Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata siihen asianmukaisesti lähdeviitteellä. Lisätiedot:

Transkript

1 KYSELYLOMAKE Tämä kyselylomake on osa Yhteiskuntatieteelliseen tietoarkistoon arkistoitua tutkimusaineistoa FSD1085 EVAn kansallinen asennetutkimus 1996 Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata siihen asianmukaisesti lähdeviitteellä. Lisätiedot: QUESTIONNAIRE This questionnaire is part of the following dataset, archived at the Finnish Social Science Data Archive: FSD1085 EVA Survey on Finnish Values and Attitudes 1996 If this questionnaire is used or referred to in any publication, the source must be acknowledged by means of an appropriate bibliographic citation. More information:

2 Finland - var är du, vart går du? Undersökning av medborgaropinionen 1996 VI BER ER BESVARA VARJE FRÅGA GENOM ATT RINGA DET ALTERNATIV SOM MOTSVARAR ER PERSONLIGA ÅSIKT. JAG ÄR JAG ÄR SVÅRT JAG ÄR JAG ÄR PÅSTÅENDE HELT AV NÄSTAN ATT NÄSTAN HELT AV SAMMA AV SAMMA SÄGA AV ANNAN ANNAN ÅSIKT ÅSIKT ÅSIKT ÅSIKT 01. INGET PARTI ARBETAR FÖR DE FRÅGOR JAG UPPLEVER SOM VIKTIGA 02. VETENSKAPEN OCH TEKNIKEN KOMMER I FRAMTIDEN ATT LÖSA DE FLESTA AV DAGENS PROBLEM 03. FINLAND GENOMGÅR I DAG EN AV SINA STÖRSTA BRYTNINGSPERIODER 04. I FINLAND ÄR KVINNOR OCH MÄN NUMERA TILLRÄCKLIGT JÄMLIKA 05. DE POLITISKA BESLUTSFATTARNA I VÅRT LAND SAKNAR VERKLIG VILJA ATT SÄNKA ARBETSLÖSHETEN 06. DEN LÅGA RÖSTNINGSPROCENTEN VID KOMMUNAL- OCH EUROVALEN NYLIGEN VAR LIKGILTIGHET, UTAN EN KLAR POLITISK PROTEST 07. DET ÄR EN LYCKA OCH ETT PRIVILEGIUM ATT FÅ VARA FINLÄNDARE 08. FÖR ATT LYCKAS I FRAMTIDEN MÅSTE FINLAND ALLT MERA INRIKTA SIG PÅ GLOBAL (VÄRLDSOMFATTANDE) SAMVERKAN OCH HANDEL, ENBART EU- MEDLEMSKAPET ÄR TILLRÄCKLIGT 09. PARTIERNA ÄGNAR SIG ALLT MINDRE ÅT SÅDANA PROBLEM SOM HAR MED VANLIGA MÄNNISKOR ATT GÖRA 10. TROTS ATT VÅRT LAND HAR UPPLEVT SVÅRA TIDER, SER JAG OPTIMISTISKT PÅ FINLANDS FRAMTID 11. DEN STORA ARBETSLÖSHETEN FÖRBLIR BESTÅENDE OCH VÅRT SAMHÄLLE KOMMER ATT OMFATTA EN STOR KLASS AV ÅSIDOSATTA S.K. B- MEDBORGARE TROTS ATT FINLÄNDARNA HAR UPPLEVT SVÅRA TIDER, SER JAG OPTIMISTISKT PÅ MIN EGEN FRAMTID 13. JAG ÄR VILLIG ATT PRUTA PÅ MIN EGEN LEVNADSSTANDARD FÖR ATT MINSKA FÖRORENINGS- OCH MILJÖPROBLEMEN 14. JAG ÄR SÅ ROTAD I MIN EGEN HEMTRAKT, ATT JAG KAN TÄNKA MIG ATT FLYTTA TILL NÅGON ANNAN ORT 15. HELA SAMHÄLLET SKULLE VARA BETJÄNT AV EN MERA POSITIV INSTÄLLNING TILL FÖRETAGSAMHETEN 16. PÅ ARBETSPLATSERNA I FINLAND ARBETAS DET I DAG I SÅ UPPSKRUVAD TAKT OCH UNDER SÅ STORT TRYCK ATT MÅNGA BRÄNNER UT SIG I FÖRTID 17. HELA SAMHÄLLET SKULLE VARA BETJÄNT AV ATT ARBETSTAGARNA I STÖRRE UTSTRÄCKNING ÄN NU SKULLE KUNNA TA DEL I OCH PÅVERKA FÖRETAGENS BESLUT 18. EN ÖKNING AV ANTALET UTLÄNDSKA ARBETSTAGARE I FINLAND SKULLE TILLFÖRA OSS NYTTIGA RNATIONELLA IMPULSER 19. I DAGENS LÄGE UTGÖR FACKFÖRBUNDEN MERA EN BROMS ÄN EN DRIVKRAFT FÖR DEN SAMHÄLLELIGA UTVECKLINGEN 20. I DAGENS FINLAND FÖRMEDLAS MEDBORGARNAS ÅSIKTER TILL BESLUTS- FATTARNA MYCKET BÄTTRE GENOM FOLKRÖRELSERNA ÄN GENOM PARTIERNA 21. ENDAST DEN EKONOMISKA TILLVÄXTEN KAN TRYGGA EN FORTSATT VÄLFÄRD FÖR MÄNNISKORNA 22. TROTS ATT DATORERNA FÖRÄNDRAR VÅRT LIV PÅ MÅNGA SÄTT, ÄR DE TILL STÖRRE NYTTA ÄN FÖRFÅNG 23. I DAGENS FINLAND ÄR ARBETSTAGARENS OCH ARBETGIVARENS INTRESSEN I STOR UTSTRÄCKNING SAMSTÄMMIGA 24. DEN SK. SVARTA EKONOMIN OCH SKATTEFUSK HAR I VÅRT LAND FÅTT ALARMERANDE PROPORTIONER SOM SKADAR HELA VÅRT SAMHÄLLE

3 JAG ÄR JAG ÄR SVÅRT JAG ÄR JAG ÄR PÅSTÅENDE HELT AV NÄSTAN ATT NÄSTAN HELT AV SAMMA AV SAMMA SÄGA AV ANNAN ANNAN ÅSIKT ÅSIKT ÅSIKT ÅSIKT 25. I MILJÖSKYDDETS NAMN BEGRÄNSAS DEN EKONOMISKA OCH INDUSTRIELLA VERKSAMHETEN ALLTFÖR MYCKET 26. DAGENS VÄRLD ÄR SÅ KOMPLICERAD ATT EN VANLIG MEDBORGARE LÄNGRE FÖRSTÅR MYCKET AV DEN 27. MELLAN DEN 'EUROINRIKTADE SÖDERN' OCH 'DET NATIONALISTISKA LANDSKAPSFINLAND' HÅLLER DET PÅ ATT UPPSTÅ EN ALLVARLIG POLITISK MOTSÄTTNING 28. ÄGANDET GENOMGÅR I VÅRT LAND EN OROVÄCKANDE KONCENTRERING 29. FINLÄNDARNA BORDE ENERGISKT STRÄVA TILL ATT SLÅ VAKT OM SIN KULTURELLA EGENART MOT DEN TILLTAGANDE RNATIONALISMEN 30. DEN POLITISKA MORALEN I VÅRT LAND KLANDRAS UTAN ORSAK, FÖR DE FLESTA AV VÅRA POLITIKER ÄR HEDERLIGA OCH SAMVETSGRANNA MÄNSKOR 31. TIDIGARE VAR MÄNNISKORNA LYCKLIGARE ÄN NU 32. GENOM ATT STRÄVA TILL FORTSATT EKONOMISK TILLVÄXT, FÖRSTÖR MÄNNISKAN SMÅNINGOM NATUREN OCH SLUTLIGEN SIG SJÄLV 33. REDAKTÖRERNA STYR FÖR MYCKET DEN ALLMÄNNA OPINIONEN I FINLAND 34. DEN POLITISKA LEDNINGEN I FINLAND I DAG ÄR ALLDELES FÖR EURO- INRIKTAD OCH KOMMER DÄRFÖR ATT ÅSAMKA VÅRT LAND STOR SKADA I FRAMTIDEN 35. EN ÖKAD INFLYTTNING AV UTLÄNNINGAR SKULLE LEDA TILL EN OFÖRMÅNLIG RASBLANDNING OCH SKULLE FÖRSVAGA VÅR NATIONS LIVSKRAFT 36. ARBETSLÖSHETEN KUNDE SÄNKAS MARKANT GENOM STÖRRE FLEXIBILITET I ARBETSLIVET LEDNINGEN AV DET FINLÄNDSKA SAMHÄLLET BORDE LÄGGAS I HÄNDERNA PÅ YNGRE PERSONER 38. JAG ÄR INTRESSERAD AV POLITIK OCH FÖLJER DEN AKTIVT 39. SYSSELSÄTTNINGEN OCH DÄRMED OCKSÅ ALLT ANNAT VÄLSTÅND I VÅRT LAND BEROR HELT PÅ VÅR EXPORTINDUSTRIS KONKURRENSKRAFT 40. TROTS ATT DEN DATATEKNISKA UTVECKLINGEN OCH AUTOMATIONEN I DET FÖRSTA SKEDET MINSKAR ARBETSKRAFTEN, TRYGGAR DEN SYSSEL- SÄTTNINGEN PÅ SIKT 41. ÄVENOM TALESÄTTET "FINLAND LEVER AV SKOGEN" NU HÅLLER STRECK, ÄR VI I FRAMTIDEN TVUNGNA ATT I ALLT HÖGRE GRAD SKAFFA VÅR UTKOMST GENOM ANDRA EXPORTPRODUKTER 42. KONCENTRATIONEN INOM MASSMEDIERNA ÄR SKADLIG FÖR DEN FRIA DISKUSSIONSATMOSFÄREN 43. FINLANDS INDUSTRI OCH NÄRINGSLIV FUNGERAR NUFÖRTIDEN ANSVARS- FULLT I MILJÖFRÅGOR 44. ARBETSLÖSHETEN KAN SÄNKAS MARKANT UTAN ATT DJUPGÅENDE STRUKTURELLA REFORMER I ARBETSLIVET OCH TRAMP PÅ INTRESSE- ORGANISATIONERNAS TÅR 45. DET FINLÄNDSKA SAMHÄLLET STYRS I ALLTFÖR STOR GRAD AV BLINDA MARKNADSKRAFTER OCH SJÄLVISK PROFITHUNGER 46. POLITIKERNA HAR GJORT ALLT VAD DE KUNNAT FÖR ATT SÄNKA ARBETSLÖS- HETEN, MEN DET HJÄLPER EFTERSOM MAN I DAGENS LÄGE KAN ÖKA SYSSELSÄTTNINGEN GENOM POLITISKA BESLUT 47. JAG ÄR PERSONLIGEN INTRESSERAD AV EUROPEISK KULTUR (EXEMPELVIS LITTERATUR, BILDKONST, MUSIK ARKITEKTUR) OCH DEN GER MIG EN STOR ANDLIG TILLFREDSTÄLLELSE 48. DET ÄR STRUNTPRAT ATT FINLÄNDARNA HAR DÅLIG SJÄLVKÄNSLA, FÖR EN FINLÄNDARE KAN VAD SOM HELST OCH KLARAR SIG VAR SOM HELST 49. MAN BORDE PRIVATISERA EN STOR DEL AV DE OFFENTLIGA TJÄNSTERNA FÖR ATT EFFEKTIVERA DEM 50. NUFÖRTIDEN KÄNNER JAG MIG FÖRUTOM SOM FINLÄNDARE I ALLT HÖGRE GRAD SOM EUROPÉ

4 JAG ÄR JAG ÄR SVÅRT JAG ÄR JAG ÄR PÅSTÅENDE HELT AV NÄSTAN ATT NÄSTAN HELT AV SAMMA AV SAMMA SÄGA AV ANNAN ANNAN ÅSIKT ÅSIKT ÅSIKT ÅSIKT 51. I FRAMTIDEN KOMMER VÅR VÄLFÄRDSMODELL SOM BASERAR SIG PÅ OFFENTLIGA TJÄNSTER LÄNGRE ATT FUNGERA, UTAN VI MÅSTE ÖVERGÅ TILL EN MODELL SOM BASERAR SIG PÅ PRIVAT FÖRETAGSAMHET 52. INTRESSEORGANISATIONERNA HAR ALLDELES FÖR MYCKET INFLYTANDE PÅ DET POLITISKA BESLUTSFATTANDET I VÅRT LAND 53. INOM INKOMSTFÖRDELNINGSPOLITIKEN BORDE MAN ÄVEN I FRAMTIDEN STARKT BETONA JÄMLIKHETSPRINCIPEN 54. FINLÄNDARNAS RESERVERADE INSTÄLLNING TILL UTLÄNNINGAR ÄR KLOK FÖRSIKTIGHET, ICKE OKUNNIGHET ELLER RASISM 55. STREJKRÄTTEN ÄR EN GRUNDRÄTTIGHET, SOM FÅR BEGRÄNSAS ENS UNDER KRISTIDER OCH STOR ARBETSLÖSHET 56. VÅRT LAND BEHÖVER STARKA LEDARE SOM KAN ÅTERSTÄLLA DISCIPLIN OCH ORDNING SAMT RESPEKTEN FÖR DE RÄTTA VÄRDENA I SAMHÄLLET 57. DEMOKRATIN I FINLAND FUNGERAR SÅ BRA ATT PRATET OM MEDBORGARNAS SMÅ MÖJLIGHETER ATT PÅVERKA SAKNAR GRUND 58. DEPRESSIONEN ÄR REDAN FÖRBI I DET FINLÄNDSKA SAMHÄLLET 59. DEN PSYKISKA OMSORGEN OM BARNEN ÄR ALLDELES FÖR DÅLIG I VÅRT LAND I DAG 60. I FINLAND FUNGERAR MARKNADSEKONOMIN I DAGENS LÄGE BRA TILL ALLA MEDBORGARES BÄSTA 61. OCKSÅ OM UPPRÄTTHÅLLANDET AV ETT GOTT SOCIALSKYDD OCH ÖVRIGA OFFENTLIGA TJÄNSTER KOSTAR MYCKET, ÄR DEN FINLÄNDSKA VÄLFÄRDS- STATEN ALLTID VÄRD SITT PRIS 62. DEN SNABBA FÖRÄNDRINGEN I VÅR BOSÄTTNINGS- OCH NÄRINGSSTRUKTUR HAR VÄCKT MYCKET DISKUSSION OM BÅDE LANDSBYGDENS OCH STÄDERNAS STÄLLNING OCH FRAMTID. HUR FÖRHÅLLER NI ER TILL FÖLJANDE SYNPUNKTER PÅ DETTA OMRÅDE? SAMMA ÅSIKT SVÅRT ATT SÄGA I DAGENS FINLAND HAR LANDSBYGDEN LÄMNATS ÅT SITT ÖDE EU-MEDLEMSKAPET ÄR EN DÖDSSTÖT FÖR LANDSBYGDEN I FINLAND EU-MEDLEMSKAPET HJÄLPER LANDSBYGDEN ATT GENOMFÖRA NÖDVÄNDIGA STRUKTUROMVANDLINGAR URBANISERINGEN ÄR EN NATURLIG UTVECKLING, SOM BÖR BROMSAS UTVECKLANDET AV LANDSBYGDEN SKALL BYGGA PÅ DESS EGEN LIVSKRAFT, PÅ STATLIGA STÖD LANDSBYGDEN MÅSTE FÖRBLI BEBODD, OBEROENDE AV VAD DET KOSTAR MELLAN STÄDERNAS 'KONSUMENTER' OCH LANDSBYGDENS 'PRODUCENTER' FINNS EN INTRESSEKONFLIKT STÄDERNA OCH LANDSBYGDEN BEHÖVER VARANDRA NU OCH I FRAMTIDEN TROTS ATT DET ÄR DYRT ATT PRODUCERA MAT I FINLAND, KOMPENSERAR DEN HÖGA KVALITETEN PRISET I DAG ÄR LANDSBYGDEN SNARARE EN BELASTNING ÄN EN RESURS FÖR FINLAND JORDBRUKETS ÖVERPRODUKTION ÄR BÄTTRE ÄN UNDERPRODUKTION OCH IMPORTMAT NÄR EU-ÖVERGÅNGSSKEDET UPPHÖR FÖRVÄRRAS LANDSBYGDENS PROBLEM OCH BLIR OÖVERSTIGLIGA LANDSBYGDEN ÄR DEN VIKTIGASTE GRUNDEN FÖR DEN FINLÄNDSKA KULTUREN OCH IDENTITETEN FLYTTNINGSRÖRELSEN FRÅN LANDSBYGDEN TILL STÄDERNA BLIR SNABBARE UNDER DE NÄRMASTE ÅREN LANDSBYGDEN ERBJUDER EN BÄTTRE BOENDE- OCH LIVSMILJÖ ÄN STÄDERNA UTVECKLANDET AV STÄDERNA HAR FÖRSUMMATS NÄR MAN HAR SKÖTT OM LANDSBYGDEN EN REN OCH VÄLSKÖTT LANDSBYGDSMILJÖ ÄR VIKTIG FÖR FINLAND OCKSÅ I FRAMTIDEN LANDSBYGDEN ÄR EN FÖRÅLDRAD SAMHÄLLSFORM SOM SÅ SMÅNINGOM MÅSTE VIKA FÖR UTVECKLINGEN HÖGKLASSIGA JORDBRUKSPRODUKTER BLIR I FRAMTIDEN VIKTIGA EXPORTPRODUKTER FÖR VÅRT LAND OM KRISEN PÅ LANDSBYGDEN FÅR FÖRDJUPAS FINNS DET RISK FÖR EN NATIONELL SPLITTRING JAG SKULLE GÄRNA BO PÅ LANDSBYGDEN, OM BARA MITT ARBETE EL. DYL. TILLÄT DET MAN BORDE STÖDA OMRÅDEN PÅ TILLBAKAGÅNG UTAN DE STÄDER SOM FÖR UTVECKLINGEN FRAMÅT FRAMTIDENS LANDSBYGD ERBJUDER KANSKE LÖNEARBETE, MEN GODA MÖJL. TILL FÖRETAGSAMHET SAMARBETE I MODERN ANDELSLAGSFORM ÄR ETT BRA SÄTT ATT STÄRKA LANDSBYGDENS LIVSDUGLIGHET LANDSBYGDEN SKULLE KLARA SIG BÄTTRE OM SMÅ KOMMUNER SLOGS IHOP TILL STÖRRE HELHETER OCKSÅ DEN MEST INSOMNADE BY ÄR EN BÄTTRE LIVSMILJÖ ÄN STÄDERNAS FÖRSLUMMADE FÖRORTER DET LIGGER I ALLA FINLÄNDARES INTRESSE ATT TRYGGA LANDSBYGDENS LIVSDUGLIGHET DE AVSIDES OMRÅDENA I FINLAND MÅSTE FÖRBLI BEBODDA REDAN AV FÖRSVARSPOLITISKA SKÄL ANNAN ÅSIKT

5 63. NEDAN UPPRÄKNAS EN RAD REGIONER BESTÅENDE AV VISSA STÄDER I VÅRT LAND OCH LANDSBYGDEN KRING DEM. HUR UPP-FATTAR NI DEM SOM BOENDE- OCH LIVSMILJÖER, MED TANKE PÅ DE ALLMÄNNA LIVSVILLKOREN T.EX. UTKOMSTMÖJLIGHETER OCH TRIVSEL? RINGA IN DE FEM REGIONER SOM NI ANSER VARA BÄST. 1 HELSINGFORS, ESBO, VANDA 11 KUOPIOREGIONEN 2 ÖVR. HUVUDSTADSREGIONEN / KRINGLIGGANDE 12 JOENSUUREGIONEN OMRÅDEN 3 ÅBOREGIONEN 13 JYVÄSKYLÄREGIONEN 4 BJÖRNEBORG - RAUMOREGIONEN 14 VASA - SEINÄJOKIREGIONEN 5 TAMMERFORSREGIONEN 15 KARLEBY - JAKOBSTADSREGIONEN 6 TAVASTEHUS - RIIHIMÄKIREGIONEN 16 ULEÅBORGSREGIONEN 7 LAHTISREGIONEN 17 KAJANAREGIONEN 8 KOTKA - FREDRIKSHAMN - KOUVOLAREGIONEN 18 KEMI - TORNEÅREGIONEN 9 VILLMANSTRAND - IMATRAREGIONEN 19 ROVANIEMIREGIONEN 10 S:T MICHEL - NYSLOTTREGIONEN 20 JAG VET 64. EFTER SOCIALISMENS FALL HAR MARKNADSEKONOMIN BLIVIT ETT NÄSTAN GLOBALT SAMHÄLLSEKONOMISKT SYSTEM. DOCK FORTGÅR DISKUSSIONEN OM HURUVIDA MARKNADSEKONOMIN FUNGERAR OCH OM DESS GODA OCH DÅLIGA SIDOR. HUR MOTSVARAR FÖLJANDE PÅSTÅENDEN ERA PERSONLIGA ÅSIKTER OM DAGENS FINLÄNDSKA MARKNADSEKONOMI? Svarar mot er egen åsikt... EXAKT GANSKA BRA SVÅRT ATTSÄG GANSKA DÅLIGT ALLS I HUVUDSAK EN VÄLFUNGERANDE HELHET LÄMPLIGT SOCIALT OCH EKONOMISKT JÄMSTÄLLD, FÖR HÅRD ALLTFÖR SKONINGSLÖS MOT SVAGARE OCH ICKE 'PRODUKTIVA' MEDBORGARE ÖVERBETONAR DE EKONOMISKA VÄRDENA, PENNINGEN HAR BLIVIT DET HÖGSTA VÄRDET REGLERAS OCH ÖVERVAKAS FÖR MYCKET AV SAMHÄLLET DOMINERAS AV MONOPOL OCH KARTELLER, OBETYDLIG VERKLIG KONKURRENS UTVECKLATS I EN BÄTTRE RIKTNING DE SENASTE ÅREN KONKURRENSEN FÅR INDIVIDERNA ATT GÖRA SITT BÄSTA DEN OFFENTLIGA SEKTORN ALLTFÖR TUNG I FÖRHÅLLANDE TILL DEN PRIVATA SPÄNT FÖRHÅLLANDE MELLAN DE POLITISKA KRAFTERNA OCH MARKNADSKRAFTERNA MYCKET MAKT HAR ÖVERGÅTT FRÅN DET POLITISKA SYSTEMET TILL DET EKONOMISKA MARKNADSKRAFTERNA BESLUTAR I SISTA HAND, STYR POLITIKERNAS BESLUT MARKNADSKRAFTERNA FATTAR POLITISKA BESLUT, UTAN REAGERAR PÅ DEM FÖRETAGEN ÄR I DAG RNATIONELLA OCH NÅS DÄRMED AV NATIONELLA BESLUT FUNGERAR FÖR MYCKET PÅ STORFÖRETAGENS, FRÄMST DE STORA EXPORTFÖRET VILLKOR KRÄVER STRAMARE STYRNING FRÅN SAMHÄLLET OCH REGLERING FRÅN STATEN ETT FÖRETAGSFIENTLIGT SYSTEM SOM DÖDAR FÖRETAGARANDAN EN RENT KAPITALISTISK MODELL EN AV INTRESSEORGANISATIONERNA DOMINERAD (KORPORATISTISK) MODELL ERBJUDER MÄNNISKORNA LIKA MÖJLIGHETER ATT KOMMA UPPÅT I SAMHÄLLET SKAPAR FÖR STORA SKILLNADER I INKOMSTER OCH VÄLSTÅND SITUATIONEN ÄR EN FÖLJD AV EU-MEDLEMSKAPET OCH STRÄVAN ATT KOMMA I 'EUROSKICK' MARKNADSKRAFTERNA KAN BÄST KONTROLLERAS MED HJÄLP AV EU I DAGENS LÄGE MÅSTE EKONOMIN FÅ FUNGERA FRITT FÖR ATT ALLS KUNNA FUNGERA FJÄRMAR MÄNNISKORNA FRÅN LIVETS DJUPASTE VÄRDEN GYNNAR DEN STARKARES RÄTT, DJUNGELNS LAG GÄLLER DEN PRIV. ÄGANDERÄTTEN OCH RÄTTEN ATT DISPONERA SIN EGENDOM ÄR FÖR BEGRÄNSAD GARANTERAR PLURALISM OCH VALFRIHET ETT SYSTEM SOM MOTIVERAR OCH SPORRAR TILL ARBETE ETT SYSTEM SOM SMULAR SÖNDER VÄLFÄRDSSAMHÄLLET DET SYSTEM SOM BÄST TRYGGAR VÄLSTÅNDET HAR GENOM BESKATTNINGEN STRYPTS TILL OUTVECKLINGSBART SKULLE FUNGERA BÄTTRE OM DET TILLÄT STÖRRE INKOMSTSKILLNADER GÖR HELA SAMHÄLLSLIVET KOMMERSIELLT, YTLIGT, UNDERHÅLLNINGSINRIKTAT MÅSTE GODKÄNNAS SOM EN REALITET FÖR VILKEN DET FINNS ALTERNATIV

6 65. FINLAND STÅR INFÖR MÅNGA VIKTIGA OCH VITTGÅENDE VAL. HURUDANA LÖSNINGAR ANSER NI ATT FINLAND BORDE GÅ IN FÖR NÄR DET GÄLLER VÅR RNATIONELLA STÄLLNING? (Finland borde...) OVILL- KOR- LIGEN NOG KANSKE, KANSKE ABSO- LUT GLÖMMA GAMLA TANKE- OCH VERKSAMHETSSÄTT OCH MODIGT GÅ IN I DEN NYA TIDEN LUGNT VÄNTA OCH SE HUR DET RNATIONELLA LÄGET UTVECKLAS SLUTGILTIGT GÅ IFRÅN TIDIGARE DECENNIERS NEUTRALITETSIDEAL ÅTER TA VÅR TRADITIONELLA NEUTRALITETSPOLITIK TILL HEDERS HANDLA NU, NÄR EUROPA HÅLLER PÅ ATT OMFORMAS HÅRT SE TILL DEN EGNA NATIONELLA FÖRDELEN I EU, TA UT ALLT SOM GÅR DELTA AKTIVT I UTVECKLANDET AV EU OCH DÄRIGENOM VINNA FÖRDEL FÖR VÅRT LAND BLAND DE FÖRSTA GÅ MED I EMU (EUR. EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN) GÅ MED I EMU, OM SVERIGE GÖR DET GÅ MED I EMU, OM DE FLESTA EU-LÄNDER GÖR DET STÖDA UTVECKLANDET AV EU TILL EN FÖRBUNDSSTAT / FEDERATION STÖDA EN UTVIDGNING AV EU TILL ÖSTEUROPA / BALTIKUM SNARARE BROMSA ÄN PÅSKYNDA EUs STORA UTVECKLINGSPROJEKT GÅ UR EU GÅ MED I NATO GÅ MED I NATO, OM SVERIGE GÖR DET GÅ MED I NATO, OM SVERIGE OCH DE BALTISKA LÄNDERNA GÖR DET GÅ MED I NATO, OM RYSSLAND GÅR IN FÖR NÄRA SAMARBETE MED NATO ARBETA INOM EU, MEN STANNA UTANFÖR NATO GÅ MED I NATO, MEN NOG BEDRIVA NÄRA SAMARBETE NOGA BEVARA VÅR NATIONELLA SJÄLVBESTÄMMANDERÄTT FUNGERA AKTIVARE INOM FN DELTA AKTIVARE I UTVECKLINGSSAMARBETET INRIKTA SIG KRAFTIGT OCKSÅ PÅ ANDRA EKONOMISKA OMRÅDEN ÄN EU ÖKA SAMARBETET MED / NÄRMA SIG RYSSLAND ÖKA SAMARBETET MED / NÄRMA SIG ESTLAND OCH DET ÖVRIGA BALTIKUM ÖKA SAMARBETET MED DE NORDISKA LÄNDERNA, BL.A. SVERIGE ÖKA SAMARBETET MED / NÄRMA SIG TYSKLAND I ALLA AVGÖRANDEN GÅ SIN EGEN VÄG, OBEROENDE AV ANDRA PÅ ALLA SÄTT LOCKA UTLÄNDSKT KAPITAL / INVESTERINGAR TILL VÅRT LAND TA INITIATIV / VIDTA ÅTGÄRDER FÖR ATT FÅ TILLBAKA KARELEN FÖR ATT FINLAND SKALL KLARA SIG I DEN ALLT HÅRDARE EUROPEISKA OCH GLOBALA KONKURRENSEN KRÄVS DET MYCKET AV LANDET OCH DESS INVÅNARE. NEDAN UPPRÄKNAS EN DEL EVENTUELLA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FRAMGÅNG. HUR VÄL ANSER NI ATT DE FÖR FINLAND FRAMÅT? MYCKET GANSKA SVÅRT ATT SÄGA SÅ ALLS UTBILDNING (UTBILDNINGSNIVÅ, UTVECKLANDE AV / SATSNING PÅ UTBILDNING) VETENSKAP OCH TEKNOLOGI (NIVÅ, UTVECKLANDE, SATSNING) FÖRETAGSVERKSAMHET, ÖKAD FÖRETAGSAMHET OCH EGEN AKTIVITET KVALITET, SATSNING PÅ HÖG KVALITET EUROPEISERING, EU-MEDLEMSKAPET OCH UTNYTTJANDE AV DET FINSKHET, NATIONALANDA GLOBALITET, GLOBALISERING AV FÖRETAGEN INRIKTNING ÖSTERUT, HANDELSFÖRBINDELSER TILL RYSSLAND RNATIONALISM, RNATIONALISERING I ALLMÄNHET FRÄMJANDE AV MARKNADSEKONOMIN, ÖKAD KONKURRENS TRADITIONELLA VÄRDEN OCH KULTUR / SOM EN BAS UTVECKLANDE AV KUNSKAP OM SAMVERKAN OCH MÄNNISKORELATIONER UTVECKLANDE AV ARBETSLIVET, BÄTTRE ANDA PÅ ARBETSPLATSERNA STARKT POLITISKT LEDARSKAP SKYDD FÖR DEN INHEMSKA PRODUKTIONEN GENOM IMPORTBEGRÄNSNINGAR NATIONELL ENHET, SAMSTÄMMIGHET INDIVIDUALITET, RESPEKT FÖR INDIVIDEN OCH EGNA ÅSIKTER KOLLEKTIV ANDA, GEMENSAMT ANSVAR OCH INBÖRDES SOLIDARITET MILJÖMÄSSIGHET, PRINCIPERNA FÖR EN BESTÅENDE UTVECKLING FINSK SISU

7 BAKGRUNDSUPPGIFTER FÖR STATISTISK BEHANDLING AV MATERIALET KÖN VILKEN GRUNDUTBILDNING HAR NI? 1 MAN 1 FOLKSKOLA 2 KVINNA 2 MELLAN- ELLER GRUNDSKOLA 3 STUDENTEXAMEN ÅLDER VILKEN YRKESUTBILDNING HAR NI? ÅR ÅR 1 INGEN YRKESUTBILDNING ÅR 2 YRKESKURS, KORT YRKESUTBILDNING, UTBILD ÅR NING VID SIDAN AV ARBETET ÅR 3 YRKESSKOLA, HANDELSKOLA ELLER MOTSV ÅR 4 YRKESUTBILDNING PÅ INSTITUTNIVÅ 7 ÖVER 65 ÅR 5 HÖGSKOLE- ELLER UNIVERSITETSEXAMEN HEMKOMMUNENS STORLEK HÖR NI TILL NÅGOT FACKFÖRBUND? 1 UNDER INVÅNARE 1 NEJ INVÅNARE 2 JA, MIN CENTRALORGANISATION ÄR INVÅNARE A) FFC INVÅNARE B) FTFC 5 ÖVER INVÅNARE C) AKAVA D) SLC (MTK) LÄNET NI BOR I INOM VILKEN SEKTORN ARBETAR NI? 1 NYLANDS LÄN 2 ÅBO OCH BJÖRNEBORGS LÄN 1 JORD- OCH SKOGSBRUK 3 TAVASTEHUS LÄN 2 INDUSTRIN ELLER BYGGNADSSEKTORN 4 KYMMENE LÄN 3 PRIVATA SERVICESEKTORN 5 S:T MICHELS LÄN 4 OFFENTLIGA SERVICESEKTORN 6 NORRA KARELENS LÄN 5 JAG ÄR VERKSAM I ARBETSLIVET 7 KUOPIO LÄN 8 MELLERSTA FINLANDS LÄN OM DET HÖLLS RIKSDAGSVAL NU, VILKET PARTIS 9 VASA LÄN KANDIDAT SKULLE NI RÖSTA PÅ? 10 ULEÅBORGS LÄN 11 LAPPLANDS LÄN 1 CENTERN 2 SAMLINGSPARTIET I VILKET SLAG AV BOSÄTTNINGSOMRÅDE BOR 3 LIBERALERNA NI? 4 SFP 1 CENTRUM AV STAD, STADSKÄRNA 5 SOCIALDEMOKRATERNA 2 FÖRORT, FÖRSTADSOMRÅDE 6 KRISTLIGA FÖRBUNDET 3 TÄTORT PÅ LANDSBYGDEN 7 SANNFINLÄNDARNA (fd. LANDSBYGDSPARTIET) 4 GLESYGDSOMRÅDE PÅ LANDSBYGDEN 8 VÄNSTERFÖRBUNDET 9 DE GRÖNA VILKEN YRKESKATEGORI ANSER NI ER 10 UNGFINNARNA NÄRMAST TILLHÖRA? 11 NÅGOT ANNAT 12 JAG SKULLE RÖSTA ALLS 1 LEDANDE STÄLLNING I NÅGON ANNANS 13 JAG KAN SÄGA TJÄNST 14 JAG VILL SVARA 2 HÖGRE TJÄNSTEMAN 3 LÄGRE TJÄNSTEMAN 4 ARBETARE VILKEN SAMHÄLLSKLASS ANSER NI ER NÄRMAST 5 FÖRETAGARE ELLER PRIVAT TILLHÖRA? YRKESUTÖVARE 6 LANTBRUKSFÖRETAGARE 1 ARBETARKLASSEN 7 STUDERANDE 2 DEN LÄGRE MEDELKLASSEN 8 PENSIONÄR 3 MEDELKLASSEN 9 HEMMAMAMMA/-PAPPA 4 DEN HÖGRE MEDELKLASSEN 10 ARBETSLÖS 5 ÖVERKLASSEN 11 ANNAN 6 JAG ANSER MIG TILLHÖRA NÅGON SAMHÄLLSKLASS VI TACKAR ER FÖR BESVÄRET! Vänligen returnera detta formulär i bifogat kuvert.