, eller tala med andra kan du ha rätt till en personlig assistent Om du behöver sådan hjälp mer än 20 timmar i veckan får du pengarna till en assistent från Försäkringskassan. Det kallas assistansersättning. Behöver du hjälp mindre än 20 timmar varje vecka kan kommunen hjälpa dig. Om du bor i gruppbostad kan du inte få assistansersättning. Dessa personer kan söka assistansersättning: Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Vuxna personer som har fått en hjärnskada som gör att de behöver hjälp av andra. Personer som har en funktionsnedsättning som gör att de behöver hjälp av andra. Det gäller inte om funktionsnedsättningen har med vanligt åldrande att göra. 13
Har du fått assistansersättning innan du fyllde 65 år får du behålla ersättning. Du kan inte söka assistansersättning om du redan har fyllt 65 år. Så här söker du Prata med någon på Försäkringskassan så får du hjälp med att fylla i blanketten. Den heter Ansökan om assistansersättning. Du kan också hämta blanketten på webbplatsen www.forsakringskassan.se. Kommunen kan också tala om för Försäkringskassan att du behöver personlig assistans. Då behöver du inte söka själv. Även om kommunen söker åt dig ska Försäkringskassan tala med dig om vilken hjälp du behöver. Om något ändras för dig som gör att du behöver mer eller mindre assistansersättning måste du tala om det för Försäkringskassan. Försäkringskassan fattar då ett nytt beslut. Det kan vara bra att veta att även om ingenting ändras fattar Försäkringskassan ett nytt beslut efter två år. 14
5 Om du behöver hjälpmedel för att kunna arbeta Arbetsgivarens ansvar Det är arbetsgivaren som ska göra så att arbetsplatsen passar alla dem som arbetar där. Om någon behöver hjälpmedel på arbetsplatsen eller att arbetsplatsen byggs om kan ibland Försäkringskassan hjälpa till med pengar. Vem kan få hjälpmedel? De som arbetar åt någon, de som är egna företagare, och de som är arbetsgivare kan alla få bidrag till arbetshjälpmedel. Arbetsgivare kan få pengar till att bygga om arbetsplatsen. Försäkringskassan kan ge pengar till en person till och med månaden innan han eller hon fyller 65 år. 15
Så här söker du Man kan bara få pengar från Försäkringskassan till arbetshjälpmedel eller till att bygga om arbetsplatsen om någon får rehabilitering eller för att någon ska slippa skador. Du söker med en blankett som finns hos Försäkringskassan. Den heter Ansökan om bidrag till arbetshjälpmedel. Du kan också hämta den på webbplatsen www.forsakringskassan.se. Du måste söka pengarna innan du köper hjälpmedlet eller innan du bygger om. Andra myndigheter kan också hjälpa till. Arbetsmarknadsmyndigheterna ska ge arbetshjälpmedel till den som har funktionsnedsättning och börjar ett nytt arbete. Det gäller det första året på det nya arbetet Sedan ska Försäkringskassan se till att arbetshjälpmedlet blir lagat. Hälsovården och sjukvården ska ordna hjälpmedel som du behöver utanför arbetet. Länsstyrelsen kan ge pengar till lantbrukare som vill förenkla sitt arbete. Länsstyrelsen kan också ge pengar till lantbruk som ligger på platser som många människor flyttar från. 16
6 Om du blir sjuk Sjukpenninggrundande inkomst Sjukpenninggrundande inkomst är något som Försäkringskassan använder för att räkna ut hur mycket pengar du ska få när du är sjuk och inte kan arbeta. Hur stor sjukpenninggrundande inkomst du har beror på hur mycket pengar du tjänar på ett år när du arbetar. Sjuklön eller sjukpenning Du har rätt till sjuklön från din arbetsgivare om du blir sjuk när du arbetar. För att få sjuklön måste du ha haft ditt arbete i minst en månad eller ha arbetat i 14 dagar efter varandra Du får sjuklön de första 14 dagarna när du blir sjuk. Om du är sjuk längre tid än 14 dagar ska din arbetsgivare tala om det för Försäkringskassan. Försäkringskassan tar reda på om du har rätt till sjukpenning. Om du har rätt till sjukpenning får du det om du fortfarande är sjuk efter 14 dagar. 17
Om du inte har ett arbete och inte får någon sjuklön de första 14 dagarna kan du få sjukpenning från Försäkringskassan också de första 14 dagarna när du är sjuk. Du kan få pengar för hela dagen eller en del av dagen. Det beror på hur mycket du orkar att arbeta. Men den första dagen som du är sjuk är en karensdag. På karensdagen får du inga pengar. Om du är sjuk mer än en vecka måste du visa läkarintyg för att fortsätta att få pengar. En läkare skriver intyget. Allmänt högriskskydd Du får inte pengar för den första dagen du är sjuk. Det kallas karensdag. Men om du är sjuk fler än 10 gånger på ett år kan du slippa karensdagen. Då får du pengar från första dagen du är sjuk. Det kallas allmänt högsriskskydd. Egna företagare som har valt sin egen karenstid på 14,30, 60 eller 90 dagar har inte allmänt högriskskydd. 18
Särskilt högriskskydd Om du har en sjukdom som gör att du ofta är sjuk och måste stanna hemma från arbetet kan du få sjuklön eller sjukpenning redan från första dagen. Det betyder att du slipper karensdagen. Med ofta menar Försäkringskassan fler än 10 gånger på ett år. Det gäller också om du vet att din sjukdom gör att du måste vara borta från arbetet en eller flera gånger i minst 28 dagar i följd på ett år. Det kallas för särskilt högriskskydd. Om du får särskilt högriskskydd så betalar Försäkringskassan pengar till din arbetsgivare när din arbetsgivare betalar sjuklön till dig. Din arbetsgivare måste ansöka för att få pengarna från Försäkringskassan Även om du är arbetslös kan du ansöka om särskilt högriskskydd. Det kan vara bra att visa när du söker arbete. Då vet arbetsgivaren att han eller hon inte behöver betala sjuklön till dig om du blir sjuk och inte kan arbeta. Du ansöker om särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan. Försäkringskassan kan be dig lämna ett papper som en läkare skriver åt dig. Det kallas för läkarutlåtande. 19
Reseersättning i stället för sjuklön eller sjukpenning Ibland kan du få reseersättning i stället för sjuklön eller sjukpenning. Det gäller om du orkar arbeta men inte resa till arbetet på vanligt sätt. Arbetsgivaren betalar då till exempel taxi åt dig. Förebyggande sjukpenning Du kan få sjukpenning när du får behandling eller träning för att slippa bli sjuk eller för att bli frisk fortare. En läkare ska ha sagt att du behöver behandlingen eller träningen. Försäkringskassan ska säga ja till behandlingen eller träningen. Aktivitetsersättning Du som är mellan 19 år och 29 år kan få pengar om du inte kan arbeta alls eller bara kan arbeta en del av dagen under minst ett år. Det kallas aktivitetsersättning. Det ska vara en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du inte kan arbeta helt. Du kan få aktivitetsersättning för hela dagen eller för en del av dagen. Det beror på hur mycket eller lite du kan arbeta. 20
När du får aktivitetsersättning får du göra sådant som kan hjälpa dig att få arbete. Det kan till exempel vara utbildning eller träning. Aktivitetsersättning för att gå klart skolan Ibland kan man behöva längre tid för att bli klar med grundskolan eller gymnasieskolan därför att man har en funktionsnedsättning. Då har man rätt till aktivitetsersättning under tiden man går klart skolan. Du kan ansöka om aktivitetsersättning eller så kan Försäkringskassan byta ut din sjukpenning mot aktivitetsersättning. Du ansöker på en särskild blankett som du får av Försäkringskassan. Du kan också hämta den på webbplatsen www.forsakringskassan.se. Sjukersättning Du som är mellan 30 år och 64 år kan få sjukersättning om du inte kan arbeta. för att du har en sjukdom eller funktionsnedsättning. Du kan få sjukersättning för hela dagen eller en del av dagen. Du kan bara få sjukersättning om du inte kommer att kunna börja arbeta senare. 21
Du ansöker själv om sjukersättning eller så kan Försäkringskassan byta ut din sjukpenning mot sjukersättning. Du söker på en särskild blankett hos Försäkringskassan. Du kan också hämta den på webbplatsen www.forsakringskassan.se. Vilande sjukersättning och aktivitetsersättning Har du sjukersättning eller aktivitetsersättning och vill prova på att arbeta utan att förlora din ersättning? Då kan du ansöka om vilande sjukersättning eller vilande aktivitetsersättning. Du kan först prova att arbeta med lön och ersättning på samma gång. Om det går bra att arbeta kan du be om att få din ersättning vilande. Du kan arbeta och ha din ersättning vilande i högst två år. Du får bara lön under den tiden. Om du sedan slutar arbeta får du tillbaka din ersättning av Försäkringskassan. 22
7 Om du skadar dig när du arbetar Arbetsskadeförsäkringen Om du skadar dig på din arbetsplats eller på väg till eller från ditt arbete kan du få pengar från arbetsskadeförsäkringen. Arbetsskadeförsäkringen kan också hjälpa dig om du blir sjuk av något på ditt arbete. Det kallas arbetssjukdomar. Det kan vara om du blir sjuk av att arbeta med olika ämnen, eller om du får ont i ryggen. En del smittsamma sjukdomar till exempel gulsot och sjukhussjukan kan också vara arbetsskador. Om du blir skadad i ditt arbete ska du genast tala om det för din arbetsgivare. Arbetsgivaren talar sedan om det för Försäkringskassan och skyddsombudet. 23
8 Hjälp tillbaka till arbetet Rehabilitering Försäkringskassan tar reda på om du behöver rehabilitering för att kunna arbeta igen när du har varit sjuk eller skadad länge. Om du behöver rehabilitering ska du få en rehabiliteringsplan. Du, Försäkringskassan, din läkare och din arbetsgivare skriver rehabiliteringsplanen tillsammans. Rehabiliteringsersättning När du får rehabilitering kan du också få pengar. Pengarna kallas rehabiliteringsersättning. Rehabiliteringsersättningen består av två delar. Den första heter rehabiliteringspenning. Den får du till exempel om du arbetstränar eller går på en utbildning. Den andra heter särskilt bidrag. Särskilt bidrag kan du få om du har extra kostnader för din rehabilitering. Det kan till exempel vara kursavgifter eller skolböcker. 24
9 Tandvård Äldre människor och personer med funktionsnedsättning som får vård av kommunen och har svårt att gå till tandläkaren kan gratis få träffa en tandhygienist. Tandhygienisten lär ut hur man sköter sina tänder på bästa sätt. Prata med Landstinget så får du veta mer. 25
10 Hjälp med bostadskostnad Bostadstillägg Om du har sjukersättning eller aktivitetsersättning kan du få bostadstillägg. Hur mycket pengar du får i bostadstillägg beror på hur mycket du tjänar och på hur mycket du betalar för din bostad. 26
11 Om du är med i ett arbetsmarknadspolitiskt program Aktivitetsstöd Om du går en arbetsmarknadsutbildning, arbetstränar, har arbetspraktik, eller arbetar på datortek kan du få aktivitetsstöd. Du får lika mycket pengar som om du skulle ha fått från arbetslöshetskassan. Har du inte rätt till pengar från arbetslöshetskassan kan du ändå få pengar. För unga människor med funktionsnedsättning som varit med i ett arbetsmarknadspolitiskt program i mer än ett år finns särskilda regler. Arbetsförmedlingen talar om vilka arbetsmarknadspolitiska program som ger rätt till aktivitetsstöd. Försäkringskassan räknar ut hur mycket pengar du kan få. Försäkringskassan betalar också ut pengarna. 27
12 Så här kan du göra Självbetjäning på www.forsakringskassan.se Du kan sköta många ärenden själv hos Försäkringskassan med hjälp av våra självbetjäningstjänster. För att du ska kunna göra det måste du ha en e-legitimation. Med e-legtimation kan du visa vem du är och skriva under blanketter på datorn. Du skaffar din e-legitimation från din bank eller från Telia. På webbplatsen www.forsakringskassan.se kan du också beställa information på talkassett och punktskrift och hämta blanketter och räkna ut hur mycket pengar du kan få i föräldrapenning eller i bostadsbidrag. Självbetjäning på telefon 020-524 524 Du kan ringa till Försäkringskassans telefon för självbetjäning. Det är en automatiska telefonsvarare. Där kan du till exempel beställa blanketter och broschyrer. Du kan också anmäla vård av sjukt barn. Telefonen är alltid öppen. Det är gratis att ringa dit. 28
Om du har frågor Vill du prata med någon på Försäkringskassan ska du ringa till vårt Kundcenter. Telefonnumret är 0771-524 524. 29
Skyldigheter Anmäl förändringar till Försäkringskassan Du är alltid skyldig att anmäla ändrade förhåll anden som har betydelse för rätten till Om ersättning. socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska Vad händer trygghetssystemet. om du får Den för svenska hög socialförsäkringen gäller i stort sett alla som ersättning? bor eller arbetar i Sverige. Den ger ekonomiskt skydd Om du för får familjer en ersättning och barn, som för du personer inte har rätt med till, blir funktionsnedsättning du normalt skyldig samt att betala vid sjukdom, tillbaka arbetsskada pengarna. Det och gäller ålderdom. även om Genom det inte är ditt Sveriges fel att du medlem fått ersättningen. skap i EU kan du ha rätt till socialförsäk rings förmåner i andra EU-länder Socialförsäkringen Försäkringskassan administreras polisanmäler av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. misstänkt brott Försäkringskassan har hand om bidrag och Att medvetet ersättningar lämna till felaktiga barnfamiljer, uppgifter sjuka och eller personer låta bli att med anmäla funktionsnedsättning. förändringar som Pensionsmyndigheten kan påverka rätten till har ersättning hand om kan pensioner vara och brottsligt. andra Försäkringskassan stöd till äldre och efterlevande. polisanmäler alla misstänkta bidragsbrott.
Mer information Den här broschyren ger bara allmän information. Texten är inte lagtext. Texten är omskriven till lättläst svenska. Vill du veta mer kan du läsa på www.forsakringskassan.se. Där finns faktablad som har mer information om våra ersättningar. Du kan också ringa till vårt Kundcenter 0771-524 524. Broschyren finns också som inte lättläst. Informationen finns på talkassett och i punktskrift och kan beställas från Inläsningstjänst AB telefon 08-556 115 64. På www.forsakringskassan.se finns också ljudfiler. Adresser till andra myndigheter På arbetsförmedlingens webbplats www.arbetsformedlingen.se kan du läsa mer om arbete och arbetsmarknad. Har du frågor om skatt kan du gå in på www.skatteverket.se. På Socialstyrelsens webbplats www.socialstyrelsen.se kan du läsa mer om underhållsbidrag. FK 4013 2012-12-18