INLEDNING TILL. Domstolsstatistik / BRÅ Brottsförebyggande rådet. Stockholm : BRÅ, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår:

INLEDNING TILL Domstolarnas och de exekutiva myndigheternas verksamhet / Statistiska centralbyrån. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1919-1967. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1913-1965, utom år 1919, 1920, 1948 och 1961. 1913-1948 med sammanfattning och innehållsförteckning på franska. 1935-1947 med fransk parallelltitel: Administration des tribunaux et des autorités exécutives en 1949-1965 med sammanfattning, innehållsförteckning och engelsk parallelltitel: Courts Föregångare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. B, Rättsväsendet. Justitiestatsministerns underdåniga ämbetsberättelse. Stockholm : P. A. Norstedt, 1860-1913. Täckningsår: 1857/58-1912 Efterföljare: Domstolarna / Statistiska centralbyrån. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1968-1975. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1966-1973. Rättsstatistisk årsbok / Statistiska centralbyrån. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1975-1993. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1974-1992. Domstolsstatistik / BRÅ Brottsförebyggande rådet. Stockholm : BRÅ,1996-2002. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1993-2001 Översiktspublikationer: Brott och straff i Sverige : historisk kriminalstatistik 1750-2010 / Hanns von Hofer. Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet, 2011. Domstolarnas och de exekutiva myndigheternas verksamhet åren 1917 och 1918 (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2016. urn:nbn:se:scb-domexekmynd-1917-1918

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK RÄTTSVÄSEN DOMSTOLARNAS OCH DE EXEKUTIVA MYNDIGHETERNAS VERKSAMHET ÅREN 1917 OCH 1918 AV KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1924 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 222045

Innehållsförteckning. Underdånig berättelse. Sid. Inledning 1* A. Organisationen av domstolarna och de exekutiva myndigheterna 3* a. Häradsrätterna 3* b. Rådhusrätterna (inkl. polisdomstolar och poliskammare) 29* c. Ägodelningsrätterna och magistraterna (för skiftesmål) 35* d. Gränstullrätterna 35* e. Krigsdomstolarna 36* f. Domkapitlen 36* g. Kammarrätten 37* h. Konsulardomstolarna 37* i. Försäkringsrådet 37* j. De exekutiva myndigheterna 38* k. De allmänna hovrätterna 39* l. Högsta domstolen 40* B. Mål och ärenden i första instans 41* I. Häradsrätter och rådhusrätter (inkl. polisdomstolar och poliskammare) 41* a. Allmän översikt 41* b. Genom slutligt utslag avgjorda tvistemål och brottmål, i vilka talan om ansvar icke förts (civila mål) 48* c. Genom slutligt utslag avgjorda brottmål, i vilka talan om ansvar förts (kriminella mål) 54* II. Ägodelningsrätterna (och magistraterna) 59* III. Krigsrätterna 62* IV. De exekutiva myndigheterna 63* V. Hovrätterna 65* VI. Högsta domstolen 66* C. Mål i andra instans 66* I. Hovrätterna 66* II. Högsta domstolen 78* D. Mål i tredje instans 78* E. Lagfarter 85* F. Inteckningar 88* G. Utlänningar, som erhållit svensk medborgarrätt eller tillstånd att besitta fast egendom 92* H. Löneförhållanden och tjänsteutgifter i domsagorna samt för vissa befattningshavare vid stadsdomstolarna 93* Tabeller. Tab. 1. Sammandrag av häradsrätternas, rådhusrätternas och polisdomstolarnas (poliskamrarnas) arbetsredogörelser, åren 1917 och 1918 1

IV Sid. Tab. 2. Antalet vid de särskilda häradsrätterna, rådhusrätterna och polisdomstolarna (poliskamrarna) slutligt handlagda mål och ärenden, åren 1917 och 1918 4 Tab. 3. Vid häradsrätter och rådhusrätter genom slutligt utslag avgjorda civila mål, fördelade länsvis efter tvisteföremålets beskaffenhet, åren 1917 och 1918 38 Tab. 4. Vid häradsrätter och rådhusrätter genom slutligt utslag avgjorda civila mål, fördelade länsvis efter tvisteföremålets värde, processtidens längd och domstolens slutliga beslut m. m., åren 1917 och 1918 52 Tab. 5. Vid häradsrätter och rådhusrätter genom slutligt utslag avgjorda kriminella mål, åren 1917 och 1918 58 Tab. 6. Antal häktade personer, fördelade efter de lagrum, enligt vilka de blivit tilltalade, i vid häradsrätter och rådhusrätter genom slutligt utslag avgjorda mål, åren 1917 och 1918 66 Tab. 7. Vid häradsrätter och rådhusrätter slutligt handlagda ärenden (utom konkursärenden), länsvis fördelade efter beskaffenheten, åren 1917 och 1918 68 Tab. 8. Hos ägodelningsrätterna (inkl. magistraterna) slutligt avgjorda mål och ärenden, åren 1917 och 1918 72 Tab. 9. Vid krigsdomstolar i första instans genom slutligt utslag avgjorda mål, åren 1917 och 1918 74 Tab. 10. Krigsrätternas arbetsredogörelser, åren 1917 och 1918 78 Tab. 11. Sammandrag av överexekutorernas arbetsredogörelser, åren 1917 och 1918 81 Tab. 12. Överexekutorernas arbetsredogörelser, åren 1917 och 1918 82 Tab. 13. Lagsökningsmål samt mål om handräckning för fordrans utfående, åren 1917 och 1918 90 Tab. 14. Utmätningsmännens arbetsredogörelser rörande utsökningsmål m. m., åren 1917 och 1918 98 Tab. 15. Exekutiva auktioner å fast egendom, åren 1917 och 1918 114 Tab. 16. Exekutiva auktioner å lös egendom, åren 1917 och 1918 120 Tab. 17. Hovrätternas arbetsredogörelser, åren 1917 och 1918 126 Tab. 18. Vid hovrätterna såsom andra instans genom slutligt utslag avgjorda mål, åren 1917 och 1918 128 Tab. 19. Vid hovrätterna såsom andra instans och vid Högsta domstolen såsom tredje instans genom slutligt utslag avgjorda mål, fördelade efter beskaffenheten, åren 1917 och 1918 142 Tab. 20. Sammandrag av revisionssekreterarnes arbetsredogörelser, åren 1917 och 1918 153 Tab. 21. Revisionssekreterarnes arbetsredogörelser, åren 1917 och 1918 151 Tab. 22. Av Högsta domstolen såsom tredje instans genom slutligt utslag avgjorda mål, åren 1917 och 1918 156 Tab. 23. Av Högsta domstolen såsom andra instans genom slutligt utslag avgjorda mål, åren 1917 och 1918 174 Tab. 24. Av Högsta domstolen handlagda nådeansökningar, åren 1917 och 1918 175 Tab. 25. Vid häradsrätter och rådhusrätter beviljade lagfarter, fördelade länsvis efter fångets beskaffenhet, åren 1917 och 1918 176 Tab. 26. Köpesumma, i kronor, å fast egendom, varå lagfart meddelats vid köp efter frivillig försäljning, åren 1917 och 1918 178 Tab. 27. Köpesumma, i kronor, å fast egendom, varå lagfart meddelats vid köp efter exekutiv försäljning, åren 1917 och 1918 182 Tab. 28. Inteckningar, åren 1917 och 1918 186 Tab. 29. Tomträtt, åren 1917 och 1918 188 Tab. 30. Antal utlänningar, som erhållit svensk medborgarrätt, fördelade efter yrke, åren 1917 och 1918 189 Tab. 31. Antal utlänningar, som erhållit svensk medborgarrätt eller tillstånd att besitta fast egendom, åren 1917 och 1918 189 Tab. 32. Antal utlänningar, som erhållit tillstånd att besitta fast egendom, länsvis åren 1917 och 1918 189 Tab. 33. Inkomster och utgifter i domsagorna, åren 1917 och 1918 190 Tab. 34. Inkomster och utgifter i tjänsten för borgmästare, rådmän m. fl., åren 1917 och 1918 192

V Table des matières. Rapport au Roi. Page Introduction 1* A. Organisation des tribunaux et des autorités exécutives 3* a. Tribunaux de 1 re instance à la campagne 3* b. Tribunaux de 1 re instance dans les villes (y compris les tribunaux de police) 29* c. Tribunaux d'arpentage et»magistrats» (pour les affaires d'arpentage) 35* d. Tribunaux de douane frontière 35* e. Tribunaux militaires 36* f. Tribunaux ecclésiastiques (chapitres) 36* g. Cour des Comptes 37* h. Tribunaux consulaires 37* i. Conseil de l'assurance 37* j. Autorités exécutives 38* k. Cours d'appel de droit commun 39* l. Cour suprême 40* B. Affaires jugées en 1 re instance (y compris les affaires non contentieuses) 41* I. Tribunaux de 1 re instance à la campagne et dans les villes (y compris les tribunaux de police) 41* a. Aperçu général 41* b. Affaires définitivement jugées, en matière civile (affaires civiles, y compris les affaires»criminelles», dans lesquelles il n'a pas été requis de pénalités) 48* c. Affaires définitivement jugées, en matière criminelle (affaires criminelles) 54* II. Tribunaux d'arpentage et»magistrats» 59* III. Tribunaux militaires 62* IV. Autorités exécutives 63* V. Cours d'appel 65* VI. Cour suprême 66* C. Affaires jugées en 2 me instance 66* I. Cours d'appel 66* II. Cour suprême 78* D. Affaires jugées en 3 me instance (Cour suprême) 78* E. Homologations 85* F. Hypothèques 88* G. Nombre d'étrangers qui ont obtenu en Suède le droit de cité ou l'autorisation de posséder des immeubles 92* H. Emoluments et dépenses d'office aux tribunaux de 1 re instance à la campagne et pour certains fonctionnaires aux tribunaux de 1 re instance dans les villes 93* Résumé en français 96* Tableaux. Tab. 1. Etat général des travaux des tribunaux ordinaires de 1 re instance, pour 1917 et 1918 1 Tab. 2. Nombre des affaires terminées par chaque tribunal ordinaire de 1 re instance, en 1917 et 1918 4 Tab. 3. Affaires civiles jugées par les tribunaux ordinaires de 1 re instance par départements et suivant l'objet du litige, en 1917 et 1918 38 Tab. 4. Affaires civiles jugées par les tribunaux ordinaires de 1 re instance par départements et suivant la valeur du litige, la durée des procès, les arrêts rendus, etc., en 1917 et 1918 52

VI Page Tab. 5. Affaires criminelles jugées par les tribunaux ordinaires de 1 re instance, en 1917 et 1918 58 Tab. 6. Nombre des personnes détenues, classées d'après les articles aux termes desquels elles avaient été poursuivies dans les affaires jugées par les tribunaux ordinaires de 1 re instance, en 1917 et 1918 66 Tab. 7. Affaires non contentieuses (excepté les faillites) terminées par les tribunaux ordinaires de 1 re instance, classées par départements suivant la nature de la cause, en 1917 et 1918 68 Tab. 8. Affaires terminées par les tribunaux d'arpentage (y compris les tribunaux dits»magistrats»), en 1917 et 1918 72 Tab. 9. Affaires jugées en 1 re instance par les tribunaux militaires, en 1917 et 1918 74 Tab. 10. Travaux des tribunaux militaires, en 1917 et 1918 78 Tab. 11. Etat général des travaux des exécuteurs principaux, pour 1917 et 1918 81 Tab. 12. Travaux des exécuteurs principaux, en 1917 et 1918 82 Tab. 13. Affaires de poursuites et de main-forte en matière de créances, en 1917 et 1918 90 Tab. 14. Travaux des huissiers sur les affaires de poursuites pour dettes etc., en 1917 et 1918 98 Tab. 15. Ventes forcées d'immeubles, en 1917 et 1918 114 Tab. 16. Ventes forcées de biens meubles, en 1917 et 1918 120 Tab. 17. Travaux des cours d'appel, en 1917 et 1918 126 Tab. 18. Affaires jugées en 2 me instance par les cours d'appel, en 1917 et 1918 128 Tab. 19. Affaires jugées en 2 me instance par les cours d'appel et en 3 me instance par la Cour suprême, classées d'après leur nature, en 1917 et 1918 142 Tab. 20. Résumé des rapports des conseillers rapporteurs à la Cour suprême pour 1917 et 1918 153 Tab. 21. Rapports des conseillers rapporteurs à la Cour suprême pour 1917 et 1918 154 Tab. 22. Affaires jugées en 3 me instance par la Cour suprême, en 1917 et 1918 156 Tab. 23. Affaires jugées par la Cour suprême en qualité de 2 me instance, en 1917 et 1918 174 Tab. 24. Recours en grâce traités par la Cour suprême, en 1917 et 1918 175 Tab. 25. Homologations accordées dans chaque département par les tribunaux de 1 re instance à la campagne et dans les villes, classées suivant la nature du titre de propriété, en 1917 et 1918 176 Tab. 26. Prix total en couronnes des immeubles dont l'achat en vente volontaire a été homologué, en 1917 et 1918 178 Tab. 27. Prix total en couronnes des immeubles dont l'achat en vente forcée a été homologué, en 1917 et 1918 182 Tab. 28. Hypothèques en 1917 et 1918 186 Tab. 29. Droit de terrains en 1917 et 1918 188 Tab. 30. Nombre des étrangers qui ont obtenu en Suéde le droit de cité, classés d'après leur profession, en 1917 et 1918 189 Tab. 31. Nombre des étrangers qui ont obtenu en Suède le droit de cité et l'autorisation de posséder des immeubles, en 1917 et 1918 189 Tab. 32. Nombre par province des étrangers ayant obtenu l'autorisation de posséder des immeubles, en 1917 et 1918 189 Tab. 33. Emoluments et dépenses d'office aux tribunaux de 1 re instance à la campagne, en 1917 et 1918 190 Tab. 34. Emoluments et dépenses d'office pour les présidents et les membre des tribunaux de 1 re instance dans les villes etc., en 1917 et 1918 192

TILL KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed avgiva sin underdåniga berättelse angående domstolarnas och de exekutiva myndigheternas verksamhet under aren 1917 och 1918.

2* INLEDNING. 1 jämförelse med de föregående årgångarna av denna berättelse uppvisar den föreliggande flera olikheter, i det att vissa väsentliga inskränkningar vidtagits såväl i huvudtabellerna som i texten och texttabellerna. Sålunda hava icke mindre än fem av de äldre berättelsernas huvudtabeller helt och hållet uteslutits, nämligen tab. 5 rörande vid häradsrätter och rådhusrätter genom slutligt utslag avgjorda civila mål, fördelade efter tvisteföremålets beskaffenhet och detsammas värde, processtidens längd, antalet rättegångstillfällen och domstolens slutliga beslut m. m., tab. 6 rörande vid nyssnämnda domstolar i civila mål utdömd rättegångskostnadsersättning, fördelad efter tvisteföremålets värde och antalet rättegångstillfällen, tab. 20 rörande vid allmänna hovrätterna genom slutligt utslag avgjorda mål, fördelade divisionsvis efter målens beskaffenhet, tab. 26 rörande av högsta domstolen såsom tredje instans genom slutligt utslag avgjorda civila mål, fördelade efter parternas yrken och tvisteföremålets värde samt tab. 27 rörande av högsta domstolen såsom tredje instans genom slutligt utslag avgjorda kriminella mål, fördelade efter parternas yrken. Vidare hava av andra huvudtabeller vissa delar ansetts böra bortfalla. På detta sätt hava de gamla tabellerna 4, 7, 11, 1(5 och 25, motsvarande resp. tab. 4, 5, 9, 14 och 22 i denna berättelse, undergått förändring. I tab. 4 rörande vid häradsrätter och rådhusrätter genom slutligt utslag avgjorda civila mål hava icke medtagits uppgifter om målens fördelning efter antalet rättegångstillfällen; om antalet mål, i vilka av domstolen förrättats syn; om antalet mål, i vilka vittnesförhör förekommit; om antalet mål, i vilka ålagts edgång; om antalet mål, i vilka part iakttagit personlig inställelse eller varit företrädd eller biträdd av jurist eller annan person; om antalet mål, i vilka protokoll på grund av fattigdom avgiftsfritt utlämnats till part; om fordrade och utdömda belopp i mål om fordran samt antalet dylika mål; om antalet mål, i vilka rättegångskostnadsersättning tillerkänts käranden eller svaranden eller rättegångskostnaderna kvittats eller något yttrande härutinnan ej meddelats samt om antalet mål, i vilka skiljaktiga meningar beträffande slutet förekommit. I den nya tab. 5 rörande vid häradsrätter och rådhusrätter genom slutligt utslag avgjorda kriminella mål saknas uppgifter om målens fördelning efter antalet rättegångstillfällen; om antalet tilltalade, angående vilka utlåtande rörande sinnesbeskaffenheten avgivits av medicinalstyrelsen; om antalet tilltalade, vilka ålagts värjemålsed; om antalet mål, i vilka skiljaktiga meningar beträffande slutet förekommit; varjämte målens fördelning i samma tabell efter storleken av fordrat skadestånd eller annat förmögenhetsrättsligt anspråk gjorts mindre detaljerad. Uppgifterna om målens fördelning efter antalet rättegångstillfällen, om antalet tilltalade, angående vilka utlåtande rörande sinnesbeskaffenheten avgivits av medicinalstyrelsen samt om antalet tilltalade, vilka ålagts värjemålsed, hava uteslutits jämväl ur den nya tab. 9 rörande vid krigsdomstolar i första instans genom slutligt utslag avgjorda mål. Vad beträffar olikheten mellan den nya tab. 14 och den gamla tab. 16 över utmätningsmännens arbetsredogörelser, så består denna däri, att den förra tabellen i motsats till den senare upptager arbets-

DOMSTOLSORGANISATIONEN. 3* redogörelserna från utmätningsmännen å landsbygden endast i sammandrag för de olika länen. Härtill komma vissa ändringar, motsvarande verkställda ändringar i formuläret för arbetsredogörelsen. Slutligen hava i den nya tab. 22 rörande av högsta domstolen såsom tredje instans genom slutligt utslag avgjorda mål icke såsom i den gamla tab. 25 meddelats några uppgifter om målens fördelning efter tiden från deras inkommande till hovrätten till högsta domstolens utslag; om antalet mål, vari förordnats om vittnesförhör, sakkunnig myndighets hörande eller annan förberedande åtgärd; om antalet besvärsmål, i vilka förordnats om kommunikation; om antalet mål, vilka avgjorts efter cirkulation; om antalet mål, i vilka skiljaktiga meningar beträffande slutet förekommit i underrätt, hovrätt eller högsta domstolen; om målens fördelning efter antalet i beslutet deltagande justitieråd; om antalet mål, i vilka klaganden för fattigdom befriats från erläggande av fullföljdsavgift; om antalet revisionsmål, i vilka nedre revisionen hemställt om fastställelse eller ändring av överklagat beslut samt om antalet kriminella besvärsmål och underställningsmål, vari någon varit häktad, när målet inkom till nedre revisionen eller om vars häktande högsta domstolen förordnat. I fråga om själva texten må här särskilt anmärkas blott, att den genom nådigt brev den 28 juni 1918 föreskrivna redogörelsen för organisationen av domstolarna och de exekutiva myndigheterna ansetts böra göras mindre skrymmande därigenom att i berättelsen endast omnämnas de förändringar, som blivit genomförda under de år berättelsen omfattar. I övrigt hänvisas beträffande denna redogörelse till närmast föregående årgång av berättelsen. A. Organisationen av domstolarna och de exekutiva myndigheterna. Till de i den föregående berättelsen uppräknade specialdomstolarna kommer här ytterligare en, nämligen försäkringsrådet, som jämlikt lag den 29 juni 1917 trädde i verksamhet den 1 januari 1918. a. Häradsrätterna. Bomsagornas indelning i tingslag. Antalet domsagor var vid ingången av år 1917 detsamma som vid utgången av år 1916, nämligen 122, men ökades den 1 jan. 1918 till 123 jämlikt nådig skrivelse den 25 juni 1917, varigenom förordnades, att Villands och Östra Göinge domsaga skulle från och med den 1 jan. 1918 vara delad i två domsagor sålunda, att Villands härad bildade en domsaga, benämnd Villands domsaga, och Östra Gröinge härad en domsaga, kallad Östra Göinge domsaga. Jämväl antalet tingslag var vid början av år 1917 detsamma som vid slutet av år 1916, nämligen 212. Den 25 aug. 1917 förenades de två tingslagen i Sunnervikens domsaga till ett enda, varjämte den 1 januari 1918 dels inom Norra Roslags domsaga Väddö och Häverö skeppslag samt Närdinghundra härad ävensom Edebo socken av Frösåkers härad sammanslogos till ett tingslag under benämningen Väddö

Tab. A. Antalet domsagor fördelade efter tingslagens antal vid utgången av åren 1870, 1880, 1890, 1900, 1910 och 1917. 4* DOMSAGORNAS INDELNING I TINGSLAG. ') Omfattade jämväl en mindre del av Norrbottens liiii.

DOMSAGORNAS AREAL OCH FOLKMÄNGD. och Närdinghundra tingslag, varigenom domsagan kom att bestå av två tingslag i stället för såsom förut av tre, dels inom Vifolka, Yalkebo och Gullbergs domsaga Valkebo härad och Gullbergs härad sammanslogos till ett tingslag, benämnt Valkebo och Gullbergs tingslag, varigenom jämväl denna domsaga kom att bestå av tvä tingslag i stället för de förutvarande tre, dels slutligen de båda tingslagen i Aspelands och Handbörds domsaga förenades till ett. Vid utgången av år 1918 utgjorde sålunda antalet tingslag i riket 208. En uppdelning av domsagorna länsvis efter tingslagens antal vid utgången av åren 1870, 1880, 1890, 1900, 1910 och 1917 är verkställd i tab. A. Areal och folkmängd. För belysande av de särskilda tingslagens och domsagornas areal och folkmängd, antal ting och tingssammanträden, relativa antalet mål och ärenden m. m. hava en del uppgifter sammanförts i tab. B. 1 enlighet med de i tabellen givna talen var vid slutet av år 1917 medelarealen för tingslagen i hela riket 1937 kvkm. och för domsagorna 3 351 kvkm., för tingslagen inom Svea hovrätts domsområde 2 785 kvkm. (i Norrland 4 279 kvkm. samt i Svealand och på Gotland 2 341 kvkm.) och för domsagorna 5 430 kvkm. (i Norrland 9 755 kvkm. samt i Svealand och på Gotland 1 366 kvkm.), för tingslagen inom Göta hovrätts domsområde 924 kvkm. och för domsagorna 1 540 kvkm. samt för tingslagen inom hovrättens över Skåne och Blekinge domsområde 721 kvkm. och för domsagorna 806 kvkm. Medeltalet invånare för tingslagen i hela riket var vid slutet av år 1917 20 007 och för domsagorna 34 602, för tingslagen inom Svea hovrätts domsområde 18 220 (i Norrland 15 575 samt i Svealand och på Gotland 20 734) och för domsagorna 35 530 (i Norrland 35 510 samt i Svealand och på Gotland 35 544), för tingslagen inom Göta hovrätts domsområde 19 963 och för domsagorna 33 272 samt för tingslagen inom hovrättens över Skåne och Blekinge domsområde 31176 och för domsagorna 34 844. Angående tingslagens och domsagornas gruppering efter folkmängdens storlek hänvisas i övrigt till tab. C. 5* Tingssammanträden och rättegångsdagar. I fråga härom hänvisas till vad i berättelsen för åren 1913 och 1914, sid. 28* ff. och berättelsen för åren 1915 och 1916, sid. 19*finnes anfört samt till tab. D. Vad i den sistnämnda berättelsen säges om antalet allmänna tingssammanträden under år 1916 i Frosta och Eslövs domsaga gäller, såsom också framgår av tab. D, jämväl för de efterföljande åren. r ) Under redogörelseåren uppgick antalet domsagor, i vilka endast nya tingsordningen var gällande, till 103 resp. 106 och antalet av dem, i vilka gamla tingsordningen tillämpades, till 19 resp. 17. ') Se nåd. skriv, den 30 juli 1915 (Sv. förf.-saml. n:r 311.) (forts, à sid. 19*.)

Tab. B. Areal och folkmängd, antalet allmänna och särskilda tingssammanträden 1) samt relativa antalet tvistemål, brottmål, lagfarts- och inteckningsärenden inom de särskilda häradsrätterna, åren 1917 och 1918. 6* DOMSAGORNAS AREAL OCH FOLKMÄNGD.

DOMSAGORNAS AREAL OCH FOLKMÄNGD. 7* ') I tabellen liava icke medtagits ting eller sammanträden under ordförandeskap av ständig brottmålsdoniare: i kol. 22 23 bar däremot hänsyn tagits jämväl till av dylik domare slutligt handlagda mål. 2 ) Norra lioslags domsaga omfattar frän och med den 1 jan. 1'JIS 2 tingslag; Frösåkers tingslag med en areal av is72'n kvkm. och 11570 inv. saint Väddö och Näriliugliundrn tingslag med 1 085 kvkms areal och 20 075 inv.

8* DOMSAGORNAS AREAL OCH FOLKMÄNGD.

DOMSAGORNAS AREAL OCH FOLKMÄNGD. 9*

10* DOMSAGORNAS AREAL OCH FOLKMÄNGD.

DOMSAGORNAS AREAL OCH FOLKMÄNGD. 11*

12* DOMSAGORNAS AREAL OCH FOLKMÄNGD.

DOMSAGORNAS AREAL OCH FOLKMÄNGD. 13* 1) Frän och med den 1 jan. 1918 utgöra Valkebo härad och Gullhergs härad tillsammans ett tingslag.

14* DOMSAGORNAS AREAL OCH FOLKMÄNGD.

DOMSAGORNAS AREAL OCH FOLKMÄNGD. 15* l ) Eran och med deu 1 jan. 1918 ntgöra Aspelands härad och Handbörds härad tillsammans ett tingslag.

16* DOMSAGORNAS AREAL OCH FOLKMÄNGD.

DOMSAGORNAS AREAL OCH FOLKMÄNGD. ') Från ur 1918 utgöra Villands hiiracl och Östra Göirige häriul var sin douibagn. 17*

18* DOMSAGORNAS AREAL OCH FOLKMÄNGD. Tab. C. Antal tingslag och domsagor fördelade efter folkmängden den 31 dec. 1917.

TINGSSAMMANTRÄDEN OCH RÄTTEGÅNGSDAGAR. 19* En viss uppfattning om arbetsmängden i de olika domsagorna lämnar den kolumn i tab. D, som innehåller antalet rättegångsdagar i medeltal på varje allmänt sammanträde, resp. lagtima ting. I tab. E kol. 4 och 5 hava dessa medeltal uträknats länsvis, särskilt för domsagor med nya och med gamla ordningen. För hela riket utgjorde nämnda medeltal beträffande domsagor med nya tingsordningen år 1917 2 - l samt år 1918 2-2 dagar. För domsagor med gamla tingsordningen ställde sig relationen, beräknad med hänsyn till antalet lagtima ting eller allmänna sammanträden på följande sätt: Domsagorna med nya tingsordningen fördelade sig på följande sätt med hänsyn till medeltalet allmänna rättegångsdagar per sammanträde: Det lägsta medeltalet utgjorde år 1917 1 0 i 3 domsagor och år 1918 likaledes 1 0 i 4 domsagor, det högsta åter år 1917 4-1 i 1 domsaga (Västerbergslags) och år 1918 4-0 i 2 domsagor (Västerbergslags och Medelpads västra). En fördelning av rikets samtliga domsagor efter sammanlagda antalet rättegångsdagar under såväl de allmänna som de särskilda sammanträdena lämnar följande resultat: (forts, å sid. 24*.)

20* TINGSSAMMANTRÄDEN OCH RÄTTEGÅNGSDAGAR. Tab. D. Antal rättegångsdagar m. m. i de särskilda domsagorna, åren 1917 o. 1918.

TINGSSAMMANTRÄDEN OCH RÄTTEGÅNGSDAGAR. 21*

22* TINGSSAMMANTRÄDEN OCH RÄTTEGÅNGSDAGAR. 1) Domsagan var före den 25 aug. 1917 uppdelad på två tingslag.

TINGSSAMMANTRÄDEN OCH RÄTTEGÅNGSDAGAR. 23* 1 ) Den 1 jan. 1918 delades domsagan i två domsagor, Villands domsaga och Östra Göinge domsaga. 2 ) I vartdera tingslaget håra hållits 10 allmänna sammanträden.

24* TINGSSAMMANTRÄDEN OCH RÄTTEGÅNGSDAGAR. Tab. E. Av ordinarie domare hållna lagtima ting eller allmänna sammanlänsvis, åren Det minsta antaleb rättegångsdagar uppvisade år 1917 Gotlands södra domsaga (15) och år 1918 Finspånga läns härads domsaga (14), det högsta antalet åter år 1917 Södertörns domsaga (82) och år 1918 Medelpads östra domsaga (112). Ordförandeskapet vid tingssammanträdena. Kol. 4 19 i tab. B belysa, i vilken utsträckning ordförandeskapet vid tingssammanträdena utövats dels av ordinarie, dels av vikarierande domare. Tab. F innehåller en summering av ifrågavarande siffror för de judiciella huvudområdena med procentberäk-

TINGSSAMMANTRÄDEN OCH RÄTTEGANGSDAGAR. 25* träden samt medeltalet allmänna rättegångsdagar per ting eller sammanträde, 1917 och 1918. ning jämte en med stöd av de rättsstatistiska formulären nr 2, kol. 40 och 41, och nr 3, kol. 41 och 42, uppgjord översikt över antal och procent civila och kriminella mål, 5 ) avgjorda under ordförandeskap av ordinarie domare resp. vikarierande. En länsvis upprättad översikt över den omfattning, i vilken tingen hållits av ordinarie domare, lämnas i tab. E, kol. 6 26. Av primärmaterialet framgå icke orsakerna till att ordförandeskapet utövats av vikarie. Samma kolumner inrymma sålunda icke blott alla olika ') Före den 25 ang. 1917 var antalet 6. 2 ) Därjämte äro i en domsaga 11 lagtima ting hållna av ordinarie domaren. 8 ) Därjämte äro i en domsaga 12 lagtima ting hållna av ordinarie domaren. 4 ) I vartdera tingslaget av Frosta och Eslövs domsaga har 10 allmänna sammanträden hållits. B ) Angående denna terminologi se sid. 27*.

26* ORDFÖRANDESKAPET VID TINGSSAMMANTRÄDENA. fall av tjänstledighet sjukdom, offentligt uppdrag och andra laga förfall, enskilda angelägenheter etc. utan även de fall, då vakanta häradshövdingämbeten uppehållits av tillförordnade domhavande. Till väsentlig del torde de låga procentsiffrorna för av ordinarie domare hållna ting, liksom under de föregående fyra åren, erhålla sin förklaring av den stora utsträckning, i vilken tjänstledighet åtnjutits för jordregistrets upprättande. En jämförelse mellan den här intagna tab. F och tab. F. i berättelsen för åren 1915 och 1916 samt tab. G i berättelsen för åren 1913 och 1914 utvisar, att för hela riket relativa antalet ting eller tingssammanträden under ordförandeskap av ordinarie domare ävensom rättegångsdagar under dylika ting eller sammanträden år 1918 var betydligt större än under något av de övriga nu nämnda åren. Detsamma gäller i fråga om relativa antalet mål, avgjorda under ordförandeskap av ordinarie domare. Redan år 1917 utvisade stegring, såvitt rörer lagtima ting och allmänna sammanträden iinder ordförandeskap av ordinarie domare, rättegångsdagar under dylika ting och sammanträden samt civila mål, avgjorda under ordförandeskap av ordinarie domare. Relativa antalet särskilda ting eller sammanträden under ordförandeskap av ordinarie domare samt rättegångsdagar under dylika ting eller sammanträden år 1917 överstiger motsvarande tal för år 1916, varjämte relativa antalet kriminella mål, avgjorda under ordförandeskap av ordinarie domare överstiger motsvarande tal under åren 1915 och 1916. Något tingssammanträde under ordförandeskap av ständig brottmålsdomare har icke förekommit vare sig under år 1917 eller år 1918. Tab. F. Antal lagtima ting eller allmänna sammanträden, särskilda ting eller av dels ordinarie domare, dels vika-

ARBETSBÖRDAN I DOMSAGORNA. Arbetsbördan i domsagorna. Uppgift angående antalet slutligt handlagda mål och ärenden vid de särskilda häradsrätterna lämnas i tab. 2 (sid. 4 37). Antalet tvistemål och brottmål, i vilka talan om ansvar ej förts, eller m. a. o. antalet»civila mål», vilka under år 1917 vunno slutlig handläggning vid samtliga rikets häradsrätter, utgjorde 16 481. Av dessa förekom de flesta eller 487 (motsvarande 3'0 %) i Södra Roslags domsaga och det minsta antalet (34 eller 021 %) i Finspånga läns härads domsaga. Är 1918, då antalet civila mål vid samtliga häradsrätter i riket var 15 903, förekom den största siffran i Medelpads östra domsaga (529 eller 3'3 %) samt den minsta (34 eller 021 %) återigen i Finspånga läns härads domsaga och dessutom i Västerbottens mellersta domsaga. Antalet för samtliga häradsrätter i riket under åren 1915 och 1916 var 23 709 resp. 18 770. Antalet brottmål, i vilka talan om ansvar förts (»kriminella mål») och som vunno slutlig handläggning vid samtliga häradsrätter i riket, var år 1917 23 857 och år 1918 28 099. Maximum nåddes båda åren av Medelpads östra domsaga med ett antal av 703 (2-9 %) resp. 762 (2-7 %), medan det minsta antalet år 1917 förekom i Nordmarks domsaga (38 eller 0-16 %) och år 1918 i Uppsala läns södra domsaga (43 eller 0-15 %). Antalet för samtliga häradsrätter i riket under åren 1915 och 1916 var 21415 resp. 23 951. Sammanlagda antalet konkurser och konkursärenden, vilka vunno slutlig handläggning vid häradsrätterna i riket under redogörelseåren, voro 1 776 resp. 1244. Motsvarande antal för åren 1915 och 1916 var 3 524 resp. 2 655, alltså väsentligt högre än under redogörelseåren. Högsta antalet föresammanträden samt antal avgjorda civila och kriminella mål 1 ) under ordförandeskap rierande domare, åren 1917 och 1918. 27* ') Avser endast sådana mål, som finnas npptagua i tab. 5 kol. 2 8.

28* ARBETSBÖRDAN I DOMSAGORNA. kom både år 1917 och år 1918 i Södra Roslags domsaga (148 eller 8-3 % resp. 81 eller 6-5 %). En domsaga, Älvdals och. Nyeds, har för år 1917 icke redovisat några slutligen handlagda konkurser eller konkursärenden. Samma är för år 1918 förhållandet med tre domsagor, nämligen Gotlands södra, Nätra och Nordingrå samt Einspånga läns härads. Ser man till antalet slutligt handlagda ärenden av annan beskaffenhet än de nyssnämnda konkursärendena, så är detta för samtliga domsagor i riket 246 973 år 1917 och 258 221 år 1918 mot 234 475 år 1915 och 238 298 år 1916. Maximum nåddes såväl år 1917 som år 1918 av Södra Roslags domsaga med 7 387 resp. 8194 ärenden. Minsta antalet åter förekom båda åren i Gällivare domsaga (816 resp. 866). Mål och ärenden per 1 000 invånare. Till belysande av antalet mål och ärenden i förhållande till folkmängden äro i tab. B, sid. 6* 17*, meddelade uppgifter för vartdera av åren 1917 och 1918 rörande antalet slutligt handlagda: 1) civila mål, 2) kriminella mål, 3) lagfartsärenden och 4) inteckningsärenden, allt per 1 000 invånare av medelfolkmängden. Av tabellen framgår, att relativa antalet civila mål vid samtliga häradsrätter år 1917 var o - 92 och år 1918 3-77. För åren 1915 och 1916 var antalet 5'66 resp. 4-48. Uträknas motsvarande relationstal för häradsrätterna inom de skilda länen, erhållas år 1917 maximisiffran 6-15 i Stockholms län och minimisiffran 2'36 i Södermanlands län. Är 1918 varierade talen från 5'90 i Västernorrlands län till 2-21 i Södermanlands län. Över riksmedeltalet nådde vidare år 1917 Gotlands, Värmlands, Västernorrlands, Jämtlands, Norrbottens, Jönköpings, Kronobergs, Kallands, Älvsborgs, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län. År 1918 hade, förutom Västernorrlands län, även Stockholms, Gävleborgs, Jämtlands, Norrbottens, Jönköpings, Kronobergs, Hallands, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län högre medeltal än riket i dess helhet. Vad de särskilda häradsrätterna beträffar, förekom det relativt största antalet civila mål år 1917 i Korpilombolo tingslag eller 24 40 per 1 000 in v. Eslövs tingslag och Orsa tingslag kommo därnäst i ordningen med 13-95 resp. 10-07 >.'. Ar 1918 kom Njurunda tingslag i främsta rummet med siffran 18-25, och därefter kommo Nedertorneå tingslag (13-22), Eslövs tingslag (12-82) och Ljustorps tingslag (12-21). Minsta relativa antalet förekom under år 1917 i Enångers tingslag (0-78) och under år 1918 i Burträsks tingslag (0-74). Medeltalet per 1 000 invånare av vid samtliga häradsrätter slutligen handlagda brottmål, i vilka talan om ansvar förts, var år 1917 5-67 och år 1918 6-67. Motsvarande tal åren 1915 och 1916 voro 5'11 och 5-72. Ser man till de olika länens medeltal av dylika mål, finner man, att dessa tal för Gävleborgs, Västernorriands, Norrbottens, Jönköpings, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Malmöhus län under båda redogörelseåren och dessutom talen för Kronobergs och Hallands län år 1917 samt talen för Gotlands, Örebro, Jämtlands och Västerbottens län år 1918 överstego riksmedeltalet för respektive år. Under år 1917 förekommo de största relativa talen (över 25) i Jokkmokks

RÅDHUSRÄTTERNAS ORGANISATION. 29* lappmarks, Eslövs och Nedertorneå tingslag och under år 1918 i Eslövs, Nedertorneå, Njurunda, Degerfors, Överkalix och Jokkmokks lappmarks tingslag. A andra sidan hade år 1917 tio och år 1918 fyra häradsrätter att handlägga mindre än 2 kriminella mål på var tusende invånare i tingslaget. Medeltalet lagfartsärenden vid samtliga häradsrätter i riket uppgick år 1917 till 19-47 och år 1918 till 21-30 per 1000 invånare. Motsvarande tal för åren 1915 och 1916 voro 16-06 och 17-94. Över riksmedeltalet lågo båda åren 1917 och 1918 siffrorna för Stockholms, Gotlands, Värmlands, Kopparbergs, Jämtlands, Kronobergs, Älvsborgs, Skaraborgs, Kristianstads och Malmöhus län samt år 1917 dessutom siffrorna för Västerbottens och Kalmar län och år 1918 siffrorna för Hallands län. Beträffande de särskilda tingslagen hade år 1917 Nordmarks domsaga den högsta (54-72) och Jukkasjärvi lappmarks tingslag den lägsta siffran (3-14) samt år 1918 Malungs tingslag den högsta (58-00) och Karesuando lappmarks tingslag den lägsta siffran (3-39). För inteckningsärendena var här ifrågavarande riksmedeltal år 1917 20-20 och år 1918 21-1G. Motsvarande tal för åren 1915 och 1916 voro 20-07 och 19-92. Över resp. riksmedeltal lågo båda åren 1917 och 1918 siffrorna för Stockholms, Södermanlands, Gotlands, Hallands, Kristianstads och Malmöhus län samt dessutom år 1917 Jämtlands län. Bland tingslagen uppvisade år 1917 såväl som år 1918 Södra Roslags domsaga det högsta antalet (86-16 resp. 90-94), under det år 1917 Älvdals härads nedre tingslag blott hade 0'44 inteckningsärende per 1000 invånare och år 1918 Karesuando lappmarks tingslag icke hade något dylikt ärende. b. Rådhusrätterna (inkl. polisdomstolar och poliskammare). Areal och folkmängd. Under de båda redogörelseåren funnos, liksom under åren 1915 och 1916, i hela riket 91 1 ) städer med egen jurisdiktion. Vid utgången av år 1916 funnos 10 städer, som lydde under landsrätt, nämligen Djursholm, Arvika, Haparanda, Huskvarna, Nässjö, Borgholm, Trollhättan, Tidaholm, Hässleholm och Eslöv. Den 1 januari 1917 utökades detta antal med två, i det att nämnda dag Katrineholm och Sollefteå erhöllo stadsrättigheter. Medan ytinnehållet i samtliga städer vid utgången av år 1917 var 1 790'1 kvkm. och folkmängden 1646 961, voro motsvarande tal för städer under landsrätt resp. 90-6 kvkm. och 67 504 inv., d. v. s. resp. 5-1 och 4 - l % av den totala stadsarealen och stadsbefolkningen i riket. Fördelas den areal, som vid 1917 års utgång tillhörde städer med egen jurisdiktion, 1 699-5 kvkm. (se tab. G), på dessa 91 städer, komma i medeltal 18-7 kvkm. på varje stad. Störst voro Stockholm (131-9 kvkm.) och Eskilstuna (84-4 kvkm.), minst däremot Östhammar (0-9 kvkm.). Utproportioneras ') Skanör och Falsterbo utgöra tillsammans en stad. (forts, å sid. 34*.)

30* AREAL OCH FOLKMÄNGD I STÄDER Tab. G. Areal och folkmängd, relativa antalet tvistemål, brottmål, lagfarts- och inteck- ') Borgmästaren, 2 rådmän, 1 magistratssekr. samt 6 civilassessorer, dessutom assistenten och stärhhusnotarien hos förmuidarkammareu. 2 ) o rådmän jämte 3 civilassessorer. 3 ) 3 rådmän jämte 2 civil- och 2 kriminalassessorer. 4) Denna aul., som bestod av 3 rådmän, vilka jämväl voro ledamöter å annan avd., samt dessutom 1 notarie, upphörde den 31 dee. 1917. 6 ) Inrättad fr. o. m. den 1 mars 1918 tillsvidare för handläggning av kristidsmål och andra brottmål samt bestående av 2 tf. rådmän jämte 2 tf. kriminalassessorer. 6 ) Vid rådhusrätten äro dessutom anställda 1 aktuarie, 1 registrator, 1 iuskrivningsnotarie samt 1 kurator, som icke tjänstgöra i rådhusrätten. ') Dessutom 2 polisnotarier.») 1 radman tillika magistratssekr. B ) Därav en polismästare och rådman, dessutom 1 magistratssekr. och rådman, vilka icke tjänstgöra i rådhusrätten. 1(1 ) Borgmästaren tillika magistratssekr. n ) Borgmästaren och polismästaren ledamöter av såväl rådhusrätten som poliskammaren.

MED EGEN JURISDIKTION M. M. ningsärenden samt antalet ledamöter vid de särskilda rådhusrätterna, åren 1917 och 1918. 31* ') Dessutom 1 stadsnotarie, som tillika är magistratssekr. 2 ) Dessutom 1 stadsnotarie. 3 ) 1 rådman tillika magistratssekr. 4 ) Dessutom 1 rådman, som endast tjänstgör i magistraten. 6 ) Därav 1 polismästare och rådman samt 1 magistratssekr. 6 ) Därav 1 stadsnotarie, vilken i mån av behov är ledamot. 7 ) Därav 1 stadsnotarie. 8 ) Borgmästaren tillika magistratssekr.

32* AREAL OCH FOLKMÄNGD I STÄDER 1) liorgmäsiareu, 1 rådman och 2 stadsnotnrier. 2 ) 2 rådmän och 2 stadsnotarier. s ) Dessutom 1 aktuarie. 4 ) Polismästaren. ö ) Dessutom 1 polisnotarie. 6 ) Ay dessa tjänstgöra blott 2 i sänder. 7 ) Borgmästaren tillika magistratssekr. 8 ) 1 rådman tillika magistratssekr. 9 ) Dessutom 1 stadsnotarie, som tillika är magistratssekreterare. 10 ) Justitieborgmästaren, 1 rådman och. 4 assessorer, därav 2 vid lagfarts- och inteckningskontoret. n ) 2 rådmän och 2 assessorer. 12 ) Inrättad under år 1918 tills vidare, för handläggning av brottmål samt bestående av 2 estra rådmän och 2 extra assessorer. ls ) Vid rådhusrätten äro dessutom anställda 1 stadsaktuarie, 1 registrator och 1 amanuens; därjämte 1 handels- och politieborgmästare, 1 magistratssekreterare, 2 rådhuskanslister och 1 stärbhusuotarie utan tjänstgöring i rådhusrätten. l4 ) Dessutom 2 polisnotarier.

MED EGEN JURISDIKTION M. M. 33* ') i rådinan tillika magistratssekr. 2 ) Borgmästaren tillika magistratssekr. s ) Polismästaren ledamot av såväl rådhusrätten som poliskammaren. 4 ) Av stadsfullmäktige valda ledamöter utan beslutanderätt. 5 ) Dessutom 1 stadsnotarie. ) 4 ordin, och 2 e. ordin, bisittare. 7 ) Borgmästaren, 1 rådman och 3 assessorer. 8 ) Därav 3 assessorer. ô ) Vid rådhusrätten äro dessutom anställda 1 konkursnotarie och 1 aktdarie; därjämte 1 magistratssekr. utan tjänstgöringsskyldighet i rådhusr. 10 ) Dessutom 1 polisnotarie. u ) Dessutom 2 stadsnotarier, av vilka 1 tillika är magistratssekr. vi ) Därav 2 stadsnotarier; 1 rådman tillika magistratssekr. JS ) Rådmännen å I:a avd. tjänstgöra en i sänder i tur och ordning pä 2:a avdelningen. u ) Därav 1 polismästare och rådman samt 1 polisnotarie. 16 ) Vid rådhusrätten är dessutom anställd i biträdande stadsnotarie.

34* RÅDHUSRÄTTERNAS ORGANISATION OCH ARBETSBÖRDA. vidare hela befolkningen i städer med egen jurisdiktion, vilken den 31 dec. 1917 uppgick till 1579 457, på dessa städer, erhåller var och en av dem 17 357, under det att högsta och lägsta invånarantalen voro 413163 för Stockholm och 646 för Sigtuna. Sammansättning. Den till följd av det stora invånarantalet i en del städer uppkomna arbetsbördan har nödvändiggjort dels uppdelning av vissa rådhusrätter på olika avdelningar, dels hänskjutande av vissa ordningsmål och polisärenden till särskilda polisdomstolar och poliskammare. Under de båda redogörelseåren arbetade sålunda Stockholms rådhusrätt på sju avdelningar, vartill kommo under år 1917 en specialavdelning för tullmål samt under år 1918 fr. o. m. den 1 mars en åttonde avdelning för handläggning av kristidsmål och andra brottmål. Göteborgs rådhusrätt arbetade under år 1917 pä fyra avdelningar och under år 1918 på fem. Sistnämnda är inrättades nämligen vid nämnda rådhusrätt en extra avdelning för handläggning av brottmål. Malmö rådhusrätt var under båda redogörelseåren uppdelad på tre avdelningar samt Sundsvalls, Norrköpings och Hälsingborgs rådhusrätter på vardera två avdelningar. I sistnämnda stad handlades emellertid endast polismål å den andra avdelningen, vilken sålunda motsvarar polisdomstolen i vissa andra städer. Särskilda polisdomstolar funnos därjämte i Stockholm, Göteborg och Malmö samt särskilda poliskamrar med domsrätt i Eskilstuna, Norrköping och Karlskrona. Av rikets 91 rådhusrätter bestodo vid 1918 års ingång 23 av endast rättsbildade ledamöter, under det att de övriga bestodo av såväl litterata som illitterata ledamöter. I poliskamrarna är lekmannaelementet företrätt såväl i Eskilstuna och Norrköping som i Karlskrona, i vilken sistnämnda stad lekmannabisittarna dock sakna medbeslutanderätt. I polisdomstolarna i Stockholm, Göteborg och Malmö utövas domsrätten däremot av polisdomaren ensam. Sammanlagda antalet rättsbildade ledamöter i rådhusrätterna (inkl. polisdomstolarna och poliskamrarna med domsrätt) vid 1918 års ingång var, såsom av tab. G, sid. 30* 33*, framgår, 273, därav 90 borgmästare'), av vilka 14 tillika voro magistratssekreterare. Av de övriga rättsbildade ledamöterna voro 3 polisdomare, 3 polismästare, 118 litterata rådmän, av vilka 3 tillika voro polismästare och 19 tillika magistratssekreterare, 2 magistratssekreterare, 47 assessorer och 10 stads- och polisnotarier. Antalet illitterata ledamöter uppgick till 173, av vilka 24 avlagt juridisk examen. Uppgifter rörande tjänstemän vid rådhusrätterna samt magistratssekreterare och rådmän utan tjänstgöringsskyldighet i rådhusrätten meddelas i noter till tabellen. Mål och ärenden per 1 000 invånare. Av tab. G, sid. 30* 33*, framgår, att medeltalet civila mål per 1 000 invånare för alla städer med egen jurisdiktion år 1917 var 13-03 och år 1918 13-08. År 1915 var antalet 22-22 och år 1916 16-24. Jämtlands län stod båda åren 1917 och 1918 högst med 51-48 resp. ') Rådhusrätterna i Östhammar och Öregrund hade samma ordförande.

ÄGODELNINGSRÄTTERNA O. MAGISTRATERNA (FÖR SKIFTESMÅL). GRÄNSTULLRÄTTERNA. 32-39, medan Södermanlands län hade de lägsta talen (6-36 resp. 5-88). Bland de särskilda städerna hade år 1917 Östersund och år 1918 Luleå den högsta siffran (51-48 resp. 38-20), under det att Öregrund år 1917 och Gränna år 1918 hade den lägsta (0-88 resp. 0-90). De höga siffrorna för vissa städer hava sin förklaring i regeln om rådhusrätt såsom forum i alla växelmål. Hur dessa mål verka till höjande av det totala målantalet vid rådhusrätterna, framgår tydligt av tab. 2, sid. 4 37. I fråga om de kriminella målen var riksmedeltalet år 1917 24-97 och år 1918 28-09 mot 41-1-2 år 1915 och 38-20 år 191(>. Det högsta talet hade år 1917 Västerbottens och år 1918 Norrbottens län (65-65 resp. 47-77), det lägsta åter ar 1917 Blekinge län och år 1918 Jönköpings län (13'45 resp. 13-34). Bland de särskilda städerna hade år 1917 Umeå och år 1918 Örnsköldsvik den högsta siffran (76-08 resp. 69-36), under det att Gränna båda åren hade den lägsta (1-80 resp. 2'09). I samtliga städer med egen jurisdiktion förekommo år 1917 9-15 och år 1918 9-96 lagfartsärenden per 1 000 invånare mot 5-48 år 1915 och 6'83 år 1916. Högst voro siffrorna både år 1917 och år 1918 för Västmanlands län (19-33 resp. 22-G9) samt lägst år 1917 för Stockholms stad och år 1918 för Göteborgs och Bohus län (4-21 resp. 4"16). Bland de särskilda städerna hade Skanör med Falsterbo båda åren de högsta siffrorna och Vaxholm de lägsta (65-85 resp. 196-49 samt 2-03 resp. 0-59). Vad beträffar inteckningsärendena, kom under båda redogörelseåren Kronobergs län först med de utomordentligt höga talen 273'50 och 248-64, närmast följt av Västernorrlands län med 57-48 och 51-61. Det relativt minsta antalet inteckningsärenden hade år 1917 Jönköpings län (30-00) och år 1918 Jämtlands län (22-09). Riksmedeltalet var år 1917 43'32 och år 1918 41-47. Under båda åren hade bland de särskilda städerna Växjö den största siffran (273-50 resp. 248'54) samt Vaxholm den lägsta (4-34 resp. 6-49). c. Ägodelningsrätterna och magistraterna (för skiftesmål). Beträffande ägodelningsrätternas sammansättning m. m. hänvisas till berättelsen för åren 1915 och 1916, sid. 40*. Antalet ägodelningsrätter i riket var år 1917 221 samt år 1918 220. Någon ägoskillnadsrätt (Kungl. stadgan den 30 maj 1873 om avvittring i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker 22 och 23) har icke fungerat under redogörelseåren. Beträffande vid ägodelningsrätterna och hos magistraterna handlagda skiftesmål och skiftesärenden hänvisas till sid. 59* ff. d. Gränstullrätterna. Angående uppgift och sammansättning se föregående berättelse, sid. 41*. Under år 1917 funnos två gränstullrätter, nämligen en i Jämtlands och en i Norrbottens län. Den förra är emellertid jämlikt kungl. skrivelse den 27 35*

36* GRÄNSTULLRÄTTERNA. KRIGSDOMSTOLARNA. DOMKAPITLEN. nov. 1917 frän och med år 1918 indragen. Under år 1917 var antalet inkomna och genom slutligt utslag avgjorda mål 3, medan intet mål handlagts under något av de föregående åren från och med år 1906. Till Norrbottens gränstullrätt hava inkommit nedanstående antal mål. År År 1909 19 1914 10 1910 14 1915 26 1911 20 1916 77 1912 14 1917 61 1913 13 1918 232 Den avsevärda ökningen under de senare åren torde ha sin grund i de av kriget tillskapade förhållandena. Antalet från föregående år uppskjutna mål var år 1917 24 och antalet samma år slutligt handlagda 48, varav 45 genom slutligt utslag avgjorda och 3 före inställelsen förfallna. Då således 37 mål blevo uppskjutna till år 1918 och antalet slutligt handlagda detta år belöpte sig till 187, varav 185 genom slutligt utslag avgjorda och 2 före inställelsen förfallna, uppgick utgående balansen år 1918 till 89. e. Krigsdomstolarna. En framställning av de olika slagen av krigsdomstolar och deras organisation återfinnes i föregående årgång av denna berättelse, sid. 41* f. Såsom av tab. 10, sid. 78 80, närmare framgår, funnos åren 1917 och 1918 58 regementskrigsrätter och 2 stationskrigsrätter. Dessutom funnos under båda dessa år särskilda krigsrätter förordnade inom I, II, III, IV och VI arméfördelningsområdena, inom Gotlands militärområde samt vid kustflottan. Uppgift angående antalet slutligt handlagda mål och ärenden vid de skilda krigsrätterna, vad de särskilda krigsrätterna angår dock endast i sammandrag för de olika arméfördelningsområdena, lämnas i tab. 10, sid. 78 80, och angående slutligt handlagda mål och ärenden vid krigshovrätten i tab. 17, sid. 126 127. Jämlikt en kungl. kung. den 23 febr. 1918 var fältkrigsrätt inrättad vid det bevakningsdetachement, som nämnda år var förlagt på Åland. Något mål handlades dock icke av denna fältkrigsrätt. En närmare redogörelse rörande förut nämnda mål och ärenden lämnas å sid. 62* f. f. Domkapitlen. Angående domsrätt och sammansättning hänvisas till föregående årgång, sid. 42*. Domkapitlen lämna icke några rättsstatistiska uppgifter till centralbyrån.

KAMMARRÄTTEN. KONSULARDOMSTOLARNA. FÖRSÄKRINGSRÅDET. 37* g. Kammarrätten. Se härom föregående berättelse, sid. 43*. Kammarrätten äger skyldighet att till rättsstatistiken meddela uppgift rörande dels instämda tvistemål (d. v. s. mål om uppbördsborgen) och dels balansmål och fiskaliska aktioner. Ar 1917 meddelade kammarrätten slutligt utslag i 2 mål och år 1918 likaledes i 2 mål av beskaffenhet att böra redovisas till rättsstatistiken, vilka samtliga mål rörde åtal för brott enligt 25 kap. strafflagen och resulterade i den tilltalades fällande till ansvar. h. Konsulardomstolarna. Om dessa domstolar se föregående årgång, sid. 43*. Konsulardomstolarna avlämna icke några uppgifter till centralbyrån. i. Försäkringsrådet. Försäkringsrådet skall jämlikt lag den 29 juni 1917 bestå av minst sju ledamöter. Två av ledamöterna skola representera arbetsgivarna och två arbetarna. Dessa ledamöter jämte suppleanter för dem förordnas av Konungen för två år i sänder efter förslag av vissa arbetsgivare- och arbetareföreningar, andra föreningar, korporationer och landsting. Övriga ledamöter, av vilka en skall vara rådets chef, utnämnas omedelbart av Konungen. Minst två av dem skola vara lagkunniga män, vilka fullgjort vad författningarna föreskriva dem, som uti domareämbeten må nyttjas. Försäkringsrådet har till uppgift att pröva besvär över beslut av riksförsäkringsanstalten och Tab. H. Areal och folkmängd samt relativa antalet mål inom de särskilda hovrätternas jurisdiktionsområden, åren 1917 och 1918. 1 ) 1) De relativa talen i denna tabell äro beräknade på grundval av uppgifterna i tab. 18.

38* DE EXEKUTIVA MYNDIGHETERNA. Tab. I. Till de särskilda hovrätterna inkomna mål, fördelade sådana försäkringsbolag, i vilka jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17 juni 1916 dylik försäkring må tagas, ävensom andra framställningar jämlikt nämnda lag samt att i övrigt med uppmärksamhet följa försäkringens tillämpning och utveckling. Försäkringsrådet avlämnar icke några uppgifter till centralbyrån. j. De exekutiva myndigheterna. Se härom föregående berättelse, sid. 44*. Enligt lag den 14 juni 1917 är utmätningsman på landet och i städer under landsrätt från och med år 1918

DE ALLMÄNNA HOVRÄTTERNA. 39* efter län, varifrån målen inkommit, åren 1906 1918. landsfiskal eller i vissa fall av KuDgl. Maj:ts befallningshavande i landsfiskals ställe förordnad person. Beträffande av de exekutiva myndigheterna handlagda mål och ärenden hänvisas till sid. 63* ff. k. De allmänna hovrätterna. Angående hovrätternas organisation m. m. hänvisas till föregående berättelse, sid. 44* ff.

40* DE ALLMÄNNA HOVRÄTTERNA. HÖGSTA DOMSTOLEN. Under redogörelseåren inträffade förändringar äro följande. Jämlikt nådig skrivelse den 13 augusti 1917 skall hovrätten Över Skåne och Blekinge från och med den 1 oktober 1917 vara förlagd till Malmö i stället för såsom förut till Kristianstad. Från och med den 1 januari 1918 är enligt kungl. kung. den 26 okt. 1917 den förändringen vidtagen, att den förutvarande extra åttonde divisionen i Svea hovrätt gjorts till ordinarie. Hovrättens första huvudavdelning, till vilken nämnda division med dess fem ledamöter hör, utgjordes sålunda under år 1918 av fem ordinarie divisioner. A åttonde divisionen handläggas, liksom å den sjunde, uteslutande vädjade mål och till hovrätten instämda tvistemål. I samband med nämnda förändring utökades antalet hovrättsrådsbefattningar i Svea hovrätt från 35 till 40 samt antalet notariebefattningar från 7 till 8. Landareal och folkmängd samt antalet slutligt handlagda mål av olika slag per 1 000 invånare av medelfolkmängden inom de särskilda hovrätternas jurisdiktionsområden framgår av tab. H. Till belysande av den andel de olika länen hava i storleken av hovrätternas arbetsbörda, har i tab. I uppgift meddelats rörande dels absoluta antalet från underrätterna inom de olika länen inkomna mål under åren 1916, 1917 och 1918, dels varje särskilt läns procentuella andel av samtliga till rikets hovrätter inkomna mål under samma år samt i medeltal under åren 1906 1910 och 1911 1915. Uppgifterna hava efter särskild framställning erhållits från hovrätterna. Dessa uppgifter avvika, särskilt vad angår Svea hovrätt, i en del fall från de i den tidigare rättsstatistiken publicerade ävensom från uppgifterna i tab. 17 i denna berättelse. Då hovrättsdivisionernas antal är 14, kommer i medeltal på varje division 7 1 % av hovrätternas sammanlagda arbetsbörda. Efter denna beräkning borde alltså på Svea hovrätt komma 57-1 %, på Göta hovrätt 28-6 % och på hovrätten över Skåne och Blekinge 14-3 %. I själva verket fördelade sig de under redogörelseåren 1917 och 1918 inkomna målen med i genomsnitt 53-9 % på Svea hovrätt, 27-9 % på Göta hovrätt och 18 2 % på hovrätten över Skåne och Blekinge. Det absoluta antalet slutligt handlagda mål och ärenden vid de särskilda hovrätterna framgår av tab. 17, sid. 126 127, samt av tab. 18, sid. 128 141. Beträffande mål och ärenden vid hovrätterna hänvisas i övrigt till sid. 65* ff. l. Högsta domstolen. Angående högsta domstolens och nedre justitierevisionens organisation m. m. hänvisas till föregående berättelse, sid. 48* ff. Arbetsbördans storlek inom högsta domstolen och nedre justitierevisionen framgår av tab. 20, sid. 153, som utgör ett sammandrag av revisionssekreterarnas arbetsredogörelser, tab. 21, sid. 154 155, vari utdrag meddelats ur varje särskild rotels arbetsredogörelse, tab. 22, sid. 156 173, som innehåller uppgifter om antalet av högsta domstolen såsom tredje instans genom slut-