MÖTESAGENDA Ärenden vid Tävlingskongressen 2016 1 Tävlingskongressens öppnande 2 Upprop samt fastställande av röstlängd för kongressen enligt 6 kap 2. 3 Fastställande av föredragningslista samt mötesordning för kongressen 4 Fråga om Tävlingskongressens behöriga utlysande 5 Val av ordförande för Tävlingskongressen 6 Val av mötessekreterare för Tävlingskongressen 7 Val av två protokollsjusterare, tillika rösträknare, att jämte ordförande justera protokollet 8 Val av redaktionsutskott 9 Behandling av inkomna motioner Motion 9.1: USM flickor 16 år (Pixbo Wallenstam IBK) Motion 9.2: SDF SM 17 år (Skånes IBF) Motion 9.3: Utbildningsbidrag (Åstorp Kvidinge IBS) Motion 9.4: Radio- och tv-sändning (Pixbo Wallenstam IBK och IBF Falun) Motion 9.5: Varu- och företagsreklam (IBF Falun) Motion 9.6: Arenareklam (IBF Falun) 10 Behandling av förslag Förslag 10.1: Tävlingsbestämmelser, bestämmelser som ska utgå Förslag 10.2: Tävlingsbestämmelser, språkliga och redaktionella ändringar Förslag 10.3: Tävlingsbestämmelser, förändring av befintliga bestämmelser Förslag 10.4: Tävlingsbestämmelser, förslag nya bestämmelser 11 Avslutning Program för dagen: kl. 11.30-13.00 kl. 14.00-17.00 Lunch, fullmaktsregistrering samt utdelning av röstkort Tävlingskongressförhandlingar Fika serveras under Tävlingskongressen
Förslag till mötesordning för Tävlingskongressen 2016 Tävlingskongressen börjar på utsatt klockslag (se mötesagenda) 1. Registrering av ombud samt erhållande av röstkort Varje ombud ska registrera sig för att upptas i röstlängden som röstberättigad. Registrering sker genom att varje ombud får ett röstkort. Röstkortet är ombudets nyckel under mötet för begäran om ordet, replik samt för att ges rätt att rösta vid en eventuell votering. 2. Tävlingskongressens sammansättning och beslutsförhet samt röstlängd Tävlingskongressen består av ombud utsedda av distrikten (SDF) och för de föreningar som Tillhör av SIBF administrerade serier enligt förelagd röstlängd. Enligt 6 kap 3 SIBF:s stadgar är tävlingskongressen beslutsför med det antal ombud som efter kallelse i vederbörlig ordning deltar i kongressens beslut. SDF får sända ett ombud för varje röst men kan låta ett ombud representera mer än en röst. Ombud får företräda max ett SDF och/eller en förening på tävlingskongressen. Har föreningen fler än ett lag i av SIBF administrerad serie berättigar detta ej till fler röster än en. Röstlängd för tävlingskongressen fastställs vid tävlingskongressens början. Underlaget för röstlängden fås genom att registrerat ombud har aktiverat sin närvaro enligt punkt 1. Anmälda ombud och ersättare enligt 6 kap 1 SIBF:s stadgar upptas i röstlängd. Röstlängden kan senare genom beslut av tävlingskongressen justeras, vilket normalt sker efter att tävlingskongressen har ajournerats, paus i mötet. 3. Yttrande- och förslagsrätt Yttrande- och förslagsrätt vid tävlingskongressen har, förutom ombuden, förbundsstyrelsens ledamöter, revisorerna, ledamöter i förbundets kommittéer och utskott samt motionärer i vad avser egen motion. Yttranderätt tillkommer RF:s representant, förbundets arbetstagare och med tävlingskongressens enhälliga samtycke annan närvarande. 4. Ordförande för mötet Tävlingskongressen väljer ordförande som ska leda förhandlingarna. Ordförande äger rätt att framställa förslag om debattens avslutning och om särskild tidsbegränsning för talarna (se förslag om begränsad taltid under diskussionsordningen p7). Sådant förslag kan även framställas av tävlingskongressens röstberättigade deltagare (ombuden).
5. Sekreterare, protokoll Tävlingskongressen väljer en sekreterare som ska svara för protokollet. Så snart som möjligt efter tävlingskongressen kommer ett justerat beslutsprotokoll innehållande talarförteckning, framställda förslag (yrkanden) och fattade beslut att utsändas till SDF och deltagande föreningar, samt finnas tillgängligt på SIBF:s hemsida. Utöver mötesordföranden justeras protokollet av de vid tävlingskongressen valda protokolljusterarna tillika rösträknarna. 6. Redaktionskommitté Tävlingskongressen väljer en redaktionskommitté, bestående av tre ledamöter. Då så många förslag i en fråga framställts, att därför eller av annat skäl, ett direkt avgörande inte kan ske, avslutas den första behandlingen med frågans hänskjutande till redaktionskommittén. Sedan föreliggande förslag sammanjämkats, utarbetar redaktionskommittén ett motiverat förslag, som föreläggs tävlingskongressen. Eventuella förslag till uttalanden från tävlingskongressen hänskjuts till redaktionskommittén, som inför tävlingskongressen framlägger ett slutgiltigt förslag. Redaktionskommittén ska kunna sammanträda när som helst under tävlingskongressen. 7. Diskussionsordning 1. Varje punkt på mötesagendan inleds med en föredragning av den eller de som lagt yrkanden/förslag på punkten. 2. Begäran om ordet och eller replik kan endast göras på den aktuella punkten och efter mötesordförandes anvisningar. Personer som yttrar sig för första gången ges företräde framför personer som redan talat. Ordet begärs genom att ombud (som registrerat sig och fått röstkort) efter anvisningar från mötesordföranden ges möjlighet att begära ordet. Man blir då ställd i kö på talarlistan. Om en mötesdeltagare benämns med namn eller position i ett inlägg, har denne rätt att direkt efter inlägget svara på detta genom att avge en replik. Repliker ska alltid hållas korta och får endast svara på inlägget. Att begära replik ska ske enligt mötesordförandes instruktioner. 3. Alla förslag (yrkanden), med undantag för rena bifalls/avslagsyrkanden, ska skriftligen lämnas till ordföranden och formuleras som förslag till beslut. Alla förslag protokollförs. 4. Anföranden spelas in (ljud/bild). 5. Tiden är begränsad till 4 minuter för varje talare med 2 minuters repliktid. Tävlingskongressens ordförande kan om särskilda skäl föreligger medge undantag från dessa tidsbegränsningar.
6. Reservation ska ske skriftligen och inlämnas till mötesordföranden, senast vid mötets avslutande. 8. Beslut, omröstning Beslut fattas med acklamation, genom muntligt bifall, eller om så begärs efter omröstning (votering). Omröstning sker öppet. För beslut i sakfrågor erfordras absolut majoritet. Med absolut majoritet menas mer än hälften av antalet avgivna röster (not, en blank röst anses ej vara avgiven). Vid likaröstetal ska lotten avgöra. Omröstning samt rösträknare Omröstning (votering) ska enligt 6 kap 2 SIBF:s stadgar ske öppet. Omröstning sker genom uppsträckning av röstkortet. Ombud som begär omröstning ska därvid uppge sitt namn och distriktsförbund/förening. Tävlingskongressen väljer rösträknare, som i förekommande fall har att meddela presidiet resultatet av omröstningen. Vid omröstning genom votering ska röstfördelningen anges i protokollet. 9. Omkastning i mötesordningen Omedelbart efter tävlingskongressens öppnande och efter behandling av procedurfrågor vidtar behandling av motioner och förslag. Tävlingskongressen beslutar om eventuella omkastningar i mötesagendan vad avser deras inbördes ordning. 10. Besluts ikraftträdande Beslut fattade av tävlingskongressen vad avser tävlingsbestämmelserna gäller för kommande säsong. Tävlingskongressen kan bestämma att andra av tävlingskongressen fattade beslut ska träda ikraft med omedelbar verkan att tillämpas under innevarande tävlingskongress.
9.1 Förbundsstyrelsens yttrande över motionen om att återinföra USM16 för tjejer från Pixbo Wallenstam IBK. Pixbo Wallenstam IBK (nedan föreningen) har motionerat om att till säsongen 2017/18 återinföra USM16 för tjejer. Föreningen motiverar förslaget med att landets 16 åriga tjejer inte har en nationell turnering som utmaning när de går in i SIU modellens nivå träna för att tävla. Tjejerna saknar den motsvarighet man har på killsidan. Förbundsstyrelsen konstaterar att åldern bestämdes till 16-17 år när Juniorallsvenskan (JAS) för första gången genomfördes för flickor säsongen 2015-16 och att USM för Flickor 16 samtidigt lades ned. JAS DJ17 är en tävling som i första hand vänder sig till 16- och 17- åringar men där även 15- åringar förekommer. Det är förbundsstyrelsens uppfattning att nu när JAS startats även för flickor så är det den tävling som lagen ska satsa på istället för att ha flera tävlingar för samma målgrupp. Vi tror att det är bättre att spelarna får ett kontinuerligt matchande genom detta seriespel istället för att spela en tävling i turneringsform med steg. Vid ett återinförande av USM för Flickor 16 så kommer spelarna som deltar att vara 13-16 år. Den tävlingsstruktur som vi har idag innebär att 14-15 åringarna spelar Röda Cupen och att 16- åringarna spelar JAS.
9.2 Förbundsstyrelsens yttrande över motionen om ändrad ålder för distriktslags-sm från 16 till 17 från Skånes Innebandyförbund. Skånes Innebandyförbund (SKIBF) motionerar om att höja åldern för distriktslags-sm från 16- till 17 år. De menar att ett SDF-SM för 17-åringar sett till helheten vore ett naturligare och mer logiskt alternativ. Fördelarna/anledningarna till en 17-årsgräns är flera, det ska ses som ett statement för vår rörelse att vi lever som vi lär. Tävlingen genomförs först när spelarna lämnat SIU-modellens röda nivå. Vi förhindrar den tidiga selektering som förekommer när det i vissa fall tar ut sina trupper väldigt tidigt för att kunna spela ihop lagen inför SM. Vidare minskas effekterna av relative age effect. Mästerskapet skulle även kunna integreras som en del av en eventuell NIU-utbildning och bli ett ypperligt tillfälle för våra U-19 landslag att börja scouta spelare inför kommande utvecklingsläger. Förbundsstyrelsen konstaterar att SDF-SM sedan säsongen 2015-16 genomförs för 16- åringar. Många distrikt har för få spelare för att kunna fylla lagen med 16-åringar och i dag spelar 11 distrikt i flickklassen och 7 distrikt i pojkklassen med underåriga i SDF-SM på grund av att antalet spelare är så pass få. Vi konstaterar att antalet licenserade 17- åringar är färre än antalet 16- åringar och ställer oss tveksamma till att fler distrikt skulle behöva spela med underåriga spelare för att man inte klarar av att spela SDF-SM med majoriteten 17- åringar. Risken finns att en förändring resulterar i att samma spelare spelar SDF-SM två gånger, både som 16- åringar och 17- åringar och i slutändan får då färre spelare delta i SDF-SM. Flertalet av de 17- åringar som är aktuella för distriktslagen spelar dessutom redan i både distriktens eller SIBF:s seniorserier samt i JAS. Något som utgör en stor risk för att krockar uppstår mellan dessa olika verksamheter.
9.3 Förbundsstyrelsens yttrande över motionen om utbildningsbidrag från Åstorp/Kvidinge Innebandyförening. Åstorp/Kvidinge Innebandyförening (nedan motionären) motionerar om att Tävlingskongressen initierar en utredning som ska utmynna i att talangutveckling främjas i hela landet med moderklubbens förutsättningar i fokus. Motionären menar att någon form av utbildningsbidrag ska tillfalla moderklubben när talanger går vidare i karriären. Med anledning av detta yrkas även att en översyn/förtydligande görs med avseende på NIU och skolförening i våra regelverk. Motionären ser ett starkt samband mellan sportsliga framgångar på högsta elitnivå och en väl utvecklad talangverksamhet i småklubbarna. För att bedriva en god ungdomsverksamhet krävs resurser och den problematiken kan vi, liksom andra sporter redan gjort, lösa med ett så kallat utbildningsbidrag. Det innebär att när en elitklubb säljer spelare, så tillfaller en viss procent av övergångssumman moderklubben. Motionären menar att frågan är av stor betydelse för innebandyns långsiktiga utveckling. Om att skapa fortsatta möjligheter att bedriva en talangutveckling i hela landet, där klubbar med små resurser hela tiden konkurrerar med klubbar i andra sporter om de främsta talangerna. Förbundsstyrelsen konstaterar att frågan om utbildningsersättningar är återkommande och de argument som framförs är att syftet med ersättningen skulle vara att säkerställa att den eller de innebandyföreningar som tränat och utbildat en spelare i unga år ska få ersättning för sitt arbete. Motionären anför ett för lagidrotten traditionellt synsätt som har sin utgångspunkt i att det finns pengar till dessa ersättningar i vår organisation. Frågeställningen är komplex och förbundsstyrelsen ser liksom motionären ett behov av att utreda frågan men anser att den bör belysas ur ett helhetsperspektiv där såväl bredd- som elitföreningarnas förutsättningar beaktas. Analysen bör omfatta behovet av utbildningsersättningar och tänkbara ersättningsmodeller. Frågan om ersättningen ska fungera som en kostnadsersättning för faktiska föreningsomkostnader eller om ersättningen ska ses som en marknadsmässig försäljningsersättning, liksom frågan om ersättningen ska avse spelare på alla nivåer bör belysas. FS föreslår med anledning av ovanstående att Tävlingskongressen uppdrar åt SIBF att tillsätta en utredning med uppgift att till Tävlingskongressen 2018 presentera ett underlag till beslut i frågan om eventuellt Utbildningsbidrag. Förslag: FS föreslår att Tävlingskongressen beslutar att bifalla motionärens förslag om att tillsätta en utredning men att denna utredning utvidgas till att omfatta ett helhetsperspektiv i frågan om Utbildningsbidrag.
1
2
9.4 Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna om förändring av regelverket gällande radio-, tv- och webbsändningar från IBF Falun och Pixbo Wallenstam IBK. IBF Falun och Pixbo Wallenstam IBK (nedan föreningarna) har motionerat om samma sak, om än deras yrkanden i viss mån skiljer sig åt, varför Förbundsstyrelsen (FS) föreslår att dessa motioner avgörs som en (1) fråga. IBF Falun motionerar om att regelverket i kap. 3 24 Radio- och tv-sändning, ska tas bort ur tävlingsbestämmelserna, som alternativyrkande har de föreslagit att regeln korrigeras. Pixbo Wallenstam IBF motionerar om att regelverket i kap. 3 24 Radio- och tv-sändning, ska korrigeras. Föreningarna vill med detta skilja på det som de kallar för kommersiell verksamhet och sådant som rör tävlingsverksamheten. Föreningarna föreslår att texten förändras så att rättigheterna för radio-, tv- och webbsändningar disponeras av hemmalaget. Regeln lyder: SIBF äger rättigheterna för all radio-, tv-sändning eller liknande distribution av match eller förberedelser till match. Vid ansökan ska program-/kontraktsförslag i original eller styrkt kopia bifogas. IBF Faluns föreslagna regel lyder: Det arrangerande hemmalagets förening äger rättigheterna för all radio-, tv-sändning, Webb-TV eller liknande distribution av match eller förberedelser till match. Pixbo Wallenstam IBK:s föreslagna regel lyder: Det arrangerande föreningen äger rättigheterna för all radio-, tvsändning eller liknande distribution av match eller förberedelser till match. Medierättigheterna dvs. rättigheter att via medierna återge hela eller delar av ett idrottsevenemang, förutsätter att det är möjligt att förhindra att sända evenemang utan tillstånd. Regelverket är därför nödvändigt att återfinna i våra tävlingsbestämmelser. Det oklara rättsläget när det saknas domstolsavgöranden gör att vi får förlita oss på doktrin, och sakkunnigas uppfattningar om rättsläget. Utgångspunkten är att medierättigheterna tillhör arrangören av evenemanget. Det är dock en alltför förenklad bild av vår och andra idrotters verklighet att det alltid/enbart är hemmalaget som är arrangör. Vad avser matcher på såväl distrikts- som nationell nivå kan dessa arrangeras av enskild förening eller av distriktsförbund respektive specialidrottsförbund samt de olika aktörerna gemensamt. De olika aktörernas anspråk på medierättigheterna till ett evenemang ska stå i proportion till deras respektive bidrag till de ekonomiska förutsättningarna för evenemangets genomförande. 3
Fördelarna med detta är att tävlingen/produkten paketeras som en enhet vilket ökar värdet på avtalet. Ersättningen blir mer jämlikt fördelad mellan större och mindre föreningar vilket innebär att vi undviker att ett fåtal resursstarka föreningar som dominerar sporten, ett scenario som kan minska intresset för sporten som sådan i förlängningen. Matcherna visas på samma kanal i realtid vilket också ökar tillgängligheten och intresset för sporten. FS konstaterar att nuvarande regelverk är alltför generellt och allmängiltigt formulerat. Det är inte per definition SIBF som alltid äger rättigheterna för all distribution av radio-, tv-, eller annan liknande distribution. I den delen delar vi föreningarnas syn på att regelverket ska omformuleras. FS föreslår med anledning av ovanstående att regeln omformuleras. FS föreslagna regel lyder: Förening eller SDF får inte, utan Förbundsstyrelsens tillstånd, medge radio- eller TV-sändning eller överföring av ljud och rörliga bilder via internet eller annat medium liksom textrapportering rörande match eller förberedelser till match. Åskådare eller annan får inte utan arrangörens medgivande göra videoupptagning eller annan motsvarande upptagning av rörliga bilder och/eller ljud liksom fortlöpande textrapportering från match samt för all annan slags resultatrapportering i kommersiellt syfte. Regelns andra stycke föranleds av att arrangörernas anspråk på medierättigheter baseras på deras kontroll över platsen där matchen spelas. Den som kontrollerar den fysiska platsen för ett idrottsevenemang har ett visst skydd på fastighetsrättslig grund, men inget effektivt immaterialrättsligt skydd. Arrangörens, som i normalfallet är en förening, rätt till sitt arrangemang eller om man så vill underhållsprodukten, omfattas dock inte av samma skydd som andra kulturevenemang. Med stöd av denna regel kan en hemmaförening, i egenskap av användare av arenan, förhindra mediaoperatörer som vill spela in matchen. I denna del är vårt regelverk ett klargörande av rättsläget. Detta måste anses vara både okomplicerat och okontroversiellt och för att säkerställa de besökandes efterlevnad av reglerna fordras att det angivits på anslag eller biljetter i arenan. Regelverket är också av betydelse för vår möjlighet att efterleva kravet från RF på att motverka matchfixing, där ett vanligt förfarande är att varierande händelser på match rapporteras till spelföretag för direktspel. Förslag: FS föreslår att Tävlingskongressen beslutar att avslå motionen att bifalla FS förslag till ny regeltext. 4
9.5 Förbundsstyrelsens yttrande över motionen om förändring av regelverket gällande varu- och företagsreklam från IBF Falun. IBF Falun motionerar om att regelverket i kap. 3 25 a. Varu- och företagsreklam bör tas bort alternativt korrigeras. IBF Falun menar att denna paragraf inte hör hemma i ett regelverk för tävlingsverksamhet när den begränsar föreningarnas möjlighet att rent kommersiellt tjäna pengar på sin verksamhet. Regelns sista stycke föreslår de flyttas till ett sammanhang med regelverket i kap 1 6 som reglerar Distriktslag och landslag. IBF Falun motiverar sitt förslag med att skyldigheten att spela i olika färger på matchdräkterna regleras av TB samt seriekrav för ex SSL så därför finns ingen möjlighet att vare sig gemensam dräktreklam och/eller reklamen i sig på något sätt kan inverka på möjligheten att särskilja lag och spelare. Regeln lyder: Varu- och företagsreklam får förekomma på spelares match- och träningsdräkt på sådant sätt att den ej inverkar på möjligheten att särskilja lag och spelare Gemensam dräktreklam mellan föreningar inom samma serie måste godkännas av administrerande förbund. Vid representation i SDFs distriktslag eller SIBF:s landslag är spelare skyldig att följa de reklamavtal som administrerande myndighet har ingått avtal med. Förbundsstyrelsen (FS) konstaterar att syftet med regelverket inte är att begränsa föreningarnas möjligheter att tjäna pengar på sin verksamhet. Regeln finns för att skydda tävlingens integritet. Ett mycket vanligt sätt att kommersiellt exploatera sin sport är att teckna sponsorer. Engagemanget från sponsorn bygger på att den får något i gengäld, stödet ges i utbyte mot något. Vad avser gemensam matchdräktsreklam skulle ersättningen kunna bestå av att sponsorn genom att associera sig med ett flertal deltagande föreningar i samma tävling kan dra nytta av tävlingens anseende. SIBF och SDF har som arrangörer av tävlingar ett ansvar för att skydda deras integritet. En gemensam sponsor kan skada sportens trovärdighet. Det är inte särskilt långt till tanken att sponsorerna kan få ett såväl direkt som indirekt avgörande inflytande över en förening. Vad händer med tävlingens trovärdighet om samma sponsor utövar inflytande i alla deltagande föreningar. Regelverket kan även ses som en analogi till RF:s regelverk angående förutsättningarna för IdrottsAB:s deltagande i idrottsförbundens tävlingsverksamhet. Vi tillåter IdrottsAB men det får inte vare sig direkt eller indirekt ägas av någon som har ett avgörande inflytande över även annat IdrottsAB med rätt att delta på samma nivå i förbundets seriesystem. En idrottsförening, en ideell förening, kan inte ägas av någon och själva misstanken om motsatsen förstör förutsättningarna för tävlingen. FS föreslår med anledning av ovanstående att regeln bibehålls men omdisponeras så spelarens medverkan i reklam flyttas till en egen paragraf och regelverk angående otillåtna budskap infogas för att ytterligare förtydliga att detta är en regel som har till syfte att värna tävlingens integritet. FS föreslagna regel lyder: 2
Kap 1 9 a. Dräktreklam Varu- och företagsreklam får förekomma på spelares match- och träningsdräkt på sådant sätt att den ej inverkar på möjligheten att särskilja lag och spelare. Reklamen får inte innehålla budskap som kan verka sårande eller anstötligt såsom reklam för tobak, alkohol eller pornografi. Exponering av politiska budskap får endast förekomma i form av politiska partiers namn eller kännetecken. Gemensam dräktreklam mellan föreningar inom samma serie måste godkännas av Tävlingsstyrelsen. 9 c. Spelares medverkan i reklam Spelares medverkan i reklam bestäms av spelarens förening, utom i vad avser deltagande i distriktslag och landslag, där spelarens medverkan bestäms av SDF/SIBF. Förslag: FS föreslår att Tävlingskongressen beslutar att avslå motionen att bifalla FS förslag till ny regeltext. 3
1
2
9.6 Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna om förändring av regelverket gällande arenareklam från IBF Falun och Pixbo Wallenstam IBK. IBF Falun och Pixbo Wallenstam IBK (nedan föreningarna) har motionerat om samma sak, om än deras yrkanden i viss mån skiljer sig åt, varför Förbundsstyrelsen (FS) föreslår att dessa motioner avgörs som en (1) fråga. IBF Falun motionerar om att regelverket i kap. 3 25 b. Arenareklam, ska tas bort ur tävlingsbestämmelserna, som alternativyrkande har de föreslagit att regeln korrigeras. Pixbo Wallenstam IBF motionerar om att regelverket i kap. 3 25 b. Arenareklam, ska korrigeras. Föreningarna vill med detta skilja på det som de kallar för kommersiell verksamhet och sådant som rör tävlingsverksamheten. Föreningarna menar att det är de som skapar värdet av arenareklamen och intäkterna är en väsentlig del av föreningarnas inkomster och är att hänföra till den kommersiella delen av verksamheten. I linje med detta hävdar de att det är de arrangerande föreningarna som rimligtvis skall äga rätten till all arenareklam. Regeln lyder: Hemmalag disponerar sargen (1:a bandet) för egen reklam i enlighet med kommunens/hallägarens bestämmelser. Hemmalaget ska dock tillse att den reklam som sätts upp är av sådan art att tv-sändning möjliggörs, regler från tvbolaget ska följas, om inte kan annan spelplan utses av administrerande myndighet. Övrig arenareklam är förbehållen SIBF. IBF Faluns föreslagna regel lyder: Det arrangerande hemmalagets förening disponerar all arenareklam enligt hallägarens bestämmelser. Hemmalaget ska dock tillse att den reklam som sätts upp är av sådan art att tv-sändning möjliggörs. Pixbo Wallenstam IBK:s föreslagna regel lyder: Det arrangerande föreningen disponerar all arenareklam enligt hallägarens bestämmelser. Hemmalaget ska dock tillse att den reklam som sätts upp är av sådan art att tv-sändning möjliggörs. Förbundsstyrelsen konstaterar att enligt motionärernas förslag stryks endast regelns sista mening men inga förändringar sker i övrigt. Syftet med regeln i dess nuvarande form är att möjliggöra för förbundet att teckna sponsoravtal, till gagn för rörelsen i allmänhet och de som omfattas av åtaganden i synnerhet. Frågan om HUR dessa åtaganden ser ut regleras av seriekrav och direktiv. Ordningen är nödvändig för att kunna säkerställa att våra civilrättsliga åtaganden mot tredje part efterlevs av rörelsen. Sporten är per definition specialförbundets. Avtal innebär en viss begränsning men ger även möjligheter i form av ekonomisk ersättning och möjligheter till exponering i TV som öppnar möjligheter till ytterligare intäkter och sponsorer. Vad avser SSL-föreningarna är deras ersättningar för TV-matcherna en betydande del av Tv-avtalets värde varför SIBF inte kan skyllas för att utnyttja någon monopolställning. Tvärtom är det vårt uppdrag att utveckla och främja vår 3
idrott med dess självstyrande ideella föreningar som är styrande för vårt engagemang i idrottens kommersialisering. Förbundsstyrelsen (FS) konstaterar att regelverkets första mening är överflödig när den reglerar det absolut vanligast förekommande matcharrangemanget, där föreningen själv står för alla ekonomiska risker och allt engagemang och därför rimligtvis ska få de ekonomiska vinster som uppkommer till följd av deras investering. Denna del är mer ett konstaterande av vilka rättsligt skyddade anspråk som är kopplade till kontrollen över den fysiska platsen och kan utgå ur regelverket. Samma sak avser sista meningen i regeln, SIBF kan inte förbehålla sig en generell rätt till all arenareklam vid alla arrangemang. Vår rätt ska basera sig på affärsmässiga grunder och motsvara det engagemang vi har i respektive tävling. FS föreslår att regelverket om arenareklam ersätts med ett nytt regelverk som utöver de kommersiella rättigheterna även reglerar reklamens innehåll med avseende på föreningens ansvar för arrangemang i förslaget till nya TB kap. 4 3. Den nya regeln ska liksom den tidigare tillämpas endast när matcher/arrangemang exploateras i kommersiella syften. Den föreslagna regeln är nödvändig för att SDF/SIBF ska kunna säkerställa de åtaganden vi har gentemot tredje part, våra avtalspartners. I dagsläget utgörs de av exempelvis Svenska spel, Pantamera, Försvarsmakten som sponsrar Svensk innebandy. Av tredje stycket framgår att avtal, om exempelvis ekonomisk fördelning, ska upprättas mellan SIBF och de föreningar i förbundsserierna som påverkas av de åtaganden som följer av andra stycket. Detta regelverk erkänner föreningarnas rätt till sin del av vinsten. FS föreslagna regel lyder: Kap 1 9 b. Arenareklam Arenareklam får inte innehålla budskap som kan verka sårande eller anstötlig såsom reklam för tobak, alkohol eller pornografi. Distriktsstyrelsen/Förbundsstyrelsen har rätt att besluta om begränsningar av reklamrätten på sargen (1:a bandet), på spelplanen och på ytor som angränsar till spelplanen. För Förbundsserierna regleras de kommersiella förutsättningarna genom avtal mellan SIBF/Föreningarna i förbundsserien. Förslag: FS föreslår att Tävlingskongressen beslutar att avslå motionärernas yrkanden att bifalla FS förslag till ny regeltext. 4
10.1 Förbundsstyrelsens Förslag: Paragrafer och formuleringar som ska utgå ur Tävlingsbestämmelserna Förslag: FS föreslår att Tävlingskongressen beslutar att bifalla FS förslag till ändringar enligt nedan. Bilageförteckning Bilaga 1. Förkortningar Bilaga 2. Begrepp Bilaga 3. Sanktion för internationellt spel Bilaga 4. Byte av föreningstillhörighet Bilaga 5. Samarbetsavtal Bilaga 6. Övergång samarbetsavtal Bilaga 7. Utlåningsavtal Bilaga 8. Avtal för dubbel licens Bilaga 9. Avtal för spelare Bilaga 10. Reglemente för Svenska Innebandyförbundets skiljenämnd Bilaga 11. Seriekrav Bilaga 12. Turneringssanktion Bilaga 13. Blankett för urdragning ur seriespel Bilaga 14. Matchändringsblankett Bilaga 14a. Matchändringsblankett JAS Bilaga 15. Blankett för byte av studieförening RIG/NIU Bilaga 16. Övergång under pågående spelår RIG/NIU Förkortningar RIN Riksidrottsnämnden RS Riksidrottsstyrelsen ISF Internationellt Idrottsförbund DF Distriktsförbund WADA World Anti-Doping Agency WADC World Anti-Doping Code DopK Dopingskommissionen CAS Court for Arbitration for Sport JSM Svenskt Mästerskap för 18 åringar USM Svenskt Mästerskap för 16 åringar VSM Svenskt Mästerskap för veteraner Begrepp Administrerande myndighet Avbytare Säkerhetsdelegat Ungdomsspelare Ingress Myndigheter Av Specialdistriktsförbund (SDF) administrerade tävlingar 1
Förbundsstyrelsen (FS) utser vilket organ som handlägger bestraffningsärenden, vilka kan leda till så kallad förbundsbestraffning, enligt 14 kap RFs stadgar. DS utser vilket organ som handlägger tävlingsärenden, vilka kan leda till så kallad tävlingsbestraffning, enligt dessa tävlingsbestämmelser samt 14 kap, 2, 14 p, Riksidrottsförbundets (RF) stadgar. Av Svenska Innebandyförbundet (SIBF) administrerade tävlingar Förbundsstyrelsen (FS) utser vilket organ som handlägger bestraffningsärenden, vilka kan leda till så kallad förbundsbestraffning, enligt 14 kap RFs stadgar. TU och JN handlägger tävlingsärenden, vilka kan leda till så kallad tävlingsbestraffning, enligt dessa tävlingsbestämmelser samt 14 kap, 2, 14 p, (RF) stadgar. RF/RIN* * RF:s stadgar 15 kap 2 Beslut som rör tävlingsregler Specialförbunds (SF) beslut som rör tillämpning av tävlingsregler får inte överklagas till Riksidrottsnämnden (RIN) annat än under åberopande av att grovt formfel förekommit vid handläggningen av ärendet eller att beslutet fattats i strid med eller utan stöd i gällande regler. För att RIN skall ta upp sådant ärende till prövning krävs prövningstillstånd enligt RF:s stadgar 6 kap 3. FS motiveringar till föreslagna ändringar De inledande paragraferna av Tävlingsbestämmelserna (TB) reglerar sådant som styrs av våra stadgar och RF:s regelverk och förfaranden. Därför ska det inte återfinnas i TB. Vissa regler har även blivit obsoleta, eller fordrar förtydliganden. Det föreligger även behov av nya regler. Förbundsstyrelsen finner att det är lämpligt att göra en revidering av hela regelverket där vi omdisponerar ordningen i vilken vi presenterar reglerna. Förändringarna presenteras i fyra förslag. Förslag 1: Paragrafer och formuleringar som ska utgå ur TB Förslag 2: Ändringar av Tävlingsbestämmelserna av språklig och redaktionell karaktär Förslag 3: Förändringar av befintliga regelverk. Förslag 4: Nya regler Bilageförteckning Tävlingskongressen beslutar inte om blanketternas utformning varför dessa (bilaga 3, 5-9, 11-14) inte kan utgöra bilagor till dokumentet. En hänvisning till blanketterna kan ändock redovisas i löpande text som exempelvis denna ur förslaget till nya TB kap. 1 2 Förening som avser att delta i innebandyverksamhet utomlands ska ansöka om sanktion hos SIBF (Blankett: Sanktion för internationellt spel). Avseende bilaga 10 (Reglemente för SIBF:s skiljenämnd) så fastställs inte heller det av Tävlingskongressen varför det inte ska vara en bilaga till dokumentet. Bilagorna 3, 5-9 samt 11-14a ska presenteras i löpande text som hänvisningar till blanketter. Bilaga 4 utgår eftersom detta förfarande sker via ibis. Bilaga 10 utgår eftersom detta inte regleras av våra TB utan framgår av RF/SIBF:s stadgar. Dokumentet ska återfinnas på hemsida/dokumentbank. Bilaga 15-16 utgår, byte av studieförening ska ske via ibis/ byte av föreningstillhörighet. Övergång under pågående spelår för RIG/NIU ska följa samma ordning som övriga övergångar. Bilaga 1 Förkortningar De förkortningar som saknar relevans för TB ska utgå. Se även Förbundsstyrelsens förslag 9.2 angående att Förkortningarna ska presenteras som Begrepp i inledningen av TB. Bilaga 2 Begrepp De begrepp som saknar relevans för TB ska utgå. Administrerande myndighet är ett begrepp som inte ska användas. Enligt vårt medlemskap i RF bedriver vi sporten innebandy men det är ingen myndighetsutövning per definition. Relevanta begrepp är däremot administrerande förbund och Tävlingsstyrelse som ersätter. Bestraffning är inte ett adekvat 2
begrepp vad avser tillämpningen av tävlingsregler där tävlingsbestraffning är det korrekta begreppet. Säkerhetsdelegat är inget begrepp som är relevant vi har matchobservatörer med uppgift att övervaka matcharrangemang. Ungdomsspelare är inget begrepp som är relevant för det regleras av Idrotten vill. Ingress/Instansordningen 4 och 7 punkterna utgår när det framgår av stadgarna att Förbundsstyrelsen kan delegera sin bestraffningsrätt vid tillämpningen av RF:s stadgar kap. 14 detta är ovidkommande för instansordningen i tävlingsärenden och tävlingsbestraffningar. 5 och 8 punkterna utgår när det är ett krav från RF att det för tävlingsärenden ska finnas en treinstansordning inom specialförbunden. Organet som ska utgöra distriktsförbundets första instans kan inte DS eller FS utse, det reglerar TB, däremot utser dem ledamöterna i respektive grupp. Om en överträdelse av tävlingsreglerna är graverande då ska detta anmälas till bestraffning till Nationella disciplingruppen respektive Juridiska nämnden. Ingress RF/RIN Detta framgår av Riksidrottsförbundets (RF) stadgar och ska inte redovisas i våra TB. Av besvärshänvisningen i avgöranden från Juridiska nämnden framgår detta. Kapitel 1 Förening 1 Medlemskap Ansökan om medlemskap görs till Svenska Innebandyförbundet (SIBF). Ansökningshandlingar rekvireras av SIBF. Ideell förening får efter ansökan tas upp som medlem i SIBF om nedanstående villkor är uppfyllda: - Ansökan om medlemskap är upprättad enligt Riksidrottsförbundets (RF)anvisningar och är åtföljd av föreningens stadgar, vilka bör upprättas på grundval av RFs normalstadgar för idrottsförening, samt årsmötesbeslut vid föreningsbildande - Föreningen som på sitt program har sådan idrottslig verksamhet vilken administreras av SIBF samt även i övrigt uppfyller de särskilda villkor som SIBF ställer i sina stadgar - Föreningen har förbundit sig i sin idrottsliga verksamhet följa RFs och SIBF:s stadgar, tävlingsregler och beslut fattade av överordnat idrottsorgan - Föreningens namn ej är olämpligt eller kan förväxlas med en till RF redan ansluten förening - Föreningen har betalat årsavgift i enlighet med SIBF:s årsmötesbeslut Förening får ej deltaga i bindande match förrän föreningens ansökan bifallits. 2 Föreningsnamn 2 a. Regelverk kring förenings namn Se SIBF:s stadgar kapitel 8 1. 2 b. Namnbyte Ansökan om namnbyte görs genom att föreningen insänder årsmötesprotokoll från föreningens årsmöte eller extra årsmöte. Ansökan om namnbyte ska ske på RF:s fastställda blankett (Namnändring av idrottsförening). 3 Föreningsstatus 3 a. Utträde Förening som begär utträde ur SIBF ska skriftligen meddela detta på avsedd blankett tillhandahållen av SIBF. Skrivelsen ska innehålla styrkande av årsmötesbeslut där utträde beslutats och ska sändas till SIBF som beviljar utträde efter prövning. Förening som tillfälligt upphör med verksamhet i en A-sektion, dam och/eller herr, och på så sätt vill få spelare spelklara för ny förening utan övergångsförfarande, måste med en undertecknad skrivelse av föreningens firmatecknare på avsedd blankett tillhandahållen av SIBF intyga att föreningen ej har för avsikt att bedriva seniorverksamhet, det vill säga representations- eller reservlagsverksamhet, innevarande och kommande säsong. Förening som på två, efter varandra följande, verksamhetsår ej betalat årsavgift, utesluts ur SIBF. Spelare är fria att gå till vilken förening de vill och eventuella spelaravtal upphör. Nya föreningen ska insända korrekt ifylld blankett för byte av föreningstillhörighet till SIBF. 4 a. 4-6 st. Anmälningsavgifter Administrerande myndighet beslutar om vilka åtgärder som ska vidtagas. Lokala förutsättningar kan finnas, se aktuellt dokument för distriktet. 3
Serieavgifter fastställs av DS efter förslag från Distriktets Tävlingskommitté (TK) 5 Registrering av förenings- respektive personuppgifter Detta enligt personuppgiftslagen (PUL). 9 4 st. Föreningsansvar vid arrangemang Förening kan ådömas påföljd som SIBF eller IFF kan komma att besluta om i enlighet med dess stadgar eller reglementen. 10 6-7 st. Säkerhetsbestämmelser Om förening vill utverka tillträdesförbud ska man beakta Lag (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang. Lagen påverkar inte den rätt som tillkommer den som förfogar över platsen att begränsa tillträdet till denna. När idrottsarrangemang anordnas på en idrottsanläggning får inte någon: 1. obehörigen beträda spelplanen eller annat motsvarande område som är avsett för idrottsutövningen, eller 2. kasta in föremål på spelplanen eller annat motsvarande område som är avsett för idrottsutövningen, om inte en sådan åtgärd är befogad med hänsyn till idrottsarrangemangets genomförande. (Ordningslag (1993:1617) kap 5 4). Den som uppsåtligen bryter mot detta förbud döms till påföljd enligt Ordningslagen kap 5 5. 12 IdrottsAB 12 a. Medlemskap Det är alltid föreningen som ansvarar mot förbundet genom sitt medlemskap i förbundet. Det är föreningen som har rösträtten i idrottsrörelsen och äger rätten att delta på medlemsaktiviteter. Idrotts AB kan inte vara medlem i förbundet. 12 b. Spelrätt Idrotts AB med upplåten spelrätt ses som ett lag i den förening som har upplåtit spelrätten. Det är alltid föreningen som hanterar frågor och ärenden inom idrottsrörelsen. 12 c. 2 st. Bestämmelser och andra skrifter Det är endast föreningen som kan teckna samarbetsavtal och Avtal för spelare, licensiera spelare samt göra övergångar. Spelarna tillhör alltid föreningen. FS motiveringar till föreslagna ändringar 1, 2 och 3a. Förutsättningarna för medlemskap i SIBF, föreningsnamn och utträde regleras av våra stadgar och ska inte upprepas i tävlingsbestämmelserna. I Förslag 9.2 till nya TB, kap. 1 2 Matchtillstånd och kap. 3 3 framgår att föreningens medlemskap i SIBF är en förutsättning för deltagande i våra tävlingar. Detta framgick av kap. 3 9 a. 2 st. Särskilt vad avser 3 a. utgår 1 och 3 st. eftersom detta regleras av stadgar. 2, 4 och 5 st. utgår när det är ett obsolet förfarande. När förening inte anmäler sig till seriespel i den serie till vilken de är kvalificerade så är spelarna fria att lämna föreningen via byte av föreningstillhörighet. Se Förslag 9.3 till nya TB kap. 2 11 Byte av föreningstillhörighet. 4 a. 3-5 st. Möjligheterna för administrerande förbund/tävlingsstyrelsen att exempelvis godta avbetalningsplaner eller dela upp anmälningsavgifterna framgår av regelverket och instansordningen regleras i kap. 6. Det finns inget behov för SDF reglera detta utöver tävlingsbestämmelsernas lydelse. Styrelsen har ekonomiskt ansvar, det följer av stadgarna, följaktligen har de rätt att besluta om alla avgifter. 5 sista men. Hänvisningen till PUL utgår. TB reglerar förfarandet att det ska göras. Hur det ska göras regleras av en lag vars tillämpning vi inte förfogar över eller kontrollerar efterterlevnaden av. 9 4 st. Regeln är felaktig, påföljder enligt detta regelverk kan endast påföras om det finns stöd för detta i TB. Av stadgar och IFF-reglementen kan också framgå olika påföljder för överträdelser mot dessa regelverk men detta ska inte särskilt framgå av våra Tävlingsbestämmelser. Se även kommentar angående kap. 3 3 f. 10 6-7 st. Regelverket utgår när det är ett utdrag ut Ordningslagen (1993:1617). 12 Regelverket om IdrottsAB:s associationsrättsliga ställning finns i våra stadgar och ska inte upprepas. 12 c. 2 st. utgår för att det är felaktigt. Spelarna i ett IdrottsAB ska vara medlemmar av 4
den upplåtande föreningen men i övrigt har ett IdrottsAB samma rättigheter och skyldigheter enligt våra TB. Kapitel 2 Spelare 8 Undantag från licenskrav Alla barnidrottare som ej är licensierade och som deltar i av förbundet, dess distriktsförbund eller föreningar anordnat rekryteringsprojekt, behöver ej inneha licens eller erlägga annan kostnad för att inneha försäkringsskydd. FS motiveringar till föreslagna ändringar 8 Enligt det nya licensförfarandet ska alla erlägga en personlig licens, där beloppet varierar med avseende på spelarens ålder. Kapitel 3 Före match 1 Tävlings- och spelregler 1 a. 7-8 st. Regler Tävlingsregler styr alla förutsättningar utanför själva matchen medan spelreglerna reglerar spelet på planen. Spelreglerna, regelhandboken, fastställs av IFF och antas av Svenska Innebandyförbundets Styrelse (FS). 1 b. Tolkning av bestämmelser JN är ensamt bestämmande i fråga om tolkning av tävlingsregler. Tävlingsbestämmelserna fastställs av Tävlingskongressen. 3 Brott mot tävlingsbestämmelserna 3 a. Förseelser Förening som gör sig skyldig till: licensfusk, använder okvalificerad spelare så som exempelvis brott mot dispensregler, använder spelare/ledare som är avstängda eller diskvalificerad, använder spelare med falskt namn eller falskt personnummer, licensierar spelare som tillhör annan förening eller licensierar spelare utan dennes medgivande anses vara initiativtagare till problem vilket skadar sportens anseende. 3 b. Påföljder - Böter vid bestraffningsärenden, max 500 000 SEK 3 c. Tävlingsavgift sista men. I distriktstävlingar meddelas beslut om tävlingsavgift av respektive specialdistriktsförbund (SDF) och i förbundstävlingar av Svenska Innebandyförbundets Tävlingsutskott (TU). 3 d. Övriga tävlingsavgift sista men. Avgifterna fastställs av SIBF i samband med godkännandet av SDFs ansökan om lokala förutsättningar. 3 e. Böter Förening eller spelare kan, utöver andra påföljder enligt tävlingsbestämmelserna, anmälas till bestraffning och åläggas böter på högst 500 000 kronor enligt RFs Stadgar 14:e kapitlet. I förbundstävlingar meddelas beslut om böter av JN och i distriktstävlingar av respektive SDF. 3 f. Övriga påföljder Förening kan ådömas annan påföljd som SIBF eller International Floorball Federation (IFF) kan komma att besluta om i enlighet med sina stadgar eller reglementen. 4 SIBF:s skiljenämnd Vid skiljenämndsförfarande ska reglemente för SIBF:s skiljenämnd följas (bilaga 10). 5 Jäv 5 a. Sakägarjäv Ledamoten har ett direkt eget intresse av ärendets utgång. Det kan t ex vara fråga om ett ärende där ledamoten själv eller dennes förening är anmälande part. 5b. Ombudsjäv eller ställföreträdarjäv Ledamoten eller någon av hans släktingar är ombud för part eller ställföreträdare för förening, som part. I det sistnämnda fallet ingår t ex i föreningens styrelse. 5
5 c. Tvåinstansjäv Ledamoten har tidigare, inom annat idrottsorgan, deltagit i handläggning av ärendet. Har ledamoten deltagit i t ex SDFstyrelsens beslut, får denne inte delta vid handläggningen av samma ärende i Tävlingskommittén. 5 d. 1-2 st. Delikatessjäv En allmän regel finns om att ledamoten inte får delta om denne av annat skäl anses vara jävig. Skälet till denna allmänna regel är att det är omöjligt att göra en heltäckande lista av jävssituationer. För att bibehålla parternas och allmänhetens förtroende för behandlande instans verksamhet bör ledamot/tjänsteman avstå från att delta i handläggning så snart minsta tvekan föreligger om dennes objektivitet och opartiskhet. Ledamot/tjänsteman bör avstå från att delta när någondera part är nära bekant med denne. En inriktning är att om en jävsfråga väcks av part bör aktuell ledamot/tjänsteman avhålla sig från vidare behandling. På så sätt undviker man att misstro uppstår angående behandlande instans opartiskhet. Därmed har det inte sagts att man ska ge vika för uppenbart grundlösa eller på annat sätt direkt otillbörliga påståenden. Jävsfrågan avser både handläggning och deltagande i beslut. 9 a. 9 st. 3 men. Definition av tävling I tävlingsmatch får fritt antal utländska medborgare användas. 12 a. 5 st. Distriktstävlingar Lokala förutsättningar kan finnas, se aktuellt dokument för distriktet 12 d. Distriktsmästerskap (DM) DM spelas ej för barnidrottare. 15 2 st. Åldersklasser Barnidrott är till och med 11 år, ungdomsidrott är från och med 12 år till och med 16 år, junioridrott är från och med 17 år till och med 20 år, därefter är det vuxenidrott. 18 Domare 18 a. Indelning, godkännande, legitimation och prioritering av domare Lokala förutsättningar kan finnas, se aktuellt dokument för distriktet. 18 b. Tillsättning av domare Lokala förutsättningar kan finnas, se aktuellt dokument för distriktet. 18 c. Utrustning för domare Lokala förutsättningar kan finnas, se aktuellt dokument för distriktet. 18 e. Utbetalning av domarersättning Arrangerande förening/hemmalag ska utbetala domararvode och, i förekommande fall, restidsersättning i samband med aktuell match. Betalningen ska ske via bankkonto. Lokala förutsättningar kan finnas, se aktuellt dokument för distriktet. 18 f. Reseersättning Lokala förutsättningar kan finnas, se aktuellt dokument för distriktet. 21 b. Matcharrangemang Arrangemangsdirektiv distriktstävlingar Följande punkter gäller de föreningar/lag som deltar eller arrangerar tävlingar administrerade av distrikt. TK kan besluta om andra direktiv i särskilt direktiv för enskild tävling eller distriktsmästerskap. Detta delges arrangörer och deltagande lag. Lokala förutsättningar kan finnas, se aktuellt dokument för distriktet. 23 Särskilda bestämmelser för RIG och NIU 23 f. 1 st. Dispens Avsteg från RIG/NIU-bestämmelserna kan endast sökas av SDF, förening och/eller spelare om synnerliga skäl föreligger. 6
FS motiveringar till föreslagna ändringar 1 a. 7-8 st. Begreppen tävlingsregler och spelregler är vedertagna för all idrottsutövning och ska därför inte särskilt framgå av våra TB. Sista stycket är felaktigt SIBF antar inte regelhandboken, den har vi att följa enligt vårt medlemskap i IFF. 1 b. Juridiska nämnden är högsta instans för tävlingsärenden och följaktligen har de mandat att tolka tävlingsbestämmelserna det framgår av instansordningen. Deras mandat innefattar inte en rätt att tolka regelboken, som styr spelet på planen och som per definition också utgör tävlingsregler. Formuleringen är således felaktig. Det framgår av stadgarna att Tävlingskongressen fastställer våra tävlingsbestämmelser. 3 a. Denna definition omfattar inte RF:s definition av att skada sportens anseende. I RF:s stadgar 1 Kap 2. 4 framgår att SF:s regelverk ska innehålla föreskrifter om tävlingsbestraffningar när förening, IdrottsAB eller dess företrädare, inom ramen för den idrottsliga verksamheten, gjort sig skyldig till ekonomiska oegentligheter som allvarligt skadat sportens anseende. Se TB kap. 3 14 angående uteslutning med anledning av ekonomiska oegentligheter som skadat sportens anseende. De uppräknade förseelserna är bestraffningsbara enligt regelverket om okvalificerade spelare i TB kap. 5 4. Det går förövrigt inte att licensiera spelare för annan förening i ibis och om förening licensierar en spelare utan dennes medgivande så medför detta inga förpliktelser för spelaren varför detta inte måste regleras. 3 b. Böter är förbehållet bestraffningsärenden enligt RF:s regelverk och ska inte redovisas i våra TB. 3 c. Regeln utgår när den är felaktig avseende benämningen av straffavgiften som en tävlingsavgift. Vidare ger redovisningen av instansordningen sken av att detta är ett beslut som fattas av endast en instans. Vi har en instansordning och den är densamma för alla ärenden, detta regleras/framgår på ett ställe i kap. 6. 3 d. Avgifterna ska inte längre fastställas av JN det ekonomiska ansvaret för verksamheten har FS. Däremot får avgifterna inte överstiga högsta avgift/arvode som fastställts av SIBF. Se förslag till nya TB Kap. 6 1. 3 e. Böter är en bestraffning som endast kan utdömas vid tillämpning av RF:s stadgar 14 Kap. Det förfarandet följer inte av våra TB varför denna paragraf ska utgå. 3 f. Regeln är felaktig, påföljder enligt detta regelverk kan endast påföras om det finns stöd för detta i TB. Av stadgar och IFF-reglementen kan också framgå olika påföljder för överträdelser mot dessa regelverk men detta ska inte särskilt framgå av våra Tävlingsbestämmelser. Se även kommentar angående kap. 1 9 4 st. 4. Det framgår av våra stadgar att tvister ska lösas i vår skiljenämnd. Den har ett reglemente för förfarandet som inte ska framgå av TB. 5 a-d. 1-2 st. samt 3 st. 1 men. Denna redovisning av de allmänna jävsgrunderna är överflödig när SIBF inte äger definitionen av dessa begrepp. 9 a. 9 st. 3 men. När det inte finns några begränsningar i utländska medborgares deltagande i tävlingsmatcher så ska det inte särskilt framgå i regelverket. 12 a. 5 st. Instansordningen kan inte SDF själva reglera i lokala förutsättningar. 12 d. Av uppräkningen framgår att DM spelas för seniorer, juniorer och ungdomar. Uppräkningen är exklusiv varför de som DM inte spelas för inte särskilt ska anges. 15 2 st. Dessa definitioner framgår av idrotten vill och regleras inte av våra TB. 18 a-c samt e-f. Regelverket pekar ut en rätt för distriktsförbunden att själva reglera detta men ger i övrigt ingen vägledning om vad ett dylikt regelverk ska innehålla. En mer lämplig regel är då att dessa fem rubriker ska framgå av de seriekrav som distrikten har för sina olika tävlingar. Det är en följd av att dessa regelverk varierar från serie till serie inom ett distrikt varför de passar sig 7
bättre för seriekrav än för de lokala förutsättningarna. I Förslag 9.3, TB kap 3 2 a. framgår att seriekraven ska reglera utbetalning av domarersättningar, arvoden, restidsersättning och reseersättning. 21 b. Arrangemangsdirektiv distriktstävlingar Utgår eftersom regelverket saknar innehåll. Administrerande förbunds rätt att utfärda speciella regler för sina olika tävlingar framgår i Förslag 9.2 TB kap. 1 1 2 st. 23 f. 1 st. Det finns endast ett regelverk angående NIU/RIG från vilket det kan beviljas dispens och det gäller spel i studieföreningens SDF-lag när moderdistriktet inte deltar i SDF-SM. Kapitel 4 Under match 4 Straffslagsavgörande Straffslagsavgörande ska genomföras enligt Regelhandboken. 6 c. Exempel med tre lag på lika poäng: A mot B slutar 3-2 C mot D slutar 5-0 B mot D slutar 6-0 B mot C slutar 2-1 C mot A slutar 3-2 A mot D slutar 2-0 Tabell 1: # Lag SM V O F GM IM MS P 1 Lag B 3 2 0 1 10 4 +6 6 2 Lag C 3 2 0 1 9 4 +5 6 3 Lag A 3 2 0 1 7 5 +2 6 4 Lag D 3 0 0 3 0 14-13 0 Tabell 2: # Lag SM V O F GM IM MS P 1 Lag A 2 1 0 1 5 5 0 6 2 Lag B 2 1 0 1 4 4 0 6 3 Lag C 2 1 0 1 4 4 0 6 6 c. sista st. I de fall utdragning sker eller av annan anledning gruppen endast blir två lag lottas match/placering om något av lagen ej vill spela matchen. FS motiveringar till föreslagna ändringar 4 Förfaranden som regleras i andra tävlingsregler, regelhandboken, ska inte upprepas i TB. 6 c. Exempel kan inte presenteras under en egen paragraf. I exemplet framgår även regelverk även detta är en felaktig framställning. Se Förslag 9.3 för ett omformulerat regelverk. Exempel som detta kan presenteras på hemsidan Kapitel 5 Efter match 2 a. Matchstraff Efter match där matchstraff utdömts ska berörd lagledning, av matchdomare informeras om vilket matchstraff som utdömts. Avstängd eller diskvalificerad spelare/ledare får ej upptas på matchprotokollet 8