En lat hund? Nej, men en lathund!
Stavningsregler Vokaler: a o u å - hårda vokaler e i y ä ö - mjuka vokaler (ramsa: hårda så som stenen grå) (ramsa: vita som den vita snö) När vokalen låter som i alfabetet, säger man att den är lång. Efter lång vokal skriver man en konsonant. När vokalen inte låter som i alfabetet, säger man att den är kort. Efter kort vokal skriver man två konsonanter. M -ljudet Regel 1: Mellan två vokaler skall det vara ett M, när den första vokalen är lång. tex damer, humor och ramen. Regel 2: Mellan två vokaler skall det stå två M när den första vokalen är kort. tex kammen, rimmen och samma. ( undantaget de ord som är släkt med dom och Rom. tex: dom - domare, dom - döma och rom - romersk) Regel 3: Sist i ord ska det endast vara ett M. tex: kam, lim och rem. (undantaget damm, lamm och ramm) Regel 4: Skriv bara ett M före konsonant. tex: ömt, gamla och sams. J-ljudet Regel 1: J-ljudet stavas vanligen med J framför hårda vokaler. tex: jaga, jobba, jogga och jubla. Regel 2: J-ljudet stavas vanligen med G framför mjuk vokal. tex: ge, gift och gädda. (undantaget ord med jä som jämföra, järn, jäsa och jätte. Och vissa ord med je som jeans, jeep och jetplan) Regel 3: J-ljudet stavas i en del ord med HJ,DJ, LJ, och GJ. När man uttalar dessa ord hörs oftast inte första bokstaven. HJ: hjälpa, hjul, hjärna och hjälte DJ: djungel, djur, djup och djärv LJ: ljus, ljud, ljuga och ljung GJ: gjorde, gjort och gjuta. S-ljudet Regel 1: S-ljudet stavas med ett S i de flesta ord. tex salt, socker och söt. Regel 2: S-ljudet stavas med C framför mjuka vokaler i en del lånord. tex cell, cirka, cykel och cirkel. Regel 3: S-ljudet stavas med Z, ZZ, SC, T och PS i några få lånord. tex zink, jazz och scen. NG-ljudet Regel 1: NG-ljudet skrivs oftast med NG. tex: kung,ring och sång. Regel 2: NG-ljudet stavas med N framför K. tex: hink, bank och bänk. Regel 3: NG-ljudet stavas med G framför N. tex: regn ugn och vagn.
TJ-ljudet Regel 1: TJ-ljudet stavas med Tj framför hårda vokaler. tex tjatig, tjock och tjur. Regel 2: TJ-ljudet stavas med K framför mjuka vokaler. tex kela, kikare, kyla, känslig och kök. Regel 3: TJ-ljudets undantag är följande. TJÄ: tjäder, tjära, tjänst, tjärn och tjäle TJE: tjeck och tjej TJÖ: tjöt KJ: kjol och Kjell C: cembalo CH: check, charterresa, chips, choke och Chile. Å-ljudet Regel 1: Kort Å-ljud stavas vanligen med O. tex boll och folk. Regel 2: Långt Å-ljud stavas vanligen med Å. tex tår och sår. Regel 3: I lånord stavas Å-ljudet vanligen med O. tex telefon och diplom. Undantaget: fotölj Kom ihåg att Å bara finns i det svenska, danska och norska språken. Därför skrivs både korta och långa Å-ljud med O i lånord.
Ä-ljudet Ä-ljudet är svårt ljud att stava rätt, därför får man lära sig orden utantill. Regel 1: Koort Ä-ljud stavas med e eller Ä. tex egg och ägg. Regel 2: Långt Ä-ljud stavas vanligen med Ä. tex läsa och lära. Regel 3: I lånord stavas Ä-ljudet med E. Det gäller både kort och lång vokal. tex biljett och nervös. N-ljudet Regel 1: Skriv ett N efter lång vokal. tex sten och kana Regel 2: Skriv två N framför kort vokal. tex: minne och sann. (undantaget för: han, kan, man, en, den, men, sen, in, din, min, sin, igen, hon, ton, mun, mun, än, män, vän och allmän.) Regel 3: Skriv alltid ett N framför D och T. tex: bränt, tunt och känd. SJ-ljudet Regel 1: SJ-ljudet stavas med SJ framför hårda vokaler. tex sjal, sjuk och sjutton. (undantag: människa) Regel 2: SJ-ljudet stavas med SK framför mjuka vokaler. tex sked, skinn och skylt. (undantag: själv, själ, sjätte, sjö och sjöng) Regel 3: SJ-ljudet stavs i några få ord med SKJ, STJ och SSJ. SKJ: skjorta, skjul, skjuta och skjuts STJ: stjäla, stjälk, stjälpa, stjärna och stjärt SSJ: hässja, hyssja, ryssja och vyssja Regel 4: Lånord. I lånord stavas SJ-ljudet på många olika sätt. tex CH, SCH, SH, G, GE, J, SI, SSI och TI. Stor bokstav i början på varje mening. Titta en gås. I slutet av varje mening sätter vi punkt. Jag heter Klaes. I slutet på en fråga sätter vi frågetecken (?). Var bor du? I slutet av en mening som utropar, uppmanar eller hälsar sätter vi utropstecken. Hallå! Sitt still! Oj!
Ordklasser: Substantiv - Är ord på ting så som cykel, boll och ring. Substantiv är saker, människor, djur, växter och platser. Substantiv är också sådant man kan känna eller tänka. tex glädje, kärlek, ilska, sömn, feber. De flesta substantiv kan du sätta en, ett eller flera framför. Substantiv kan skrivas i två former: Singular - är ental. En fågel Plural - är flertal. Flera fåglar Substantiv kan också skrivas i bestämd form eller obestämd form. Obestämd form - menar man en katt, vilken som helst, så använder man obestämd form. En katt. Menar man flera katter, vilka katter som helst, använder man obestämd form. Flera katter. Bestämd form - menar man en särskild katt, just den katten, så använder man bestämd form. Den katten. Menar man flera katter, just de katterna, så använder man bestämd form. De katterna. Vi delar in substantiven i konkreta och abstrakta. Konkreta substantiv kan man se eller ta på. tex cykel, bok, regnbåge Abstrakta substantiv går inte att se eller att ta på. tex känsla, dröm, månad Verb - Är sådant som man gör tex tuta kör Verb är ord som talar om vad som någon eller något gör, eller vad som händer. Tex. Katten jagar hunden Flickan gråter. Kaninen hoppar. Verb kan delas upp i olika former som kallas tema. Infinitiv - du kan sätta att framför verbformen. Det är kul att måla. Infinitiv kallas för verbets grundform eller uppslagsform. Om man letar efter ett verb i ordbok, kan man finna det i infinitivform. Imperfekt eller Preteritum - du kan sätta till exempel igår framför verbformen. Igår målade hon ett konstverk. Supinum - du kan sätta har eller hade framför verbformen. Jag har målat den bilden. Jag hade läst boken innan jag såg filmen.
Adjektiv - Är hur man är, till exempel röd och kär Adjektiv beskriver hur någonting är. Arg, krokig, mysig, hög, rolig. Oftast beskriver adjektiven substantiven. En fläckig ko, ett brunt öga, två spetsiga horn. Adjektiv går att komparera = jämföra: Possitiv Komparativ Superlativ blå blåare blåast stark starkare starkast stor större störst spännande mer spännande mest spännande