5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige Mars 213
Innehåll Inledning... 2 Bakgrund: Kraftigt försämrad arbetslöshetsförsäkring... 3 Bakgrund: Allt fler arbetslösa och undersysselsatta unga... 3 Allt färre unga får ersättning från arbetslöshetsförsäkringen... 5 Unga särskilt hårt drabbade av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen... 8 Varför drabbas unga särskilt hårt av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen?... 8 LOs förslag på åtgärder... 1 Inledning 27 ändrades flera av villkoren för att få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, trots varningar från fackföreningar och andra remissorgan. I ett slag blev arbetslöshetsförsäkringen både dyrare och sämre. Som LOs tidigare rapport Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen visat, har dessa försämringar inneburit att andelen arbetslösa och undersysselsatta som får a- kassegrundad ersättning minskat kraftigt. Men det är unga löntagare som drabbats hårdast av det försämrade regelverket i arbetslöshetsförsäkringen. Eftersom unga har en svagare förankring på arbetsmarknaden och till en större andel osäkra och tidsbegränsade anställningar, slår regeringens stramare regler för att kvalificera sig till ersättning och borttagandet av studerandevillkoret också hårdast mot dem. Unga måste nu beredas bättre möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och reglerna för att kvalificera sig till ersättning måste bli mindre strama. Denna rapport kartlägger och granskar ungas situation på arbetsmarknaden och hur den försämrade arbetslöshetsförsäkringen påverkat ungas möjligheter att kvalificera sig för ersättning. Inledningsvis ges en kort presentation av de många förändringar i arbetslöshetsförsäkringen som genomfördes under 27 och 28. Avslutningsvis ges förslag på hur ungas inträde på arbetsmarknaden kan underlättas och hur arbetslöshetsförsäkringen kan förbättras så att fler unga löntagare kan kvalificera sig till ersättning. 2
Bakgrund: Kraftigt försämrad arbetslöshetsförsäkring Den nytillträdda borgerliga regeringen inledde under 27 en rad försämringar i reglerna för arbetslöshetsförsäkringen. I ett slag blev försäkringen dyrare, ersättningen sänktes och reglerna för att kvalificera sig för ersättning blev stramare. Nedan följer en kort sammanfattning av dessa försämringar: Tiden för att kvalificera sig till a-kasseersättning har i praktiken fördubblats, då normalarbetstiden numera beräknas på 12 månader (ramtid) istället för 6 månader. Det gör det mycket svårare att kvalificera sig till ersättning. Hårdare arbetsvillkor: Under 12 månader (ramtid) måste man förvärvsarbeta minst 6 månader med 8 timmar per månad. Tidigare räckte 7 timmar. Detta slår särskilt mot deltidsarbetande, då en halvtidsanställd får svårt att klara det skärpta arbetsvillkoret på 8 timmar per månad. Studerandevillkoret avskaffades, vilket innebar att studerande inte längre har rätt till ekonomisk ersättning från a-kassan när personen ska börja söka arbete. Detta har inneburit att framförallt unga under 25 år ställts utan försäkringsskydd. Deltidsbegränsningen från 28, som gäller både fasta deltidsanställningar och tillfälliga anställningar har minskat andelen deltidsarbetslösa som får a- kasseersättning. Från den 7 april 28 har deltidsarbetslösa personer rätt till högst 75 ersättningsdagar per ersättningsperiod i samband med deltidsarbete. Detta var tidigare 3 dagar. Som konsekvens av det nya regelverket kvalificerar sig allt färre arbetslösa nu till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Samtidigt ville många löntagare inte längre vara med och betala för den försämrade försäkringen, som man kanske inte ens kunde räkna med att få ersättning ifrån. A-kassorna förlorade som följd en halv miljon medlemmar, både på grund av att många lämnade medlemskapet och för att färre gick med i a-kassorna. Som LO-distriktets rapport Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen 1 tidigare visat, sjönk antalet i samtliga åldrar som fick a-kassegrundad ersättning 2 från 335 i oktober 26 till 216 i oktober 212. Under samma period ökade det totala antalet arbetslösa och undersysselsatta i Sverige från 647 till 761. Det innebär att andelen med a-kassegrundad ersättning sjönk från 52 procent i oktober 26, till bara 28 procent i oktober 212. Frågan är nu hur unga har påverkats av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen. Bakgrund: Allt fler arbetslösa och undersysselsatta unga Arbetslösheten bland unga har ökat kraftigt de senaste åren. Enligt SCB (AKU) var 153 2 unga i åldrarna 15-24 år arbetslösa 212. Eftersom 68 3 av dessa dock var heltidsstuderande som till största delen söker arbete vid sidan om studierna, riskerar siffran att 1 Se LO-distriktets rapport Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen som publicerades den 4 februari 213. Rapporten ligger på LO-distriktets hemsida. 2 Det totala antalet med a-kassegrundad ersättning avsåg i rapporten både de som får ersättning från arbetslöshetsförsäkringen samt de som får aktivitetsstödet baserat på a-kasseersättning. 3
överskatta antalet arbetslösa unga. 3 Genom att exkludera antalet heltidsstuderande arbetslösa får vi alltså en mer korrekt bild av arbetslösheten bland unga. Som diagrammet nedan visar, uppgick andelen arbetslösa unga (exkl. heltidsstuderande) i åldrarna 15-24 år till 14,7 procent av arbetskraften under 212. Det är en ökning med två procentenheter sedan 26. I jämförelse med de kring 3 procent unga (16-24 år) som var arbetslösa i slutet av 8-talet är ökningen desto kraftigare. 4 Andel arbetslösa unga och heltidsstuderande arbetslösa Andelen i procent av arbetskraften, 16-24 år 1988-24: 15-24 år (exkl heltidsstuerande arbetslösa) 25-212 3,% 25,% 2,% 15,% 1,% Andel heltidsstuderande arbetslösa Andel arbetslösa (exkl. heltidsstuderande) 5,%,% 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 Källa: SCB (AKU) samt egna beräkningar. Räknat i antal, uppgick arbetslösheten bland unga i åldrarna 15-24 (exkl. heltidsstuderande) till 84 9 år 212, en ökning med 18 procent sedan 26. Utöver att fler unga är arbetslösa, har också antalet deltidsarbetslösa unga ökat från 76 8 år 26 till 93 år 212. Det innebär att totalt 177 9 unga i åldern 15-24 år är arbetslösa eller deltidsarbetslösa (undersysselsatta), vilket framgår av diagrammet nedan. 3 Enligt den arbetslöshetsdefinition som SCB (AKU) använder från oktober 27, inkluderas heltidsstuderande som söker och kan ta ett arbete i arbetslösheten. Det har stor betydelse för vår förståelse av ungas arbetslöshet. Det finns nämligen framförallt bland tonåringar många arbetslösa som samtidigt är heltidsstuderande. Denna grupp är mindre i gruppen 2-24 år än i gruppen 15-19 år. Enligt en studie genomförd av SCB för första kvartalet 29, betraktade sig 95 procent av de heltidsstuderande som också sökte arbete i åldern 15-19 år, som i första hand studerande. För gruppen 2-24 år var motsvarande andel 73 procent. (LO, Finnes: Allt för få jobb: hur 2-talet leder till ökad polarisering i sysselsättning och arbetslöshet, 213, s. 28.) Eftersom tonåringar (15-19 år) och unga vuxna (2-24 år) således verkar vilja ha arbete vid sidan av studierna, inte istället för studierna, kommer dessa i denna studie inte att betraktas som i första hand arbetslösa. Med arbetslösa avses därför hädanefter arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetslösa. 4 Som också framgår av diagrammet, uppgick ungdomsarbetslösheten, antalet heltidsstuderande inkluderat, till 25,2 procent av arbetskraften under 212. Den röda linjen i diagrammet markerar SCBs statistikomläggning i AKU mellan 24 och 25. Från och med 25 medräknas också 15-åringar i statistiken. 4
Arbetslösa (exkl heltidsstuderande) och undersysselsatta 15-24 år, Riket, 25-212 2 18 16 14 12 1 8 6 4 Undersysselsatta Arbetslösa exkl heltidsstuderande 2 25 26 27 28 29 21 211 212 Källa: SCB (AKU) samt egna beräkningar. Allt färre unga får ersättning från arbetslöshetsförsäkringen Trots att fler unga är arbetslösa och deltidsarbetslösa, får allt färre ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Som diagrammet nedan visar, minskade antalet unga (-24 år) som fått arbetslöshetsersättning från 31 4 i oktober 26 till bara 7 7 i oktober 212. Det är en minskning med 76 procent. Antalet personer som fått arbetslöshetsersättning (-24 år), Inkomstrelaterad och grundbelopp, Riket, 25- okt 212 5 4 3 2 1 251 256 Källa: IAF (Baserat på kassakortsvecka) 2511 264 269 272 277 2712 28-5 28-1 29-3 29-8 21-1 21-6 21-11 211-4 211-9 212-2 212-7 Grundbelopp Inkomstrelaterad Antalet unga som får grundbeloppet har minskat något mer än antalet som får den inkomstbaserade ersättningen. Som framgår av tabell 1 nedan, har antalet unga som får grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen minskat med 84 procent under perioden, medan antalet som får den inkomstbaserade ersättningen minskat med 67 procent. 5
Tabell 1. Antalet personer som fått arbetslöshetsersättning (-24 år) 261 271 28-1 29-1 21-1 211-1 212-1 Förändring 261-2121 Inkomstrelaterad 15815 11329 7138 9844 484 4161 5166-67,3% Grundbelopp 15629 7942 3987 331 1949 2436 2496-84,% Totalt 31444 19271 11125 13145 6789 6597 7662-75,6% Källa: IAF (Baserat på kassakortsvecka) samt egna beräkningar Enligt en rapport från Arbetsförmedlingen minskade andelen unga med ersättning från cirka 5 procent av samtliga öppet arbetslösa unga i början 2-talet till 15 procent i slutet av 211. Framförallt sammanfaller den kraftiga minskningen tidsmässigt med borttagandet av studerandevillkoret. 5 Det skulle innebära att 85 procent av alla de öppet arbetslösa unga som är inskrivna på Arbetsförmedlingen, inte är berättigade ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Eftersom långt ifrån alla arbetslösa unga skriver in sig som arbetssökande och arbetslösa på arbetsförmedlingen, i synnerhet deltidsarbetslösa och tillfälligt timanställda, riskerar Arbetsförmedlingens arbetslöshetsdata dock att överskatta andelen unga som får a-kasseersättning. Det är SCB (AKU) som står för den officiella arbetslöshetsstatistiken i Sverige. Därför är det i första hand i relation till denna statistik som vi ska förstå omfattning av bristerna i arbetslöshetsförsäkringen. I diagrammet nedan jämförs antalet unga arbetslösa (exkl. heltidsstuderande) enligt SCB med antalet unga ersättningstagare i arbetslöshetsförsäkringen. Samtidigt som antalet arbetslösa unga (15-24 år) ökat från 61 5 i oktober 26 till 72 2 i oktober 212, en ökning med 17 procent, har antalet unga ersättningstagare minskat med 76 procent. Det indikerar att andelen unga arbetslösa (exkl. heltidsstuderande) med ersättning från arbetslöshetsförsäkringen skulle ha minskat från 51,1 procent i oktober 26, till 1,6 procent i oktober 212. Eftersom alla deltidsarbetslösa unga inte är inkluderade skulle dock också detta innebära en underskattning av problemet. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1999M1 2M1 Arbetslösa unga (exkl heltidsstuderande) och antalet som får a- kasseersättning 16-24 år 1999-24: 15-24 år (exkl heltidsstuerande arbetslösa) 25-212. 21M1 22M1 23M1 24M1 25M1 26M1 27M1 28M1 29M1 21M1 211M1 212M1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Arbetslösa unga (SCB) Antalet personer som fått arbetslöshetsersättning (-24 år) Källa: SCB (AKU), IAF samt egna beräkningar 6 (avbrott 24-25 markerar SCBs statistikomläggning) 5 Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsrapport 212, 212-6-1, s. 139. 6 Den uppmärksamme läsaren lägger kanske märke till att antalet unga ersättningstagare minskade också mellan oktober 25 och 26, samtidigt som arbetslösheten bland unga enligt SCB ligger kvar på samma nivå. Det 6
Den kraftiga minskningen av antalet unga ersättningstagare i arbetslöshetsförsäkringen beror framförallt på ett minskat inflöde till försäkringen till följd av att färre kvalificerar sig till ersättning sedan reglerna blev stramare och studerandevillkoret togs bort. Som visas i diagrammet nedan över antalet nya ersättningstagare 7 i arbetslöshetsförsäkringen, tillkom i genomsnitt 2 5 unga ersättningstagare i månaden under 26. Under 27 var motsvarande siffra 1 1, vilket innebär en halvering av inflödet i försäkringen. 8 Antal nya ersättningstagare i arbetslöshetsförsäkringen per månad (-24 år), Riket, genomsnitt 25-212 (jan-okt) 4 35 3 25 2 15 1 5 24 25 26 27 28 29 21 211 212 (janokt) Källa: IAF samt egna beräkningar I viss mån kan dock också ett ökat utflöde från försäkringen inverkat på den kraftiga minskningen av antalet ersättningstagare. Förändringar i arbetsmarknadspolitiken har under senare år inneburit att fler arbetslösa unga befinner sig i program med aktivitetsstöd istället för att vara öppet arbetslösa. Sedan 27 kan unga som fyllt 16 men inte 25 år exempelvis anvisas till Jobbgarantin för unga efter att ha varit inskrivna som arbetslösa i 9 dagar på Arbetsförmedlingen. 9 Det innebär att utflödet från arbetslöshetsförsäkringen kan ha ökat något, eftersom unga sedan 27 i ett tidigare skede övergår från öppen arbetslöshet och arbetslöshetsersättning till program med skedde dock inga särskilda förändringar i regelverket för att kvalificera sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen under 25 som förklarar att unga ersättningstagare (-24 år) minskade mellan 25 och 26. En jämförelse med Arbetsförmedlingens statistik över öppet arbetslösa (18-24 år) uppvisar en motsvarande minskning i antalet öppet arbetslösa unga som i antalet unga ersättningstagare (-24 år) i arbetslöshetsförsäkringen. Det är logiskt att antalet ersättningstagare följer den öppna arbetslösheten på Arbetsförmedlingen, eftersom man måste vara anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen för att berättigas arbetslöshetsersättning. Skillnaden beror sannolikt på de olika mätmetoder av arbetslösheten som AF respektive SCB tillämpar, där SCB t ex också fångar in personer som är arbetslösa, men inte inskrivna på Arbetsförmedlingen. Men förändringar i Arbetsförmedlingens programmix kan också spela in. 7 Som nya ersättningstagare räknas ersättningstagare som inte har fåt arbetslöshetsersättning de senaste fem åren. Statistiken tar alltså inte hänsyn till de unga som återkommer till försäkringen efter kortare anställningar. 8 Den tillfälliga ökningen av nya ersättningsdagarna under 29 beror sannolikt på en kraftig ökning av arbetslösheten under finanskrisen. 9 Arbetsförmedlingen, Jobbgarantin för ungdomar, Faktablad för arbetssökande, februari 213 7
aktivitetsstöd. 1 Det bortförklarar dock inte det faktum att andelen öppet arbetslösa som får arbetslöshetsersättningen minskat så kraftigt. Ett minskat inflöde av ersättningstagare i arbetslöshetsförsäkringen, innebär också att färre unga får det a-kassegrundade aktivitetsstödet när de övergår till program med aktivitetsstöd. De som fyllt 18 år men inte 25 år och inte uppfyller villkoren i arbetslöshetsförsäkringen får Utvecklingsersättning. 142 kronor per dag utbetalas då för den som har slutbetyg från gymnasiet och deltar i ett program på heltid. För den som inte har slutbetyg från gymnasiet utgår endast 48 kronor per dag om man deltar i ett program på heltid. Ersättningen höjs till 14 kronor per dag den 1 juli det år personen fyller 2 år. Om personen inte uppfyller villkoren i arbetslöshetsförsäkringen och har fyllt 25 år utbetalas 223 kronor per dag i aktivitetsstöd om man deltar i ett program på heltid. 11 Dessa låga ersättningar är dock inget skäligt alternativ till arbetslöshetsersättning. Unga särskilt hårt drabbade av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Unga har drabbats särskilt hårt av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen. Som indexet nedan visar, har antalet unga (-24 år) ersättningstagare sedan 25 minskat mycket kraftigare än antalet ersättningstagare som är 25 år och äldre. Utvecklingen av antalet ersättningstagare följer samma trend fram till 27, då regeringens försämringar träder i kraft. Räknat från oktober 26, minskar antalet unga ersättningstagare med 76 procent, medan motsvarande minskning för åldersgruppen 25+ är 43 procent. Index över utvecklingen av antalet ersättningstagare i arbetslöshetsförsäkringen, (25-6+) och unga (-24 år) Index beräknat på Januari 25 = 1 1,2 1,8,6,4,2 251 256 Källa: IAF samt egna beräkningar 2511 264 269 272 277 2712 28-5 28-1 29-3 29-8 21-1 21-6 21-11 211-4 211-9 212-2 212-7 Unga ersättningstagare (-24 år) Ersättningstagare (25-6+) Varför drabbas unga särskilt hårt av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen? Att just unga drabbats särskilt hårt av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen, beror framförallt på att de är överrepresenterade i osäkra och tidsbegränsade anställningar, som dessutom ofta är på deltid. För dessa löntagare har den fördubblade kvalificeringstiden, att arbetsvillkoret skärptes till minst 6 månaders arbete med 8 timmar per månad samt 1 Arbetsförmedlingens Arbetsmarknadsrapport 212 visar exempelvis att den minskande andelen unga med ersättning från arbetslöshetsförsäkringen till stor del kompenseras med ett ökat deltagande bland unga i program där aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning utbetalas. Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsrapport 212, 212-6-1, s. 139. 11 Försäkringskassa, Om aktivitetsstöd och utvecklingsersättning, 212-11-9 8
deltidsbegränsningen, gjort det betydligt svårare att kvalificera sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Det slopade studerandevillkoret innebar dessutom en fatal försvagning av ungas koppling till arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadspolitiken. Andelen unga som har en tidsbegränsad anställning har ökat dramatiskt de senaste två decennierna. Som framgår av diagrammet nedan, har hälften av alla sysselsatta i åldern 2-24 år idag en tidsbegränsad anställning. För åldersgruppen 25-64 år är andelen tidsbegränsat anställda inte alls lika hög, kring tio procent av alla sysselsatta. 12 Andelen tidsbegränsat anställda Andelen i procent av samtliga sysselsatta per åldersgrupp 199-212 6% 5% 4% 3% 2-24 år 25-64 2% 1% % 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Källa: SCB (AKU) samt egna beräkningar Sedan deltidsbegränsningen infördes 28 betraktas många deltidsarbetslösa inte heller längre som arbetslösa i arbetslöshetsförsäkringens mening och kvalificerar sig därför inte heller till ersättning. Som diagrammet nedan visar, är unga mellan 15-24 år undersysselsatta 13 eller deltidsarbetslösa till en betydligt högre andel än åldersgruppen 25-64 år. Andel undersysselsatta Andelen i procent av samtliga sysselsatta per åldersgrupp 25-212 25,% 2,% 15,% 1,% 15-24 år 25-64 år 5,%,% 25 26 27 28 29 21 211 212 Källa: SCB (AKU) samt egna beräkningar 12 För en mer omfattande genomgång av utvecklingen av andelen tidsbegränsat anställda, se LO, Sökes: kompetent, flexibel och billig arbetskraft- hur arbetsgivarnas krav ökar polariseringen på arbetsmarknaden, andra upplagan, 213, s. 73-75. 13 SCB definierar Undersysselsatta som Personer som arbetar mindre än de skulle vilja och som kunnat arbeta mer referensveckan http://www.scb.se/pages/ssd/ssd_selectvariables 34487.aspx?rxid=553fe69dc5aa-478d-be42-66fa663d241&productcode=&menu=2&px_tableid=ssd_extern%3aNAKUAkrUtbudAr 9
Jämte att unga drabbats särskilt hårt av det försämrade regelverket i arbetslöshetsförsäkringen på grund av att de till en större andel har osäkra anställningar eller är deltidsarbetslösa, har det slopade studerandevillkoret också bidragit till ungas utsatta situation. Med studerandevillkoret kunde man genom vissa avslutade studier kvalificera sig till grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen och därigenom få rätt till ersättning när man skulle börja söka arbeta. Det slopade studerandevillkoret innebar därmed att många unga ställdes utan försäkringsskydd. LOs förslag på åtgärder Unga måste få bättre möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och kvalificera sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. 2-talets höga arbetslöshetsnivå har försvårat ungas inträde på arbetsmarknaden, inte minst på grund av att unga som nytillträdande i högre grad saknar arbetslivs- och yrkeserfarenhet. Många unga med gymnasieutbildning möter svårigheter i övergången till det första arbetet och att nå varaktig etablering på arbetsmarknaden. Att unga i större utsträckning har osäkra anställningar och är deltidsarbetslösa, har gjort att de drabbats hårdare av regeringens försämrade regelverk i arbetslöshetsförsäkringen. Långt ifrån alla unga har dock allvarliga etableringsproblem på arbetsmarknaden, även om en varaktig etablering alltid tar en viss tid. Många arbetsgivare och borgerliga politiker vill göra gällande att ungas situation är så besvärlig att den enda lösningen är lägre ingångslöner och sämre anställningsskydd. Dylika krav bygger dock på överförenklade samband mellan lön och arbetslöshet eller mellan anställningsskydd och sysselsättning, och bör således avvisas. Unga vuxna som har problem att etablera sig på arbetsmarknaden behöver stöd i utbildning och i bättre möjligheter till övergångar mellan skola och arbetsliv. En minskad omfattning av tidsbegränsade anställningar är också viktigt för att minska ungas arbetslöshet. 14 Yrkesintroduktion för unga - i Jobbpaktens anda Ambitionen med Jobbpakten mellan regeringen och arbetsmarknadens parter om att införa yrkesintroduktionsanställningar för att underlätta ungas inträde på arbetsmarknaden, var 3 nya jobb för unga. En central del i Jobbpakten var en yrkesintroduktion för dem som har svårt att få jobb efter gymnasiet. Grundtanken bygger på att unga ska kunna jobba 75 procent av tiden och ägna resterande tid åt utbildning. Full lön utgår för de arbetade timmarna (75 procent av den avtalsenliga heltidslönen), så det handlar inte om en lönesänkning. LO och regeringen sade ja, men förhandlingarna avbröts sedan Svenskt Näringsliv valt att dra sig ur. Sedan Svenskt Näringsliv sagt nej till Jobbpakten fortsätter förhandlingarna om yrkesintroduktion nu på bransch- och förbundsnivå. Flera förbund har redan tecknat introduktionsavtal. 9-dagars garanti för arbetslösa unga SSU har sedan en tid drivit kravet om en 9-dagarsgaranti som LO ställer sig bakom. Den innebär att arbetslösa unga får insatser redan från första dagen och att alla arbetslösa unga garanteras en utbildning, en praktikplats eller arbete att gå till inom 9 dagar. Bättre villkor i arbetslöshetsförsäkringen så att betydligt fler omfattas 14 LO, Finnes: Allt för få jobb: hur 2-talet leder till ökad polarisering i sysselsättning och arbetslöshet, 213, s. 6. 1
Även de som arbetar lite ska kunna försäkra sig och vara medlem i a-kassan. En attraktiv arbetslöshetsförsäkring omfattar de allra flesta som någon gång jobbat. Då måste de strama villkoren för att kvalificera sig till ersättning ändras. För att få ersättning ska krav ställas på 6 månaders arbete och minst 4 timmars arbete per månad under den tiden. Idag ställs krav på det dubbla - 8 timmar. Inför ett studerandevillkor Att studera innebär att man förbättrar sina chanser att få jobb. Därför är det logiskt att den som utbildat sig också kan få ersättning i övergången från studier till arbete. Det är dags att ett nytt studerandevillkor införs i arbetslöshetsförsäkringen. Slopa 75-dagarsregeln 75-dagarsregeln innebär att alla deltidsarbetslösa, som tidigare arbetat mer, får fyllnadsstämpla i 75 ersättningsdagar. Men sedan tar det slut, om de inte helt låter bli att arbeta och blir helt arbetslösa. Här görs avsteg från att uppmuntra till arbete. Den som har olika tillfälliga anställningar ska ha rätt till lika lång ersättningsperiod som den som är arbetslös på heltid. 11