HANDELNS betydelse för Sveriges ekonomi
En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln Vård och omsorg; sociala tjänster Tillverkning Handel Utbildning Byggverksamhet Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk Transport och magasinering Informations- och kommunikationsverksamhet Övrigt Hotell- och restaurangverksamhet Jordbruk, skogsbruk och fiske Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra Finans- och försäkringsverksamhet Kultur, nöje och fritid Handel med motorfordon Fastighetsverksamhet Försörjning av el, gas, värme och kyla Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och Utvinning av mineral 7% 6% 6% 5% 0% 0% 1 1 1 17% 2014 uppgick antalet sysselsatta i handeln totalt till 492 559 personer Varav: Partihandeln: 207 075 personer Detaljhandeln: 285 484 personer Siffror för 2014 från RAMS (SCB). Sysselsatta i åldern 16-75 år. Inkluderar inte sysselsatta i utlandet. Handeln innefattar SNI 46, 47 (parti- och detaljhandel, utom med motorfordon). Handeln den enskilt viktigaste arbetsgivaren för unga 19 procent av alla sysselsatta i åldern 16-24 år arbetar inom handeln 25% 20% 15% 10% 5% 19% 1 10% 9% 9% 7% 2014 sysselsatte handeln 88 095 ungdomar i Sverige 5% 5% 3% 3% 0% 0% 0% 0% Siffror för 2013 från RAMS (Registerbaserad Arbetsmarknadsstatistik, SCB). Inkluderar inte sysselsatta i utlandet. Handeln innefattar SNI 46, 47 (Parti- och detaljhandel, utom med motorfordon).
Handelns bidrag till BNP Handeln står för nära 11 procent av det totala värdet av alla varor och tjänster som produceras i svensk ekonomi (BNP). 2015 var handelns bidrag till BNP 403 miljarder kronor 20% 17% Tillverkningsindustri Byggindustri El, gas, värme, vatten, avfall Jordbruk, skogsbruk och fiske Utvinning av mineraler 6% 3% 0% Handel Transport och maganisering Hotell- och restaurang Information- och kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet 10% Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare Juridik, ekonomi, teknik mm 1 Utbildning, vård och sociala tjänster 8% 6% Kultur, nöje och fritid Annan service Förädlingsvärde, offentlig sektor BNP: värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land (summan av alla företags förädlingsvärden) Förädlingsvärde: värdet av ett företags produktion minus värdet av de insatsvaror som använts. Uppgifterna kommer från SCB via Ekonomifakta. Gäller löpande priser.
Handelns bidrag till statsbudgetens inkomster Förutom bidrag till Sveriges ekonomi i form av förädlingsvärde (BNP), genererar handelns företag och medarbetare intäkter till stat och kommun i form av skatter, som kan finansiera välfärd 69 miljarder kronor i sociala avgifter (inkluderar arbetsgivaravgifter och löneskatter) 55 miljarder kronor i inkomstskatter Siffror för moms beräknade utifrån statistik över hushållens konsumtion per varugrupp (COI- COP) från SCB som 2014 uppgick till 582 miljarder, samt utifrån schablonmomssatserna 25% för sällanköpsvaruhandeln respektive 1 för dagligvaruhandeln. 92 miljarder kronor i moms Siffror för arbetsgivaravgifter från SCB:s nationalräkenskaper, 2014. Schablonberäkningar har gjorts för att få fram siffror för endast SNI 46 och 47 från siffror över hela G (SNI 45-47), samt för att få fram siffror över inkomstskatt från anställda inom handeln.
Handelns investeringar bidrar till framtida tillväxt Trasport Handel Byggverksamhet Hotell och restaurang 22,4 miljarder kronor Varav: Partihandel 12,4 miljarder Detaljhandel 10,0 miljarder 0 10 000 20 000 30 000 Mnkr Siffror för 2013 från Företagens ekonomi (SCB). Handeln avser här SNI 46 samt SNI 47. Var tredje krona av hushållens konsumtion hamnar i detaljhandeln 2012 handlade svenska hushåll totalt sett 556 miljarder kronor i detaljhandeln det vill säga cirka 58 206 kronor i detaljhandeln per person och år 27% 33% 39% Detaljhandelsvaror (exkl.restauranger) Övrig konsumtion (transporter, kommunikation, fritid, sjukvård, m.m) Bostad, elektricitet, gas och uppvärmning Siffror för 2012 från SCB:s HUT-undersökning. Detaljhandelskonsumtionen avser endast hushållens konsumtion i detaljhandeln, dvs inte hela detaljhandelns försäljning (som även innefattar företagens konsumtion i detaljhandeln). Hushållens konsumtion anges här exklusive icke vinstdrivande organisationer. Hushållens konsumtion uppgick 2012 totalt till 1 663 694 000 000 kronor.
Konsumtionens klimatpåverkan I den klimatpåverkan som orsakas av hushållens konsumtion står shopping för 15%, och äta står för 30%. Resa (25%) och boende (30%) står tillsammans för merparten av hushållens klimatpåverkan. 25% 15% 30% 30% Äta Bo Resa Shoppa Siffror för 2008 från Naturvårdsverket, Konsumtionens klimatpåverkan. Den privata konsumtionen stod 2003 för knappt 80 Mton CO2e (SCB och Naturvårdsverket). Den privata konsumtionen i ovanstående diagram innefattar även svenskarnas konsumtion utomlands. De fyra aktiviteterna täcker tillsammans in all privat konsumtion. Handeln en viktig del av en växande besöksnäring 2014 omsatte turism- och besöksnäringen i Sverige 268,5 miljarder kronor och genererade159 000 heltidsjobb. Drygt 73,7 miljarder kronor av turisternas utlägg hamnar i varuhandeln (shopping och livsmedel), vilket motsvarar 27 procent av den totala turismomsättningen. 27% 73% Handel Övrig konsumtion (boende, transport mm) Siffror från Shoppingturismen 2015, HUI Research
1 av 10 företag i Sverige är verksamt inom detalj- eller partihandeln 1,3 x fler än inom byggbranschen 2,4 x fler än inom tillverkningsindustrin 1 av 7 nystartade företag i Sverige är ett detalj- eller partihandelsföretag 1,5 x fler än inom byggbranschen 3,2 x fler än inom tillverkningsindustrin I absoluta tal är 122 843 företag i Sverige verksamma inom detalj-eller partihandeln. Bland nystartade företag var 8743 nystartade företag 2014 detalj- eller partihandelsföretag. Siffror för 2014 från Företagens ekonomi (SCB), respektive Tillväxtanalys. Siffrorna avser hela SNI 46 respektive hela SNI 47. Vad gäller nystartade företag inkluderas även SNI 45.
Handelns bidrag på lokal nivå En ny, medelstor livsmedelsbutik genererar: 200 miljoner kr i omsättning per år Ca 90 nya jobb En ny, mindre klädbutik genererar: 2,5 miljoner kr i omsättning per år 1-4 nya jobb En nytt IKEA-varuhus genererar: 730-750 miljoner kr i omsättning per år ca 200 nya jobb Ny forskning (Rudholm & Daunfeldt, 2013) visar att en etablering av ett IKEA-varuhus i en kommun leder till att: Omsättningen inom sällanköpsvaruhandeln i kommunen ökar med 20% Antalet anställda inom sällanköpsvaruhandeln i kommunen ökar med 17% Ovanstående exempel avser ungefärliga beräkningar för en genomsnittlig livsmedelsbutik utifrån etableringsinformation från ICA.se, respektive medianvärden för en klädbutik i storleksgruppen 1-4 anställda, respektive ungefärligt medianvärde för ett IKEA-varhus.
svenskhandel.se