Arbetsmarknad Fakta i korthet

Jag har fullt stöd från min arbetsgivare. Arbetet är kreativt och utmanande. Min arbetssituation är helt skräddarsydd efter mina behov för att jag ska kunna prestera maximalt trots en lång rad handikapp. Jag får de hjälpmedel jag pekar på. Citat ur Rivkraft

Arbetsmarknad Fakta i korthet År 2013 var sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning 55 procent. Det kan jämföras med 79 procent för övrig befolkning. 28 procent av alla som är inskrivna på Arbetsförmedlingen har en funktionsnedsättning. De kan vara arbetslösa eller delta i arbetsmarknadsåtgärder. Det är en ökning från förra året då motsvarande andel var 26 procent. Mindre än hälften av kommunerna prioriterar ungdomar med funktionsnedsättning vid fördelning av sommarjobb. I 77 procent av kommunerna finns regelbunden samverkan med Arbetsförmedlingen för att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att delta i arbetslivet på lika villkor. Nästan 7 700 personer fick 2013 tillgång till arbetshjälpmedel, vilket är en ökning sedan 2012 med cirka 10 procent. 23

Inriktningsmål för arbetsmarknadspolitiken Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka. Matchningen mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara effektiv. Sammanfattande analys FN-konventionen slår i artikel 27 fast rätten till arbete på lika villkor och att staten ska göra insatser för att personer med funktionsnedsättning ska kunna finna, få, behålla och återgå till en anställning. Arbete eller meningsfull sysselsättning är en av de viktigaste faktorerna för att kunna vara delaktig i samhället. Att ha möjlighet till egen försörjning ger också en bättre ekonomi och större möjligheter till en aktiv fritid. Personer med funktionsnedsättning som inte har nedsatt arbetsförmåga arbetar i lika stor utsträckning som övrig befolkning. För personer med nedsatt arbetsförmåga är det både färre som är tillgängliga på arbetsmarknaden och som har sysselsättning jämfört med övrig befolkning. Skillnaden mellan grupperna har minskat något jämfört med 2008 men den är fortfarande oacceptabel och mycket återstår att göra. Den generella arbetsmiljön bör utformas så att personer med funktionsnedsättning kan delta. Först i andra hand ska särskilda lösningar erbjudas. En oroande trend är att de ökade kraven på arbetsmarknaden försvårar övergångar från arbete med ekonomiskt stöd till osubventionerat arbete. Jämfört med 2012 ökar andelen personer med funktionsnedsättning av totala andelen arbetslösa personer. Samhalls mål om att andelen personer som ska gå från skyddat arbete till ordinarie arbete uppnås inte. Förklaringen, enligt Samhall, är att företagen är fortsatt restriktiva med att anställa. Det är positivt att fler får tillgång till arbetshjälpmedel, arbetsbiträde och andra stöd på sitt arbete. Möjligheterna att kompensera funktionsnedsättningar genom hjälpmedel har ökat. Arbetsgivare måste våga anställa personer med funktionsnedsättning i större utsträckning. Arbetsmarknadens parter behöver lyfta frågorna om personer med funktionsnedsättning mer. För att fler personer ska få förutsättningar att delta på lika villkor på arbetsmarknaden bör den maximala bidragsgrundande lönekostnaden vid anställning med lönestöd höjas. Utvecklingen behöver vändas för att rätten till arbete och meningsfull sysselsättning ska bli en verklighet för alla. 24

Lägesbeskrivning Större arbetslöshet bland personer med nedsatt arbetsförmåga I Statistiska centralbyråns (SCB) undersökning om situationen på arbetsmarknaden får personer som svarar på enkäten uppge om de har en funktionsnedsättning. De som svarar att de har en funktionsnedsättning får sedan själva uppskatta om de tycker att deras arbetsförmåga är nedsatt. Personer med funktionsnedsättning som inte har nedsatt arbetsförmåga arbetar i lika hög grad som övrig befolkning. För personer med nedsatt arbetsförmåga är arbetslösheten högre. Det är färre som har jobb och fler som är sjukskrivna. 2 Andelen personer med funktionsnedsättning som uppger sig ha nedsatt arbetsförmåga är 70 procent. Arbetslösheten för personer med nedsatt arbetsförmåga har legat på samma nivå sedan 2006, cirka 11 procent. Andelen i befolkningen är 8 procent. 3 Andel personer som är tillgängliga på arbetsmarknaden och antal personer som har sysselsättning har ökat sedan 2008 visar en ny undersökning. Tabellen nedan visar en förenklad bild av statistik från SCB. 4 Med arbetskraften menar SCB både de som är sysselsatta och arbetslösa men inte de som till exempel studerar, är pensionärer eller långvarigt sjuka. Med sysselsatta menas även de som deltar i arbetsmarknadspolitiska program. Tabell 1. Andel personer i arbetskraften och i sysselsättning i procent 2006 2008 2013 Andel i arbetskraften Personer med funktionsnedsättning 58 56 61 med nedsatt arbetsförmåga Personer med funktionsnedsättning 85 83 87 utan nedsatt arbetsförmåga Övrig befolkning 82 82 86 Andel sysselsatta Personer med funktionsnedsättning 52 50 55 med nedsatt arbetsförmåga Personer med funktionsnedsättning 80 78 79 utan nedsatt arbetsförmåga Övrig befolkning 77 77 79 Arbetsförmedlingens statistik för 2013 visar att 28 procent av alla inskrivna personer hade en, av Arbetsförmedlingen, definierad kod för funktionsnedsättning i december 2013. 5 Det är en ökning från 2012 då andelen var 2 Statistiska centralbyrån (2013) Förutsättningar i arbetslivet 3 Statistiska centralbyrån (2014) Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2013 4 Statistiska centralbyrån (2014) Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2013 5 Arbetsförmedlingen (2014) Återrapportering 2014, En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011 2016 25

26 procent. Det är cirka 195 000 inskriva personer på Arbetsförmedlingen som har en kod för funktionsnedsättning vilket även innefattar de som har anställning med eller utan lönestöd. Av dem är cirka 82 000 personer arbetslösa. Antalet har stadigt ökat och har dubblerats sedan 2008. Antalet förväntas öka genom fortsatta överföringar från sjukförsäkringssystemet. Arbetsförmedlingen uppnår inte sitt delmål att andelen personer med kod för funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som får en anställning ska öka. Resultatet är 5,0 procent och det är en minskning med 0,4 procent sedan 2012. I antal är det en ökning med cirka 3 500 personer. Andelen ungdomar under 30 år med kod för funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga som gått till arbete eller utbildning, har minskat från 7,1 till 6,1 procent sedan 2012. Resultatet i antal visar på en ökning med cirka 2 500 personer. 6 Många anmälningar om diskriminering i arbetslivet kommer in till Diskrimineringsombudsmannen. Det finns ett motstånd hos arbetsgivare att anställa personer med funktionsnedsättning. Flera beskriver att när de berättade om sin funktionsnedsättning, blev de inte anställda. De beskriver att de inte får chansen att överhuvudtaget komma in på arbetsmarknaden. 7 När jag skulle få en praktikplats berättade man om mina svårigheter. Då var de plötsligt inte intresserade längre. De ville inte ha någon med problem. Citat ur Rivkraft Att personer med funktionsnedsättning har svårt att komma in på arbetsmarknaden har även uppmärksammats av FN. 8 De påpekar vikten av att Funkautredningens 9 förslag blir verklighet. Uppsökande verksamhet ger resultat En enkätundersökning till samtliga chefer på Arbetsförmedlingen visar att den mest effektiva åtgärden är att Arbetsförmedlingen kontaktar arbetsgivare utifrån en enskild arbetssökandes behov av lämpliga arbetsuppgifter. Vid vanlig rekrytering har arbetsgivaren uttryckt behov av arbetskraft. En annan effektiv åtgärd menar cheferna, är särskilt specialiserade arbetsförmedlare. 6 Arbetsförmedlingen (2014) Återrapportering 2014, En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011 2016 7 Diskrimineringsombudsmannen och Myndigheten för delaktighet (2014) Engvall Kristina, Rapport: DO-anmälningar som har samband med funktionshinder 8 FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2014) Concluding observations on the initial report of Sweden, CRPD/C/SWE/CO/1 9 Regeringskansliet (2012) SOU 2012:31 Sänkta trösklar, högt i tak 26

Vägen från skola till arbete behöver stärkas Utbildning är den i särklass viktigaste förutsättningen för att komma in på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen gör prognosen att efterfrågan på arbetskraft främst ökar inom yrken med högre utbildning. Det finns en långsiktig trend att sysselsättningen i yrken med krav på kort utbildning minskar. Endast 16 procent av de inskrivna med kod för funktionsnedsättning har en eftergymnasial utbildning. Projektet Teknikstöd i skolan, som genomfördes av Hjälpmedelsinstitutet, har visat att relativt enkla åtgärder för elever med kognitiva svårigheter har fått stor effekt. 10 Eleverna har fått teknikstöd och arbetsterapeutiska insatser som kompletterat nuvarande elevhälsa. En socialekonomisk analys visar på de stora vinsterna med att sätta in stöd i skolan för att förhindra utanförskap. 11 När det gäller gymnasieskolor har 28 procent regelbunden samverkan med kommunen på en strategisk nivå kring arbetsmarknadsfrågor och 30 procent vid enstaka tillfällen. För gymnasiesärskolan är motsvarande siffror 36 och 32 procent, alltså något högre. 12 Kunskap behövs för att skapa inkluderande arbetsplatser Den Europeiska socialfonden är EU:s viktigaste verktyg för att skapa fler och bättre jobb i Europa. Socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap i arbetslivet. För att få pengar krävs att projekten ska arbeta med tillgänglighet. Mellan 2009 och 2013 har ett särskilt processtöd för att underlätta arbetet funnits. Det har erbjudit stöd och kunskap om tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. I slutrapporten för Processtöd tillgänglighet beskrivs att fler än 1 000 projekt bedrivits i både privat och offentlig verksamhet. Över 18 000 personer har deltagit i aktiviteter. Det konstateras att behovet av kunskap är stort och det visar att projekten lett till en rad nya insikter. 13 Socialfonden är en stark aktör för att utveckla inkluderade arbetsplatser, som ett komplement till nationell arbetsmarknadspolitik. Det är beslutat för den kommande strukturfondsperioden 2014 2020 att tillgänglighet kommer finnas med som ett villkor för projektmedel. Hur ett eventuellt kommande processtöd kommer att utformas är inte fastställt ännu. Effektivt med förebyggande arbete En rapport visar att det är mycket lönsamt att arbeta med effektiva förebyggande och tidiga rehabiliterande insatser mot psykisk ohälsa, både för företagen och för samhället. Det finns alltså ingen motsättning mellan ekonomiska 10 Hjälpmedelsinstitutet (2013) Teknikstöd i skolan, slutrapport 11 Hjälpmedelsinstitutet (2013) Teknikstöd i skolan, bilaga 9 en socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknad 12 Myndigheten för delaktighet (2014) Kolla läget kollalaget.mfd.se 13 Handisam (2013) Slutrapport Processtöd tillgänglighet 27

och humana argument utan de båda skälen stärker varandra. Både insatserna från samhället och insatserna från privata och offentliga arbetsgivare borde inriktas på förebyggande åtgärder för att förhindra psykisk ohälsa. 14 Åtta av tio kommuner har utbildat personalchefer om hur psykisk ohälsa kan förebyggas och hanteras på arbetsplatsen. Tre av fyra personalchefer upplever att de har tillräcklig kunskap. De kommuner som har utbildat cheferna har också ett mer systematiskt och förebyggande arbete på övergripande nivå. 15 Fyra av tio kommuner saknar en strategi för att minska sjukskrivningar. En jämförande undersökning mellan 2012 och 2013 visar dock att det systematiska arbetet har ökat och att 39 procent fler av kommunerna har ett förebyggande arbete år 2013. 16 Kommunerna viktiga arbetsgivare Kommunerna är tillsammans en av Sveriges största arbetsgivare. De är en viktig aktör för det lokala näringslivet och samverkanspart för olika myndigheter. Cirka 40 procent av kommunerna har tagit beslut på central nivå om att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att bli anställda i kommunen. Det är positivt att nästan samtliga kommuner uppger att de har samverkan på strategisk nivå med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Även samverkan med landsting, andra kommuner och fackliga organisationer är vanlig. Hela 77 procent av kommunerna har regelbunden samverkan med Arbetsförmedlingen för att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att delta i arbetslivet på lika villkor. 67 procent av kommunerna genomför riktade projekt i samarbete med andra aktörer för att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få ett arbete. Mer behövs göras för att öka kunskapen hos olika aktörer om hur personer med funktionsnedsättning kan delta i arbetslivet på lika villkor. Det är väldigt få kommuner som har regelbundna kompetenshöjande åtgärder. Cirka hälften av kommunerna har utbildning vid enstaka tillfällen för kommunala chefer och 22 procent av kommunerna har utbildning vid enstaka tillfällen för privata arbetsgivare. 17 Miljö som hjälper eller stjälper Många personer med funktionsnedsättning är i arbete. För dem är arbetsmiljön avgörande om arbetet ska kunna utföras på ett bra sätt. En bra arbetsmiljö ökar chanserna för fler att komma in på arbetsmarknaden. 14 Hjärnkoll (2013) Har företag råd att inte förebygga psykisk ohälsa? 15 Hjärnkoll (2013) Kommunernas arbete med psykisk ohälsa bland personalen 16 Hjärnkoll (2014) www.hjarnkoll.se 17 Myndigheten för delaktighet (2014) Kolla läget kollalaget.mfd.se 28

Arbetsmiljöverket har rätt att utfärda föreskrifter på arbetsmiljöområdet. Vid 2012 års mätning hade endast var femte föreskrift ett funktionshindersperspektiv. Under 2013 har de beaktat tillgängligheten i alla nya och reviderade föreskrifter. Det är ett långsiktigt och viktigt förändringsarbete. 18 Betydligt mer behöver göras för att öka den generella tillgängligheten. Det är dubbelt så vanligt att kommunerna anpassar för en enskild person än att de genomför generella åtgärder för att kunna anställa personer med funktionsnedsättning. Det finns också mycket att förbättra i upphandlingsarbetet. Endast 19 procent av kommunerna har ställt krav på lokalers tillgänglighet vid upphandling av verksamheter för att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning. Ännu färre, bara nio procent av kommunerna, har ställt krav på tillgänglighet och användbarhet vid upphandling av it-system. Hela 82 procent av kommunerna har digitala ansökningsformulär men endast nio procent av kommunerna har fullt ut säkerställt att de digitala ansökningsformulären är tillgängliga för alla. 19 Små ändringar och hjälpmedel underlättar för fler Bland personer med funktionsnedsättning som uppger att de har nedsatt arbetsförmåga och har ett arbete, säger 79 procent att de har behov av anpassning eller stöd för att kunna arbeta. Det är en ökning sedan 2008 då det var 72 procent. Åtta av tio uppger att de får det stöd som de behöver. För att underlätta för personer med funktionsnedsättning kan Arbetsförmedlingen bland annat ge stöd till arbetshjälpmedel eller personligt biträde. Nästan 7 700 personer fick tillgång till arbetshjälpmedel vilket är en fortsatt ökning, sedan 2012 med cirka 10 procent. Antalet personer som får tillgång till personligt biträde har ökat kraftigt under ett antal år. 2013 var det cirka 19 000 personer vilket är en ökning med 4 200 personer sedan 2012. Det finns ett särskilt bidragsstöd för arbetslösa med funktionsnedsättning som startar egna företag. Antalet personer som har fått del av det stödet var 601 personer år 2013, det har minskat något från 2012. 20 Praktikplats för att få arbete Arbetsförmedlingen har i uppdrag att stödja statliga myndigheter att ta emot praktikanter med funktionsnedsättning. Syftet är att deltagarna ska få erfarenhet av arbete inom statliga myndigheter för att öka deras möjligheter att få ett framtida arbete. Under 2013 har 230 personer haft en praktikplats inom programmet varav över hälften hos Arbetsförmedlingen. 18 Arbetsmiljöverket (2014) Arbetsmiljöverkets rapportering om utvecklingen av funktionshinderspolitiken 2014 19 Myndigheten för delaktighet (2014) Kolla läget kollalaget.mfd.se 20 Statistiska centralbyrån (2014) Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionshinder 29

Det är 42 myndigheter som har tecknat överenskommelser om totalt 1 455 platser. 21 Av de 22 strategiska myndigheterna är det 14 stycken som har tagit emot praktikanter. 22 Endast två av tio kommuner avsätter egna praktikplatser för personer med funktionsnedsättning. Platserna är fördelade relativt jämt inom olika områden som äldreomsorg, kultur, förskoleverksamhet och skola. Inom området kommunal förvaltning är det något högre. Här erbjuder 24 procent av kommunerna praktikplatser, medan endast 17 procent erbjuder praktikplatser inom turism. I 70 procent av dessa kommuner har praktikplatser lett till ordinarie anställningar. Cirka hälften av kommunerna säger att de arbetar med andra typer av stödjande åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska få praktik inom kommunala verksamheter. Mindre än hälften av kommunerna prioriterar ungdomar med funktionsnedsättning vid fördelning av sommarjobb. 23 Det har varit fortsatt svårt att under 2013 hitta och tillsätta platser inom Kulturarvslyftet uppger Arbetsförmedlingen. Under året har 212 personer fått en utvecklingsanställning inom Kulturarvslyftet. 24 Färre arbetar på Samhall Samhalls uppdrag är att utveckla och erbjuda arbete över hela landet för personer med funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingen bestämmer vilka som får möjlighet till en skyddad anställning på Samhall AB. Vid slutet av 2012 var 18 321 personer med funktionsnedsättning anställda i kärnuppdraget. Det är en minskning med 800 personer sedan 2012. Minskningen beror, enligt Samhall, på att antalet anställda i kärnuppdraget låg på en för hög nivå 2012. Samhall har som mål att 6 procent av de anställda ska övergå till andra anställningar. För 2013 var det 912 personer, vilket motsvarar 5 procent. Det är en minskning i såväl andel som antal från både 2011 och 2012. Samhall upplever att företagen är fortsatt restriktiva med att anställa. Det krävs också fler aktiviteter för att få den anställde att våga byta till ett annat arbete. 25 Fortsatt ökning av sociala företag För att få fler i arbete har regeringen som mål att få fram fler arbetsintegrerade företag. Det är företag som har som ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete. Företaget ska främst återinvestera vinsten för att utveckla verksamheten eller liknande verksamheter. Tillväxtverket har under 2013 stimulerat utveckling- 21 Arbetsförmedlingen (2014) Arbetsförmedlingens årsredovisning 22 Myndigheten för delaktighet (2014) Öppna jämförelser i staten 2014 23 Myndigheten för delaktighet (2014) Kolla läget kollalaget.mfd.se 24 Arbetsförmedlingen (2014) Arbetsförmedlingens årsredovisning 2013 25 Samhall (2014) Bokslutskommitté januari december 2013 30

en av arbetsintegrerade sociala företag. Antal projekt har ökat från 19 stycken 2012 till 26 stycken 2013. Tillväxtverket menar att efterfrågan på information kring arbetsintegrerade sociala företag är stor. 26 I februari 2014 fanns det 297 arbetsintegrerade företag över hela landet med 9 200 personer som deltog i verksamheterna. Av dessa är 2 900 anställda. Det är en ökning med 80 företag och 900 anställda de senaste tre åren. 27 Meningsfull sysselsättning 1 000 personer med psykisk funktionsnedsättning har deltagit i en försöksverksamhet om meningsfull sysselsättning i 32 kommuner. Metoden handlar om att deltagarna får stöd av coacher för att hitta ett arbete baserat på sina egna val och möjligheter. Försöksverksamheten har varit framgångsrik och 40 procent av kommunerna har fortsatt eller kommer att fortsätta arbeta enligt modellen. 50 procent av kommunerna som deltog söker pengar för att fortsätta. Cirka 60 procent av deltagarna har fått någon form av sysselsättning, 12 procent har fått arbete, medräknat lönebidragsanställningar. 28 Daglig verksamhet är en sysselsättningsform för personer med funktionsnedsättning som är en insats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Under 2013 var cirka 32 400 personer sysselsatta i daglig verksamhet. Det är en ökning med cirka 400 personer från 2012. 29 Ett av målen med insatsen är att personer ska ges möjlighet att gå från daglig verksamhet till någon form av anställning. I 42 procent av kommunerna fanns det år 2013 personer som gått från daglig verksamhet till anställning. Det är oförändrat sedan 2011. 30 Det finns ingen uppgift om hur många personer det rör sig om i varje kommun. Endast 14 procent av kommunerna har rutiner för att personerna som arbetar i daglig verksamhet ska kunna prova ett annat arbete. Jag jobbar på en vanlig butik tre dagar i veckan och på kommunal daglig verksamhet två dagar i veckan. Jag arbetar mellan klockan 9 och 15 på båda jobben. Jag har en toppenbra handledare och får lära mig många olika arbetsuppgifter. Jag har ansvarsområden i butiken, snälla kollegor och träffar kunder. På det andra jobbet får jag baka och jobba i café som jag också gillar. Jag trivs på båda ställena. Citat ur Rivkraft 26 Tillväxtverket (2014) Årsredovisning 2013 27 Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket, Försäkringskassan (2014) www.sofisam.se 28 Socialstyrelsen (2013) Utvärdering av försöksverksamhet i kommuner. IPS-individ anpassat stöd till arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning 29 Socialstyrelsen (2014) Personer med funktionsnedsättning insatser enligt LSS år 2013 30 Socialstyrelsen (2013) www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/funktionshinder 31