KYSELYLOMAKE Tämä kyselylomake on osa Yhteiskuntatieteelliseen tietoarkistoon arkistoitua tutkimusaineistoa FSD1083 EVAn kansallinen asennetutkimus 1992 Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata siihen asianmukaisesti lähdeviitteellä. Lisätiedot: http://www.fsd.uta.fi/ QUESTIONNAIRE This questionnaire is part of the following dataset, archived at the Finnish Social Science Data Archive: FSD1083 EVA Survey on Finnish Values and Attitudes 1992 If this questionnaire is used or referred to in any publication, the source must be acknowledged by means of an appropriate bibliographic citation. More information: http://www.fsd.uta.fi/
FINLAND - VAR ÄR DU, VART GÅR DU? Sondering av folkopinionen 1992 VI BER ER BESVARA VARJE FRÅGA GENOM ATT RINGA DET ALTERNATIV SOM MOTSVARAR ER PERSONLIGA ÅSIKT. JAG ÄR JAG ÄR SVÅRT JAG ÄR JAG ÄR PÅSTÅENDE HELT AV NÄSTAN ATT NÄSTAN HELT AV SAMMA AV SAMMA SÄGA AV ANNAN ANNAN ÅSIKT ÅSIKT ÅSIKT ÅSIKT 01. INGET PARTI ARBETAR FÖR DE FRÅGOR JAG UPPLEVER SOM VIKTIGA 02. VETENSKAPEN OCH TEKNIKEN KOMMER I FRAMTIDEN ATT LÖSA DE FLESTA AV DAGENS PROBLEM 03. I DAGENS SAMHÄLLE KAN MAN LEVA TRYGG EFTERSOM MAN PLÖTSLIGT KAN MISTA SIN ANSTÄLLNING OCH UTKOMST 04. UTVECKLINGEN AV VÅRT NUVARANDE EKONOMISKA VÄLSTÅND TILL EN ÄNNU HÖGRE NIVÅ ÖKAR DET ANDLIGA ILLAMÅENDET 05. DAGENS RYSSLAND ÄR P.G.A. SIN BRISTANDE STABILITET ETT STÖRRE HOT FÖR FINLAND ÄN DEN FORNA SOVJETUNIONEN 06. LANDSBYGDENS OCH GLESBYGDERNAS PROBLEM MÅSTE LÖSAS MED DERAS EGNA INITIATIVFÖRMÅGA OCH KUNNANDE, MED STADSSTÖD BÖR MAN FÖRSÖKA RÄDDA DEM 07. DET ÄR EN LYCKA OCH ETT PRIVILEGIUM ATT FÅ VARA FINLÄNDARE 08. ALLA LÅNGSIKTIGA OCH VIKTIGA SAMHÄLLELIGA BESLUTSFATTANDEN BORDE I VÅRT LAND SKE GENOM EN BINDANDE FOLKOMRÖSTNING 09. PARTIERNA ÄGNAR SIG ALLT MINDRE ÅT SÅDANA PROBLEM SOM HAR MED VANLIGA MÄNNISKOR ATT GÖRA 10. EFTERSOM RNATIONALISERINGEN ÄR OÅTERKALLELIG OCH VÄRLDSOMFATTANDE PROCESS HAR FINLAND T ANNAT VAL ÄN ATT ÖPPET DELTA I DENNA UTVECKLING 11. DEN STORA ARBETSLÖSHETEN FÖRBLIR BESTÅENDE OCH VÅRT SAMHÄLLE KOMMER ATT OMFATTA EN STOR KLASS AV ÅSIDOSATTA S.K. B- MEDBORGARE ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 12. FÖR ATT KLARA SIG I FRAMTIDEN BEHÖVER FINLAND ETT KLART LÅNGSIKTS-PROGRAM MED VIDSTRÄCKT STÖD INOM OLIKA SAMHÄLLSGRUPPER 13. JAG ÄR VILLIG ATT PRUTA PÅ MIN EGEN LEVNADSSTANDARD FÖR ATT MINSKA FÖRORENINGS- OCH MILJÖPROBLEMEN 14. INOM INKOMSTFÖRDELNINGSPOLITIKEN BORDE MAN ÄVEN I FRAMTIDEN STARKT BETONA JÄMLIKHETSPRINCIPEN 15. HELA SAMHÄLLET SKULLE VARA BETJÄNT AV EN MERA POSITIV INSTÄLLNING TILL FÖRETAGSAMHETEN 16. DET FINLÄNDSKA VÄLSTÅNDET HOTAS SÅ MYCKET AV DEM SOM VILL PRUTA PÅ DE OFFENTLIGA (STATLIGA OCH KOMMUNALA) UTGIFTERNA SOM AV DEM SOM VILL BIBEHÅLLA ALLT VID DET GAMLA 17. HELA SAMHÄLLET SKULLE VARA BETJÄNT AV ATT ARBETSTAGARNA I STÖRRE UTSTRÄCKNING ÄN NU SKULLE KUNNA TA DEL I OCH PÅVERKA FÖRETAGENS BESLUT 18. EN ÖKNING AV ANTALET UTLÄNDSKA ARBETSTAGARE I FINLAND SKULLE TILLFÖRA OSS NYTTIGA RNATIONELLA IMPULSER 19. INGEN KÄNNER DE KONKRETA FÖLJDERNA AV DEN EUROPEISKA GRATIONEN, VARFÖR FINLAND BORDE SKYNDA LÅNGSAMT I DENNA FRÅGA 20. I DAGENS FINLAND FÖRMEDLAS MEDBORGARNAS ÅSIKTER TILL BESLUTS- FATTARNA MYCKET BÄTTRE GENOM FOLKRÖRELSERNA ÄN GENOM PARTIERNA 21. ENDAST DEN EKONOMISKA TILLVÄXTEN KAN TRYGGA EN FORTSATT VÄLFÄRD FÖR MÄNNISKORNA 22. FINLAND BORDE BLI MEDLEM I EG (EEC) 23. VÅRT LANDS NUVARANDE DJUPA KRIS BEROR I PRAKTIKEN HELT PÅ DET VANVETTIGA S.K. CASINO-SPELET I SLUTET AV 80-TALET
JAG ÄR JAG ÄR SVÅRT JAG ÄR JAG ÄR PÅSTÅENDE HELT AV NÄSTAN ATT NÄSTAN HELT AV SAMMA AV SAMMA SÄGA AV ANNAN ANNAN ÅSIKT ÅSIKT ÅSIKT ÅSIKT 24. I FRAMTIDEN KOMMER VÅRA PENSIONSSYSTEM BRYTA SAMMAN SÅ ATT ENS "REDAN FÖRTJÄNADE" PENSIONER KAN BETALAS 25. I MILJÖSKYDDETS NAMN BEGRÄNSAS DEN EKONOMISKA OCH INDUSTRIELLA VERKSAMHETEN ALLTFÖR MYCKET 26. FINLAND LEVER NUFÖRTIDEN ALLDELES FÖR ISOLERAT FRÅN DET ÖVRIGA EUROPA 27. EFTERSOM DE FINLÄNDSKA FÖRETAGEN RNATIONELLT SETT ÄR SMÅ, MÅSTE DE FUSIONERAS TILL STÖRRE ENHETER FÖR ATT I FRAMTIDEN KUNNA ÖVERLEVA PÅ RNATIONELLA MARKNADER 28. ÄGANDET GENOMGÅR I VÅRT LAND EN OROVÄCKANDE KONCENTRERING 29. FINLÄNDARNA BORDE ENERGISKT STRÄVA TILL ATT SLÅ VAKT OM SIN KULTURELLA EGENART MOT DEN TILLTAGANDE RNATIONALISMEN 30. OM FACKFÖRENINGSRÖRELSENS ORGANISATION OCH VERKSAMHET BYGGS OM PÅ HELT NY GRUND KOMMER DEN ATT LÄNGRE I FRAMTIDEN KUNNA TILLVARATA SINA MEDLEMMARS INTRESSEN 31. TIDIGARE VAR MÄNNISKORNA LYCKLIGARE ÄN NU 32. GENOM ATT STRÄVA TILL FORTSATT EKONOMISK TILLVÄXT, FÖRSTÖR MÄNNISKAN SMÅNINGOM NATUREN OCH SLUTLIGEN SIG SJÄLV 33. REDAKTÖRERNA STYR FÖR MYCKET DEN ALLMÄNNA OPINIONEN I FINLAND 34. ÄVEN OM FOLKOMRÖSTNINGEN PÅ SÄTT OCH VIS ÄR ETT AV DE RENASTE UTTRYCKEN FÖR DEMOKRATIN ÅR DEN DOCK OLÄMPLIG SOM BESLUT- FATTNINGSFÖRFARANDE I MÅNGA FRÅGOR 35. EN ÖKAD INFLYTTNING AV UTLÄNNINGAR SKULLE LEDA TILL EN OFÖRMÅNLIG RASBLANDNING OCH ETT FÖRSVAGANDE AV VÅR NATIONS LIVSKRAFT 36. ETT GOTT SOCIALSKYDD, GRATIS HÄLSOVÅRD OCH ANDRA LÅNGT DRIVNA SOCIALA FÖRMÅNER GÖR MÄNNISKORNA LATA OCH INITIATIVLÖSA ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 37. DE BANKER SOM BEFINNER SIG I SVÅRIGHETER BORDE HELLRE LÅTAS GÖRA KONKURS ÄN STÖDAS MED SKATTEMEDEL 38. DET OFFENTLIGA FÖRVALTNINGSMASKINERIET BÖR SKÄRAS NER 39. SYSSELSÄTTNINGEN OCH DÄRMED OCKSÅ ALLT ANNAT VÄLSTÅND I VÅRT LAND BEROR HELT PÅ VÅR EXPORTINDUSTRIS KONKURRENSKRAFT 40. EMIGRERINGEN AV KOMPETENTA OCH DUGLIGA FINLÄNDARE UTOMLANDS ÄR ETT STÖRRE PROBLEM ÄN IMMIGRATIONEN AV UTLÄNNINGAR HIT 41. ÄVENOM TALESÄTTET "FINLAND LEVER AV SKOGEN" NU HÅLLER STRECK, ÄR VI I FRAMTIDEN TVUNGNA ATT I ALLT HÖGRE GRAD SKAFFA VÅR UTKOMST GENOM ANDRA EXPORTPRODUKTER 42. FINLAND ÄR ETT SÅ TILLBOMMAT OCH STAGNERAT LAND ATT VI I FRAMTIDEN HAR SÅ VÄRST GODA MÖJLIGHETER ATT HÅLLAS MED I DEN R-NATIONELLA UTVECKLINGEN 43. FINLANDS INDUSTRI OCH NÄRINGSLIV FUNGERAR NUFÖRTIDEN ANSVARS- FULLT I MILJÖFRÅGOR 44. EFTERSOM FINLAND ALLTID HAR KLARAT SIG GENOM SINA KRISER, KOMMER VI ATT GÖRA DET OCKSÅ NU 45. DET FINLÄNDSKA SAMHÄLLET STYRS I ALLTFÖR STOR GRAD AV BLINDA MARKNADSKRAFTER OCH SJÄLVISK PROFITHUNGER 46. ANSVARET FÖR BARNENS OCH UNGDOMENS UPPFOSTRAN BORDE ÖVERFÖRAS FRÅN SKOLAN OCH SAMHÄLLET TILLBAKA TILL HEMMEN 47. OCKSÅ OM UPPRÄTTHÅLLANDET AV ETT GOTT SOCIALSKYDD OCH ÖVRIGA OFFENTLIGA TJÄNSTER KOSTAR MYCKET, ÄR DEN FINLÄNDSKA VÄLFÄRDS- STATEN ALLTID VÄRD SITT PRIS 48. FINLAND SKULLE BEHÖVA POLITIKER AV EN HELT NY TYP, TY VÅRA NUVARAN-DE PARTILEDARES TÄNKESÄTT ÄR FÖRÅLDRAT OCH GER SVAR PÅ AKTUELLA PROBLEM 49. MAN BORDE PRIVATISERA EN STOR DEL AV DE OFFENTLIGA TJÄNSTERNA FÖR ATT EFFEKTIVERA DEM
JAG ÄR JAG ÄR SVÅRT JAG ÄR JAG ÄR PÅSTÅENDE HELT AV NÄSTAN ATT NÄSTAN HELT AV SAMMA AV SAMMA SÄGA AV ANNAN ANNAN ÅSIKT ÅSIKT ÅSIKT ÅSIKT 50. NUFÖRTIDEN KÄNNER JAG MIG UTOM SOM FINLÄNDARE I ALLT HÖGRE GRAD SOM EUROPÉ 51. I FRAMTIDEN KOMMER VÅR VÄLFÄRDSMODELL SOM BASERAR SIG PÅ OFFENTLIGA TJÄNSTER LÄNGRE ATT FUNGERA, UTAN VI MÅSTE ÖVERGÅ TILL EN MODELL SOM BASERAR SIG PÅ PRIVAT FÖRETAGSAMHET 52. FINLAND KUNDE UTMÄRKT VÄL HÅLLA SIG UTANFÖR DET NUVARANDE EUROPA-RUSET OCH GÅ SIN EGEN VÄG 53. DET ÄR FEL ATT SKYLLA VÅRA NUVARANDE SVÅRIGHETER PÅ MARKNADS- KRAFTERNA, TY OM POLITIKERNA SKULLE FATTA FÖRNUFTIGA BESLUT, SKULLE OCKSÅ MARKNADERNA FUNGERA TILL HELA SAMHÄLLETS BÄSTA 54. FINLÄNDARNAS RESERVERADE INSTÄLLNING TILL UTLÄNNINGAR ÄR KLOK FÖRSIKTIGHET, ICKE OKUNNIGHET ELLER RASISM 55. STREJKRÄTTEN ÄR EN GRUNDRÄTTIGHET, SOM FÅR BEGRÄNSAS ENS UNDER KRISTIDER OCH STOR ARBETSLÖSHET 56. VÅRT LAND BEHÖVER STARKA LEDARE SOM KAN ÅTERSTÄLLA DISCIPLIN OCH ORDNING SAMT RESPEKTEN FÖR DE RÄTTA VÄRDENA I SAMHÄLLET 57. DEMOKRATIN I FINLAND FUNGERAR SÅ BRA ATT PRATET OM MEDBORGARNAS SMÅ MÖJLIGHETER ATT PÅVERKA SAKNAR GRUND 58. OM MÄNSKLIGHETEN OMEDELBART TILLGRIPER EFFEKTIVA ÅTGÄRDER FÖR ATT HINDRA NEDSMUTSNINGEN AV NATUREN, ÄR ALLT HOPP SNART UTE 59. DET ÄR NÖDVÄNDIGT FÖR DEN MODERNA MÄNNISKAN ATT ANSLUTA SIG TILL NÅGON INTRESSEGRUPP ELLER ORGANISATION 60. UTLÄNNINGARNAS RÄTT ATT ÄGA MARK, SKOG, FASTIGHETER OCH AKTIER I FINLAND BORDE UTÖKAS 61. DET POLITISKA BESLUTSFATTANDETS UPPGIFT ÄR ATT REPRESENTATIVT FÖRVERKLIGA SÅDANA VÄRDEN OCH MÅLSÄTTNINGAR SOM MEDBORGARNA ANSER VARA RIKTIGA. PÅ VILKET SÄTT BORDE FÖLJANDE VÄRDEN, MÅLSÄTTNINGAR OCH PRINCIPER ENLIGT ER UPPFATTNING FRAMHÄVAS I VÅRT LANDS POLITISKA BESLUTSFATTANDE? MYCKET STARKT BORDE FRAMHÄVAS... RÄTT STARKT SVÅRT ATT SÄGA SÄRKILT STARKT BORGERLIGA VÄRDEN OCH MÅLSÄTTNINGAR 1... 2... 3... 4... 5 HÖGERVÄRDEN OCH MÅLSÄTTNINGAR 1... 2... 3... 4... 5 VÄNSTERVÄRDEN OCH MÅLSÄTTNINGAR 1... 2... 3... 4... 5 GRÖNA (EKOLOGISKA, MED BETONING PÅ MILJÖ) VÄRDEN OCH 1... 2... 3... 4... 5 MÅLSÄTTNINGAR INDIVIDUELLA (MED BETONING PÅ INDIVIDENS BETYDELSE OCH ANSVAR) VÄRDEN OCH MÅLSÄTTNINGAR 1... 2... 3... 4... 5 KOLLEKTIVA (MED BETONING PÅ GEMENSKAPENS BETYDELSE OCH GEMENSAMT ANSVAR) VÄRDEN OCH MÅLSÄTTNINGAR 1... 2... 3... 4... 5 DEN EKONOMISKA TILLVÄXTENS VÄRDEN 1... 2... 3... 4... 5 VÄRDEN SOM I ALLMÄNHET BETONAR DEN MATERIELLA VÄLFÄRDEN 1... 2... 3... 4... 5 VÄRDEN SOM I ALLMÄNHET BETONAR DET ANDLIGA VÄLBEFINNANDET 1... 2... 3... 4... 5 RELIGIÖSA, ANDLIGA VÄRDEN 1... 2... 3... 4... 5 VÄRDEN SOM BETONAR HEMMETS OCH FAMILJENS BETYDELSE 1... 2... 3... 4... 5 KVINNORNAS VÄRDESKALA 1... 2... 3... 4... 5 MÄNNENS VÄRDESKALA 1... 2... 3... 4... 5 NATIONELLA VÄRDEN MED TONVIKT PÅ DEN FINLÄNDSKA IDENTITETEN 1... 2... 3... 4... 5 RNATIONELLA VÄRDEN MED TONVIKT PÅ RNATIONALISMEN 1... 2... 3... 4... 5 TILLIT TILL MARKNADSKRAFTERNAS FÖRMÅGA ATT LEDA SAMHÄLLSUTVECL. 1... 2... 3... 4... 5 STRÄVAN TILL EKONOMISK JÄMLIKHET 1... 2... 3... 4... 5 STRÄVAN TILL SOCIAL RÄTTVISA 1... 2... 3... 4... 5 STRÄVAN TILL JÄMLIKHET MELLAN KÖNEN 1... 2... 3... 4... 5 DEMOKRATISKA VÄRDEN, DEMOKRATISK PRINCIP I BESLUTSFATTNINGEN 1... 2... 3... 4... 5 BESLUTSFATTNINGENS DECENTRALISERING TILL LOKAL/LANDSKAPSNIVÅ 1... 2... 3... 4... 5 STRÄVAN TILL GOD SAMHÄLLSÖVERENSKOMMELSE/KONSENSUS 1... 2... 3... 4... 5 ALLS
62. PÅ SISTA TIDEN HAR MAN MYCKET DISKUTERAT LEDARSKAPET OCH HURUDANA LEDARE FINLAND BEHÖVER. AV EN GOD LEDARE KAN MAN NATURLIGTVIS FÖRUTSÄTTA ETT FLERTAL OLIKA EGENSKAPER (HAN/HON BÖR VARA KOMPETENT, SAK- KUNNIG OCH EFFEKTIV ETC.). OM MAN FÄSTER AVSEENDE ENDAST PÅ FÖLJANDE EGENSKAPER, VILKA AV DESSA SKULLE NI ALLDELES SÄRSKILT KRÄVA AV FINLÄNDSKA A) FÖRETAGSLEDARE B) POLITISKA LEDARE? INRINGA I VARDERA LODRÄTA KOLUMNEN FEM EGENSKAPER. A) FÖRETAGS- LEDARE B) POLITISKA LEDARE FASTHET, MÅLMEDVETENHET, VILJESTYRKA 1... 1 FLEXIBILITET, MEDLINGSFÖRMÅGA, FÖRSIKTIGHET 2... 2 PUBLICITET, BERÄTTAR ÖPPET OM SINA IDEER OCH VERKSAMHET 3... 3 DEMOKRATISKT SINNELAG, SÄTTER STORT VÄRDE PÅ ANDRAS ÅSIKTER 4... 4 SJÄLVSTÄNDIGHET, VID BEHOV FULLT OBEROENDE BESLUTSFATTNING 5... 5 MÄNNISKONÄRHET, SOCIAL INRIKTNING 6... 6 VIDSYNHET, FÖRMÅGA ATT SE SAMHÄLLET SOM EN HELHET 7... 7 REPRESENTATIV, STILIG, SÄKERT UPPTRÄDANDE 8... 8 RNATIONALISM, STARK RNATIONELL ORIENTERING 9... 9 DJÄRV FÖRNYARE, FÄRDIG TILL DJUPGÅENDE FÖRÄNDRINGAR 10... 10 MORALISKT HÖGSTÅENDE SYFTEMÅL OCH HANDLINGSSÄTT 11... 11 STÄLLER SIN ORGANISATIONS FÖRDEL VID BEHOV FRAMOM ALLT ANNAT 12... 12 KAN SÄGA 13... 13 63. BÅDE FINLAND OCH HELA EUROPA HAR FRAMFÖR SIG MÅNGA VÄGAR. NEDAN HAR VI RÄKNAT UPP NÅGRA EVENTUELLA UTVECKLINGSMÖJLIGHETER. BEDÖM VARJE SAK SEPARAT SOM NI TROR ATT DEN KOMMER ATT FÖRVERKLIGAS UNDER DE FÖLJANDE TIO ÅREN (OBEROENDE AV OM NI VILL DET ELLER ). FÖRVER KLIGAS SÄKERT MYCKET SANNO- GANSKA SANNO- SÄRSKIL T SANNO- MYCKET OSANNO- FÖRVER KLIGAS SÄKERT FINLAND RNATIONALISERAS OCH EUROPEISERAS STARKT 1... 2... 3... 4... 5... 6 MILJÖSKYDDET GER GODA RESULTAT 1... 2... 3... 4... 5... 6 DEN EKONOMISKA KRISEN FÖRBYTS TILL STARK HÖGKONJUKTUR 1... 2... 3... 4... 5... 6 ARBETSLÖSHETEN FÖRBYTS TILL BRIST PÅ ARBETSKRAFT 1... 2... 3... 4... 5... 6 SKOGSSKADORNA ÖKAS I VÅRT LAND I ALLT SNABBARE TAKT 1... 2... 3... 4... 5... 6 FINLAND BLIR MEDLEM I EG 1... 2... 3... 4... 5... 6 FINLANDBLIRMEDLEMINATO 1... 2... 3... 4... 5... 6 DE NATIONELLA KONFERNA ÖKAR I EUROPA 1... 2... 3... 4... 5... 6 EUROPA BLIR EN FÖRBUNDSSTAT OCH FINLAND EN DEL AV DEN 1... 2... 3... 4... 5... 6 KONFER UPPSTÅR MELLAN FINLAND OCH RYSSLAND 1... 2... 3... 4... 5... 6 KARELEN ÅTERFÖRENAS MED FINLAND 1... 2... 3... 4... 5... 6 VÅR ÖSTHANDEL BÖRJAR PÅNYTT VÄXA KRAFTIGT 1... 2... 3... 4... 5... 6 MÅNGA UTLÄNNINGAR INFLYTTAR TILL FINLAND 1... 2... 3... 4... 5... 6 MÅNGA FINLÄNDARE EMIGRERAR 1... 2... 3... 4... 5... 6 LANDSBYGDEN FÖRTVINAR OCH GLESBYGDEN TÖMS PÅ INVÅNARE 1... 2... 3... 4... 5... 6 FINLAND UTVECKLAS KRAFTIGT GENOM IMPULSER FRÅN EES/EG 1... 2... 3... 4... 5... 6 FINLAND BLIR PERMANENT EFTER UTVECKLINGEN I DET ÖVRIGA VÄSTEUROPA 1... 2... 3... 4... 5... 6 SOCIALSKYDDET FÖRSVAGAS, VÄLFÄRDSSTATEN FALLER SÖNDER 1... 2... 3... 4... 5... 6 VÅRT LAND FÅR TA EMOT MÅNGA FÖRETAG OCH KAPITAL FRÅN UTLANDET 1... 2... 3... 4... 5... 6 MÅNGA FÖRETAG OCH KAPITAL FLYTTAR UTOMLANDS 1... 2... 3... 4... 5... 6 FINLANDS SJÄLVSTÄNDIGHET OCH SJÄLVBESTÄMMANDERÄTT BLIR SNÄVARE 1... 2... 3... 4... 5... 6 DET KOMMER FLYKTINGARFLOD FRÅN FORNA SOVJETOMRÅDET 1... 2... 3... 4... 5... 6 DEN FINLÄNDSKA KULTURENS SÄRPRÄGEL FÖRSVINNER 1... 2... 3... 4... 5... 6 OROLIGHETERNA, MAFFIAN, DROGERNA OCH AIDS BREDER UT SIG I VÅRT 1... 2... 3... 4... 5... 6 LAND RASISMEN OCH FRÄMLINGSHATET VÄXER I FINLAND 1... 2... 3... 4... 5... 6 POLITIKEN OCH HELA DEN POLITISKA KULTUREN FÖRNYAS I VÅRT LAND 1... 2... 3... 4... 5... 6
64. DET RÅDER MOTSTRIDIGA ÅSIKTER OM DEN EKONOMISKA TILLVÄXTENS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLETS OCH DESS MEDLEM-MARS VÄLSTÅND. NÅGRA ANSER TILLVÄXTEN VARA ETT VILLKOR FÖR VÄLSTÅNDET, ANDRA ÅTER SOM ETT HOT MOT DET. PÅVERKAR DEN EKONOMISKA TILLVÄXTEN (UNDER FÖRUTSÄTTNING ATT DEN SKULLE FORTSÄTTA STADIGT) ENLIGT ER ÅSIKT POSITIVT ELLER NEGATIVT PÅ FÖLJANDE SAKER? PÅVERKAR POSITIVT PÅVERKAR VÄSENTLIGT PÅVERKAR NEGATIVT KAN SÄGA DET SAMHÄLLELIGA VÄLSTÅNDET I ALLMÄNHET 1... 2... 3... 4 DET MATERIELLA VÄLSTÅNDET, LEVNADSSTANDARDEN 1... 2... 3... 4 DET ANDLIGA VÄLSTÅNDET, "DEN PSYKISKA LEVNADSSTANDARDEN" 1... 2... 3... 4 SYSSELSÄTTNINGSLÄGET 1... 2... 3... 4 MÄNNISKORNAS VÄRDESKALA OCH LIVSSTIL 1... 2... 3... 4 VÅRT LANDS RNATIONELLA STÄLLNING OCH KONKURRENSKRAFT 1... 2... 3... 4 TILLSTÅND INOM NATUR OCH MILJÖ/FÖRORENINGEN 1... 2... 3... 4 NATURTILLGÅNGARNAS ANVÄNDNING/TILLGÅNG 1... 2... 3... 4 TILLGÅNGEN PÅ VÄLFÄRDSSERVICE OCH DESS NIVÅ I ALLMÄNHET 1... 2... 3... 4 SOCIALSKYDDETS NIVÅ/FINANSIERINGSMÖJLIGHETER 1... 2... 3... 4 PENSIONERNAS NIVÅ/BETALNINGSMÖJLIGHETER 1... 2... 3... 4 MÖJLIGHETER TILL LÖNEFÖRHÖJNINGAR 1... 2... 3... 4 MÖJLIGHETEN ATT FINANSIERA NATURSKYDDSINVESTERINGARNA 1... 2... 3... 4 LANDETS ANDLIGA ATMOSFÄR 1... 2... 3... 4 DEN EKONOMISKA JÄMLIKHETEN MEDBORGARNA EMELLAN 1... 2... 3... 4 STRESSEN OCH TRYCKET INOM ARBETSLIVET 1... 2... 3... 4 MÖLIGHETERNA ATT FÖRVERKLIGA S.K. KONTINUERLIG UTVECKLING 1... 2... 3... 4 FÖREKOMSTEN AV SAMHÄLLELIGA KONFER 1... 2... 3... 4 MÄNNISKORNARS LYCKA, LIVSGLÄDJE 1... 2... 3... 4 TRON PÅ FRAMTIDEN, TRYGGHETSKÄNSLAN 1... 2... 3... 4 KOMMANDE GENERATIONERS LIV OCH VÄLSTÅND 1... 2... 3... 4 65. NUFÖRTIDEN TALAS DET OFTA OM FINLÄNDSK IDENTITET OCH MÖJLIGHETEN ATT BEVARA DEN I EN ALLTMER RNATIONA- LISERAD VÄRLD. MED BEGREPPET AVSES NÄRMAST SAMMANFATTNINGEN AV SÅDANA FAKTORER SOM FÖRENAR FINLÄNDARNA OCH TACK VARE VILKA VI IDENTIFIERAR, KÄNNER OSS OCH VILL KÄNNA OSS SOM JUST FINLÄNDARE. A) PÅ VILKA SAKER HAR VÅR NATIONELLA IDENTITET TILLS NU I FÖRSTA HAND GRUNDAT SIG? RINGA IN I KOLUMNEN TILL VÄNSTER DE SAKER SOM NI BETRAKTAR SOM PRIMÄRT VIKTIGASTE. B) BORDE VÅR NATIONELLA IDENTITET ENLIGT ER ÅSIKT FÖRÄNDRAS PÅ NÅGOT SÄTT? INRINGA I DE ÖVRIGA KOLUMNERNA DE SAKER VILKAS BETYDELSE NI I FRAMTIDEN SKULLE VILJA STÄRKA OCH DE VILKAS BETYDELSE NI SKULLE ÖNSKA SE MINSKAD. HAR VARIT PRIMÄRT VIKTIG TILL NU BETYDELSEN BORDE ÖKA BETYDELSEN BORDE MINSKA FINLANDS SKOGAR, NATUR OCH LUGN 1... 1... 1 LANDSORTEN OCH DESS LIVSFORM 2... 2... 2 TOPPIDROTTEN OCH DESS RNATIONELLA FRAMGÅNGAR 3... 3... 3 DEN FINSK-NATIONELLA KULTUREN OCH DESS SÄRDRAG (BASTU MM.) 4... 4... 4 VÅRT LANDS SPECIELLA SITUATION MELLAN ÖST OCH VÄST 5... 5... 5 FINLÄNDARNAS PRESTATIONER INOM KONST, MUSIK OCH FORMGIVNING 6... 6... 6 SJÄLVSTÄNDIGHETEN OCH DE OFFER DEN KRÄVT (KRIGEN MM.) 7... 7... 7 DET FINSKA SPRÅKETS SÄRPRÄGEL 8... 8... 8 DET FINSKA ARBETETS OCH PRODUKTERS HÖGA KVALITET 9... 9... 9 FLITEN OCH FÖRETAGSAMHETEN 10... 10... 10 AKTIVITETEN I DET RNATIONELLA SAMARBETET (INOM FN OCH KSSE) 11... 11... 11 DEN NORDISKA DEMOKRATIN OCH JÄMLIKHETEN 12... 12... 12 FINLÄNDARNAS UTBILDNINGS- OCH KULTURELLA NIVÅ 13... 13... 13 PÅLITLIGHETEN, LANDET SOM "HÅLLER SITT ORD OCH BETALAR SINA SKULDER" 14... 14... 14 VÅR NATIONELLA, KULTURELLA OCH RASLIGA ENHETLIGHET 15... 15... 15 VÅR VETENSKAPLIGA OCH TEKNOLOGISKA NIVÅ 16... 16... 16 FINLAND SOM EN DEL AV EUROPA OCH DESS EUROPEISKA PRÄGEL 17... 17... 17 KAN SÄGA 18... 18... 18
BAKGRUNDSUPPGIFTER FÖR STATISTISK BEHANDLING AV MATERIALET KÖN VILKEN ÄR ER YRKESUTBILDNING? 1 MAN 1 INGEN YRKESUTBILDNING 2 KVINNA 2 YRKESINRIKTAD KURS, KORT YRKESKOLNING, SKOL- NING VID SIDAN AV ARBETET ÅLDER 3 YRKESSKOLA, HANDELSKOLA ELLER LIKNANDE 4 YRKESKOLNING PÅ INSTITUTNIVÅ 1 18-20 ÅR 5 HÖGSKOLE- ELLER UNIVERSITETSEXAMEN 2 21-30 ÅR 3 31-40 ÅR HÖR NI TILL NÅGON FACKFÖRBUND? 4 41-50 ÅR 5 51-60 ÅR 1 NEJ 6 61-65 ÅR 2 JA, MIN CENTRALORGANISATION ÄR 7 ÖVER 65 ÅR A) FFC B) TOC (HITTILLS VARANDE SITUATION) HEMKOMMUNS STORLEK C) FTFC D) AKAVA 1 UNDER 4 000 INVÅNARE E) SLC ELLER MTK 2 4 000-8 000 INVÅNARE 3 8 000-30 000 INVÅNARE ÄR NI VERKSAM INOM 4 30 000-80 000 INVÅNARE 5 ÖVER 80 000 INVÅNARE 1 OFFENTLIGA SEKTORN (STAT, KOMMUN, KOMMUNFÖR- BUND, FÖRSAMLING, STATSBOLAG, STATLIG ELLER I VILKET LÄN BOR NI? KOMMUNAL INSTANS SOM IDKAR AFFÄRSVERKSAMHET) 2 PRIVATA SEKTORN (PRIVAT FÖRETAG ELLER ANDELSLAG, 1 NYLANDS LÄN FÖRBUND, FÖRENING ELLER LIKNANDE, JORDBRUK) 2 ÅBO OCH BJÖRNEBORGS LÄN 3 JAG ÄR VERKSAM I ARBETSLIVET 3 TAVASTEHUS LÄN 4 KYMMENE LÄN VERKSAMHETSOMRÅDE 5 ST. MICHELS LÄN 6 NORRA KARELENS LÄN 1 JORD- OCH SKOGSBRUK 7 KUOPIO LÄN 2 INDUSTRI ELLER BYGGNADVERKSAMHET 8 MELLERSTA FINLANDS LÄN 3 PRIVAT SERVICEVERKSAMHET (EX. TRAFIK ELLER HANDEL) 9 VASA LÄN 4 OFFENTLIG SERVICEVERKSAMHET (EX. UNDERVISNING) 10 ULEÅBORGS LÄN 5 JAG ÄR VERKSAM I ARBETSLIVET 11 LAPPLANDS LÄN OM VI HÖLL RIKSDAGSVAL NU, VILKET PARTI SKULLE NI DÅ VILKEN YRKESKATEGORI ANSER NI ATT RÖSTA PÅ? NI TILLHÖR? 1 CENTERPARTIET (FINLANDS CENTER) 1 LEDANDE STÄLLNING I NÅGON ANNATS 2 SAMLINGSPARTIET TJÄNST 3 LIBERALA FOLKPARTIET 2 HÖGRE TJÄNSTEMAN 4 SVENSKA FOLKPARTIET 3 LÄGRE TJÄNSTEMAN 5 SOCIALDEMOKRATISKA PARTIET 4 ARBETARE 6 KRISTLIGA FÖRBUNDET 5 FÖRETAGARE ELLER PRIVAT 7 FINLANDS LANDSBYGDSPARTI YRKESUTÖVARE 8 VÄNSTERFÖRBUNDET 6 LANTBRUKSFÖRETAGARE 9 DE GRÖNA/GRÖNA FÖRBUNDET 7 STUDERANDE ELLER SKOLELEV 10 ÖVRIGA 8 PENSIONÄR 11 JAG SKULLE RÖSTA ALLS 9 HEMMAFRU 12 JAG KAN SÄGA 10 ARBETSLÖS 13 JAG VILL SÄGA 11 NÅGON ANNAN ÄN OVANNÄMNDA VILKEN SAMHÄLLSKLASS ANSER NI ER NÄRMAST VILKEN ÄR ER GRUNDUTBILDNING? TILLHÖRA? 1 FOLKSKOLA 1 ARBETARKLASSEN 2 MELLAN- ELLER GRUNDSKOLA 2 DEN LÄGRE MEDELKLASSEN 3 STUDENTEXAMEN 3 MEDELKLASSEN 4 DEN HÖGRE MEDELKLASSEN 5 ÖVERKLASSEN 6 JAG ANSER MIG TILLHÖRA NÅGON SAMHÄLLSKLASS VI TACKAR ER FÖR BESVÄRET! Vänligen returnera detta formulär i bifogat kuvert.