MIETINTÖJÄ JA LAUSUNTOJA BETÄNKANDEN OCH UTLÅTANDEN. Utvecklande av tingsrättsnätverket

MIETINTÖJÄ JA LAUSUNTOJA BETÄNKANDEN OCH UTLÅTANDEN 31 2015 Utvecklande av tingsrättsnätverket

MIETINTÖJÄ JA LAUSUNTOJA BETÄNKANDEN OCH UTLÅTANDEN 31 2015 Utvecklande av tingsrättsnätverket

Justitieministeriet, Helsingfors 2015

PRESENTAT TIONSBLAD 12.3..2015 Publikation Sammanställt av Utvecklande av tingsrättsnätverket Arbetsgruppen för utveckling av tingsrättsnätverket Ordförande biträdande avdelningschef, regeringsrådet Heikki Liljeroos, sekreterare överinspektör Jennimari Huovinen Justitieministeriets 31/2015 publikation Betänkanden och utlåtanden OSKARI nummer URN Bestående adress Ämnes och nyckelord ISSN L ISSN (PDF) ISBN (PDF) OM 17/31/20144 1798 7105 1798 7105 978 952 259 454 9 URN:ISBN:978 952 259 454 9 http://urn.fi/urn:isbn:978 952 259 454 9 tingsrätt, tingsrättsnätverket, tingsrätternas verksamhetsställen, domkretsar Referat Justitieministeriet tillsatte 28.10.2014 enn arbetsgrupp som hade till uppgift att utarbeta ett förslag till det fortsatta utvecklandet av tingsrättsnätverket (OM 17/ /31/2014). Tingsrättsnätverket har bedömts som enn helhet, ochh därför föreslår arbetsgruppen ändringar i nästan alla tingsrätters domkretsar eller verksamhetsställen. Arbetsgruppen föreslår två olikaa modeller för det fortsatta utvecklandet av tingsrättsnätverket. Arbetsgruppen har inte ställt modellerna i prioritetsordning. Enligt den ena modellen är antalet tingsrätter 17 och enligt den andra modellenn är antalet 14. Arbetsgruppenss mål har varit att stärka tingsrätternaa genom att bilda större administrativa enheter, för att arbetsmängden och resurserna ska kunna fördelas effektivare och jämnare än idag.

KUVAILULEHTI 12.3. 2015 Julkaisun nimi Tekijä Käräjäoikeusverkoston kehittäminen Käräjäoikeusverkoston kehittämistyöryhmä Puheenjohtaja apulaisosastopäällikkö, hallitusneuvos Heikki Liljeroos, sihteeri ylitarkastaja Jennimari Huovinenn Oikeusministeriön 31/2015 julkaisu Mietintöjä ja lausuntoja OSKARI numero URN Pysyvä osoite ISSN L ISSN (PDF) ISBN (PDF) Asia ja avainsanat OM 17/31/20144 1798 7105 1798 7105 978 952 259 454 9 URN:ISBN:978 952 259 454 9 http://urn.fi/urn:isbn:978 952 259 454 9 käräjäoikeus, käräjäoikeusverkosto, käräjäoikeuksienn toimipaikat, tuomiopiirit Tiivistelmä Oikeusministeriöö asetti 28.10.2014 työryhmän, jonkaa tehtävänä oli laatia ehdotus käräjäoikeusverkoston jatkokehittämiseksi (OM 17/31/2014). Käräjäoikeusverkostoa on arvioitu kokonaisuutena, mistä syystä työryhmä ehdottaa muutoksia lähes kaikkien käräjäoikeuksien tuomiopiireihin tai toimipaikkoihin. Työryhmä on päätynyt ehdottamaan kahta erilaistaa mallia käräjäoikeusverkoston jatkokehittämiseksi. Työryhmä ei ole asettanut malleja etusijajärjestykseen. Toisen mallin mukaan käräjäoikeuksia olisi 17 ja toisen mallin mukaan 14. Työryhmän tavoitteena on ollut vahvistaa käräjäoikeuksia muodostamalla hallinnollisesti suurempia yksiköitä, jotta työmäärä ja resurssit voidaan jakaa nykyistä tehokkaammin ja tasaisemmin.

Till justitieministeriet Arbetsgruppens uppdrag Justitieministeriet tillsatte 28.10.2014 en arbetsgrupp som hade till uppgift att utarbeta ett förslag till det fortsatta utvecklandet av tingsrättsnätverket (OM 17/31/2014). Betänkandet skulle överlämnas till justitieministeriet senast den 28 februari 2015. Arbetsgruppens namn blev Arbetsgruppen för utveckling av tingsrättsnätverket. Syftet med arbetsgruppens arbete var att ta fram information för de kommande regeringsförhandlingarna. I enlighet med sitt uppdrag skulle arbetsgruppen utarbeta ett förslag till reform av tingsrättsnätverket så att rättskipningens kvalitet och rättssäkerheten också i fortsättningen håller en hög nivå under de aktuella ekonomiska ramvillkoren. Arbetsgruppen skulle också beakta språkliga rättigheter, medborgarperspektivet och geografiska synpunkter.

Arbetsgruppen hade till uppgift att bedöma antalet tingsrätter och deras placeringsorter ur flera synvinklar. Bland annat skulle placeringen av andra aktörer inom rättsvården beaktas. Enligt uppdraget stärker placeringen av en tingsrätt till områden där det sedan tidigare finns andra aktörer inom rättsvården förutsättningarna för en högklassig rättskipning och kostnadseffektiv verksamhet samt möjliggör synergieffekter när det gäller lokaler, säkerhet, stärkt specialkunnande och olika stödfunktioner. Med tanke på medborgarnas rättsskydd förutsätts dock att tingsrättsnätverket ska vara tillräckligt täckande geografiskt sett. Utan vägande skäl ska tingsrätternas kanslifunktioner eller sammanträden enligt uppdraget inte fördelas mellan olika verksamhetsställen. Vid bedömningen att tingsrätternas domkretsar skulle planerna om att öka användningen av videofilmning i hovrätten samt möjligheterna att sköta ärenden elektroniskt, via videokonferenser eller med hjälp av annan modern teknologi beaktas. Enligt lagen om landskapsindelning ska den administrativa områdesfördelningen mellan statliga myndigheter grunda sig på landskapsindelningen. I utredningen skulle tingsrätternas domkretsar också betraktas med tanke på indelningens operativa ändamålsenlighet bland annat genom att beakta fördelningen av åklagarnas och polisens verksamhetsområden. Av grundad anledning kunde man avvika från landskapsgränserna. Med grundad anledning avses bland annat skäl som hänför sig till trafik, kultur eller språk. Arbetsgruppen skulle bedöma den strukturella reformens kostnadsbesparingar och personalkonsekvenser. Vid bedömningen av tingsrätternas behov av lokaler ska arbetsgruppen iaktta statens lokalstrategi och lokalkonceptet för justitieministeriets förvaltningsområde. I arbetet skulle arbetsgruppen dessutom bedöma behovet av tingsrätternas kanslier och sammanträdesplatser. Arbetsgruppens sammansättning Arbetsgruppen bestod av justitieministeriets tjänstemän. Som arbetsgruppens ordförande utsågs biträdande avdelningschef, regeringsrådet Heikki Liljeroos. Arbetsgruppens medlemmar var regeringsrådet Ahti Penttinen, regeringsrådet Anne Hallavainio, regeringssekreterare Jarkko Mannerhovi, planeringschef Raimo Ahola, specialplanerare Ari Pajuniemi och planerare Sami Pajukangas. Arbetsgruppens sakkunniga var lokalchef Lasse Koponen och arbetsgruppens sekreterare var överinspektör Jennimari Huovinen.

Arbetsgruppens arbete Arbetsgruppen sammanträdde 13 gånger. Utöver detta har medlemmarna även sammanträtt flera gånger i mindre grupper. Arbetsgruppen har under arbetet hört riksåklagare Christer Lundström på Riksåklagarämbetet, riksfogde Juhani Toukola på Riksfogdeämbetet samt polisöverinspektör Niina Uskali på Polisstyrelsen. Därutöver har arbetsgruppen hört styrelsemedlemmen och tingsdomaren Minna Hällström på Finlands domareförbund rf, kommunikationschef Juhana Harju på Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf samt ordförande och tingssekreterare Tuija Heino på Personalföreningen vid Justitieförvaltningen PJF rf som representanter för olika personalgrupper. Dessutom har arbetsgruppen hört fullmäktigeordföranden och advokaten Antti Vainio på Finlands Advokatförbund. Hällström och Vainio har även lämnat in skriftliga promemorior om hörandet. Arbetsgruppen lät genomföra en enkät som skickades till alla de tingsrätter som för närvarande har flera verksamhetsställen. I enkäten efterfrågades antalet ärenden, ordnade sammanträdesdagar och kundbesök på kansliet eller sammanträdesplatsen under åren 2013 och 2014. Man var även intresserad av antalet anställda på verksamhetsstället samt hyreskostnader och andra kostnader för verksamhetsstället. Tingsrätterna ombads även lämna uppgifter om avstånd och trafikförbindelser mellan verksamhetsställena. Likaså bad man tingsrätterna bedöma huruvida personalen som arbetar på verksamhetsstället och sammanträdena som ordnas där kan lokaliseras till andra kanslier. Uppgifter om nivån på säkerhetstekniken efterfrågades också. Arbetsgruppen har dragit nytta av svaren vid bedömningen av tingsrättsnätverkets omfattning. Ett sammandrag över enkätsvaren finns som bilaga till betänkandet. Vid bedömningen av utvecklandet av tingsrättsnätverket har arbetsgruppen först gått igenom olika alternativ för att utveckla nätverket. Arbetsgruppen har utöver den geografiska täckningen fäst vikt vid antalet invånare inom tingsrätternas domkretsar samt tingsrätternas ärendemängder och personalstorlek. Arbetsgruppen har bedömt personalbehovet vid de föreslagna tingsrätterna utifrån antalet inkomna och avgjorda ärenden år 2014 och den viktade arbetsmängden baserat på ärendegruppernas svårighetsklasser. Efter detta har man beräknat behovet av kontors och salutrymmen för de föreslagna tingsrätterna.

Arbetsgruppens centrala förslag Domkretsar Arbetsgruppens mål har varit att stärka tingsrätternas struktur så att tillgången till rättsskydd och kvaliteten på rättskipning kan tryggas i en föränderlig verksamhetsmiljö även i framtiden. Detta har eftersträvats genom att bilda större administrativa enheter, där arbetsmängden och resurserna kan fördelas effektivare och jämnare än idag. Arbetsgruppen har eftersträvat att bilda sådana tingsrätter att befolkningsmängden i tingsrätternas domkretsar, och därigenom antalet ärenden, ska fördelas jämnare mellan tingsrätterna än idag. Även domarnas specialkunnande kunde utnyttjas på ett större geografiskt område än idag. Tingsrättsnätverket har bedömts som en helhet, och därför föreslår arbetsgruppen ändringar i nästan alla tingsrätters domkretsar eller verksamhetsställen. Undantag till detta utgörs av Ålands, Helsingfors, Mellersta Finlands, Birkalands, Satakunta och Egentliga Finlands tingsrätter, vars domkretsar förblir oförändrade. Arbetsgruppen föreslår två olika modeller för det fortsatta utvecklandet av tingsrättsnätverket. Arbetsgruppen har inte ställt modellerna i prioritetsordning. Den ena modellen har utgått från tingsrätter med mindre antal ärenden och mindre personalstorlek samt att vissa andra tingsrätter ska slås samman. Enligt modellen finns det 17 tingsrätter. Den andra modellen motsvaras i stor utsträckning av polisens och åklagarväsendets verksamhetsområden. Inom vissa polis och åklagardistrikt verkar fortfarande fler än en tingsrätt. Enligt modellen finns det 14 tingsrätter. Båda modellerna följer landskapsindelningen med undantag för Pyttis kommun, som av språkliga anledningar även i fortsättningen hör till Östra Nylands tingsrätts domkrets. Arbetsgruppen föreslår även att domkretsindelningen för ärendegrupper som har behandlats av bestämda tingsrätter ska kontrolleras. Enligt förslaget ska även antalet tingsrätter som behandlar sjörätts, jordrätts, utsökningsbesvärs, företagssanerings, grupptalans och militära rättegångsärenden minska från det nuvarande. Verksamhetsställen Arbetsgruppen har eftersträvat att placera domstolarna och deras verksamhetsställen på ett sätt som tryggar tillgången till rättsskydd med hänsyn till geografiska avstånd och befolkningens tyngdpunktsområden. Vid bedömningen av placeringen av verksamhetsställen har man beaktat att behovet av att personligen uträtta ärenden minskar samt att elektroniska tjänster och andra tekniska lösningar möjliggör distanstjäns

ter. Man har även beaktat att tingsrätternas samtliga verksamhetsställen i framtiden bör utrustas med AIPA och videoteknik, liksom även tillräcklig säkerhetsutrustning för att garantera kundernas och personalens säkerhet. Arbetsgruppen föreslår att antalet verksamhetsställen för tingsrätter ska minskas från det nuvarande 57 till 33. Förutom 17 eller 14 administrativa kanslier föreslås tingsrätterna ha 7 eller 10 andra kanslier. Därutöver föreslås sammanträdesplatser på 9 orter. Största delen av de nuvarande sammanträdesplatserna läggs ned, eftersom deras användningsgrad är låg, säkerheten är bristfällig och tekniska utrustningsnivån som krävs innebär stora investeringar i förhållande till användningsbehovet. Sammanträdesplatser bevaras främst i Lappland, där behovet är platser är störst på grund av de långa avstånden. Dessutom bevaras sammanträdesplatsen på vissa orter där tingsrättens kansli läggs ned. Faktorer som ska beaktas under den fortsatta beredningen Arbetsgruppen har i sin bedömning beaktat möjligheten till att summariska ärenden överförs från tingsrätterna till utsökningsväsendet eller centraliseras till några tingsrätter på det sätt som föreslås i utredningsmännens rapport (Utredningar och anvisningar 52/2014) som lämnades till justitieministeriet i oktober 2014. Arbetsgruppen har även fäst vikt vid andra projekt som syftar till att minska antalet ärenden vid tingsrätter. Arbetsgruppens förslag är emellertid inte beroende av hur behandlingen av summariska ärenden eller till exempel trafikbrott ordnas i framtiden. En utgångspunkt har även varit att de elektroniska tjänsterna kommer att öka i och med projektet för att utveckla åklagarväsendets och de allmänna domstolarnas ärende och dokumenthantering (AIPA). Därutöver anser arbetsgruppen att det är viktigt att användningen av videokonferenser ökas i enlighet med tidigare förslag så att svarande i brottmål och bötesomvandlingar kan höras via videoförbindelse oftare än i nuläget. Vid utrustandet av tingsrätternas verksamhetsställen ska man i framtiden även beakta möjligheterna till videoupptagning. Arbetsgruppen anser det vara motiverat att utredningen av även detta projekt startar så snabbt som möjligt. Arbetsgruppen har även beaktat förslaget i reformprogrammet för rättsvården om att framtiden för systemet med nämndemän ska utredas. Bevarandet av systemet utgör dock inte ett hinder för att genomföra det föreslagna tingsrättsnätverket. Under den fortsatta beredningen ska man likaså ta hänsyn till avancemanget i projekt gällande andra myndigheters strukturer och de lösningar som genomförs i dem. Detta gäller i synnerhet rättshjälpsbyråer och utsökningsväsendet.

Betänkandet innehåller regeringsrådet Ahti Penttinens avvikande mening. Efter avslutat arbete överlåter arbetsgruppen högaktningsfullt sitt betänkande till justitieministeriet. Helsingfors den 27 februari 2015 Heikki Liljeroos Ahti Penttinen Anne Hallavainio Jarkko Mannerhovi Raimo Ahola Ari Pajuniemi Sami Pajukangas Lasse Koponen Jennimari Huovinen

SAMMANFATTNING Arbetsgruppensuppgifter och bakgrund Justitieministeriet tillsatte 28.10.2014 en arbetsgrupp som hade till uppgift att utarbeta ett förslag till det fortsatta utvecklandet av tingsrättsnätverket (OM 17/31/2014). Betänkandet skulle överlämnas till justitieministeriet senast den 28 februari 2015. Arbetsgruppens namn blev Arbetsgruppen för utveckling av tingsrättsnätverket. Syftet med arbetsgrupens arbete var att ta fram information för de kommande regeringsförhandlingarna. I enlighet med sitt uppdrag skulle arbetsgruppen utarbeta ett förslag till reform av tingsrättsnätverket så att rättskipningens kvalitet och rättssäkerheten också i fortsättningen håller en hög nivå under de aktuella ekonomiska ramvillkoren. Arbetsgruppen skulle också beakta språkliga rättigheter, medborgarperspektivet samt geografiska synpunkter. Arbetsgruppen hade till uppgift att bedöma antalet tingsrätter och deras placeringsorter ur flera synvinklar. Bland annat placeringen av andra aktörer inom rättsvården skulle beaktas. Enligt uppdraget stärker placeringen av tingsrätt till områden där det sedan tidigare finns andra aktörer inom rättsvården förutsättningarna för en högklassig rättskipning och kostnadseffektiv verksamhet samt möjliggör synergieffekter när det gäller lokaler, säkerhet, att stärka specialkunnandet och de olika stödfunktionerna. Med tanke på medborgarnas rättsskydd förutsätts dock att tingsrättsnätverket ska vara tillräckligt täckande geografiskt sett. Utan vägande skäl ska tingsrätternas kanslifunktioner eller sammanträden enligt uppdraget inte fördelas mellan olika verksamhetsställen. Vid bedömningen att tingsrätternas domkretsar skulle beaktas planerna om att öka användningen av videofilmning i hovrätten samt möjligheterna att sköta ärenden elektroniskt, via videokonferenser eller med hjälp av annan modern teknologi. Enligt lagen om landskapsindelning ska den administrativa områdesfördelningen mellan statliga myndigheter grunda sig på landskapsindelningen. I utredningen skulle tingsrätternas domkretsar också betraktas med tanke på indelningens operativa ändamålsenlighet och beakta bland annat fördelningen av åklagarnas och polisens verksamhetsområden Av grundad anledning kunde man dock avvika från landskapsgränserna. Med grundad anledning avses bland annat skäl som hänför sig till trafik, kultur eller språk.

Arbetsgruppen skulle bedöma den strukturella reformens kostnadsbesparingar och personalkonsekvenser. Vid bedömningen av tingsrätternas behov av lokaler ska arbetsgruppen iaktta statens lokalstrategi och lokalkonceptet för justitieministeriets förvaltningsområde. Arbetsgruppen skulle också bedöma tingsrätternas behov av kanslier och sammanträdesplatser. För detta lät arbetsgruppen utföra en enkät hos alla de tingsrätter som har flera verksamhetsställen. Arbetsgruppens förslag till utveckling av tingsrättsnätverket Förslagens utgångspunkter och mål Förslagens utgångspunkter Arbetsgruppen har i sin bedömning beaktat möjligheten till att summariska ärenden på det sätt som föreslås i utredningsmännens rapport (Utredningar och anvisningar 52/2014) överförs från tingsrätterna till utsökningsväsendet eller centraliseras till några tingsrätter. Detta har en avsevärd betydelse för antalet ärenden i tingsrätterna och tingsrätternas behov av personal i framtiden. Effekten av andra anhängiga projekt som syftar till att minska antalet ärenden är inte lika betydande. Arbetsgruppens förslag är emellertid inte beroende av hur behandlingen av summariska ärenden eller till exempel trafikbrott ordnas i framtiden. Likaså har en utgångspunkt varit att den elektroniska ärendehanteringen kommer att öka i och med projektet för att utveckla ärende och dokumenthanteringen inom åklagarväsendet och vid de allmänna domstolarna (AIPA). Arbetsgruppen anser det vara viktigt att även användningen av videokonferenser ökas i enlighet med videokonferensarbetsgruppernas förslag till den del som dessa inte ännu har genomförts. Vid utrustandet av tingsrätternas verksamhetsställen ska man i framtiden även beakta möjligheterna till videoupptagning. Arbetsgruppen anser det vara motiverat att utredningen av även detta projekt startar så snabbt som möjligt.

I sin bedömning har arbetsgruppen även fäst vikt vid säkerheten i tingsrätternas lokaler. En utgångspunkt måste anses vara att samtliga återstående verksamhetsställen i reformen ska förses med tillräcklig säkerhetsutrustning. Arbetsgruppen har även beaktat förslaget i reformprogrammet för rättsvården om att framtiden för systemet med nämndemän ska utredas. Bevarandet av systemet utgör dock inte ett hinder för att genomföra det föreslagna tingsrättsnätverket. Förslagens mål Arbetsgruppens mål har varit att stärka tingsrätternas struktur så att tillgången till rättsskydd och kvaliteten på rättskipning kan tryggas i en föränderlig verksamhetsmiljö även i framtiden. Detta förutsätter att tingsrätterna är tillräckligt stora. Arbetsgruppens mål har varit att stärka tingsrätterna genom att bilda större administrativa enheter, där arbetsmängden och resurserna kan fördelas effektivare och jämnare än idag. Enligt arbetsgruppens uppfattning utgör en decentralisering av verksamheter mellan flera verksamhetsställen inte ett hinder för en god och effektiv verksamhet i tingsrätten. Detta medför dock utmaningar för både ledningen och personalen. Av denna anledning ska man fästa särskild vikt vid ledningen och vid personalens välbefinnande när reformen genomförs. Arbetsgruppens mål har varit att bilda tingsrätter av jämnare storlek än idag. Således har arbetsgruppen eftersträvat att bilda sådana tingsrätter att befolkningsmängden i tingsrätternas domkretsar, och därigenom antalet ärenden, ska fördelas jämnare mellan tingsrätterna än idag. Även domarnas specialkunnande kunde utnyttjas på ett större geografiskt område än idag. Arbetsgruppen har eftersträvat att placera domstolarna och deras verksamhetsställen på ett sätt som tryggar tillgången till rättsskydd med hänsyn till geografiska avstånd och befolkningens tyngdpunktsområden. Syftet har således varit att placera domstolarna inom de områden där det största behovet av dem finns och där de kan nås inom skälig tid och med skäliga kostnader. Domstolstjänster behövs mest där befolkningsmängden är störst. Befolkningen har koncentrerats och kommer i framtiden att koncentreras till landets södra delar. Målet har dock varit att bilda ett tingsrättsnätverk som är tillräckligt täckande geografiskt sett. Eftersom betydelsen av geografisk täckning redan har minskat till följd av att personligt uträttande av ärenden har minskat och kommer att minska ytterligare till följd av möjligheten att uträtta ärenden elektroniskt och videokonferensförbindelser, har man strävat efter att koncentrera funktionerna i allt större utsträckning. Man har försökt se till nätverkets geografiska täckning genom ett tillräckligt antal verksamhetsställen.

Arbetsgruppen har även haft som mål att klargöra domkretsindelningen och koncentrera kunnandet även i de ärendegrupper som har centraliserats till vissa tingsrätter. Arbetsgruppen har även strävat efter att se till att de språkliga rättigheterna tillgodoses trots att sammanslagningen av domstolar och utvidgningen av domkretsarna kan ändra språkförhållandena inom vissa domkretsar. Arbetsgruppen anser att både den finsk och svenskspråkiga befolkningens rättigheter i fortsättningen kan tryggas genom att tillsätta ett tillräckligt antal språkdomartjänster i tingsrätterna. Även den samiska befolkningens språkliga rättigheter tryggas. Arbetsgruppens förslag till tingsrätternas domkretsar och verksamhetsställen Domkretsar Tingsrättsnätverket har bedömts som en helhet, och därför föreslår arbetsgruppen ändringar i nästan alla tingsrätters domkretsar eller verksamhetsställen. Undantag till detta utgörs av Ålands, Helsingfors, Mellersta Finlands, Birkalands, Satakunta och Egentliga Finlands tingsrätter, vars domkretsar förblir oförändrade. Arbetsgruppen föreslår två olika modeller för det fortsatta utvecklandet av tingsrättsnätverket. Arbetsgruppen har inte ställt modellerna i prioritetsordning. Den ena modellen har utgått från tingsrätter med mindre antal ärenden och mindre personalmängd samt vissa andra tingsrätter ska slås samman. Enligt modellen finns det 17 tingsrätter. Den andra modellen motsvaras i stor utsträckning av polisens och åklagarväsendets verksamhetsområden. Inom vissa polis och åklagardistrikt verkar fortfarande fler än en tingsrätt. Enligt modellen finns det 14 tingsrätter. Båda modellerna följer även landskapsindelningen med undantag för Pyttis kommun, som av språkliga anledningar även i fortsättningen hör till Östra Nylands tingsrätts domkrets. Arbetsgruppen föreslår även att domkretsindelningen för ärendegrupper som har behandlats av bestämda tingsrätter ska kontrolleras. Enligt förslaget ska antalet tingsrätter som behandlar sjörätts, jordrätts, utsökningsbesvärs, företagssanerings, grupptalans och militära rättegångsärenden minska från det nuvarande.

Verksamhetsställen Arbetsgruppen föreslår att antalet verksamhetsställen för tingsrätter ska minskas från det nuvarande 57 till 33. Förutom 17 eller 14 administrativa kanslier har tingsrätterna 7 eller 10 övriga kanslier. Därutöver finns sammanträdesplatser på 9 orter. Självständiga tingsrätter eller kanslier upphör på 12 orter. Tre av dessa orter är sådana som har tingsrättens administrativa kansli. Bland de övriga kanslierna upphör de fem kanslier som bevarades i 2010 års reform och de fyra som har haft verksamhet under övergångsperioden. På en del orter av bevaras emellertid en sammanträdesplats. Redan anhängiga nedläggningar genomförs enligt plan. Största delen av de nuvarande sammaträdesplatserna läggs ned, eftersom deras användningsgrad är låg, säkerheten är bristfällig och de en krävda tekniska utrustningsnivån kräver stora investeringar i förhållande till användningsbehovet. Sammanträdesplatser bevaras främst i Lappland, där behovet är platser är störst på grund av de långa avstånden.

INNEHÅLL 1 INLEDNING 21 1.1 Domstolarnas verksamhetsmiljö och förändringar i den 21 1.2 Strukturreformen av tingsrätterna 22 1.3 Det ekonomiska läget och reformprogrammet för rättsvården 23 1.4 Övriga pågående projekt 26 2 TINGSRÄTTSNÄTVERKETS HISTORISKA UTVECKLING OCH NULÄGE 33 2.1 Utvecklingen av domstolsväsendets struktur 33 2.2 Nuläget i tingsrättsnätverket 36 2.2.1 Tingsrätterna 36 2.2.2 Tingsrätternas ärendemängder och behandlingstider 37 2.2.3 Domkretsarna och tingsrätternas behörighet i vissa ärenden 37 2.2.4 Kanslier och sammanträdesplatser 40 2.2.5 Tingsrätternas språkliga indelning 41 2.2.6 Sökande av ändring i tingsrättens avgörande 43 2.3 Bedömning av nuläget 44 3 ANDRA MYNDIGHETERS STRUKTURER OCH DERAS UTVECKLING 48 3.1 Principer för myndigheternas områdesindelning och förändringar i denna 48 3.1.1 Allmänt 48 3.1.2 Grunder för statsförvaltningens områdesindelning 48 3.1.3 Grunderna för indelningen av tingsrätternas domkretsar 49 3.1.4 Ändringar i lokalförvaltningen 50 3.1.5 Kommunstrukturreformen 51 3.1.6 Polisförvaltningen 51 3.2 Strukturreformer inom justitieministeriets förvaltningsområde 53 3.2.1 Åklagarväsendet 53 3.2.2 Utsökningsväsendet 56 3.2.3 Rättshjälpsbyråerna 57 3.2.4 Brottspåföljdsmyndigheten 59 18

3.2.5 Hovrätterna 60 4 FÖRDELAR OCH NACKDELAR MED NÄTVERKSREFORMEN 62 4.1 Fördelar 62 4.1.1 Rättskipningens tyngdpunkt och medborgarnas jämlikhet 62 4.1.2 Rättskipningens kvalitet samt utveckling av yrkeskunskap och kompetens 62 4.1.3 Ledning och förvaltning 63 4.1.4 Utjämning av arbetsmängd, resursfördelning och små enheters sårbarhet 63 4.1.5 Elektronisk ärendehantering 64 4.1.6 Samarbete med andra myndigheter 65 4.1.7 Lokaler och säkerhet 65 4.1.8 ICT-investeringar 66 4.2 Nackdelar 66 4.2.1 Ökade avstånd att uträtta ärenden 66 4.2.2 Utmaningar gällande verksamhet på flera ställen för ledning och personal 67 4.2.3 Konsekvenser för andra rättsliga tjänster 67 4.3 Tillgodoseende av de språkliga rättigheterna 68 5 ARBETSGRUPPENS FÖRSLAG 69 5.1 Utgångspunkter och mål för arbetsgruppens förslag 69 5.1.1 Utgångspunkter 69 5.1.2 Mål 70 5.2 Tingsrätternas domkretsar 72 5.2.1 MODELLEN MED 17 TINGSRÄTTER 74 5.2.2 MODELLEN MED 14 TINGSRÄTTER 76 5.3 Tingsrätternas verksamhetsställen 77 5.4 Tingsrätternas ärendemängder 79 5.5 Tingsrätternas personalstorlek 80 5.6 Tingsrätternas lokaler 82 5.7 Tillgodoseende av de språkliga rättigheterna 84 5.7.1 Språkliga rättigheter för svenskspråkiga 84 5.7.2 Samernas språkliga rättigheter 86 19

5.8 Domkretsar för koncentrerade grupper av ärenden 86 5.8.1 Jorddomstolarna 86 5.8.2 Sjörättsdomstolarna 88 5.8.3 Grupptalan 88 5.8.4 Företagssaneringsärenden och utsökningsbesvärsärenden 89 5.8.5 Militära rättegångsärenden 90 6 KONSEKVENSER AV FÖRSLAGEN 93 6.1 Förverkligande av rättsskyddet 93 6.2 Ekonomiska konsekvenser 93 6.2.1 Personal 93 6.2.2 Parters och biträdens resekostnader 94 6.2.3 Lokaler 94 6.2.4 Investeringar som förutsätts av AIPA 95 6.2.5 Säkerhetsarrangemang 96 6.3 Personalkonsekvenser 97 6.4 Konsekvenser av verksamhet på flera ställen för ledning och personal 98 6.5 Konsekvenser för andra myndigheters och intressentgruppers verksamhet _ 98 7 FASER I GENOMFÖRANDET AV FÖRSLAGEN 100 AVVIKANDE MENING 101 BILAGOR 103 20

1 Inledning 1.1 Domstolarnas verksamhetsmiljö och förändringar i den Domstolsväsendets och i vidare bemärkelse hela rättsväsendets uppgift är att förverkliga rättsskyddet som hör till de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Rättsskyddet som grundläggande rättighet omfattar vars och ens rätt att på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål få sin sak behandlad av en domstol som är behörig enligt lag samt att få ett beslut som gäller hans eller hennes rättigheter och skyldigheter behandlat vid domstol eller något annat oavhängigt rättskipningsorgan. Domstolarna har till uppgift att producera korrekta och motiverade avgöranden inom skälig tid och till rimliga kostnader. Domstolarnas verksamhetsförutsättningar påverkas även av förändringar i verksamhetsmiljön, såsom ändrade befolknings och näringsstrukturer samt internationalisering. Även utvecklingen inom teknik och arbetsredskap förändrar domstolarnas verksamhet och arbetssätt. Den allt mer komplicerade rättsliga miljön och globaliseringen förutsätter att domstolarnas personal har ett starkt allmänt kunnande och specialkunskaper och även språklig och teknisk kompetens. Den pågående pensioneringen av domstolsväsendets personal är både en utmaning och en möjlighet för utvecklandet av domstolarnas verksamhet och organisationer. Den rådande statsfinansiella situationen och därigenom de allt knappare resurserna sätter även press på domstolarnas verksamhet. En förändring av domstolarnas verksamhetsmiljö förutsätter åtgärder för att säkerställa tryggandet av rättsvårdens kvalitet även i framtiden. Även de minskade resurserna för domstolar förutsätter nya, effektivare sätt att ordna domstolarnas verksamhet och ledning. Sådana åtgärder föreslås även i reformprogrammet för rättsvården för åren 2013 2025, givet år 2013. Som en metod nämns reformen av domstolsväsendets strukturer. 1 1 Se kapitel 1.3 för mer information om reformprogrammet för rättsvården. 21

1.2 Strukturreformen av tingsrätterna Den senaste strukturreformen av tingsrätterna genomfördes från och med början av år 2010. I reformen minskades antalet tingsrätter från det tidigare 51 till det nuvarande 27. I samband med strukturreformen överfördes fastighetsinskrivningsärenden och personalen som handhade dessa till Lantmäteriverket. Dessförinnan hade antalet tingsrätter minskats avsevärt 2. Målet för strukturreformen var att förflytta rättskipningens tyngdpunkt till den första rättsinstansen genom att bilda allt starkare tingsrätter vad gäller antal anställda och deras kompetens och därigenom även rättskipningens kvalitet. Tingsrätternas domkretsar fastställdes så att de i huvudsak följer landskapsgränserna. Målet var att fokusera verksamheterna till ett och samma ställe i den mån det var möjligt. Hos tingsrätterna kvarstod emellertid fem andra kanslier och två experimentkanslier. Därutöver kvarstod över tio andra kanslier och sammanträdesplatser under den övergångsperiod som krävdes av lokalarrangemangen. Övergångsperioden pågår fortfarande eftersom hyresavtalen för lokalerna i allmänhet har ingåtts för en längre tid. Våren 2013 upprättades en begränsad utvärderingsrapport över strukturreformen av tingsrätterna, där genomförandet och framgången av strukturreformen utvärderades 3 för tre olika slags tingsrätter. Enligt rapporten var resultaten i huvudsak positiva. I rapporten konstateras bland annat att verksamheten i de tingsrätter som undersökningen berörde som helhet betraktat har effektiviserats avsevärt. I de utvärderade tingsrätterna syntes en klart högre effektivitet än tidigare, men resultaten kan dock inte generaliseras utifrån tre olika tingsrätter. Enligt rapporten bidrar ett systematiskt genomförande av reformen, gott ledarskap och personalens delaktighet till positiva resultat. Enligt rapporten belastas dock personalen och resultatet av den långa övergångsperioden och tillfälliga lokalarrangemang. Av denna anledning bör man särskilt satsa på att klargöra verksamhetsmodellerna under framtida övergångsperioder. I fråga om resultat förefaller fungerande administrativa strukturer, gott ledarskap och arbetets organisering ha en nyckelposition. I rapporten konstateras större enheter lyfta fram behovet av yrkesmässig ledning. De utmaningar som flera lokaler ställer på ledarskapet har även identifierats. En väsentlig minskning av ärenden som uträttas personligen minskar betydelsen av kansliernas placering ur medborgarnas perspektiv. Den geografiska tillgången till domstolstjänster har således inte försvagats på ett betydande sätt. Däremot har 2 Se kapitel 2.1 för mer information den historiska utvecklingen av tingsrättsnätverket. 3 Tingsrätterna var Norra Savolax (bildades av Idensalmi, Varkaus och Kuopio tingsrätter), Birkalands (bildades av Tammerfors och Toijala tingsrätter) samt Österbottens tingsrätt (bildades av Vasa och Korsholms tingsrätter). Se HMV PublicPartner Oy:s utvärderingsrapport 11.6.2013, Utvärdering av strukturreformen av tingsrättsnätverket (OM 3/0152/2013). 22