Ätten von Fersens viktiga resurser i 1700-talets Sverige: äktenskap, släktband och vänskap

Relevanta dokument
Ett ståndsmässigt liv

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

Marie Lindstedt Cronberg

Min hjärtans allra käraste på världen

Till överste Brandon Från Beth Williams

Gillbergs skissbok Anteckningar Börje Sandén

Föreläsning 2: Släktskap, härstamning och äktenskapsregler. A3 Vardagslivets sociala organisation

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

Franska Revolutionen. Varför blev det revolution? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

Hittar du andra svåra ord? Skriv ner dem och slå upp betydelsen i en ordbok. Använd fem av orden i meningar. Meningarna kan handla om boken.

Roger Rosbeck, S:t Örjans skolor, Stockholm

Aurore Bunge analysera och inspireras av Anne Charlotte Lefflers novell

Släkttavlor i genetiken

I slutet av 80-talet genomfördes stora förändringar av familjerättslagstiftningen.

SAMLADE SKRIFTER OLOF VON DALIN

Välkommen till vecka 3

Eva Andreas Tunadalskyrkan Fil 3:17-4:7 Gläd er i Herren

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

a) Vad ger du för råd till Bertil angående egendomen som Stella ägde? (4p)

Daniel Jönsson Broman och hustru Karin Olofsdotter. År 1679 uppges de vara utfattiga.

FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE

Prästen Swen Schöldberg och familjen Upmark

Karaktärer som uppträder i boken

CEDERSCHIÖLD. häst) och hans 2:a hustru Katarina Poppelman (halvsyster till Gunnars mf fm mf mm Margareta Samuelsdotter). Se även stamtabell.

Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan står sedan svaret.

Mera uppgifter om en del släkter i Hundra adelssläkter Upplands-Bro av Kjell Stensson

Stora Halängen och Konrad och Arne Beurling

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

Bibeln för barn presenterar. Berättelse 36 av 60

LIVETS STIG BÄR FRAMÅT Broschyr om testamenten

Franska revolutionen. en sammanfattning

Världskrigens tid

Innehåll. Förord Monarken och demokratin... 11

Åke Gösta Fredricsson ( )

Fyra systrar och en halvsyster

Mor till 14 barn, varav 12 uppnådde vuxen ålder 4 flickor och 10 pojkar. I tidig ålder dog Bengt (3 maj maj 1889) Uno ( )

Antavla för Friman, Daga Eleonora

avlägsen släkting (t.ex. kusin)

1. Gustav Vasa som barn

H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med. anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den

Far: Reg.nr.: 328 ( * ) Mor: Reg.nr.: 329 ( * )

NÄRSTÅENDE PERSONS ANSÖKAN OM ÖVERLÅTELSE AV EGENDOM SOM TILLFALLIT STATEN I ARV

UPPSTÅNDELSEN & LIVET

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Enkel dramatisering Helige Martin de Porres Festdag 3 nov

FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE

Prov svensk grammatik

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Tro medför gärningar - efterföljelse

APOKRYFERNA SUSANNA TILL KING JAMES BIBLE Susanna

Makars efternamn och barns efternamn

Kom igång med Disgen. 1 Startfönstret. 1.1 Här finns 3 länkar för att komma igång:

ISBERGET. Akuta fasen. Socialisation

INNEHÅLL. sig till yttre och inre engagemang Dåliga handlingsmodeller. handlingsmodeller

ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2

Träna svenska A och B. Häfte 9 Familj och släkt

1. DE ÄLSKANDE Idag är det fem år sedan vi började fira Eldnatten, så jag tar tillfället i akt att fresta era sinnen med

46 von Johnstone. Ätten Johnstones vapen. Gunnar Tonnquists släktbok 46. Flenshult i Kalstorp. 46_v johnstone.docx Sidan

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

Batsmanstorp Fordubblingstorp pa Skogsby Nr 66 i torpparmen

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad:

Rollista ur Mord på Slottet

KONUNG GUSTAF II ADOLFS SKRIETER STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNER, Kongl. Boktryckare.

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: Föräldrar

Stormaktstiden- Frihetstiden

24{BASE}=SFST&%24{TRIPSHOW}=format%3DTHW&BET=2001%3A82%24 (accessed 12 August 2013)

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 14 juni, 1809 Wisinge, Täby, Stockholms län. Föräldrar

Den utfärdande myndigheten behåller originalet av arvsintyget.

Frihetstiden. Grupper Frihetstiden: Gustav III Ostindiska kompaniet Carl von Linné Falu koppargruva Jonas Alströmer Arvid Horn

Generation I. Barn: Generation II

Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige?

Lättläst beskrivning av handlingen

Se, jag gör allting nytt.

Högadeln bor i staden

Tabell 1. Tabell 2 (generation 1) (Från Tabell 1) Tabell 3 (generation 2) (Från Tabell 2) Tabell 4 (generation 3) (Från Tabell 3)

J Gruppövningar

Bibeln för barn presenterar. Jesu födelse

Början på människans olycka

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

Migrationsöverdomstolens avgörande den 1 juni 2016 i mål UM , MIG 2016:13

s. 1/16 Nordiskt slotts- och herrgårdssymposium EXKURSIONDAG 1 Sturefors

I födelseboken för Målilla (C4, page 299, SVAR bild 165) står att Johan August är född oäkta med mor Johanna Johansdotter i Emmenäs Målilla.

Släkt, vänner och makt

Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

En kränkning av barns och ungas rätt till integritet?

Falkenbergska samlingen Brevskrivareregister

Starka Kvinnor. QvinnoUniversitetet FREDRIKA BREMER ( ) FREDRIKA BREMER ( )

Tyra Ljunggrens personarkiv.

Kristendomen. Inför provet

Gården nr Källa AI:23a Sid 239 Ingeberg Äger Gården nr Källa AI:24a Sid 212 Ingeberg Äger

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 128:1 2008

Bibeln för barn. presenterar. Jesu födelse

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen

Om arv och testamente, framtiden och djuren.

Den rätte för min syster

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

Kom igång med Disgen. 1 Startfönstret. 1.1 Här finns 3 länkar för att komma igång:

Transkript:

Fil. lic. Johanna Ilmakunnas Forskarna vid historiska institutionen PB 4 FI-00014 Helsingfors universitet Finland johanna.ilmakunnas@helsinki.fi Svenska ekonomisk-historiska mötet i Uppsala 2009 Sessionen Släktband och äktenskap som resurs Ätten von Fersens viktiga resurser i 1700-talets Sverige: äktenskap, släktband och vänskap Släkten von Fersen adlades i Sverige 1674. Den grevliga grenen von Fersen introducerades på svenska riddarhuset år 1719. Efter freden i Nystad 1721 bestämde greve Hans von Fersen (1683 1736) att sälja sina kvarstående baltiska egendomar, köpa gods i Sverige och installera sig där. I Sverige var Fersen mer eller mindre en uppkomling, även om hans far Reinhold Johan von Fersen var greve och kunglig råd. Därför behövde han skapa viktiga kontakter för att kunna etablera sig och sin släkt till Sverige inom den svenska aristokratin. År 1715 gifte Hans von Fersen sig med den mycket förmögna grevinnan Eleonora Margareta Wachtmeister af Mälsåker (1684 1748) vars släktband och förmögenhet hjälpte Fersen på hans militära, civila och politiska karriär (Fersen hörde till de allra första hattarna). Det är tydligt att Fersens äktenskap med Eleonora Wachtmeister utgjorde en viktig social, politisk och ekonomisk resurs för honom. Äktenskapet och släktbandet med ätterna Wachtmeister och Gyllenstierna hjälpte i sin tur Hans von Fersens söner, Carl von Fersen (1717 1786) och Axel von Fersen d.ä. (1719 1794) att nå en ställning inom den högsta svenska aristokratin på 1700-talet, den förste vid hovet, den andre inom en militär och politisk karriär. I sin tur de gifte sig fördelaktigt och stärkte sin släktens resurser, status och makt. Likadana målsättningar hittar man bakom de äktenskap som deras barn gick in i. Syftet med detta föredrag är att kartlägga hurdan strategi familjen von Fersen hade för att skapa sig viktiga släktband, äktenskapsförhållanden och vänskapsband inom Sveriges aristokrati på 1700- talet. Hur valde man sina gemåler? Hurdan kontaktnät skapades genom äktenskap? Hurdan betydelse hade släktband eller vänskapsband för männens karriärer inom släkten? Vilken vikt lades 1

på damernas personliga kontakter utom familjeförhållandena? Var den Fersenska strategin fruktbar; nådde släkten på 1700-talet den status, makt och ställning som den sökte? Äktenskapet var vid sidan om arvet en viktig ekonomisk resurs för adeln. Giftermål sammanhängde med arv därför att det genom gifte kom egendom in i adelsfamiljer som i sin tur blev arv till kommande generationer. Å andra sidan förlorade den andra ätten samtidigt sin egendom via giftermålet. Det var möjligt och vanligt att öka jordegendomar genom förmånliga äktenskap, och äktenskap stärkte släktens status också på ett socialt och kulturellt samt på ett politiskt sätt. Greve Hans von Fersens äktenskap med den förmögna arvtagerskan grevinnan Eleonora Wachtmeister år 1715 var just ett den här typens adligt äktenskap. Det införde släktband mellan flera högadliga ätter (Fersen, Wachtmeister, Soop och Gyllenstierna), stärkte Fersens status inom Sveriges aristokrati och var också för grevinnan Wachtmeister ett mycket förmånligt gifte. Genom detta äktenskap nådde Hans von Fersens barn den allra högsta positionen inom aristokratin. Hans von Fersen lämnade sin militära karriär, tog ivrigt del i riksdagspolitiken samt partipolitiken under den tidiga frihetstiden och blev 1731 president i Svea hovrätt. Familjens såväl ekonomiska som politiska och sociala status var solid och gav Fersens barn möjligheten att väga andra aspekter än rent ekonomiska när de sökte sina blivande gemåler. Hans von Fersens tre barn, två söner och en dotter, gifte alla sig till högadliga, hattvänliga, franskorienterade släkter. Alla dessa tre äktenskap skapade släktband och vänskapsband som i sin tur underlättade båda parters sökande av makt, status och förmögenhet. Inom aristokratin var äktenskap ett viktigt sätt att skapa nätverk och samla såväl kulturellt som socialt kapital till adelsfamiljer, skapa personliga kontakter, vänskap och framgångsrika strategier. År 1748 ingick greve Carl von Fersen äktenskap med friherrinnan Charlotta Sparre. Detta äktenskap var ett kärleksäktenskap, vilket var ovanligt jämfört med dåtidens adliga äktenskap i allmänhet. Carl von Fersen hade kurtiserat flera år den vackra och kvicka fröken Sparre, som även hade andra beundrare. Till slut vann Fersen fröken Sparres hand och hjärta, och giftermålet skedde vid hovet i februari 1748. Under de fyra år som Fersen kurtiserade Charlotta Sparre frågade han råd åtminstone från sin mor och sin bror Axel von Fersen. Sommaren 1746 skrev greven till sin bror för att fråga hans åsikt om kärlekshistorien. Fersen hade nämligen en rival, greve Liewen, och fröken Sparre kunde inte välja mellan sina två friare. Fersen undrade om skvallret kring övergivna friare skulle skada hans rykte i 2

societeten eller vid hovet. Brodern Axel von Fersen ville också veta vad brödernas mor, änkegrevinnan Eleonora Wachtmeister, tyckte om det tilltänkta äktenskapet. Familjens och släktingarnas åsikt var ytterst viktig när högadliga äktenskap planerades. Äktenskap och giftermål var aldrig ett ärende mellan två individer, utan ett komplext kontrakt som hade ekonomiska, politiska och dynastiska sidor. I Carl von Fersens och Charlotta Sparres fall spelade känslorna och kärleken en större roll än vanligtvis i de högadliga äktenskapen på 1700-talet. Carl von Fersens personliga känslor fick ha en viss betydelse eftersom han hade blivit kär i en dam som var socialt acceptabel. Kärleksäktenskap kunde formas när de två familjerna och ättena fick en klar fördel av det. Äktenskapet med Charlotta Sparre blev mycket viktigt till Carl von Fersen och hans liv. Giftermålet förde Fersen i nära kontakt med den mäktige greve Carl Gustaf Tessin. Tessin hade redan tidigare använt sitt inflytande och förhindrat Charlotta Sparres äktenskap med greve Liewen som inte dög för Tessin av politiska skäl. Giftermålet mellan Carl von Fersen och Charlotta Sparre var lämpligt för bägge släkterna. Friherrinnan Sparre hade ingen stor förmögenhet, men för den rika greve Fersen kunde hon offra något ännu viktigare: sina släktband, vänskapsband och sin status i hovets värld. På grund av dessa kontaktnät och den högadliga alliansen som ett gifte mellan Carl von Fersen och Charlotta Sparre skulle skapa, ansågs det lämpligt att Fersen var kär i den vackra fröken Sparre. Kärleksäktenskap accepterades eftersom det var förmånligt för båda släkter. Carl von Fersen var hovjaktmästare sedan 1742 och blev överhovjaktmästare 1752. Ett släktskap till Tessin genom äktenskap hjälpte Fersen på hans hovkarriär. På det sättet Fersens kärleksäktenskapet till precis sådana förmånliga kontakter som man eftersträvade med högadliga giftermål. Carl von Fersens syster, Anna Sofia von Fersen, ingick i december 1748 ett äktenskap med sin kusin Jacob Albrect von Lantingshausen. Detta äktenskap var uttryckligen önskat av grevinnans mor och bägge bröder. För Lantingshausen var äktenskapet ännu viktigare än för Anna von Fersen fastän hon hade två brutna förlovningar bakom sig. Lantingshausen behövde fröken Fersens mäktiga släktingar och kontakter till Sveriges aristokrati för att skapa viktiga nätverk efter ett par decennier i militärtjänst i olika europeiska länder, t.ex. Frankrike. Samtidigt erbjöd Lantingshausens goda kontakter i Frankrike och hos tyska furstehus ett viktigt stöd för Anna von Fersens bror, Axel von Fersen, på hans militär karriär i tysk och fransk tjänst på 1740-talet. Sitt eget äktenskap ingick Axel von Fersen d.ä. 1752 med grevinnan Hedvig Catharina De la 3

Gardie. Med detta äktenskap förenades två aristokratiska familjer, två stora förmögenheter och två för hattpartiet viktiga släkter. Den unga grevinnans syster Eva De la Gardie var gift med Clas Ekeblad, f.d. ambassadör i Paris, riksråd och blivande kanslipresident. Släktband och vänskap med Ekeblad jämnade Fersens väg till politiken och hattpartiets ledare. Hedvig De la Gardie var ett lockande gifte och hon hade redan tidigare fått ett äktenskapserbjudande från familjen Taube, men Eva De la Gardie och Clas Ekeblad avböjde. Carl von Fersens, Axel von Fersens och deras systers Anna von Fersens äktenskap stärkte familjens status inom aristokratin och skapade betydelsefulla kontakter som Carl von Fersen och Axel von Fersen kunde dra nytta av när de byggde sina karriärer vid hovet respektive inom politiken. För alla dem hade det aristokratiska äktenskapsmönstret och giftermålsstrategin burit frukt. Nästa generations äktenskapsstrategier är intressanta jämfört med de nyss studerade tre äktenskapen. Carl von Fersen och Charlotta Sparre hade inga söner, bara fem döttrar. Axel von Fersen och Hedvig De la Gardie hade två söner och två döttrar. Alla döttrar gifte sig ståndsmässigt med högadliga män under deras föräldrars livstid, men av Axel von Fersens söner den yngre, Fabian Reinhold von Fersen, gifte sig efter faders död och den äldre, Axel von Fersen d.y., ingick aldrig äktenskap. Dessutom sökte Axel von Fersen d.y. gemål inte från Sveriges högadliga kretsar, utan från utomlands. Den unge Fersens och hans faders syfte var att hitta en mycket förmögen adelsdam som skulle vara på alla sätt passande gemål till en arvinge av en mäktig släkt. Trots flera års strävan, kom Fersens intentioner inte till äktenskap och han förblev ogift hela sitt liv. De unga grevinnorna von Fersen kunde relativt fritt välja sina blivande äkta män. Grevinnorna valde sina gemåler från de högadliga hattorienterade kretsar var de hörde till. Det enda som föräldrarna inte ville se var äktenskap med hertigar från den kungliga familjen. Speciellt Axel von Fersen d.ä. ville inte se sin familj och sin ätt förenas med kungahuset och på det sättet minska sitt politiska inflytande och möjligheter att agera. Förmögenhet spelade inte en så stor roll som man kanske skulle tro. Två av Carl von Fersens döttrar gifte sig med män som redan som unga ogifta män hade haft ekonomiska bekymmer och svårigheter. Måhända att man inte kunde vara allt för ambitiös för att gifta bort fem döttrar eftersom lika generösa hemgifter inte alltid var möjliga. Dessa olika exempel från familjen von Fersen visar att äktenskapet var en hörnsten för hela den aristokratiska världsbilden. Giftermålet var en viktig resurs, lika mycket en ekonomisk som en social och en kulturell resurs. Med förmånliga äktenskap skapade aristokratin släktband, vänskap 4

och kontaktnät som stärkte släktens status och gav möjligheter att göra framsteg i politik eller avancera på hov-, civil- eller militärkarriär. Äktenskapet var lika betydelsefullt för kvinnor som för män, och högadelns kvinnor hade relativt mycket makt att bestämma själv om sina blivande män eller sina barns blivande gemåler. 5