Protokoll från Kommunals kongress 2016

Protokoll från Kommunals kongress 2016 Kongress 2016

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning till protokoll från Svenska Kommunalarbetareförbundets 29:e ordinarie kongress i Stockholm den 31 maj 3 juni 2016. 1. Kongressens öppnande 1 2. Upprop av kongressombud och övriga deltagare 1 3. Rapport över granskning av ombudens fullmakter 6 4. Beslut om kongressens offentlighet 6 5. Fastställande av dagordning 6 6. Fastställande av arbetsordning 6 7. Val av kongressens funktionärer 7 7:1 Val av tre ordförande 7 7:2 Val av en huvudsekreterare 7 7:3 Val av en referent 7 7:4 Val av sex rösträknare/röstkontrollanter 7 7:5 Val av åtta ledamöter till beredningsutskottet 8 7:6 Val av fem ledamöter till dechargeutskottet 8 7:7 Val av två protokollsjusterare 8 8. Verksamhetsberättelse och årsredovisning för år 2015 9 8:1 Förslag till utveckling av metoder för att genomföra riskbedömningar 9 8:2 Verksamhetsberättelse för år 2015 9 8:3 Årsredovisning för år 2015 9 8:4 Verksamhetsuppföljning för kongressperioden 2013-2015 9 9. Revisionsberättelse för år 2015 10 10. Beslut om ansvarsfrihet 13 11. Beslut om instruktioner för förtroendevalda revisorer 106

12. Budgetprognos för åren 2017-2019 med förbundsstyrelens 20, 428 förslag till verksamhetsinriktning och beslut om avgifter från och med den 1 januari 2017 13. Förbundsstyrelsens utlåtande och förslag till förändringar i 56, 108 förbundets stadgar samt förbundsstyrelsens utlåtande över stadgeutredningens rapport och i samband därmed behandling av utlåtande över motioner 13:1 Avgiftsbefrielse 58 13:2 Beräkning av medlemsavgift 59 13:3 Förbundets ändamål 63 13:4 Förrättning av val 64 13:5 Gratis medlemskap 65 13:6 Karenstid för rättshjälp 67 13:7 Kommunal i förändring 73 13:8 Kongress/förbundsmöte 75 13:9 Medlemmarnas demokratiska inflytande 83 13:10 Medlemsavgift 84 13:11 Medlemskapet i Kommunal 85 13:12 Medlemsmöten 87 13:13 Medlemsomröstning om avtalsbud 89 13:14 Nomineringsmöten 91 13:15 Reducerad avgift för timanställda 92 13:16 Resereglementet 93 13:17 Rätt till medlemskap 95 13:18 Studerandemedlemskap 96 13:19 Studerandemedlemskap vid eftergymnasial utbildning 98 13:20 Val 101 13:21 Valberedning 104

14. Avtals- och förhandlingsfrågor 119 14:1 Anställningsform 119 14:2 Anställningstrygghet 121 14:3 Anställningsvillkor för timanställda 122 14:4 Befattningslöner 124 14:5 Byte av bemanningsföretag 125 14:6 Förhandling om tandvårdsförsäkring 125 14:7 Individuell lön 126 14:8 Kollektivavtal 131 14:9 Konverteringsregeln i LAS 133 14:10 LAS 39 134 14:11 Lönehöjningar i kronor 136 14:12 Lönetrappa 136 14:13 Objektiva mätbara mål 138 14:14 Planeringstid för barnskötare 139 14:15 Rättvis lön 140 14:16 Schyssta villkor 142 14:17 Solidariskt lönesystem 143 14:18 Tillgodoräknande av tid för barnskötare 144 14:19 Utköp av sjuka i alla avtal 145 14:20 Villkor för timanställda 145 14:21 Övertagande av personal vid upphandling 146 15. Arbetstidsfrågor 150 15:1 Arbete var tredje helg 150 15:2 Arbetstidsförkortning 152 15:3 Arbetstidslagen 178

15:4 Delade turer 179 15:5 Fasta scheman 184 15:6 Nedtrappning inför pension 185 15:7 Planering av arbetstid 186 15:8 Regel om elva timmar 187 15:9 Rätt till heltid 188 15:10 Semesterledighet vid storhelger 190 15:11 Sänkt heltidsmått 191 15:12 Sänkt heltidsmått för nattpersonal 194 15:13 Villkor för deltidsanställda 197 16. Pensionsfrågor 362 16:1 Avtalspension/premiebefrielse 362 16:2 Manual för pensionsfrågor 363 16:3 Pensionsfond 364 16:4 Pensionsförmåner 364 16:5 Pensionsålder och generationsväxling 365 16:6 Rättvisare pensionssystem 367 16:7 Sänkt pensionsålder 369 17. Arbetsmiljöfrågor 332 17:1 Arbetskläder/skyddskläder 332 17:2 Arbetsmiljöforskning 338 17:3 Cancer klassad som arbetsskada 339 17:4 Friskvård på arbetstid 342 17:5 Hälsosam uniform 343 17:6 Hälsoundersökning 344 17:7 Högre personaltäthet i vård, skola och omsorg 346

17:8 Mindre barngrupper i förskolan 350 17:9 Nattpersonalens arbetsmiljö 354 17:10 Personalrum 356 17:11 Planeringssystem 357 17:12 Skyddskommitté 358 17:13 Vårdtyngd 361 18. Studie- och informationsfrågor 241 18:1 Fortbildning för förtroendevalda 241 18:2 HBTQ-utbildning 244 18:3 Kompetensutveckling 246 18:4 Materialet Mäns våld mot kvinnor 247 18:5 Medlemsutbildning 248 18:6 Svenska på arbetsplatsen 250 18:7 Utbildningsorganisation 252 18:8 Utökad språksatsning 253 19. Yrkesutbildningsfrågor 408 19:1 Barnskötarnas yrkesroll 408 19:2 Formell kompetens 410 19:3 Kompetensutveckling 411 19:4 Kompetensutveckling för kökspersonal 412 19:5 Legitimation för undersköterskor 413 19:6 Titulatur för undersköterskor 415 19:7 Undersköterskornas yrkesroll 418 19:8 Utbildning för skötare, barn- och undersköterskor 421 19:9 Utbildning för undersköterskor 416

20. Försäkringsfrågor 211 20:1 AFA Avtalsförsäkringar 211 20:2 Arbetsskadeförsäkringen 212 20:3 Avtalsförsäkringar TFA/TFA-KL 214 20:4 Förbättring av Inkomst- och sjukförsäkringen 215 20:5 Förändring av Inkomstförsäkringen 216 20:6 Hemförsäkringen 217 20:7 Medlemsförsäkringen 218 20:8 Tandvårdsförsäkring för medlemmar 226 20:9 Tandvårdsbidrag 227 20:10 Tandvårdsförsäkring 227 20:11 Tandvårdsförsäkring ska ingå i medlemsavgiften 237 20:12 Tandvårdsreformer 241 21. Arbetslöshetsförsäkringsfrågor 203 21:1 Fackligt uppdrag ska vara a-kassegrundande 203 21:2 Höjd a-kasseersättning 204 21:3 Regler för deltidsstämpling 206 21:4 Regler om överhoppningsbar tid 209 21:5 Rätt till a-kassa efter 65 år 210 22. Internationella frågor 147 22:1 Internationellt fackligt arbete 147 23. Förbundsstyrelsens förslag till prioriteringar för en trovärdig 254, 331 välfärdspolitik och i samband därmed behandling av utlåtande över motioner 23:1 Alternativa behandlingsmetoder 255 23:2 Avdragsrätt för medlemsavgift 256 23:3 Bemanningsföretag 257

23:4 Bidrag till glasögon 259 23:5 Bättre för brukare 260 23:6 Ersättning för vård av sjukt barn 261 23:7 Facklig-politisk samverkan 262 23:8 FAS 3 264 23:9 Fler demensboenden 265 23:10 Fri sjukvård 266 23:11 Friår 266 23:12 Högre ersättning vid sjukfrånvaro 268 23:13 Höjd ålder vid vård av barn 269 23:14 Karensavdrag 270 23:15 Karensdag vid smitta 272 23:16 Karensdagen 307 23:17 Lagen om valfrihet 316 23:18 Lex Laval 317 23:19 Privata sjukförsäkringar 318 23:20 Regler för inkomstgarantin 320 23:21 Samverkan med Hyresgästföreningen 321 23:22 Subventionerad tandvård 322 23:23 Utbildning för personer över 57 år 326 23:24 Vaccination 327 23:25 Validering av kunskap 328 23:26 Vinster i välfärden 329 24. Förbundsstyrelsens utlåtande över jämställdhetspolitiska 111, 117 utredningens rapport

25. Jämställdhets- och diskrimineringsfrågor 112 25:1 Föräldraskap 112 25:2 HBTQ-politiskt program 114 25:3 Jämlika löner 115 25:4 Riktlinjer och handlingsplan för mångfald och mot diskriminering 116 26. Miljöfrågor 404 26:1 Medlemskap i Krav 404 27. Tidningen Kommunalarbetaren 406 27:1 Tidningen Kommunalarbetaren 406 28. Förbundsstyrelsens utlåtande över översynsutredningens 24, 54 rapport 29. Organisationsfrågor 26 29:1 Arbetsplatsnära fackligt arbete 26 29:2 Delaktighet för förtroendevalda arbetsplatsombud 29 29:3 Detaljstyrning i företagsorganisationer 30 29:4 Facket på jobbet 31 29:5 Fackliga företrädare 32 29:6 Fackliga uppdrag 33 29:7 Fler kommunalare i politiken 34 29:8 Förtroendevaldas arbetsmiljö 36 29:9 Informationstavla 38 29:10 Inga förtroendevalda på heltid 39 29:11 Inkludering i samhället 41 29:12 Karenstid 42 29:13 Kommunal i förändring 43 29:14 Medlemsaktiviteter 45

29:15 Regionala skyddsombud/regionala fackliga ombud 46 29:16 Samverkan inom kollektivtrafiken 47 29:17 Sektion för trafikbranschen 48 29:18 Ungdomsfrågor 49 29:19 Utredning för att främja fackligt engagemang 52 29:20 Utvärdering av uppdelning av det fackliga arbetet 53 30. Förbundsstyrelsens utlåtande över resereglements- 107 utredningens rapport 31. Förbundsadministration och verksamhet 370 31:1 Alkoholpolicy 370 31:2 Antirök- och antisnuspolicy 372 31:3 Avdelningsdatorer 373 31:4 Betalning av medlemsavgift 374 31:5 Ersättningsförfarande i Kommunal 374 31:6 Fackliga möten med VoteiT 376 31:7 Gemensam facklig organisation 377 31:8 Hantering av personnummer 378 31:9 Högkostnadsfond 379 31:10 Innovationspris 380 31:11 Kollektivavtal på webben 381 31:12 Kommunalapp 382 31:13 Kommunals hemsida 383 31:14 Kommunikatörer 385 31:15 Konferensanläggningar 386 31:16 LO Mervärde 387 31:17 Lokal för RSO/RFO 390

31:18 Samordning av försäkringsfrågor inom LO 391 31:19 Medlemskap 392 31:20 Partistöd till Socialdemokraterna 393 31:21 Podcast 394 31:22 Reklam och media 394 31:23 Reserutiner 397 31:24 Medlemscenter 398 31:25 Tidningen Kommunalarbetaren 401 31:26 Travtouren 402 31:27 Utbildningar 403 32. Övriga frågor 407 32:1 Lönesättning vid anställning inom Kommunal 407 33. Utdelning av Stora Kulturpriset, Lilla Kulturpriset, 58 Civilkuragepriset, Kommunalarnas pris, Demokrati- och solidaritetspriset och Kämpepriset 34. Val 15, 77 34:1 Val av förbundsordförande 15, 77 34:2 Val av förste vice ordförande 15, 79 34:3 Val av andre vice ordförande 15, 79 34:4 Val av tredje vice ordförande 16, 80 34:5 Val av förbundsstyrelseledamöter 16, 80 34:6 Val av tre personliga suppleanter för varje förbundsstyrelseledamot 18, 198 34:7 Val av tre revisorer 17, 200 34:8 Val av en revisorssuppleant 17, 201 34:9 Val av auktoriserad revisor för ett år 202

35. Beslut om arvoden 427 35:1 Förbundsstyrelsen 427 35:2 Förbundets revisorer 427 36. Kongressens avslutning 428 Tal Tal av Jan Willem Goudriaan, generalsekreterare för EPSU 149 Tal av Karl-Petter Thorwaldsson, LOs ordförande 177 Tal av Ardalan Shekarabi, civilminister 201 Tal av Stefan Löven, statsminister 248 Tal av Ylva Johansson, arbetsmarknadsminister 404 Uttalanden Uttalande om målen i den jämställdhetspolitiska rapporten 177, 202 Uttalande om karensdagens konsekvenser 271, 426

TISDAGEN DEN 31 MAJ 2016 Eftermiddagens förhandlingar. DAGORDNINGENS PUNKT 1 Kongressens öppnande Förbundsordförande Annelie Nordström öppnade Kommunals 29:e ordinarie kongress klockan 13:00. Förbundsordförande Annelie Nordström höll inledningsanförande med parentation. DAGORDNINGENS PUNKT 2 Upprop av kongressombud och övriga deltagare Förste vice ordförande Per Holmström: Förbundskamrater! Kongressombud, gäster och övriga deltagare har prickats av i samband med registreringen. En fulltalig kongress ska enligt stadgarna bestå av 188 ombud. Kongressen består dessutom av 17 ledamöter som ingår i förbundsstyrelsen. Ombuden och förbundsstyrelsen är den beslutande församlingen. Vid inregistreringen som är slutförd är 187 ombud och 17 ledamöter i förbundsstyrelsen avprickade. På kongressen är även revisorerna, förbundsledningen, enhets-, lokalkontors- och platscheferna, representant för ombudsmännen, föredraganden samt gäster närvarande. Jag föreslår med detta att uppropet ska anses vara verkställt. Beslut att bifalla förslaget. 1

OMBUD Kommunal Bergslagen Malin Ragnegård Ellenor Smids Swen Frank Ann-Christine Steneryd Hans-Göran Steneryd Erja Eloranta Carina Holmström Fredrik Roslund Mikael Björlestrand Mats Nyberg Carene Bertheussen Svensson Lena Eldståhl Kommunal Mellersta Norrland Henrik Westman Kjell Berg Michael Eriksson Marie Svanholm Nancy Fridh Madeleine Lundgren Åsa Selander Erik Sjödin Anna Eriksson Kommunal Mitt Jan-Eric Swedman Lena Jonsson Barbro Andersson Pia Söderman Anneli Ellebo Ellinor Nordh Inga Larsson Hanna Romin Loa Mothata Lena Broman Åsa Andersson Agnes Jonsson Helena Ersson Kommunal Norrbotten Zara Leghissa Sara Lagesen-Lundgren Siw-Britt Karlsson Lena Vikberg Anneli Palmklint Krister Johansson Lennart Grahn Kommunal Skåne Tina Christensen Ulf Hansson Christel Algback Susann Lindhe Agneta Persson Victoria Jönsson Helén Jönsson Mikael Thuresson Charlie Oothen Conny Andersson Bodén Mohamed Shemesani Zakaria El-Falou Kommunal Skåne (forts.) Annika Plym-Olson Gisela Landgren Anne-Lii Jönsson Olga Krivtsova Gösta Klintberg Maria Johnsson Petersson Liselott Ljung Torgny Handreck Martin Sjösten Rose-Marie Andersson Anders Sahlström Kommunal Stockholms län Carina Lenngren Caroline Andrén Pyret Due Hedlund Felix Finnveden Faya Lahdou Onur Esinsel Carin Svahn Selda Cetin Lowisa Anderzon Madeleine Johansson Malin Appelqvist Michael Lingåker Marie Heikkinen Siri Reinhag Sebastian Blomdahl Munoz Anki von Essen Walldén Aristide Bamane Zekiye Güler-Thompson Fernando Pereira Mirja Räihä Arnstein Mogstad Lars Fridh Margareta Bohman Maria Klerehag Susanne Dahlqvist Ann-Christine Nilsson Kommunal Sydost Torgny Lindqvist Bitte Petersen Mikael Erdtman Andreas Ludvigsson Carina Engstrand Johan Bohman Mahlin Bergman Emily Palenzuela Lena Kidsten Anita Hultgren Inger Kornelius Marie Simonsson Sandra Danielsson Kommunal Sydväst Bengt Hackberg Ann-Christin Hallinder Reinhold Lundberg Carina Thållén Markus Svensson 2

Kommunal Sydväst (forts.) Carina Sjögren Fredrik Hallingbäck Christer Sernemyr Margareta Brevenstam Mathias Johansson Carin Söderberg Eva-Lena Jacobsson Ann-Sofie Forsemalm Kommunal Vänerväst Erika Bartholdsson Robert Darelius Monica Malmkvist Frans Persic Charlotte Karlsson Lena Dalstam Maria Blomgren Eva Sandell Maria Palm Miia Ouahdi Johanna Svensson Bo Johansson Lennart Sandgren Malin Franzon Henrik Svensson Kommunal Väst Tea Pettersson Marianne Bromberg Claudia Pedrini Jan von Eichwald Johan Berndtsson Christine Marttila Emilia Lundmark Anta Alfsdotter Susanne Svensson Andreas Herlev Hansson Petra Sundbladh Ronnie Bryngelsson Jeanette Johansson Sladjana Gustafsson Hannes Grundvall Joakim Bernhardsson Anna Skarsjö Kommunal Västerbotten Helen Maxe Joacim Ljadas Kristina Landström Anneli Grahn Anette Abramsson Per Andersson Patrik Enkvist Matilda Olofsson Kommunal Västra Svealand Ann Borgström Torbjörn Saxin André Schwenk Eva Jansson Lotta Karlsson Eva Aanerud Karlsson Laura Sumanen Kommunal Västra Svealand (forts.) Susanne Rudberg Marie-Louise Davidsson Karin Bäckman Mikael Norell Eva Törnblom-Pettersson Ulf Ekholm Leif Hammoud Kommunal Öst Linnea Andersson Katarina Eriksson Mona Larsson Törnqvist Malin Svéda Amir Poursohrab Lena Lundqvist Suzanne Sjöqvist Agnetha Didriksson Jarmo Ekinmikko Dan Alf Pernilla Berglund Hans Elf Marika Olofsson Daniel Hermansson Margareta Leonardsson Mattias Lindman Förbundsstyrelsens ledamöter Annelie Nordström, förbundet Anne-Li Rosengren, Kommunal Stockholms län Cecilia Ljungqvist, Kommunal Sydväst Ewa Glimhed, Kommunal Skåne Håkan Nilsson, Kommunal Västerbotten Jenni Moverare, Kommunal Vänerväst Lotta Olesen Rosén, Kommunal Sydväst Maj Karlsson, Kommunal Öst Majlene Ahlgren, Kommunal Mitt Marcelo Rojas, Kommunal Stockholms län Marianne Engberg, Kommunal Norrbotten Nicklas Gustafsson, Kommunal Bergslagen Per-Albin Halldin, Kommunal Väst Rolf Larsson, Kommunal Västra Svealand Sara R Petersson, Kommunal Skåne Sara Sjölander, Kommunal Mellersta Norrland Susanne Karlsson, Kommunal Sydost Förbundsledningen Lenita Granlund Per Holmström Förbundets revisorer Jeanette Nordström, Kommunal Öst Jörgen Olsson, Kommunal Sydost Rolf Olsson, Kommunal Mellersta Norrland Valberedning Lena Byström, förbundet, sammankallande Lotta Lundén, förbundet Stig Persson, Kommunal Mitt Maria Blomgren, Kommunal Vänerväst Per Brännström, Kommunal Västerbotten Christer Andersson, Kommunal Stockholms län Lena Andersson, Kommunal Öst Sladjana Gustafsson, Kommunal Väst 3

Valberedningen (forts.) Yvonne Nilsson, Kommunal Sydväst Förbundets enhetschefer Anders Jonsson Berit Müllerström Ewa Wetterström Hanna Stenholm Johan Ingelskog Karin Hagman Kristina Mårtensson Lena Andersson Niklas Rengen Olle Ingemarsson Förbundets platschefer Ingegerd Nilsson Ulrika Englund Lokalkontorschefer Ann-Sofie Berglund, Kommunal Mellersta Norrland Annika Larson-Lindlöf, Kommunal Vänerväst Britt Israelsson, Kommunal Sydost Daniel Minton, Kommunal Stockholms län Eva Fridh, Kommunal Skåne Eva Fornefors, Kommunal Öst Henrik Johansson, Kommunal Väst Kjell-Ivan Eriksson, Kommunal Västerbotten Kristina Svalstedt, Kommunal Västra Svealand Kristina Svedin, Kommunal Bergslagen Marita Molin, Kommunal Sydväst Stig Persson, Kommunal Mitt Vanja Nyberg, Kommunal Norrbotten Förbundets administrativa chefer Anna Jonazon, Kommunal Stockholms län Jeanette Strandberg, Kommunal Skåne Åsa Andersson, Kommunal Väst Förbundets ombudsmän och tjänstemän Ana Wernemar Anna Lundströmer Anna Sjögren Anna Spånt Enbuske Anna Werkelin Ahlin Anne-Maria Carlsgård Ann-Maria Larsson Annica Jansson Anita Lundberg Annelie Björkdahl Anneli Sliwon Anette Holmgren Agnetha Ullander Astrid König Carina Ramstedt Cecilia Mårtensson Chamilla Bohman Ellinor Odeberg Emma Nilsson Emma Ölmebäck Enrique Cordero Erna Axelsson Förbundets ombudsmän och tjänstemän (forts.) Eva Johansson Ewa Sohlén Eriksson Eva Wahl Fadia Bofacher Geta Karplid Gittan Alsén Hillevi Good Helena Kurtilla Helene Grimmestål Helen Nordlund Irene Engström Inger Hjärtström Inger Strömblad, Kommunal Mitt Inger Öhlin Jasmine Rosén Jenny Hammenstig Jesper Pettersson Johan Östrand Jon Löfdahl Josepha Lindblom Juan Chacon Kristina Öfverstedt Lars Fischer Lars Randerz Lars-Sture Johansson Lena Andersson Lena Nilsson Lena Nöjd Lennart Bylund Lia Scheding, Kommunal Stockholms län Lisa Glinning-Junetoft Lisa Zetterlund Leif Nordin Lotta Lundén Maria Zanchi Marjaana Wallenklint Marie Ekbom Mikael Claesson Eriksson Oskar Taxén Pernilla Selimovic Peter Hammarin Peter Larsson Renée Jeryd Robin Ljungqvist Sarah Melin Sofia Eriksson Sofia Vittecoq Berglund Sultana Kawser Thomas Johansson Christina Dahlström Torbjörn Dalin Ulf Gustafsson Ylva Andersson Yvonne Chevallerau Yvonne Gräsman Yeshi Wondmeneh Åke Lundström Åsa Petersen 4

GÄSTER PENSIONERADE OMBUDSMÄN OCH FÖRBUNDSLEDNING Bernt Holmström Birthe Josephson Brage Öberg Ewa Östlund-Henschen Gunnel Jänkänpää Gösta Karlsson Håkan Pettersson Inger Wahlman Lars Friman Lars-Åke Almqvist Lasse Thörn Liza di Paolo Sandberg Mats Hansson Sigvard Marjasin Sven-Olov Axelsson Tobias Baudin Ylva Thörn SVENSKA ORGANISATIONER Agneta Jöhnk, SKL Anders Ferbe, IF Metall Anders Olsson, Folksam Ann-Lovis Eliasson, Sveriges Bussföretag Christer Landelius, Folksam Elin Ylvasdotter, SAP Studentförbundet Elisabeth Sasse, Folksam Hans-Göran Elo, Arbetsgivaralliansen Heidi Stensmyren, Läkarförbundet Helena Wågberg, Kommunals a-kassa Henrik Persson, KPA Håkan Sörman, SKL Inga-Kari Fryklund, Vårdföretagarna Jan Rudén, SEKO Joakim Jonsson, Swedbank Johan Lindholm, Byggnads Jonas Wallin, Elektrikerna Leif Lindhe, Riksbyggen Lena Svensson, Pricewaterhouse Coopers Lena-Liisa Tengblad, SLA Magnus Pettersson, Fastighets Mattias Dahl, Svensk Handel Melker Ödebrink, A-kassornas Samorg. Mikael Johansson, Målarna Monica Widman Lundmark, ABF Per Schager, Nordea Sirpa Bergenstoff, förtroenderådet Susanna Gideonsson, Handels Susanna Lundell, Tidningen KA Therese Gouvelin, HRF Ulrika Egervall, Sveriges Bussföretag UTLÄNDSKA ORGANISATIONER Atsushi Kawamoto, JICHIRO, Japan Barbro Budin, IUF Corrie van Brenk, FNV, Nederländerna Dave Prentis, UNISON, England David Boys, PSI David Chu, Change to Win Europé Eduardo Chagas, ETF Elisabeth Tang, IDWF Ernesto Cruz, NCTU, Filippinerna Fatima Aguado Queipo, FSC-CCOO, Spanien Françoise Geng, EPSU, Frankrike Jan Willem Goudriaan, EPSU Joshua Mata, SENTRO, Filippinerna Juris Kalnins, LAKRS, Lettland Kalle Liivamägi, Rotal, Estland Liz Snape, UNISON, England Niall Shanahan, IMPACT, Irland Olga Klimova, ALSWU, Ryssland Richard Holzer, GÖD/FSG, Österrike Rika Hinata, JICHIRO, Japan Setsuko Kubota, JICHIRO, Japan Stephen Faulkner, DEMAWUSA, Sydafrika Sue Longley, IUF Thomas Kattnig, Younion, Österrike Zivile Mikalauskiene, LSADPS, Litauen NORDISKA ORGANISATIONER Juha Ollas, AKT, Finland Kim Øst-Jacobsen, FOA, Denmark Kine Asper, Fellesforbundet, Norge Kjartan Lund, KNS och NOFS Loviisa Itäkannas, JHL, Finland Mette Nord, Fagforbundet, Norge Peter Lövkvist, NTF 5

DAGORDNINGENS PUNKT 3 Rapport över granskning av ombudens fullmakter Förste vice ordförande Per Holmström: Förbundsstyrelsen har granskat ombudens fullmakter i enlighet med stadgarna 21 mom 6. Förbundsstyrelsen har funnit att valen till kongressombud har genomförts på det sätt som förbundsstyrelsen bestämt enligt den valordning som är utsänd. Jag föreslår därför att fullmaktsgranskningen godkänns. Beslut att bifalla förslaget. DAGORDNINGENS PUNKT 4 Beslut om kongressens offentlighet Förbundsordförande Annelie Nordström: I den arbetsordning som kongressen snart ska besluta om föreslås att kongressen ska vara offentlig, men att kongressen vid behandling av särskild fråga kan besluta annorlunda, och att det i så fall ska gälla. Jag hemställer om bifall till det förslaget. Beslut att bifalla förslaget. DAGORDNINGENS PUNKT 5 Fastställande av dagordning Förste vice ordförande Per Holmström: Förslaget till dagordning har varit utsänt. Den innehåller 36 punkter. Jag vill förtydliga punkt 8 Verksamhetsberättelsen. På era surfplattor är punkten uppdelad i underpunkter. Punkt 8:1 är ett beslutsärende om hur vi ska utveckla metoder för att genomföra riskbedömningar samt uppföljning av beslut. Punkterna 8:2 8:4 är uppdelade för att det lättare ska gå att begära ordet på rätt dokument som tillhör verksamhetsberättelsen. Det finns inga andra förslag till förändringar. Jag föreslår därför att kongressen fastställer dagordningen enligt förslaget. Beslut att fastställa dagordningen. DAGORDNINGENS PUNKT 6 Fastställande av arbetsordning Förste vice ordförande Per Holmström: Även arbetsordningen har varit utsänd. Kongressens förhandlingar pågår tills de är avslutade. Jag föreslår därför att arbetsordningen fastställs. Beslut att fastställa arbetsordningen. 6

DAGORDNINGENS PUNKT 7 Val av kongressens funktionärer Dagordningens punkt 7:1 Val av tre ordförande Förbundsordförande Annelie Nordström: Förbundsstyrelsen föreslår att vi till mötesordföranden ska utse Inger Strömblad, Kommunal Mitt, Ulf Gustafsson, förbundskontoret, och Lia Scheding, Kommunal Stockholms län. Beslut att bifalla förslaget. Dagordningens punkt 7:2 Val av en huvudsekreterare Förbundsordförande Annelie Nordström: Förbundsstyrelsen föreslår att Lena Andersson, enhetschef på förbundskontoret, utses till huvudsekreterare. Beslut att bifalla förslaget. Dagordningens punkt 7:3 Val av en referent Förste vice ordförande Per Holmström: Förbundsstyrelsen föreslår att Karin Hagman, kommunikationschef på förbundskontoret, utses till referent. Beslut att bifalla förslaget. Dagordningens punkt 7:4 Val av sex rösträknare/ röstkontrollanter Förste vice ordförande Per Holmström: Förbundsstyrelsen föreslår att vi till rösträknare tillika röstkontrollanter utser följande personer: Annika Plym-Olsson Bengt Hackberg Malin Ragnegård Onur Esinsel Susanne Svensson Åsa Andersson Kommunal Skåne Kommunal Sydväst Kommunal Bergslagen Kommunal Stockholms län Kommunal Väst Kommunal Mitt Beslut att bifalla förslaget. 7

Dagordningens punkt 7:5 Val av åtta ledamöter till beredningsutskottet Förste vice ordförande Per Holmström: Förbundsstyrelsen föreslår att vi till beredningsutskottet utser följande personer: Ewa Wetterström Maj Karlsson Håkan Nilsson Berit Müllerström Kristina Mårtensson Johan Ingelskog Anita Lundberg Emma Nilsson Förbundskontoret tillika sammankallande Förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen Förbundskontoret Förbundskontoret Förbundskontoret Förbundskontoret Förbundskontoret Beslut att bifalla förslaget. Dagordningens punkt 7:6 Val av fem ledamöter till dechargeutskottet Förste vice ordförande Per Holmström: Om det är någon som, mot förmodan, inte vet vad ett deschargeutskott gör så ska jag läsa upp vad det innebär: Vid behandling av års- och revisionsberättelser överlämnas eventuella anmärkningar och yrkanden som kongressen inte omedelbart avgör till utskottet. Utskottet gör utredningen och lägger sitt förslag till kongressen. Förbundsstyrelsen föreslår att vi avvaktar med att utse ledamöter till dechargeutskottet tills vi vet om ett sådant behövs. Beslut att bifalla förslaget. Dagordningens punkt 7:7 Val av två protokollsjusterare Förbundsordförande Annelie Nordström: Kan vi få förslag till två protokollsjusterare? Hans Elf, Kommunal Öst, Loa Mothata, Kommunal Mitt, och Anna Skarsjö, Kommunal Väst, är föreslagna. Beslut att med försöksvotering med handuppräckning utse Hans Elf, Kommunal Öst, och Loa Mothata, Kommunal Mitt, till protokollsjusterare. Votering begärdes av Joakim Bernhardsson, Kommunal Väst. Kongressordförande: Inger Strömblad Praktisk information från presidiet Det valda presidiet tillträdde. Kongressordföranden tackade för förtroendet att leda årets kongress, och gick igenom praktiska frågor. Information om tekniken Mats Abrahamsson, teknisk producent, informerade om tekniken på kongressen. 8

Information om insamling till två projekt Förste vice ordförande Per Holmström informerade om stöd till två insamlingar till två projekt. Det första projektet är stöd till Zimbabwes lantarbetare och insamling till en värvningsbuss som ska användas för att värva nya medlemmar. Det andra projektet är insamling till Riksbyggens projekt We Effect för att ge människor möjlighet att bygga hus. DAGORDNINGENS PUNKT 8 Verksamhetsberättelse och årsredovisning för år 2015 En film om verksamhetsuppföljningen för kongressperioden 2013-2015 visades. DAGORDNINGENS PUNKT 8:1 Förslag till utveckling av metoder för att genomföra riksbedömningar Ewa Wetterström, förbundsstyrelsens föredraganden, föredrog förslag till utveckling av metoder för att genomföra riskbedömningar. Beslut att godkänna förslaget. DAGORDNINGENS PUNKT 8:2 Verksamhetsberättelse för år 2015 Kongressordföranden gick igenom verksamhetsberättelsen för år 2015, kapitel för kapitel. DAGORDNINGENS PUNKT 8:3 Årsredovisning för år 2015 Kongressordföranden gick igenom årsredovisningen för år 2015. Beslut att godkänna och lägga verksamhetsberättelsen och årsredovisningen för år 2015 till handlingarna. DAGORDNINGENS PUNKT 8:4 Verksamhetsuppföljning för kongressperioden 2013 2015 Debatt I debatten deltog: Pyret Due Hedlund, Kommunal Stockholms län Kongressombud Pyret Due Hedlund gjorde ett medskick om att komplettera förteckningen med de motioner som blev besvarade på 2013 års kongress samt de motioner som blir besvarade på denna kongress. Beslut att godkänna och lägga verksamhetsuppföljningen för år 2013-2015 till handlingarna. 9

DAGORDNINGENS PUNKT 9 Revisionsberättelse för år 2015 Auktoriserad revisor Lena Svensson, PwC: Ordförande, presidium, ombud! Jag får börja med att presentera de förtroendevalda revisorerna, Jeanette Nordström, Kommunal Öst, Jörgen Olsson, Kommunal Sydost, och Rolf Olsson, Kommunal Mellersta Norrland. Lena Svensson föredrog revisionsberättelsen för år 2015: Revisionsberättelse till kongressen i Svenska Kommunalarbetareförbundet, org nr 802001-7888. Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Svenska Kommunalarbetareförbundet för år 2015. Styrelsens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktoriserade revisorn innebär detta att hon har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur förbundet upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i förbundets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Uttalande Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderförbundets och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dessas finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Rapport om andra krav enligt lagar och andra förordningar Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Svenska Kommunalarbetareförbundet för år 2015. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvar för förvaltningen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. 10

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i förbundet för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan leda till ersättningsskyldighet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Grund för uttalande med avvikande mening Svenska Kommunalarbetareförbundets (nedan Kommunal) största dotterbolag är Handelsbolaget Lyran Konferens (nedan Lyran). I Lyran bedriver Kommunal sedan ett stort antal år konferensverksamhet i anläggningen Marholmen. Därutöver har bedrivits dagkonferensverksamhet i lokaler på Sveavägen i Stockholm. I februari 2014 invigdes den restaurangverksamhet som Lyran bedrivit i lokalerna på Sveavägen. Denna verksamhetsgren, som har benämnts Metropol Palais, har medfört betydande förluster. Förlusterna under det första verksamhetsåret, räkenskapsåret 2014, uppgick till 28 miljoner kronor. Under 2015 uppgick förlusterna till 26 miljoner kronor före nedskrivningar. Styrelsen för Kommunal beslutade i början av räkenskapsåret 2016 att avveckla engagemanget i restaurangverksamheten. Detta följdes av att styrelsen för Lyran beslutade att restaurangen skulle stängas. Till följd därav har tillgångarna skrivits ned med 52 miljoner kronor, vilket belastar Lyrans resultat för räkenskapsåret 2015. Vid förvaltningsrevisionen har vi prövat om styrelsen för Kommunal har fullgjort sitt uppdrag med den omsorg och aktsamhet som kan förväntas. Avgörande för den bedömningen är vad som framkommit vid revisionen av Lyran. Nedan redogör vi för vad vi funnit när vi utfört revision av Lyran och de bedömningar vi gjort av styrelsens för Lyran respektive bolagsmännens ansvar. Det har framkommit att styrelsen för Lyran har fattat beslut rörande ombyggnation av lokalerna utan att tillfredsställande beslutsunderlag kunnat förevisas. I samband därmed har noterats att upphandling av entreprenader och inköp endast blivit bristfälligt dokumenterade. Det har också förekommit muntliga avtal vilket kraftigt försvårat en godtagbar granskning av avtalsvillkoren. Sammantaget har vi funnit att flera väsentliga beslut har fattats utan tillfredsställande beslutsunderlag. Vid granskning av styrelseprotokoll kan vi inte finna att styrelsen för Lyran har gjort en erforderlig uppföljning av det ekonomiska utfallet av restaurangverksamheten och därtill hörande byggprojekt. Bolaget har vidare haft betydande brister i den interna kontrollen. Bland annat har konstaterats stora brister i efterlevnaden av attestordning, policy för inköp och upphandling samt prissättningsreglemente. Enligt vår mening har bristerna i förvaltningen av Lyran varit av sådan karaktär och omfattning att det måste anses stå klart att styrelsen för Lyran och bolagsmännen inte har fullgjort sina uppdrag med den omsorg och aktsamhet som kan förväntas. Avsaknaden av underlag för viktiga beslut torde ha bidragit till väsentliga merkostnader i verksamheten. Den bristande uppföljningen av utfallet av verksamheten har i sig medfört att verksamheten inte i alla delar bedrivits under sunda ekonomiska förhållanden. Dessa brister i förvaltningen har därmed utgjort en viktig orsak till de ovan beskrivna förlusterna. Sammanfattningsvis har vi funnit att det inte kan uteslutas att den bristande förvaltningen lett till en väsentlig ekonomisk skada för Lyran. Bolagsmännen har i detta fall utgjorts av två juridiska personer, Kommunal och Svenska Kommunalarbetareförbundet Stockholms län. Bolagsmännen har ett obegränsat, primärt och solidariskt ansvar för handelsbolagets samtliga förpliktelser och har, oaktat att de genom bolagsavtalet delegerat en betydande del av förvaltningen av bolagets angelägenheter till en styrelse, en skyldighet att övervaka och följa upp styrelsens för Lyrans förvaltning. Vi har vid ett styrelsemöte i Kommunal i april 2015 avrapporterat vår revision avseende räkenskapsåret 2014. Vid detta möte påtalade vi, inte minst mot bakgrund av de betydande rörelseförlusterna i Lyran, särskilt vikten av att förbundsstyrelsen vidtar åtgärder avseende uppföljning och kontroll av den verksamhet som bedrevs i dotterbolaget Lyran samt fastställer ägardirektivet. 11

Trots detta har vi inte funnit att förbundsstyrelsen vidtagit några åtgärder för att följa upp eller kontrollera förvaltningen av Lyran eller fastställt några ägardirektiv. Enligt vår uppfattning har styrelsen för Kommunal därmed inte med erforderlig omsorg och aktsamhet utövat tillsyn över verksamheten, vilket i sig föranleder kritik. Vid bedömningen av en styrelses ansvar måste varje styrelseledamots ansvar prövas individuellt. Vid granskningen har vi inte funnit att det av delegationsordningen eller andra interna beslut eller rutiner har tilldelats någon eller några enskilda styrelseledamöter inom ramen för styrelseuppdraget ett särskilt ansvar för verksamheten i Lyran. Vi har emellertid kunnat konstatera att styrelseledamoten, tillika ordföranden, i Kommunal, Annelie Nordström, genom sin roll i förbundsstyrelsen har haft ett särskilt ansvar för verksamheten i Kommunal, vari Lyran ingår. Vidare har vi konstaterat att bolagsmännen beslutat att utse Marcelo Rojas och Cecilia Rohdin att vara deras representanter såsom styrelseledamöter i Lyran. Detta måste enligt vår mening tolkas som att dessa två styrelseledamöter av bolagsmännen tilldelats ett särskilt ansvar för Lyrans verksamhet. Vi har inte funnit att ovan nämnda personer, trots sin vetskap om verksamheten i Lyran, vidtagit åtgärder för att på förbundsstyrelsenivå följa upp eller kontrollera verksamheten i Lyran. Enligt vår mening är ovan nämnda brister i uppföljning och kontroll av verksamheten i Lyran samt de ekonomiska konsekvenserna därav väsentliga för Kommunal. Vår uppfattning är att bristerna är sådana att de kan medföra ersättningsskyldighet för ovan nämnda styrelseledamöter i Kommunal. Uttalande med avvikande mening respektive uttalande På grund av de omständigheter som beskrivits under rubriken Grund för uttalande med avvikande mening avstyrker vi att kongressen beviljar Annelie Nordström och Marcelo Rojas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Vi avstyrker även att kongressen beviljar den tidigare styrelseledamoten Cecilia Rohdin ansvarsfrihet för perioden den 1 januari 31 augusti 2015. Vi tillstyrker att kongressen beviljar styrelsens övriga ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 21 april 2016. Jörgen Olsson, Rolf Olsson, Jeanette Nordström och Lena Svensson, auktoriserad revisor. Debatt I debatten deltog: Jan von Eichwald, Kommunal Väst Lena Svensson, auktoriserad revisor, PwC Lena Andersson, förbundskontoret Beslut Följande förslag förelåg: Förslag till revisionsberättelse för år 2015. Fråga av Jan von Eichwald om en förklaring till revisionsberättelsen. I revisionsberättelsen för 2015 hänvisar revisorerna att på ett styrelsemöte i april 2015 informerades styrelsen om eventuella oegentligheter som skett under räkenskapsåret 2014. De hänvisar även i 2015 års revisionsberättelse att styrelsen fått ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2014. Förbundsmötet som gav ansvarsfrihet för 2014 skedde den 26-27 maj 2015. En månad senare. Varför står inte det ett enda ord om oegentligheter i revisionsberättelsen för räkenskapsåret 2014? Varför informerades inte förbundsmötet den 26-27 maj 2015 om eventuella oegentligheter utan rekommenderades i stället av revisorerna att bevilja ansvarsfrihet. Har styrelsen utsatt revisorerna för otillbörliga påtryckningar för att dölja oegentligheter i den ekonomiska bokföringen? Kan kongressen få del av styrelseprotokollet där styrelsen i april 2015 informerades om eventuella oegentligheter? att godkänna revisionsberättelsen för år 2015 och lägga den till handlingarna. 12

DAGORDNINGENS PUNKT 10 Beslut om ansvarsfrihet Johan Hessius, advokat tillika styrelseordförande för HB Lyran, informerade om den juridiska förklaringen till vad ej beviljad ansvarsfrihet innebär. Debatt I debatten deltog: Jan von Eichwald, Kommunal Väst Patrik Enkvist, Kommunal Västerbotten Ann-Christine Steneryd, Kommunal Bergslagen Hans Elf, Kommunal Öst Joakim Bernhardsson, Kommunal Väst Anneli Palmklint, Kommunal Norrbotten Johan Hessius, föredragande, styrelseordförande för HB Lyran Lena Byström, förbundskontoret Beslut Följande förslag förelåg: Revisorernas rekommendation om att styrelseledamöterna Annelie Nordström, Marcelo Rojas och Cecilia Rohdin inte ska beviljas ansvarsfrihet för Svenska Kommunalarbetareförbundet för räkenskapsåret 2015. Revisorernas rekommendation om att styrelsens övriga ledamöter ska beviljas ansvarsfrihet för Svenska Kommunalarbetareförbundet för räkenskapsåret 2015. Yrkande av Jan von Eichwald, Ann-Christine Steneryd och Joakim Bernhardsson om att hela styrelsen inte ska beviljas ansvarsfrihet. Yrkande av Patrik Enkvist, Hans Elf och Anneli Palmklint om bifall till revisorernas förslag rörande ansvarsfrihet för vissa delar av styrelsen och ej beviljad ansvarsfrihet för Annelie Nordström, Marcelo Rojas och Cecilia Rohdin. Kongressordföranden: Jag skulle vilja föreslå följande arbetsordning under dagordningens punkt 10: Jag föreslår att vi tar namn för namn och ställer bifall till ansvarsfrihet mot avslag till ansvarsfrihet. att godkänna den föreslagna arbetsordningen. att inte bevilja Annelie Nordström ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. att med försöksvotering med handuppräckning bevilja Christina Dahlström ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. Votering begärdes av Joakim Bernhardsson, Kommunal Väst. att med försöksvotering med handuppräckning bevilja förbundsstyrelseledamot Jenni Moverare ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. Votering begärdes av Jan von Eichwald, Kommunal Väst. att med försöksvotering med handuppräckning bevilja förbundsstyrelseledamot Marianne Engberg ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. Votering begärdes av Tea Pettersson, Kommunal Väst. 13

att med försöksvotering med handuppräckning bevilja förbundsstyrelseledamot Ewa Glimhed ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. Votering begärdes av Joakim Bernhardsson, Kommunal Väst. att med försöksvotering med handuppräckning bevilja förbundsstyrelseledamot Per-Albin Halldin ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. Votering begärdes av Jan von Eichwald, Kommunal Väst. att bevilja förbundsstyrelseledamot Maj Karlsson ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. att bevilja förbundsstyrelseledamot Susanne Karlsson ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. att bevilja förbundsstyrelseledamot Rolf Larsson ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. att bevilja förbundsstyrelseledamot Cecilia Ljungqvist ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. att bevilja förbundsstyrelseledamot Håkan Nilsson ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. att bevilja förbundsstyrelseledamot Lotta Olesen Rosén ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. att bevilja före detta förbundsstyrelseledamot Mona Persson ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. att bevilja förbundsstyrelseledamot Majlene Ahlgren ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. att inte bevilja före detta förbundsstyrelseledamot Cecilia Rohdin ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. att bevilja förbundsstyrelseledamot Nicklas Gustafsson ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. att bevilja förbundsstyrelseledamot Sara R Pettersson ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. att inte bevilja förbundsstyrelseledamot Marcelo Rojas ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. att bevilja förbundsstyrelseledamot Anne-Li Rosengren ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. 14

att bevilja förbundsstyrelseledamot Sara Sjölander ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. Kongressordförande: Lia Scheding DAGORDNINGENS PUNKT 34 VAL Valberedningens sammankallande Lena Byström informerade att det nu är dags att presentera valberedningens förslag till kandidater till ledamöter i kommande förbundsledning och förbundsstyrelse. Valberedningens ledamöter valdes på förbundsmötet 2015. Valberedningen består av Lotta Lundén, förbundskontoret, Stig Persson, Kommunal Mitt, Maria Blomgren, Kommunal Vänerväst, Per Brännström, Kommunal Västerbotten, Christer Andersson, Kommunal Stockholms län, Lena Andersson, Kommunal Öst, Sladjana Gustafsson, Kommunal Väst, Yvonne Nilsson, Kommunal Sydväst, och jag själv, Lena Byström, förbundskontoret, och sammankallande i densamma. En ledamot har fått lämna sitt uppdrag som ledamot i valberedningen på grund av att den ledamoten har blivit nominerad till uppdrag under kommande kongressperiod. Valberedningen har intervjuat alla nominerade till förbundsledningen och alla nominerade till ordinarie ledamöter i förbundsstyrelsen. Valberedningens mål har varit att lägga förslag till kandidater med hänsyn till yrke, kön, ursprung, etnicitet, ålder, avtalstillhörighet samt geografisk spridning. Intervjuerna har legat till grund för det förslag som jag nu kommer att presentera. Dagordningens punkt 34:1 Val av förbundsordförande Valberedningens sammankallande Lena Byström presenterade valberedningens förslag till nominering av kandidat till förbundsordförande Berit Müllerström samt dennes uppgifter i enlighet med förbundets stadgar. Lena Byström presenterade de övriga nominerade till förbundsordförande Tobias Baudin och Veronica Lindholm. Beslut att bordlägga dagordningens punkt 34:1. Dagordningens punkt 34:2 Val av förste vice ordförande Valberedningens sammankallande Lena Byström presenterade valberedningens förslag till nominering av kandidat till förste vice ordförande Per Holmström samt dennes uppgifter i enlighet med förbundets stadgar. Lena Byström presenterade de övriga nominerade till förste vice ordförande Berit Müllerström, Christina Zedell, Lisa Bengtsson, Majlene Ahlgren och Christina Dahlström. Beslut att bordlägga dagordningens punkt 34:2. Dagordningens punkt 34:3 Val av andre vice ordförande Valberedningens sammankallande Lena Byström presenterade valberedningens förslag till nominering av kandidat till andre vice ordförande tillika avtalssekreterare Lenita Granlund samt dennes uppgifter i enlighet med förbundets stadgar. Det har inte kommit in någon ytterligare nominering än en nominering för Lenita Granlund. Det finns därför inte några övriga nominerade. 15

Beslut att bordlägga dagordningens punkt 34:3. Dagordningens punkt 34:4 Val av tredje vice ordförande Valberedningens sammankallande Lena Byström presenterade valberedningens förslag till nominering av kandidat till tredje vice ordförande Christina Dahlström samt dennes uppgifter i enlighet med förbundets stadgar. En ledamot i valberedningen har en avvikande åsikt när det gäller förslag till nominering av kandidat till tredje vice ordförande. Lena Byström presenterade de övriga nominerade till tredje vice ordförande Berit Müllerström, Christina Zedell, Lisa Bengtsson, Majlene Ahlgren, Per Holmström och Veronica Lindholm. Övriga nominerade till förbundsledningen som inte är aktuella Christina Dahlström till förbundsordförande Lisa Bengtsson till förbundsordförande Johan Ingelskog till förbundsledningen Beslut att bordlägga dagordningens punkt 34:4. Dagordningens punkt 34:5 Val av förbundsstyrelseledamöter Valberedningens sammankallande Lena Byström presenterade valberedningens förslag till nomineringar till ledamöter i förbundsstyrelsen: Valberedningens förslag till ledamöter i förbundsstyrelsen Barbro Andersson Kommunal Mitt Cecilia Ljungqvist Kommunal Sydväst Ewa Glimhed Kommunal Skåne Frans Persic Kommunal Vänerväst Håkan Nilsson Kommunal Västerbotten Jenni Moverare Kommunal Vänerväst Jessica P Klemetsson Kommunal Stockholms län Mahlin Bergman Kommunal Sydost Maria Hallenberg Kommunal Väst Marianne Engberg Kommunal Norrbotten Onur Esinsel Kommunal Stockholms län Rolf Larsson Kommunal Västra Svealand Rose-Marie Andersson Kommunal Skåne Sara Sjölander Kommunal Mellersta Norrland Suzanne Sjöqvist Kommunal Öst Zdenka Mardetko Kommunal Bergslagen Övriga nominerade Andrée Schwenk Anne-Li Rosengren Anne-Marie Noppa Christel Algback Dan Gabrielsson Emil Alalauri Faya Lahdou Hanna Ling Henrik Westman Kristina Landström Leif Nilsson Lena Kidsten Lotta Olesen Rosén Lowisa Lowe Anderzon Kommunal Västra Svealand Kommunal Stockholms län Kommunal Bergslagen Kommunal Skåne Kommunal Vänerväst Kommunal Bergslagen Kommunal Stockholms län Kommunal Norrbotten Kommunal Mellersta Norrland Kommunal Västerbotten Kommunal Mellersta Norrland Kommunal Sydost Kommunal Sydväst Kommunal Stockholms län 16

Magnus Lunell Majlene Ahlgren Marcelo Rojas Maria Jörmalm Andersson Marika Olofsson Mikael Hansson Mirja Räihä Nancy Fridh Nicklas Gustafsson Patrik Enkvist Peder Berg Per-Albin Halldin Peter Svensson Siri Reinhag Susanne Karlsson Teija Pellgaard Ulf Hansson Kommunal Stockholms län Kommunal Mitt Kommunal Stockholms län Kommunal Sydväst Kommunal Öst Kommunal Väst Kommunal Stockholms län Kommunal Mellersta Norrland Kommunal Bergslagen Kommunal Västerbotten Kommunal Mellersta Norrland Kommunal Väst Kommunal Skåne Kommunal Stockholms län Kommunal Sydost Kommunal Västra Svealand Kommunal Skåne Övriga nominerade som inte är aktuella Jonathan Söderberg Kommunal Bergslagen Beslut att bordlägga dagordningens punkt 34:5. Dagordningens punkt 34:7 Val av tre revisorer Valberedningens sammankallande Lena Byström presenterade valberedningens förslag till nominering av tre revisorer enligt följande: Valberedningens förslag till tre revisorer Jeanette Nordström Kommunal Öst Jörgen Olsson Kommunal Sydost Per Brännström Kommunal Västerbotten Övriga nominerade Anders Wiklund Carina Lenngren Eva Törnblad Pettersson Jan von Eichwald Gunilla Julin Kommunal Väst Kommunal Stockholms län Kommunal Västra Svealand Kommunal Väst Kommunal Skåne Övriga nominerade som inte är aktuella Rolf Olsson Kommunal Mellersta Norrland Gunilla Rydkvist Kommunal Skåne Beslut att bordlägga dagordningens punkt 34:7. Dagordningens punkt 34:8 Val av en revisorssuppleant Valberedningens sammankallande Lena Byström presenterade valberedningens förslag till en revisorssuppleant enligt följande: Valberedningens förslag till en revisorssuppleant Gunilla Rydqvist Kommunal Skåne 17

Övriga nominerade Jörgen Olsson Jeanette Nordström Per Brännström Hans-Göran Steneryd Anders Wiklund Jan von Eichwald Gunilla Julin Gunilla Rydqvist Eva Törnblom-Pettersson Carina Lenngren Per Carlsson Kommunal Sydost Kommunal Öst Kommunal Västerbotten Kommunal Bergslagen Kommunal Väst Kommunal Väst Kommunal Skåne Kommunal Skåne Kommunal Västra Svealand Kommunal Stockholms län Kommunal Sydväst Övrig nominerad som inte är aktuell Rolf Olsson Kommunal Mellersta Norrland Beslut att bordlägga dagordningens punkt 34:8. Dagordningens punkt 34:6 Val av tre personliga suppleanter för varje förbundsstyrelseledamot Valberedningens sammankallande Lena Byström presenterade valberedningens förslag till nomineringar av tre personliga suppleanter till varje förbundsstyrelseledamot: Tre personliga suppleanter för varje förbundsstyrelseledamot Barbro Andersson Kommunal Mitt Åsa Andersson Kommunal Mitt Tord Andersson Kommunal Mitt Hanna Romin Kommunal Mitt Cecilia Ljungqvist Lena Johansson Maria Jörmalm Andersson Carina Sjögren Ewa Glimhed Torgny Handreck Olga Krivtsova Peter Svensson Frans Persic Ronnie Bryngelsson Dan Alf Safet Muric Håkan Nilsson Kristina Landström Patrik Enkvist Anette Abramsson Jenni Moverare Charlotte Karlsson Dan Gabrielsson Lena Dalstam Jessica P Klemetsson Christer Sernemyr Christine Marttila Viktoria Jönsson Kommunal Sydväst Kommunal Sydväst Kommunal Sydväst Kommunal Sydväst Kommunal Skåne Kommunal Skåne Kommunal Skåne Kommunal Skåne Kommunal Vänerväst Kommunal Väst Kommunal Öst Kommunal Sydväst Kommunal Västerbotten Kommunal Västerbotten Kommunal Västerbotten Kommunal Västerbotten Kommunal Vänerväst Kommunal Vänerväst Kommunal Vänerväst Kommunal Vänerväst Kommunal Stockholms län Kommunal Sydväst Kommunal Väst Kommunal Skåne 18

Mahlin Bergman Sandra Danielsson Lena Kidsten Johan Bohman Maria Hallenberg Mikael Hansson Eva Kärrman Joakim Bernhardsson Marianne Engberg Hanna Ling Sara Lagesen Lundgren Lennart Grahn Onur Esinsel Mirja Räihä Lowisa Anderzon Siri Reinhag Rolf Larsson Teija Pellgaard André Schwenk Laura Sumanen Rose-Marie Andersson Krister Johansson Majlene Ahlgren Thomas Oscarsson Sara Sjölander Peder Berg Henrik Westman Anna Eriksson Suzanne Sjöqvist Katarina Eriksson Linnea Andersson Tea Pettersson Zdenka Mardetko Malin Ragnegård Jonathan Söderberg Anne-Marie Noppa Kommunal Sydost Kommunal Sydost Kommunal Sydost Kommunal Sydost Kommunal Väst Kommunal Väst Kommunal Väst Kommunal Väst Kommunal Norrbotten Kommunal Norrbotten Kommunal Norrbotten Kommunal Norrbotten Kommunal Stockholms län Kommunal Stockholms län Kommunal Stockholms län Kommunal Stockholms län Kommunal Västra Svealand Kommunal Västra Svealand Kommunal Västra Svealand Kommunal Västra Svealand Kommunal Skåne Kommunal Norrbotten Kommunal Mitt Kommunal Sydost Kommunal Mellersta Norrland Kommunal Mellersta Norrland Kommunal Mellersta Norrland Kommunal Mellersta Norrland Kommunal Öst Kommunal Öst Kommunal Öst Kommunal Väst Kommunal Bergslagen Kommunal Bergslagen Kommunal Bergslagen Kommunal Bergslagen Övriga nominerade Torgny Handreck Kommunal Skåne Ann Strand-Fransson Kommunal Skåne Kim Hansen Kommunal Skåne Daniel Larson Kommunal Stockholms län Riitta Salokangas Davidsson Kommunal Stockholms län Paul-Edwin Boman Kommunal Stockholms län Kevin Thompson Kommunal Stockholms län Susanne Dahlqvist Lindoff Kommunal Stockholms län Pierre Skoogh Kommunal Stockholms län Lena Ericson Höijer Kommunal Stockholms län Johanna Svensson Kommunal Vänerväst Dan Gabrielsson Kommunal Vänerväst Margareta Åhvall Kommunal Väst Petra Sundblad Kommunal Väst Susanne Eliasson Kommunal Väst Marie Krantz Kommunal Västra Svealand 19

Eva Turunen Mona Larsson Törnqvist Barbro Ytterström Återtagit sin nominering Jessica P Klemetsson Per-Albin Halldin Kommunal Västra Svealand Kommunal Öst Kommunal Mitt Kommunal Stockholms län Kommunal Väst Beslut att bordlägga dagordningens punkt 34:6. Kongressordförande: Inger Strömblad DAGORDNINGENS PUNKT 12 Budgetprognos för åren 2017 2019 med förbundsstyrelsens förslag till verksamhetsinriktning och beslut om avgifter från och med den 1 januari 2017 Kongressordföranden: Jag skulle vilja föreslå följande arbetsordning under dagordningens punkt 12: Först föredras budgetprognosen och därefter debatteras densamma. Sedan avslutas debatten och budgetprognosen bordläggs. Beslut att godkänna den föreslagna arbetsordningen. Niklas Rengen, förbundsstyrelsens föredragande, föredrog budgetprognosen och yrkade bifall till förbundsstyrelsens förslag att fastställa mål och budgetprognos för 2017-2019, och att fastställa medlemsavgiften till: Klass Månadsinkomst Avgift 2017 Avgift 2016 (prognos) (verklig) 1 0-10 000 103 101 2 10 001-18 879 247 242 3 18 880-21 682 293 287 4 21 683-25 421 372 364 5 25 422-34 766 431 422 6 34 767-587 575 Budgetprognos 2017-2019 Förbundsstyrelsens förslag. Inledning om planeringsmodellen Förbundets verksamhetsplanerings- och budgetprocess är ett viktigt verktyg för att hålla samman hela Kommunals verksamhet och ge förutsättningar för fackligt arbete där alla organisatoriska nivåer drar åt samma håll. Verksamhetsplanen innehåller Kommunals mål för kommande år samt budgetprognos för tre år framåt. Planen utgör den gemensamma utgångspunkten för alla avdelningar, sektioner och enheter samt grupper i planering och genomförande av verksamhet. 20

Kommunals verksamhetsplanerings- och budgetprocess Verksamhets- och budgetprocessen består av sex delar: 1. En övergripande plan tas fram för hela Kommunal med nulägesanalys med mera. 2. Planen följs upp efter kongress/förbundsmöte. 3. Förbundsledning och chefer (lokalt och centralt) tar fram prioriteringar inför förbundskontorets och avdelningarnas planeringar. 4. Inom förbundskontoret gör sedan varje enhet en basbudget, utifrån en gemensam plattform och riktlinjer, med verksamhet som ska genomföras för att vi ska nå fastställda mål. 5. Utöver linjeverksamhet som planeras och budgeteras i basbudget tas särskilda projektplaner inklusive budget fram för verksamhet som ska genomföras i särskilt projekt för att vi ska nå fastställda mål. 6. Förbundskontorets budgetpool. Ur budgetpoolen finansieras nya aktiviteter för att stödja aktion utifrån behov som uppkommer under löpande år eller aktiviteter där vi i budgetarbetet är osäkra på om vi ska genomföra aktiviteten eller hur den ska genomföras. Varje avdelning arbetar fram verksamhetsplan och budget under samma period. Vi använder planeringsverktyget Lots för att genom ett processinriktat arbete strukturera vår verksamhet på ett enhetligt sätt. En särskild mall för verksamhetsplaneringen på sektionsnivå med en tillhörande handledning finns på Kom in. Tidplan 2016 Januari Mars Utvärdering av föregående års verksamhet. Uppföljning av resultatet från förbundsmötet/ kongressen, utkast till plan tas fram. April Preliminär övergripande plan för hela Kommunal tas fram för kommande år. Mål och budgetprognos fastställs av förbundsstyrelsen. Maj Juni Kongress/förbundsmötet fastställer mål och budgetprognos. Uppdatering, analys och förslag till förändringar av verksamhetsplan. Augusti September Förbundsledningen ger inspel till chefsgruppen för fortsatt arbete med prioriteringar inför kommande år. Avdelningarnas ledningar och förbundsledningen samt enhetschefer har gemensamma strategidagar. September Budgetdirektiv till förbundskontoret. Augusti Oktober Förbundsledningen medverkar eventuellt vid avdelningarnas Utvecklingsarenor. Augusti November Verksamhetsplanerings- och budgetarbete i hela Kommunal. November December Beslut i förbundsstyrelse om förbundskontorets verksamhetsplan och budget. Parallell process i avdelningarna med beslut i representantskapen. Vision Viktiga jobb värda att älska dygnets alla timmar. 21

Mål Vi är fler medlemmar än vid föregående årsskifte. Kommunal förbättrar löner och arbetsvillkor samt är ett bra stöd i jobbet och i yrkesutvecklingen genom ett arbetsplatsnära fackligt arbete med aktiva medlemmar. Kommunal är en proffsig, handlingskraftig och närvarande fackförening som ger bra service. Kommunal uppfattas som en organisation med ett stort förtroende. Budgetprognos 2017-2019 Förbundets uppgift anges i stadgarna. Mål beslutas av kongressen/förbundsmötet. Med detta som utgångspunkt fastställer förbundsstyrelsen årligen en verksamhetsplan och budget samt kommande års medlemsavgift. 2015 2016 2017 2018 2019 Prognos (tkr) Prognos (tkr) Prognos (tkr) Prognos (tkr) Prognos (tkr) Avgifter 1 228 461 1 241 419 1 270 345 1 301 125 1 333 004 Kostnader LO-avgifter 103 239 105 249 107 520 107 852 108 183 Medlemsförsäkringar (inkl. inkomstbortfallsförsäkring) 535 884 528 659 550 686 569 646 583 582 Övriga verksamhetskostnader (1) 623 579 617 121 617 121 623 292 629 525 Totala kostnader per år 1 262 702 1 251 029 1 275 327 1 300 790 1 321 290 Verksamhetens resultat -34 241-9 610-4 982 335 11 714 (1) Avser verksamhetskostnader netto efter diverse verksamhetsintäkter. Verksamhetens intäkter Möjligheterna att bedriva bra verksamhet och nå målen är starkt beroende av de intäkter som kommer från medlemsavgifterna. Utvecklingen av intäkterna från medlemsavgifterna beror till stor del på den procentuella höjning av avgiften som bedöms kunna ske till följd av resultatet av löneförhandlingarna, men också på förändringar av medlemsutvecklingen. Prognosen för medlemsintäkterna år 2017-2019 bygger på en avgiftshöjning med 2 procent per år. Prognosen bygger på ett oförändrat medlemsantal för år 2016 i förhållande till medlemsantalet per 2015-12-31, vilket var 521 974 medlemmar. Därefter antas en medlemsökning med 2 000 medlemmar årligen under åren 2017-2019. De medlemsintäkter som redovisas avser förbundets andel av medlemsavgiften (inklusive försäkringsavgiften). Verksamhetskostnader För år 2016 har förbundsstyrelsen beslutat om budget på drygt 617 Mkr i verksamhetskostnader. Förbundsstyrelsens fastställda budget var i balans. I prognosen har ett förändrat antagande gjorts över medlemsutvecklingen år 2016. Antagandet om en medlemsökning med 5 000 medlemmar under året har reviderats till oförändrat medlemsantal som följd av den mediegranskning som skett i början av året. 22

Detta förändrade antagande innebär ett prognostiserat underskott på drygt 9,6 Mkr för 2016. För 2017 budgeteras med oförändrad budgetram 617 Mkr för att år 2018 och 2019 tillåta en kostnadsökning med 1 procent årligen. Om verksamheten lämnar ett överskott, ska överskottet i första hand användas till konfliktfonden. Beslut om disponering av resultatet fattas årligen av förbundsstyrelsen. Avgift till LO LOs roll i opinionsbildningen och som pådrivande i samhällsdebatten är en viktig del avde gemensamma verksamhetsfrågornaför medlemmarna inom LO-familjen. Dessafrågor kommer att ha stor betydelse även i framtiden. Avgiften till LO bestäms av LO-kongressen men bedöms oförändrad under perioden 2017-2019. Avgiften till arbetslöshetskassan För de medlemmar som är anslutna till a-kassan inhämtas a-kasseavgiften gemensamt med förbundets avisering/avdrag. Då denna intäkt tillhör a-kassan redovisas den inte ovan. Medlemsförsäkringar Folksam har aviserat att premien för LO-paketet (inkluderande bland annat medlemsolycksfallsförsäkringen och hemförsäkringen) kommer att behöva höjas. Försäkringarna är budgeterade till 88 kronor per medlem och månad år 2016. Vid en preliminär beräkning av premien för åren 2017-2019 måste månadspremien höjas med 2 kronor för respektive år, vilket innebär en antagen premie för år 2017 på 90 kronor per medlem och månad. Inkomstförsäkringen är en obligatorisk försäkring och kostnaden för inkomstförsäkringen inryms i avgiften. Kapitalavkastning Förbundets överskott/underskott av kapitalförvaltning budgeteras inte då resultatet kan variera kraftigt mellan åren beroende på de finansiella marknadernas utveckling. Placeringar sker enligt fastställda placeringsregler. Grundläggande för Kommunals kapitalförvaltning är att tillgångarna ska förvaltas så att de ger avkastning med ett begränsat risktagande. Placeringar sker i tillgångar som, i viss utsträckning, ska kunna realiseras på kort tid. Målet är att konfliktfonden över tid ska ha en real avkastning på minst 2 procent årligen. Förbundet har ideella placeringar i Marholmens Fritids- och Konferenscenter där målet är att rörelsen ska bära sina egna driftskostnader. Denna anläggning är förutom en konferensanläggning del av medlemsförmånerna som tidigare kongresser beslutat om. Avsättning till konfliktfond Målet är att kapitalavkastningen ska bidra till att konfliktfonden årligen tillförs medel minst motsvarande 2 procent av sina tillgångar plus kompensation för inflation. Medlemsavgiften Medlemsavgiften består av tre delar, avdelningarnas andel, förbundets andel samt försäkringsavgift. Avgiften delas in i sex avgiftsklasser. Av medlemsavgiften utgör förbundets del ca 61 procent och avdelningarnas del ca 39 procent. Försäkringsavgiften går i sin helhet till att täcka kostnaderna för de obligatoriska försäkringarna. 23

Med hänvisning till ovanstående och bilagda underlag föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att att fastställa mål och budgetprognos för 2017-2019 samt fastställa avgiftsklasserna till: Klass Månadsinkomst Avgift 2017 Avgift 2016 (prognos) (verklig) 1 0-10 000 103 101 2 10 001-18 879 247 242 3 18 880-21 682 293 287 4 21 683-25 421 372 364 5 25 422-34 766 431 422 6 34 767-587 575 Debatt I debatten deltog: Lowisa Lowe Anderzon, Kommunal Stockholms län Christine Marttila, Kommunal Väst Malin Ragnegård, Kommunal Bergslagen Lena Jonsson, Kommunal Mitt Niklas Rengen, förbundsstyrelsens föredragande Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens förslag till budgetprognos för 2017 2019. Yrkande av Christine Marttila om avslag på budgetprognosen för 2017 2019 i sin helhet. att bordlägga dagordningens punkt 12. Tisdagens förhandlingar ajournerades klockan 18:00. ONSDAGEN DEN 1 JUNI 2016 Förmiddagens förhandlingar. Kongressordförande: Inger Strömblad Kongressen underhölls av Ida Wiklund. DAGORDNINGENS PUNKT 28 Förbundsstyrelsens utlåtande över översynsutredningens rapport Kongressordföranden: Jag föreslår följande arbetsordning under dagordningens punkt 28: Först föredras översynsutredningens rapport och därefter debatteras densamma. Sedan avslutas debatten och rapporten bordläggs. Därefter hanteras alla motioner. När vi har fattat beslut om motionerna går vi vidare och fattar beslut om översynsutredningens rapport. 24

Beslut att godkänna den föreslagna arbetsordningen. Generell föredragning av översyns-, stadge- och resereglementsutredningarnas rapporter Förste vice ordförande Per Holmström gjorde en generell föredragning av översyns-, stadgeoch resereglementsutredningarnas rapporter. Ordningsfråga Kongressombud Hans-Göran Steneryd, Kommunal Bergslagen, tog upp en ordningsfråga huruvida beslutet om ansvarsfrihet, dagordningens punkt 10 Beslut om ansvarsfrihet, var stadgeenligt riktigt med hänvisning till stadgarna 21, mom 3. Enhetschef Lena Andersson, förbundskontoret, besvarade Hans-Göran Steneryds fråga med att beslutet om ansvarsfrihet var stadgeenligt riktigt. att tillstyrka beslutet om ansvarsfrihet. Översynsutredningens rapport Berit Müllerström, förbundsstyrelsens föredraganden, föredrog översynsutredningens rapport, och yrkade bifall till densamma. Debatt I debatten deltog: Carina Lenngren, Kommunal Stockholms län Anne-Lii Jönsson, Kommunal Skåne Anki von Essen Walldén, Kommunal Stockholms län Johan Berntsson, Kommunal Väst Bengt Hackberg, Kommunal Sydväst Eva-Lena Jacobsson, Kommunal Sydväst Ann-Christine Nilsson, Kommunal Stockholms län Zara Leghissa, Kommunal Norrbotten Kristina Landström, Kommunal Västerbotten Markus Svensson, Kommunal Sydväst Berit Müllerström, förbundsstyrelsens föredragande Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över översynutredningens rapport. Yrkande av Carina Lenngren om ändring när det gäller mål nr 8 om att förbundsstyrelsens beslutande funktioner bör spridas på flera förtroendevalda. Yrkande av Anki von Essen Walldén om ändring av texten i mål nr 12 och mål nr 13. Mål 12: Alla ledningsgrupper har en handlingsplan för ökad mångfald, plus ny text utifrån diskrimineringsgrunderna. Mål 13: På alla nivåer i Kommunal arbetar vi strategiskt med rekrytering av förtroendevalda, plus ny text som speglar medlemskåren. Stryk texten med utländsk bakgrund med särskilt fokus på medlemmar från länder utanför Europa. Yrkande av Johan Berntsson och Eva-Lena Jacobsson om återremiss av översynsutredningen på grund av otydligheter i översynsutredningens rapport. Tilläggsyrkande av Kristina Landström om ytterligare en att-sats om att vi ska ha ett gemensamt förhållningssätt i både tal och skrift, och att det går hand i hand med våra värderingar (rättvisa, jämlikhet, solidaritet, demokrati och människors lika värde). Yrkande av förbundsstyrelsen om bifall till Kristina Landströms tilläggsyrkande. Yrkande av förbundsstyrelsen om bifall till förslag till ändring i texten när det gäller tredje stycket om regionala fackliga ombud (RFO): Att regionala fackliga ombud (RFO) företrädesvis ska utses på arbetsplatser som saknar arbetsplatsombud. 25

Yrkande av Anne-Lii Jönsson om bifall till förbundsstyrelsens förslag till ändring i texten när det gäller tredje stycket om regionala fackliga ombud (RFO). Yrkande av förbundsstyrelsen om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över översynsutredningens rapport. att bordlägga förbundsstyrelsens utlåtande över översynutredningens rapport. DAGORDNINGENS PUNKT 29 O Organisationsfrågor Dagordningens punkt 29:1 Arbetsplatsnära fackligt arbete Motionerna O:1-O:8 O:1 Lättare kontakt med det lokala facket Enskild medlem, sektion Degerfors, Kommunal Västra Svealand Jag önskar att det vore lättare att få kontakt med det lokala facket. att det vore enklare att få hjälp av det lokala facket. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen O:2 Engagemang Drivande Enskild medlem, sektion Degerfors, Kommunal Västra Svealand Jag önskar att Kommunal blir mer drivande, engagerar sig och besöker arbetsplatser. att facket syns på arbetsplatser. Motionen avslås av sektionen O:3 Utökat samarbete med Kommunal Enskild medlem, sektion Degerfors, Kommunal Västra Svealand Jag önskar ett nära, mer intensivt samarbete med Kommunal. att det blir ett mer intensivt samarbete tillsammans med Kommunal och att det bli utökade träffar med Kommunal. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen 26

O:4 Arbetsplatsbesök Enskild medlem, sektion Degerfors, Kommunal Västra Svealand Jag önskar att facket börjar göra arbetsplatsbesök, och då få nära kontakt och samarbete med medlemmar. att facket börjar göra arbetsplatsbesök. Motionen avslås av sektionen O:5 Fånga upp drivna medlemmar Enskild medlem, sektion Degerfors, Kommunal Västra Svealand Jag önskar att sektion/avdelning fångar upp och bjuder in medlemmar som vill vara med i det fackliga arbetet. Att facket tar tillvara på drivna medlemmar. att sektion/avdelning bjuder in medlemmar och att öppna upp dörrarna till Kommunal. Motionen avslås av sektionen Motionens första att-sats bifalles av avdelningen. Motionens andra att-sats avslås av avdelningen. O:6 Sektioner måste börja agera Enskild medlem, sektion Degerfors, Kommunal Västra Svealand Kommunals sektioner måste agera och visa medlemmar att de finns på plats. att sektioner ska börja agera, att sektioner måste synas och höras och att ta hjälp av medlemmar som knackar på dörren. O:7 Avdelningen och sektionen borde synas mer på arbetsplatser Enskild medlem, sektion Degerfors, Kommunal Västra Svealand Vi önskar att både avdelning och sektion engagerar sig och syns ute på medlemmarnas arbetsplatser. Att våga, se, höra! att avdelning och sektion besöker arbetsplatser. Motionen avslås av sektionen 27

O:8 Kommunals ombudsmän borde engagera sig Enskild medlem, sektion Degerfors, Kommunal Västra Svealand Kommunals ombudsmän borde engagera sig, de borde ha möjlighet att besöka sektion eller avdelningen. att ombudsmän borde engagera och visa upp sig. Motionen avslås av sektionen Utlåtande över motionerna O:1-O:8 I motion O:1 yrkas att det vore enklare att få hjälp av det lokala facket. I motion O:2 yrkas att facket ska synas på arbetsplatsen. I motion O:3 yrkas att det blir mer intensivt samarbete tillsammans med Kommunal, och att det blir utökade träffar med Kommunal. I motion O:4 yrkas att facket börjar göra arbetsplatsbesök. I motion O:5 yrkas att sektionen/ avdelningen bjuder in medlemmar, och att öppna upp dörrarna till Kommunal. I motion O:6 yrkas att sektionen ska börja agera, måste synas och höras samt att ta hjälp av medlemmar som knackar på dörren. I motion O:7 yrkas att avdelningen och sektionen besöker arbetsplatser. I motion O:8 yrkas att ombudsmän borde engagera och visa upp sig. Som motionärerna skriver, saknar många medlemmar Kommunals närvaro på arbetsplatsen och upplever att de inte har något fackligt inflytande. De lokala företrädarna som valts på arbetsplatsen saknar ibland makt, befogenheter och kunskap att driva det fackliga arbetet tillsammans med medlemmarna. Förbundsstyrelsen har tagit fram styrdokument kring arbetsplatsnära fackligt arbete med syfte att öka inflytandet och ge tydligt mandat till medlemmar och förtroendevalda på arbetsplatserna. Medlemmarna på arbetsplatsen utgör kärnan i Kommunal. Det är på arbetsplatsen, hos medlemmarna och arbetsplatsombuden allt startar och där finns drivkraften för att förändra och förbättra. Medlemmarna och arbetsplatsombuden ska känna att de har organisationens förtroendevalda och anställda som stöd i sitt arbete. Dessa kan med sin erfarenhet och kompetens bidra till att medlemmarna kommer vidare i att förändra och förbättra på sina arbetsplatser. Organisationen behöver ge medlemmarna och arbetsplatsombuden verktyg och mod för att driva sina frågor. Det krävs ett strukturerat arbete för att gå från ord till handling i detta arbete. Det är viktigt att arbetsplatsombudet har ett tydligt mandat och att viljan finns att tillsammans med sina arbetskollegor ta tag i det som skaver på arbetsplatsen och föreslå förbättringar som leder till förändringar. På så sätt blir Kommunal synligt på arbetsplatsen av aktiva arbetsplatsombud och sina medlemmar. Ett annat sätt som gör Kommunal mer synligt är att, där det är möjligt, förlägga möten och/eller förhandlingar på den berörda arbetsplatsen. Det är viktigt att Kommunal upplevs relevant med sin närvaro. På tillfälliga, sporadiska arbetsplatsbesök kan medlemmarna på arbetsplatsen uppleva att besöket stör verksamheten, därför ska närvaron i första hand bestå av fackligt aktiva på arbetsplatsen. Då sektionen och ombudsmän finns på plats bör det finnas ett tydligt syfte kopplat till stöd och engagemang. För att Kommunal ska upplevas mer närvarande har förbundsstyrelsen satt mål om att Kommunal ska öka antalet arbetsplatsombud. För att utveckla sitt fackliga arbete på arbetsplatsen är det viktigt att arbetsplatsombuden har kontinuerliga träffar där de får möta andra ombud och utbyta erfarenheter, få information och ställa sina frågor. Där arbetsplatsombud saknas ska sektionen ta ett större ansvar till förändring och förbättring av medlemmarnas frågor. 28

Inga dörrar ska vara stängda för medlemmar eller arbetsplatsombud, Kommunal vill ta tillvara på alla medlemmars engagemang och intresse. Det kan vara medlemmar som vill ta ett demokratiskt uppdrag eller engagera sig i en sakfråga. Medlemmarna ska alltid känna att de är välkomna med sina frågor och förslag. För att möjliggöra att medlemmarna lätt kan nå organisationen och få det stöd de behöver har Kommunal inrättat Kommunal Direkt. Denna telefontjänst bemannas med ombudsmän som oftast kan svara direkt på medlemmens frågor eller skickar vidare frågan till den som kan återkomma till medlemmen med ett svar. Det är ett tydligt sätt för att öka tillgängligheten för medlemmarna och frigöra tid för sektionerna att kunna arbeta mer arbetsplatsnära. Att i övrigt styra sektionernas öppettider är svårt, då sektionerna skiftar i storlek. Kommunal är organiserat i flera led: närmast medlemmen finns arbetsplatsombud, regionala fackliga ombud och sektionen. En ombudsmans roll är en annan. Engagemanget för medlemmarna och de fackliga frågorna finns som en naturlig del i ombudsmannens arbete. En ombudsmans uppgift är bland annat att säkerställa att organisationen följer fattade beslut. En annan del är att teckna lokala kollektivavtal med förbättringar för medlemmarna, detta görs i dialog med medlemmarna genom sektionen. Kommunal har goda intentioner och är på god väg till att arbeta mer fackligt arbetsplatsnära och det gäller att hålla fokus för att få bästa resultat i att ta tillvara på allas engagemang och bli mer synliga. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motionerna O:1-O:7 samt att anse motion O:8 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna O:1-O:8. Dagordningens punkt 29:2 Delaktighet för förtroendevalda arbetsplatsombud Motion O:9 O:9 Använd oss som är förtroendevalda arbetsplatsombud Enskild medlem, sektion Degerfors, Kommunal Västra Svealand Låt oss som är förtroendevalda arbetsplatsombud bli mer delaktiga, vi som har god lokal kännedom. att vi förtroendevalda arbetsplatsombud får bli mer delaktiga. Motionen avslås av sektionen Utlåtande över motion O:9 I motion O:9 yrkas att förtroendevalda arbetsplatsombud får bli mer delaktiga. Motionären vill att Kommunal ska låta de som är förtroendevalda på arbetsplatsen bli mer delaktiga då det är de förtroendevalda som har god lokal kännedom. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning. Förbundsstyrelsen har tagit fram styrdokument kring arbetsplatsnära fackligt arbete med syfte att öka inflytandet och ge tydligt mandat till medlemmar och förtroendevalda på arbetsplatserna. 29

Många arbetsplatsombud upplever att de inte har något fackligt inflytande. De lokala företrädarna som valts på arbetsplatsen saknar ibland makt, befogenheter och kunskap att driva det fackliga arbetet tillsammans med medlemmarna. Medlemmarna på arbetsplatsen utgör kärnan i Kommunal. Det är på arbetsplatsen, hos medlemmarna och arbetsplatsombuden, allt startar och där finns drivkraften för att förändra och förbättra. Medlemmarna och arbetsplatsombuden ska känna att de har organisationens förtroendevalda och anställda som stöd i sitt arbete. Dessa kan med sin erfarenhet och kompetens bidra till att medlemmarna kommer vidare i att förändra och förbättra på sina arbetsplatser. Organisationen behöver ge medlemmarna och arbetsplatsombuden verktyg och mod för att driva sina frågor. Det krävs ett strukturerat arbete för att gå från ord till handling i detta arbete. Det är viktigt att arbetsplatsombudet har ett tydligt mandat och att viljan finns att tillsammans med sina arbetskollegor ta tag i det som skaver på arbetsplatsen och föreslå förbättringar som leder till förändringar. På så sätt blir Kommunal synligt på arbetsplatsen av aktiva arbetsplatsombud och sina medlemmar. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion O:9. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion O:9. Dagordningens punkt 29:3 Detaljstyrning i företagsorganisationer Motion O:10 O:10 Stoppa förbundets detaljstyrning av arbetet inom företagsorganisationer Enskild medlem, sektion Ale, Kommunal Väst Vi som arbetar inom företagsorganisationer måste erbjudas stöd, frihet att utveckla dessa organisationer utan toppstyrning från förbundet. I dag så ställer förbundet sig i vägen. Förbundet detaljstyr verksamheter som de inte har kunskap om. I dag så betyder det att företagsorganisationerna måste kringgå förbundet för att inte de ska sätta käppar i hjulen. att Kommunal ger företagsorganisationerna frihet att tillsammans med ombudsmännen driva utvecklingen framåt utan detaljstyrning från förbundet. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion O:10 I motion O:10 yrkas att Kommunal ger företagsorganisationerna frihet att tillsammans med ombudsmännen driva utvecklingen framåt utan detaljstyrning av förbundet. Motionären menar att förbundet centralt brister på att ge stöd och frihet för att utveckla företagsorganisationer, motionären menar att förbundet detaljstyr dessa. Förbundet anser att de riktlinjer och dokument som man har tagit fram gällande företagsorganisationer beskriver ramarna för hur man ska gå tillväga för att bilda en företagsorganisation. 30

Syftet med företagsorganisationer är tydligt: att stärka medlemmarnas möjligheter till påverkan och inflytande på företaget och på den egna arbetsplatsen. Det är framtaget ett dokument på hur man ska bilda företagsorganisationer samt säkerställa att man har en gemensam struktur och förhållningssätt till vad man ska reglera i avtal samt att man ska ha en likvärdig utbildningsplan. Att ha en gemensam struktur är viktigt då vi ska arbeta för att alla medlemmar ska ha samma förutsättningar att påverka sin egen arbetsmiljö, oavsett arbetsgivare. Det är också viktigt att vi har gemensam syn på utbildning så att alla företrädare har en likvärdig kompetens och har samma förutsättningar att företräda medlemmarna på bästa sätt. Att företagsorganisationens förtroendevalda, tillsammans med ombudmännen, ska driva utvecklingen framåt är helt i linje med förbundets politik. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion O:10. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion O:10. Dagordningens punkt 29:4 Facket på jobbet Motion O:11 O:11 Facket på jobbet Enskild medlem, sektion Degerfors, Kommunal Västra Svealand Önskar att facket besöker arbetsplatser på arbetsplatsträffar och hjälper medlemmar till diskussion med arbetsledare hur arbetet kan fungera på ett bättre sätt, hur möjlighet till prioritering, tänka nytt och förenkla på arbetsplatsen. att facket hjälper medlemmar till en diskussion med arbetsledare. Motionen avslås av sektionen Utlåtande över motion O:11 I motion O:11 yrkar motionären att facket hjälper medlemmar till en diskussion med arbetsledare. Kommunals uppgift är att tillvarata medlemmarnas intressen. Det är viktigt att medlemmarna känner att Kommunal finns som stöd för sina medlemmar. Förbundsstyrelsen har satt mål om att öka antalet förtroendevalda på arbetsplatsen. Med fler förtroendevalda med god lokal kännedom om arbetsplatsen får medlemmarna tillsammans med sektionen större möjligheter att ta tag i det som skaver och se till att få förändringar och förbättringar på arbetsplatsen. Med fler förtroendevalda på samma arbetsplats ökar styrkan hos medlemmarna och de förtroendevalda på arbetsplatsen att driva fackliga frågor om förbättringar. Kan inte arbetsplatsombud och medlemmar driva förbättringarna själva ska de få stöd av sektionen och ombudsmännen. Sektionens och ombudsmännens uppgift blir då att coacha arbetsplatsombud och medlemmarna på arbetsplatsen. Där arbetsplatsombud saknas ska sektionen självklart stödja medlemmar i exempelvis diskussioner med arbetsgivaren om förändringar och förbättringar på arbetsplatsen. 31

Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion O:11. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion O:11. Dagordningens punkt 29:5 Fackliga företrädare Motion O:12 O:12 Fackliga företrädare Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst Kommunal behöver förtydliga/klargöra vad organisationen anser är en arbetsgivarrepresentant. I det arbetet är det viktigt att hänsyn tas till vad medlemmarna ute på arbetsplatserna anser är en arbetsgivarrepresentant. Kommunal behöver även förtydliga för sina fackliga representanter att det är olämpligt att ha arbetsgivaruppdrag som kan uppfattas av medlemmarna som att man sitter på dubbla stolar. Detta för att motverka ett tvivel hos medlemmarna om vilken sida facket står på. Det tvivlet ser jag tyvärr redan i dag. att Kommunal som organisation förtydligar och klargör vad en arbetsgivarrepresentant är och att Kommunal som organisation har tydliga instruktioner/riktlinjer till sina fackliga företrädare. Motionen avslås av sektionen Utlåtande över motion O:12 I motion O:12 yrkas att Kommunal som organisation förtydligar och klargör vad en arbetsgivarrepresentant är, och att Kommunal som organisation har tydliga instruktioner/riktlinjer till sina fackliga företrädare. Motionären anser att det finns en otydlighet om vad en arbetsgivarrepresentant är. Motionären lyfter också den viktiga frågan om trovärdighet och dubbla stolar. Förbundsstyrelsen har beslutat om en Facklig politisk plan 2015 2018. Syftet med planen är att förklara, tydliggöra och utveckla det facklig-politiska arbetet. Planen tar upp hur förbundet ser på trovärdighet och dubbla stolar. Att vara fackligt förtroendevald och politiskt aktiv är en styrka, men kan också innebära problem. När en medlem ställer frågan om hen är arbetsgivare eller företräder Kommunals medlemmar då har vi brustit i förtroendet. Med andra ord den frågan ska aldrig behöva ställas av en medlem. Om vi vill undvika trovärdighetsproblem så måste vi vara tydliga, välja och välja bort. Det är de fackliga företrädarna som i mångt och mycket skapar bilden av Kommunal. I den facklig politiska planen lyfter vi de trovärdighetsproblem som kan uppstå inför våra medlemmar när fackligt förtroendevalda med förhandlingsuppdrag i Kommunal också tar på sig politiska uppdrag. I planen framgår också att om man har ett fackligt uppdrag så ska frågan om politiskt uppdrag diskuteras i avdelnings- eller sektionsstyrelsen. Eftersom det är helt omöjligt att besluta om vilka fackliga respektive politiska uppdrag som är förenliga. 32

Följande principer finns i den facklig-politiska planen: Förtroendevalda med förhandlingsuppdrag och/eller ett övergripande arbetsmiljöansvar bör inte åta sig politiska uppdrag om det kan uppfattas som att hen deltar i beslut som arbetsgivarrepresentant. Ordförande och/eller huvudskyddsombud i avdelning, sektion och klubb bör inte åta sig politiska uppdrag annat än i nämnder eller kommunala bolagsstyrelser där Kommunal inte har medlemmar. Många politiker är inte införstådda med att de också är arbetsgivare. Förbundet har därför tagit fram broschyren Ta täten, 10 tips till politiker som är arbetsgivare. Men det finns ett perspektiv till och det är om en förtroendevald även har en arbetsledande ställning, alltså att man är en arbetsgivarrepresentant. Detta kan ses som att man sitter på dubbla stolar. Motionären framhåller att det är viktigt att ta hänsyn till vad medlemmarna tycker på arbetsplatsen. Oavsett om man är medarbetare eller har en arbetsledande ställning är stadgarna lika för alla. Det innebär att alla medlemmar har möjlighet att inneha ett fackligt uppdrag oavsett anställning. Det är medlemmarna på arbetsplatsen som utser vem som ska företräda dem och det är sektionens årsmöte eller sektionsstyrelsen som utser övriga fackliga företrädare. Om en facklig företrädare åsidosätter sina skyldigheter kan personen skiljas från sitt uppdrag. Detta regleras i Kommunals stadgar. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion O:12 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion O:12. Dagordningens punkt 29:6 - Fackliga uppdrag Motion O:13 O:13 Fackliga uppdrag Enskild medlem, sektion Kristianstad/NÖ/sjukvård & service, Kommunal Skåne Det är svårt att få tid till sitt fackliga uppdrag med den slimmade organisation det är i dag. att man förstärker och tydliggör att man behöver tid att sätta sig in i sitt fackliga uppdrag. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion O:13 I motion O:13 yrkar motionären att Kommunal förstärker och tydliggör att personer med fackliga uppdrag får tid att sätta sig in i sitt uppdrag. Precis som motionären beskriver, så är många arbetsplatser slimmade och det kan vara svårt att få tid till att utföra och sätta sig in i det fackliga uppdraget. 33

I dagsläget finns lagstiftning och/eller kollektivavtal som möjliggör tid för fackligt arbete. Enligt lagstiftningen ska en förtroendevald få den tid som krävs för sitt uppdrag. Kommunal har tagit fram standardiserade funktionsutbildningar samt uppdragsbeskrivningar som ska tydliggöra vad de olika fackliga uppdragen innebär. Samtliga utbildningar genomförs av avdelningar eller av förbundskontoret där syftet är att utbilda, förbereda och introducera den förtroendevalde i uppdraget. Förbundsstyrelsen anser att avdelning och sektion ska hantera frågan lokalt så att den förtroendevalde får den tid som krävs till uppdraget och förutsättningar att sätta sig in i uppdraget. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion O:13 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion O:13. Dagordningens punkt 29:7 - Fler kommunalare i politiken Motion O:14 O:14 Fler kommunalare i politiken Enskild medlem, sektion Askim, Frölunda, Högsbo, Kommunal Väst Större delen av Kommunals medlemmar arbetar inom politiskt styrd verksamhet. Det naturliga vore då att Kommunal, som det största fackförbundet inom LO-familjen, har representation i de politiska församlingarna i samma utsträckning. Detta för att de politiska besluten ska gagna kommunalarna och deras arbetsmiljö. Så är dock inte fallet. För varje mandatperiod så minskar antalet politiskt engagerade kommunalare. Kommunal har själv bidragit till detta med tal om dubbla stolar och en påhittad rädsla om att medlemmar kommer att lämna oss om obekväma beslut tvingas tas av kommunalare. Samtidigt ser vi att alltfler uppdrag tas över av IF-Metallare, byggnadsarbetare och framför allt lärare. Där finns en uttalad strategi för att få fler på politiska uppdrag, där finns ett öppet stöd från förbunden och där finns utbildning så att medlemmarna är rustade för uppdraget. Det är dags att kommunalarna tar tillbaka sina platser så att politiken återigen kan genomsyras av Kommunals värderingar och åsikter. För att kommunalare ska känna att de har sitt förbund bakom sig när de väljer att ta ett politiskt uppdrag, och för att kommunalarna ska vara rustade för uppdraget, vill jag att kongressen bifaller. att Kommunal ska ta fram en tydlig strategi och mätbara mål för att få fler kommunalare på politiska uppdrag, att Kommunal ska genomföra en offentlig kampanj om vikten av att Kommunal har medlemmar på politiska uppdrag och att Kommunal tar fram en grund till en politikerutbildning som sedan kan utvecklas utefter behov på avdelningarna. 34

Utlåtande över motion O:14 I motion O: 14 yrkas att Kommunal ska ta fram en tydlig strategi och mätbara mål för att få fler kommunalare till politiska uppdrag, att Kommunal genomför en offentlig kampanj om vikten av att Kommunal har medlemmar på politiska uppdrag och att Kommunal tar fram en grund till en politikerutbildning som sedan kan utvecklas utefter behov på avdelningarna. Motionären pekar på att större delen av Kommunals medlemmar arbetar inom politiskt styrd verksamhet, och därför är det viktigt att Kommunals medlemmar också finns representerade i de olika politiska församlingarna. Förbundsstyrelsen instämmer i motionärens yrkande om att Kommunal ska ta fram en tydlig strategi och mätbara mål för att få fler kommunalare till politiska uppdrag. Detta finns också beskrivet i Kommunals Facklig-politiska plan 2015-2018. I den pekas det på vikten av att Kommunal arbetar för att få många av Kommunals medlemmar att engagera sig i Socialdemokraternas föreningar och arbetarekommuner, men också att bli politiskt förtroendevalda på olika nivåer. De mätbara målen som motionären frågar efter finns redan i Kommunals Facklig-politiska plan 2015-2018. Målen som förbundsstyrelsen beslutat om, är att vid nästa mandatperiod ha fler medlemmar som har politiska uppdrag, att det ska finnas minst 15 procent kommunalare i nämnder och styrelser som är betydelsefulla för Kommunals medlemmar och att det är fler kommunalare i riksdagen. Förbundsstyrelsen anser inte att motionärens yrkande om att genomföra en offentlig kampanj är det bästa sättet att belysa vikten av att Kommunals medlemmar har politiska uppdrag. Det arbetet menar förbundsstyrelsen ska göras inom organisationen och vara riktat mot medlemskåren. För att få flera medlemmar att ta på sig politiska uppdrag är det viktigt att Kommunal uppmuntrar till det. Det kan man göra genom att erbjuda fackliga utbildningar, bjuda in till möten och konferenser och informera om Kommunals politiska ställningstaganden. Det behövs även utbildningsinsatser riktat direkt till de medlemmar som är politiskt intresserade och engagerade, vilket också görs i många avdelningar, antingen Kommunals egna utbildningar eller tillsammans med LO och Socialdemokraterna. Vilket som fungerar bäst är upp till respektive avdelning att bedöma. Däremot anser vi inte att det är Kommunals uppgift att ta fram en grund till en renodlad politikerutbildning, utan det är en uppgift för den politiska organisationen. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion O:14 första att-satsen besvarad samt att avslå motion O:14 andra och tredje att-satserna. Debatt I debatten deltog: Anna Skarsjö, Kommunal Väst Lowisa Lowe Anderzon, Kommunal Stockholms län Lena Nilsson, förbundsstyrelsens föredragande Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motion O:14. Yrkande av Anna Skarsjö och Lowisa Lowe Anderzon om bifall till motion O:14 andra och tredje att-satserna. Yrkande av Lena Nilsson om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motion O:14. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion O:14 första att-satsen. att med försöksvotering med handuppräckning bifalla Anna Skarsjös och Lowisa Lowe Anderzons yrkande om bifall till motion O:14 andra och tredje att-satserna. Votering begärdes av Lena Nilsson, förbundsstyrelsens föredragande. 35

Dagordningens punkt 29:8 - Förtroendevaldas arbetsmiljö Motionerna O:15-O:17 O:15 Förtroendevaldas arbetsmiljö Medlemsmöte, sektion Kungsbacka, Kommunal Väst Vi yrkar att förbundet verkar för att de förtroendevaldas arbetsmiljö/psykosociala arbetsmiljö förbättras, att förbundet verkar för att ta fram riktlinjer för hur arbetsmiljön ska se ut för de förtroendevalda och att förbundet verkar för att ta fram verktyg till avdelningar och sektioner för vägledning i hur man ska hantera vår arbetsmiljö/psykosociala arbetsmiljö. att förbundet verkar för att de förtroendevaldas arbetsmiljö/psykosociala arbetsmiljö förbättras, att förbundet verkar för att ta fram riktlinjer för hur arbetsmiljön ska se ut för de förtroendevalda och att förbundet verkar för att ta fram verktyg till avdelningar och sektioner för vägledning i hur man ska hantera vår arbetsmiljö/psykosociala arbetsmiljö. O:16 Förtroendevaldas arbetsmiljö Sektion, sektion Kungsbacka, Kommunal Väst Vi är medvetna om att Salut finns, men tyvärr arbetas det inte efter denna. Den borde vara tydligare i hur man hanterar de förtroendevaldas vardag, med alla deras olika situationer de ställs inför. Vi lever i en föränderlig värld där förändringar sker snabbt. Kravet på snabba beslut ökar i samma takt som kravet på att organisationen slimmas. Kravet på kunskap och handlingskraft ökar i samma rasande fart. Avgränsad tid för uppdraget finns egentligen inte och det är stor risk att svåra frågor individer, förhandlingar finns med dygnet runt. De fackliga frågorna har blivit mer komplicerade än tidigare. Vår organisation måste praktiskt avlasta och stötta då vi är i behov av detta. Det fackliga uppdraget innebär ofta situationer som är psykiskt påfrestande. Vi vet att det är en trovärdighetsfråga enligt Salut för Kommunal att förtroendevalda har samma goda arbetsmiljö som vi kämpar för på varje arbetsplats. Men verkligheten är tyvärr en annan. Arbetsgivaren har inte möjlighet att till fullo ha insikt i den förtroendevaldes arbetsmiljö/psykosociala arbetsmiljö. att förbundet verkar för att de förtroendevaldas arbetsmiljö/psykosociala arbetsmiljö förbättras, att förbundet verkar för att ta fram riktlinjer för hur arbetsmiljön ska se ut för de förtroendevalda och att förbundet verkar för att ta fram verktyg till avdelningar och sektioner för vägledning i hur man ska hantera vår arbetsmiljö/psykosociala arbetsmiljö. 36

O:17 Förtroendevaldas arbetsmiljö Sektion, sektion SU Östra, Kommunal Väst Vi är medvetna om att Salut finns men tyvärr arbetas det inte efter denna. Den borde vara tydligare i hur man hanterar de förtroendevaldas vardag, med alla deras olika situationer de ställs inför. Vi lever i en föränderlig värld där förändringar sker snabbt. Kravet på snabba beslut ökar i samma takt som kravet på organisationen "slimmas". Kravet på kunskap och handlingskraft ökar i samma rasande fart. Avgränsad tid för uppdraget finns egentligen inte och det är stor risk att svåra frågor individer, förhandlingar finns med dygnet runt. De fackliga frågorna har blivit mer komplicerade än tidigare. Vår organisation måste praktiskt avlasta och stötta då vi är i behov av detta. Det fackliga uppdraget innebär ofta situationer som är psykiskt påfrestande. Vi vet att det är en trovärdighetsfråga enligt Salut för Kommunal att förtroendevalda har samma goda arbetsmiljö som vi kämpar för på varje arbetsplats. Men verkligheten är tyvärr en annan. Arbetsgivaren har inte möjligheten att till fullo ha insikt i den förtroendevaldes arbetsmiljö/psykosociala arbetsmiljö. att förbundet verkar för att den förtroendevaldas arbetsmiljö/psykosociala arbetsmiljö förbättras, ta fram riktlinjer för hur arbetsmiljön ska se ut för den förtroendevalde och ta fram verktyg till avdelningar och sektioner för vägledning i hur man ska hantera vår arbetsmiljö/psykosocial arbetsmiljö. Utlåtande över motionerna O:15-O:17 I motion O:15-O:17 yrkas att förbundet verkar för att de förtroendevaldas arbetsmiljö/ psykosociala arbetsmiljö förbättras, att ta fram riktlinjer för hur arbetsmiljön ska se ut för de förtroendevalda och att ta fram verktyg till avdelningar och sektioner för vägledning i hur man ska hantera arbetsmiljön/psykosociala arbetsmiljön. Förbundsstyrelsen delar motionärernas intentioner om att förtroendevalda måste må bra både fysiskt och psykiskt i sina uppdrag. Förändringar går snabbt och det krävs nya kunskaper. Kommunal vill upplevas som proffsiga, handlingskraftiga och närvarande vilket kan medföra att förtroendevalda kan uppleva att de ska vara överallt, hela tiden. Medlemmarnas frågor varierar från lättare till tyngre. Har medlemmarna förtroende för Kommunals representant kan de dela med sig av sitt livs historia. Det är inte alltid lätt att som förtroendevald sätta gränser eller finna stödet för att ventilera med varandra i sektionsarbetet. Ofta kan det upplevas som att det fackliga uppdraget och privatlivet flyter ihop. Kommunals företrädare styrs oftast av arbetsgivarens kalender då de kallas till förhandlingar och rehab-möten. Vissa dagar kan det vara många möten som avlöser varandra eller krockar i tid. Detta kan medföra negativ stress och att man känner frustation och otillräcklighet. Det är viktigt att de förtroendevaldas arbetsgivare tar ett stort ansvar för de som arbetar fackligt. Arbetsgivarna har samma ansvar för de fackligt förtroendevalda som för sina övriga anställda. Arbetsgivaren har oftast lättast att se och tillgodose de fysiska arbetsmiljöfrågorna, men sektionerna behöver även belysa de psykosociala arbetsmiljöfrågorna för arbetsgivaren och få stöd. Det är viktigt att man som sektionsföreträdare tydligt markerar att arbetsgivaren måste organisera sina möten så att det skapar goda förutsättningar för samtliga. Det kan exempelvis finnas behov av handledning för de som sitter i många rehab-ärenden eller få stöd i hotfulla situationer. 37

Förbundsstyrelsen har under åren gjort flera åtgärder som är tänkta att avlasta sektionerna i deras uppdrag genom bland annat Kommunal Direkt, Medlemscentra för att nämna några administrativa åtgärder. En ytterligare åtgärd som förbundsstyrelsen vidtagit är att sätta mål om att öka antalet arbetsplatsombud. Genom att vi är många fackligt förtroendevalda kan vi enklare organisera oss så att vi är fler som delar på ansvar och arbetsuppgifter. Kommunal har sedan 2004 ett fackligt socialt handlingsprogram, Salut. Salut innehåller tolv punkter med strategier för vad förtroendevalda ska undvika för att inte drabbas av stressrelaterad ohälsa. Salut är 12 år gammalt och bra i många avseenden, men täcker inte allt. Salut säger mer vad vi ska göra, men inte hur vi ska göra. Med tanke på den kris som varit, vårt arbete med varumärket, hur vi uppfattas, vårt förhållningssätt till varandra i organisationen, de pågående förändringar som genomförs utifrån diverse utvärderingar och behovet av en god arbetsmiljö för förtroendevalda täcker inte Salut längre organisationens behov. Förbundsstyrelsen anser därför att en översyn av hur det fackliga arbetet bedrivs och under vilka förhållanden det sker behöver genomföras. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motionerna O:15-O:17. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna O:15-O:17. Dagordningens punkt 29:9 - Informationstavla Motion O:18 O:18 Visa upp er styrka Enskild medlem, sektion Sjukvård Syd, Keolis-trafiken, Kommunal Stockholms län Vem ska man vända sig till? Om chefen skäller som en bandhund på mig, vem kan då hjälpa mig? Om bussen är trafikfarlig, vem kan hjälpa mig att slippa köra den? Ja, vem är min fackliga representant i Nyboda? Vilka skyddsombud finns och vad gör de? Måste säga att Kommunal är ganska anonymt i Nyboda och förmodligen är det lika illa på andra garage också. Kanske därför facket krymper i medlemsantal och styrka? Syns man inte finns man inte, modernt svenskt medialt ordspråk. att Kommunal gör en snygg informationstavla och hänger på väggen ute i varje rastlokal, liten som stor. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion O:18 I motion O:18 yrkas att Kommunal gör en snygg informationstavla och hänger på väggen ute i varje rastlokal, liten som stor. Motionären lyfter i motionen vikten av att enkelt och snabbt hitta relevant facklig information som rör den enskilda arbetsplatsen. Motionären uttrycker en oro över att Kommunal inte syns och att det kan påverka organisationsgraden negativt. Motionären föreslår att en informationstavla ska hängas på väggen i rastlokaler. En sådan tavla skulle innehålla information om fackliga aktiviter, arbetsmiljö och annan relevant information. Framför allt skulle en sådan tavla visa att Kommunal är närvarande på bussgaragen i Sverige. 38

Förbundsstyrelsen håller med motionären om att det på varje arbetsplats där vi organiserar medlemmar ska finnas tillgång till information om vem som är arbetsplats- respektive skyddsombud (om sådan finns) och hur jag som medlem/blivande medlem kommer i kontakt med Kommunal och min fackliga kontaktperson. Kongressen 2004 antog rapporten Kamp med hjärta. Rapportens förslag byggde på medlemmars behov, som kom fram genom det rådslag de deltog i. Där uttrycktes tydligt att medlemmarna efterfrågade en personlig facklig kontakt på sin arbetsplats, ett uppdrag som avdelningarna fick i ansvar att organisera. På arbetsplatser där det finns ett arbetsplatsombud är det denna kontaktperson. Finns det inte ett arbetsplatsombud, så kan kontaktpersonen vara ett RFO, RSO, organiserare eller en facklig företrädare från sektionen/klubb. Samma rapport lämnade också förslag om att upprätta en form av förbundsgemensam jourverksamhet som i dag är Kommunal Direkt. Kommunal Direkt är i dag kontakten för en del av de riktigt små arbetsplatserna. I styrdokumentet Arbetsplatsnära fackligt arbete i Kommunal, antaget av förbundsstyrelsen, finns redan ett antal beslut om mål antagna för att på olika sätt bygga upp den fackliga organisationen på arbetsplatserna. Det pågår också flera aktiviteter runt om för att det ska bli fler arbetsplats- och skyddsombud på arbetsplatserna och det pågår aktiviteter för att vi ska ha tillgång till nödvändiga medlemsuppgifter för att öka möjligheterna att kunna kommunicera med medlemmarna. Men oavsett vem som är den kontakt som medlemmen ska kunna vända sig till för att få hjälp med sina fackliga frågor, så ska det självklart på olika sätt framgå på arbetsplatserna. Förbundsstyrelsen håller med motionären att Kommunal ska vara synlig på arbetsplatsen för medlemmar och potentiella medlemmar. Ett sådant informationsmaterial kan se lite olika ut bland annat med hänsyn taget till arbetsplatsens utformning. Det kan vara posters, broschyrer, tapplappar med mera. På arbetsplatserna ska information om kontaktperson, fackliga företrädare, Kommunal Direkt, webbadress och aktuella telefonnummer finnas tillgängliga. Det ligger i sektionernas och avdelningarnas ansvar att se till att det finns. Förbundets roll är att stödja genom att ta fram olika mallar/material för att underlätta det arbetet. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion O:18 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion O:18. Dagordningens punkt 29:10 - Inga förtroendevalda på heltid Motionerna O:19-O:20 O:19 Facklig tid Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst I dag upplever jag det som en nackdel att fackliga företrädare är inne på 100 procent då man lätt missar hur det är på arbetsplatsen. Upplever också att man gärna "tar" flera uppdrag för att öka sin tid. att Kommunal på avdelningsnivå ska ha en inställning till att så få som möjligt är inne på 100 procent facklig tid. Motionen avslås av sektionen 39

O:20 Inga förtroendevalda på heltid Enskild medlem, sektion Umeå trafik, Kommunal Västerbotten Det är viktigt att fackligt förtroendevalda förstår och är väl insatta i den verklighet som medlemmarna som har valt dem befinner sig i. När förtroendevalda inte längre jobbar kvar på arbetsplatserna utan i stället utför sitt/sina uppdrag på heltid på sektionsexpeditionerna, så försämras den förståelsen. Och när vi har förtroendevalda som gör detta år efter år, så befinner sig dessa förtroendevalda i praktiken i en annan verklighet än sina arbetskamrater. Detta leder, naturligen, till ett avstånd mellan den förtroendevalde och de hen representerar. Jag anser att detta är en bidragande orsak till att förtroendet för de fackliga organisationerna inte är så högt som det borde vara. Att göra en begränsning så att de förtroendevalda måste jobba kvar på sitt jobb på deltid skulle göra att de lever kvar i samma verklighet som medlemmarna, vilket skulle stärka Kommunal. att Kommunals förtroendevalda inte får utföra sitt/sina uppdrag på heltid utan ska arbeta minst 20 procent av sin tid på den arbetsplats hen blivit förtroendevald på. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motionerna O:19-O:20 I motion O:19 yrkas att Kommunal på avdelningsnivå ska ha en inställning till att så få som möjligt är inne på 100 procent facklig tid. I motion O:20 yrkas att Kommunals företroendevalda inte får utföra sitt/sina uppdrag på heltid utan ska arbeta minst 20 procent av sin tid på den arbetsplats hen blivit förtroendevald på. Motionärerna beskriver att det finns en risk att förtroendevalda som arbetar fackligt på heltid inte håller sig väl insatta i den verklighet som medlemmarna som valt dem befinner sig i. Motionärerna menar att detta kan leda till ett avstånd mellan den förtroendevalde och de som hen representerar. Förbundsstyrelsen är helt överens med motionärerna om att det är viktigt att de förtroendevalda har en bra kontakt med arbetsplatser för att ha kunskap om arbetsplatsfrågorna och upprätthålla sin egen yrkeskompetens. Det är en fördel när arbete i det egna yrket kan kombineras med det fackliga uppdraget då vi vet att kontakten och närheten till medlemmarna och arbetsplatserna ger trygga förtroendevalda och nöjdare medlemmar. Detta understryks ytterligare av arbetet med att utveckla det arbetsplatsnära fackliga arbetet. Trygga förtroendevalda gör att man bland annat har aktuell kompetens för sitt yrke och nöjda medlemmar då de känner att företrädarna i Kommunal har relevant kunskap om yrket och arbetsplatserna. Hur man löser detta kan se olika ut beroende på förutsättningarna på arbetsplatsen. Det kan handla om att man under perioder av året arbetar mer eller mindre fackligt. I stadgarna regleras att de förtroendevalda i sektions- och avdelningsstyrelser väljs på två år i taget. När det gäller de funktionella uppdragen i exempelvis en sektion utser sektionsstyrelsen dessa och ofta då på ett år. Där det finns möjlighet enligt kollektivavtal att fördela facklig tid så ska detta ske i samråd med avdelningen då det är de som är lokal kollektivavtalsbärande part. Det är dessutom möjligt för avdelningen att fatta principiella beslut om hur den fackliga tiden ska fördelas inom en sektion när det gäller de funktionella och demokratiska uppdragen. Förbundsstyrelsen anser däremot inte att något generellt förbud för att arbeta fackligt på heltid bör införas eftersom de lokala förutsättningarna är så varierande. När det gäller arbetsplatser utan kollektivavtal om facklig tid, och där man bedriver facklig verksamhet utifrån förtroendemannalagen, är fackligt arbete på heltid ovanligt. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motionerna O:19-O:20 besvarade. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna O:19-O:20. 40

Dagordningens punkt 29:11 - Inkludering i samhället Motion O:21 O:21 Inkludering i samhället Enskild medlem, sektion Bollnäs, Kommunal Mitt Motionen jag skriver handlar om inkludering i samhället. Den exkludering som hela tiden pågår, ska inte, vill inte vi kommunalare gå med på. Inte med den värdegrund som vi står på och har enats om. Detta är ett förslag för Kommunal som kommer att göra skillnad för många människor. Att inkludera! I dag finns det många människor som är nyanlända till vårt land Sverige och har varit här något år och sedan valt att stanna. En stor del av dessa människor jobbar eller kommer att jobba inom Kommunalarbetarens områden. I dag vet vi att det finns människor med funktionshinder, även inom autismspektrum. En stor del av dessa människor jobbar eller kommer att jobba inom Kommunalarbetarens områden. Problemet för dessa människor är ofta följande: Att det tar otroligt lång tid för dem att känna sig bekväma i sin situation på arbetsplatsen. Tillhörighet/Inkludering. Att det är svårt att förstå, svårt att läsa information och svårt med kontakten med myndigheter. Tillhörighet/Inkludering. Att det överhuvudtaget är en stor prestation i sig att uppbåda kraft och energi till arbetet. Ty dessa människor har inte det försprånget att se och förstå det som ter sig självklart och naturligt för oss andra. Tillhörighet/Inkludering. Här lägger jag inte flera ord för att beskriva den utsatta situation och den orättvisa som råder för att klara av samma arbete. Förutsättningarna att lyckas är väldigt olika för oss. Mitt förslag är baserat på behovet som finns. Kommunals värdegrundsfrågor och förmågan att följa sina ledord. Kommunal ska härigenom ta det medmänskliga ansvaret för alla människors lika värde, demokrati, frihet, solidaritet och rättvisa. att varje människa som blir/är medlem i Kommunal och som känner att den har behov av stöd i någon form erbjuds en kontaktperson (annan kommunalare), att varje Kommunalare som vill och kan dela med sig stöd till någon annan i någon form erbjuds att vara kontaktperson till någon med behov av stöd och att inkludering ska främjas på alla tänkbara sätt. Motionens första att-sats avslås av avdelningen. Motionens andra att-sats avslås av avdelningen. Motionens tredje att-sats bifalles av avdelningen. Utlåtande över motion O:21 I motion O:21 yrkar motionären att varje människa som blir/är medlem i Kommunal och som känner att den har behov av stöd i någon form erbjuds en kontaktperson (annan Kommunalare), att varje Kommunalare som vill och kan dela med sig stöd till någon annan i någon form erbjuds att vara kontaktperson till någon med behov av stöd samt att inkludering ska främjas på alla tänkbara sätt. 41

Motionärens krav om att alla medlemmar ska erbjudas kontaktpersoner eller bli kontaktperson är god. Kommunals uppgift är, enligt stadgarna, att tillvarata medlemmars intressen på arbetsmarknaden och i samhällslivet i övrigt. Kommunal välkomnar olikheter och mångfald i vårt samhälle och det är viktigt att alla känner sig välkomna och inkluderas. Kommunal arbetar i dag på olika arenor för att se till att vi lever upp till ändamålsparagrafen. Förutom att vara närvarande på medlemmarnas arbetsplatser för att göra skillnad arbetar förbundet med att opinionsbilda samt påverka politiker och myndigheter på alla nivåer för att påverka beslut och lagstiftning för en ökad inkludering av Kommunals medlemmar och presumtiva medlemmar i samhället. Kommunals intention är att det på så många arbetsplatser som möjligt ska finnas arbetsplatsombud som ska vara kontaktperson till medlemmarna eller blivande medlemmar på arbetsplatsen. Om det inte finns något arbetsplatsombud, ska det finnas annan facklig företrädare som är kontaktperson till medlemmarna. Kontaktpersonerna ska verka för att hjälpa till så att alla medlemmar upplever att man inkluderas på sin arbetsplats och får de förutsättningar man behöver. Kommunal bedriver en omfattande facklig verksamhet för att möta upp till de krav som ställs, och kunna ge den service som erbjuds inom ramen för det fackliga medlemskapet. En sådan organsation som motionären efterfrågar är beskriven i Kommunals program Kamp med hjärta. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion O:21 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion O:21. Dagordningens punkt 29:12 Karenstid Motion O:22 O:22 Karenstid Enskild medlem, sektion Umeå trafik, Kommunal Västerbotten Företeelsen att fackligt förtroendevalda går över till andra sidan och blir chefer och tjänstemän över medlemmarna är minst sagt problematiskt. Vi i vår sektion lever fortfarande med sviterna efter att vår före detta ordförande helt plötsligt hoppade över till andra sidan och blev vår trafikchef, och det var ändå sex år sedan. Ett annat exempel är när Kommunals centrala person i samorganisationen för Nobina i Sverige, våren 2014, från en dag till en annan, började som hög tjänsteman på Nobinas huvudkontor. De negativa konsekvenserna av denna företeelse är många. Den kanske viktigaste är att medlemmarnas tillit för de förtroendevalda försämras radikalt, kanske till och med helt upphör. En annan är att en person som fått massvis med information i förtroendeställning, senare i en annan roll kan använda den informationen gentemot enskilda medlemmar. Ytterligare en är att dessa personer kan använda den kunskap de har om hur den fackliga organisationen fungerar som ett vapen mot oss. Den senare är anledningen till att karenstiden bör gälla inom samma bransch, och inte bara på den arbetsplats man varit förtroendevald på. Att man inte kan förhindra någon från att ta en anställning är jag förstås fullt medveten om. Men att skriva in en paragraf om detta i stadgarna och upprätta ett etikkontrakt skulle, åtminstone på ett symboliskt plan, visa vad vi anser om sådana här beteenden, och troligen skulle det avskräcka en del personer som av fel anledning hade tänkt sig att bli fackligt förtroendevald. 42

att Kommunal inför en karenstid på två år innan förtroendevalda kan bli arbetsgivarens representant, det vill säga tjänsteman i den bransch man verkat som förtroendevald, detta i form av ett etikkontrakt som alla förtroendevalda måste förbinda sig till för att kunna bli valda. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion O:22 I motion O:22 yrkas att Kommunal inför en karenstid på två år innan förtroendevalda kan bli arbetsgivarens representant, det vill säga tjänsteman i den bransch man verkat som förtrondevald. Detta i form av ett etikkontrakt som alla förtroendevalda måste förbinda sig till för att bli valda. Motionären beskriver ett problem som uppstått i samband med att en tidigare facklig företrädare har fått anställning som chef på samma arbetsplats som han tidigare varit förtroendevald på. Detta har fått negativa konsekvenser för medlemmarna på arbetsplatsen. Förbundsstyrelsen har förståelse för den frustration som medlemmarna på arbetsplatsen beskriver när en facklig företrädare använder sina fackliga kunskaper emot oss. Men precis som motionären beskriver kan Kommunal inte förbjuda någon att söka och få ett annat arbete. Förbundsstyrelsen menar vidare att de förtroendevalda som en gång fått medlemmarnas förtroende att företräda dem borde inse att de inte ska använda detta emot dessa när de får en annan befattning. Det är inget förbundsstyrelsen ser att vi kan råda bot på med ett etikkontrakt. Det handlar om den enskildes moral och etik. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion O:22. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion O:22. Dagordningens punkt 29:13 - Kommunal i förändring Motion O:23 O:23 Kommunal i förändring Enskild medlem, sektion Askim, Frölunda, Högsbo, Kommunal Väst Kommunal igångsatte för ett antal år sedan ett välkommet och synnerligen eftersatt arbete när det gällde att fokusera och organisera de befintliga eller potentiella medlemmarna som jobbade i den skattefinansierade sektorn, utan för den skull ha kommun eller landsting som arbetsgivare. Tyvärr har allt inte blivit bra i det arbetet. Samarbetet mellan offentligt och privat inom förbundet där goda tips och idéer mellan inriktningarna har inte bestått av öppna spjäll utan av stängda murar. Agitatorerna exempelvis har inte de offentliga fått ta till sig trots att det skulle passat som hand i handske med det medlemsnära arbetet på vissa arbetsplatser. Inte heller har det varit självklart hur de privata medlemmarna ska organiseras. Just nu är det sektionen, men där lokaler och annat oftast betalas av en offentlig arbetsgivare. Inte heller betalar de privata arbetsgivarna i enlighet med vad de offentliga har gjort för fackligt arbete. Kanske är det ett misstag att privata och offentliga ska dela samma sektion. Kanske behöver vi också delas in i branscher organisatoriskt för att bli bättre på att utveckla våra yrken. 43

Lokalfackligt skiljer sig förutsättningarna åt. Ett regionalt fackligt ombud har i dag större befogenheter att bedriva fackligt arbete än lokala fackliga företrädare på sektionsexpeditioner. Det är också uppenbart att de offentliga fackliga företrädarna verkar ses som en belastning. I vart fall är det tydligt när man läser vad som kommer ut från förbundsexpeditionen. Häckar på sektionsexpeditionerna i stället för att möta medlemmarna är den återkommande kritiken. De försök som görs lokalavtalsmässigt för att förbättra villkor och förutsättningar möts med skepsis och fnysningar. Kommunal är uppenbarligen inne i en centraliseringsprocess. Allt ska vara likt, inte likvärdigt. Det kan handla om studier, det kan handla om vilka utåtriktade kampanjer (när- var- hur) eller hur medlemmar bäst tas om hand. Samtidigt finns stora förbättringsområden att genomföra när det gäller "hur". Kommunal genomför en resa där målet verkar vara en organisation som klarar av att snabbt föra ut lika budskap, oavsett vart i landet man huserar, men som inte är intresserade av människor som tänker själva. De förtroendevalda kanske är ett minne blott. Kanske har vi snart Byggnads situation som i årtionden styrts och ställts av sina ombudsmän, och som trots år av återuppbyggnadsarbete ser små tecken till en levande förtroendemannaorganisation. Det som ligger om hörnet oroar. Och fler borde inkluderas i analysen av vart Kommunal är på väg. Om vi framgent ska vara en folkrörelse eller en PR-byrå. Utvecklingen inom Kommunal har visat att det behövs balanser. När makt koncentreras hos ett fåtal är det sällan något positivt. Att stärka fler led i organisationen att göra Kommunal mer federativt tror jag vi skulle tjäna på. Därför är det nog dags att göra ett omtag. Fundera över det som har genomförts utifrån många synpunkter. För det var sannolikt inte bra förr utan att det för den skull är särdeles mycket bättre nu. Analyser behöver göras utifrån vetande och inte tyckande. Vad har blivit bättre? Vad har blivit sämre? För privata? För offentliganställda? För medlemmar? För medlemmar med förtroendeuppdrag? Frågan är om Kommunal orkar med en sådan analys? att Kommunal tar fram en analysrapport som ska, på djupet, gå igenom vad som har hänt organisatoriskt inom Kommunal de senaste 15 åren och att rapporten också ska komma med åtgärdsförslag vad som behöver göras organisatoriskt för att stärka Kommunal som folkrörelse. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion O:23 I motion O:23 yrkas att Kommunal tar fram en analysrapport som ska, på djupet, gå igenom vad som har hänt organisatoriskt inom Kommunal de senaste 15 åren, och att rapporten också ska komma med åtgärdsförslag vad som behöver göras organisatoriskt för att stärka Kommunal som folkrörelse. Det senaste året har förbundet organisatoriskt genomgått stora förändringar. Utgångspunkten för allt detta arbete har varit kongressbeslutet från 2004, det vi i dagligt tal kallar Kamp med hjärta. Ett av huvudbudskapen var att alla medlemmar skulle få likvärdig service. Detta var också ledstjärnan i utredningen Kommunal i förändring och sedermera beslutet i KLOK. Kommunal är i hög grad en fackförening som har stora möjligheteter att påverka genom att vi finns i hela landet. Genom att vi gemensamt gör aktiviteter blir dessa kraftfulla. Förbundsstyrelsen anser att det utvecklingsarbete som genomförts har stärkt och tydliggjort de förtroendevaldas roll. Det har skapats en tydlighet i organisationen då vi tydliggör vad demokratisk respektive funktionell innebär. 44

De senaste åren har såväl den demokratiska som den funktionella delen utvärderats av externa konsulter i avdelningsöversynen och utvärderingen av KLOK. Förbundsstyrelsen har utifrån denna utvärdering fattat beslut om det fortsatta arbetet. KLOK ska genomföras i alla avdelningar, och förslagen från avdelningsöversynen ska genomföras, så att vi blir mer effektiva genom att vi har gemensamma arbetssätt. Förbundsstyrelsen har dessutom fattat beslut om riktlinjer för det arbetsplatsnära fackliga arbetet och om strategisk organisering. Detta arbete ska stärka medlemmarnas inflytande på arbetsplatsen och i Kommunal, för att vi ska vårda vår förening. I spåren av den kris som Kommunal just nu genomgår har också en kraftfull åtgärdsplan tagits fram. Förbundsstyrelsen anser sig ha en bra bild av vad som skett de senaste 15 åren genom de utvärderingar som gjorts och har beslutat om en rad åtgärder för att Kommunal ska bli den folkrörelse och fackförening som motionären vill ha. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion O:23. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion O:23. Dagordningens punkt 29:14 Medlemsaktiviteter Motion O:24 O:24 Lika för alla medlemmar Enskild medlem, sektion Essunga, Kommunal Vänerväst Lika aktiviteter för alla medlemmar. Blev besviken när vissa sektioner får aktiviteter som Kommunal ordnar och vissa inte, till exempel en dag på Liseberg. Okej, jag förstår att alla som är medlemmar i hela Kommunal inte kan platsa på Liseberg, men ordna något annat för den sektion/region som inte får vara med. Jag förstår att olika regioner ordnar olika, vissa anstränger sig mer än andra, men kan inte ni som styr varsin region med mera kommunicera med varandra och ordna aktiviteter så att alla kan vara med? Det är väl det Kommunal går ut på, att alla är lika värda? Varför blir det så olika mellan olika regioner när det gäller aktiviteter med mera? att alla får lika. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion O:24 I motion O:24 yrkas att alla får lika. Motionären beskriver sin besvikelse över att vissa sektioner får aktiviteter inom ramen för sin avdelnings verksamhet som inte omfattar andra avdelningars sektioner. Motionären menar att det borde vara mera lika och att alla ska vara lika värda i Kommunal. Motionären menar vidare att man mellan avdelningarna ska ordna aktiviteter som alla kan vara med på. Stadgarna reglerar avdelningarnas uppgifter. Avdelningen, som omfattar alla medlemmar inom dess verksamhetsområde, har till uppgift att tillvarata medlemmarnas intresse. 45

Förbundsstyrelsen håller med motionären om att alla medlemmar ska vara lika värda i Kommunal. Avdelningarna har dock till ansvar att fatta de beslut som bäst tillvaratar medlemmarnas intressen i deras avdelning. I detta ligger ett självbestämmande för avdelningarna att själva fatta denna typ av beslut. De 13 avdelningarna i Kommunal har olika förutsättningar, exempelvis geografiskt, att genomföra vissa typer av aktiviteter och måste därför ha möjlighet att själv göra dessa prioriteringar. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion O:24. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion O:24. Dagordningens punkt 29:15 - Regionala skyddsombud/regionala fackliga ombud Motionerna O:25-O:26 O:25 RSO-RFO ska utgå från varje sektion Sektion, sektion Köping, Kommunal Bergslagen RSO-RFO ska utgå från varje sektion för att bättre kunna arbeta med inläsning, mail och så vidare när de inte är ute på arbetsplatsbesök. Detta är också oerhört positivt som en teambildande funktion gentemot både medlemmar och de på sektionen. att RSO-RFO ska utgå från varje sektion. Motionen avslås av avdelningen O:26 RSO och RFO kan vara samma person Enskild medlem, sektion Hedemora, Kommunal Bergslagen För oss privatanställda, så kan jag som förtroendevald använda två verktygslådor, både arbetsrättsliga samt arbetsmiljömässiga. Varför kan inte RFO/RSO gör detsamma? Många förhandlingar med arbetsgivaren innehåller både arbetsrättsliga och arbetsmiljömässiga saker, då måste vi sammankalla två personer i ställer för en. att RSO och RFO kan vara samma person. Utlåtande över motionerna O:25-O:26 I motion O:25 yrkas att RSO-RFO ska utgå ifrån varje sektion. Motionärerna vill att RSO-RFO ska kunna arbeta med inläsning med mera på sektionen när de inte är ute på arbetsplatserna, motionärerna menar vidare att detta skulle ha en teambildande funktion. I motion O:26 yrkas att RSO och RFO kan vara samma person. Motionären vill att det ska vara möjligt att både vara RSO och RFO. Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning att det behövs ett gott samarbete mellan RSO, RFO och sektionerna. Det är också viktigt att RSO och RFO har tillgång till någonstans att hålla till när de inte är ute på arbetsplatsbesök. 46

Uppdraget som RSO-RFO är ett avdelningsuppdrag och det är därför respektive avdelning som ansvarar för hur man organiserar arbetet för RSO och RFO samt hur man utser dessa. I det ligger också att man ger förutsättningar för hur samarbetet med sektionerna ska ske och utvecklas samt vilken tillgång till lokaler som behövs för RSO och RFO. Det finns inget beslut fattat av kongress eller förbundsstyrelse som inte möjliggör att kombinera dessa uppdrag. Däremot är RSO och RFO ett avdelningsuppdrag, så det är upp till varje avdelning att besluta kring hur man utser RSO och RFO. Förbundsstyrelsen menar dock att det är bra om vi kan dela på de fackliga uppdragen i Kommunal. Detta för att få fler aktiva och att möjliggöra för de fackliga företrädarna att hinna med sina uppdrag. Uppdragen som RSO och RFO är olika och det kan finnas nackdelar att man blandar de olika uppdragen. RFO har som sin viktigaste uppgift att rekrytera arbetsplatsombud och försöka bygga upp en facklig verksamhet på de privata arbetsplatserna. I uppdraget ligger också att agera som RFO på de arbetsplatser där arbetsplatsombud inte kan rekryteras. Uppdraget som RSO är att i första hand rekrytera skyddsombud och där det inte lyckas agera som RSO på arbetsplatsen. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion O:25 samt att anse motion O:26 besvarad. Debatt I debatten deltog: Mikael Björlestrand, Kommunal Bergslagen att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna O:25-O:26. Dagordningens punkt 29:16 - Samverkan inom kollektivtrafiken Motion O:27 O:27 Skapa samverkan inom kollektivtrafiken Enskild medlem, sektion Ale, Kommunal Väst Vi som arbetar inom trafiken upplever att vi som jobbar under Regionala Kollektivtrafikmyndigheter har ett problem med samverkan då vi tillhör olika förbund. Idealet hade varit att vi tillhörde samma förbund, SEKO, eller att Kommunal och SEKO utvecklar samverkansavtal för att vi ska kunna nå fram till länsbolagen som är våra arbetsgivares uppdragsgivare. att bussförarna överförs till SEKO där resten som jobbar med kollektivtrafik finns och att samverkansavtal upprättas mellan SEKO och Kommunal Trafik. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion O:27 I motion O:27 yrkas att bussförarna överförs till SEKO där resten som jobbar med kollektivtrafik finns, och att samverkansavtal upprättas mellan SEKO och Kommunal Trafik. I motionen hänvisas det till att det är svårt att samverka gentemot regionala kollektivtrafiksmyndigheter när de som arbetar inom kollektivtrafiken finns i olika förbund. 47

Både Kommunal och SEKO tillhör LO och har genom LO accepterat en organisationsplan som innebär att Kommunal ska organisera buss- och spårvagnsföretag som bedriver kollektivtrafik, och att SEKO ska organisera det som är tågtrafik. Detta är båda förbunden överens om. SEKO organiserar de som arbetar inom tåg och tunnelbana samt tvärbanan i Stockholm. Kommunal har sedan början av 1900-talet organiserat de anställda inom buss- och spårvagnföretag. Det finns 21 stycken Regionala kollektivtrafikmyndigheter i Sverige och samarbetet med dem fungerar olika. Varje avdelning inom Kommunal bör skapa och ha samverkan med SEKO när det gäller kollektivtrafiken. Det är på lokal nivå som påverkan kan ske och det är där som samarbetet mellan förbunden bör ske. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion O:27. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion O:27. Dagordningens punkt 29:17 - Sektion för trafikbranschen Motionerna O:28-O:29 O:28 Trafiksektion inom Kommunal Väst Enskild medlem, sektion Ale, Kommunal Väst Vi som jobbar i trafiken upplever en väldig okunskap inom de olika sektionerna inom Kommunal Väst. Förtroendevalda erhåller inte det stöd som behövs. Vi inom trafiken behöver även starta tydliga vägar för samverkan mellan fackliga på de olika bolagen. att Kommunal Väst för över samtliga medlemmar inom trafiken till en gemensam sektion. Motionen avslås av avdelningen O:29 Egen sektion för branschen Trafik under Kommunal Väst Enskild medlem, sektion Orust, Kommunal Väst Vi vill gärna ha en egen sektion inom branschen Trafik. Situationen i dag är att vi bussförare, på samma dag inom en radie på fem mil, kan möta kollegor från sex olika sektioner; Göteborg, Stenungsund, Tjörn, Orust, Kungälv och Uddevalla. Eftersom majoriteten av Kommunals medlemmar arbetar inom kommun och vård, representerar antalet medlemmar inom "Trafik" endast 4-5 procent. * En egen sektion skulle göra det fackliga arbetet inom trafik lättare. * Vi skulle få flera medlemmar * Vi skulle stå starkare i förhandlingsfrågor att vi får en egen sektion inom branschen trafik (buss) under Kommunal Väst. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen 48

Utlåtande över motionerna O:28-O:29 I motion O:28 yrkas att Kommunal Väst för över samtliga medlemmar inom trafiken till en gemensam sektion, då de som arbetar i trafiken upplever en okunskap bland sektionerna inom avdelningen och att de förtroendevalda inte får det stöd de behöver. I motion O:29 yrkas att vi får en egen sektion inom branschen trafik (buss) under Kommunal Väst sektion. En egen sektion skulle bland annat underlätta det fackliga arbetet inom trafiken. Förbundsstyrelsen håller med motionärerna om att det är viktigt att vi bygger en organisation där de förtroendevalda får det stöd de behöver för att kunna företräda medlemmarna på deras arbetsplatser. Detta är en förutsättning för att kunna utveckla det arbetsplatsnära fackliga arbetet. Förbundsstyrelsen ser gärna att man på arbetsplatserna bildar arbetsplatsklubbar där så är möjligt och då ges förutsättningar från avdelning och sektion att tillsammans med arbetskamraterna på arbetsplatsen driva sina frågor. Enligt stadgarna är det avdelningsstyrelsen som beslutar om indelning i sektioner, inte kongressen. Sektionerna kan vara indelade geografiskt, branschvis eller på annat sätt som avdelningen beslutar. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motionerna O:28-O:29. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna O:28-O:29. Dagordningens punkt 29:18 Ungdomsfrågor Motionerna O:30-O:31 O:30 Formalisera ungdomsgrupperna Enskild medlem, sektion Gullmarsplan, Kommunal Stockholms län I början av 2015 antog Kommunals förbundsstyrelse nya riktlinjer för verksamhet för unga. Det visar att vi som organisation är redo att ta ett helhetsgrepp för att öka aktiviteten bland unga medlemmar. Det är bra, verksamheten för unga ska vara en kärnfacklig del av Kommunal och för detta krävs formaliserade demokratiska strukturer. Vi ska vara ett Kommunal. I dagsläget ligger ungdomsverksamheten vid sidan av ordinarie verksamhet, det för tanken åt separatism. Det är farligt med informella maktstrukturer av två överordnade skäl. För det första vilar den representativa demokratin på att de förtroendevalda har ett reellt förtroende vilket kräver demokratiskt valda ledamöter. För det andra har en informell grupp inte samma krav på insyn i verksamheten ingen dagordning och inga protokoll eller minnesanteckningar. Demokratiskt valda ledamöter hade bidragit till att verksamheten för unga placeras i kontexten kommunal. Det hade även ökat vårt inflytande över de frågor som berör oss på central nivå. att formalisera demokratiska strukturer i form av en central ungdomskommittee och att adjungera en representant ur den centrala ungdomskommittén till förbundsstyrelsen. 49

O:31 Tillvarata ungas engagemang i organisationen Enskild medlem, sektion Gullmarsplan, Kommunal Stockholms län Många av de unga som organiserar sig i Kommunal känner att de inte får stöd och uppbackning när de vill engagera sig fackligt. Många slutar när de känner motstånd i sektionen. Engagemanget kan handla om allt från att man ställer upp för styrelsearbete till att organisera en aktion på arbetsplatsen. I början av år 2015 antog förbundsstyrelsen nya riktlinjer för verksamheten för unga. Med de nya riktlinjerna kom också ett löfte om att nu ska det satsas på riktigt på unga i Kommunal. Men för att satsningarna ska gå hem tror vi att det behövs en översyn av hur vi bemöter varandra. Kongressen antog 2004 handlingsprogrammet Salut, ett tolvstegsprogram för förtroendevalda. Syftet med Salut var att de förtroendevalda skulle orka fortsätta kampen inom organisationen. Tyvärr upplever vi att Salut inte längre används trots att det är en bra handlingsplan. Vi tycker att förbundet ska blåsa nytt liv i handlingsplanen, samt göra en komplettering till Salut med syftet att inkludera nya unga fackliga kamrater. Vi tror att ett mentorskap skulle vara till stor nytta, en sektionsföreträdare som ger råd och stöd för att engagemanget ska kunna fortsätta glöda. att mentorskap ska införas på sektionsnivå för att stärka unga fackliga företrädare, att förbundet kompletterar Salut med en handlingsplan för hur unga ska bemötas i sektionsarbetet och att Salut ska uppdateras och implementeras i sektionsarbetet igen. Motionens första att-sats bifalles av avdelningen. Motionens andra att-sats avslås av avdelningen. Motionens tredje att-sats avslås av avdelningen. Utlåtande över motionerna O:30-O:31 I motion O:30 yrkas att formalisera demokratiska strukturer i form av en central ungdomskommitté, och att adjungera en representant ur den centrala ungdomskommittén till förbundsstyrelsen. I motion O:31 yrkas att mentorskap ska införas på sektionsnivå för att stärka unga fackliga företrädare, att förbundet kompletterar Salut med en handlingsplan för hur unga ska bemötas i sektionsarbetet samt att Salut ska uppdateras och implementeras i sektionsarbetet igen. Motionären yrkar på att formalisera demokratiska strukturer i form av en central ungdomskommitté. Förbundsstyrelsen tog i januari 2015 beslut om nya riktlinjer för Kommunals verksamhet för unga. Syftet med verksamheten är att Kommunal ser unga som en resurs och att de måste låta unga få ta plats i organisationen. Utrymme ska finnas för engagemang och aktivism och behöver inte ske på traditionella sätt. Kommunal behöver fler unga aktiva medlemmar. Det krävs ett strukturerat arbete och att Kommunal centralt håller i frågan samt ett ökat engagemang regionalt och lokalt för att riktlinjerna ska bli verklighet. För att säkerställa verkställighet anställdes en ung ombudsman sommaren 2015. Tillsammans med ansvarig ombudsman ger en central grupp med unga input till den strategiska plattformen och utvecklar verksamheten. Gruppen är en referensgrupp av mer rörlig karaktär, och innehåller minst en person från varje avdelning. Det ska vara den som är kunnig och intresserad av frågan på dagordningen som ska utses av avdelningen att närvara på det centrala mötet. 50

Att formalisera demokratiska strukturer för en ungdomskommitté motverkar syftet om en mer rörlig organisation. Förbundsstyrelsen tycker att den centrala gruppen ska vara rådgivande och att det tas fram fler yngre personer som får arbeta med utvecklingsfrågor som berör unga och bidrar med det unga perspektivet. Motionären yrkar också på att adjungera en representant ur den centrala ungdomskommittén till förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen vill att unga nomineras till förbundsstyrelsen och får mandat till reellt inflytande. Att vara adjungerad till styrelsen är att låta en person sitta med utan makt att förändra och leder inte till någon förändring. Förbundsstyrelsen delar motionärens intentioner om mentorskap. I riktlinjerna för unga beskriver förbundsstyrelsen att erfarna fackliga företrädare måste bli mentorer och dela med sig av sin erfarenhet och sitt utrymme. Förbundsstyrelsen kan se att det kan saknas erfarenhet hos sektionen om hur detta ska ske, och ser att konkreta exempel kan behöva tas fram som kompletterar och stödjer arbetet. Kommunal har sedan 2004 ett fackligt socialt handlingsprogram, Salut. Salut innehåller tolv punkter med strategier för vad förtroendevalda ska undvika för att inte drabbas av stressrelaterad ohälsa. Salut är 12 år gammalt och bra i många avseende, men täcker inte allt. Salut säger mer vad vi ska göra, men inte hur vi ska göra. Med tanke på den kris som varit, vårt arbete med varumärket, hur vi uppfattas, vårt förhållningssätt till varandra i organisationen anser förbundsstyrelsen att det behöver tas fram ett nytt handlingsprogram med tydliga verktyg. Handlingsprogrammet ska täcka in fler delar än Salut och gälla oavsett ålder. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion O:30 samt att anse motion O:31 besvarad. Debatt I debatten deltog: Felix Finnveden, Kommunal Stockholms län Sandra Danielsson, Kommunal Sydost Henrik Svensson, Kommunal Vänerväst Matilda Olofsson, Kommunal Västerbotten Onur Esinsel, Kommunal Stockholms län Juan Chacon, förbundsstyrelsens föredragande Berit Müllerström, förbundskontoret Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna O:30-O:31. Yrkande av Felix Finnveden, Sandra Danielsson, Henrik Svensson och Matilda Olofsson om bifall till motion O:30. Yrkande av Juan Chacon om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna O:30-O:31. att bifalla Felix Finnvedens med fleras yrkande om bifall till motion O:30 första att-satsen att bifalla Felix Finnvedens med fleras yrkande om bifall till motion O:30 andra att-satsen. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion O:31. 51

Dagordningens punkt 29:19 - Utredning för att främja fackligt engagemang Motion O:32 O:32 Våra medlemmar finns inte bara på arbetsplatserna Enskild medlem, sektion Umeå, Kommunal Västerbotten På kongressen 2013 ändrade Kommunal sina stadgar för att bland annat tillgodose behovet av att uppmuntra arbetsplatsnära fackligt arbete. Som stadgeutredningen, som låg till grund för stadgeändringarna 2013, har påpekat uppmanar förbundet medlemmarna "att vara mer aktiva och driva fackliga frågor på arbetsplatserna, det vill säga att frågorna ska lösas på arbetsplatsen i första hand av dem som är på arbetsplatsen." (se stadgeutredningen, sidan 1). Detta är av största vikt. Men i vår strävan efter att utveckla det arbetsplatsnära fackliga arbetet, glömmer vi ofta att vi har ett stort antal medlemmar som är sjukskrivna eller arbetslösa. Tyvärr utgår en stor del av Kommunals fackliga arbete på lokal nivå från bilden att våra medlemmar per definition finns på arbetsplatserna, och det har gjort att Kommunal har svårt att nå ut till sina sjukskrivna och arbetslösa medlemmar. Detta är ett stort problem! Hur ska Kommunal då kunna leva upp till sin uppgift enligt portalparagrafen om att verka för en samhällsutveckling vilande på bland annat principen om allas lika värde, när de sjukskrivna och arbetslösa inte ges samma förutsättningar som andra medlemmar att engagera sig fackligt? De sjukskrivna och arbetslösa utgör en grupp som är mer utsatt än andra. Arbete är för de flesta det självklara medlet för försörjning, och uppfyller "djupgående behov hos människor genom att ge tidsstruktur, sociala kontakter, deltagande i kollektiva strävanden, status och dess konsekvenser för den egna identiteten samt regelbunden aktivitet" (se LO-rapporten Vilja, få och förmå, sidan 47). Genom att utestängas från arbetslivet, går många sjukskrivna och arbetslösa miste om ett socialt sammanhang som kan uppfylla dessa mänskliga behov. Det är därför än viktigare för Kommunal att se till att inkludera sina sjukskrivna och arbetslösa medlemmar, så att de känner sig delaktiga i det sociala gemenskap som facket innebär. I det här arbetet spelar sektionerna en viktig roll, då de har ansvaret att "verka för sammanhållning mellan medlemmarna" (se 23 mom 14 i stadgarna). Tyvärr så har de misslyckats med uppgiften att göra sjukskrivna och arbetslösa delaktiga i detta. Frågan är komplex. Sjukskrivna och arbetslösa är en målgrupp som är svår att nå. I dagsläget så har vi inte svaret på frågan om hur vi kan förmå sjukskrivna och arbetslösa att engagera sig fackligt. Men vi kan konstatera att Kommunal i sitt lokala fackliga arbete alltför ofta enbart fokuserar på sin uppgift att arbeta för goda anställningsvillkor och arbetsförhållanden, och glömmer en annan lika viktig uppgift som Kommunal har enligt sin portalparagraf: att främja medlemmarnas sociala villkor i samhället och deras delaktighet i ett rikt kulturliv. Jag tror att detta är en del av förklaringen till att vi misslyckas med att förmå sjukskrivna och arbetslösa att bli fackligt aktiva. att kongressen ger förbundsstyrelsen i uppdrag att tillsätta en utredning i syfte att utreda hur Kommunal ska kunna främja fackligt engagemang hos sjukskrivna och arbetslösa medlemmar. Utlåtande över motion O:32 I motion O:32 yrkar motionären att förbundsstyrelsen ska tillsätta en utredning om hur Kommunal ska främja fackligt engagemang för sjukskrivna och arbetslösa. 52

Kommunal har fokuserat på att få igång ett mer arbetsplatsnära fackligt arbete. Syftet är att få mer facklig aktivitet på medlemmarnas arbetsplatser, där medlemmarna tillsammans går ihop och ställer krav på arbetsgivaren för att få till förändringar och förbättringar med stöd av Kommunal. Som medlem i Kommunal får hen en sektionstillhörighet. Sektionen har bland annat i uppgift att ge sina medlemmar lika möjlighet att delta i fackliga möten och engagera sig i fackliga aktiviteter. Det är därför viktigt att sektionerna säkerställer att medlemmar, även de som är sjukskrivna och arbetslösa, blir inbjudna och kallade till sektionens olika möten. Medlemsmöten för att säkerställa medlemsdemokratin, bransch- och yrkesträffar som är yrkesutvecklande har också en social funktion. I dag finns inga hinder för arbetslösa eller sjukskrivna att vara fackligt aktiva med eller utan uppdrag. Kommunal är en idéburen organisation som behöver att alla medlemmar är engagerade i olika sakfrågor både på och utanför arbetsplatsen. Förbundsstyrelsen är övertygad att om den fackliga aktiviteten ökar på arbetsplatserna kommer fler medlemmar att vilja engagera sig i fackliga frågor och delta på fackliga möten. Lyckas Kommunal med detta blir det naturligt för medlemmarna att delta i det fackliga arbetet även om de blir arbetslösa eller sjukskrivna. Förbundsstyrelsen ser positivt på att samtliga avdelningar, tillsammans med sektionerna, tar fram lokala handlingsplaner för att säkerställa att sjukskrivna och arbetslösa blir mer delaktiga i det fackliga arbetet. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion O:32. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion O:32. Dagordningens punkt 29:20 - Utvärdering av uppdelning av det fackliga arbetet Motion O:33 O:33 Utvärdering av uppdelning av det fackliga arbetet i funktionellt och demokratiskt Enskild medlem, sektion Mitt, Kommunal Stockholms län Förbundet har sedan några år organiserat det fackliga arbetet inom Kommunal efter en ny modell där man skiljer på demokratiska och funktionella roller i det fackliga arbetet. Det finns delade meningar om hur detta fungerar. En del tycker att det har blivit en större tydlighet i rollerna medan andra menar att modellen för mycket påminner om arbetsgivarens uppdelning i beställare och utförare. Medlemmarna vill framför allt ha inflytande över frågor som är aktuella på arbetsplatsen. De vill kunna styra hur Kommunal ska tycka och agera när det gäller scheman, bemanning och arbetsorganisation. Om vi enbart ser att dessa frågor ligger inom det funktionella fackliga arbetet, så är risken att medlemmarna upplever att deras inflytande minskar. När man gör större förändringar är det viktigt att diskutera och utvärdera. Därför behöver förbundet ta initiativ till att frågan diskuteras bland medlemmarna samt i avdelningar och sektioner. Detta kan tillexempel ske genom att man tar fram enkäter eller ett antal frågeställningar som kan diskuteras i olika sammanhang. 53

att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att ta initiativ till en bred diskussion och utvärdering för att kartlägga fördelar och nackdelar med uppdelningen av det fackliga arbetet i demokratiska och funktionella roller. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion O:33 I motion O:33 yrkas att förbundsstyrelsen ges i uppdrag att ta initiativ till en bred diskussion och utvärdering för att kartlägga fördelar och nackdelar med uppdelningen av det fackliga arbetet i demokratiska och funktionella roller. Precis som motionären beskriver har Kommunal organiserat beslutsfattande och verkställighetsarbetet i demokratiska och funktionella roller. Vi gör det för att tydligöra att det är de demokratiskt valda som fattar besluten och de funktionella som verkställer besluten. Detta arbetssätt har av externa konsulter utvärderats under 2014 och 2015 i en avdelningsöversyn och en utvärdering av KLOK. I utvärderingsarbetet har företrädare, med både demokratiska och funktionella roller, i avdelningar och sektioner, djupintervjuats. Förbundsstyrelsen anser att många förtroendevalda och anställda har intervjuats och gett styrelsen en bra utvärdering. Utvärderingarna visar att en KLOK är bra organisationsform. Organisationsförändringen enligt KLOK är inte helt genomförd i samtliga avdelningar och sektioner. Förbundsstyrelsen har fattat beslut att arbetet ska fortsätta och har som mål att KLOK ska vara infört full ut i december 2017. Vi har kommit en bra bit på väg men är inte färdiga. Förbundsstyrelsen vill betona sektionsordförandes demokratiska roll och anser att den är ovärderlig när det gäller att bidra till att medlemmarna är aktiva på sina arbetsplatser. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion O:33. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion O:33. DAGORDNINGENS PUNKT 28 Fortsatt behandling. Förbundsstyrelsens utlåtande över översynsutredningens rapport Debatt I debatten deltog: Carina Lenngren, Kommunal Stockholms län Anne-Lii Jönsson, Kommunal Skåne Anki von Essen Walldén, Kommunal Stockholms län Johan Berntsson, Kommunal Väst Bengt Hackberg, Kommunal Sydväst Eva-Lena Jacobsson, Kommunal Sydväst Ann-Christine Nilsson, Kommunal Stockholms län Zara Leghissa, Kommunal Norrbotten Kristina Landström, Kommunal Västerbotten Markus Svensson, Kommunal Sydväst Berit Müllerström, förbundsstyrelsens föredragande 54

Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över översynutredningens rapport. Yrkande av Carina Lenngren om ändring när det gäller mål nr 8 om att förbundsstyrelsens beslutande funktioner bör spridas på flera förtroendevalda. Yrkande av Anki von Essen Walldén om ändring av texten i mål nr 12 och mål nr 13. Mål 12: Alla ledningsgrupper har en handlingsplan för ökad mångfald, plus ny text utifrån diskrimineringsgrunderna. Mål 13: På alla nivåer i Kommunal arbetar vi strategiskt med rekrytering av förtroendevalda, plus ny text som speglar medlemskåren. Stryk texten med utländsk bakgrund med särskilt fokus på medlemmar från länder utanför Europa. Yrkande av Johan Berntsson och Eva-Lena Jacobsson om återremiss av översynsutredningen på grund av otydligheter i översynsutredningens rapport. Tilläggsyrkande av Kristina Landström om ytterligare en att-sats om att vi ska ha ett gemensamt förhållningssätt i både tal och skrift, och att det går hand i hand med våra värderingar (rättvisa, jämlikhet, solidaritet, demokrati och människors lika värde). Yrkande av förbundsstyrelsen om bifall till Kristina Landströms tilläggsyrkande. Yrkande av förbundsstyrelsen om bifall till förslag till ändring i texten när det gäller tredje stycket om regionala fackliga ombud (RFO): Att regionala fackliga ombud (RFO) företrädesvis ska utses på arbetsplatser som saknar arbetsplatsombud. Yrkande av Anne-Lii Jönsson om bifall till förbundsstyrelsens förslag till ändring i texten när det gäller tredje stycket om regionala fackliga ombud (RFO). Yrkande av förbundsstyrelsen om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över översynsutredningens rapport. att med 113 röster mot 88 bifalla förbundsstyrelsens yrkande att beslut om översutredningens rapport ska avgöras i dag. Votering begärdes av Barbro Andersson, Kommunal Mitt. Rösträkning begärdes av Johan Berntsson, Kommunal Väst. Rösträkningen utföll med röstsiffrorna 113 röster för förbundsstyrelsens yrkande, och 88 röster för Johan Berntssons och Eva-Lena Jacobssons yrkande. Tre ombud avstod från att rösta. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över översynsutredningens rapport i de delar där det inte fanns några motförslag. att med 114 röster mot 90 bifalla Carina Lenngrens yrkande om bifall till ändring av mål nr 8. Votering begärdes av Marcelo Rojas, Kommunal Stockholms län. Rösträkning begärdes av Carina Lenngren, Kommunal Stockholms län. Rösträkningen utföll med röstsiffrorna 114 röster för Carina Lenngrens yrkande, och 90 röster för förbundsstyrelsens yrkande. att bifalla förbundsstyrelsens och Anne-Lii Jönssons yrkande om justering av texten när det gäller regionala fackliga ombud (RFO). att bifalla Anki von Esséns Walldéns yrkande när det gäller mål nr 12. att bifalla Anki von Essen Walldéns yrkande när det gäller mål nr 13. att bifalla Kristina Landströms tilläggsyrkande. 55

Kongressordförande: Ulf Gustafsson DAGORDNINGENS PUNKT 13 Förbundsstyrelsens utlåtande och förslag till förändringar i förbundets stadgar samt förbundsstyrelsens utlåtande över stadgeutredningens rapport och i samband därmed behandling av utlåtande över motioner Kongressordföranden: Jag föreslår följande arbetsordning under dagordningens punkt 13: Först föredras stadgeutredningens rapport och därefter debatteras densamma. Sedan avslutas debatten och rapporten bordläggs. Därefter hanteras alla motioner. När vi har fattat beslut om motionerna går vi vidare och fattar beslut om dagordningens punkt 11 Beslut om instruktioner för förtroendevalda revisorer, och dagordningens punkt 30 Förbundsstyrelsens utlåtande över resereglementsutredningens rapport. Därefter fattar vi beslut om stadgeutredningens rapport Beslut att godkänna den föreslagna arbetsordningen. Stadgeutredningens rapport Lena Andersson, förbundsstyrelsens föredragande, inledde dagordningens punkt 13 med att göra ett antal förtydliganden i stadgeutredningens rapport på sidorna 25, 26 och 28. När det gäller självskrivna ledamöter till avdelningens representantskap på sidan 25, så ska texten om anställt regionalt skyddsombud (RSO) givetvis strykas. På sidan 26 ska det stå att om ordförande och kassör avgår under verksamhetsåret ska nyval av efterträdaren äga rum. På sidan 28 som handlar om revision ska det stå att uppgiftsbeskrivningen för de förtroendevalda revisorerna ska delges på avdelningarnas årsmöten så att de är kända i organisationen. ONSDAGEN DEN 1 JUNI 2016 Eftermiddagens förhandlingar. Kongressordförande: Ulf Gustafsson Stadgeutredningens rapport Lena Andersson, förbundsstyrelsens föredragande, föredrog stadgeutredningens rapport, och yrkade bifall till densamma. Debatt I debatten deltog: Mirja Räihä, Kommunal Stockholms län Eva Törnblom-Pettersson, Kommunal Västra Svealand Ann-Christine Nilsson, Kommunal Stockholms län Markus Svensson, Kommunal Sydväst Johan Berntsson, Kommunal Väst Annelie Grahn, Kommunal Västerbotten Malin Ragnegård, Kommunal Bergslagen Ann-Christine Steneryd, Kommunal Bergslagen Bengt Hackberg, Kommunal Sydväst Anette Abramsson, Kommunal Västerbotten Martin Sjösten, Kommunal Skåne Micke Lingåker, Kommunal Stockholms län 56

Claudia Pedrini, Kommunal Väst Carina Lenngren, Kommunal Stockholms län Laura Sumanen, Kommunal Västra Svealand Per Andersson, Kommunal Västerbotten Eva-Lena Jacobsson, Kommunal Sydväst Zara Leghissa, Kommunal Norrbotten Lena Andersson, förbundsstyrelsens föredragande Niklas Rengen, förbundskontoret Peter Larsson, förbundskontoret Per Holmström, förbundsstyrelsens föredragande Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över stadgeutredningens rapport. Yrkande av Mirja Räihä om ändring på rubriken i 21 mom 5 till Motioner från avdelningar. Yrkande av Mirja Räihä och Carina Lenngren om att stryka skrivningarna om arbetsplatsklubbar i 23 mom 1, 2, 14 och 16. Yrkande av Mirja Räihä och Malin Ragnegård om att stryka det nya förslaget om val av arbetsplatsombud i 23 mom 14, och att nuvarande skrivning som finns i stadgarna ska gälla framöver. Tilläggsyrkande av Mirja Räihä till stadgeutredningens rapport om att utreda och återkomma med förslag om att kongressen kan få valberedningens förslag samt lista på inkomna nomineringar senast 14 dagar innan kongressens början. Yrkande av Eva Törnblom-Pettersson om ändring i 20 Revision, mom 1 Revisorer, samt 23 Avdelningar, mom 9 Revision: Att i stället för tre förtroendevalda revisorer ändra till fyra ordinarie förtroendevalda revisorer. Att i stället för en suppleant som ersätter när någon ordinarie revisor är varaktigt förhindrad till att välja två suppleanter som ersätter vid behov. Yrkande av Ann-Christine Nilsson om ändring i 23 mom 9 när det gäller antal suppleanter: För granskning av väljer årsmötet, i samma ordning som är reglerat för val av styrelse, tre förtroendevalda revisorer samt erforderligt antal suppleanter som avdelningen beslutar, dock minst en. Yrkande av Ann-Christine Nilsson om att den gamla texten i 23 mom 9 om inträdesordning ska kvarstå: Suppleanter inträder vid förhinder för en ordinarie revisor i den ordning de vid valet erhållit röstetal, eller i den ordning de upptagits vid valet. Yrkande av Ann-Christine Nilsson om ändring i 20 mom 1 när det gäller antal suppleanter: Kongressen väljer bland medlemmarna för en mandatperiod av tre år, tre förtroendevalda revisorer samt tre suppleanter. Suppleanterna inträder om en ordinarie revisor är förhindrad att delta i revisionen, i den ordning de vid valet erhållit röstetal, eller i den ordning de upptagits vid valet. Yrkande av Markus Svensson om att texten i stadgarna ändras till klubb/arbetsplatsklubb på samtliga ställen där det står arbetsplatsklubb. Yrkande av förbundsstyrelsen om bifall till Markus Svenssons yrkande. Yrkande av Annelie Grahn och Micke Lingåker rörande 4 mom 4 Tillfälligt medlemskap om att stryka den delen som säger att det tillfälliga medlemskapet övergår i ett ordinarie om det inte sagts upp efter sex månader, och ersätta detsamma med att medlemskapet avslutas per automatik om inte medlemmen själv tagit ett aktivt beslut om att söka ordinarie inträde. Yrkande av Malin Ragnegård om att nuvarande skrivning i stadgarna ska kvarstå när det gäller mom 14 Sektioner om att utse ombud. Yrkande av Ann-Christine Steneryd om att samma skrivning i 17 mom 1 som gäller för övriga uppdrag även ska gälla förbundsledningen, det vill säga att man ska kunna inneha uppdraget under hela mandatperioden). Yrkande av Bengt Hackberg och Eva-Lena Jacobsson om bifall till Markus Svenssons yrkande om klubb/arbetsplatsklubb. Yrkande av Bengt Hackberg och Claudia Pedrini om att avslå fjärde att-satsen i stadgeutredningens rapport, det vill säga att kommande stadgeutredning ska utreda avdelningskassörens roll till 2019 års kongress. 57

Tilläggsyrkande av Anette Abramsson om att femte att-satsen i stadgeutredningens rapport ska kompletteras med: Att kommande stadgeutredningen ska utreda antalet ledamöter i förbundsledningen samt huruvida förbundsledningen ska ingå i förbundsstyrelsen till nästa kongress. Yrkande av Martin Sjösten om att ändra skrivningen i stadgarna när det gäller att utse skyddsombud på sidan 33 till: Medlemmarna föreslår och sektionsstyrelsen utser skyddsombud i den ordning som arbetsmiljölagen föreskriver. Yrkande av Claudia Pedrini när det gäller 17 mom 5 om att kassörsrollen förblir oförändrad. Yrkande av Carina Lenngren om avslag på begreppet arbetsplatsklubbar. Yrkande av förbundsstyrelsen rörande 23 mom 14 om att arbetsplatsen utser arbetsplatsombud och skyddsombud, och att sektionen fasställer detsamma. Sektionen ska protokollföra val av arbetsplatsombud och skyddsombud. Yrkande av förbundsstyrelsen om att den nya stadgeutredningen får i uppdrag att utreda valberedningens arbetssätt till 2019 års kongress. Yrkande av förbundsstyrelsen om att förbundsstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med kommande valberedning ta fram valberedningsinstruktioner ur ett transparant perspektiv som ska användas inför 2022 års kongress. Yrkande av Mirja Räihä om bifall till förbundsstyrelsens förslag om valberedningens arbetssätt. Yrkande av Laura Sumanen om bifall till förbundsstyrelsens förslag om arbetsplatsklubbar. Yrkande av Per Andersson om bifall till förbundsstyrelsens förslag till 23 mom 14. Yrkande av Bengt Hackberg, Ann-Christine Nilsson och Zara Leghissa om avslag på femte att-satsen alternativt en förändring så att inte begreppet klubb låses till en enda form. Yrkande av Ann-Christine Nilsson om återremiss av utredningen om arbetsplatsklubbar. att bordlägga förbundsstyrelsens utlåtande över stadgeutredningens rapport. DAGORDNINGENS PUNKT 33 Utdelning av Stora Kulturpriset, Lilla Kulturpriset, Civilkuragepriset, Kommunalarnas pris, Demokrati- och solidaritetspriset och Kämpepriset Förbundsordförande Annelie Nordström och komikern Özz Nujen delade ut ovanstående priser. DAGORDNINGENS PUNKT 13 A Stadgefrågor Dagordningens punkt 13:1 Avgiftsbefrielse Motion A:1 A:1 Avgiftsbefrielse Enskild medlem, sektion Bollnäs, Kommunal Mitt När våra medlemmar gör militärtjänst eller volontärarbete utomlands får de betala full medlemsavgift fast de inte har någon inkomst. Sjukskrivna och föräldralediga medlemmar behöver bara betala lägsta nivån fast de har inkomst, medan till exempel volontärarbetare gör sitt arbete oavlönat. 58

att medlemmar som gör militärtjänst eller volontärarbete blir avgiftsbefriade under tiden. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion A:1 I motion A:1 yrkas att medlemmar som gör militärtjänst eller volontärarbete blir avgiftsbefriade under tiden. Förbundsstyrelsen anser att avgiftsbefrielse endast bör ges när det kan motiveras av särskilda skäl, och att avgiftsbefrielse bör användas restriktivt. Undantag från denna linje anses inte vara motiverat i samband med militärtjänst eftersom man vid tjänstgöring hos försvarsmakten får ersättning från försvarsmakten. Undantag anses inte heller motiverat i samband med volontärarbete eftersom de medlemmar som utför volontärarbete placeras i lägsta avgiftsklass. Medlemmar som på grund av dubbelt medborgarskap gör militärtjänst utanför Sverige kan ansöka om avgiftsbefrielse. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion A:1. Debatt I debatten deltog: Ellinor Nord, Kommunal Mitt Lotta Lundén, förbundsstyrelsens föredragande Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motion A:1. Yrkande av Ellinor Nord om att avgiftsbefria volontärarbetare som inte erhåller någon form av ersättning. Yrkande av Lotta Lundén om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motion A:1. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion A:1. Dagordningens punkt 13:2 - Beräkning av medlemsavgift Motionerna A:2-A:10 A:2 Förändring av medlemsavgift Enskild medlem, sektion Vännäs, Kommunal Västerbotten I dag räknas vår medlemsavgift ut efter vår årslön, i vilken även eventuell OB-ersättning är inräknad. Detta medför att personer som jobbar mycket obekväm arbetstid får betala en högre medlemsavgift än de som jobbar mindre OB-tid. Detta trots att den som jobbar mindre (OB-tid) kan ha en högre grundlön. Det ska inte kosta medlemmen mer i medlemsavgift att jobba mycket obekväm arbetstid. att Kommunals medlemsavgift endast ska räknas ut utifrån grundlön. Motionen avslås av avdelningen 59

A:3 Fackföreningsavgiften Enskild medlem, sektion Landstinget Östergötland, Kommunal Öst Jag anser att fackföreningsavgiften är för hög. Vi har på grund av det svårt att värva nya medlemmar, och många av de befintliga medlemmarna lämnar Kommunalarbetareförbundet. Förslaget är att införa ett fast maxbelopp för fackföreningsavgiften och att avgiften räknas på grundlönen. OB-ersättningen kan vi väl ändå få behålla då vi får jobba på obekväm arbetstid. att det införs ett rimligt maxbelopp för fackföreningsavgiften och att medlemsavgiften räknas på grundlönen. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen A:4 Fackföreningsavgiften Enskild medlem, sektion Landstinget Östergötland, Kommunal Öst Jag anser att fackföreningsavgiften är för hög. Vi har på grund av det svårt att värva nya medlemmar, och många av de befintliga medlemmarna lämnar Kommunalarbetareförbundet. Förslaget är att införa ett fast maxbelopp för fackföreningsavgiften. att det införs ett rimligt maxbelopp för fackföreningsavgiften och att avgiften räknas på grundlönen. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen A:5 Fackföreningsavgiften Enskild medlem, sektion Landstinget Östergötland, Kommunal Öst Jag anser att fackföreningsavgiften är för hög. Vi har på grund av det svårt att värva nya medlemmar, och många av de befintliga medlemmarna lämnar Kommunalarbetareförbundet. Förslaget är att införa ett fast maxbelopp för fackföreningsavgiften. att det införs ett rimligt maxbelopp för fackföreningsavgiften. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen A:6 Medlemsavgift till Kommunal Enskild medlem, sektion SU Sahlgrenska, Kommunal Väst Medlemsavgiften i Kommunal ska "nå ända upp till himmelen". Vi tycker att det är viktigt att vara solidarisk och betala efter bärkraft. att det inte ska finnas något tak på medlemsavgiften. 60

A:7 Medlemsavgift Enskild medlem, sektion Kungälv, Kommunal Väst Avgiften blir för hög om man arbetar mycket ena året och går ner mycket i inkomst året efter. Orsak till utträde ur förbundet blir att det är för dyrt. Avgiften borde kunna revideras i efterhand. att medlemsavgiften borde kunna sänkas i efterhand om lönen sjunker radikalt. Motionen avslås av avdelningen A:8 Medlemsavgift Enskild medlem, sektion SU Östra, Kommunal Väst Medlemsavgiften bör sänkas. Detta för att kunna värva nya medlemmar men också ett incitament för att behålla medlemmar! att Kommunal sänker medlemsavgiften. Motionen avslås av sektionen A:9 Medlemsavgiften Sektion, sektion SU Östra, Kommunal Väst Det ska inte "straffa sig" när man arbetar extra. Medlemsavgiften ska endast tas på procentsatsen på grundlönen, inte på övertid och retroaktiv lön. att förbundet verkar för att medlemsavgiften endast tas på procentsatsen på grundlönen. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen A:10 Fackavgift Enskild medlem, sektion Vilhelmina, Kommunal Västerbotten I dagsläget beräknas fackavgift på totala lönen med reseersättning, OB samt övertid. Jag tycker att detta är orättvist. I stället vore det mer rättvist att beräkna avgiften på grundlönen. att Kommunals medlemsavgift beräknas på grundlönen. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motionerna A:2-A:10 I motionerna A:3 första att-satsen, A:4 första att-satsen och A:5 yrkas att det införs ett rimligt maxbelopp på fackföreningsavgiften. I motionerna A:2, A:3 andra att-satsen, A:4 andra att satsen och A:10 yrkas att medlemsavgiften endast ska räknas utifrån grundlön I motion A:7 yrkas att medlemsavgiften borde kunna sänkas i efterhand om lönen sjunker radikalt I motion A:6 yrkas att det inte ska finnas något tak på medlemsavgiften. I motion A:9 yrkas att medlemsavgiften endast tas på procentsats på grundlönen. I motion A:8 yrkas att Kommunal sänker medlemsavgiften. 61

Nuvarande avgiftssystem har funnits sedan den 1 mars 2014 efter att avgiftskommitténs förslag antogs på kongressen 2013. Ledstjärnor i avgiftskommitténs arbete med att se över vårt dåvarande avgiftssystem var att systemet ska vara lätt att förstå, lätt att administrera, oberoende av betalningssätt, trygga våra intäkter och upplevas som rättvist. Det avgiftssystem som antogs och som nu har varit i bruk i ca två år består av sex avgiftsklasser. För de tre lägre avgiftsklasserna sänktes avgiften jämfört med det dåvarande genomsnittliga avgifterna. För de tre högre avgiftsklasserna blev det en mindre höjning av avgiften jämfört med det dåvarande genomsnittliga avgifterna. 51 procent av medlemmarna fick, med det nya förslaget, en sänkt medlemsavgift. Det nya avgiftssystemet innebär ett golv och ett tak samt att avgiften är enhetlig för alla avdelningar och är lättare att förklara för våra medlemmar. Indelningen i avgiftsklasser, med golv och tak, gör att man kan planera sina utgifter på ett bättre sätt än tidigare då det är samma avgift varje månad som ska betalas. Det är också lättare att anpassa de tekniska och administrativa rutiner till fasta belopp, och det innebär att i dagsläget är en återgång till tak eller procentberäkning på bruttolön alternativt grundlön inte aktuellt. Avgiftsklassernas storlek baseras på de kostnader förbundet har för försäkringar, administrativ verksamhet och facklig verksamhet. Varje klass består av tre delar försäkringar, förbundsdel och avdelningsdel. Till det tillkommer i förekommande fall en avgift för a-kassan. Kongressen/förbundsmötet ska årligen ta ställning till avdelningsdel samt förbundsdel. Förbundsstyrelsen ska årligen fastställa premierna för medlemsförsäkringarna samt indexeringen av avgiftsklasserna. Vilken avgiftsklass en medlem hamnar i är beroende av vilken genomsnittlig bruttoinkomst medlemmen hade föregående år. OB-, jour- och beredskapstillägg ingår i många medlemmars grundlön och är därmed svåra att exkludera. För att beräkningsgrunden för medlemsavgiften ska upplevas rättvis, har beslut fattats att OB-, jour- och beredskapstillägg ska ligga till grund för beräkningen för alla medlemmar. Administrativa rutiner gör gällande att den som får en väsentlig permanent förändring kan få sin avgiftsklass reducerad under pågående kalenderår. Medlemmen ska i sådana fall höra av sig till medlemscentren för justering. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion A:7 besvarad samt att avslå motionerna A:2-A:6 och A:8-A:10. Debatt I debatten deltog: Jan von Eichwald, Kommunal Väst Anette Holmgren, förbundsstyrelsens föredragande Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A:2-A:10. Yrkande av Jan von Eichwald om bifall till motionerna A:2, A:3 andra att-satsen, A:4 andra att-satsen, A:6, A:9 och A:10. Yrkande av Anette Holmgren om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A:2-A:10. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A:3 första att-satsen, A:4 första att-satsen, A:5, A:7 och A:8. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A:2, A:3 andra att-satsen, A:4 andra att-satsen, A:6, A:9 och A:10. 62

Dagordningens punkt 13:3 - Förbundets ändamål Motionerna A:11-A:12 A:11 Arbetsplatsnära fackligt arbete Enskild medlem, sektion Skellefteå, Kommunal Västerbotten Vad är arbetsplatsnära fackligt arbete? Ända sedan begreppet arbetsplatsnära fackligt arbete myntades inom förbundet har det funnits olika syn på vad som menas med just arbetsplatsnära fackligt arbete. Inför verksamhetsplanering 2015 togs det fram ett dokument Arbetsplatsnära fackligt arbete i Kommunal. Dokumentet beskrev målen och metoder med det arbetsplatsnära fackliga arbetet. Trots detta finns det fortfarande olika syn på vad arbetsplatsnära fackligt arbete är. Vad står då i stadgarna som kan ge den enskilde medlemen och förtroendevalda vägledning i vad Kommunal har för uppgift? Det står att Kommunals uppgift är att tillvarata medlemmarnas intressen på arbetsmarknaden och i samhällslivet i övrigt. Jag anser att skrivningen i dag är för luddig i förhållande till begreppet arbetsplatsnära fackligt arbete. Genom en förändring av ändamålsparagrafen ändras fokus till att det är på arbetsplatsen i första hand som det fackliga arbetet sker. att första meningen i stadgarna 2 mom 2 ändras till "Kommunals uppgift är att tillvarata medlemmarnas intressen på arbetsplatsen, arbetsmarknaden och i samhället i övrigt". A:12 Kommunals uppgift är feministisk Enskild medlem, sektion Gullmarsplan, Kommunal Stockholms län Kommunals medlemmar missgynnas av den ojämnställda arbetsmarknaden. För att vårt arbete ska värderas lika högt som manligt dominerade yrken krävs en feministisk kamp. Kommunal som fackförbund bär lösningarna på många av samhällets problem när det kommer till jämställdhet; den fackliga kampen för bättre arbetsmiljö, för bättre arbetstider, för arbetskläder, för fler kollegor, för jämställda löner är en feministisk kamp för ett jämställt samhälle mellan kvinnor och män. Kommunal är i dag, i allt utom våra stadgar, ett feministiskt fackförbund. Våra medlemmar drabbas av den rådande könsmaktsordningen och därför måste vi, inför såväl de andra LO-förbunden som i facklig-politisksamverkan, tydliggöra vår uppgift. att 2 mom 2 uppgift Kommunal ska också verka för en samhällsutveckling på demokratisk socialistisk grundval innebärande( ) jämställdhet mellan kvinnor och män. ska ändras till Kommunal ska också verka för en samhällsutveckling på demokratisk socialistisk och feministisk grundval innebärande( ) jämställdhet mellan kvinnor och män. Utlåtande över motionerna A:11-A:12 I motionerna A:11 och A:12 yrkas att förbundet gör förändringar i ändamålsparagrafen dels genom att tydliggöra att Kommunals uppgift är att tillvarata medlemmarnas intressen på arbetsplatsen, och dels genom att tillföra att Kommunal även ska verka för samhällsutveckling på feministiskt grundval. 63

Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning i motion A:11 om att det är på arbetsplatsen som det fackliga arbetet i första hand ska ske, och att det bör tillföras stadgarna. Det arbetsplatsnära fackliga arbetet handlar om att medlemmarnas vardag på jobbet alltid ska stå i centrum för Kommunal. Kommunal ska erbjuda kunskap och verktyg för att medlemmarna ska kunna påverka sin situation på jobbet. Kommunal ska även synliggöra arbetsvillkoren i debatten, värva medlemmar och jobba aktivt med organisering. Arbetsplatsnära fackligt arbete är ett förhållningssätt som ska prägla allt vi gör. Förbundsstyrelsen anser, precis som motionären anför i motion A:12, att Kommunal driver en feministisk kamp för ett jämställt samhälle. Kommunal har påvisat att det framför allt är kvinnor i arbetaryrken som har otrygga anställningar, som har låg kontroll över när och hur arbetsuppgifter ska utföras och som har lägst lön. Kommunal driver, förutom rätten till heltid och trygga anställningar, en rad åtgärder för att möjliggöra kvinnors heltidsarbete, till exempel en anpassad barnomsorg som är tillgänglig även på kvällar, nätter och helger. Tillgången till äldreomsorg måste även säkerställas. Förbundsstyrelsen anser vidare att en förändring i ändamålsparagrafen behövs och ska vara utformad så att alla medlemma kan känna igen sig. Det centrala som förenar alla medlemmar är ett demokratiskt, feministiskt samhälle med rättvisa och jämlika villkor, där alla har rätt till bra och utvecklande arbeten. Vi vet att medlemmarna ser olika på hur detta demokratiska och feministiska samhälle ser ut, men det som förenar alla är att samhället ska bygga på en generell välfärdspolitik, lika för alla. Förbundsstyrelsen anser därmed att Kommunal ska verka för en samhällsutveckling på feministiskt grundval eftersom det tydligare speglar Kommunals uppgift. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motionerna A:11-A:12. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A:11-A:12. Dagordningens punkt 13:4 Förrättning av val Motionerna A:13-A:14 A:13 Stadgarna 23 Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst För att ge fler medlemmar möjlighet att rösta, ser jag fördelar med att låta medlemmar komma till sektionen veckan innan årsmötet för att få förtidsrösta. Information samt valberedningens förslag kan bifogas kallelsen till årsmötet. I kallelsen informeras det om att det vid årsmötet kan bli en omröstning och att då faller den inkomna förtidsrösten bort. På sektionen bör det också finnas kortare information om de som är valbara för de olika uppdragen som man kan rösta på. att Kommunal ändrar stadgarna så att medlemmarna har möjlighet att förtidsrösta på sektionen gällande uppdrag i styrelsen. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen 64

A:14 Förtidsröstning på årsmöte Enskild medlem, sektion Trollhättan, Kommunal Vänerväst Då många av Kommunals medlemmar arbetar obekväma arbetstider eller av annan orsak inte har möjlighet att gå på årsmötet, bör det finnas andra sätt att rösta på och därmed kunna göra sig hörda och kunna vara med att påverka. Därför tycker jag att det borde vara möjligt att få förtidsrösta, antingen på Kommunals expedition, ge fullmakt till annan medlem eller via brev/mejl. Inför vårt förra årsmöte försökte jag att få möjlighet till detta, men nekades till detta då det inte står i stadgarna. Jag anser därför att ett tillägg om detta borde införas i stadgarna, och att de lokala klubbarna/sektionerna ger möjlighet till alla sina medlemmar att få rösta. att möjlighet till förtidsröstning införs i stadgarna och att de lokala klubbarna/sektionerna gör det möjligt. Utlåtande över motionerna A:13-A:14 I motion A:13 och A:14 första att-satsen yrkas att stadgarna ska ändras så att medlemmarna har möjlighet att förtidsrösta på sektionen, gällande uppdrag i styrelsen. I motion A:14 andra attsatsen yrkas att de lokala klubbarana/sektionerna gör det möjligt. Förbundsstyrelsen har förståelse för motionärens tanke att fler ska få möjlighet att rösta på de uppdrag som ska leda sektionens arbete. Det finns redan i dag en möjlighet i stadgarna att göra detta, så kallad allmän omröstning. Det innebär att man kan förlägga röstningen över flera dagar i en valurna på en bestämd plats eller på flera bestämda platser. Det kräver dock stora resurser och är inte ett heltäckande koncept, om inte majoritet i valen uppnås. Då innebär det att röstningen av de poster som inte uppnått majoritet sker på årsmötet i sedvanlig ordning. Förbundsstyrelsen anser inte att röstningsförfarandet rent praktiskt går att förenkla ytterligare, utan att äventyra den demokratiska processen. För att säkerställa denna måste de röstberättigande vara närvarande på mötet. Förbundsstyrelsen anser däremot att fler sektioner kan använda sig av allmän omröstning, och att sektionerna ska fortsätta arbeta med att så många medlemmar som möjligt kommer till sektionens årsmöte. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motionerna A:13-A:14 besvarade. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A:13-A:14. Dagordningens punkt 13:5 - Gratis medlemskap Motionerna A:15-A:19 A:15 Fritt medlemskap Sektion, sektion Mora Hälso Sjukvård, Kommunal Bergslagen För några år sedan togs tre månaders fritt medlemskap bort för medlemmar under 26 år. Vi vill att det införs igen, det kan vara ett sätt att lättare värva unga till Kommunal. 65

att tre månaders fritt medlemskap införs för alla under 26 år som skriver in sig i förbundet. Motionen avslås av avdelningen A:16 Medlemsvärvning Enskild medlem, sektion Västerås Hälso Sjukvård, Kommunal Bergslagen Medlemskapet ska vara fritt de tre första månaderna. att medlemskapet ska vara fritt de tre första månaderna. Motionen avslås av avdelningen A:17 Gratis medlemskap i tre månader för de som är under 26 år Enskild medlem, sektion Leksand, Kommunal Bergslagen Gratis medlemskap i tre månader för de som är under 26 år. att gratis medlemskap i tre månader för medlemmar under 26 år införs för att locka flera yngre medlemmar. Motionen avslås av avdelningen A:18 Tre månader gratis medlemskap till unga upp till 25 år Enskild medlem, sektion Mölndal, Kommunal Väst Under kongressen 2013 fattades beslut om att ta bort tre månaders gratis medlemskap till nya unga medlemmar upp till 25 år. I januari 2015 är medlemsantalet för unga under 25 år 7 procent. Att erbjuda tre månaders gratis medlemskap till unga är ett sätt att fånga ungdomarnas uppmärksamhet i det fackliga arbetet samt en möjlighet för att öka medlemsantalet bland unga. att alla nya unga medlemmar ska få tre månaders gratis medlemskap. A:19 Gratis medlemsavgift för ungdomar de tre första månaderna Sektion, sektion Köping, Kommunal Bergslagen Gratis avgift för ungdomar de tre första månaderna. att ungdomar upp till 25 år ska få möjlighet till gratis medlemskap de tre första månaderna. Motionen avslås av avdelningen 66

Utlåtande över motionerna A:15-A:19 I motion A:15 yrkas att tre månaders fritt medlemskap införs för alla under 26 år som skriver in sig i förbundet. I motion A:16 yrkas att medlemskapet ska vara fritt de tre första månaderna. I motion A:17 yrkas att gratis medlemskap i tre månader för medlemmar under 26 år införs för att locka flera yngre medlemmar. I motion A:18 yrkas att alla nya unga medlemmar ska få tre månaders gratis medlemskap. I motion A:19 yrkas att ungdomar upp till 25 år ska få möjlighet till gratis medlemskap de tre första månaderna. Motionärerna yrkar på fritt medlemskap de tre första månaderna för olika medlemsgrupper samt för alla. Förbundsstyrelsen anser att medlemsavgiften i sin konstruktion så långt som möjligt ska tillämpas lika för alla medlemmar. Undantag från denna princip bör endast göras då det kan motiveras av särskilda skäl och bör användas restriktivt för att inte urholka trovärdigheten och solidariteten i avgiftssystemet. År 2007 infördes två avgiftsfria månader för nya medlemmar under 26 år och år 2013 togs det bort. En viss effekt fanns då det var nytt, men visade sig långsiktigt inte ha någon mätbar, positiv effekt. Förbundsstyrelsen anser därför att stadigvarande erbjudande om gratismånader tenderar att tappa sin effekt och är alldeles för kostsamma. Förbundsstyrelsen tror mer på att använda avgiftsfria månader i form av tidsbegränsade kampanjer som riktas till speciellt utvalda målgrupper där extra insatser kan vara nödvändiga. Ett gratis medlemskap under tre månader är ett kraftfullt sätt att sänka trösklarna till medlemsinträdet. Erbjuds detta i ett skede där det både finns starka incitament för att bli medlem, och då Kommunal dessutom driver frågor för den utvalda målgruppen som också kommuniceras effektivt, kan detta ge stor utväxling. Konkreta planer för sådana kampanjer finns under 2016. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motionerna A:15-A:19. Debatt I debatten deltog: Claudia Pedrini, Kommunal Väst Hillevi Good, förbundsstyrelsens föredragande Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A:15-A:19. Yrkande av Claudia Pedrini om bifall till motionerna A:15 och A:17. Yrkande av Hillevi Good om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A:15-A:19 att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A:16, A:18 och A:19. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A:15 och A:17. Dagordningens punkt 13:6 - Karenstid för rättshjälp Motionerna A:20-A:29 A:20 Karens för nya medlemmar Enskild medlem, sektion Kristianstad/NÖ/sjukvård & service, Kommunal Skåne Jag tycker att man ska ha varit inskriven som medlem i minst en månad innan Kommunal hjälper medlemmen med ett ärende. Detta för att det finns personer som skriver in sig när problemet har uppstått, vi hjälper medlemmen med ärendet gentemot arbetsgivare, och sedan betalar inte medlemmen in någon medlemsavgift. Detta är som att ta en försäkring när det redan brinner i huset. 67

att nya medlemmar ska ha minst en månads karens i medlemskapet. A:21 Inträdeskrav i Kommunal Enskild medlem, sektion Luleå, Kommunal Norrbotten Vilken väg ska Kommunal välja, att vara solidarisk eller individualistisk? Du kan i dag skriva in dig och få hjälp direkt av Kommunal om du får problem, vilket är beundransvärt så givmilda Kommunal är. Men jag ser mitt Kommunal som en försäkran för att slippa något, likt en försäkring jag tecknar, för om utifall något händer så kan försäkringen täcka en del av min förlust. Jag kan dock inte komma i efterhand och teckna min försäkring, utan måste genom åren betala för den. Det är intressant vad ett försäkringsbolag säger om jag ringer och vill försäkra min stulna bil, nedbrunna kåk och så vidare. Nej, dags för Kommunal att införa ett krav på medlemskap i minst exempelvis en månad innan man kan få hjälp. Detta skulle kanske ge fler medlemmar (högre organisationsgrad) som väljer att stanna kvar och inte gå in och ur Kommunal efter sina behov för att nyttja Kommunals hjälp! att en karensmånad införs innan hjälp kan fås och att detta även gäller vid strejk. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen A:22 En kalendermånads karens för individärenden vid inträde i Kommunal Enskild medlem, sektion Kävlinge/Staffanstorp, Kommunal Skåne I dag skriver man in sig i Kommunal och blir medlem från och med den första dagen i den kalendermånad man skrivit in sig. Detta förpliktigar organisationen att hjälpa medlemmen med olika ärenden som inträffat innan inskrivningsdatumet. Vi har i ett flertal ärenden sett arbetstagare som skrivit in sig när de varit föremål för arbetsrättsliga åtgärder från arbetsgivaren. I flera fall så har vi haft arbetstagare som när de fått hjälpen av oss sedan lämnat Kommunal. Droppen för oss, och väldigt många av våra medlemmar, blir när individen återigen blir föremål för åtgärd hos arbetsgivaren och ånyo skriver in sig. Detta har lett till att sektionen blir nerringd av arga medlemmar som menar att det inte längre finns fog för att de behöver vara med och betala sina avgifter. Det räcker att de skriver in sig igen när de får problem. Detta sprider sig och är oerhört svårt att försvara. att vid inträde i Kommunal är första kalendermånaden karens för individärenden som inträffat innan inskrivningsdatumet. 68

A:23 Karens för hantering av medlemsärende vid inträde i förbundet Sektion, sektion Kävlinge/Staffanstorp, Kommunal Skåne I dag skriver man in sig i Kommunal och blir medlem från den första i den kalendermånad man skriver in sig. Detta görs utan någon egentlig prövning i ärendet. Med den skrivningen måste organisationen hjälpa medlemmen med ärende som inträffat innan ansökningsdatumet, och som kan vara när som helst i månaden. Vi har i ett flertal ärenden sett arbetstagare som skriver in sig när de blir föremål för arbetsrättsliga åtgärder från arbetsgivaren, och som sedan sektionen varit tvungna att driva. Det finns fall där arbetstagare har fått hjälp av oss och sedan lämnat Kommunal. Droppen för oss, och väldigt många av våra medlemmar, blir när en av dessa individer återigen blir föremål för åtgärd från arbetsgivaren och då ånyo skriver in sig och får hjälp av oss. Detta har spridit sig på både arbetsplatsen och i kommunen, och sektionen har blivit nerringd av arga medlemmar som vill lämna Kommunal. De anser att det inte längre finns skäl att betala avgift till oss, och att det räcker att skriva in sig igen när något händer och få hjälp. att vid inträdesansökan i Kommunal och medlemskapets första kalendermånad, kan Kommunal pröva om de ska driva individärende som inträffat vid eller innan inträdesansökans datum. A:24 Karens för medlemsärende vid inträde i förbundet Sektion, sektion Kävlinge/Staffanstorp, Kommunal Skåne I dag skriver man in sig i Kommunal och blir medlem från och med den första dagen i den kalendermånad man skrivit in sig. Detta görs utan någon egentlig prövning i ärendet. Med den skrivningen måste organisationen hjälpa medlemmen med olika ärenden som inträffat innan ansökningsdatumet, som kan vara i mitten eller slutet av en månad. Vi har i ett flertal ärenden sett arbetstagare som skrivit in sig när de varit föremål för arbetsrättsliga åtgärder från arbetsgivaren. Det finns fall där arbetstagare har fått hjälp av oss och sedan lämnat Kommunal. Droppen för oss, och väldigt många av våra medlemmar, blir när individen återigen blir föremål för åtgärd hos arbetsgivaren och ånyo skriver in sig och får hjälp. Detta har lett till att sektionen blir nerringd av arga medlemmar som menar att det inte längre finns fog för att de ska behöva vara med och betala sina avgifter. Det räcker att de skriver in sig igen när de får problem. Detta sprider sig och är oerhört svårt att försvara. Vi har medlemmar som lämnat Kommunal på grund av detta. att vid inträdesansökan i Kommunal och medlemskapets första kalendermånad, kan Kommunal pröva om de ska driva individärende som inträffat vid eller innan inträdesansökans datum. A:25 Hantering av ärenden som inträffat innan medlemskap Enskild medlem, sektion Malmö/Fritid, service & teknik, Kommunal Skåne Enligt våra rekryterare får de ofta frågan eller påståendet: Varför ska vi vara medlemmar i Kommunal, vi får ju allt ändå? Om vi behöver mer hjälp är det bara att skriva in sig. Varför betala medlemsavgift hela tiden? Ni andra är ju dumma som gör det, det behövs inte. 69

Det är detta som sprids av potentiella medlemmar. Eftersom det är på detta viset kan vi aldrig uppfattas som professionella. Detta är ju ett av Kommunals mål. Att vara så desperata att få fler medlemmar är inte heller professionellt. Var är vår stolthet? Vi kan likna detta vid att köra bil utan försäkring. När man har krockat, så tecknar man försäkring och begär ersättning. Menar vi allvar med vårt mål att uppfattas som professionell organisation, så kan vi inte godkänna att hantera ärenden som uppstått innan man är medlem i Kommunal. att Kommunal enbart hanterar ärenden som uppstått efter att man tecknat medlemskap och blivit godkänd som medlem. A:26 Spärrtid för medlemskap Enskild medlem, sektion Ale, Kommunal Väst I dag upplever jag att fler och fler börjar använda facket som en tjänst eller försäkring. De bara går in i när det blir problem. Så fort Kommunal löst problemet, så går det ur igen för att spara pengar tills nästa gång det blir problem. Detta är väldigt frustrerande för de medlemmar som troget betalar sin medlemsavgift, både i motgång och i medgång. att Kommunal inför spärrtid på tre månader för medlemskap för medlemmar som väljer att gå ur och in i facket vid flera tillfällen efter behov. Motionen avslås av avdelningen A:27 Karenstid medlemskap Enskild medlem, sektion Ale, Kommunal Väst Det finns individer som aktivt väljer att inte tillhöra Kommunal tills dess de hamnar i svårigheter och behöver hjälp. Då blir de medlemmar och får hjälp direkt för att sedan, ibland till och med dagen efter, begära utträde igen. Detta trots "uppsägningstiden" på tre månader. Som medlem och som fackligt förtroendevald finner jag en enorm frustration över detta. Personligen tycker jag att det är lite av ett hån mot de som valt att tillhöra Kommunal även om de själva inte behöver hjälp, de som är medlemmar av solidaritet till sina kamrater. Jag tror därför att införandet av en karenstid mellan inträde i Kommunal och berättigande till hjälp kan få många av dessa "hoppjerkor" att förstå att Kommunal inte är en "tjänst" eller en slags försäkring som kan användas när helst det behagar dem själva. Det kan hjälpa dem att förstå att Kommunal är en sammanslutning av arbetstagare som i solidaritet med varandra vill stå starka mot arbetsgivaren i såväl med- som motgång. att kongressen beslutar att införa en karenstid för medlemskap i Kommunal. Motionen avslås av avdelningen 70

A:28 Solidariska tanken med medlemskap Enskild medlem, sektion Majorna, Linné, Kommunal Väst I dag kan oorganiserade skriva in sig som medlem i Kommunal och få hjälp samma dag, även med sådant som hänt långt innan de skrev in sig som medlem. Varje dag skriver Kommunal Direkt in nya medlemmar via webben när de ringer dit för att få hjälp. Vissa av dessa kanske har varit yrkesverksamma inom Kommunals avtalsområde i många år men valt att stå utanför. När något händer som gör att de behöver hjälp, kan de helt utan kvalifikationstid skriva in sig enbart för att skaffa sig det skydd/stöd som berättigar en medlem i Kommunal. Därefter väljer flera att gå ur. När detta sker bryts den solidariska tanken med att vi är många medlemmar som blir starka tillsammans. Alla andra medlemmar skriver in sig solidariskt när de anställs eller strax efter, och är sedan medlemmar under sitt yrkesverksamma liv, oavsett om de behöver hjälp och stöd eller inte, just utifrån den solidariska tanken att vi ska vara många och starka tillsammans. Nu har flera medlemmar reagerat och tröttnat på denna osolidariska möjlighet och funderar på att lämna Kommunal för att göra likadant. Med anledning av detta föreslår jag att det införs någon typ av kvalifikationsklausul i stadgarna. Detta innebär att man inte kan få hjälp av Kommunal med något som hänt innan det att man blir registrerad som medlem. Solidaritet med de som är solidariska medlemmar eller solidaritet med de som väljer att osolidariskt utnyttjar systemet? att en kvalifikationsklausul skrivs in i stadgarna 4. Motionen avslås av avdelningen A:29 Karens Sektion, sektion SLSO Sjukvård Norr, Kommunal Stockholms län Vi har på sektionen erfarit att man går med i Kommunal när man riskerar disciplinära åtgärder från arbetsgivaren, och att man då är väl medveten om att den möjligheten finns. Jag kan ha förståelse för att man som ung och oerfaren först förstår medlemskapets värde när man själv riskerar sin anställning. Men när man har jobbat ett antal år och medvetet ställer sig utanför Kommunal, då är det väl motiverat med en karenstid för att Kommunal ska biträda i problem med arbetsgivaren? Själva fenomenet med att gå med i Kommunal när man själv har fått problem, riskerar att urholka föreningen och skapar frågor om meningen med att vara långsiktig medlem i Kommunal på arbetsplatserna. att Kommunal inför en karenstid för att bli företrädd av Kommunal efter ingått medlemskap på tre månader för medlemmar över 25 år eller efter två års anställning. Motionen avslås av avdelningen 71

Utlåtande över motionerna A:20-A:29 I motion A:21 yrkas att en karensmånad införs och att det även gäller vid strejk. I motionerna A:20, A:22-A:24, och A:27 yrkas en månads karens i medlemskapet. I motion A:25 yrkas att Kommunal enbart hanterar ärenden som uppstått efter att man tecknat medlemskap och blivit godkänd som medlem. I motion A:26 yrkas att Kommunal inför spärrtid på tre månader för medlemskap för medlemmar som väljer att gå ur och in i facket vid flera tillfällen efter behov, och i motion A:29 yrkas att Kommunal inför en karenstid för att bli företrädd av Kommunal efter ingått medlemskap på tre månader för medlemmar över 25 år eller efter två års anställning. I motion A:28 yrkas att en kvalifikationsklausul skrivs in i stadgarna 4. Gemensamt för motionärerna är att de på olika sätt föreslår en form av karenstid för medlemskapet, så att nyblivna medlemmar inte ska få hjälp med händelser som inträffat före inträdet i Kommunal. Under år 2015 valde drygt 50 000 personer att gå med i Kommunal. Vi vet inte hur många av dessa som har valt att bli medlemmar för att få hjälp med något som inträffat innan de blev medlemmar, och som efter att ha fått hjälp med sitt ärende valt att avsluta sitt medlemskap. Förbundsstyrelsens uppfattning är att detta osolidariska beteende ändå tillhör ovanligheterna. Förbundsstyrelsen anser inte att det skulle stärka Kommunal att utforma stadgarna utifrån ett fåtal medlemmars osolidariska agerande. Tvärtom behöver inte varje enskild person beviljas medlemskap. Det kan prövas utifrån olika omständigheter och från fall till fall. En karenstid kan få allvarliga konsekvenser för enskilda medlemmar. Det kan hända att medlemmar som verkligen förtjänar hjälp råkar ut för en händelse som kräver omedelbar handling av Kommunal under karenstiden. Ett exempel på detta är om en medlem blir uppsagd från sitt arbete utan saklig grund under sina första medlemsmånader. Karensen skulle i så fall medföra att Kommunal inte skulle kunna bistå medlemmen. Det gör det svårare att förklara medlemskapets värde, människors lika värde och själva grundidén med fackligt arbete för den medlemmen. Det kan också leda till en oförståelse för varför hen ska vara medlem i Kommunal. Medlemsrekrytering inför en strejk är ett mycket viktigt vapen. Det handlar ytterst om att kunna påvisa styrka och det gör vi genom att ha många medlemmar. Dessutom finns inget mönster på att de medlemmar som skrivs in inför en strejk begär utträde efter konflikten. Tvärtom tenderar medlemmarna stanna kvar även efter konflikten. Alla medlemmar i Kommunal har samma värde. Kommunal värnar om alla medlemmar, de som nyss blivit medlemmar och de som varit medlem under en längre tid. Vår inställning är att alla som vill ska kunna gå med och få hjälp vid behov. Förbundsstyrelsen ser också att majoriteten av de som går med och får hjälp direkt även stannar kvar som medlemmar. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motionerna A:20-A:29. Debatt I debatten deltog: Claudia Pedrini, Kommunal Väst Anna Skarsjö, Kommunal Väst Robert Darelius, Kommunal Vänerväst Gösta Klinteberg, Kommunal Skåne Felix Finnveden, Kommunal Stockholms län Tea Pettersson, Kommunal Väst Patrik Enkvist, Kommunal Västerbotten Joakim Bernhardsson, Kommunal Väst Lotta Lundén, förbundsstyrelsens föredragande 72

Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A:20-A:29. Yrkande av Claudia Pedrini om bifall till motion A:28. Yrkande av Anna Skarsjö, Felix Finnveden och Patrik Enkvist om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A:20-A:29. Yrkande av Robert Darelius och Tea Pettersson om bifall till motionerna A:23 och A:24. Tilläggsyrkande till motion A:20 av Gösta Klinteberg om att medlem som gjort ett aktivt beslut om utträde ska ha en karens om tre månader. Yrkande av Tea Pettersson om bifall till Gösta Klintebergs tilläggsyrkande. Yrkande av Gösta Klinteberg om bifall till motion A:20. Yrkande av Lotta Lundén om avslag på Gösta Klintebergs tilläggsyrkande. Yrkande av Lotta Lundén om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A:20-A:29. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A:21, A:22, A:25, A:26, A:27 och A:29. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A:23 och A:24. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion A:28. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion A:20. Dagordningens punkt 13:7 - Kommunal i förändring Motion A:30 A:30 Kommunal i förändring Enskild medlem, sektion Askim, Frölunda, Högsbo, Kommunal Väst Kommunal igångsatte för ett antal år sedan ett välkommet och synnerligen eftersatt arbete när det gällde att fokusera och organisera de befintliga eller potentiella medlemmarna som jobbade i den skattefinansierade sektorn, utan att för den skull ha kommun eller landsting som arbetsgivare. Tyvärr har allt inte blivit bra i det arbetet. Samarbetet mellan offentligt och privat inom förbundet där goda tips och idéer mellan inriktningarna har inte bestått av öppna spjäll utan av stängda murar. Agitatorerna exempelvis har inte de offentliga fått ta till sig trots att det skulle passat som hand i handske med det medlemsnära arbetet på vissa arbetsplatser. Inte heller har det varit självklart hur de privata medlemmarna ska organiseras. Just nu är det sektionen men där lokaler och annat oftast betalas av en offentlig arbetsgivare. Inte heller betalar de privata arbetsgivarna i enlighet med vad de offentliga har gjort för fackligt arbete. Kanske är det ett misstag att privata och offentliga ska dela samma sektion. Kanske behöver vi också delas in i branscher organisatoriskt för att bli bättre på att utveckla våra yrken. Lokalfackligt skiljer sig förutsättningarna åt. Ett regionalt fackligt ombud har i dag större befogenheter att bedriva fackligt arbete än lokala fackliga företrädare på sektionsexpeditioner. Det är också uppenbart att de offentliga fackliga företrädarna verkar ses som en belastning. I vart fall är det tydligt när man läser vad som kommer ut från förbundsexpeditionen. Häckar på sektionsexpeditionerna i stället för att möta medlemmarna är den återkommande kritiken. De försök som görs lokalavtalsmässigt för att förbättra villkor och förutsättningar möts med skepsis och fnysningar. 73

Kommunal är uppenbarligen inne i en centraliseringsprocess. Allt ska vara likt, inte likvärdigt. Det kan handla om studier, det kan handla om vilka utåtriktade kampanjer (när- var- hur) eller hur medlemmar bäst tas om hand. Samtidigt finns stora förbättringsområden att genomföra när det gäller "hur". Kommunal genomför en resa där målet verkar vara en organisation som klarar av att snabbt föra ut lika budskap, oavsett vart i landet man huserar, men som inte är intresserade av människor som tänker själva. De förtroendevalda kanske är ett minne blott. Kanske har vi snart Byggnads situation som i årtionden styrts och ställts av sina ombudsmän, och som trots år av återuppbyggnadsarbete ser små tecken till en levande förtroendemannaorganisation. Det som ligger om hörnet oroar. Och fler borde inkluderas i analysen av vart Kommunal är på väg. Om vi framgent ska vara en folkrörelse eller en PR-byrå. Utvecklingen inom Kommunal har visat att det behövs balanser. När makt koncentreras hos ett fåtal är det sällan något positivt. Att stärka fler led i organisationen att göra Kommunal mer federativt tror jag vi skulle tjäna på. Därför är det nog dags att göra ett omtag. Fundera över det som har genomförts utifrån många synpunkter. För det var sannolikt inte bra förr utan att det för den skull är särdeles mycket bättre nu. Analyser behöver göras utifrån vetande och inte tyckande. Vad har blivit bättre? Vad har blivit sämre? För privata? För offentliganställda? För medlemmar? För medlemmar med förtroendeuppdrag? Frågan är om Kommunal orkar med en sådan analys? att ändra stadgarna 3 Förbundets organisation men följande nya inledning Kommunal är en sammanslutning av avdelningar som delar Kommunals ändamål och värderingar. samt en ny 3 Avdelningar i samma paragraf och att 23 moment 1 första meningen avslutas med ska avdelning bildas. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion A:30 I motion A:30 yrkas att ändra stadgarna 3 Förbundets organisation med följande inledning Kommunal är en sammanslutning av avdelningar som delar Kommunals ändamål och värderingar. samt en ny 3 Avdelningar i samma paragraf och att 23 moment 1 första meningen avslutas med ska avdelning bildas. Motionären beskriver att hen inte anser att allt blivit bra i det utvecklingsarbete som skett i Kommunal när det gäller hur vi organiserar medlemmar och samarbetet mellan offentligt och privat har fungerat. Motionären menar vidare att Kommunal är inne i en centraliseringsprocess och ser en risk att det inte är de förtroendevalda som kommer att styra förbundet i framtiden. Motionären vill därför att Kommunal blir mer av en federation. Förbundsstyrelsen har förståelse för att det kan finnas en frustration över hur organisationsförändringarna i Kommunal har genomförts eller inte har genomförts för att hänga med i en föränderlig värld. Vissa delar av Kommunals verksamhet har medvetet centraliserats med hänvisning till att vi är ett Kommunal, där förbundsstyrelsen har sett ett behov av att vara tydligare med att vi behöver göra mer lika. Ett exempel på detta är studier, som motionären tar upp, där förbundsstyrelsen fattat beslut om att de förtroendevalda ska ha en likvärdig utbildning i hela landet och som utgår från ett centralt framtaget utbildningsmaterial. Detta har beslutats för att Kommunal ska ge alla förtroendevalda samma grundläggande utbildningsförutsättningar i hela landet. När det gäller hur verksamheten däremot ska bedrivas ligger den frågan fortfarande hos avdelningarna att besluta. 74

Vad det gäller sektioners bildande är detta en fråga för respektive avdelning att fatta beslut om. Sektioner kan se ut på många olika sätt de kan exempelvis vara branschsektioner, företagssektioner eller geografiska sektioner. Det är avdelningarna som ansvarar för att ge sektionerna de förutsättningar som de behöver exempelvis för fackligt arbete när det gäller tillgången till lokaler och möjligheten till fackligt arbete, oavsett vem arbetsgivaren är. Förbundsstyrelsen håller inte med om att Kommunal skulle tjäna på att bli mer federativa. I motsats till motionären befarar förbundsstyrelsen att det skulle leda till en svårighet att fatta strategiska beslut för medlemmarna i Kommunal eftersom de alltid skulle kunna överprövas av avdelningarna. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion A:30. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion A:30. Dagordningens punkt 13:8 - Kongress/förbundsmöte Motionerna A:31-A:33 A:31 Stadgarna 21 Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst För att engagera och förenkla för medlemmarna att skriva motioner bör man kunna skriva motioner på nätet. I dag kan man skriva till kongressen, men möjligheten borde finnas hela tiden. Återkoppling på inkomna motioner måste förbättras och göras till en rutin, samt att vid varje utbildning och arbetsplatsbesök lämna information om var man kan skriva in sin motion för att kunna påverka. att Kommunal ändrar stadgarna så att medlemmarna kan skriva motioner till kongress och förbundsmöten via internet och Kommunals hemsida och att Kommunal upprättar klara riktlinjer och rutiner för att återkoppla motioner. Motionen avslås av sektionen Motionens första att-sats avslås av avdelningen. Motionens andra att-sats bifalles av avdelningen. A:32 Stadgeändring för motionsordning till förbundsmöte Enskild medlem, sektion Universitetssjukhuset, Kommunal Stockholms län År 2013 tog kongressen beslutet att ta bort möjligheten att avdelningen kan ta en motion till förbundsmötet som sin egen från en medlem. Med den nya ordningen tycker jag att den demokratin som ska genomsyra en öppen organisation helt har urholkats. Som organisation uppmanar vi medlemmar att de ska vara aktiva och vara med och påverka organisationen som man är medlemmar i. Nu har de bara rätt att påverka vart tredje år. För att vara en attraktiv organisation som ständigt ska kunna utvecklas framåt, så ska man ständigt kunna komma med förslag som förbättrar och stärker organisationen. Det gör att jag vill återgå till den gamla ordningen och än en gång ge medlemmar möjlighet att få inflytande i organisationen. 75

att Kommunals stadgar återställs så att avdelningarna åter får motionsrätt till förbundsmötet. A:33 Stadgeändring angående motionsordning till förbundsmöten Enskild medlem, sektion Väst, Kommunal Stockholms län År 2013 tog kongressen beslut om att ta bort möjligheten för avdelningar att ta en motion till förbundsmötet som sin egen från en medlem. Med den nya ordningen tycker vi att demokratin som ska genomsyra en öppen organisation helt har urholkats. Som organisation uppmanar vi medlemmar att vara aktiva och vara med och påverka den organisation som man är med i. Nu har vi bara möjliget att påverka vart tredje år. För att vara en attraktiv organisation som ständigt ska kunna utvecklas framåt, så måste man regelbundet kunna komma med förslag som förbättrar och stärker organisationen. l dagsläget så är det bara vart tredje år som vi kan påverka, och detta innebär även att resultatet kan dröja hela sex år för en motion som behöver utredas. att 21 mom 7 Motioner återinförs i stadgarna. Utlåtande över motionerna A:31-A:33 I motion A:31 yrkar motionären en stadgeändring så att medlemmar kan skriva motioner till kongressen och förbundsmöte via internet och Kommunals hemsida, och att Kommunal upprättar klara riktlinjer för att återkoppla motioner. I motionerna A:32 och A:33 yrkas att Kommunals stadgar återställs så att avdelningarna åter får motionsrätt till förbundsmötet. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning att det är viktigt med engagerade medlemmar och att det ska vara lätt att skriva motioner. Som ett led i det har medlemmar under en period inför denna kongress haft möjlighet att skriva in motioner elektroniskt via internet. Med anledning av det positiva gensvaret är tanken att även inför efterkommande kongresser fortsätta ge medlemmar möjligheten att skriva motioner via internet. Förbundsstyrelsen anser att det inte finns någon begränsning när man får skriva en motion till kongressen. Motionen behandlas dock inte förrän året innan det är kongress, och risken är därmed att motionen är inaktuell eller att det är för sent att agera i frågan. Förbundet arbetar sedan många år med en strukturerad verksamhetsplaneringsprocess med en kontinuerlig verksamhetsplanering och uppföljning av hela verksamheten inklusive de beslut som fattas av kongress och förbundsmöte. Besluten som fattas på kongresser och förbundsmöten påverkar hela organisationen och behöver även följas upp av avdelningar och sektioner. Avdelningar och kongressombud har ett stort ansvar för att återkoppla kongressens och förbundsmötens beslut. Som stöd finns ett antal styrdokument samt information på internet. Utifrån dessa stöddokument ska varje avdelning lokalt ansvara för planering så att uppföljning och återkoppling sker. I motionerna A:32 och A:33 yrkas en stadgeändring om en ändrad motionsordning till förbundsmöten. Som motionärernas skriver är det viktigt att Kommunal är en attraktiv organisation som ständigt ska utvecklas framåt, och att man alltid ska kunna komma med förslag som förbättrar och stärker organisationen. 76

Innan år 2013 hade avdelningarna motionsrätt till förbundsmötena. Nu har avdelningarna rätt att skicka in en särskild fråga till förbundsmötet som ska handla om Kommunals organisation. Enligt stadgarna ska den särskilda frågan skickas in senast fyra månader innan förbundsmötet. Förutom det har avdelningar möjlighet att när som helst under året lämna idéer som bidrar till att förbättra och stärka organisationen till förbundsstyrelsen. Tanken är att dessa idéer snabbt ska fångas upp och handläggas av förbundsstyrelsen. Flertalet av besluten som fattas på kongressen ska verksställas och följas upp av hela organisationen under kongressperioden. Många ger uttryck för att man inte hinner med de uppdrag som ska fullföljas. Tiden mellan kongresserna är därför avgörande för att uppnå bästa möjliga resultat. Att återinföra motionsrätten på förbundsmöten skulle innebära att fler uppgifter tillkommer. Avslutningsvis innebär inte motionsrätten till förbundsmötet någon förändring för medlemmarna eftersom de endast har motionsrätt till kongressen. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion A:31 besvarad samt att avslå motionerna A:32-A:33. Debatt I debatten deltog: Carina Lenngren, Kommunal Stockholms län Micke Lingåker, Kommunal Stockholms län Lotta Lundén, förbundsstyrelsens föredragande Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A:31-A:33. Yrkande av Carina Lenngren och Micke Lingåker om bifall till motion A:32. Yrkande av Lotta Lundén om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A:31-A:33. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A:31 och A:33. att med försöksvotering med handuppräckning bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion A:32. Votering begärdes av Carina Lenngren, Kommunal Stockholms län. Kongressordförande: Lia Scheding DAGORDNINGENS PUNKT 34 VAL Dagordningens punkt 34:1 Val av förbundsordförande Valberedningens sammankallande Lena Byström: Valberedningen presenterade sitt förslag till val av förbundsordförande i går. Valberedningens sammankallande yrkade bifall till förslaget att välja Berit Müllerström till förbundsordförande. Veronica Lindholm har dragit tillbaka sin kandidatur. Berit Müllerström och Tobias Baudin presenterade sig för kongressen. Veronica Lindholm informerade om varför hon har avsagt sig kandidaturerna till förbundsordförande och tredje vice ordförande. 77

Debatt I debatten deltog: Mikael Thuresson, Kommunal Skåne Margareta Brevenstam, Kommunal Sydväst Johanna Svensson, Kommunal Vänerväst Åsa Andersson, Kommunal Mitt Hans Elf, Kommunal Öst Anna Skarsjö, Kommunal Väst Anneli Palmklint, Kommunal Norrbotten Lena Kidsten, Kommunal Sydost Ellenor Smids, Kommunal Bergslagen Bo Johansson, Kommunal Vänerväst Christel Algback, Kommunal Skåne Erika Bartholdsson, Kommunal Vänerväst Maria Palm, Kommunal Vänerväst Siri Reinhag, Kommunal Stockholms län Ellinor Nord, Kommunal Mitt Felix Finnveden, Kommunal Stockholms län Helén Jönsson, Kommunal Skåne Lena Dalstam, Kommunal Vänerväst Mona Larsson Törnqvist, Kommunal Öst Margareta Bohman, Kommunal Stockholms län Lowisa Lowe Anderzon, Kommunal Stockholms län Lena Jonsson, Kommunal Mitt Maritha Mähler, Kommunal Mellersta Norrland Patrik Enkvist, Kommunal Västerbotten Ann-Christine Steneryd, Kommunal Bergslagen Anne-Lii Jönsson, Kommunal Skåne Mohamed Shemesani, Kommunal Skåne Loa Mothata, Kommunal Mitt Helen Maxe, Kommunal Västerbotten Beslut Följande förslag förelåg: Valberedningens förslag att välja Berit Müllerström till förbundsordförande för en mandatperiod på tre år. Yrkande av Mikael Thuresson, Hans Elf, Lena Kidsten, Bo Johansson, Christel Algback, Maria Palm, Siri Reinhag, Ellinor Nord, Felix Finnveden, Helén Jönsson, Mona Larsson Törnqvist, Margareta Bohman, Lena Jonsson och Anne-Lii Jönsson om bifall till valberedningens förslag till val av ordförande. Yrkande av Margareta Brevenstam, Johanna Svensson, Åsa Andersson, Anna Skarsjö, Anneli Palmklint, Ellenor Smids, Erika Bartholdsson, Lena Dalstam, Lowisa Lowe Anderzon, Maritha Mähler, Patrik Enkvist, Ann-Christine Steneryd, Mohamed Shemesani, Loa Mothata och Helen Maxe om att välja Tobias Baudin till förbundsordförande. Yrkande av Johanna Svensson och Erika Bartholdsson om att valet ska förrättas med sluten omröstning. Valet förrättades med sluten omröstning där samtliga ombud röstade. att med 118 röster mot 86 välja Tobias Baudin till förbundsordförande för en mandatperiod på tre år. Tal av Tobias Baudin, nyvald förbundsordförande Tobias Baudin tackade för förtroendet att bli vald till förbundsordförande. 78

Dagordningens punkt 34:2 Val av förste vice ordförande Valberedningens sammankallande Lena Byström: Valberedningen presenterade sitt förslag till val av förste vice ordförande i går. Valberedningen yrkar bifall till förslaget att välja Per Holmström till förste vice ordförande. Berit Müllerström tackade för alla nomineringar. Hon informerade att hon avsäger sig kandidaturerna till förste vice ordförande och tredje vice ordförande till förmån för Christina Dahlström. Christina Dahlström, Per Holmström, Christina Zedell, Lisa Bengtsson och Majlene Ahlgren presenterade sig för kongressen. Debatt I debatten deltog: Åsa Andersson, Kommunal Mitt Christine Marttila, Kommunal Väst Lena Eldståhl, Kommunal Bergslagen Lena Kidsten, Kommunal Sydost Arnstein Mogstad, Kommunal Stockholms län Ellinor Nord, Kommunal Mitt Laura Sumanen, Kommunal Västra Svealand Liselott Ljung, Kommunal Skåne Hans Elf, Kommunal Öst Anki von Essen Walldén, Kommunal Stockholms län Beslut Följande förslag förelåg: Valberedningens förslag att välja Per Holmström till förste vice ordförande för en mandatperiod på tre år. Yrkande av Åsa Andersson om att välja Majlene Ahlgren till förste vice ordförande. Yrkande av Christine Marttila, Arnstein Mogstad och Laura Sumanen om att välja Lisa Bengtsson till förste vice ordförande. Yrkande av Lena Eldståhl, Lena Kidsten, Ellinor Nord, Liselott Ljung, Hans Elf och Anki von Essen Walldén om bifall till valberedningens förslag. Valet förrättades med sluten omröstning där samtliga ombud röstade. att med 147 röster välja Per Holmström till förste vice ordförande för en mandatperiod på tre år. Valet utföll med 147 röster för Per Holström, 52 röster för Lisa Bengtsson, 3 röster för Majlene Ahlgren, 1 röst för Christina Zedell, och 1 röst för Christina Dahlström. Tal av Per Holmström, nyvald förste vice ordförande Per Holmström tackade för förtroendet att bli vald till förste vice ordförande. Dagordningens punkt 34:3 Val av andre vice ordförande Valberedningens sammankallande Lena Byström: Valberedningen presenterade sitt förslag till val av andre vice ordförande i går. Valberedningen yrkar bifall till förslaget att välja Lenita Granlund till andre vice ordförande tillika avtalssekreterare, och att valet sker med acklamation. Det finns inga ytterligare nomineringar. Lenita Granlund presenterade sig för kongressen. Beslut att med acklamation välja Lenita Granlund till andre vice ordförande tillika avtalssekreterare för en mandatperiod på tre år. 79

Tal av Lenita Granlund, nyvald andre vice ordförande Lenita Granlund tackade för förtroendet att bli vald till andre vice ordförande. Dagordningens punkt 34:4 Val av tredje vice ordförande Valberedningens sammankallande Lena Byström: Valberedningen presenterade sitt förslag till val av tredje vice ordförande i går Christina Dahlström. Valberedningen yrkar bifall till förslaget att välja Christina Dahlström till tredje vice ordförande. Lena Byström presenterade de övriga nominerade till tredje vice ordförande Christina Zedell, Lisa Bengtsson och Majlene Ahlgren. Debatt I debatten deltog: Ann-Christine Steneryd, Kommunal Bergslagen Bo Johansson, Kommunal Vänerväst Siri Reinhag, Kommunal Stockholms län Arnstein Mogstad, Kommunal Stockholms län Hans Elf, Kommunal Öst Jeanette Johansson, Kommunal Väst Lena Kidsten, Kommunal Sydost Lena Jonsson, Kommunal Mitt Laura Sumanen, Kommunal Västra Svealand Daniel Hermansson, Kommunal Öst Christel Algback, Kommunal Skåne Beslut Följande förslag förelåg: Valberedningens förslag att välja Christina Dahlström till tredje vice ordförande för en mandatperiod på tre år. Yrkande av Ann-Christine Steneryd om att välja Christina Zedell till tredje vice ordförande. Yrkande av Bo Johansson, Hans Elf, Lena Jonsson och Christel Algback om bifall till valberedningens förslag. Yrkande av Siri Reinhag, Arnstein Mogstad, Jeanette Johansson, Lena Kidsten, Laura Sumanen och Daniel Hermansson om att välja Lisa Bengtsson till tredje vice ordförande. Valet förrättades med sluten omröstning där samtliga ombud röstade. att med 115 röster välja Lisa Bengtsson till tredje vice ordförande för en mandatperiod på tre år. Valet utföll med 115 röster för Lisa Bengtsson, 73 röster för Christina Dahlström, 14 röster för Majlene Ahlgren och 2 röster för Christina Zedell. Tal av Lisa Bengtsson, nyvald tredje vice ordförande Lisa Bengtsson tackade för förtroende att bli vald till tredje vice ordförande. Dagordningens punkt 34:5 Val av förbundsstyrelseledamöter Valberedningens sammankallande Lena Byström: Valberedningen presenterade sitt förslag till nomineringar av 16 ordinarie ledamöter i förbundsstyrelsen i går. Valberedningen yrkar bifall till förslag till 16 ordinarie ledamöter i förbundsstyrelsen: 80

Valberedningens förslag till ledamöter i förbundsstyrelsen Barbro Andersson Kommunal Mitt Cecilia Ljungqvist Kommunal Sydväst Ewa Glimhed Kommunal Skåne Frans Persic Kommunal Vänerväst Håkan Nilsson Kommunal Västerbotten Jenni Moverare Kommunal Vänerväst Jessica P Klemetsson Kommunal Stockholms län Mahlin Bergman Kommunal Sydost Maria Hallenberg Kommunal Väst Marianne Engberg Kommunal Norrbotten Onur Esinsel Kommunal Stockholms län Rolf Larsson Kommunal Västra Svealand Rose-Marie Andersson Kommunal Skåne Sara Sjölander Kommunal Mellersta Norrland Susanne Sjöqvist Kommunal Öst Zdenka Mardetko Kommunal Bergslagen Övriga nominerade Andrée Schwenk Anne-Li Rosengren Anne-Maria Noppa Dan Gabrielsson Emil Alalauri Hanna Ling Henrik Westman Kristina Landström Leif Nilsson Lena Kidsten Lotta Olesen Rosén Lowisa Lowe Anderzon Magnus Lunell Majlene Ahlgren Marcelo Rojas Maria Jörmalm Andersson Marika Olofsson Mikael Hansson Mirja Räihä Nancy Fridh Nicklas Gustafsson Patrik Enkvist Peder Berg Peter Svensson Susanne Karlsson Teija Pellgaard Ulf Hansson Återtagit sin nominering Faya Lahdou Siri Reinhag Christel Algback Per-Albin Halldin Kommunal Västra Svealand Kommunal Stockholms län Kommunal Bergslagen Kommunal Vänerväst Kommunal Bergslagen Kommunal Norrbotten Kommunal Mellersta Norrland Kommunal Västerbotten Kommunal Mellersta Norrland Kommunal Sydost Kommunal Sydväst Kommunal Stockholms län Kommunal Stockholms län Kommunal Mitt Kommunal Stockholms län Kommunal Sydväst Kommunal Öst Kommunal Väst Kommunal Stockholms län Kommunal Mellersta Norrland Kommunal Bergslagen Kommunal Västerbotten Kommunal Mellersta Norrland Kommunal Skåne Kommunal Sydost Kommunal Västra Svealand Kommunal Skåne Kommunal Stockholms län Kommunal Stockholms län Kommunal Skåne Kommunal Väst Debatt I debatten deltog: Anna Skarsjö, Kommunal Väst Malin Franzon, Kommunal Vänerväst Lennart Sandgren, Kommunal Vänerväst Erja Eloranta, Kommunal Bergslagen Ellinor Nord, Kommunal Mitt Lena Jonsson, Kommunal Mitt Åsa Selander, Kommunal Mellersta Norrland 81

Per Andersson, Kommunal Västerbotten Hans Elf, Kommunal Öst Swen Frank, Kommunal Bergslagen Krister Johansson, Kommunal Norrbotten Eva Törnblom-Pettersson, Kommunal Västra Svealand Anki von Essen Walldén, Kommunal Stockholms län Faya Lahdou, Kommunal Stockholms län Emily Palenzuela, Kommunal Sydost Åsa Andersson, Kommunal Mitt Bengt Hackberg, Kommunal Sydväst Laura Sumanen, Kommunal Västra Svealand Siri Reinhag, Kommunal Stockholms län Lotta Karlsson, Kommunal Västra Svealand Christel Algback, Kommunal Skåne Maritha Mähler, Kommunal Mellersta Norrland Per-Albin Halldin, Kommunal Väst Lena Kidsten, Kommunal Sydost Beslut Följande förslag förelåg: Valberedningens förslag till ledamöter i förbundsstyrelsen för en mandatperiod på tre år. Yrkande av Anna Skarsjö om att Maria Hallenberg och Mikael Hansson ska väljas till ledamöter i förbundsstyrelsen. Yrkande av Malin Franzon, Lennart Sandgren, Ellinor Nord, Lena Jonsson, Åsa Selander, Per Andersson, Hans Elf, Swen Frank, Krister Johansson, Anki von Essen Walldén, Faya Lahdou, Emily Palenzuela, Bengt Hackberg, Laura Sumanen, Siri Reinhag, Lotta Karlsson, Christel Algback och Per-Albin Halldin om bifall till valberedningens förslag. Yrkande av Erja Eloranta om att Dan Gabrielsson ska väljas till ledamot i förbundsstyrelsen. Yrkande av Eva Törnblom-Pettersson om att Teija Pellgaard ska väljas till ledamot i förbundsstyrelsen. Yrkande av Åsa Andersson om att Majlene Ahlgren ska väljas till ledamot i förbundsstyrelsen. Valet förrättades med sluten omröstning där 203 röstade och en avstod från att rösta på grund av strul med tekniken. att välja ledamöter i förbundsstyrelsen i enlighet med valberedningens förslag. Presentation av den nyvalda förbundsstyrelsen Ewa Glimhed, nyvald ledamot i förbundsstyrelsen, tackade å den nyvalda förbundsstyrelsens vägnar för förtroendet att bli valda till ledamöter i förbundsstyrelsen. Kongressordförande: Ulf Gustafsson 82

DAGORDNINGENS PUNKT 13 Dagordningens punkt 13:9 - Medlemmarnas demokratiska inflytande Motion A:34 A:34 Medlemmarnas demokratiska inflytande över vem som företräder dem gentemot arbetsgivaren Enskild medlem, sektion Mitt, Kommunal Stockholms län När grupper av anställda ursprungligen gick ihop och organiserade sig på arbetsplatsen för att förbättra sina villkor, var det naturligt att man valde, och därmed själva ägde frågan, vem som skulle företräda gruppen gentemot arbetsgivaren. Traditionellt inom Kommunal har medlemmarna direkt företrätts av sektions- eller klubbstyrelser som valts av medlemmarna på årsmötet. På grund av den förändrade arbetsgivarstrukturen för våra medlemsgrupper i Kommunal har mycket av det fackliga motpartsarbetet flyttats från förtroendevalda i sektions- och klubbstyrelser till särskilt utsedda förhandlingsansvariga och förhandlingsteam eller till regionala fackliga företrädare. När det gäller nominering och val av ledamöter i sektions- och klubbstyrelse garanteras medlemmarnas demokratiska inflytande i stadgarna. Samma tydlighet finns inte när det gäller förhandlingsansvariga och förhandlingsteam då dessa funktioner inte nämns i stadgarna. Regionala fackliga ombud skal enligt stadgarna utses av avdelningsstyrelsen, men det framgår inte om berörda medlemmar ska ha möjlighet att nominera ombud. Om vi kan säkerställa och öka medlemmarnas demokratiska inflytande över vem som ska företräda dem gentemot arbetsgivaren, så är jag övertygad om att det skulle leda till ökad aktivitet och stärka oss i att bygga upp arbetsplatsnära facklig verksamhet. att stadgarna ses över i syfte att säkerställa medlemmarnas demokratiska inflytande över vem som företräder dem gentemot arbetsgivaren. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion A:34 I motion A:34 yrkas att stadgarna ses över i syfte att säkerställa medlemmarnas demokratiska inflytande över vem som företräder dem gentemot arbetsgivaren. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning att det är medlemmarna som ska ha inflytande på vem som företräder dem gentemot arbetsgivaren. Förbundsstyrelsen föreslår i stadgeutredningen att det i stadgarna införs arbetsplatsklubbar, förhandlingsorganisationer på sektionsnivå och företagsorganisationer på avdelnings- och förbundsnivå där arbetsgivaren finns i mer än en sektion eller avdelning. Detta är ett led att öka demokratin för medlemmarna och få igång det arbetsplatsnära fackliga arbetet. 83

Förbundsstyrelsen vill att arbetsplatsombud som finns på arbetsplatser ska ha mandat att driva inflytandefrågor på arbetsplatsen. Detta är beskrivet i en ny fullmaktsordning där det framkommer vilka frågor som berörs. När en medlem utsetts till ett uppdrag och genomfört utbildningen Arbetsrätt och förhållningssätt ges en ställningsfullmakt. Förbundsstyrelsen anser att fullmaktsordningen är ett levande dokument och som därmed inte ska stadgeregleras. När det gäller uppdraget som regionalt facklig ombud menar förbundsstyrelsen att det är ett komplement till de arbetsplatser som inte har utsett något arbetsplatsombud. Det regionala fackliga ombudets huvudsakliga uppgift är att få igång det arbetsplatsnära fackliga arbetet. Förbundsstyrelsen anser även att det är bra om det regionala fackliga ombudet har en förankring bland medlemmarna, och att utgångspunkten är att ombudet i första hand kommer från den bransch i vilken ombudet ska verka inom. Förbundsstyrelsen menar att det är svårt att stadgereglera valförfarandet vid val av regionalt fackligt ombud, men vill poängtera att det regionala fackliga ombudet ska utföra sitt uppdrag på ett sätt som gör att medlemmarna har inflytande över de arbetsplatsnära frågorna. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion A:34 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion A:34. Dagordningens punkt 13:10 Medlemsavgift Motion A:35 A:35 Medlemsavgift Ska Kommunal klassindela medlemmen? Enskild medlem, sektion Syd, Kommunal Öst När man i dag beskriver de olika avgiftsnivåerna delar man in dem i klasser, avgiftsklasser. När man ska skriva om dem används ofta det kortare ordet, det vill säga klass, till exempel klass 1 tjänar mellan 0-10 000 kronor och så vidare. Ordet "klass" som har en jämförande innebörd är laddat med olika värderingar och används för att beskriva andra fenomen i samhället, som till exempel samhällsklasser, arbetarklass med mera. Resultatet blir att Kommunal via sitt avgiftssystem fortsätter att dela in medlemmen i olika klasser beroende på deras inkomst. Detta borde vara något som vi inom Kommunal ska verka för att arbeta bort med tanke på den socialistiska grundvalen och tanken om allas lika värde som vi verkar efter. Enklast vore att beskriva nivåerna som just nivåer, de är fastställda och inte jämförande på samma sätt. att lydelsen i Kommunals stadgar, 5 mom 2 Avgiftsklasser, ändras till följande lydelse: Mom 2 Avgiftsnivåer. Förbundets medlemmar placeras i avgiftsnivåer med hänsyn till inkomst. Med inkomst avses den genomsnittliga månadsinkomsten baserad på föregående års bruttolön (se tillämpningsanvisningar), erhållen ersättning från arbetslöshetsförsäkring samt av studiebidrag som är av lönekaraktär. Avgiften indelas i sex avgiftsnivåer, där lägsta avgiftsnivån är lägsta avgift och högsta avgiftsnivån utgör en maxavgift. och att som följd ändra ordet avgiftsklass till avgiftsnivå på förekommande ställen i stadgar och information till medlemmar. 84

Utlåtande över motion A:35 I motion A:35 första att-satsen yrkas att lydelsen i Kommunals stadgar, 5 mom 2 Avgiftsklasser, ändras till följande lydelse: Mom 2 Avgiftsnivåer. Förbundets medlemmar placeras i avgiftsnivåer med hänsyn till inkomst. Med inkomst avses den genomsnittliga månadsinkomsten baserad på föregående års bruttolön (se tillämpningsanvisningar), erhållen ersättning från arbetslöshetsförsäkringen samt av studiebidrag som är av lönekaraktär. Avgiften indelas i sex avgiftsnivåer, där lägsta avgiftsnivå är lägsta avgift och högsta avgiftsnivå utgör en maxavgift. I motion A:35 andra att-satsen yrkas att som följd ändra ordet avgiftsklass till avgiftsnivå på förekommande ställen i stadgar och information till medlemmar. Motionären yrkar på att ändra ordet avgiftsklass till ordet avgiftsnivå, eftersom man i dag beskriver de olika avgiftsnivåerna med det kortare ordet klass. Ordet klass är laddat med olika värderingar för att beskriva andra fenomen i samhället, till exempel samhällsklass, arbetarklass och så vidare. Kommunal ska verka för alla människors lika värde, och att ändra ordet klass till ordet nivå när vi beskriver vårt avgiftssystem är ett steg i rätt riktning. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion A:35. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion A:35. Dagordningens punkt 13:11 - Medlemskapet i Kommunal Motion A:36 A:36 Uppsägningstid från medlemskapet i Kommunal Enskild medlem, sektion Öst, Kommunal Stockholms län Av Kommunals övergripande verksamhetsplan för 2016 framgår följande: "11. Medlemskap i facket ingen självklarhet. Engagemanget sker alltmer utifrån den enskilda individens önskemål. Vi ser en ökad rörlighet. Människor kan välja att aktivera sig i tillfälliga nätverk, i stället för att gå in i livslångt föreningsmedlemskap. Det är en ökad konkurrens mellan fackföreningar. Försäkringslösningar ses som alternativ till facket liksom yrkesnätverk. Engagemang i enskilda frågor kan locka mer än att köpa hela paket. Det går snabbt att starta en Facebookgrupp eller liknande. När medlemmar tycker att facket rör sig för långsamt framåt väljer de att driva frågor utanför Kommunals regi. 12. Medlemmen vill vara i centrum. På riktigt! Medlemmen/kunden/mottagaren i centrum är en genomgående trend. Medlemmar kräver bra bemötande, vill inte bli behandlade som ett ärende utan som en människa. Facebook ger möjlighet för alla att recensera Kommunal, vilket görs. Förtroendefrågor, värderingar och varumärke blir viktigt, liksom att vara den lyssnande och serviceinriktade organisationen. 13. Allt mer sker via mobilen Det mobila formatet omformar vår livsstil och våra förväntningar. 30 procent av befolkningen använder sin smartphone flera gånger om dagen. Vi kräver direkt service och tillgänglighet 24-7-365. Det ska gå snabbt och enkelt att få kontakt med facket. Medlemmar förväntar sig att Kommunal bara är en knapptryckning bort. Allt mer sker via mobilen. Teknikutvecklingen går i en rasande fart, och vi måste hänga med!" 85

Här tycker jag att förbundet själv får med hur framtiden tänker. Att vi som förening kräver tre månader för att avsluta sitt medlemskap är föråldrat och ger till exempel ungdomar som är rörliga inom flera branscher, och som är visstidsanställda, betänkligheter på att söka medlemskap. Dessutom tror jag att om vi som förening ger medlemmar bättre möjligheter att lämna oss, gör att de också inte tvekar att komma tillbaka. Absolut kan det ju så klart ge konsekvenser av att medlemmar som blir missnöjda med oss som förening går ur för att sedan, vid eventuellt eget behov, söka medlemskap igen. Med å andra sidan kanske det gör oss som förening tydligare med vad vi kan göra tillsammans? Kanske kan vi i stället för att komma ifrån det ego-problemet införa ett återinträdesförbehåll? att en medlem ska kunna avsluta sitt medlemskap med en uppsägningstid på en månad och att Kommunal ser över ett eventuellt återinträdesförbehåll för person som söker återinträde för att hen behöver stöd för personlig del. Motionens första att-sats bifalles av avdelningen. Motionens andra att-sats avslås av avdelningen. Utlåtande över motion A:36 I motion A:36 yrkas att en medlem ska kunna avsluta sitt medlemskap med en uppsägningstid på en månad, och att Kommunal ser över ett eventuellt återinträdesförbehåll för person som söker återinträde för att hen behöver stöd för personlig del. Motionärens motiv till att förkorta uppsägningstiden är att nuvarande regler är föråldrade, och att det skulle öka rörligheten på ett positivt sätt. På kongressen 1998 fattades beslut om att ändra uppsägningstiden från sex månader till tre månader. Ett av skälen till den ändrade uppsägningstiden var att den inte skulle vara längre än den tid som gäller vid uteslutning enligt stadgarna 10 mom 1 Ej erlagd stadgeenlig avgift, vilken är tre månader. De flesta medlemmar som begär utträde anger inte orsaken till detsamma. Enligt våra rutiner ska därför sektionen ta kontakt med alla medlemmar som begärt utträde. Medlemmen ska ges möjlighet till ett personligt samtal. Tre månader ger sektionen förutsättning för att kunna genomföra denna rutin. I samtalet ska medlemmen få information om följderna av utträdet. Sektionen ska ta reda på orsaken till utträdet samt om medlemmen som söker utträde ur förbundet vill vara kvar som medlem i Kommunals a-kassa. Medlemmar som har begärt utträde på grund av att de är besvikna på Kommunal, och som ångrar sitt utträde när besvikelsen har lagt sig, ska kunna återta uppsägningen. I dessa fall räcker det med att medlemmen skickar e-post eller ringer till något av Kommunals medlemscenter i stället för att skriva in sig på nytt. Utifrån dessa tre perspektiv anser förbundsstyrelsen att uppsägningstiden även fortsättningsvis ska vara tre månader. Det bör poängteras att det endast är medlemmar som fortfarande har en anställning inom Kommunals verksamhetsområde som har tre månaders utträde. Om det visar sig att medlemmen ska vara medlem i ett annat förbund på grund av byte av yrke, sker övergången direkt. Förbundsstyrelsen anser inte att det föreligger något behov av att utreda om ett återinträdesförbehåll ska införas. Kommunal ska värna om alla medlemmar, både nyblivna medlemmar och medlemmar som söker återinträde, alla medlemmar har samma värde. Vår inställning är att alla som vill ska kunna gå med i Kommunal och få hjälp vid behov. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion A:36. 86

Debatt I debatten deltog: Pyret Due Hedlund, Kommunal Stockholms län Lotta Lundén, förbundsstyrelsens föredragande Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motion A:36. Yrkande av Pyret Due Hedlund om bifall till motion A:36 första att-satsen. Yrkande av Lotta Lundén om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motion A:36. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion A:36 andra att-satsen. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion A:36 första att-satsen. Dagordningens punkt 13:12 Medlemsmöten Motionerna A:37-A:41 A:37 Verksamhetsplaneringsmöte Sektion, sektion Malmö/Fritid, service & teknik, Kommunal Skåne Det är svårt att få medlemmarna att komma på verksamhetsplaneringsmöte som sektionerna ska ha i juni, juli eller augusti. Under denna årstid är medlemmarna inte så intresserade av att gå på sektionsmöte. att sektionen ska göra arbetsplatsbesök under samma tidsperiod och ställa frågan där också för att få in mer åsikter till sektionens fortsatta verksamhetsplanering och att sektionen har ett dokument som medlemmarna fyller i och som sektionen får in som underlag till sektionens verksamhetsplanering. Motionen avslås av avdelningen A:38 Verksamhetsplaneringsmöte Sektion, sektion Svalöv, Kommunal Skåne Det är svårt att få medlemmar att komma på verksamhetsmötet i juni, juli eller augusti. Utvärderingen från våra medlemmar är grunden för sektionens planeringsarbete, och det är av största vikt att säkerställa medlemmarnas möjlighet till påverkan. När inte medlemmarna kommer till oss får vi försöka komma till dem! att sektionen gör arbetsplatsbesök under juni, juli, augusti och ställer frågor utifrån fokusmålen och att sektionerna har ett gemensamt dokument som medlemmarna får fylla i, och som sektionerna kan ha som underlag för verksamhetsplaneringen. Motionen avslås av avdelningen 87

A:39 Verksamhetsplaneringsmöte Sektion, sektion Örkelljunga, Kommunal Skåne Det är svårt att få medlemmarna att komma på verksamhetsplaneringsmöte som sektionen ska ha i juni, juli, eller augusti. Medlemmarna är vid den årstiden inte så intresserade att gå på sektionsmöte. att sektionen ska göra arbetsplatsbesök under samma tidsperiod och ställa frågan där i stället för att få in mer åsikter för sektionens verksamhetsplanering och att sektionen har ett dokument som medlemmarna fyller i, som sektionen får in som underlag till sektionens verksamhetsplanering. Motionen avslås av avdelningen A:40 Verksamhetsplaneringsmöte Enskild medlem, sektion Malmö/Förskola/skola, Kommunal Skåne Det är svårt att få medlemmarna att komma på verksamhetsplaneringsmöte som sektionen ska ha i juni, juli eller augusti. Medlemmarna vid den årstiden är inte intresserade av att gå på sektionsmöte. att sektionen ska göra arbetsplatsbesök under samma/denna tidsperiod och ställa frågan där i stället för att få in mer åsikter för sektionens verksamhetsplanering och att sektionen har ett dokument som medlemmarna fyller i, som sektionen får in som underlag till sektionens verksamhetsplanering. Motionen avslås av avdelningen A:41 Medlemsmöten Enskild medlem, sektion Nordväst, Kommunal Öst I dag när det fackliga arbetet bedrivs via arbetsplatsnära arbete har medlemmar och de fackliga företrädarna en närmare kontakt. Det känns som om medlemsmötet för att verksamhetsplanera inte längre fyller någon funktion. Medlemmarna har i dag en annan väg att lämna synpunkter på, bland annat via arbetsplatsnära fackliga arbetet, egna handlingsplaner, arbetsplatsbesök, tre frågor och så vidare. Verksamhetsplaneringsmötet blir mer en upprepning, och färre och färre medlemmar deltar på detta möte, som ändå kräver tid och organisation för sektionerna att få till. Mycket är också redan styrt via förbund/avdelning ner till sektionen, och det blir mer "hurfrågor" för att genomföra beslutade aktiviteter och uppfyllelse av satta mål. Sektionsstrukturerna ser i dag också annorlunda ut, vilket också gör det svårt att ha gemensamma medlemsmöten. Andra forum skapas i stället, men inte som regelrätta öppna medlemsmöten. att verksamhetsplaneringsmötet tas bort ur stadgarna. 88

Utlåtande över motionerna A:37-A:41 I motionerna A:37-A:41 yrkas att sektionen ska göra arbetsplatsbesök under juni-augusti och ställa frågan där i stället för att få in mer åsikter till sektionens verksamhetsplanering, att sektionen har ett dokument som medlemmarna fyller i som sektionen får in som underlag till sektionens verksamhetsplaner och att verksamhetsplaneringsmötet tas bort ur stadgarna. Förbundsstyrelsen delar motionärernas syn på att Kommunal ska fokusera på att återgå till det arbetsplatsnära fackliga arbetet. Förbundsstyrelsen anser att sektionerna inte ska behöva ägna tid till frågor som redan är beslutade, utan i stället ägna tid till det arbetsplatsnära fackliga arbetet. Sektionernas verksamhetsplanering sker dels med utgångspunkt från de av kongressen/ förbundsmötet fastställda målen, och dels med utgångspunkt från avdelningarnas riktlinjer. Utifrån den övergripande verksamhetsplanen planerar sektionen sin verksamhet, och är därmed en del i genomförandet av den verksamhet som innebär att Kommunal når sina fastställda mål. Det innebär att vissa steg i planeringsprocessen redan är beslutade av kongress/förbundsmöte, förbundsstyrelse och/eller avdelningsstyrelse, och att sektionen inte är delaktig i vissa av dessa delprocesser. Stadgeutredningen har därför föreslagit att ta bort verksamhetsplaneringsmötet ur stadgarna. Det är dock viktigt att medlemmarna fortsättningsvis får möjlighet att bli engagerade, utöva inflytande över och få möjlighet att kunna påverka aktiviteterna i verksamhetsplanen. Medlemmarna ska ha inflytande över sektionens aktiviteter, och sektionen behöver redogöra för och följa upp det arbetsplatsnära fackliga arbetet. Det är upp till respektive sektion att planera hur man på bästa sätt kan fånga upp medlemmarnas engagemang och hur detta dokumenteras. Det kan till exempel ske via arbetsplatsbesök och/eller via medlemsmöten. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motionerna A:37-A:41 besvarade. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A:37-A:41. Dagordningens punkt 13:13 - Medlemsomröstning om avtalsbud Motion A:42 A:42 Medlemsomröstning om avtalsbud Enskild medlem, sektion Umeå trafik, Kommunal Västerbotten Det finns en klyfta mellan vad medlemmarna tycker att Kommunal ska gå med på och vad avtalsdelegationerna säger ja till. Detta blir tydligast vid avblåsta strejker, exempelvis när vi bussförare strejkade 2013. Vi strejkade framför allt för personalövertagandefrågan. Den var prioritet 1 för de flesta förare, och även vår förbundsordförande gick ut och sa att det var den viktigaste frågan. Avtalsdelegationen godtog ett bud och strejken avbröts, utan att vi hade fått några av våra krav uppfyllda en lägsta lön för de med individuella löner undantaget och absolut inte fått igenom kravet om personalövertagande. Den skrivning om personalövertagande som blev resultatet hade vi lika gärna kunnat vara utan, för den är helt betydelselös och arbetsgivarna kan fortsätta att sålla bort oönskade och provanställa resten vid upphandlingarna. Besvikelsen och ilskan bland förarna när strejken avblåstes och förbundsordföranden gick ut och påstod att vi vann, samtidigt som alla visste att det var arbetsgivaren som vunnit, var väldigt stor. Och är det fortfarande. 89

Att låta medlemmarna få rösta om det viktigaste vi har kollektivavtalen skulle vara ett stort demokratiskt steg framåt och göra att medlemmarna känner att de i realiteten, och inte bara i teorin, kan vara med och påverka. Det skulle leda till att göra Kommunal mer trovärdigt som en organisation som kämpar och står upp för medlemmarna, missnöjet skulle minska och Kommunal skulle därmed stärkas. att de bud som lämnas av arbetsgivarsidan eller av medlare i avtalsrörelserna, och som avtalsdelegationerna har att ta ställning till, ska ut till omröstning bland de medlemmar som avtalen gäller och att avtalsdelegationerna inte får säga ja till ett bud som en majoritet av de röstande medlemmarna har avvisat i en sådan medlemsomröstning. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion A:42 I motion A:42 första att-satsen yrkar motionären att de bud som lämnas av arbetsgivarsidan eller av medlare i avtalsrörelserna och som avtalsdelegationerna har att ta ställning till, ska ut till omröstning bland de medlemmar som avtalen gäller. I motion A:42 andra att-satsen yrkar motionären att avtalsdelegationerna inte får säga ja till ett bud som en majoritet av de röstande medlemmarna har avvisat i en sådan medlemsomröstning. Kommunal tillämpar representativ demokrati, vilket menas att våra avtalsdelegationer är nominerade av avdelningarna ute i landet efter att sektionerna har nominerat in dem. Sedan har de formellt blivit utsedda av förbundsstyrelsen. Medlemmarna har på så sätt utsett dem de har förtroende för att kunna ta ställning till de förslag som förhandlas i en avtalsrörelse. Enligt Kommunals stadgar kan ett förslag till avtalsuppgörelse underställas berörda medlemmar för omröstning. Om denna omröstning utfaller så att två tredjedelar av medlemmarna säger nej, ska förslaget till uppgörelse, avslås. Stadgarna säger däremot inte vem som beslutar om att ställa förslaget till nytt avtal under omröstning. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion A:42 besvarad. Debatt I debatten deltog: Jan von Eichwald, Kommunal Väst Carina Lenngren, Kommunal Stockholms län Lars Fischer, förbundsstyrelsens föredragande Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motion A:42. Yrkande av Jan von Eichwald om bifall till motion A:42. Yrkande av Carina Lenngren om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motion A:42. Yrkande av Lars Fischer om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motion A:42. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion A:42. 90

Dagordningens punkt 13:14 Nomineringsmöten Motion A:43 A:43 Tid för nomineringsmöte Sektion, sektion Piteå, Kommunal Norrbotten Under senare år har intresset för att delta på nomineringsmöten blivit allt mindre. Inom föreningslivet i stort är det ytterst ovanligt med ett förfarande med nomineringsmöte som metod. En nomineringstid med inlämnande av förslag till en valberedning är det mest vanliga. att det i stadgarna tas bort kravet på nomineringsmöte och att ett alternativ är att man håller nomineringsmöte och årsmöte vid samma tillfälle med ett kort uppehåll mellan. Motionens första att-sats avslås av avdelningen. Motionens andra att-sats bifalles av avdelningen. Utlåtande över motion A:43 I motion A:43 yrkas att det i stadgarna tas bort kravet på nomineringsmöte, och att ett alternativ är att man håller nomineringsmöte och årsmöte vid samma tillfälle med ett kort uppehåll mellan. Förbundsstyrelsen anser att medlemsmöten och medlemsinflytande är oerhört betydelsefullt för demokratin i sektionen. Valberedningen ska tillsammans med sektionsstyrelsen planera hur nomineringsprocessen ska se ut. Det ska vara tydligt att det är valberedningen som har hand om nomineringsförfarandet. Valberedningen ska se till att nomineringsförfarandet är aktivt, där medlemmarna skickar in sitt förslag till valberedningen. Fram till och med nomineringsförfarandet är det fritt att nominera, det vill säga alla medlemmar har rätt att lämna förslag till nomineringar. Nomineringsmötet fastställer nomineringarna och årsmötet är bundet av dessa. Att nomineringsmötet hålls senast fyra veckor innan årsmötet beror på att valberedningen ska få tid att gå igenom de nomineringar (namnförslag) som kommit in och intervjua de personer som föreslagits. När valberedningen sätter ihop sitt förslag ska de ta hänsyn till helheten, det vill säga att styrelseledamöterna tillsammans på bästa sätt ska företräda Kommunals medlemmar och leda den fackliga verksamheten. Det innebär att olika typer av kunskap och färdigheter behöver vara representerade. En viktig uppgift är också att sträva efter att styrelsen sammantaget speglar Kommunals medlemskår när det gäller ålder, kön och etnisk mångfald. Valberedningen skulle inte få möjlighet att arbeta utifrån förbundets riktlinjer om sektionen skulle ha nomineringsmöte och årsmöte vid ett och samma tillfälle med ett kort uppehåll mellan. Förbundsstyrelsen konstaterar att det är viktigt att medlemmarna har medlemsinflytande och uppmuntrar initiativ till att utveckla arbetsformerna kring nomineringsförfarandet och valen inom ramen för stadgarna. Kommunal ska vara en intressant, öppen och förtroendegivande organisation där medlemmarna väljer att närvara på möten och känner sig delaktiga i all verksamhet. 91

Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion A:43. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion A:43. Dagordningens punkt 13:15 - Reducerad avgift för timanställda Motionerna A:44-A:45 A:44 Studerandemedlemskap Enskild medlem, sektion Örebro Social omsorg, Kommunal Västra Svealand Vi har många timvikarier som läser på universitet, och många gånger arbetar de inom Kommunals organisationsområde under studietiden. De kan arbeta hos oss på timmar upp till fem år innan de är klara med sina studier, för att sedan gå vidare till sitt yrke som de har utbildat sig till. att det ska bli billigare att bli studerandemedlem i Kommunal även om man inte senare kommer att tillhöra Kommunals organisationsområde. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen A:45 Medlemsavgift för timanställda Sektion, sektion Uddevalla Vård o Omsorg, Kommunal Väst Det är problem att värva medlemmar i de yngre generationerna på grund av att de oftast har otrygga anställningar/timanställda. De tycker att det är svårt att veta hur mycket man får i lön varje månad, och de väljer bort medlemskap i Kommunal för att de tycker medlemsavgiften är för hög. De väljer oftast att bara vara medlem i a-kassan. att timanställda ska få ligga i avgiftklass 1. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motionerna A:44-A:45 I motion A:44 yrkas att det ska bli billigare att bli studerandemedlem i Kommunal även om man inte senare kommer att tillhöra Kommunals organisationsområde. I motion A:45 yrkas att timanställda ska få ligga i avgiftsklass 1. Studerande som genomgår yrkesinriktad utbildning i ungdomsskola, som syftar till anställning inom förbundets organisationsområde, har rätt, utan att betala medlemsavgift, att bli studerandemedlem i förbundet. De studerandemedlemmar som fortsätter, efter genomförd utbildning i ungdomsskola, att studera på till exempel universitet, kan ha kvar sitt studerandemedlemskap trots utbildning på universitetsnivå och därmed ha rätt till studerandemedlemskapet utan att betala medlemsavgift. I motion A:45 yrkar motionären på reduceringar av medlemsavgifterna för medlemsgruppen som har otrygga anställningar/timanställningar då det är svårt att veta hur mycket man får i lön varje månad. 92

Efter kongressbeslutet 2013 om ny avgiftsmodell placeras förbundets medlemmar i avgiftsklasser med hänsyn till inkomst. Den inkomst som ger placering i avgiftsklass är den genomsnittliga månadsinkomsten baserat på föregående års bruttolön. Det vill säga den inkomst du hade föregående år ligger till grund för vilken avgift du ska betala i år. Grundtanken i Kommunal är att alla medlemmar behandlas lika och har lika värde. Det finns därför ett värde av att vi har samma regler för alla medlemmar när det gäller avgiften till Kommunal. Förbundsstyrelsen anser att medlemsavgiften bör vara så konstruerad att den så långt möjligt tillämpas lika för alla medlemmar. Undantag från denna princip bör endast göras då det kan motiveras av särskilda skäl, och bör användas restriktivt för att inte urholka trovärdigheten och solidariteten i avgiftssystemet. Förbundsstyrelsen anser inte att motionärernas yrkanden är så angelägna att ytterligare avsteg bör göras. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motionerna A:44-A:45. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion A:44-A:45. Dagordningens punkt 13:16 Resereglementet Motionerna A:46-A:47 A:46 Körtid Sektion, sektion Perstorp/Kommun, Kommunal Skåne Att få betalt under körtid till och från fackuppdrag. Vi har 50 minuter till Lund och tvingas ta ledigt mer från vårt jobb än vi får betalt av avdelningen. Det blir värst med halvdagar eller om man jobbar kväll. att man ska få betalt på körtid till och från fackuppdrag. Motionen avslås av avdelningen A:47 Ersättning för valberedningsarbete Enskild medlem, sektion Nord, Kommunal Öst Vi har haft funktionsutbildning för valberedare i Kommunal Öst och i Kommunal Sydost. Vid dessa utbildningar har vi upptäckt att det är stora orättvisor för de som är valda som valberedare. I utbildningsmaterialet poängterar Kommunal att detta är ett av de viktigaste uppdragen. Variationen av förutsättningar för valberedningsarbete har varierat stort, allt ifrån att arbeta ideellt på sin fritid med egen dator, bil och telefon, till valberedare som fått förlorad arbetsförtjänst för den tid som arbetet kräver (obegränsat). Det finns även personer som erhållit lön från arbetsgivaren för valberedningsuppdrag för Kommunal. att Kommunal arbetar fram en enhetlig policy för lika villkor (ersättningar och ledigheter), så att det blir rättvist för alla valberedare i Kommunal. 93

Utlåtande över motionerna A:46-A:47 I motion A:46 yrkas att man ska få betalt på körtid till och från fackuppdrag. I motion A:47 yrkas att Kommunal arbetar fram en enhetlig policy för lika villkor (ersättningar och ledigheter) så att det blir rättvist för alla valberedare i Kommunal. Motionären anger i motion A:46 att det på grund av körtid till och från fackuppdrag uppstår situationer där ledighet måste tas utan att ersättning erhålls för detta. I Kommunals resereglemente anges att förlorad arbetsförtjänst utbetalas till person som utfört förrättning eller motsvarande för Kommunals räkning och vars arbetsgivare på grund av detta verkställer löneavdrag eller att uppdraget/förrättningen utförs på arbetsfri dag. Med arbetsfri dag avses så kallad fri dag. Förbundsstyrelsen fastställer årligen heldagsbeloppet för förlorad arbetsförtjänst. Förlorad arbetsförtjänst betalas ofta ut per heldag eller halvdag beroende på aktivitetens omfattning. I detta belopp ryms ofta den tid det tar att ta sig till eller från ett sammanträde eller annan aktivitet. Genomförs en kortare aktivitet kan ersättningen även utges per timma. Huvudprincipen är att den förtroendevalda ska ersättas för det arbetsgivaravdrag som sker i samband med fullgörandet av uppdraget. Den förtroendevalde ska å andra sidan inte erhålla ersättning överstigande maximalt en dagslön. Detta skulle kunna uppstå om den förtroendevalde skulle erhålla ersättning vid till exempel hemfärd från ett sammanträde efter arbetstidens slut. Utifrån reglerna i resereglementet ansvarar respektive uppdragsgivare (förbund/avdelning) för att ersättning för förlorad arbetsförtjänst utges. Förbundsstyrelsen ser inte skäl att införa någon generell körersättning eftersom körtid kan uppkomma även före och efter ordinarie arbetstid. När det gäller motion A:47 delar förbundsstyrelsen motionärens uppfattning att valberedningens arbete är en viktig del i förberedelserna inför de val som sker inom Kommunal. Ett grundligt arbete från valberedningen underlättar oftast de val som ska genomföras. Varje avdelning ska bidra till att skapa goda förutsättningar för valberedningens arbete. Detta i form av såväl tillgång till nödvändig teknisk utrustning som bedömningen av vilken tid som ska ersättas. Valberedningens ledamöter ska, i likhet med övriga uppdrag, ersättas enligt de regler om förlorad arbetsförtjänst och andra ersättningar som framgår av Kommunals resereglemente. Valberedningsarbetets omfattning varierar normalt mellan åren och mellan avdelningarna beroende på hur lätt eller svårt det är att få fram ett förslag vid aktuell tidpunkt. Valberedningen bör utifrån en bedömning av tidsåtgång för sitt arbete, föra en dialog med avdelningen om omfattningen av det arbete som ska ersättas så att en samsyn kring detta finns. Förbundsstyrelsens uppfattning är att det även fortsatt är upp till respektive avdelning att bedöma vilket tekniskt stöd som ska erbjudas. Detsamma gäller ställningstagande vad som är en rimlig tidsåtgång för valberedningens ersatta arbete. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motionerna A:46-A:47. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A:46-A:47. 94

Dagordningens punkt 13:17 - Rätt till medlemskap Motion A:48 A:48 Rätt att vinna inträde i förbundet för arbetstagare som är folkbokförda i annat land än Sverige Enskild medlem, sektion Kalmar, Kommunal Sydost I Kommunals stadgar står det att rätt att vinna inträde i förbundet har arbetstagare som är anställd inom förbundets organisationsområde. Med kravet uppfyllt om att vara arbetstagare inom Kommunals organisationsområde är det i de flesta fall inga problem att bli medlem i förbundet. Men om jag är folkbokförd i ett annat land, exempelvis i ett annat nordiskt land, kan jag inte bli medlem i Kommunal i Sverige även om min anställning ligger i Sverige. Det innebär att jag måste uppge en påhittad bostadsadress för att få ett medlemskap. att Kommunal arbetar för att alla som arbetar inom Kommunals organisationsområde ska ha möjlighet att bli medlem oavsett i vilket land man är folkbokförd. Utlåtande över motion A:48 I motion A:48: yrkas att Kommunal arbetar för att alla som arbetar inom Kommunals organisationsområde ska ha möjlighet att bli medlem oavsett i vilket land man är folkbokförd. Motionären framhåller att arbetstagare som är folkbokförda i annat land än Sverige, i dag behöver uppge en påhittad bostadsadress i Sverige för att vinna inträde i förbundet. Rörligheten på arbetsmarknaden har under de senaste åren ökat, och därmed även antalet arbetstagare som verkar inom Kommunals organisationsområde men som är bosatta utanför Sverige. Medlemskapet i Kommunal omfattar flera medlemsförmåner, bland annat ett försäkringspaket. I försäkringspaketet ingår möjlighet till rättskydd, vilket är en del av hemförsäkringen. Medlemsförmåner omfattar i dag endast de nordiska länderna. Hemförsäkringen gäller utan inskränkning, med undantag för rättsskyddet, även för medlemmar bosatta i annat nordiskt land. Rättsskyddet grundar sig på varje enskilt lands lagstiftning, vilket innebär att rättsskyddet kan komma att utformas olika i de nordiska länderna om lagstiftningen skiljer sig åt. Arbetstagare inom Kommunals organisationsområden och verksamma i Sverige har därmed rätt att vinna inträde i förbundet förutsatt att arbetstagaren är bosatt inom Norden. Berörda system, såsom medlemssystemet KomMed, kommer att anpassas för att kunna hantera adresser inom Norden. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion A:48 besvarad. 95

Debatt I debatten deltog: Inger Kornelius, Kommunal Sydost Anette Holmgren, förbundsstyrelsens föredragande Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motion A:48. Tilläggsyrkande av Inger Kornelius om att det ska upprättas en tidsplan när de som bor i nordiska länder blir medlemmar med sin egen hemadress. Tilläggsyrkande av Inger Kornelius om att personer med utomnordisk adress också ska kunna bli medlemmar med fullvärdigt medlemskap när de arbetar inom Kommunal organisationsområde. Yrkande av Anette Holmgren om att tilläggsyrkandena ska anses vara besvarade. Yrkande av Anette Holmgren om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motion A:48. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion A:48. att Inger Kornelius tilläggsyrkanden ska anses vara besvarade. Dagordningens punkt 13:18 Studerandemedlemskap Motionerna A:49-A:50 A:49 Studerandemedlemskap Sektion, sektion Mora Hälso Sjukvård, Kommunal Bergslagen I dag kan de elever som genomgår yrkesinriktad gymnasieutbildning som syftar till anställning inom förbundets organisationsområde bli medlemmar. För en nära framtid kommer antalet vuxenstuderande till våra yrken att öka betydligt. Dessa elever får i dag inte bli studerandemedlemmar. att alla elever som går på yrkesförberedande program/utbildningar som riktar sig till förbundets organisationsområde får möjlighet att gratis bli studerandemedlemmar i Kommunal. A:50 Studerandemedlemskap Enskild medlem, sektion SU Sahlgrenska, Kommunal Väst Studerandemedlemskapet slutar för tidigt. De har för mycket i sina liv den perioden för att kunna ta beslut mitt i studenten och för att de ska ha landat i sitt nya liv när beslutet tas och kanske börjat jobba och sett vikten av ett medlemskap. Då kan vi även värva nya medlemmar i slutet av utbildningen. att Kommunal förlänger studerandemedlemskapet tre månader. Motionen avslås av avdelningen 96

Utlåtande över motionerna A:49-A:50 I motion A:49 yrkas att alla elever som går på yrkesförberedande program/utbildningar som riktar sig till förbundets organisationsområde får möjlighet att gratis bli studerandemedlemmar i Kommunal. I motion A:50 yrkas att Kommunal förlänger studerandemedlemskapet med tre månader. I motion A:49 yrkar motionären att studerandemedlemskapet ska ändras till ska omfatta de elever i ungdomsgymnasiet som går på program som kan leda till ett yrke inom Kommunals organisationsområde, och också inkludera de vuxenstuderande som går en utbildning som leder till ett yrke inom Kommunals organisationsområde. Motionären menar att de vuxenstuderande kommer att öka och att dessa bör fångas upp. För gymnasieskolan finns det en överenskommelse inom LO om fördelningen av gymnasieskolans yrkesinriktade program när det gäller skolinformation. Kommunal har ansvar för tre program: Barn- och fritids, Naturbruks- samt Vård- och omsorgsprogrammet. Huvuddelen av de yrken som de tre programmen leder till är sådana som Kommunal organiserar. Det är därför Kommunal har en så kallad ensamrätt och kan erbjuda de eleverna studerandemedlemskap. Motionären har rätt i att det finns program inom ungdomsgymnasiet som kan leda till ett yrke inom Kommunals organisationsområde. De yrkena utgör en liten del av den stora helheten av programmens yrkesutgångar. Det är därför andra förbund ansvarar för de programmen. Det kommer säkert finnas elevgrupper på andra program än Kommunals tre program, som skulle kunna vara studerademedlemmar i Kommunal, men förbundsstyrelsen anser att det är viktigare att upprätthålla och respektera den överenskommelse som finns. När det gäller vuxenstuderande har de andra förutsättningar än gymnasieelever. Det är stora skillnader mellan utbildningarna. För gymnasieskolan gäller nationella program, med fastställd läroplan. Eleverna studerar på heltid under tre läsår. För vuxenstuderande är situationen mer komplex, med en stor variation när det gäller utbildningsinnehåll och -struktur, utbildningslängd och anordnare. Det är också vanligt att vuxenstuderande kombinerar sina studier med arbete. Denna variation gör vuxenutbildningen svårare att överblicka och det är därför inte enkelt att skapa flexibla och hållbara regler om studerandemedlemskap i Kommunal för vuxenstuderande. De stora skillnaderna mellan utbildningsformerna kombinerat med möjligheterna att läsa på halvfart och förena med halvtidsarbete, gör det svårt att reglera medlemskapet på ett enkelt och tydligt sätt. Bedömningen riskerar att bli individuell och godtycklig. Att skapa regler som redan initialt riskerar att skapa undantag är inte en framgångsrik väg. Förbundsstyrelsen tycker att det ska vara lätt att bli medlem i Kommunal. Det ska också vara lätt att förstå vem som kan bli medlem. Förbundsstyrelsen anser att de här två studerandegrupperna inte har likadana förutsättningar och vill därför inte göra några undantag från stadgarnas princip om att studerandemedlemskap enbart ska erbjudas gymnasieelever. Förbundsstyrelsen vill också framhålla att vuxenstuderande redan i dag har möjlighet att vara medlemmar i Kommunal, om de arbetar samtidigt som de studerar eller om de har en anställning i grunden och är tjänstlediga för studier. Pågår studierna i 30 dagar eller längre och är på 100 procent har medlemmen rätt att betala den lägsta avgiften under den tid som utbildningen pågår. I motion A:50 skriver motionären att studerandemedlemskapet avslutas för tidigt. Motionären beskriver att studerandemedlemmen förväntas fatta beslut om fortsatt medlemskap vid en tidpunkt när medlemmens framtid ännu är oviss. Motionären föreslår därför att studerandemedlemskapet ska förlängas med tre månader, för att underlätta för medlemmen. Det motionären beskriver i sin motion är de rutiner som tidigare gällde för studerandemedlemskapet. Tidigare blev studerandemedlemmarna tillfrågade om sina framtidsplaner i samband med att de avslutade sina studier. Det skedde via brev. Hörde de inte av sig till Kommunal, avflyttades de i augusti/september. 97

Den rutinen är sedan 2013 ändrad, just på grund av de skäl som motionären anger. Vid den tidpunkt som brevet sändes till dem var det få studerandemedlemmar som hade klart för sig om de skulle börja arbeta eller fortsätta studera. För att underlätta för dem och möjliggöra att fler skulle fortsätta att vara medlemmar ändrades därför rutinerna och studerandemedlemskapet förlängdes. Det som nu gäller är att studerandemedlemmar som avslutar sina studier får ett brev från Kommunal i juli eller januari, beroende på när de inledde sina studier, med en fråga om de vill kvarstå som medlemmar. Medlemmen erbjuds tre alternativ: vara kvar som betalande medlem, vara kvar som studerandemedlem, under förutsättning att studierna fortsätter eller avsluta sitt studerandemedlemskap. Under augusti/september eller februari/mars är tanken att lokala fackliga företrädare ska kontakta dessa medlemmar för att följa upp det sända brevet. Brevet ska besvaras senast den sista september eller sista mars, annars avflyttas studerandemedlemmen efterföljande månad. Förbundsstyrelsen anser att det inte är nödvändigt att ändra rutinen då den nya fungerar väl och ger studerandemedlemmarna bättre möjligheter att ge besked om sitt medlemskap. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motionerna A:49-A:50. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A:49-A:50. Dagordningens punkt 13:19 - Studerandemedlemskap vid eftergymnasial utbildning Motionerna A:51-A:54 A:51 Studerandemedlemskap Enskild medlem, sektion Säter Hälso Sjukvård, Kommunal Bergslagen Mitt förslag är att även de som studerar på Komvux eller YH-utbildning inom våra yrkesområden ska ha rätt till att vara studerandemedlemmar. Praktiskt bör detta ske genom att de kan skicka in bekräftelse till sektionen med antagningsbesked till utbildning. På så sätt skulle Kommunal få in fler medlemmar. att de som studerar på Komvux eller på YT-utbildning inom våra yrkesområden ska ha rätt till studerandemedlemskap. Motionen avslås av sektionen A:52 Medlemsavgift för studerande inom vuxenutbildning Enskild medlem, sektion Landstinget Östergötland, Kommunal Öst Avgiftsfritt medlemskap ska gälla generellt för alla som läser gymnasial utbildning till yrken inom Kommunals område. Detta skulle underlätta rekrytering till förbundet och naturligtvis vara värdefullt för den studerande. att medlemskap generellt ska vara avgiftsfritt för alla även för studerande inom vuxenutbildning som läser gymnasial utbildning till yrken inom Kommunals område. 98

A:53 Studerandemedlemskap även till vuxna Enskild medlem, sektion Arvika, Kommunal Västra Svealand Många vuxna väljer i dag att läsa till undersköterska eller barnskötare efter gymnasiet, vilket är glädjande. Men det är få som studerar som väljer att bli medlem i Kommunal på grund av ansträngd ekonomi under studietiden, något som även gör att de kanske inte heller blir medlemmar när de är färdiga med sin utbildning. Om Kommunal kan erbjuda även de vuxna ett studerandemedlemskap, skulle vi på så sätt fånga upp dem redan under studietiden och de skulle ha en naturlig väg in i förbundet som fullvärdiga medlemmar. Det finns en stor efterfrågan för ett sådant medlemskap, något man får höra när man är ute och gör besök genom till exempel skolinformation. att även vuxenstuderande som läser en utbildning inom vårt organisationsområde får möjligheten att bli studerandemedlemmar. Motionen avslås av avdelningen A:54 Studerandemedlemskap Enskild medlem, sektion Nordost, Kommunal Öst I dag kan elever som går yrkesinriktad utbildning i ungdomsskolan som syftar till anställning inom förbundets organisationsområde, ha rätt att bli studerandemedlem i förbundet utan att betala medlemsavgift. Det är i dag ganska få ungdomar som till exempel läser Omvårdnadsprogrammet för att bli anställningsbar som undersköterska. De flesta som i dag utbildar sig till undersköterska gör det i vuxen ålder. Dessa vuxna elever är utanför arbetsmarknaden och är inte medlemmar i något fackförbund. De genomför sin utbildning på lånade medel, de vill många gånger bli medlemmar men avstår då det är för mycket pengar per månad för dem. Genom att erbjuda vuxenstuderandemedlemskap kan förbundet få flera medlemmar som sedan efter sin utbildning blir "vanliga betalande medlemmar" i och med att de blir anställda. att vuxna som går yrkesinriktad utbildning i vuxenskolan utan att ha anställning eller löneinkomst, som syftar till anställning inom förbundets organisationsområde, har rätt, utan att betala medlemsavgift, att bli studerandemedlem i förbundet, att vuxna som går yrkesinriktad utbildning i vuxenskolan utan att ha anställning eller löneinkomst, som syftar till anställning inom förbundets organisationsområde, har rätt att bli studerandemedlem i förbundet och att vuxna som går yrkesinriktad utbildning i vuxenskolan utan att ha anställning eller löneinkomst, som syftar till anställning inom förbundets organisationsområde, har rätt att bli vuxenstuderande medlem och betalar en årsavgift, som fastställs av förbundsstyrelsen. 99

Utlåtande över motionerna A:51-A:54 I motion A:51 yrkas att de som studerar på Komvux eller på YT-utbildning inom våra yrkesområden ska ha rätt till studerandemedlemskap. I motion A:52 yrkas att medlemskap generellt ska vara avgiftsfritt för alla även för studerande inom vuxenutbildning som läser gymnasial utbildning inom Kommunals område. I motion A:53 yrkas att även vuxenstuderande som läser en utbildning inom vårt organisationsområde får möjligheten att bli studerandemedlemmar. I motion A:54 första att-satsen yrkas att vuxna som går yrkesinriktad utbildning i vuxenskolan utan att ha anställning eller löneinkomst, som syftar till anställning inom förbundets organisationsområde, har rätt, utan att betala medlemsavgift, att bli studerandemedlem i förbundet. I motion A:54 andra att-satsen yrkas att vuxna som går yrkesinriktad utbildning i vuxenskolan utan att ha anställning eller löneinkomst, som syftar till anställning inom förbundets organisationsområde, har rätt att bli studerandemedlem i förbundet. I motion A:54 tredje att-satsen yrkas att vuxna som går yrkesinriktad utbildning i vuxenskolan utan att ha anställning eller löneinkomst, som syftar till anställning inom förbundets organisationsområde, har rätt att bli vuxenstuderandemedlem och betalar en årsavgift, som fastställs av förbundsstyrelsen. I motionerna A:51-A:54 yrkas det att studerandemedlemskapet även ska omfatta vuxenstuderande, under förutsättning att de går en utbildning som leder till ett yrke inom Kommunals organisationsområde. Motionärerna menar att det är något som efterfrågas av vuxenstuderande och att det är ett bra sätt att få fler medlemmar. Det skulle dessutom vara värdefullt för vuxenstuderande, i och med att de utan kostnad får tillgång till samma lösningar och tjänster som betalande medlemmar. Förbundsstyrelsen förstår motionärernas intentioner, och delar deras uppfattning att vägen till arbete inom offentligt finansierad verksamhet i allt högre grad har gått via vuxenstudier än via ungdomsgymnasiet de senaste åren. Men det finns några viktiga frågor att ta ställning till när förbundsstyrelsen gör en bedömning av motionärernas yrkanden. Den som vill bli medlem i Kommunal ska ha en anställning och vara yrkesverksam inom Kommunals organisationsområde. Det är grunden för medlemskapet. Det finns ett undantag studerandemedlemskapet. Studerandemedlemskapet är ett avgiftsbefriat medlemskap för studerande som genomgår yrkesinriktad utbildning på gymnasiet. Gymnasieutbildningen ska leda till anställning inom Kommunals organisationsområde. I praktiken innebär det att elever på tre program, Barn- och fritids-, Naturbruks- samt Vård- och omsorgsprogrammet, kan bli studerandemedlemmar. En studerandemedlem har samma rättigheter och förmåner som en betalande medlem, med det undantaget att a-kassa inte ingår. Studerandemedlemskapet infördes för att knyta unga människor, utan arbetslivserfarenhet och med vaga kunskaper om arbetslivets villkor, närmare Kommunal. Huvudsyftet med det är att värva till fackets idé och skapa förståelse för den. Tanken är att under de tre år som studerandemedlemmen studerar ska Kommunal skapa relation med medlemmarna och rusta dem inför steget ut i arbetslivet. Det ska i sin tur leda till att studerandemedlemmen väljer att bli betalande medlem i Kommunal när hen börjar arbeta. För vuxenstuderande finns redan i dag möjlighet att vara medlemmar i Kommunal, om de arbetar samtidigt som de studerar eller om de har en anställning i grunden och är tjänstlediga för studier. Pågår studierna i 30 dagar eller längre och är på 100 procent har medlemmen rätt att betala den lägsta avgiften under den tid som utbildningen pågår. Förbundsstyrelsen anser att gymnasiestuderande och vuxenstuderande har olika förutsättningar, i och med att det är stora skillnader mellan gymnasieutbildningar och vuxenutbildningar. För gymnasieskolan gäller nationella program, med fastställd läroplan. Eleverna studerar på heltid under tre läsår. För vuxenstuderande är situationen mer komplex. Det finns en stor variation när det gäller utbildningsinnehåll och -struktur, utbildningslängd och anordnare. 100

Vuxna kan komplettera sin grundskole- eller gymnasieutbildning på Komvux, gå en yrkesutbildning, komplettera eller validera sina yrkeskunskaper på Yrkesvux. På yrkeshögskolan finns specialistutbildningar för dem med yrkeserfarenhet. Därutöver finns folkhögskola, universitet och högskola. Arbetssökande har, via arbetsförmedlingen, möjlighet att delta i en kortare arbetsmarknadsutbildning. Arbetsgivare kan också genomföra utbildningsinsatser, både formella och informella. Denna variation gör vuxenutbildningen mer svåröverskådlig än ungdomsgymnasiet. Det gäller särskilt yrkesutbildningarna inom Yrkesvux, vars ämnesplaner är utformade som kurser inte av program som på gymnasiet. Studieperioderna är mer rörliga i tid än på gymnasiet och ofta individuellt anpassade. Det är vanligt att den vuxenstuderande själv plockar ihop sin utbildning genom att blanda enstaka kurser. Elever som validerat en del av en kurs behöver inte delta i den delen av undervisningen. Det är också vanligt att vuxenstuderande kombinerar sina studier med arbete. Det är därför inte enkelt att skapa flexibla och hållbara regler om studerandemedlemskap för vuxenstuderande. De stora skillnaderna mellan utbildningsformerna kombinerat med möjligheterna att läsa på halvfart och förena med halvtidsarbete, gör det svårt att reglera medlemskapet på ett enkelt och tydligt sätt. Bedömningen riskerar att bli individuell och godtycklig. Att skapa regler som redan initialt riskerar att skapa undantag är inte en framgångsrik väg. Förbundsstyrelsen tycker att det ska vara lätt att bli medlem i Kommunal. Det ska också vara lätt att förstå vem som kan bli medlem. För förbundsstyrelsen spelar de olika förutsättningarna för gymnasiestuderande och vuxenstuderande en stor roll i bedömningen av motionärernas yrkanden. Det gäller dels utbildningen, men också arbetslivserfarenhet. Vuxenstuderande har i mycket högre grad erfarenheter av både arbetslivets och vuxenlivets villkor. De har redan haft möjlighet att ta ställning till ett fackligt medlemskap och vet vad det innebär. Förbundsstyrelsen menar att det inte går att jämställa dessa två studerandegrupper och har därför uppfattningen att studerandemedlemskapet ska begränsas till ungdomsskolan. Förbundsstyrelsen vill samtidigt understryka hur viktigt det är att Kommunal möter unga och vuxna studerande i de forum och på de arenor de befinner sig, för att samtala om arbetslivets förutsättningar och hur fackligt arbete kan åstadkomma förändringar. Skolinformation är ett långsiktigt och strategiskt arbete. Det gäller i gymnasieskolan såväl som på eftergymnasiala utbildningar. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motionerna A:51-A:54. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A:51-A:54. Dagordningens punkt 13:20 Val Motionerna A:55-A:58 A:55 Styrelseledamöter Enskild medlem, sektion Ale, Kommunal Väst Det gäller val till sektionsstyrelse. Från den privata sidan är det nästan omöjligt att få representanter i sektionsstyrelsen när de offentliga medlemmarna är så många fler. Om det på en ort finns både privata och kommunala arbetsgivare, så anser jag att det ska finnas representanter från båda håll. Vi inom den privata arbetsgivarsidan drunknar i skola, vård och omsorg. Det finns ingen balans. Ska styrelsen ha tio styrelseledamöter, borde en plats vara vikt till den privata sidan. 101

att i sektioner med privata arbetsgivare ska det finnas minst en representant från den privata arbetssidan. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen A:56 Rekrytering Enskild medlem, sektion Degerfors, Kommunal Västra Svealand Jag önskar att Kommunal ser över hur rekryteringen ser ut, medlemmar måste få möjlighet att vara med i både sektions- och avdelningsstyrelser. Det är inte bra att det är samma ordförande och personal år efter år. Nytt folk vill in, de ser det nya och vill vara delaktiga. att rekryteringen ses över, att medlemmar också får vara med och påverka, att inte en, till exempel en ordförande/styrelse, sitter hur många år som helst och att vi medlemmar får möjlighet att vara med för förbättringsarbetet och samverka. Motionen avslås av sektionen Motionens första att-sats avslås av avdelningen. Motionens andra att-sats bifalles av avdelningen. Motionens tredje att-sats avslås av avdelningen. Motionens fjärde att-sats bifalles av avdelningen. A:57 Stadgeändring gällande mandatperiod för ersättare Enskild medlem, sektion Universitetssjukhuset, Kommunal Stockholms län Jag tycker att det är krångligt att hålla reda på att det ska gälla olika för val av ersättare när det gäller till en avdelningsstyrelse eller till en sektionsstyrelse. De skulle underlätta om det var samma regler för valen till ersättare oavsett om det gäller avdelningsnivå eller sektionsnivå. Skulle motionen som jag har skrivit, att ta bort personliga ersättare antas, blir detta en naturlig åtgärd att ändra mandatperioden för ersättare. Det är lättare att förstå att vi väljer förbundsstyrelseledamöter som ordinarie samt ersättare var tredje år när vi har kongress. att man inför ett års mandat för ersättare i avdelningsstyrelsen och att samma skrivning som finns om ersättare i sektionsstyrelserna ska gälla för avdelningsstyrelsen. A:58 Stadgeändring gällande personliga ersättare i avdelningsstyrelsen Enskild medlem, sektion Universitetssjukhuset, Kommunal Stockholms län I dag har ordinarie styrelseledamöter personliga ersättare. Det gör att vissa styrelser blir rätt så många när man vill kalla in både ordinarie samt ersättare. Som ersättare vill man vara engagerad och påläst för den dagen som man ska gå in och delta på mötet. Har man inte varit med och hört vad man har diskuterat i olika frågor är det inte lätt att kunna fullfölja sitt uppdrag, att ta till vara alla medlemmars intresse inför att man ska fatta beslut. 102

Därför anser jag att det skulle underlätta att en avdelningsstyrelse ska följa samma regelverk som en sektionsstyrelse, att man väljer ett erforderligt antal ersättare, minst tre stycken. att personliga ersättare i avdelningsstyrelsen tas bort och att samma skrivning som finns om ersättare i sektionsstyrelserna ska gälla för avdelningsstyrelsen. Utlåtande över motionerna A:55-A:58 I motion A:55 yrkas att i sektioner med privata arbetsgivare ska det finnas minst en representant från den privata arbetssidan. I motion A:56 yrkas att rekryteringen ses över, att medlemmarna får vara med och påverka, att inte en, till exempel en ordförande/styrelse, sitter hur många år som helst och att medlemmarna får möjlighet att vara med i förbättringsarbetet och samverka. I motion A:57 yrkas att det införs en ettårig mandatperiod för ersättare i avdelningsstyrelsen, och att samma skrivning som finns om ersättare i sektionsstyrelserna ska gälla för avdelningsstyrelserna. I motion A:58 yrkas att personliga ersättare i avdelningsstyrelsen tas bort, och att samma skrivning som finns om ersättare i sektionsstyrelserna ska gälla för avdelningsstyrelsen. Förbundsstyrelsen konstaterar att stadgarna är skrivna och uppbyggda utifrån ett demokratiskt perspektiv. Det är medlemmarna som väljer sina företrädare i sektionsstyrelsen genom direkt demokrati på årsmötena. Ledamöterna till avdelningsstyrelsen väljs genom representativ demokrati via representantskapsledamöterna som i sin tur är valda på sektionernas årsmöten. Det är viktigt att medlemmarna nominerar de personer som de vill ska företräda dem, samt att de går på årsmötet och röstar på personer som de föreslagit. De som valts som förtroendevalda har fått medlemmarnas förtroende att företräda dem på bästa sätt under mandatperioden. Det gäller inte bara inom det område som de själva är verksamma inom, utan inom hela sektionens eller avdelningens verksamhetsområde, innefattande alla de yrkesgrupper som Kommunal företräder. Valberedningen i sektionen eller avdelningen har en viktig roll i nomineringsarbetet när det gäller att samla in nomineringar och lämna förslag till kandidater som ska väljas. Det är viktigt att få in nomineringar från många av Kommunals yrkesområden. Det är också viktigt att titta på ålder, kön, etnicitet med mera. Valberednigen har bara de kandidater som blivit nominerade att föreslå, därför är det viktigt att medlemmarna nominerar sina kandidater. Förbundsstyrelsen håller med om att det är viktigt att medlemmarna ska få vara med och påverka och att även vara med i det förbättringsarbete som görs. Det kan ske på många olika sätt, exempelvis via arbetsplatsbesök, möten, konferenser med mera. När det gäller skillnaden mellan hur det ser ut för ersättarnas mandatperiod på avdelningsrespektive sektionsnivå, anser förbundsstyrelsen att det på avdelningsnivå ställs andra krav på kontinuitet i styrelsen än på sektionsnivå. Detta bland annat på grund av att avdelningens representantskap i samband med årsmötet ska besluta om avdelningsstyrelsen får ansvarsfrihet för föregående års verksamhet. Detta gäller inte sektionerna då de inte är egna juridiska personer. Förbundsstyrelsen anser att de ordinarie ledamöterna i avdelningsstyrelsen ska ha personliga suppleanter i styrelsen. Bakgrunden är att avdelningsstyrelsen behöver ha kontinuitet i sitt arbete. Ordinarie ledamöter ska förstås prioritera uppdraget och ha en hög närvaro i styrelsearbetet. Det kan dock inträffa att den ordinarie ledamoten får förhinder under en längre period, och då träder den personlige suppleanten in och ersätter under hela frånvarotiden. 103

Det är viktigt att suppleanterna är uppdaterade om styrelsens arbete. För att underlätta suppleanternas eventuella inträde i styrelsen bör avdelningen reglera detta i avdelningsstyrelsens arbetsordning. Detta kan till exempelvis ske genom att suppleanterna delges protokoll och handlingar eller att den ordinarie ledamoten tar ansvar för att hålla den personliga suppleanten informerad. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion A:56 andra och fjärde att-satserna samt att avslå motionerna A:55, A:56 första och tredje att-satserna och A:57-A:58. Debatt I debatten deltog: Carina Lenngren, Kommunal Stockholm län Susanne Dahlqvist Lindoff, Kommunal Stockholms län Anita Ingemarsson, förbundsstyrelsens föredragande Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A:55-A:58. Yrkande av Carina Lenngren och Susanne Dahlqvist Lindoff om bifall till motionerna A:57 och A:58. Yrkande av Anita Ingemarsson om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A:55-A:58. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A:56 andra och fjärde att-satserna. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A:55 samt A:56 första och tredje att-satserna. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion A:57. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion A:58. Dagordningens punkt 13:21 Valberedning Motionerna A:59-A:60 A:59 Stadgarna 23 Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst Som valberedare ser jag att valberedningens arbete kan förbättras genom att dela upp mandatperioden för uppdraget. Då skulle information och kunskaper kunna vidarebefordras på ett bättre sätt än i dag. Exempelvis om valberedningen består av tre medlemmar så väljer man År 1: 1 stycken på 1 år, 2 stycken på 2 år. År 2: 1 stycken på 2 år. År 3: 2 stycken på 2 år och så vidare 104

att Kommunal på organisationsnivå ändrar stadgarna så att valberedningens mandatperiod delas upp så att någon erfaren alltid får möjligheten att fortsätta arbetet. Motionen avslås av avdelningen A:60 Riktlinjer för valberedning Enskild medlem, sektion Norr, Kommunal Stockholms län Inom Kommunals avtalsområden, likväl som på andra LO-förbunds områden, ser vi ett ökat problem med visstidsanställningar, främst allmän visstid. Avtalen är ofta intermittenta, vilket gör att det tar lång tid både att få en tillsvidareanställning och att komma upp i företrädesrätt till återanställning. Förutom avsevärd stress och prekaritet för de individuella arbetstagarna, får detta också återverkningar på samtliga i kollektivet inom avtalsområdena. Visstidsanställda har oftare bristande kontakt med facken, och känner inte till vilka rättigheter de har och vilka avtalsvillkor som gäller. Inte sällan avstår man från vissa ersättningar, exempelvis korrekt OB, för att man inte känner till vad man har rätt till. Detsamma gäller sjukersättning, arbetstidsförläggning och mycket annat. Effekten av att vi har svårt att bistå visstidsanställda är avtalsdumpning. Med en allt större andel av arbetskraften som (ofrivilligt) accepterar villkor under avtalens nivå riskerar vi villkorsdumpning för hela kollektivet. Därför behövs aktiva insatser för att medvetandegöra visstidsanställda om rättigheter enligt lagstiftning och avtal. Uppfattningen att medlemmar som har en allmän visstidsanställning är skyddslösa är utbredd, både bland medlemmar och förtroendevalda. Inte alla sektioner arbetar aktivt med de medel som faktiskt står till buds, exempelvis bevakande av företrädesrätt till återanställning och aktiv förhandling på individnivå vid lönerevision, vilket gör att många medlemmar med visstidsanställningar upplever att de får ett bristande stöd från sin lokala fackliga organisation. Organisationsgraden är bland annat därför lägre i denna grupp. Generellt är upplevelsen bristande mervärde av ett medlemskap. Möjligheten för visstidsanställda att själva aktivera sig i fackligt arbete är avsevärt mindre än för tillsvidareanställda. Enligt en undersökning som Kommunalarbetaren genomfört under första halvåret 2015, är mindre än en procent av förtroendevalda i sektionsstyrelser visstidsanställda. Detta innebär ett stort demokratiskt underskott, samt att den demokratiska makten inom Kommunal har bristande kontakt med förstahandsinformatörer avseende verkligheten för denna växande grupp. Vi ser därför att riktlinjer till valberedningar måste uppdateras i enlighet med detta. Visstidsanställda måste ha samma möjligheter att verka för det kollektiva bästa som övriga medlemmar. Vår inställning är att allmän visstidsanställning ska avskaffas, och att objektiva skäl för tidsbegränsade anställningar måste finnas. Dock måste vi medan allmän visstid är en realitet aktivt arbeta med frågan. Våra förtroendevalda måste återspegla den verklighet som existerar för en mycket stor grupp av vårt medlemsunderlag, och behöver medvetandegöras om frågans vikt för kollektivet som helhet. att riktlinjer till valberedningar uppdateras för att återspegla behovet av att välja medlemmar med olika anställningsformer till förtroendeuppdrag, för att knyta till sig förstahandskompetens i visstidsfrågan till sektioners och avdelnings styrelser och att ovan förslag ska genomföras senast under 2016 (avdelningen)/2017 (kongressen). Motionen avslås av avdelningen 105

Utlåtande över motionerna A:59-A:60 I motion A:59 yrkas att Kommunal på organisationsnivå ändrar stadgarna så att valberedningens mandatperiod delas upp så att någon erfaren alltid får möjlighet att fortsätta arbetet. I motion A:60 yrkas att riktlinjerna till valberedningen uppdateras för att återspegla behovet av att välja medlemmar med olika anställningsformer till förtroendeuppdrag, för att knyta till sig förstahandskompetens i visstidsfrågan till sektioners och avdelningsstyrelser och att ovan förslag ska genomföras senast under 2016 (avdelningen)/2017 (kongressen). Det finns olika sätt att främja kunskapsöverföring. Ett sätt är att dokumentera för att säkerställa att information finns kvar till dem som kommer efter. Ett annat är att delta i funktionsutbildningen för valberedare, genom den utbildningen får alla valberedare kunskap om rollen och uppdraget. Att införa någon form av stegvis ut och inväxling av valberedare säkerställer inte kunskapsöverföring. Förtroendevalda byts över tid och mandattidens längd är ingen garanti för överlappning mellan nya och gamla. De förtroendevalda ska spegla medlemssammansättningen i förbundet. Detta innebär att valberedningen uppmanar till nomineringar som innebär att det blir en bra representation mellan kvinnor och män, hänsyn tagen till mångfald, ålder, yrke, privatanställda samt en representation med geografisk spridning. Det finns i dag ingenting som hindrar att visstidsanställda blir nominerade och valda. Den enda begränsningen är om det inte finns några nominerade. Att öka antalet nominerade så att nomineringarna speglar riktlinjerna för valberedningen gör att det är lättare för valberedningarna att göra ett bra arbete. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motionerna A:59-A:60 besvarade. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A:59-A:60. DAGORDNINGENS PUNKT 11 Beslut om instruktioner för förtroendevalda revisorer Niklas Rengen, förbundsstyrelsens föredraganden, föredrog förslag till beslut om instruktioner för förtrondevalda revisorer på förbundskontoret och i Kommunals avdelningar. Debatt I debatten deltog: Jan von Eichwald, Kommunal Väst Ann-Christine Nilsson, Kommunal Stockholms län Niklas Rengen, förbundsstyrelsens föredragande Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över förslag till beslut om instruktioner för förtroendevalda revisorer på förbundskontoret och i Kommunals avdelningar. Yrkande av Jan von Eichwald om att stryka punkt 3 Förbundskontoret Den styrs i lämplig grad och omfattning av förbundsstyrelsen, och punkt 3 Avdelningar Den styrs i lämplig grad och omfattning av avdelningsstyrelsen under rubriken Ändamålsenlighet och effektivitet i förslag till beslut om instruktioner för förtroendevalda revisorer på förbundskontoret och i Kommunals avdelningar. 106

Yrkande av Jan von Eichwald om att ändra punkterna 4, 5 och 7 under rubriken Ändamålsenlighet och effektivitet i förslag till beslut om instruktioner för förtroendevalda revisorer på förbundskontoret och i Kommunals avdelningar enligt följande: Punkt 4 Förbundskontoret Den följs upp och utvärderas av förbundsstyrelsen samt presenteras för kongressen eller förbundsmötet, och punkt 4 Avdelningar Den följs upp och utvärderas av avdelningsstyrelsen samt presenteras för representantskapet. Punkt 5 Förbundskontoret Den genomförs för att granska att förbundsstyrelsen följer kongressens/förbundsmötets beslut och direktiv samt att förbundsstyrelsen följer Kommunals värdegrund och iakttar medlemmarnas intressen, och Punkt 5 Avdelningar Den genomförs för att granska att avdelningsstyrelsen följer kongressens/ förbundsmötets/representantskapsmötets beslut och direktiv samt att avdelningsstyrelsen följer Kommunals värdegrund och iakttar medlemmarnas intressen. Punkt 7 Förbundskontoret Den uppnår i rimlig omfattning kongressens och förbundsmötets beslut och direktiv, och punkt 7 Avdelningar Den uppnår i rimlig omfattning kongressens/förbundsmötets och representantskapsmötets beslut och direktiv. Yrkande av Ann-Christine Nilsson om bifall till Jan von Eichwalds yrkanden. Yrkande av Niklas Rengen om avslag på Jan von Eichwalds yrkanden. Yrkande av Niklas Rengen om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över förslag till beslut om instruktioner för förtroendevalda revisorer på förbundskontoret och i Kommunals avdelningar. att godkänna förslag till beslut om instruktioner för förtroendevalda revisorer på förbundskontoret och i Kommunals avdelningar. DAGORDNINGENS PUNKT 30 Förbundsstyrelsens utlåtande över resereglementsutredningens rapport Niklas Rengen, förbundsstyrelsens föredraganden, föredrog förbundsstyrelsens utlåtande över resereglementsutredningens rapport och yrkande bifall till densamma. Debatt I debatten deltog: Lars Fridh, Kommunal Stockholms län Hans-Göran Steneryd, Kommunal Bergslagen Niklas Rengen, förbundsstyrelsens föredragande Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrensels utlåtande över resereglementsutredningens rapport. att godkänna resereglementsutredningens rapport. 107

DAGORDNINGENS PUNKT 13 Fortsatt behandling. Förbundsstyrelsens utlåtande och förslag till förändringar i förbundets stadgar samt förbundsstyrelsens utlåtande över stadgeutredningens rapport och i samband därmed behandling av utlåtande över motioner Stadgeutredningens rapport Debatt I debatten deltog: Mirja Räihä, Kommunal Stockholms län Eva Törnblom-Pettersson, Kommunal Västra Svealand Ann-Christine Nilsson, Kommunal Stockholms län Markus Svensson, Kommunal Sydväst Johan Berntsson, Kommunal Väst Annelie Grahn, Kommunal Västerbotten Malin Ragnegård, Kommunal Bergslagen Ann-Christine Steneryd, Kommunal Bergslagen Bengt Hackberg, Kommunal Sydväst Anette Abramsson, Kommunal Västerbotten Martin Sjösten, Kommunal Skåne Micke Lingåker, Kommunal Stockholms län Claudia Pedrini, Kommunal Väst Carina Lenngren, Kommunal Stockholms län Laura Sumanen, Kommunal Västra Svealand Per Andersson, Kommunal Västerbotten Eva-Lena Jacobsson, Kommunal Sydväst Zara Leghissa, Kommunal Norrbotten Lena Andersson, förbundsstyrelsens föredragande Niklas Rengen, förbundskontoret Peter Larsson, förbundskontoret Per Holmström, förbundsstyrelsens föredragande Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över stadgeutredningens rapport. Yrkande av Mirja Räihä om ändring på rubriken i 21 mom 5 till Motioner från avdelningar. Yrkande av Mirja Räihä och Carina Lenngren om att stryka skrivningarna om arbetsplatsklubbar i 23 mom 1, 2, 14 och 16. Yrkande av Mirja Räihä och Malin Ragnegård om att stryka det nya förslaget om val av arbetsplatsombud i 23 mom 14, och att nuvarande skrivning som finns i stadgarna ska gälla framöver. Tilläggsyrkande av Mirja Räihä till stadgeutredningens rapport om att utreda och återkomma med förslag om att kongressen kan få valberedningens förslag samt lista på inkomna nomineringar senast 14 dagar innan kongressens början. Yrkande av Eva Törnblom-Pettersson om ändring i 20 Revision, mom 1 Revisorer, samt 23 Avdelningar, mom 9 Revision: Att i stället för tre förtroendevalda revisorer ändra till fyra ordinarie förtroendevalda revisorer. Att i stället för en suppleant som ersätter när någon ordinarie revisor är varaktigt förhindrad till att välja två suppleanter som ersätter vid behov. Yrkande av Ann-Christine Nilsson om ändring i 23 mom 9 när det gäller antal suppleanter: För granskning av väljer årsmötet, i samma ordning som är reglerat för val av styrelse, tre förtroendevalda revisorer samt erforderligt antal suppleanter som avdelningen beslutar, dock minst en. 108

Yrkande av Ann-Christine Nilsson om att den gamla texten i 23 mom 9 om inträdesordning ska kvarstå: Suppleanter inträder vid förhinder för en ordinarie revisor i den ordning de vid valet erhållit röstetal, eller i den ordning de upptagits vid valet. Yrkande av Ann-Christine Nilsson om ändring i 20 mom 1 när det gäller antal suppleanter: Kongressen väljer bland medlemmarna för en mandatperiod av tre år, tre förtroendevalda revisorer samt tre suppleanter. Suppleanterna inträder om en ordinarie revisor är förhindrad att delta i revisionen, i den ordning de vid valet erhållit röstetal, eller i den ordning de upptagits vid valet. Yrkande av Markus Svensson om att texten i stadgarna ändras till klubb/arbetsplatsklubb på samtliga ställen där det står arbetsplatsklubb. Yrkande av förbundsstyrelsen om bifall till Markus Svenssons yrkande. Yrkande av Annelie Grahn och Micke Lingåker rörande 4 mom 4 Tillfälligt medlemskap om att stryka den delen som säger att det tillfälliga medlemskapet övergår i ett ordinarie om det inte sagts upp efter sex månader, och ersätta detsamma med att medlemskapet avslutas per automatik om inte medlemmen själv tagit ett aktivt beslut om att söka ordinarie inträde. Yrkande av Malin Ragnegård om att nuvarande skrivning i stadgarna ska kvarstå när det gäller mom 14 Sektioner om att utse ombud. Yrkande av Ann-Christine Steneryd om att samma skrivning i 17 mom 1 som gäller för övriga uppdrag även ska gälla förbundsledningen, det vill säga att man ska kunna inneha uppdraget under hela mandatperioden). Yrkande av Bengt Hackberg och Eva-Lena Jacobsson om bifall till Markus Svenssons yrkande om klubb/arbetsplatsklubb. Yrkande av Bengt Hackberg och Claudia Pedrini om att avslå fjärde att-satsen i stadgeutredningens rapport, det vill säga att kommande stadgeutredning ska utreda avdelningskassörens roll till 2019 års kongress. Tilläggsyrkande av Anette Abramsson om att femte att-satsen i stadgeutredningens rapport ska kompletteras med: Att kommande stadgeutredningen ska utreda antalet ledamöter i förbundsledningen samt huruvida förbundsledningen ska ingå i förbundsstyrelsen till nästa kongress. Yrkande av Martin Sjösten om att ändra skrivningen i stadgarna när det gäller att utse skyddsombud på sidan 33 till: Medlemmarna föreslår och sektionsstyrelsen utser skyddsombud i den ordning som arbetsmiljölagen föreskriver. Yrkande av Claudia Pedrini när det gäller 17 mom 5 om att kassörsrollen förblir oförändrad. Yrkande av Carina Lenngren om avslag på begreppet arbetsplatsklubbar. Yrkande av förbundsstyrelsen rörande 23 mom 14 om att arbetsplatsen utser arbetsplatsombud och skyddsombud, och att sektionen fasställer detsamma. Sektionen ska protokollföra val av arbetsplatsombud och skyddsombud. Yrkande av förbundsstyrelsen om att den nya stadgeutredningen får i uppdrag att utreda valberedningens arbetssätt till 2019 års kongress. Yrkande av förbundsstyrelsen om att förbundsstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med kommande valberedning ta fram valberedningsinstruktioner ur ett transparant perspektiv som ska användas inför 2022 års kongress. Yrkande av Mirja Räihä om bifall till förbundsstyrelsens förslag om valberedningens arbetssätt. Yrkande av Laura Sumanen om bifall till förbundsstyrelsens förslag om arbetsplatsklubbar. Yrkande av Per Andersson om bifall till förbundsstyrelsens förslag till 23 mom 14. Yrkande av Bengt Hackberg, Ann-Christine Nilsson och Zara Leghissa om avslag på femte att-satsen alternativt en förändring så att inte begreppet klubb låses till en enda form. Yrkande av Ann-Christine Nilsson om återremiss av utredningen om arbetsplatsklubbar. 109

att med 112 röster mot 92 röster bifalla förbundsstyrelsens yrkande om klubbar/arbetsplatsklubbar. Votering begärdes av Marcelo Rojas, Kommunal Stockholms län. Rösträkning begärdes av Micke Lingåker, Kommunal Stockholms län. Rösträkningen utföll med 112 röster för förbundsstyrelsens yrkande, och 92 röster för Mirja Räihäs och Carina Lenngrens yrkande. Mirja Räihä och Carina Lenngren, Kommunal Stockholms län, reserverade sig mot yrkandet. att bifalla Markus Svenssons yrkande om klubbar/arbetsplatsklubbar. att bifalla Mirja Räihäs, Carina Lenngrens och Martin Sjöstens yrkande när det gäller 23 mom 14. att bifalla förbundsstyrelsens tilläggsyrkande om att utreda valberedningens arbetssätt under kongressperioden. att bifalla förbundsstyrelsens avslagsyrkande gällande Eva Törnblom-Petterssons yrkande när det gäller 20 Revision mom 1, och 23 Avdelningarna mom 9 Revision. att bifalla förbundsstyrelsens avslagsyrkande gällande Ann-Christine Nilssons yrkande när det gäller 23 Avdelningar mom 9 och 20 Revision mom 1. att bifalla Annelie Grahns och Micke Lingåkers yrkande när det gäller 4 mom 4 Tillfälligt medlemskap. att bifalla Ann-Christine Steneryds yrkande när det gäller 17 mom 1. att med försöksvotering med handuppräckning bifalla förbundsstyrelsens avslagsyrkande gällande Bengt Hackberg och Claudia Pedrinis yrkande om avslag på fjärde att-satsen i stadgeutredningens rapport. Votering begärdes av Annelie Nordström, förbundsstyrelsen. att bifalla förbundsstyrelsens avslagsyrkande gällande Claudia Pedrinis yrkande om att kassörsrollen förblir oförändrad. att bifalla Anette Abramssons tilläggsyrkande till femte att-satsen i stadgeutredningens rapport. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över stadgeutredningens rapport. 110

DAGORDNINGENS PUNKT 24 Förbundsstyrelsens utlåtande över jämställdhetspolitiska utredningens rapport Kongressordföranden föreslog följande arbetsordning under dagordningens punkt 24: Först föredras jämställdhetspolitiska utredningens rapport och därefter debatteras densamma. Sedan avslutas debatten och rapporten bordläggs. Därefter hanteras alla motioner. När vi har fattat beslut om motionerna går vi vidare och fattar beslut om jämställdhetspolitiska utredningens rapport. Beslut att godkänna den föreslagna arbetsordningen. Anna Werkelin Ahlin och Elinor Odeberg, förbundsstyrelsens föredraganden, föredrog jämställdhetspolitiska utredningens rapport, och yrkade bifall till densamma. Debatt I debatten deltog: Susann Lindhe, Kommunal Skåne Johan Berntsson, Kommunal Väst Zekiye Güler Thompson, Kommunal Stockholms län Felix Finnveden, Kommunal Stockholms län Eva-Lena Jacobsson, Kommunal Sydväst Carin Söderberg, Kommunal Sydväst Siri Reinhag, Kommunal Stockholms län Johan Bohman, Kommunal Sydost Annika Plym-Olsson, Kommunal Skåne Erika Bartholdsson, Kommunal Vänerväst Fredrik Roslund, Kommunal Bergslagen Lowisa Lowe Anderzon, Kommunal Stockholms län Arnstein Mogstad, Kommunal Stockholms län Anna Werkelin Ahlin, förbundsstyrelsens föredragande Elinor Odeberg, förbundsstyrelsens föredragande Annelie Nordström, förbundskontoret Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över jämställdhetspolitiska utredningens rapport. Yrkande av Eva-Lena Jacobsson om att stryka sista meningen på sidan 12 i jämställdhetspolitiska utredningens rapport: Kommunal föreslår därför att föräldraförsäkringen ska delas lika mellan vårdnadshavarna utan möjlighet till överlåtelse. Yrkande av Carin Söderberg och Erika Bartholdsson om bifall till Eva-Lena Jacobssons yrkande. Yrkande av Susann Lindhe om att Kommunal jobbar för att minska löneklyftorna. Kommunal ska verka för en tredelad föräldraförsäkring. Yrkande av Carin Söderberg om bifall till Susann Lindhes yrkande när det gäller föräldraledigheten. Yrkande av Felix Finnveden om justering av mål 1, tredje stycket, sista meningen på sidan 13 i jämställdhetspolitiska utredningens rapport genom att ta bort orden industrins norm: Kommunal anser också att regeringen måste se över Medlingsinstitutets uppdrag så att lönebildningen blir förenlig med aktiva insatser för att bryta den strukturella lönediskrimineringen av kvinnodominerade yrken. Yrkande av Zekiye Güler Thompson när det gäller mål 2 på sidan 17 om att kravet på barnomsorg på obekväm arbetstid utvidgas även till att omfatta fritidsverksamhet. Yrkande av Annelie Nordström om bifall till förbundsstyrelsen yrkande när det gäller föräldraförsäkringen. 111

att bordlägga jämställdhetspolitiska utredningens rapport. Onsdagens förhandlingar ajournerades klockan 23:40. TORSDAGEN DEN 2 JUNI 2016 Förmiddagens förhandlingar. Kongressordförande: Ulf Gustafsson Kongressen underhölls av Raz Daniel. DAGORDNINGENS PUNKT 25 L Jämställdhets- och diskrimineringsfrågor Dagordningens punk 25:1 Föräldraskap Motion L:1 L:1 Föräldraskap ska inte vara ett hinder för fackligt engagemang Enskild medlem, sektion Umeå, Kommunal Västerbotten Föräldraskap ska inte vara ett hinder för våra medlemmar att kunna engagera sig fackligt. Vi kräver ofta av arbetsgivaren att denne ska leva upp till kravet från diskrimineringslagen att underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap (se 3 kap 5 ). Men hur bra är vi inom fackföreningsrörelsen att själva underlätta för våra medlemmar att förena fackligt engagemang och föräldraskap? Vi måste faktiskt leva som vi lär! Facket är en demokratisk organisation. Det innebär att de beslut som tas är på ett eller annat vis förankrade hos medlemmarna, antingen direkt via beslut på medlemsmöten eller indirekt via de företrädare som medlemmarna har valt. Men en sådan demokratisk förankring förutsätter att medlemmarna faktiskt har samma förutsättningar att vara delaktiga i beslutsprocesserna genom att till exempel komma på årsmöten och medlemsmöten. Hur lätt är det då för småbarnsföräldrar att kunna komma till ett årsmöte för att driva igenom en motion eller rösta till styrelsen till exempel? Hur lätt är det för en ensamstående förälder att på lika villkor som andra medlemmar engagera sig fackligt? Allt fackligt engagemang sker inte på möten, men möten är ju ändå en stor del av det. Det är inte omöjligt att hitta barnvakt, men många gånger kan det vara svårt. Och om det till exempel är tio småbarnsföräldrar som vill komma till ett medlemsmöte, varför ska då var och en av dessa tio medlemmar skaffa varsin barnvakt, när de kan alla ta med sig sina ungar och dela på barnvakter? Det handlar om solidaritet! Har vi gemensamma problem, så ska vi lösa dem tillsammans, i stället för att var och en ska lösa det själv. Grunden i fackföreningsrörelsen är insikten att tillsammans är vi starka. En del av våra medlemmar och förtroendevalda avstår från att anmäla sig till fackliga utbildningar för att de har svårt att hitta barnvakt. Många fler förtroendevalda och medlemmar skulle delta i fackliga utbildningar, om det erbjöds barnpassning i samband med fackliga utbildningar. 112

att kongressen ger förbundsstyrelsen i uppdrag att tillsätta en utredning i syfte att utreda hur det fackliga engagemanget kan underlättas för medlemmar med småbarn, att kongressen ger förbundsstyrelsen i uppdrag att uppmana sektionerna att erbjuda barnpassning i samband med sektionsmöten, att kongressen beslutar att Kommunal ska erbjuda barnpassning i samband med utbildningar som hålls av Kommunal och att kongressen ger förbundet i uppdrag att verka för att LO ska erbjuda barnpassning i samband med utbildningar som LO håller. Motionens första att-sats bifalles av avdelningen. Motionens andra att-sats avslås av avdelningen. Motionens tredje att-sats avslås av avdelningen. Motionens fjärde att-sats bifalles av avdelningen. Utlåtande över motion L:1 I motion L:1 yrkas att kongressen ger förbundsstyrelsen i uppdrag att tillsätta en utredning i syfte att utreda hur det fackliga engagemanget kan underlättas för medlemmar med småbarn, att kongressen ger förbundsstyrelsen i uppdrag att uppmana sektionerna att erbjuda barnpassning i samband med sektionsmöten, att kongressen beslutar att Kommunal ska erbjuda barnpassning i samband med de utbildningar som hålls av Kommunal och att kongressen ger förbundet i uppdrag att verka för LO ska erbjuda barnpassning i samband med utbildningar som LO håller. Jämställdhet innebär en jämn fördelning av inflytande, villkor och makt. Inflytande, villkor och makt inom den demokratiska fackföreningsrörelsen måste möjliggöras för alla föräldrar. Föräldrar ska kunna delta på de av Kommunal ordnade möten och utbildningar. I dag kan det tyckas att Kommunal har en ålderdomlig struktur på sina möten, som ibland tenderar att bli tydligt traditionellt märkta och som tenderar att vara hierarkiska och icke flexibla i sin form och tidpunkt för möten, vilket inte främjar föräldraskap. Vi har tendenser som förbund att tänka och se i schabloner i stället för möjligheter, och behöver en tydlig modernisering av struktur för det fackliga arbetet, så att det gynnar alla medlemmar att ta ett fackligt uppdrag och ha fokus på mångfald. Motionären berör en för Kommunal ytterst viktig fråga, kan alla våra medlemmar engagera sig fackligt? Eller sätter vi som organisation upp olika hinder så att det för vissa blir omöjligt att engagera sig. I dagens Kommunal kan vi se att vissa av våra interna strukturer sätter upp hinder för våra medlemmar med barn, exempelvis kvällsmöten, internat vid facklig utbildning och att verksamhet förläggs på skollov. Kommunal som organisation, såväl lokalt som centralt, behöver förhålla sig till möjligheter för föräldraskap. Om det har varit aktuellt, vid de av förbundet centralt anordnade utbildningar, kurser och konferenser, så har det ordnats barnpassning och i vissa fall till och med feriepraktik. Samma möjlighet finns vid de av LO centralt anordnade utbildningar och kurser. I Kommunal som organisation ska det inte vara någon problematik i att kunna delta på möten, därför har vissa avdelningar och sektioner erbjudanden om barnpassning vid sina möten. Går det inte att ordna barnpassning, finns det inga förbud att ha med sig barn på möten. Redan i dag finns möjlighet att få barnomsorgsersättning både centralt och lokalt. Dessa ersättningar är tänkta att användas för barnpassning när det inte går att lösa på annat sätt. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion L:1 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion L:1. 113

Dagordningens punkt 25:2 - HBTQ-politiskt program Motionerna L:2-L:3 L:2 Kommunals ställning i HBTQ-frågor Enskild medlem, sektion Lund/Kommun, Kommunal Skåne Under det så kallade supervalåret genomförde Kommunal en egen valkampanj där vi lyfte de politiska frågor som vi ansåg var viktigast för våra medlemmar. Det dyker upp allt fler Pridefestivaler och parader runt om i landet och Kommunal, ofta under LO:s flagg, deltar i ett flertal av dem. Mångfald, allas lika värde och diskriminering är några av Kommunals viktigaste ståndpunkter. Då HBTQ-frågorna ofta är politiskt kopplade bör Kommunal ha ett eget HBTQpolitiskt program där vi beskriver vilka frågor vi tycker är viktigast för våra medlemmar. att Kommunal tar fram ett eget HBTQ-politiskt program och att lokalavdelningarna och förbundet skapar aktivitet utifrån det HBTQ-politiska programmet. L:3 Kommunals ställning i HBTQ-frågor Enskild medlem, sektion SU Mölndal, Kommunal Väst Under det så kallade supervalåret genomförde Kommunal en egen valkampanj där vi lyfte de politiska frågor som vi ansåg var viktigast för våra medlemmar. Det dyker upp allt fler Pridefestivaler och parader runt om i landet och Kommunal, ofta under LO:s flagg, deltar i ett flertal av dem. Mångfald, allas lika värde och diskriminering är några av Kommunals viktigaste ståndpunkter. Då HBTQ-frågorna ofta är politiskt kopplade bör Kommunal ha ett eget HBTQpolitiskt program där vi beskriver vilka frågor vi tycker är viktigast för våra medlemmar. att Kommunal tar fram ett eget HBTQ-politiskt program och att lokalavdelningarna skapar aktivitet utifrån det HBTQ-politiska programmet. Utlåtande över motionerna L:2-L:3 I motionerna L:2-L:3 yrkas att Kommunal tar fram ett eget HBTQ-politiskt program, och att lokalavdelningar och förbundet skapar aktiviteter utifrån det HBTQ-politiska programmet. Förbundsstyrelsen instämmer i motionärernas synpunkter om behovet av ökad kunskap om HBTQ-frågor i arbetslivet. De aktiviteter som sker i förbundet för att öka kompetensen hos både anställda och förtroendevalda ska fortsätta och utvecklas. Förbundet är tydliga i sitt ställningstagande för ett öppet arbetsliv fritt från diskriminering oavsett sexuell läggning. Kampen mot orättvisor och för ett solidariskt samhälle är fackets huvuduppgift. Ingen människa ska behöva bli diskriminerad. År 2002 antog Kommunals förbundsmöte en handlingsplan för mångfald och mot diskriminering Vi kallar det rättvisa och respekt för människovärdet. Dessa riktlinjer och handlingsplanen ska ses över och uppdateras. I de nya uppdaterade riktlinjerna kommer de specifika HBTQ-frågorna i ställningstagande och aktiviteter att arbetas in, så att riktlinjerna och handlingsplanen för mångfald och mot diskriminering, blir moderna och handlingskraftiga. 114

Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motionerna L:2-L:3 besvarade. Debatt I debatten deltog: Annika Plym-Olsson, Kommunal Skåne Johan Berndtsson, Kommunal Väst Renée Jeryd, förbundsstyrelsens föredragande Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna L:2-L:3. Tilläggsyrkande av Johan Berndtsson om att ta fram ett HBTQ-politiskt program, punktlista eller dylikt, som är baserat på handlingsplanen för mångfald och mot diskriminering. Yrkande av Annika Plym-Olsson om bifall till Johan Berndtssons tilläggsyrkande. Yrkande av Renée Jeryd om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna L:2-L:3. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna L:2-L:3. att bifalla Johan Berndtssons tilläggsyrkande. Dagordningens punkt 25:3 - Jämlika löner Motion L:4 L:4 jämlika löner Enskild medlem, sektion Kävlinge/Staffanstorp, Kommunal Skåne Påtvingad deltid, delade turer, och att kvinnor har lägre lön än män är en stor kvinnofälla. Vi kvinnor får mycket sämre pension, sliter ut oss både psykiskt och fysiskt för att vi inte har råd att vara sjukskrivna. Detta beror till stor del på påtvingat deltidsarbete och löner som inte speglar det fantastiska jobb vi gör inom vård, skola och omsorg. Nu är det dags att slå näven i bordet! att Kommunal driver frågan politiskt om jämlika löner. Utlåtande över motion L:4 I motion L:4 yrkas att Kommunal driver frågan politiskt om jämlika löner. Det är skillnad mellan jämlika löner och jämställda löner. Jämlika löner innebär att alla har samma lön. Det kan vara både inom olika grupper och mellan olika grupper. Det system vi har i dag innebär att det finns en skillnad i lön beroende på yrkesutbildning, erfarenhet med mera. I ett system med jämlika löner har alla samma lön och det upplevs inte som rättvist. Vad en rättvis lön är kan vara svårt att definiera. Det finns några som anser att rättvis lön är att få samma lön för lika arbete. I den svenska modellen är det parterna, de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna, som förhandlar lönerna. Lön är alltså en fråga för parterna och inte en politisk fråga. 115

De undersökningar som gjort bland medlemmarna visar att det är viktigt att kunna påverka sin lön och att det ska vara skillnader i lön. En individuell del som gör det möjligt att påverka lönen i ett tydligt transparant system som är lätt att förstå är ett sätt att påverka lönen. Befattningslönesystem är ett sätt att göra det möjligt. Lönen är kopplad till arbetsuppgifter och blir högre för varje arbetsmoment som arbetstagaren kan utföra. Då kan varje arbetstagare få en garanterad löneutveckling och sedan klättra i systemet genom att göra fler arbetsuppgifter. Fördelen är tydligheten kombinerad med att det ges möjlighet till att påverka den egna löneutvecklingen. En annan modell är fördelningssystem. Kriterierna ska vara förankrade så nära medlemmen som möjligt, det vill säga tydliga, kommunicerade på arbetsplatsen och väl kända för medlemmen. Så tydliga och kända så att varje medlem kan påverka sin löneutveckling. I förbundet har jämställdhetsarbetet pågått i många år, trots det har vi långt ifrån jämställda löner. Gapet mellan kvinnolöner omräknade till heltid och mäns löner är ca 17 procent och har så varit under flera år. Den viktigaste förklaringen är att löner i kvinnodominerade branscher är lägre än i mansdominerade branscher. Vår arbetsmarknad är tydligt könsuppdelad, segregerad och de flesta sektorerna är antingen kvinno- eller mansdominerade. Det kan även förekomma löneskillnader mellan kvinnor och män på enskilda arbetsplatser. Där finns lönekartläggning som en metod för att motverka detta. Här är det viktigt att se att den här metoden inte minskar den strukturella värdeminskningen av kvinnodominerade yrken utan används och avser enbart medlemmar på en given arbetsplats eller en arbetsgivare. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion L:4. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion L:4. Dagordningens punkt 25:4 - Riktlinjer och handlingsplan för mångfald och mot diskriminering Motion L:5 L:5 Uppdatera riktlinjerna och handlingsplanen för mångfald och mot diskriminering Enskild medlem, sektion SU Mölndal, Kommunal Väst I samhället, politiken och på arbetsplatsen pratas det om främlingsfientlighet och HBTQ. Vi är ett förbund med stark ståndpunkt för mångfald och att ingen ska behöva bli diskriminerad på sin arbetsplats eller i det privata. Handlingsplaner och riktlinjer gör det lättare för alla inom förbundet att driva Kommunals enhetliga ståndpunkt i olika frågor. Både handlingsplanen för mångfald och mot diskriminering och riktlinjerna på intranätet hänvisar till de fyra antidiskrimineringslagarna som upphävdes när diskrimineringslagen trädde i kraft den 1 januari 2009. För att dessa dokument ska fungera som ett stöd för alla Kommunalare krävs det att de uppdateras eller skrivs om med jämna mellanrum. att riktlinjerna och handlingsplanen för mångfald och mot diskriminering ses över och uppdateras eller skrivs om i enlighet med aktuell lagstiftning och Kommunals aktuella ståndpunkter. 116

Utlåtande över motion L:5 I motion L:5 yrkas att riktlinjerna och handlingsplanen för mångfald och mot diskriminering ses över och uppdateras eller skrivs om i enlighet med aktuell lagstiftning och Kommunals aktuella ståndpunkter. Alla människor har lika värde även om vi har olika erfarenheter, olika utbildningar, olika livsstilar, olika bakgrund med mera. Kampen mot orättvisor och för ett solidariskt samhälle är fackets huvudsakliga uppgift. Ingen människa ska behöva bli diskriminerad. Om den rätten ska bli verklighet så har var och en ett ansvar att inte diskriminera och att inte heller acceptera att någon blir diskriminerad. Utgångspunkten för Kommunals arbete för grupper av medlemmar som är utsatta mer än andra är att det är kollektivet som tar kampen. Främst i kollektivet står de fackliga företrädarna. Detta betyder att Kommunal försöker ge alla fackliga företrädare kunskaper och verktyg för att göra arbetslivet fritt från alla former av diskriminering, kränkningar och trakasserier. Kommunal ska vara en stark drivkraft i kampen mot främlingsfientlighet, rasism, nazism och homofobi. År 2002 antog Kommunals förbundsmöte en handlingsplan för mångfald och mot diskriminering Vi kallar det rättvisa och respekt för människovärdet. Precis som motionärens är det förbundsstyrelsens uppfattning att dessa riktlinjer och handlingsplanen ska ses över och uppdateras. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion L:5. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion L:5. DAGORDNINGENS PUNKT 24 Fortsatt behandling. Förbundsstyrelsens utlåtande över jämställdhetspolitiska utredningens rapport Debatt I debatten deltog: Susann Lindhe, Kommunal Skåne Johan Berntsson, Kommunal Väst Zekiye Güler Thompson, Kommunal Stockholms län Felix Finnveden, Kommunal Stockholms län Eva-Lena Jacobsson, Kommunal Sydväst Carin Söderberg, Kommunal Sydväst Siri Reinhag, Kommunal Stockholms län Johan Bohman, Kommunal Sydost Annika Plym-Olsson, Kommunal Skåne Erika Bartholdsson, Kommunal Vänerväst Fredrik Roslund, Kommunal Bergslagen Lowisa Lowe Anderzon, Kommunal Stockholms län Arnstein Mogstad, Kommunal Stockholms län Anna Werkelin Ahlin, förbundsstyrelsens föredragande Elinor Odeberg, förbundsstyrelsens föredragande Annelie Nordström, förbundskontoret 117

Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över jämställdhetspolitiska utredningens rapport. Yrkande av Eva-Lena Jacobsson om att stryka sista meningen på sidan 12 i jämställdhetspolitiska utredningens rapport: Kommunal föreslår därför att föräldraförsäkringen ska delas lika mellan vårdnadshavarna utan möjlighet till överlåtelse. Yrkande av Carin Söderberg och Erika Bartholdsson om bifall till Eva-Lena Jacobssons yrkande. Yrkande av Susann Lindhe om att Kommunal jobbar för att minska löneklyftorna. Kommunal ska verka för en tredelad föräldraförsäkring. Yrkande av Carin Söderberg om bifall till Susann Lindhes yrkande när det gäller föräldraledigheten. Yrkande av Felix Finnveden om justering av mål 1, tredje stycket, sista meningen på sidan 13 i jämställdhetspolitiska utredningens rapport genom att ta bort orden industrins norm: Kommunal anser också att regeringen måste se över Medlingsinstitutets uppdrag så att lönebildningen blir förenlig med aktiva insatser för att bryta den strukturella lönediskrimineringen av kvinnodominerade yrken. Yrkande av Zekiye Güler Thompson när det gäller mål 2 på sidan 17 om att kravet på barnomsorg på obekväm arbetstid utvidgas även till att omfatta fritidsverksamhet. Yrkande av Annelie Nordström om bifall till förbundsstyrelsen yrkande när det gäller föräldraförsäkringen. Kongress beslöt att med försöksvotering med handuppräckning bifalla förbundsstyrelsens avslagsyrkande när det gäller Eva-Lena Jacobssons yrkande om att stryka sista meningen på sidan 12 i den jämställdhetspolitiska utredningens rapport. Votering begärdes av Eva-Lena Jacobsson, Kommunal Sydväst Eva-Lena Jacobsson, Kommunal Sydväst, reserverade sig mot förslaget. Kongress beslöt att bifalla förbundsstyrelsens avslagsyrkande när det gäller Susann Lindhes yrkande om tredelad föräldraförsäkring. att bifalla förbundsstyrelsens avslagsyrkande när det gäller Felix Finnvedens yrkande om justering av första målen på sidan 13 i den jämställdhetspolitiska utredningens rapport. att bifalla Zekiye Güler Thompsons yrkande om att kravet på barnomsorg på obekväm arbetstid utvidgas till att även omfatta fritidsverksamhet. att godkänna jämställdhetspolitiska utredningens rapport. 118

DAGORDNINGENS PUNKT 14 B - Avtals- och förhandlingsfrågor Dagordningens punkt 14:1 - Anställningsform Motionerna B:1-B:5 B:1 Allmän visstidsanställning tas bort från LAS Enskild medlem, sektion Malmö/Vård & omsorg, Kommunal Skåne Antalet visstidsanställda fortsätter att öka för femte året i rad inom Kommunals organisationsområde i kommunsektorn. År 2013 var nästan 156 000 personer visstidsanställda, 27 800 fler än det var 2008. Den här negativa utvecklingen hänger med stor sannolikhet samman med anställningsformen allmän visstidsanställning som trädde i kraft 2007. Den förändringen gjorde det möjligt för arbetsgivare att visstidsanställa under längre perioder än tidigare. Ca 40 000 av de som var otryggt anställda 2013 hade just en allmän visstidsanställning. Men den allmänna visstidsanställningen, som arbetsgivarna kan ta till bara för att slippa undan att anställa tillsvidare, är inte en anständig anställningsform. Konsekvensen för den enskilde individen som är anställd på en allmän visstidsanställning innebär ekonomisk otrygghet, svårigheter att planera sitt liv och en lös anknytning till arbetsplatsen. Detta skapar en arbetsmarknad där människor inte vågar ställa krav på att lag och avtal följs, inte vågar påtala missförhållanden, inte vågar organisera sig fackligt. De finns uppenbarligen ett behov av stadigvarande arbetskraft när det är så många som jobbar på tidsbegränsade anställningar dag ut och dag in. Det är hög tid att ta ett samlat grepp mot denna utveckling då huvudregeln i lagen om anställningsskydd är tillsvidareanställning. Tillsvidareanställning måste vara normen. att allmän visstidsanställning tas bort från LAS. B:2 Visstidsanställning Sektion, sektion Mora Hälso Sjukvård, Kommunal Bergslagen Alla våra medlemmar förtjänar trygga anställningar. Införandet av allmän visstidsanställning skapar en längre visstidsanställningstid för våra arbetskamrater innan de uppnår rätten till tillsvidareanställning. att arbetsgivarens möjlighet till att anställa på allmän visstid tas bort omgående. B:3 Allmän visstidsanställning ska slopas Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Allmän visstidasanställning drabbar i första hand de unga på arbetsmarknaden, vår framtid. Det är inte rimligt att behålla en sådan osäker anställningsform. Det kan leda till att alla i framtiden anställs på detta vis i stället för tillsvidare. 119

att Kommunal arbetar för att allmän visstidsanställning slopas. B:4 Timvikarier ska ha tillsvidareanställning Enskild medlem, sektion Varberg, Kommunal Sydväst Det gamla statarsamhället är tillbaka. Timvikarier får sitta med mobilen i hand och vågar inte lämna den. Mobilen kan ringa när som helst i ottan. Timvikarien måste yrvaket och snabbt begrunda situationen. Kan jag jobba? Vem tar hand om barnen? Några få sekunder och sedan måste man messa tillbaka. Sedan väljer Patron ut en i högen. I princip sitter man med mössan i hand vid sänggaveln. Detta är helt ovärdigt ett demokratiskt arbetsliv. Har arbetsköparen behov av arbetskraft, ska arbetskraften vara tillsvidareanställd och erbjudas den tjänstgöringsgrad som efterfrågas. att Kommunal verkar för att timvikarier ska få tillsvidareanställning. B:5 Anställningsformer Enskild medlem, sektion Nordost, Kommunal Öst Det finns många olika anställningar i dag som tyvärr inte gagnar de som jobbar, utan det är ett sätt som gör att arbetsgivarna kan kringgå lag och avtal. Jag skulle vilja att vi i Kommunal arbetar för att få till en ändring i både lag och avtal där allmän visstidsanställning råder, och då menar jag alla avtal. Det jag kan se i dag är att det är svårt att få fast anställning och vi behöver bli fler anställda. Det är stora problem redan i dag att rekrytera personal. Kan man inte få fast anställning, så är det svårt att kunna skaffa sig bostad eller ta lån, och när det tar så lång tid att få en fast anställning väljer man att gå vidare. Arbetsgivarna staplar dessa anställningar obehindrat om inte någon kontaktar facket och ifrågasätter. Det skulle vara bra om LO-förbunden också gemensamt jobbade för att få bort denna anställningsform så att det enbart finns tillsvidareanställning och vikariat att få. att allmän visstidsanställning försvinner helt. Utlåtande över motionerna B:1-B:5 I motion B:1 yrkas att allmän visstidsanställning tas bort från LAS. I motion B:2 yrkas att arbetsgivarens möjlighet till att anställa på allmän visstid tas bort omgående. I motion B:3 yrkas att Kommunal arbetar för att allmän visstidsanställning slopas. I motion B:4 yrkas att Kommunal verkar för att timvikarier ska få tillsvidareanställning. I motion B:5 yrkas att allmän visstidsanställning försvinner helt. 120

Förbundsstyrelsen kan konstatera, liksom motionärerna, att tidsbegränsade anställningar har ökat de senaste åren. Förbundet har i rapporten Flexibilitetens pris visat på villkoren för visstidsanställda. Bland annat framgår att visstidsanställda har lägre genomsnittslön jämfört med tillsvidareanställda. De har också sämre möjligheter att planera sina liv samtidigt som de upplever ett utanförskap på arbetsplatsen. Anställningsformen har också betydelse i relationen till chefen. Kommunal arbetar ständigt med att förbättra villkoren för alla medlemmar. För de medlemmar som har tidsbegränsad anställning görs det bland annat genom bevakning av ett års sammanlagd anställningstid som ger företrädesrätt, och användande av lagen om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning (2002:293). Sverige har kritiserats från EU för att ha en lagstiftning som gett arbetsgivaren möjlighet att stapla olika tidsbegränsade anställningar. Lagen om anställningsskydd har därför fått en begränsning som ska innebära att stapling av tidsbegränsade anställningar begränsas. Sedan avtalsförhandlingarna 2012 har förbundet i flera centrala kollektivavtal förhandlat fram att konvertering till tillsvidareanställning ska ske efter tre års sammanlagd anställningstid. Kommunal har i årets avtalsförhandlingar yrkat på att konvertering ska ske efter två års sammanlagd anställningstid. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motionerna B:1-B:3 och B:5 samt att anse motion B:4 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna B:1-B:5. Dagordningens punkt 14:2 Anställningstrygghet Motion B:6 B:6 Anställningstrygghet Enskild medlem, sektion Sundsvall vård och omsorg, Kommunal Mellersta Norrland När man har en visstidsanställning och/eller uppbär graviditets- eller föräldrapenning, förlorar man intjänad kvalifikationstid till en tillsvidareanställning, enligt LAS två år av fem år. att Kommunal verkar för att intjänad kvalifikationstid ska vara överhoppningsbar. Utlåtande över motion B:6 I motion B:6 yrkas att Kommunal verkar för att intjänad kvalifikationstid ska vara överhoppningsbar. Som motiv för yrkandet i motionen anges att arbetstagare förlorar intjänad kvalifikationstid enligt lagen om anställningsskydd, LAS, då arbetstagare innehar en visstidsanställning och samtidigt kommer att uppbära graviditets- eller föräldraledighet. Motionären pekar på att när arbetstagare kommer tillbaka till sin visstidsanställning efter graviditets- eller föräldraledighet, så ska tiden i anställning innan ledigheten räknas med om man kommer tillbaka till samma visstidsanställning. Själva ledigheten ska med andra ord vara överhoppningsbar, något som kan ha betydelse ur dels ett företrädesrättsperspektiv men också ur ett konverteringsperspektiv. 121

Förbundsstyrelsen menar att med en sådan ändring i lagen om anställningsskydd uppnås mer jämställda anställningsvillkor eftersom den mesta tiden av ledighet tas ut av kvinnor, det är också kvinnor som är överrepresenterade gällande otrygga visstidsanställningar. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion B:6. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion B:6. Dagordningens punkt 14:3 - Anställningsvillkor för timanställda Motionerna B:7-B:9 B:7 SMS-anställning Sektion, sektion Mora Hälso Sjukvård, Kommunal Bergslagen Att få trygga anställningar för våra medlemmar är otroligt viktigt. Det borde vara ytterst sällan som timanställning ska förekomma. Att dessutom få förfrågan per SMS är kränkande. Hur blir det då med anställningsbevis, timlön, ob-ersättning? Vi trodde att statarsamhället var historia, men det är tydligen tillbaka och vi får stå där med mössan i hand igen. att SMS-anställningar förbjuds. B:8 Bättre villkor för timanställda Sektion, sektion Lysekil, Kommunal Väst På våra arbetsplatser används väldigt många timanställda som vikarier, vilket är både nödvändigt och bra på många sätt. Det ger unga chansen att komma in på arbetsmarknaden och det ökar flexibiliteten på arbetsplatsen. Men det som är mindre bra är att timvikarierna inte har samma rättigheter som fast personal. Vi ser också en tendens till att arbetsgivaren löser anställningar med timvikarier i stället för att fastanställa. Detta är ett stort problem för alla som tvingas arbeta under osäkra förhållanden. Dessa osäkra anställningar gör att många av våra arbetskamrater inte kan skaffa en egen bostad eller planera sitt liv. Det är ohållbart att arbetsgivare ska kunna få lösa personalsituationen med otrygga anställningar för att sedan bara kunna sluta ringa in dem. Att timanställda får en starkare ställning är livsviktigt också för oss som facklig organisation. Som det är nu har vi väldigt svårt att hjälpa dessa i konflikter med arbetsgivaren som bara kan sluta kalla in dem. Detta försvårar att värva dessa som medlemmar och är väldigt frustrerande när man tvingas se på när arbetskamrater utsätts för chefens godtycke. att förbundet arbetar för att ge timanställda bättre trygghet på arbetsplatsen. B:9 Bemanningspool Enskild medlem, sektion Älvsbyn, Kommunal Norrbotten Tillsätt en större bemanningspool för timvikarier för att förbättra deras vardag. Många sitter i dag hemma och väntar/hoppas att arbetsgivaren ska höra av sig. 122

att bemanningspoolen utökas i de kommuner där en sådan finns. Utlåtande över motionerna B:7-B:9 I motion B:7 yrkas att SMS-anställningar förbjuds. I motion B:8 yrkas att förbundet arbetar för att ge timanställda bättre trygghet på arbetsplatsen. I motion B:9 yrkas att bemanningspoolen utökas i de kommuner där en sådan finns. Enligt svensk lagstiftning är det förbjudet att göra skillnad på tidbegränsat anställda och tillsvidareanställda. Det är också förbjudet att göra skillnad på deltidsanställda jämfört med heltidsanställda. Att minska och att se till att skillnader mellan nämnda grupper inte existerar är något som förbundsstyrelsen ser som mycket viktigt. Mycket av arbetet görs lokalt genom att jämföra lön och övriga villkor mellan grupperna. Skillnader som inte går att förklara på annat sätt än att det kan röra sig om diskriminering ska åtgärdas genom handlingsplan. I tidigare avtalsrörelser har förbundet fått till förbättringar vad det gäller tidsbegränsade anställningar. Det arbetet fortsätter även i årets avtalsrörelse bland annat genom krav på en snabbare konvertering av tidsbegränsade anställningar. Att tillsätta bemanningspooler är något som förbundsstyrelsen ser som viktigt. Med fler tillsvidareanställningar skapas tryggare personal som utvecklar verksamheten och höjer kvalitet. Bemanningspooler är ett bra sätt att organisera detta på. Antalet anställda ska vara anpassat till behovet i respektive verksamhet och sedan kompletteras med bemanningspool. Att avgöra om det behövs fler anställda i poolen är dock en fråga som bäst hanteras lokalt. SMS-anställning är varken reglerat i lag eller kollektivavtal, utan ett sätt som fler arbetsgivare använder för att fylla på verksamheten med tidsbegränsade anställningar. Att förbjuda SMS som ett sätt att rekrytera angrips bäst genom att minska antalet tidsbegränsade anställningar. Hur en arbetsgivare väljer att anställa personal kräver lokalt fackligt arbete. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion B:7, att bifalla motion B:8 samt att anse motion B:9 besvarad. Debatt I debatten deltog: Ellenor Smids, Kommunal Bergslagen Annica Jansson, förbundsstyrelsens föredragande Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna B:7-B:9. Tilläggsyrkande av Ellinor Smids till motion B:8 om att förbundet ska verka för att göra en handlingsplan kring problemet med SMS-anställningar. Yrkande av Annica Jansson om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna B:7-B:8. Yrkande av Annica Jansson om bifall till tilläggsyrkandet. 123

att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna B:7-B:9. att bifalla Ellinor Smids tilläggsyrkande. Dagordningens punkt 14:4 Befattningslöner Motion B:10 B:10 Individuella löner Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Jag anser att individuella löner är orättvist. att Kommunal tar bort individuella löner och att Kommunal verkar för befattningslöner. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion B:10 I motion B:10 yrkas att Kommunal tar bort individuella löner och att Kommunal verkar för befattningslöner. Vad som är en rättvis lön är inte lätt att definiera. Motionären anser att individuella löner är orättvist medan en majoritet av förbundets medlemmar anser att det ska finnas utrymme att påverka lönen. Det finns tre olika lokala lönemodeller som kan vara till hjälp i detta. Fördelningssystem, tarifflönesystem och befattningslönesystem. Fördelningssystem, lönen består av tre delar, befattningslön lön utifrån den befattning du har, kriterier en bedömningsgrund och en individuell del lön satt utifrån vad du gör och hur du gör det. Kriterierna ska vara förankrade så nära medlemmens som möjligt, det vill säga tydliga, kommunicerade på arbetsplatsen och väl kända för medlemmen. Så tydliga och kända så att varje medlem kan påverka sin löneutveckling. Fördelning av lön utifrån subjektiva bedömningar behöver begränsas. Tarifflönesystem som i dag finns i bussavtalen, inom jordbruket och för skorstensfejare. Lönen höjs enligt en tabell som bestäms i centrala förhandlingar. En modell är befattningslönesystem där arbetstagare som klarar de grundläggande kraven får samma lön. Därefter högre lön för varje arbetsmoment som arbetstagaren kan utföra. Då kan varje arbetstagare få en garanterad löneutveckling och sedan klättra i systemet genom att göra fler arbetsuppgifter. Ett väl fungerande system med individuella och differentierade löner där det finns ett tydligt samband mellan arbetsinsats, yrkeskunnande och yrkesutvecklings som är kopplade till löneutveckling. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion B:10 första att-satsen samt att bifalla motion B:10 andra att-satsen. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion B:10. 124

Dagordningens punkt 14:5 - Byte av bemanningsföretag Motion B:11 B:11 Byte av bemanningsföretag Enskild medlem, sektion Sydost, Kommunal Öst Vi som är anställda av bemanningsföretag har väldigt otrygga anställningsförhållanden. Vi är säsongsanställda och har man varit säsongsanställd mer än sex månader under de senaste två åren, så ska man få besked om detta minst en månad innan den nya säsongen börjar. Men när man måste byta arbetsgivare/bemanningsföretag så är det sällan man uppnår två år hos samma arbetsgivare. att oavsett bemanningsföretag så ska den totala anställningstiden gälla för besked om fortsatt anställning. Utlåtande över motion B:11 I motion B: 11 yrkas att oavsett bemanningsföretag så ska den totala anställningstiden gälla för besked om fortsatt anställning. Anställningstiden för den anställde är enligt lagen kopplad till en juridisk person (ett företag). Om arbetstagaren byter arbetsgivare börjar anställningstiden löpa första arbetsdagen hos den nya arbetsgivaren om inte det är en övergång av verksamhet enligt 6 lagen(1982:80) om anställningsskydd, då räknas även anställningstiden från den gamla arbetsgivaren hos den nya arbetsgivaren. En arbetstagare som har sagts upp på grund av arbetsbrist kan ha företrädesrätt till en ny anställning. Om en säsongsanställd arbetstagare har varit anställd mer än sex månader under de senaste två åren hos samma arbetsgivare, har arbetstagaren företrädesrätt till ledigt arbete om arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för den nya anställningen. Företrädesrätten gäller från tidpunkten då anställningen avslutats och därefter till dess nio månader har förflutit från den nya säsongens början. Dock kan det vara flera personer som har företrädesrätt, och då är det den som har längst anställningstid i företaget som erbjuds först och sedan den som har näst längst anställningstid. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion B:11. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion B:11. Dagordningens punkt 14:6 - Förhandling om tandvårdsförsäkring Motion B:12 B:12 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Dorotea, Kommunal Västerbotten Inom vård och omsorg förekommer det hot och våld. Detta kan leda till utslagna tänder. 125

att man förhandlar om tandvårdsförsäkring inom kommunala yrken. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion B:12 I motion B:12 yrkas att Kommunal förhandlar om tandvårdsförsäkring inom Kommunala yrken. Motionären pekar på förekomsten av hot och våld inom vård- och omsorg, vilket kan leda till utslagna tänder. Förbundsstyrelsen är medveten om risken för medlemmar att utsättas för hot och våld i arbete inom vård- och omsorgsyrken och att detta kan leda till bland annat tandskador. Förekomsten av våld återfinns både inom kommunalt och privat driven vård och omsorg. Då tandskador uppkommer i arbetet ersätts behandlingskostnaderna för dessa från Försäkringskassan enligt socialförsäkringsbalken. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion B:12. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion B:12. Dagordningens punkt 14:7 - Individuell lön Motionerna B:13-B:28 B:13 Individuella löner Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Samarbete i stället för särarbete. att Kommunal verkar för att ta bort individuella löner. Motionen avslås av avdelningen B:14 Ta bort individuella löner Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Jag anser att de individuella lönerna har förlorat sitt syfte när man använder lönepotten för att utjämna lönerna. De som har sämst lön får mest ökning. Dessutom är alla där av samma orsak och gör samma arbetsuppgifter. att Kommunal ska ta bort individuella löner. Motionen avslås av avdelningen 126

B:15 Individuell lönesättning Enskild medlem, sektion Båstad, Kommunal Skåne Jag lägger en motion om att individuell lönesättning ska försvinna. Upplever att lönen ofta sätts godtyckligt, cheferna har inte tid att vara ute på arbetsplatserna och har då svårt att bilda sig en egen uppfattning. Det skapar osämja mellan arbetskollegorna och "tjafs" uppstår. Kollegors kompetens ifrågasätts, "vi gör ju ändå samma jobb". Bort med individuell lönesättning! att individuell lönesättning tas bort. Motionen avslås av avdelningen B:16 Gemensam löneutveckling samt två medarbetarmöten, varav ett är inbokat med lönemöte Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst En underbar dag så hoppas jag att alla får samma belopp men till ett pris. Vi ska ha två medarbetarsamtal varje år, och i ett av dem ska lönesamtalet ingå. Detta ska vara så att om man inte har ett bra bemötande eller om enhetschef/kollegor inte tycker att man kan sitt jobb "okej", så ska enhetschefen kunna ha medarbetarsamtal två gånger per år för att kolla att personalen trivs i hop och gör sitt jobb. Inte för att övervaka, men för att sporra till att man ska trivas på sitt jobb med varandra och det viktigaste: att brukaren ska få ett gott liv. De som är beroende av någon annan måste få känna sitt värde! Värdet får man om personalen också får känna stolthet. De som alltid får lite i löneökning känner ju år efter år att de inte har något värde i sig själva. Hur ska den personen få någon annan att må bra? Jag själv har alltid gjort ett gott jobb med stort självförtroende, så jag kan tala för mig själv, men de som är blyga och inte inser sitt eget värde har det inte lika lätt. För mig handlar det om solidaritet. att Kommunal tar bort individuella löner. Motionen avslås av avdelningen B:17 Bort med individuella löner Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Det lönesystem vi har nu med individuella löner är verkligen inte rättvist. Samma lön för samma yrke borde vara en självklarhet. Därför förespråkar jag en lönestege. att Kommunal tar bort individuella löner. Motionen avslås av avdelningen 127

B:18 Ta bort individuell lönesättning Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Orättvisa, alla gör samma jobb. Vem bestämmer vilket jobb som är mer värt än det andra? att Kommunal verkar för att ta bort individuell lönesättning. Motionen avslås av avdelningen B:19 Bort med individuella löner Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Jag anser att det befintliga lönesystemet vi har i dag med individuella löner är fruktansvärt orättvist. Jag förespråkar i stället en lönestege för mer rättvisa löner. att Kommunal tar bort individuella löner. Motionen avslås av avdelningen B:20 Ta bort individuella löner Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst För att få bort orättvisorna i lönesättningen. Vi gör ju alla samma jobb och utför samma sysslor. att Kommunal verkar för att ta bort individuella löner. Motionen avslås av avdelningen B:21 Ta bort individuella löner Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Individuella löner skapar osämja mellan kollegor och dålig arbetsmiljö. att Kommunal tar bort individuella löner. Motionen avslås av avdelningen B:22 Bort med individuella löner Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Det lönesystem som vi har nu med individuella löner fullföljs inte. Arbetsgivaren ger inget mer ändå. att Kommunal tar bort individuella löner. Motionen avslås av avdelningen 128

B:23 Bort med individuell lönesättning Enskild medlem, sektion Luleå, Kommunal Norrbotten Vi anser att individuell lönesättning bör dumpas eftersom det bara skapar intriger och osämja i arbetsgruppen, särskilt när man ser att chefens "favoriter" får högsta löneökningen medan kundernas "favoriter", som dessutom sliter häcken av sig, får betydligt mindre. Detta skapar en enorm irritation mellan kollegor och gentemot chefen som lönesätter utifrån vad hon/han ser och hör på kontoret. Om detta inte går att lösa, så kan ju cheferna alltid följa med ut en dag och se vad vi faktiskt gör och därefter lönesätta oss utifrån det. att individuell lönesättning dumpas och att alla ska ha lika lön för likvärdigt arbete. B:24 Avveckling av individuell lön Enskild medlem, sektion Kalix, Kommunal Norrbotten För avveckling av individuella löner. Jag har inte någon nära chef som kan bedöma eller har den kunskapen som krävs. Jag har inte heller haft korrekta lönesamtal/medarbetarsamtal. att individuella löner avvecklas. B:25 Individuella löner Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Jag vill ta bort individuella löner eftersom det påverkar: - arbetsresultat och om orättvisa upplevs, - oro i personalgruppen, - arbetsgivaren kan använda detta som "utpressning", - svårt att sätta individuell lön när arbetsgivaren aldrig är med i verksamheten. att Kommunal tar bort individuella löner. Motionen avslås av avdelningen B:26 Individuella löner Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Att Kommunal tar bort individuella löner eftersom detta upplevs orättvist. att Kommunal verkar för att ta bort individuella löner. Motionen avslås av avdelningen 129

B:27 Ta bort individuella löner Enskild medlem, sektion Kiruna, Kommunal Norrbotten Vi tycker att Kommunal ska arbeta för att ta bort de individuella lönerna. att individuella löner tas bort. B:28 Bort med individuella löner Enskild medlem, sektion Umeå, Kommunal Västerbotten Individuella löner påverkar personal negativt. Chefer ser inte vad man gör. Varför ska man ha lönekriterier om man inte kan uppnå dem? att kongressen beslutar att Kommunal ska kämpa mot individuell lönesättning. Utlåtande över motionerna B:13-B:28 I motionerna B:13-B:15, B:19-B:20 och B:26 yrkas att Kommunal verkar för att ta bort individuell lönesättning. I motionerna B:16-B:18, B:21-B:22, B:25 samt B:27 yrkas att Kommunal tar bort individuella löner. I motion B:23 yrkas att individuell lönesättning dumpas och att alla ska ha lika lön för likvärdigt arbete. I motion B:24 yrkas att individuella löner avvecklas. I motion B:28 yrkas att kongressen beslutar att Kommunal ska kämpa mot individuell lönesättning. I dag finns problem med hur vissa arbetsgivare hanterar individuell och differentierad lön. Bristande tydlighet både centralt och lokalt har skapat stort utrymme för godtyckliga lönesättningar. På grund av detta har arbetsgivaren fått stor makt över medlemmarnas lönesättning. När arbetstagaren inte känner till vad det är som genererar löneökning upplevs hela lönemodellen som oklar och det leder till en känsla av godtycke. Oklarheter som både skapar frustration och kan påverka samarbetet. Trots detta visar förbundets undersökningar på att medlemmarna vill att det ska vara skillnader i lön. Vad en rättvis lön är kan vara svårt att definiera. Det finns några som anser att en rättvis lön är att få samma lön för lika arbete. En majoritet av förbundets medlemmar tycker att det är viktigt att det finns utrymme till att påverka lönen. Det finns tre olika lokala lönemodeller som kan vara till hjälp i detta. En modell är ett befattningslönesystem där arbetstagare som klarar de grundläggande kraven får samma lön. Därefter högre lön för varje arbetsmoment som arbetstagaren kan utföra. Då kan varje arbetstagare få en garanterad löneutveckling och sedan klättra i systemet genom att göra fler arbetsuppgifter. Fördelen är tydligheten kombinerad med att det ges möjlighet till att påverka den egna löneutvecklingen. En annan modell är att stärka det lokala lönearbetet genom ökat inflytande i framtagandet av lokala fördelningssystem. Kriterierna ska vara förankrade så nära medlemmens som möjligt, det vill säga tydliga, kommunicerade på arbetsplatsen och väl kända för medlemmen. Så tydliga och kända så att varje medlem kan påverka sin löneutveckling. Fördelning av lön utifrån subjektiva bedömningar behöver begränsas. En tredje modell är tarifflönesystem som i dag finns i bussavtalen, inom jordbruket och för skorstensfejare. 130

Arbetet med att ta fram metoder för fördelning av lön pågår, ett väl fungerande system med individuella och differentierade löner där det finns samband mellan arbetsinsats, yrkeskunnande och yrkesutveckling som premieras med lön och en tydlig koppling mellan lön, befattning och yrkesutveckling. Ett omvänt system där kopplingen inte finns påverkar sannorlikt verksamheten negativt. En del av arbetet är att ta fram centrala löneavtal som stödjer det lokala arbetet med löner. Avtalsdelegationerna tar utifrån avtalskonferenserna och inkomna avtalsförslag ställning till vilka förändringar som behöver göras i respektive avtal. Avtalsdelegationerna består av medlemmar som är verksamma inom avtalsområdet och de bör få möjlighet att prioritera och föreslå de ändringar som de anser viktigast. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion B:23 andra att-satsen besvarad samt att avslå motionerna B:13-B:22, B:23 första att-satsen och B:24-B:28. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna B:13-B:28. Dagordningens punkt 14:8 Kollektivavtal Motionerna B:29-B:30 B:29 Ett enat Kommunal med enade avtal Enskild medlem, sektion Ängelholm, Kommunal Skåne Som personlig assistent har jag sett hur mina villkor snabbt kan förändras. Skillnaderna kan bli stora, väldigt stora, vid exempelvis jourarbete, den samlade arbetstiden med heltidsmått och jourberäkning, och även en försämrad anställningstrygghet i förhållande till LAS. I en tid när nästan all verksamhet är konkurrensutsatt, och en del kommuner läger ut all kärnverksamhet på privata alternativ, blir det ännu viktigare för Kommunal att värna om den svenska modellen och anpassa den till 2000-talet. Den svenska modellen bygger på branschanpassade kollektivavtal. Att kunna bygga kollektivavtal utifrån yrkesgruppers och arbetsgivares förutsättningar, möjligheter och branschspecifika egenheter är en styrka som fortfarande är kärnan i den svenska arbetsmarknadspolitiken. Det är en möjlighet som ger arbetsgivare möjlighet att leda och fördela arbetet på ett sätt som gynnar respektive bransch, som exempelvis dygnspass för personliga assistenter, men även de arbetstidsförkortningar som är nödvändiga för arbete på dygnets alla tider för många av våra medlemsgrupper. Med en uppsjö av privata entreprenörer har vi också fler arbetsgivarorganisationer. Det är inte rimligt att villkoren ska variera för våra medlemsgrupper beroende på vem som är arbetsgivare. Det är inte heller rimligt att arbetsgivarna har möjlighet att välja mellan arbetsgivarorganisationer för att få det kollektivavtal som blir mest lönsam för dem beroende på hur deras verksamhet är ordnad. Det är viktigt för ordning och reda på svensk arbetsmarknad att konkurrens sker på lika villkor. En medlem i Kommunal ska inte se sin inkomst förändras eller behöva jobba mer för samma lön då medlemmens anställning övergår till en annan arbetsgivare, men kvarstår inom samma bransch, och till och med samma arbetsställe med oförändrat schema. Vi måste sträva efter ett Kommunal med färre skillnader för våra medlemmar. Kollektivavtalets skillnader ska vara de nödvändiga skillnaderna som finns mellan branscher, inte mellan vem som bedriver verksamheten. 131

att Kommunal kräver att de villkor som förhandlats fram med SKL genom kollektivavtal aldrig får försämras i förhandling med andra arbetsgivarorganisationer inom den kommunala kompetensen. B:30 Branschöverskridande kollektivavtal Enskild medlem, sektion Nordost, Kommunal Stockholms län I och med privatiseringsvågen som rått under de senaste tio åren så har fler och fler av Kommunals medlemmar börjat/bytt till en privat arbetsgivare. Inom den privata sektorn så blandas kvaliteten på kollektivavtalen om man jämför med Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kollektivavtal AB-HÖK. Flera av våra systerförbund inom LO använder sig av branschöverskridande kollektivavtal för att man ska få samma villkor oavsett hos vem man arbetar, för det är arbetsuppgifterna man säljer. Om man skulle teckna kollektivavtal branschvis, så skulle man sätta press på de olika arbetsgivarorganisationerna att sammarbeta och faktiskt komma överens om vad som är skäliga anställningsvillkor på svensk arbetsmarknad. På detta sätt skulle arbetsgivare inte byta arbetsgivarorganisation för att tjäna pengar och försämra arbetsvillkoren för Kommunals medlemmar. att Kommunal inte ska teckna sämre kollektivavtal för de privatanställda medlemmarna än vad AB-HÖK är och att Kommunal ska utreda om det är möjligt att ha branschöverskridande kollektivavtal. Utlåtande över motionerna B:29-B:30 I motion B:29 yrkas att Kommunal kräver de villkor som förhandlats fram med SKL genom kollektivavtal aldrig får försämras i förhandling med andra arbetsgivarorganisationer inom den kommunala kompetensen. I motion B:30 första att-satsen yrkas att Kommunal inte ska teckna sämre kollektivavtal för de privatanställda medlemmarna än vad AB-HÖK är. I motion B:30 andra att-satsen yrkas att Kommunal ska utreda om det är möjligt att ha branschöverskridande kollektivavtal. Motionärerna yrkar att det inte ska tecknas kollektivavtal med sämre lön och övriga villkor med de arbetsgivarorganisationer som har medlemsföretag, där Kommunals medlemmar är anställda inom den privata sektorn, än vad villkoren i kollektivavtalet som reglerar lön och övriga villkor för de medlemmar som är anställda av kommun och landsting. Förbundet har cirka 70 centrala kollektivavtal tecknade, de allra flesta är med arbetsgivarorganisationer som organiserar privata företag, kooperativ, ideella organisationer och kommunala företag. Avtalen reglerar branscher inom den gröna sektorn, kollektivtrafik, sotare, privata vård bolag och så vidare. I dag skiljer sig villkoren mellan dessa privata avtal och SKL-avtalet och inte alltid till det sämre. Några av de privata vårdavtalen har till exempel högre medellön än SKL-avtalet inom vissa branscher. Vad som är sämre eller bättre villkorsmässigt varierar utifrån vem man frågar. Dels kan vissa villkor uppfattas som både bättre och sämre beroende på var du arbetar, en sådan fråga är jouren för de som arbetar inom LSS-verksamheter. 132

I B:30 andra att-satsen yrkas att Kommunal ska utreda om det är möjligt att ha branschöverskridande avtal. Förbundsstyrelsen tolkar motionen att det är branschneutrala avtal som motionären menar, det vill säga samma villkor oaktat vem som är arbetsgivare. Vad förbundet gör är att arbeta med branschneutralitet, det vill säga samma eller så liknande villkor som möjligt inom samma bransch, oavsett vem som är arbetsgivare. Ett led i detta arbete är den omorganisation som skett på förbundskontoret i och med att enheten för arbetsrätt och kollektivavtal (ARKO) och arbetslivsutvecklingsenheten (ALU) under 2015 slogs ihop till den nya enheten arbetsplats- och avtalsenheten (ARA), och där arbetet är inriktat på just branschneutralitet och på sikt få samma villkor inom samma bransch. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motionerna B:29 och B:30 första att-satsen samt att anse motion B:30 andra att-satsen besvarad. Debatt I debatten deltog: Torgny Handreck, Kommunal Skåne Lars-Sture Johansson, förbundsstyrelsens föredragande Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna B:29-B:30. Yrkande av Torgny Handreck om bifall till motionerna B:29-B:30. Yrkande av Lars-Sture Johansson om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna B:29-B:30. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna B:29-B:30. Dagordningens punkt 14:9 - Konverteringsregeln i LAS Motion B:31 B:31 Konverteringsregeln i LAS Sektion, sektion Lomma/Burlöv, Kommunal Skåne Arbetsgivaren anställer i dag på vikariat eller allmän vistidsanställning, och blandar dessa anställningsformer så att det tar upp till fyra år innan medlemmen blir konverterad till tillsvidaretjänst. Jag tycker att dessa anställningsformer ska räknas ihop tills man uppnått 720 dagar och då bli konverterad. att Kommunal verkar för att vikariat och allmän vistidsanställning räknas samman vid konvertering av tjänst så att den sammanlagda tiden är 720 dagar inom fem år. Utlåtande över motion B:31 I motion B:31 yrkar motionären att Kommunal verkar för att vikariat och allmän visstidsanställning räknas samman vid konvertering av tjänst så att den sammanlagda tiden är 720 dagar inom fem år. 133

Förbundsstyrelsen delar motionärens tankar. Allt för många anställs i dag på tidsbegränsad anställning. I genomsnitt för Kommunals organisationsområde är andelen tidsbegränsat anställda 30 procent. Medelåldern för de som har tidsbegränsad anställning är 35 år. I årets avtalsrörelse har Kommunal därför yrkat på att konvertering ska ske efter dag 720 när allmän visstid och vikariat blandas. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion B:31. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion B:31 Dagordningens punkt 14:10 - LAS 39 Motionerna B:32-B:33 B:32 Verka för att förändra LAS 39. Enskild medlem, sektion Umeå trafik, Kommunal Västerbotten LAS 39 gör det möjligt för en arbetsgivare att vägra följa Arbetsdomstolens dom om en uppsagd arbetstagare vinner tillbaka sitt jobb. Beloppen som krävs för att köpa ut en arbetstagare tycks inte ha haft någon avskräckande effekt hos större arbetsgivare. Den märkliga paragrafen får tråkiga konsekvenser om det är en facklig förtroendeman som i slutändan blir utköpt. I förlängningen påverkas givetvis arbetsmiljön till det sämre för övriga arbetstagare. Nu senast valde Arriva att säga upp huvudskyddsombudet i Råsta. Det är lätt att förstå att Arriva siktar på LAS 39 när man väljer att säga upp ett huvudskyddsombud. Att få andra på Råstagaraget att vara rädda för att råka ut för samma sak. Det här förfarandet möjliggör ju för ett företag att dumpa priserna i en upphandling om man kan köpa ut personer som har i uppgift att vaka över att arbetsmiljölagen följs. LAS 39 sätter i praktiken skyddsombudens rättsliga ställning ur spel, så med Råstagaraget i minne är det nu dags att den förändras. att Kommunal skriver en motion till LO med kravet att LAS 39 omstöps till den norska modellen där en person som vinner tillbaka sitt jobb i AD inte kan köpas ut lika enkelt och att Kommunal alternativt skriver en motion till LO med kravet att beloppen för utköp enligt LAS 39 fördubblas hos arbetsgivare som har fler än tio anställda. B:33 LAS 39 Enskild medlem, sektion Umeå trafik, Kommunal Västerbotten LO-kongressen beslutade för drygt tio år sedan att LO ska kräva hos regeringen att LAS 39 förtydligas, så att den, när AD ogiltigförklarat en uppsägning, inte kan användas för att köpa ut fackliga förtroendevalda. Det har LO-ledningen inte gjort. Det är nu på tiden, och speciellt med tanke på avskedandet av skyddsombudet Reza Forghani i Råstagaraget, att LO gör det. Jag vill att Kommunal nu ser till att LO kräver detta av regeringen. Nu när vi dessutom har en socialdemokratisk regering med en före detta Metallordförande som statsminister. 134

att Kommunal i sin egenskap av LO-styrelserepresentant ser till att LO-ledningen kräver ett förtydligande hos regeringen angående LAS 39, så att fackligt förtroendevalda inte kan köpas ut. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motionerna B:32-B:33 I motion B: 32 yrkas att Kommunal skriver en motion till LO med kravet att LAS 39 omstöps till den norska modellen där en person som vinner tillbaka sitt jobb i AD inte kan köpas ut lika enkelt, och att Kommunal alternativt skriver en motion till LO med kravet att beloppen för utköp enligt LAS 39 fördubblas hos arbetsgivare som har fler än tio anställda. I motion B:33 yrkas att Kommunal i sin egenskap av LO-styrelserepresentant ser till att LO-ledningen kräver ett förtydligande hos regeringen angående LAS 39, så att fackligt förtroendevalda inte kan köpas ut. Motionären yrkar att Kommunal i första hand i motion till LO kräver att Sverige anammar den norska modellen som innebär att arbetstagare, när domstol har ogiltigförklarat uppsägning eller avsked, inte kan köpas ut lika enkelt som arbetsgivare i Sverige kan göra med stöd av 39 LAS, lagen om anställningsskydd. I Norge tillämpas allmängiltig förklaring, vilket innebär att rådande kollektivavtal i branschen görs till lagstadgad nivå. Förbundsstyrelsen anser inte att det går att jämföra den allmängiltiga förklaring som finns i Norge med den svenska modellen, på grund av att en sådan jämförelse kräver en betydligt djupare utredning och analys av förarbeten till nuvarande norsk lagstiftning. I andra hand yrkar motionären att Kommunal i motion till LO kräver att när domstol har ogiltigförklarat en uppsägning eller ett avsked och arbetsgivare vägrar rätta sig efter domen, ska arbetsgivaren betala dubbelt skadestånd till arbetstagaren, mot nuvarande reglering i 39 LAS, under förutsättning att arbetsgivaren har fler än tio anställda. Historiskt sett har arbetsgivarna haft rätten att fritt anställa och avskeda arbetstagare utan begränsningar. Den svenska arbetsrättslagstiftningen bygger numera på att både arbetsgivaroch arbetstagarparten har ett regelverk som båda parter anser vara acceptabelt. Arbetsgivarens rätt att fritt anställa och avskeda arbetstagare har begränsats i LAS. Det ska finnas saklig grund för uppsägning av personliga skäl eller för avsked. Det finns även andra arbetsrättsliga lagar som är tillämpliga i uppsägnings- eller avskedsärenden, till exempel diskrimineringslagstiftningen, förtroendemannalagen samt medbestämmandelagen. Förbundsstyrelsen anser att förslaget om en fördubbling av skadeståndet, när domstol ogiltigförklarat en uppsägning eller ett avsked och arbetsgivare inte vill rätta sig efter domen utan i stället vill betala ett skadestånd på sikt, skulle innebära att den partsgemensamma respekten för den modell som finns i LAS skulle urholkas. Förbundsstyrelsen anser att vi inte ska göra skillnad på medlemmar som råkar ut för uppsägning eller avsked oaktat var man är anställd eller utifrån företagets storlek eller företagets ekonomi. Kränkningen är densamma för den enskilda medlemmen. När Kommunal beviljar rättshjälp i avskedsärenden så yrkar förbundet både på ett allmänt skadestånd och på ett ekonomiskt skadestånd till medlemmen för utebliven lön från avskedsdatum tills ärendet slutligen är avgjort av domstolen. Utöver detta tillkommer, när domstol ogiltigförklarar ett avsked och arbetsgivare inte vill rätta sig efter domen, även 39 LAS om arbetsgivare vill köpa ut en arbetstagare. Förbundsstyrelsen menar att det är tillräckligt med presumtiva åtgärder för att få en arbetsgivare att tänka till innan man går till avsked. Som facklig förtroendevald gäller samma regelverk i LAS som för övriga arbetstagare, utöver detta så har man som facklig förtroendevald ett utökat skydd i förtroendemannalagen samt medbestämmandelagens regler kring föreningsrätten. Förbundsstyrelsen anser att skydden i dessa lagstiftningar är tillräckligt för att tillvarata den fackliga förtroendevaldas roll. 135

Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motionerna B:32-B:33. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion B:32-B:33. Dagordningens punkt 14:11 - Lönehöjningar i kronor Motion B:34 B:34 Samtliga lönehöjningar och extra ersättningar ska räknas i kronor och inte i procentsats Enskild medlem, sektion Kristianstad/NÖ/sjukvård & service, Kommunal Skåne Vi är många lågavlönade, så det blir orättvis lönesättning och betalning vid extra ersättning. Risken är att de med lägst lön får jobba mycket mer om ersättningen betalas ut i procentsats. att samtliga lönehöjningar och extra ersättningar ska betalas ut i kronor och inte i procentsats. Utlåtande över motion B:34 I motion B:34 yrkas att samtliga lönehöjningar och extra ersättningar ska räknas i kronor och inte i procentsats Förbundet tecknar cirka 70 kollektivavtal. En del av avtalen innehåller procent och en del av dem innehåller krontal, både när det gäller löneökningar och ersättningar. Avtalsdelegationerna har att ta ställning till vilka förändringar som behöver göras i respektive avtal. De består av medlemmar som är verksamma hos en arbetsgivare som omfattas av kollektivavtalet. Avtalsdelegationerna bör få möjligheten att föreslå och prioritera de förändringar som de anser i viktigast i avtalet. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion B:34 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion B:34 Dagordningens punkt 14:12 Lönetrappa Motionerna B:35-B:36 B:35 Individuella löner Enskild medlem, sektion Syd, Kommunal Öst Bort med individuella löner! Det känns orättvist då vi byter chefer till och från, man kanske kommer från ett annat område. Detta gör att de inte kan se hur du är i jobbet och inte kan motivera det heller. Hur kan man då sätta en lön? Det kändes bättre med den gamla lönesättningen där du hade lönetrappan samt efter ålder. Mera rättvist! Inför det gamla systemet igen! 136

att lönestegen ska införas igen då den är mera rättvis än den individuella lönesättningen. Motionen avslås av avdelningen B:36 Nej till individuella löner Enskild medlem, sektion Varberg, Kommunal Sydväst Av oss sex anställda på gruppbostaden skiljer det 2 500 kronor i lön per månad mellan högst och lägst betald. Lönen sätts helt efter chefens godtycke. Vår chef har genomfört sammanlagt 48 bedömningssamtal under sin tid hos oss. Inte vid något tillfälle har hon ändrat uppfattning under samtalet. Det demokratiska underskottet är därmed maximalt. Inte ens om man "vinner debatten" och hon blir svarslös, ändrar hon sig. Hon behöver inte ens motivera sina beslut, utan kan låta bli att svara. Övre chef ändrar heller aldrig beslut, hur tokiga de än är. Vi kan helt enkelt inte överlåta lönesättningen åt en diktator. Den gamla femåriga trappan måste återinföras. Då får vi också bättre sammanhållning på jobbet. att Kommunal säger nej till individuella löner och att Kommunal verkar för att återinföra den tidigare lönetrappan där alla låg lika i lön efter fem års anställning. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motionerna B:35-B:36 I motion B:35 yrkas att lönestegen ska införas igen då den är mera rättvis än den individuella lönesättningen. I motion B:36 yrkas att Kommunal säger nej till individuella löner, och att Kommunal verkar för att återinföra den tidigare lönetrappan där alla låg lika i lön efter fem års anställning. Vad som är en rättvis lönesättning är svårt att definiera. Motionären anser att lönestegen är mer rättvis medan undersökningar bland medlemmarna visar att det ska finnas utrymme att påverka lönen. Dessa två sätt att se på lön kan bara hanteras i tydliga lokala lönesystem. En modell är befattningslönesystem, där arbetstagare som har det yrkeskunnande som krävs får samma lön och därefter lön för varje nytt arbetsmoment som arbetstagaren kan utföra. Om arbetstagaren utvecklar sig i yrket ska alltså lönen vara högre. Fördelen är tydligheten om vad som ger löneökning och att det finns möjlighet att påverka lönen. Ett annat sätt är att det lokala fackets påverkan i fördelningssystem ökar. Kriterierna ska vara förankrade så nära medlemmen som möjligt, väl kända och tydliga så att varje medlem kan påverka sin lön. Fördelen med dessa system är att då finns det inget tak i löneutvecklingen. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion B:35 besvarad samt att avslå motion B:36. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna B:35-B:36. 137

Dagordningens punkt 14:13 - Objektiva mätbara mål Motion B:37 B:37 Bort med subjektiv individuell bedömning vid lönesättning Enskild medlem, sektion Uppsala, Kommunal Mitt Jag/vi yrkar på att alla inslag av ensidig, subjektiv bedömning av arbetstagaren som utgår från arbetsgivaren ska tas bort som grundläggande princip för lönesättning. Uppnådda mål och resultat ska vara objektivt mätbara och målsättningen ska vara att alla på en arbetsplats ska kunna nå upp till högsta möjliga lönenivå under överskådlig framtid för att fungera som motivation. Anledningen är att ett system där arbetsgivaren, med hjälp av abstrakt formulerade lönekriterier, subjektivt bedömer arbetstagarens prestation i praktiken inte fungerar rättvist i kommunal verksamhet då den individuella prestationen på arbetsplatsen är alltför komplex och beroende av samarbete med andra för att låta sig brytas ner och formuleras i ett antal relevanta lönekriterier. Min/vår erfarenhet är att arbetsgivarens bedömning ofta utmynnar i rent godtycke och att många även efter dialog med lönesättande chef om mål, förväntningar, krav och uppnådda resultat inte förstår vad de konkret ska göra på arbetsplatsen för att höja sin lön eftersom abstraktionsnivån på lönesamtalet och kriterierna är alltför hög för att ha relevans i det dagliga arbetet. Godtyckligheten vid lönesättningen utgör ett inte ringa arbetsmiljöproblem eftersom det skapar stress och slitningar då ett flertal känner sig orättvist behandlade. Den avsedda effekten att höja motivationen hos de lägst presterande uteblir oftast i alla fall eftersom de som bedöms som lågpresterande ofta är äldre medarbetare som är trötta och slitna efter ett långt arbetsliv och saknar förmåga att jobba snabbare. Lönesättningen accentuerar tendenser till splittring på arbetsplatsen och resulterar i slutändan till att ett flertal inte upplever att facket har någon roll för den egna löneutvecklingen, en uppfattning som även underblåsts av kommunens HR-avdelning. Vissa lönekriterier som 'se möjligheter och inte hinder skapar osäkerhet på arbetsplatsen och upplevs av ett flertal lägga locket på konstruktiv kritik av arbetsförhållanden vilket försvårar ett arbetsplatsnära fackligt arbete. Därför förordar jag/vi att lönen inte ska vara individuell och differentierad utifrån en subjektiv bedömning av uppnådda mål och resultat. Löneskillnader ska baseras på objektivt mätbara mål och resultat som ska kunna uppnås av alla på arbetsplatsen och en tidsplan för att nå högsta lönenivå ska kunna fastställas för alla. att lönen inte ska vara individuell och differentierad utifrån en subjektiv bedömning av uppnådda mål och resultat och att löneskillnader ska baseras på objektivt mätbara mål och resultat som ska kunna uppnås av alla på arbetsplatsen och en tidsplan för att nå högsta lönenivå ska kunna fastställas för alla. Utlåtande över motion B:37 I motion B:37 yrkas att lönen inte ska vara individuell och differentierad utifrån en subjektiv bedömning av uppnådda mål och resultat, och att löneskillnader ska baseras på objektivt mätbara mål och resultat som ska kunna uppnås av alla på arbetsplatsen och en tidsplan för att nå högsta lönenivå ska kunna fastställas för alla. 138

I dag finns en del problem med hur vissa arbetsgivare hanterar fördelningssystem med individuell och differentierad lön. Brist på tydliga kriterier som är nedbrutna på arbetsplatserna skapar utrymme för godtyckliga bedömningar. När arbetstagarna inte känner till vad som ger löneökning så upplevs hela modellen som oklar. Det leder till en känsla av godtycke. När kriterierna inte är viktade i betydelse så är det svårt att se samband mellan löneökning och resultat. I utvecklingssamtal ska en plan för utveckling i arbetet göras. Den planen och hur den uppfylls är kopplat till lönesättning. Däremot så vill vi inte att det ska finnas ett tak, en högsta lönenivå. Det ska finnas utrymme för löneökningar. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion B:37 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion B:37. Dagordningens punkt 14:14 - Planeringstid för barnskötare Motion B:38 B:38 Planeringstid för barnskötare Enskild medlem, sektion Majorna, Linné, Kommunal Väst I vissa kommuner finns planeringstid för förskollärare inskrivet i avtal. Detta finns mig veterligen inte för barnskötare, vilket gör att det hanteras godtyckligt och många gånger orättvist. För barnskötare är frågan om planeringstid inte reglerad i kollektivavtal, men med utgångspunkt från förskolans uppdrag och för att fördelningen av arbetsuppgifter är individuell och för arbetslaget gemensam, är planeringstid aktuell även för barnskötare. Läroplan och skollag: Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och har inom givna ramar ett särskilt ansvar för att verksamheten systematiskt och kontinuerligt planeras, följs upp och utvecklas. Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete genomförs under medverkan av förskollärare, barnskötare och övrig personal. Dessutom ska förskolchefen erbjuda barnens vårdnadshavare möjlighet att delta i kvalitetsarbetet. För att kunna genomföra uppdraget krävs att personalen kontinuerligt får den kompetensutvecklig som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina arbetsuppgifter. Det krävs också att personal har möjlighet att planera både individuellt och i arbetslaget för att kunna dokumentera, följa upp och analysera verksamheten. För undervisning i förskolan ska huvudmannen använda förskollärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisnings som förskolläraren ska bedriva (2 kap. 13 SL). Utöver förskollärare får det i undervisningen i förskolan finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnen utvecklas och lärandet främjas (2 kap. 14 SL). Riktlinjerna i läroplanen för förskolan ger förskollärarna ett speciellt uppdrag att ansvara för inom varje målområde. I dessa målområden har även arbetslaget där barnskötare ingår olika uppdrag. För barnskötare är frågan om planeringstid inte reglerad i kollektivavtal, vilket gör att den hanteras godtyckligt och många gånger orättvist, men med utgångspunkt från förskolans uppdrag och fördelningen av arbetsuppgifter är individuell och för arbetslaget gemensam planeringstid aktuell även för barnskötare. Ett förtydligande om vikten av planeringstid även för barnskötare skulle bidra till att stärka barnskötarens roll i arbetslaget och öka statusen i yrket. Även flera andra av Kommunals yrkesgrupper inom till exempel vård och omsorg har behov av schemalagd tid för dokumentation av olika slag. Tid som oftast inte finns och får tas av verksamheten. 139

att Kommunal på olika sätt ska verka för att barnskötare och alla andra yrkesgrupper inom Kommunal som behöver systematiskt inplanerad planeringstid/dokumentationstid ska ha rätt till detta, för att på ett professionellt sätt kunna utföra sitt uppdrag. Utlåtande över motion B:38 I motion B:38 yrkas att Kommunal på olika sätt ska verka för att barnskötare och alla andra yrkesgrupper inom Kommunal som behöver systematiskt inplanerad planeringstid/dokumentationstid ska ha rätt till detta, för att på ett professionellt sätt kunna utföra sitt uppdrag. Förbundsstyrelsen instämmer med motionären om att all tid som krävs för planering inför kommande arbeten ska finnas med i ett arbetstidsschema. I delrapporten från Kommunals arbetstidsprojekt, Arbetstider i förändring, anges bland annat: Frågor som inte är reglerade i de centrala kollektivavtalen kan regleras i avvikelseavtal som tillämpas lokalt. Aktuella frågor kan till exempel vara egen eller allas möjlighet till kompetensutveckling till gagn för alla parter. Arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön kan förstärkas i ett kollektivavtal. Ett ökat inflytande för de anställda över arbetstidsförläggningen kan innebära att avtalen även kan anpassas efter verksamhetens behov samtidigt som de anställdas behov och önskemål tillgodoses. Arbetstid som inte är schemalagd kan ge svårigheter med att till exempel ordna barnpassning eller planera sitt privatliv. Förbundets målsättning för förbundets arbetstidspolitik är att medlemmarna är delaktiga i arbetsorganisationen och har ett reellt inflytande över arbetstidsförläggningen. Genom detta ska förbundet bland annat verka för att planeringstid för verksamheten schemaläggs. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion B:38. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion B:38. Dagordningens punkt 14:15 - Rättvis lön Motionerna B:39-B:40 B:39 Löneskillnad Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Jag tycker att löneskillnaden för den som går i pension i Falköpings kommun och den som blir nyanställd är hög. Jag vill att dessa pengar ska gå tillbaka till de som fortfarande jobbar. Detta är ett sätt att höja våra redan låga löner för att vi gör ett bra arbete, har ansvar för andra människor, ställer upp på vår arbetsplats i vått och torrt!! Eller vart tar dessa pengar vägen? att Kommunal verkar för att löneskillnaden mellan den som går i pension kontra den som blir nyanställd ska gå tillbaka till de som jobbar. 140

B:40 Rättvisare löner Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Mellanskillnader i lön mellan pensionsavgångar och nyanställda ska återgå till Kommunals yrkesgrupper för att förbättra Kommunals löneutveckling. Rättvisare löner blir ett attraktivare yrke. att mellanskillnaden i lön mellan pensionsavgångar och nyanställda ska återgå till Kommunals medlemmar för att förbättra löneutvecklingen. Utlåtande över motionerna B:39-B:40 I motion B:39 yrkas att Kommunal verkar för att löneskillnaden mellan den som går i pension kontra den som blir nyanställd ska gå tillbaka till de som jobbar. I motion B:40 yrkas att mellanskillnaden i lön mellan pensionsavgångar och nyanställda ska återgå till Kommunals medlemmar för att förbättra löneutvecklingen. Motionärerna yrkar på att den löneskillnad som uppstår när en arbetstagare går i pension och annan person nyanställs, med lägre lön, ska tillfalla kollektivet alternativt medlemmarna. I de flesta av förbundets avtalsområden har medlemmarna lokalt bestämda individuella och differentierade löner. Ett väl fungerande lokalt lönesystem där det finns ett samband mellan arbetsinsats, yrkesutveckling och den faktiska lönen eller löneökningen ger motiverade arbetstagare som bidrar till verksamhetens utveckling. Verksamheten påverkas sannolikt negativt om arbetsinsats och yrkesutveckling inte premieras med högre lön. För att lokala lönesystem ska fungera är det grundläggande kravet att det finns lokala kollektivavtal om hur lönefördelningen ska gå till, inklusive struktur och tidsplan. Ett lokalt lönesystem ska också innehålla tydliga kriterier som motverkar godtycke. Kommunals lönepolitik innehåller olika lönesystem, varav lokala befattnings- och yrkesutvecklingssystem är ett. När arbetstagare utvecklas i sin befattning, det vill säga utökar sina yrkeskunskaper, ska lönen öka enligt den utvecklingsstege som ska finnas lokalt. När de olika kravstegen är uppfyllda ska lönen höjas. Eftersom löneramen ska fördelas i befattningsoch yrkesutvecklingssystemens olika lönedelar kommer värdet av nya och tidigare lönepotter att finnas kvar i systemet, även om enskilda personer med hög lön avslutar sin anställning. Förbundsstyrelsen konstaterar att kongessens beslut gällande lokala befattnings- och yrkesutvecklingssystem möjliggör för nyanställda arbetstagare att få ta del av värdet av tidigare lönepotter när högavlönade arbetstagare slutar, eftersom värdet av lönepotterna finns kvar i systemet. Förbundsstyrelsen anser att vikten av att bevara den svenska modellen, det vill säga att arbetsmarknadens parter tecknar kollektivavtal som gäller för hela kollektivet är av största vikt. Kollektivavtal som gäller för alla arbetstagare innebär att ingen kan ta ett arbete med lägre lön eller sämre anställningsvillkor än vad aktuellt kollektivavtal reglerar. Förbundsstyrelsen håller med motionärerna om att mellanskillnaden i lön mellan pensionsavgångar och nyanställda arbetstagare ska tillfalla den lokala lönehanteringen att fördela beroende på lokala kriterier och lokala befattningslöner etc. Att behålla pengarna i lönesystemen uppfattar förbundsstyrelsen att båda motionärerna yrkar, yrkanden som dels finns med i förbundets nuvarande lönepolitik och även är en av frågorna i avtalsrörelsen 2016. 141

Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion B:39 samt att anse motion B:40 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna B:39-B:40. Dagordningens punkt 14:16 - Schyssta villkor Motion B:41 B:41 Schyssta villkor på arbetsplatser inom Kommunals verksamhetsområde Sektion, sektion Öst, Kommunal Stockholms län I dag har många arbetsplatser inom Kommunals verksamhetsområde inte kollektivavtal, där anställda jobbar under osäkra arbetsförhållanden gällande anställningsform, anställningsavtal, löner, försäkringar, pension med mera. Många anställda ringer oss på sektionerna för att höra om vissa företag är schyssta arbetsgivare, men det kanske går att lösa på mer än ett sätt för att ta reda på vilka som har kollektivavtal? Sedan 2007 märker Hotell- och Restaurangfacket de arbetsplatser som har kollektivavtal med märket Schyssta villkor. Märkningen syftar till att lyfta fram de arbetsgivare som tar sitt ansvar och tecknar kollektivavtal för sina anställda. Genom att synliggöra de schyssta arbetsplatserna med märkningen blir vi ett stort stöd för Kommunals medlemmar som vill jobba under trygga former. Vi kan även se att det skulle vara attraktivt för arbetsgivare som vill ta ansvar och erbjuda sina anställda trygga anställningsvillkor. Märkningen kan dessutom bli en tydlig signal till anhöriga, föräldrar med flera som söker boenden, förskolor till sina barn/anhöriga, om det framgår att företaget har schyssta villkor för sina anställda. Ju fler som väljer arbetsplatser med kollektivavtal för sina anställda, desto mer stärker vi kollektivavtalets roll och betydelse. Ett förslag på hur ett genomförande skulle kunna se ut, är att ta upp frågan med arbetsgivarförbunden i avtalsförhandlingarna. Det borde ligga i deras intresse att deras medlemmar skulle kunna få märka sina arbetsplatser som schyssta. att Kommunal ser över möjligheten att erbjuda kollektivavtalstecknande arbetsgivare att få märka sina arbetsplatser med någon form av schyssta villkorlogga för att än mer sträva efter att ge våra medlemmar och övriga i samhället lättillgänglig information om var/hur de kan hitta företag med trygga anställningsvillkor. Utlåtande över motion B:41 I motion B:41 yrkas att Kommunal ser över möjligheten att erbjuda kollektivavtalstecknande arbetsgivare att få märka sina arbetsplatser med någon form av schyssta villkorlogga för att än mer sträva efter att ge våra medlemmar och övriga i samhället lättillgänglig information om var/hur de kan hitta företag med trygga anställningsvillkor. Motionärerna tycker att förbundet ska synliggöra de arbetsgivare som omfattas av kollektivavtal, genom att i första hand gå in som medlem i en arbetsgivarorganisation, där Kommunal är part i det kollektivavtal som är aktuellt för branschen. Företag där Kommunal har medlemmar, men kollektivavtal saknas, ökar i antal trots idogt lokalt och centralt arbete inom förbundet. De branscher som framför allt är aktuella är personlig assistans, jordbruk, hushållsnära tjänster och trädgårdsodling. 142

Förbundsstyrelsen anser att en definition av att vara ett seriöst företag är företag som har kollektivavtal. Schyssta villkor för arbetstagare på arbetsplatser kan endast uppnås om kollektivavtal finns. Kommunals medlemmar vill ha anställningstrygghet samt jobba under trygga förhållanden, vilket blir svårt att uppnå om kollektivavtal saknas. Förbundsstyrelsen anser att en del i arbetet med att teckna kollektivavtal med företag där medlemmar finns men kollektivavtal saknas, kan vara att synliggöra de seriösa företagen, det vill säga synliggöra de schyssta arbetsplatserna. Hur detta ska göras kan dock skilja från bransch till bransch eftersom alla företag till exempel inte har ett huvudkontor där någon form av logga kan sättas upp. Förbundsstyrelsen anser att ett arbete med framtagande av någon form av schyssta villkorlogga, utifrån intentionerna i motionen, ska göras. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion B:41. Debatt I debatten deltog: Caroline Andrén, Kommunal Stockholms län Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motion B:41. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion B:41. Dagordningens punkt 14:17 - Solidariskt lönesystem Motion B:42 B:42 Det krävs ett nytt solidariskt lönesystem Enskild medlem, sektion Malmö/Region Sydväst, Kommunal Skåne Kommunal har haft det nuvarande individuella lönesystemet sedan 1994. På förra kongressen beslutade vi att verka för ett nytt rättvisare lönesystem. Problemet för arbetsgivarna är att släppa det individuella lönesystemet i kommande avtalsrörelser. Vi måste därför väcka opinion för att få tryck i frågan om att vi behöver rättvisa löner som vi kan leva på. Inte minst för att få fler unga att välja att jobba inom våra yrken i framtiden. att förbundet under kongressperioden har en utåtriktad kampanj för ett nytt solidariskt lönesystem med löner man kan leva på om vi inte får gehör för ett nytt lönesystem i kommande avtalsrörelse. Utlåtande över motion B:42 I motion B:42 yrkas att förbundet under kongressperioden har en utåtriktad kampanj för ett nytt solidariskt lönesystem med löner man kan leva på om vi inte får gehör för ett nytt lönesystem i kommande avtalsrörelse. På kongressen 2013 antogs en lönepolitik i förbundet. Politiken beskriver tre olika lönemodeller befattningslönesystem, fördelningssystem och tarifflönesystem. Under 2014, 2015 har förbundet arbetat med att implementera lönepolitiken både centralt, lokalt och på arbetsplatserna. 143

Förbundet har genomfört 28 lokala lönekonferenser under våren 2015 och 3 regionala uppföljningskonferenser under hösten 2015. På konferenserna har flera olika material och verktyg presenterats. Materialet ska stödja det lokala strategiarbetet. Partsgemensamma lönekonferenser tillsammans med Almega har genomförts i Stockholm och i Malmö. Till grund för konferenserna finns partsgemensamma lönematerial. Förbundet har strategier för implementering av lönepolitiken både centralt, lokalt och på arbetsplatserna. Det är viktigt att vi håller i och fortsätter det arbetet. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion B:42 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion B:42. Dagordningens punkt 14:18 - Tillgodoräknande av tid för barnskötare Motion B:43 B:43 Tillgodoräknad tid Enskild medlem, sektion Lundby, Kommunal Väst Jag yrkar att barnskötarens tid som man har varit vikarie på en förskolelärartjänst ska räknas in om man söker tjänst som förskolärare. att barnskötarens tid som man har varit vikarie på en förskolelärartjänst ska räknas in om man söker tjänst som förskolärare. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion B:43 I motion B:43 yrkas att barnskötarens tid som man har varit vikarie på en förskollärartjänst ska räknas in om man söker tjänst som förskollärare. Förbundsstyrelsen instämmer med motionärens intensioner om att arbetad tid som barnskötare, liksom vikarie som förskollärare (obehörig förskollärare), ska räknas samman för att kunna konverteras till en tillsvidareanställning som barnskötare. Däremot att räkna ihop tiden för att ha företrädesrätt till en förskollärartjänst är mer komplicerad, då det dels krävs förskollärarlegitimation samt att det är arbetsgivaren som bedömer om man har rätt kompetens för en sådan tjänst. Tilläggas kan även att befattningen förskollärare inte ligger inom förbundets organisationsområde. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion B:43. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion B:43. 144

Dagordningens punkt 14:19 - Utköp av sjuka i alla avtal Motion B:44 B:44 Utköp av sjuka i alla avtal Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst I dag kan arbetsgivare köpa sig fria när en arbetstagare blir sjuk. Jag anser att ansvaret bör vara arbetsgivarens fram till att man hittat en bra lösning för arbetstagaren. En bra lösning är ett nytt arbete eller sjukersättning. Arbetsgivarna kommer undan för lätt i dag och tyvärr är det arbetstagaren som hamnar i kläm. att Kommunal kämpar för att ändra lagarna så att arbetsgivarna har ansvar för sina anställda tills de antingen får nytt arbete eller får sjukersättning. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion B:44 I motion B:44 yrkar motionären att Kommunal ska kämpa för att ändra lagarna så att arbetsgivarna har ansvar för sina anställda tills de antingen får nytt arbete eller får sjukersättning. En arbetsgivare har redan i dag fullt ansvar för sina anställda så länge de är anställda. Detta innefattar även ett rehabiliteringsansvar för att få den anställde tillbaka i ett arbete samt se över en eventuell omplacering. Om en anställd och en arbetsgivare kommer överens om att den anställde ska bli utköpt, så är det en enskild överenskommelse mellan parterna som inte Kommunal råder över. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion B:44. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion B:44. Dagordningens punkt 14:20 - Villkor för timanställda Motion B:45 B:45 Man ska inte behöva börja om som timanställd Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Jag anser att man ska få tillgodogöra sig de år som man har arbetat i en kommun och flyttar till en annan kommun och börjar arbeta. att Kommunal verkar för att man får tillgodoräkna sig de dagar per år som man arbetat tidigare i offentlig verksamhet vid en eventuell flytt. Motionen avslås av avdelningen 145

Utlåtande över motion B:45 I motion B:45 yrkar motionären att Kommunal ska verka för att man får tillgodoräkna sig de dagar per år som man arbetat tidigare i offentlig verksamhet vid en eventuell flytt. Lagen om anställningsskydd säger att arbetstagare får ta med sig sin anställningstid från en arbetsgivare till en annan om de två arbetsgivarna ingår i samma koncern, eller om det sker en övergång av verksamhet. I alla andra fall är anställningstiden knuten till varje enskild arbetsgivare. Däremot förekommer det att man får tillgodoräkna sig tiden erfarenhetsmässigt sett när ingångslönen ska sättas hos den nya arbetsgivaren. Kommunal anser att anställningstiden i normalfallet ska vara knuten till varje enskild arbetsgivare. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion B:45. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion B:45. Dagordningens punkt 14:21 - Övertagande av personal vid upphandling Motion B:46 B:46 Övertagande av personal vid upphandling Enskild medlem, sektion Trafiken Öst, Kommunal Öst Vid upphandling av trafik, men även andra typer av upphandlingar, så blir det mer och mer vanligt att personal gallras ut av olika godtyckliga anledningar. Detta tenderar att bli ett gigantiskt problem, särskilt om avtalstiden är kort efter en upphandling. Flera företag räknar dessutom med att viss procent av personalen ska vara betald helt eller delvis av olika samhällsinsatser såsom nystartsjobb, lönebidrag och så vidare, (inom trafiken florerar siffran 33 procent hos ett av de större företagen!). Det är dags att vi en gång för alla sätter stopp för detta genom ett beslut som på alla dessa områden låter personal komma med över vid en upphandling. att Kommunal verkar för att all personal tas över vid övertagande av personal vid upphandling och att Kommunals kongress skickar motionen till alla avtalsområden som är berörda av upphandling. Utlåtande över motion B:46 I motion B:46 yrkas att Kommunal verkar för att all personal tas över vid övertagande av personal vid upphandling, och att Kommunals kongress skickar motionen till alla avtalsområden som är berörda av upphandling. Motionen behandlar frågan om upphandlingar, främst avseende trafik men även generellt. Motionären uppmärksammar de problem som finns med att personal, i samband med upphandlingarna, saknar anställningstrygghet och i dag sägs upp godtyckligt. 146

Frågan om övertagande av personal och så kallad verksamhetsövergång är på inget sätt ny för Kommunal, särskilt inte inom den upphandlade trafiken. Problemet beror på en lucka i lagen om anställningsskydd (LAS) då bestämmelsen i 6 b i domstolarna inte har ansetts gälla inom kollektivtrafiken om inte betydande materiella tillgångar, främst själva bussarna, tagits över. Problemet är stort även inom andra branscher. Kommunal har inom trafiken försökt åtgärda problemet på flera sätt. Förbundet har: uppmärksammat riksdagspolitiker på grundproblemet i LAS, kollektivavtalsvägen arbetat för att förmå arbetsgivarna att ta större ansvar och kraftfullt agerat för att i varje enskild kollektivtrafikupphandling få den upphandlande myndigheten att ställa så kallat krav på personalövertagande. Den sista strategin har hittills visat sig mest effektiv. På ett flertal ställen runt om i landet har de lokala politikerna förmåtts ställa krav på personalövertagande. Därigenom har de anställdas anställningar och villkor säkrats. Framöver behöver Kommunal även fortsättningsvis använda samtliga dessa tre strategier, och även utvidga dessa till att gälla fler branscher. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion B:46. Debatt I debatten deltog: Mahlin Bergman, Kommunal Sydost Daniel Hermansson, Kommunal Öst Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motion B:46. Yrkande av Mahlin Bergman om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motion B:46. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion B:46. DAGORDNINGENS PUNKT 22 J Internationella frågor Dagordningens punkt 22: 1 - Internationellt fackligt samarbete Motion J:1 J:1 Samarbete med de franska fackföreningarna Enskild medlem, sektion Sjukvård Syd, Keolis-trafiken, Kommunal Stockholms län Jag träffade för ett tag sedan en gammal bekant som började på SL samtidigt som mig (1977). Han började köra tunnelbana och jag buss. Trots det hade vi samma lön, tills bolagiseringen och upphandlingen startade. Han har dessutom hamnat hos Seko, medan jag blev kvar hos Kommunal. Frågade vad han hade som slutlön, och fick beskedet över 27 000 kronor i månaden! Jag har ynka 25 000 kronor. Say no more. Eller läs KA:http://www.ka.se/hojkommunalarnas-loner#comment-7435 147

Det är dags att vi tuffar till oss och höjer våra löner med andra ord. Inte bara för vårt dagliga bröd, utan för pensioneringen också. Men vi återkommer med detta i avtalsmotionstiderna. I stället funderar jag på om inte Kommunal skulle lära sig mer om andra förbund, som till exempel Seko. Eller varför inte med franska bussfacket? Det vore väl spännande att se vad franska Keolisförare har för avtal? Är det bättre eller sämre? Om det är bättre, vad kan vi då lära oss av dem? En första kontakt kan ske via internet, sedan kan kanske studiebesök på plats också kunna tänkas. Franska språket är inget problem då många bussförare pratar franska flytande och säkert kan hjälpa till. Kan verkligen rekommendera att snacket sker på franska, och inte på engelska, för då kommer de att älska oss, trots att vi är svenskar? När arbetarrörelsen var ung var det arbetare i alla länder förena eder, och varför ska vi sluta med detta kan man ju verkligen fråga sig? Här är något att lyssna på: https://www.youtube.com/watch?v=a1q5ywszw3w Och även denna klassiker: https://www.youtube.com/watch?v=5adsmjgvnil Och för Keolis bussförare: https://www.youtube.com/watch?v=rk6ttij3zri Om ni nu gillar tanken på internationellt fackligt samarbete på lokal nivå kan ju börja titta lite på denna länk: http://sv.wikipedia.org/wiki/lista %C3%B6ver fackf%c3%b6reningari1frankrike l Frankrike finns många olika fackföreningar. Vilken ni vill välja får ni ta ett majoritetsbeslut på. Detta kan dock kanske vara rätt val: http://sv.wikipedia.org/wiki/conf%c3%a9d%c3%a9ration G%C3%A9n%C3%A9rale du Travall och i original: http:l/fr.wiklpedia.org/wiki/conf%c3%a9d%c3%a9ration g%c3%a9n%c3%a9rale du travall Här är ytterligare en ledtråd till rätt lokala fack: http:il www.larep.fr/loiret/ac tualite/2o1 4l 0/15/greve-a-keoli s-1 e-traii c-bus-et-tramwayperturbe-vendredi-dans-1-agglo 11182627.html Bussförare på Keolis som strejkar och vinner, det kan ju inte bli bättre! Kanske kan Kommunal/Keolisfacket få en vänort i Frankrike, där man med det lokala facket startar ett utbyte av information och idéer. Ni kan ju starta en internationell kommitté, eller en internationell samordnare i sektionen, eller rent av nere på garagenivå? Tycker ni det verkar svårt så kanske förbundet kan hjälpa till med en uppstart, sedan lär det gå som rullande bussar. att Kommunal tar kontakt med de franska fackföreningarna som förhandlar med Keolis för att lära sig mer om hur det fungerar där, och på så sätt kunna stärka bussförarnas krav mot svenska Keolis och BuA. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion J:1 I motion J:1 yrkas att Kommunal tar kontakt med de franska fackföreningarna som förhandlar med Keolis för att lära sig mer om hur det fungerar där, och på så sätt kunna stärka bussförarnas krav mot svenska Keolis och Sveriges Bussföretag Service AB (före detta BuA). Fackföreningsrörelsen insåg tidigt vikten av samarbete och solidaritet över nationsgränserna, och Kommunal spelade en avgörande roll för att bygga upp globala fackliga samarbetsorgan. Förr var arbetsgivarna lokala eller nationella till sin karaktär, men i den nya globaliserade världen går utvecklingen mot en situation där multinationella företag använder hela världen som spelplan. 148

Behovet av att även i vardagliga fackliga frågor på arbetsplatsen samverka med fackföreningar i andra länder ökar. Det lokala fackliga arbetet får på det sättet en tydligare internationell dimension. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning att samverkan och kunskapsutbyte är ett viktigt verktyg för att kunna bemöta en internationellt samordnad arbetsgivare. För att tillvarata våra medlemmars intressen på en global nivå är Kommunal medlem i tre globala branschfederationer. I en av dessa, Internationella Transportarbetarefederationen, samarbetar vi kring villkoren inom kollektivtrafiken i en särskild kommitté, Urban Public Transport Committee. Det finns en motsvarande regional Urban Public Transportkommitté på den europeiska nivån inom Europeiska Transportarbetarefederationen. På europanivån är mycket av arbetet inriktat på den gemensamma EU-lagstiftningen som har direkt verkan på det svenska regelverket. Inom ramen för de globala och europeiska federationernas verksamhet hanteras branschfrågor av en mer övergripande karaktär, till exempel gemensamma arbetsmiljöfrågor och allmänna villkor i branschen. Det som motionären efterfrågar finns redan med stöd av en av de europeiska lagarna, direktivet om inrättande av ett europeiskt företagsråd, 2009/38/EG. Multinationella företag med verksamhet i flera EU-medlemsstater och som uppfyller vissa minimikriterier måste inrätta ett europeiskt företagsråd, EWC, för information till och samråd med arbetstagare. Från varje medlemsstat där företaget bedriver verksamhet utses ledamöter bland de anställda till rådet som samlas ett par gånger per år. Keolis är ett företag som uppfyller dessa kriterier och därför har inrättat ett EWC där Sverige har två ordinarie ledamöter. Enligt svensk lagstiftning utses dessa av den största fackliga organisationen bland de anställda i företaget, vilket i Keolis fall är Kommunal. De utsedda ledamöterna har i samband med EWC-mötena kontakt med företrädare från övriga förbund som organiserar inom företaget i andra länder. Genom de svenska EWC-ledamöterna finns det möjlighet för anställda att söka information och fördjupa kunskaperna om hur de fackliga organisationerna arbetar och om anställningsvillkoren i de olika länderna. Det är naturligtvis också möjligt att via de svenska ledamöterna föra fram frågor och information till EWC-rådet. Om medlemmarna önskar fördjupa samarbetet ännu mer än det som redan sker på förbundsnivå och i företagets EWC-verksamhet är det en fråga som närmast bör diskuteras och hanteras inom ramen för den fackliga verksamheten i företaget. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion J:1 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion J:1. Information om Kommunals internationella fackliga arbete Annelie Nordström, avgående förbundsordförande, informerade om Kommunals internationella fackliga arbete och gav en introduktion till Jan Willem Goudriaan, EPSU. Tal av Jan Willem Goudriaan, generalsekreterare för EPSU Jan Willem Goudriaan, generalsekreterare för EPSU, höll tal till kongressen. 149

DAGORDNINGENS PUNKT 15 C Arbetstidsfrågor Dagordningens punkt 15:1 - Arbete var tredje helg Motionerna C:1-C:4 C:1 Helger Enskild medlem, sektion Lidköping, Kommunal Vänerväst Låt oss få ha kvar våra helger var tredje helg. Det finns ingen i hela världen som vill jobba varannan helg. Tänk på oss inom vården som redan jobbar många kvällar, helger, storhelger. Det är inte klokt hur man ska behöva vara tvingad till detta. Om vi nu har kunnat jobba var tredje helg i 18 år, varför måste detta förstöras? att få tillbaka var tredje helg igen. Motionen avslås av avdelningen C:2 Färre arbetstillfällen förlagda till veckoslut Enskild medlem, sektion Ljusdal, Kommunal Mitt I dagsläget arbetar vi schemalagd arbetstid vartannat veckoslut. Detta är svårt att kombinera med familjeliv och fritid. Tiden för återhämtning och samvaro med familjen är alldeles för kort. att Kommunal arbetar för att arbete var tredje helg i stället för som i dag varannan helg blir en lagstadgad rättighet. Motionen avslås av avdelningen C:3 Helgarbete Enskild medlem, sektion Älvsbyn, Kommunal Norrbotten Att man som timvikare inte behöver jobba oftare helg än tillsvidareanställda. Exempelvis var tredje helg. att införa var tredje helg för timvikarier. Motionen avslås av avdelningen C:4 Delade turer Enskild medlem, sektion Vaggeryd, Kommunal Sydväst Vi är en arbetsgrupp på hemtjänsten som vill få bort delade turer. 150

att få arbeta var tredje helg. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motionerna C:1-C:4 I motion C:1 yrkas att få tillbaka var tredje helg igen. I motion C:2 yrkas att Kommunal arbetar för att arbete var tredje helg, i stället för som i dag varannan helg, blir en lagstadgad rättighet. I motion C:3 yrkas att införa var tredje helg för timvikarier. I motion C:4 yrkas att få arbeta var tredje helg. Motionärerna yrkar att helgarbete ska ske var tredje helg. Målsättningen med förbundets arbetstidspolitik är att arbetstagarna ska ha ett reellt inflytande över arbetstidsförläggningen. Genom att kunna påverka längd och förläggning av arbetstiderna samt omfattning av arbetet går det att underlätta samspelet mellan arbete och fritid. Helgarbete kan vara ett arbetsmiljöproblem med negativ verkan på medlemmarnas sociala liv och hälsa. Arbetsmiljölagen ställer krav på att riskanalys ska göras när förändringar sker gällande arbetstider. Kommunal främjar lokala arbetstidsavtal som inom ramen för trygga kollektivavtal möjliggör för medlemmarna att kunna påverka sin arbetstidsförläggning. Hur arbetstidsförläggning ska organiseras vid helgarbete är dock inte reglerat i arbetstidslagen. Personalbemanningen på en arbetsplats är en faktor som ofta påverkar antalet arbetade helger. Heltid som norm lägger grunden för hur arbetet och arbestidsförläggningen ska organiseras. Kommunals medlemmar måste få ett direktinflytande över sina arbeten samt hur dessa frågor ska organiseras. Förbundsstyrelsen är medveten om att helgarbete sker oftare nu än förr. Förbundsstyrelsen anser dock inte att varken arbetstidslagen eller kollektivavtal ska reglera att arbetstagare ska arbeta var tredje helg, oavsett anställningsform och/eller löneform, då vissa verksamheter kan ha behov av personal till exempel var femte helg eller mindre sällan. I de fall arbetstiderna innebär en försämrad arbetsmiljö för arbetstagarna är detta en fråga för förbundet lokalt att hantera. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motionerna C:1-C:4 besvarade. Debatt I debatten deltog: Jan von Eichwald, Kommunal Väst Lars-Sture Johansson, förbundsstyrelsens föredragande Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna C:1-C:4. Yrkande av Jan von Eichwald om bifall till motionerna C:1, C:2 och C:4. Yrkande av Lars-Sture Johansson om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna C:1-C:4. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna C:1-C:4. 151

Dagordningens punkt 15:2 Arbetstidsförkortning Motionerna C:5-C:72, C:102 och C:105 C:5 Arbetstidsförkortning och extra semesterdagar Enskild medlem, sektion Landstinget Örebro Län, Kommunal Västra Svealand Vi önskar att förbundet ska verka för arbetstidsförkortning inom gruppen av medlemmar inom hälso/sjukvård. Nuläget inom vårt arbetsområde är en alltmer tyngre arbetsbörda i takt med slimmad organisation. Våra medlemmar är i behov av längre ledigheter för rekreation och återhämtning. att förbundet arbetar för arbetstidsförkortning. C:6 Sex timmars arbetsdag med heltidslön Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Fysisk och psykisk hälsa förbättras. Minskad sjukfrånvaro kan ge ökade samhällsekonomiska vinster (jfr Försäkringskassan eller sjukvård). Det kan också bidra till att skapa fler arbetstillfällen! Företag i Göteborg har haft detta sedan 2002 (Toyota bland annat) med stora vinster i form av fler personer med sysselsättning samt högre hälsa och trivsel och minskad sjukfrånvaro = minskade kostnader för arbetsgivaren. att Kommunal ska verka för sex timmars arbetsdag/30 timmars arbetsvecka som heltidsmått. Motionen avslås av avdelningen C:7 Sänkt heltidsmått Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst För att orka med jobbet och få ner sjukskrivningstalet. att Kommunal verkar för att sänka heltidsmåttet till 35 timmar per vecka. Motionen avslås av avdelningen C:8 Sex timmars arbetsdag, 30 timmars arbetsvecka, det nya heltidsmåttet Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Jobbet skulle bli värt mer och det skulle bli populärare. Arbetsgivaren skulle vinna på detta eftersom det skulle göra personalen friskare. Dessutom skulle fler arbetstillfällen skapas. att Kommunal verkar för sex timmars arbetsdag, 30 timmars arbetsvecka som det nya måttet för heltid. Motionen avslås av avdelningen 152

C:9 Sex timmars arbetsdag, det nya heltidsmåttet Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Det nya heltidsmåttet ska vara 75 procent. Arbetar man sex timmar per dag i stället för åtta, skulle detta generera piggare personal och lägre sjukskrivningar. att Kommunal verkar för sex timmars arbetsdag, 30 timmars arbetsvecka som heltidsmått. Motionen avslås av avdelningen C:10 Sex timmars arbetsdag vid heltid Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst För att man ska orka, vara motiverad och göra sitt bästa på dagen och för att orka mer på sin fritid, förespråkar jag att sex timmars arbetsdag är det nya heltidsmåttet. att Kommunal arbetar för sex timmars arbetsdag och att Kommunal arbetar för att 30 timmar/vecka ska vara heltid. Motionen avslås av avdelningen C:11 Lägre heltidsmått Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Jag tror på piggare personal som orkar mer. att Kommunal ska verka för ett lägre heltidsmått. Motionen avslås av avdelningen C:12 Sex timmars arbetsdag och 30 timmars arbetsvecka som heltidsmått Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Tungt arbete, där många egentligen inte orkar men måste arbeta 100 procent på grund av låg lön, vilket leder till utbrändhet och förslitningsskador. att Kommunal verkar för sex timmars arbetsdag med 30 timmars arbetsvecka som heltidsmått inom äldrevården. Motionen avslås av avdelningen C:13 Sex timmars arbetsdag/heltidslön, 30 timmars arbetsvecka som heltidsmått Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Om man skulle arbeta sex timmar per dag och få heltidslön för detta skulle man minska sjukskrivningar och förslitningsskador. Ökad vårdkvalitet och bättre arbetsmiljö! Det skulle även innebära lägre kostnader i det långa loppet! 153

att Kommunal verkar för att sex timmars arbetsdag och att 30 timmar per vecka ska vara det nya heltidsmåttet. Motionen avslås av avdelningen C:14 Sex timmars arbetsdag och 30 timmars arbetsvecka som heltidsmått Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Minskar sjukskrivningar. Mer ork och glädje i arbetet. att Kommunal verkar för sex timmars arbetsdag och 30 timmar per vecka som heltidsmått. Motionen avslås av avdelningen C:15 Sex timmars arbetsdag och 30 timmars per vecka som heltidsmått Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Om man skulle arbeta sex timmar per dag men få betalt för heltid anser jag att det skulle generera: - bättre arbetsglädje - minska sjukskrivningarna - orka till pensionen - orka med sin fritid att Kommunal arbetar för att 30 timmar/vecka blir det nya heltidsmåttet. Motionen avslås av avdelningen C:16 Sex timmars arbetspass och heltidsmått 30 timmar per vecka Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Om man skulle arbeta sex timmar per dag i stället för åtta som det är nu, så anser jag att man skulle minska alla sjukskrivningar, som kostar massor, betydligt. att Kommunal yrkar för att heltidsmåttet är 30 timmar per vecka. Motionen avslås av avdelningen C:17 Sex timmars arbetsdag Enskild medlem, sektion Nordanstig, Kommunal Mitt Vi vill att sex timmars arbetsdag med 100 procent lön införs. att bibehålla heltidslön för sex timmars arbetsdag. 154

C:18 Sex timmars arbetsdag Enskild medlem, sektion Nordanstig, Kommunal Mitt Sex timmars arbetsdag för anställda över 60 år. att arbetsdagen ska vara sex timmar för anställda över 60 år och att heltidslönen bibehålls. C:19 Arbetstidsförkortning Enskild medlem, sektion Kungälvs Sjukhus, Kommunal Väst En arbetstidsförkortning där heltid består av 30 timmar/vecka, då många av Kommunals medlemmar jobbar skift och helger, samt att många jobbar deltid och det är främst kvinnor som gör detta för att orka med ett liv utanför jobbet. Att inte jobba heltid drabbar även pensionen. att verka för en arbetstidsförkortning. C:20 Sex timmars arbetsdag Enskild medlem, sektion Storuman, Kommunal Västerbotten Genom att arbeta sex timmar om dagen skulle man göra ett mycket bättre arbete, ha mer energi och ork att ta hand om förskolebarnen med mera. Detta gäller säkert fler yrken än barnomsorgen. Det skulle även ge fler arbetstillfällen för arbetslösa. Vi skulle vara ännu mer effektiva! att Kommunal ska verka för att sex timmars arbetsdag införs. Motionen avslås av avdelningen C:21 Minska veckoarbetstiden Enskild medlem, sektion Kristianstad/NÖ/sjukvård & service, Kommunal Skåne Utarbetade medarbetare på grund av hög veckoarbetstid och belastning, vill därför minska veckoarbetstiden. att minska veckoarbetstiden från 38,15 till 30 timmar. C:22 Arbetstidsförkortning Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst Vi har hög arbetslöshet i Sverige, och för att minska arbetsbelastningen anser jag att arbetstidsförkortning med bibehållen lön kan vara en del av lösningen. 155

att Kommunal som organisation arbetar politiskt för arbetstidsförkortning med bibehållen lön. C:23 Hållbart arbetsliv fram till pension Enskild medlem, sektion Nordväst, Kommunal Öst Om man ska kunna leva på sin lön så måste de allra flesta inom Kommunals avtalsområden arbeta heltid. Självklart ska alla som önskar få en heltidstjänst, men risken är stor att man inte orkar eftersom arbetsmiljön är hårt pressad när det gäller bemanning och scheman. Till exempel har de som arbetar inom vården delade turer, arbetar varannan helg och har långa arbetspass (tolv timmars arbetspass). Personalen blir hela tiden pålagd fler arbetsuppgifter som ska klaras av på arbetspasset, och detta skapar en mycket stressig tillvaro. Om heltidsmåttet ändras till sex timmar per dag, så skulle flera orka arbeta till pension. Sjukskrivningarna skulle med säkerhet minska och vårdyrkena bli mer attraktiva att söka till. att heltidsmåttet ändras till sex timmar per dag. Motionen avslås av sektionen C:24 Arbetstidsförkortning med bibehållen lön Enskild medlem, sektion Munkedal, Kommunal Väst Eftersom Kommunalare oftast har ett kroppsligt tungt arbete, och ofta har förslitningsskador före pensionen, föreslår vi att vi får en arbetstidsförkortning med bibehållen lön när man når en viss ålder. Till exempel att arbetstiden/heltiden minskas med två timmar i veckan när man fyller 50 år, och minskar med ytterligare tre timmar när man blir 60 år (totalt fem timmar). Detta skulle underlätta för många att orka jobba till ordinarie pensionsålder. att arbetstidsförkortning med bibehållen lön införs när viss ålder uppnås. C:25 Sex timmars arbetsdag lika med heltid Enskild medlem, sektion Bromölla, Kommunal Skåne Att arbeta med äldre människor kan vara mycket arbetsamt när man arbetar med dementa/våldsamma/oroliga människor. Man får ge så mycket av sig själv så att man är helt uttömd på resurser när man kommer hem från sitt arbete. Jag har själv arbetat heltid hela mitt liv och känner att det är svårt att återhämta mig mellan arbetspassen. Om man inför sex timmars arbetsdag så är jag övertygad om att man gör ett mycket bättre arbete när man är pigg, och det mår alla bättre av. att sex timmars arbetsdag ska införas inom äldrevården. Motionen avslås av avdelningen 156

C:26 Sex timmars arbetsdag Enskild medlem, sektion Munkedal, Kommunal Väst Vi Kommunalare har länge slagits för rätt till heltid. Det är en rättvisefråga och en jämställdhetsfråga. Rätten till att kunna leva på sin lön och att kunna leva ett självständigt liv, utan att vara beroende av en mans försörjning. Problemet är att vi ofta inte orkar arbeta heltid. Arbetet kan vara tungt, både fysiskt och psykiskt. Flertalet kommunalare är kvinnor, som dessutom tar den största delen av hemarbetet. I bland annat Göteborg har försök med sex timmars arbetsdag fallit väl ut. Projekt på Rehab i N- sjukvården med sänkt arbetstid sänkte sjukskrivningarna med 29 procent. att Kommunal ska verka för sex timmars arbetsdag med bibehållen lön för sina medlemmar. C:27 Sex timmars arbetsdag med heltidslön Enskild medlem, sektion Region Söder, Kommunal Vänerväst Genom sex timmars arbetsdag kommer sjukskrivningarna och förslitningsskador att minska. Personalen kommer att orka mer vilket leder till större effektivitet. att sex timmars arbetsdag införs med heltidslön inom landstingssektorn. Motionen avslås av avdelningen C:28 30 timmars arbetsvecka/sex timmars arbetsdag Sektion, sektion Lomma/Burlöv, Kommunal Skåne Dagens samhälle och arbetsliv är infekterat av stress. Klimatet i de flesta verksamheter har blivit tuffare på grund av nerskärningar och slimmade resurser, alltså mindre personal, längre dagar och fler arbetsuppgifter per person. Effekten av detta är sjukskrivningar, konflikter, negativ påverkan på privatlivet, dåliga psykosociala arbetsmiljöer och ökad antal delade turer för våra medlemmar. Någonting måste göras, och Kommunal måste upp till kamp för att bibehålla/öka våra medlemsantal. Genom att driva genom 30 timmars arbetsvecka/sex timmars arbetsdag tar vi ett stort steg i rätt riktning för att förbättra arbetsförhållanden för våra medlemmar, och även gjort en riktigt ordentlig insats för att ta bort delade turer. att Kommunal arbetar aktivt för att 30 timmars arbetsvecka/sex timmars arbetsdag blir aktuellt inom våra yrkeskategorier. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen C:29 Sex timmars arbete med heltidslön Enskild medlem, sektion Vård och Omsorg Halmstad, Kommunal Sydväst Att arbeta sex timmars pass om dagen är ett sätt att skapa nya arbetstillfällen. Arbetslöshet skulle sjunka. Mindre slitsamt arbete inom vården. Ekonomin påverkas inte om man behåller heltidslönen. 157

att alla som arbetar inom vården ska arbeta sex timmars pass med en heltidslön. C:30 Heltidsmått 30 timmar i veckan Enskild medlem, sektion Kävlinge/Staffanstorp, Kommunal Skåne För att klara av att dels jobba längre och att fler kommer ut i arbetslivet, så bör det vara 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön som ska gälla. att Kommunalarbetareförbundet driver frågan om att 30 timmar ska vara heltidsmåttet i Sverige. C:31 Sex timmars arbetsdag, åtta timmars lön Enskild medlem, sektion Malmö/Fritid, service & teknik, Kommunal Skåne Mer effektiv på kortare arbetstid, gladare, positivare inställning, minskar sjukskrivningar. att Kommunal verkar för kortare arbetsdag med heltidsbetalning. C:32 Sex timmars arbetsdag men betalt för åtta timmar Enskild medlem, sektion Malmö/Fritid, service & teknik, Kommunal Skåne För att orka jobba ända fram till pensionen. Mindre stress i vardagen. Tungt arbete som sliter på våra kroppar. att Kommunal verkar för att sex timmars arbetsdag ska räknas som heltidsarbete. Motionen avslås av avdelningen C:33 Kortare arbetstid från 60 år Enskild medlem, sektion Västerås Hälso Sjukvård, Kommunal Bergslagen Vi vill ha kortare arbetstid från 60 år med bibehållen lön. att förbundet verkar för kortare arbetstid från 60 år. Motionen avslås av avdelningen 158

C:34 Sex timmars arbetsdag = Heltid Enskild medlem, sektion Lidköping, Kommunal Vänerväst Nuvarande arbetstid är psykiskt och fysiskt tung på grund av mera arbetsuppgifter på befintlig personal och arbetstid. Vårdtyngden ökar på grund av högre ålder på brukarna. Väldigt få vårdpersonal jobbar inte fullt ut till pensionsålder på grund av arbetstyngden enligt statistiken. Försäkringskassan har statistik på vårdpersonalens sjukskrivningar, 80 procent av all sjukskrivning är psykiskt relaterad. Det blir lättare att rekrytera mer personal, vi kan jobba tills vi blir pensionärer och sjukskrivningarna minskar på grund av hög arbetsbelastning och att kvaliteten höjs för våra brukare. att organisationen sänker arbetstiden till sex timmar som motsvarar heltid, så att statusen höjs. Motionen avslås av avdelningen C:35 Arbetstidsförkortning Sektion, sektion Trollhättan, Kommunal Vänerväst Jag som motionär/medlem och förtroendevald väljer att motionera om en arbetstidförkortning från dagens åtta timmars normalarbetstidsmått till ett sex timmars normalarbetstidsmått. Det vill säga en 40 timmars vecka skulle då i praktiken bli en 30 timmars vecka. Forskning påvisar ett välmående med en arbetstidsförkortning, ett välmående som på sikt skulle leda till ett större frisktal i ett samhälle som kräver allt mer och blir allt stressigare. Hänvisad forskning nedan påtalar att ett välmående uppstår där man har haft sex timmars arbetstid på försök, tyvärr har inte projekt pågått i tid i den utsträckningen att man kunnat se en skillnad på hälsa. Här menar forskningen på att det krävs 5-10 år innan man kan se resultat på en mer frisk folkmängd. På de arbetsplatser där man på eget bevåg har anammat sex timmars arbetsdag, och haft det under en längre tid med bibehållen lön, påtalas högre frisktal, piggare anställda och fler anställningsmöjligheter samt en bättre verksamhet för kunden då arbetsplatsen har öppet längre. Kommunals medlemmar är den grupp som far mest illa vad gäller dagens krav på uppdrag i dagens arbetsliv. Därför anser jag som motionär/medlem och förtroendevald att Kommunal verkar för att en arbetstidsförkortning som under tid kan generera en bättre hälsostatus för Kommunals medlemmar. Motionen bygger givetvis på att lönen blir bibehållen i sin helhet. Det är bara heltidsmåttet som ändras. Nattarbete är rent fysiologiskt skadligt för människokroppen, signalsubstanser varierar i våra kretsomlopp om att gå ner i varv när skymningen kommer. Jag som motionär menar därför att man ska arbeta natt så få tillfällen som möjligt, och ska minst ha lika lång återhämtningstid som själva nattklustret är. För nattarbetaren skulle detta innebära tre nätter i veckan. Forskningen visar att risk till ett antal sjukdomar tenderar att öka då man arbetar natt. Exempel på dessa sjukdomar är diabetes, högt blodtryck tumörsjukdomar och så vidare. I Danmark har en bröstcancer resulterat i en godkänd arbetsskada, där person arbetat natt. www.forskning.se/.../forskningsesartiklar/jobba6timmarfabetaltfor8 www.kollega.se/yrkena-dar-ohalsan-okar-mest att Kommunal verkar för en arbetstidsförkortning till 30 timmars arbetsvecka. Motionen avslås av avdelningen 159

C:36 Sex timmars arbetsdag = 100 procent Enskild medlem, sektion Lidköping, Kommunal Vänerväst Vården är tung och krävande att jobba i, både psykiskt och fysiskt. Samtidigt är det mycket vikarier inne på arbetsplatsen och bemanningen är för dålig. De som bor på äldreboende i dag är i mycket sämre skick än för bara 5-10 år sedan och personalstyrkan densamma, om inte till och med sämre! att sex timmars arbetsdag införs för orka med mitt jobb, både fysiskt och psykiskt, hela mitt kvarvarande arbetsliv. Motionen avslås av avdelningen C:37 Förkortad arbetstid Enskild medlem, sektion Regionservice, Kommunal Väst Många av Kommunals arbeten är kroppsintensiva och går ofta inte att ersättas med hjälpmedel eller robotar. Många går sönder i förtid och tvingas ta ut "förtidspension". Staten vill att vi alla ska arbeta längre i livet men hur ska vi orka detta? Ett steg på vägen är att sänka den totala arbetstiden från 40 timmar per vecka till 35 timmar per vecka under denna avtalsperiod. Detta ger friskare medarbetare efter arbetet och bättre service. Vi kan arbeta längre som staten vill. att normalarbetstiden sänks från 40 timmar per vecka till 35 timmar per vecka under denna avtalsperiod med bibehållen lön. C:38 Arbetstidsförkortning Enskild medlem, sektion Regionservice, Kommunal Väst Många av Kommunals arbeten är kroppsintensiva och går ofta inte att ersättas med hjälpmedel eller robotar. Många går sönder i förtid och tvingas ta ut "förtidspension". Staten vill att vi alla ska arbeta längre i livet, men hur ska man orka detta? Ett litet steg på vägen är att sänka den totala arbetstiden från 40 timmar per vecka till 35 timmar per vecka under denna avtalsperiod. Detta ger friskare medarbetare efter arbeten och bättre service. Vi kan arbeta längre som staten vill. att normalarbetstiden sänks från 40 timmar per vecka till 35 timmar per vecka under denna avtalsperiod med bibehållen lön. C:39 Sex timmars arbetsdag Enskild medlem, sektion Trelleborg/Vellinge, Kommunal Skåne Vi behöver sänka arbetstiden för att vi ska må bättre och orka jobba. Det är både fysiskt och psykiskt krävande att jobba inom våra områden. att heltidsmåttet sänks till sex timmar per dag. Motionen avslås av avdelningen 160

C:40 Sex timmars arbetsdag Enskild medlem, sektion Lund/Region Mellersta, Kommunal Skåne Det är ett tungt och stressigt jobb inom akutsjukvården. Arbetstidsmåttet på åtta timmar är för mycket. Att sänka det till sex timmar gör fler arbetstillfällen på arbetsplatsen att Kommunal arbetar för en arbetstidsförkortning till sex timmar. Motionen avslås av avdelningen C:41 Sex timmars arbetsdag Enskild medlem, sektion Lund/Region Mellersta, Kommunal Skåne Arbetsbelastningen är hög i dag med mer stress samt tyngre arbete. Kortare arbetsdagar medför färre sjukskrivningar och fler arbetstillfällen skapas att Kommunal arbetar för en arbetstidsförkortning. C:42 Sex timmars arbetsdag Enskild medlem, sektion Borås, Kommunal Vänerväst Vi vill ha sex timmars arbetsdag med betalning som en åtta timmars dag, dels för att vi ska kunna vara effektiva under arbetspassen, och dels för att vi ska kunna vara effektiva under arbetspassen då vi har ett psykiskt/fysiskt betungande arbete som kräver längre återhämtning. att vi får sex timmars arbetsdag, med betalning som en åtta timmars dag. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen C:43 Sex timmars arbetsdag = Heltid Enskild medlem, sektion Borås, Kommunal Vänerväst Vill ha sex timmars arbetsdag som grund för heltid. Man blir effektivare. Sjukskrivningarna minskar. att sex timmars arbetsdag införs som grund för heltid. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen C:44 Sänkt arbetstidsmått Enskild medlem, sektion Kävlinge/Staffanstorp, Kommunal Skåne Många reformer som arbetarrörelsen drivit fram har handlat om allas rätt till ett arbete, ett arbete som möjliggör ekonomisk trygghet och frihet. Detta är fortfarande vår tids stora fråga, trots att arbetsmarknaden ser väldigt annorlunda ut. 161

I dag kan man grovt dela upp arbetstagarna i tre grupper. De med fast heltidsarbete där övertidstimmarna skjuter i höjden. De (främst unga kvinnor) som har otrygga timanställningar, visstidsanställningar och ofrivillig deltid. Och till slut den stora grupp människor som i dag är arbetslösa och utlämnade till haltande trygghetssystem (Anställningsformer 2014, LO). Behoven av att omfördela arbetstiden mer rättvist är stort. Att prata om att vi behöver fler arbetade timmar kanske snarare bör omformuleras till hur vi kan fördela arbetade timmar mer rättvist. En bra utformad arbetstidsförkortning kan ge både fler jobb och ökad livskvalitet. I Frankrike sänktes normalarbetstiden vid millennieskiftet från 39 till 35 timmar. Den franska arbetstidsreformen var utformad så att företag som nyanställde till följd av arbetstidsförkortningen fick sänkt arbetsgivaravgift under infasningen av 35-timmarsveckan, vilket delvis finansierades genom minskade utgifter för arbetslöshet. Sveriges senaste stora arbetsmarknadsreform var när 40 timmars arbetsvecka infördes 1973. Sedan dess har vi haft en enorm produktivitetsökning inom de flesta sektorer, främst industri och näringsliv. En produktivitetsökning som varken följts av en proportionerlig reallöneökning eller arbetstidsförkortning. Produktiviteten har fördubblats i Sverige sedan 1970-talet. Samtidigt har löneandelen av det samlade produktionsresultatet sjunkit kraftigt (Riksdagens utredningstjänst, Dnr 2010: 1914 ). Det ekonomiska utrymmet för arbetstidsförkortning med bibehållen lön är alltså fullt möjligt inom ramen för ekonomin som helhet, men för att utrymmet ska komma alla till del krävs en lagstadgad arbetstidsförkortning. Arbetstidsförkortningen kan till viss del finansieras genom att företagen sänker sin vinstandel med någon procentenhet och till viss del genom skatter. På så sätt tar både arbetsgivare och arbetstagare ansvar för en hållbar och rättvis arbetsmarknad. Det finns flera studier och pilotprojekt som visat på flera positiva effekter av en generell arbetstidsförkortning såsom: o Lägre sjukskrivningstal o Bättre upplevd hälsa o Fler skulle orka arbeta till pension o Lägre arbetslöshet genom fler arbetstillfällen o Rättvisare fördelning av arbetade timmar o Kvinnor och män får samma möjligheter och villkor i arbetslivet vilket ger större möjlighet till jämställdhet även utanför arbetet o Fler får ork och tid att kunna välja att delta i samhälle och eller föreningar Arbetslivet i dag på flertalet arbetsplatser är stressigt och med hög arbetsbelastning. Även de som är arbetslösa upplever en otillfredsställande situation med utanförskap och sämre ekonomi. Därför är en arbetsförkortning en viktig reform för ett hållbart samhälle. När båda föräldrarna arbetar 40-timmarsvecka och även har resväg är inte 40-50 timmars vistelse på förskolan ovanligt. Det är påfrestande för barnen, med högt tempo och många intryck under en lång dag. Att få mer tid tillsammans med sina föräldrar som då är mindre trötta är en vinst för hela familjen. Arbetarrörelsen måste återföra tid som ett maktbegrepp, både i förhållande till vårt arbete och i en vidare demokratisk mening. Att förändra samhällets reproducerande och orättvisa strukturer kräver en omfördelningspolitik som tar hänsyn till både makt, tid och kapital. Det finns således flera perspektiv utifrån vilka vi kan hävda att tiden för ytterligare en arbetstidsförkortningsreform är både nödvändig och fullt möjlig. att Kommunal driver frågan om att heltidsmåttet ska vara 35 timmars arbetsvecka i ett första steg och att Kommunal driver frågan om att heltidsmåttet ska vara 30 timmars arbetsvecka i ett andra steg. 162

C:45 Sex timmars arbetsdag med heltidslön Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Det kan leda till minskad sjukskrivning såsom stress och arbetsskador. Fler arbetstillfällen, nöjda medarbetare samt attraktiva arbetsvillkor. Värna välfärden i framtiden! att Kommunal verkar för sex timmars arbetsdag som heltid. C:46 Kortare arbetstid Sektion, sektion Lysekil, Kommunal Väst Kommunal Lysekil vill att kongressen beslutar att hårdare driva kravet på kortare arbetstid. Det finns i dag många goda skäl till att arbetstiden måste kortas. I dag orkar många av våra medlemmar inte med att arbeta heltid eftersom arbetsbelastningen är väldigt tuff. Därför anser vi att heltidsmåttet i dag är alldeles för högt och måste sänkas. Målet måste vara sex timmars arbetsdag. Vi tror att man får många positiva effekter av att arbetstiden kortas. Det blir lättare att få till heltider. Den ofrivilliga deltiden kan arbetas bort genom att deltidsarbetande ges rätt till heltid. Vi orkar arbeta längre och minskar kroppslig och psykisk ohälsa. Vi får mer tid till att utvecklas som människor. Fler kan få arbete. Vi måste helt enkelt dela på jobben. Vi vill inte ha ett samhälle där några sliter ut sig i förtid medan andra hamnar i arbetslöshet och utanförskap. Arbetstidsförkortningen får inte ske på bekostnad av löneökningar. Kommunal ligger redan nu under smärtgränsen med alltför många lågavlönade. Eftersom man använder inflationen som argument för att inte kräva högre lön än industrins märke, så är ju kortare arbetstid med bibehållen lön inflationsskyddad. Kan frågan om kortare arbetstid inte lösas avtalsvägen måste Kommunal driva på för en lagstadgad arbetstidsförkortning. att det genomförs en rejäl arbetstidsförkortning snarast, att en arbetstidsförkortning inte får ske på bekostnad av löneökning och att Kommunal driver på för en lagstadgad arbetstidsförkortning om det inte kan lösas avtalsvägen. C:47 Arbetstidsförkortning Arbeta sex timmar men få betalt för åtta timmar Enskild medlem, sektion Kungälv, Kommunal Väst För att man ska orka arbeta och även ha en meningsfull fritid. Städning är ett mycket tungt och monotont arbete som sliter väldigt mycket på kroppen. att vi jobbar sex timmar, men får betalt för åtta timmar. 163

C:48 Sex timmars arbetsdag med heltidslön Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Det kommer att skapa fler arbetstillfällen. Det kan bli färre sjukskrivningar. Fler kommer att bli motiverade till att jobba mer effektivt och orka mer på fritiden. Värna om välfärden i framtiden! att Kommunal arbetar för sex timmars arbetsdag med heltidslön. C:49 Sex timmars arbetsdag med heltidslön Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Det skulle minska förslitningsskador och stress. Människor skulle bli positivare och friskare, och det skulle minska sjukskrivningarna som orsakas av att många har varit utarbetade. Det skulle bli mer tid till att sköta sin egen hälsa. att Kommunal verkar för sex timmars arbetsdag med heltidslön. C:50 Sex timmars arbetsdag med heltidslön Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Det kan leda till minskade sjukskrivningar som stress och arbetsskador. Det skulle skapa fler arbetstillfällen. Det blir en stor hälsoeffekt på personalen, och arbetsgivaren blir attraktiv när de erbjuder dessa arbetsvillkor. Värna om välfärden i framtiden! att Kommunal verkar för sex timmars arbetsdag med heltidslön. C:51 Sex timmars arbetsdag Enskild medlem, sektion Mölndal, Kommunal Väst Vi tycker att vi har världens finaste jobb men känner att arbetsdagen genom effektivisering och komprimering i sin nuvarande form är för lång. Fler och fler skaffar sig många intressen och olika fritidsaktiviteter eller kurser på kvällarna, liksom allt fler motionerar, vill förändra matvanor för att bli/känna sig friskare. Många vill men orkar inte efter en lång arbetsdag. Eller så blir resultatet att man i stället kör slut på sig själv när man ska få allting att gå ihop. Vi tycker absolut att Kommunal ska arbeta för en kortare arbetsdag, så kallad sex timmars arbetsdag med bibehållen heltidslön. Detta skulle göra att man på sin arbetsplats kan ge av sig själv när man är där men inte tar slut på sig själv. Vi tror att fördelarna för hela samhället blir många fler. Att vinsterna för hela samhället blir så stora att kostnaderna äts upp. att Kommunal ska arbeta för en kortare arbetsdag, så kallad sex timmars arbetsdag med bibehållen heltidslön. 164

C:52 Sex timmars arbetsdag med heltidslön Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Det blir fler arbetstillfällen. Det kan leda till minskade sjukskrivningar. Det blir attraktiva arbetsvillkor och arbetet blir mer effektivt. att Kommunal verkar för sex timmars arbetsdag med heltidslön. C:53 Sex timmars arbetsdag med heltidslön Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland För att minska antalet sjukskrivningar på grund av överbelastning och stress. Få in ungdomar i arbete när det skapas fler arbetstillfällen. att Kommunal verkar för sex timmars arbetsdag med heltidslön. C:54 Sex timmars arbetsdag med heltidslön Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Det kan leda till minskning av sjukskrivningar som orsakas av stress. Det blir attraktiva anställningsvillkor. att Kommunal verkar för sex timmars arbetsdag med heltidslön. C:55 Förkortad arbetstid Enskild medlem, sektion Regionservice, Kommunal Väst Många av Kommunals arbeten är kroppsintensiva och går ofta inte att ersättas med hjälpmedel eller robotar. Många går sönder i förtid och tvingas att ta ut "förtidspension". Staten vill att vi alla ska arbeta längre i livet men hur ska vi orka detta? Ett steg på vägen är att sänka den totala arbetstiden från 40 timmar per vecka till 35 timmar per vecka under denna avtalsperiod. Detta ger friskare medarbetare efter arbetet och bättre service. Vi kan arbeta längre som staten vill. att man sänker normalarbetstiden från 40 timmar i veckan till 35 timmar i veckan under denna avtalsperiod med bibehållen lön. 165

C:56 Arbetstidsförkortning Enskild medlem, sektion Kungälv, Kommunal Väst Vi som arbetar inom lokalvården har ett tungt, stressigt och krävande arbete. Arbetet innebär stora påfrestningar på kroppen. Att börja jobba tidigt på morgon sliter. För att orka arbeta tills man går i pension vill vi att förbundet arbetar för att vi ska arbeta sex timmar, men får betalt för åtta timmar. Man ska även orka med att ha en meningsfull fritid. Som det är nu är man helt slut efter jobbet. att Kommunal arbetar för att sex timmar ska var lika med heltid. C:57 Arbetstidsförkortning Enskild medlem, sektion Kungälv, Kommunal Väst I ett allt tuffare arbetsklimat ska man orka jobba tills man går i pension. att man ska jobba 80 procent men få betalt för 100 procent. C:58 Ändra heltidsmåttet till 30 timmar i veckan Enskild medlem, sektion Kävlinge/Staffanstorp, Kommunal Skåne Många reformer som arbetarrörelsen drivit fram har handlat om allas rätt till ett arbete, ett arbete som möjliggör ekonomisk trygghet och frihet. Detta är fortfarande vår tids stora fråga, trots att arbetsmarknaden ser väldigt annorlunda ut. I dag kan man grovt dela upp arbetstagarna i tre grupper. De med fast heltidsarbete där övertidstimmarna skjuter i höjden. De (främst unga kvinnor) som har otrygga timanställningar, visstidsanställningar och ofrivillig deltid. Och till slut den stora grupp människor som i dag är arbetslösa och utlämnade till haltande trygghetssystem (Anställningsformer 2014, LO). Behoven av att omfördela arbetstiden mer rättvist är stort. Att prata om att vi behöver fler arbetade timmar kanske snarare bör omformuleras till hur vi kan fördela arbetade timmar mer rättvist. En bra utformad arbetstidsförkortning kan ge både fler jobb och ökad livskvalitet. I Frankrike sänktes normalarbetstiden vid millennieskiftet från 39 till 35 timmar. Den franska arbetstidsreformen var utformad så att företag som nyanställde till följd av arbetstidsförkortningen fick sänkt arbetsgivaravgift under infasningen av 35-timmarsveckan, vilket delvis finansierades genom minskade utgifter för arbetslöshet. Sveriges senaste stora arbetsmarknadsreform var när 40 timmars arbetsvecka infördes 1973. Sedan dess har vi haft en enorm produktivitetsökning inom de flesta sektorer, främst industri och näringsliv. En produktivitetsökning som varken följts av en proportionerlig reallöneökning eller arbetstidsförkortning. Produktiviteten har fördubblats i Sverige sedan 1970-talet. Samtidigt har löneandelen av det samlade produktionsresultatet sjunkit kraftigt (Riksdagens utredningstjänst, Dnr 2010: 1914 ). Det ekonomiska utrymmet för arbetstidsförkortning med bibehållen lön är alltså fullt möjligt inom ramen för ekonomin som helhet men för att utrymmet ska komma alla till del krävs en lagstadgad arbetstidsförkortning. Arbetstidsförkortningen kan till viss del finansieras genom att företagen sänker sin vinstandel med någon procentenhet och till viss del genom skatter. På så sätt tar både arbetsgivare och arbetstagare ansvar för en hållbar och rättvis arbetsmarknad. 166

Det finns flera studier och pilotprojekt som visat på flera positiva effekter av en generell arbetstidsförkortning såsom: o Lägre sjukskrivningstal o Bättre upplevd hälsa o Fler skulle orka arbeta till pension o Lägre arbetslöshet genom fler arbetstillfällen o Rättvisare fördelning av arbetade timmar o Kvinnor och män får samma möjligheter och villkor i arbetslivet vilket ger större möjlighet till jämställdhet även utanför arbetet o Fler får ork och tid att kunna välja att delta i samhälle och eller föreningar Arbetslivet i dag på flertalet arbetsplatser är stressigt och med hög arbetsbelastning. Även de som är arbetslösa upplever en otillfredsställande situation med utanförskap och sämre ekonomi. Därför är en arbetsförkortning en viktig reform för ett hållbart samhälle. När båda föräldrarna arbetar 40 timmarsvecka och även har resväg är inte 40-50 timmars vistelse på förskolan ovanligt. Det är påfrestande för barnen, med högt tempo och många intryck under en lång dag. Att få mer tid tillsammans med sina föräldrar som då är mindre trötta är en vinst för hela familjen. Arbetarrörelsen måste återföra tid som ett maktbegrepp, både i förhållande till vårt arbete och i en vidare demokratisk mening. Att förändra samhällets reproducerande och orättvisa strukturer kräver en omfördelningspolitik som tar hänsyn till både makt, tid och kapital. Det finns således flera perspektiv utifrån vilka vi kan hävda att tiden för ytterligare en arbetstidsförkortningsreform är både nödvändig och fullt möjlig. Med bakgrund av ovanstående så yrkar jag att Kommunalarbetareförbundet driver denna fråga politiskt. att Kommunal driver frågan om att heltidsmåttet ska vara 30 timmars arbetsvecka. C:59 Heltidsmåttet Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Att Kommunal verkar för 30 timmars arbetsvecka för att kunna orka med sitt arbete och för att kunna ge en bra och säker kvalitet i vården. Särskilt viktigt för oss som arbetar kvällar och helger då detta skulle kunna kompenseras på så vis. att Kommunal verkar för 30 timmars arbetsvecka som heltidsmått. Motionen avslås av avdelningen C:60 Sex timmars arbetsdag Enskild medlem, sektion Sydost, Kommunal Öst Kommunals medlemmar har i regel tuffa arbetsförhållanden med höga ljud, tunga lyft, etcetera. Trots omfattande arbetsmiljöarbete är situationen för Kommunals medlemmar tuff. En förkortning av arbetstiden skulle bidra till att Kommunals medlemmar orkar arbeta längre (till pensionsålder). Det skulle säkerligen också minska korttidsfrånvaron, dessutom skulle det leda till att fler av Kommunals medlemmar skulle orka arbeta 100 procent. 167

att heltidsmåttet sänks från åtta timmar per dag till sex timmar per dag med bibehållen heltidslön. Motionen avslås av sektionen C:61 Sex timmars arbetsdag ska vara lika med heltid Enskild medlem, sektion Kungälv, Kommunal Väst Vi som arbetar inom lokalvården har ett tungt, stressigt och krävande arbete. Arbetet innebär stora påfrestningar på kroppen. Att börja jobba tidigt på morgonen sliter. För att orka arbeta tills man går i pension vill vi att man arbetar för att vi ska arbeta sex timmar, men får betalt för åtta timmar. Man ska även orka med att ha en meningsfull fritid. Som det är nu är man helt slut efter jobbet. att sex timmars arbetsdag ska vara lika med heltid. C:62 Sex timmars arbetsdag för alla med bibehållen lön Enskild medlem, sektion Varberg, Kommunal Sydväst Vi mår bättre. Arbetskvaliteten ökar. Livskvaliteten ökar. Vi sliter ut oss mindre. Arbetsskadorna minskar. Sjukskrivningarna minskar. Fler får jobb och arbetslösheten minskar. Reformen är betald sedan många år tillbaka. att Kommunal ska verka för sex timmars arbetsdag för alla med bibehållen lön. C:63 Sex timmars arbetsdag Enskild medlem, sektion Alingsås, Kommunal Vänerväst Inom äldreomsorgen sker flera försök med sex timmars arbetsdag som heltidsmått, bland annat ett serviceboende i Göteborg, Svartedalen, som upplevts mycket positivt av både personal och arbetsgivare med mindre stress och därtill relaterad sjukfrånvaro. Dessutom har 14 nyanställningar gjorts. Där har man beslutat att förlänga försöket. Det finns även de arbetsgivare som redan i dag genomför sex timmars arbetsdag men då som deltider, där tidigare heltider, vid pensionsavgång eller annat avslut, omvandlas till 75 procenttjänster där vårdpersonalen förväntas utföra samma insats som heltidstjänsten men med kortare arbetsdagar. "Vinsten" tar arbetsgivaren samtidigt som stressen och belastningen på personalen ökar. Sjukskrivningstalen, speciellt den psykosociala, ökar också markant för vårdpersonalen. Genom att införa sex timmars arbetsdag som heltidsmått skulle man även öppna upp för fler heltidsanställningar, arbetet skulle kunna fördelas bättre och skapa en drägligare arbetsmiljö. att Kommunal verkar för och driver frågan om införande av sex timmars arbetsdag som heltidsmått. Motionen avslås av avdelningen 168

C:64 Arbetstidsförkortning Enskild medlem, sektion Luleå, Kommunal Norrbotten Forskningen visar att kroppen tar stor skada av att arbeta på nätterna. Jag har tidigare arbetat åt försvarsmakten och arbetat helger och kvällar men inga nätter. Vi hade då en arbetstidsförkortning så att en 100 procents tjänst motsvarade 33 timmar per vecka. Det är oerhört slitsamt att jobba en natt i veckan, hinna återhämta sig den dagen man går av nattskiftet klockan 07:30 på morgonen och sedan jobba dag nästkommande dag. Med en arbetstidsförkortning som sammanfaller med dagen efter nattskiftet eller helgarbetet, så skulle kroppen hinna återhämta sig igen. att tjänster där natt/helgarbete förekommer ska ha en arbetstidsförkortning till 33 timmar per vecka och att arbetstidsförkortningen ska sammanfalla med dagen efter natt/helgarbetet. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen C:65 75 procent arbetstid, 100 procent lön Enskild medlem, sektion Köping, Kommunal Bergslagen Många sjukskrivna får värk och mår psykiskt dåligt. Man har bara ork till att jobba men inget mer. Jag har fått flera arbetsuppgifter som att skriva genomförandeplaner på varje brukare, detta ska göras på datorn med uppföljning två gånger per år, nya system på datorn, som att lägga in sitt schema och anteckningar på brukarna. Men det blir ingen mer personal. Kortare arbetstid gör att man orkar mer, både på arbetet och på fritiden. Sjukskrivningarna blir färre, personalen mår bättre. Brukarna slipper få så många olika som kommer och kostnaden blir mindre för alla parter. Det blir flera tjänster. att Kommunal ska verka för 75 procent arbetstid men ska få 100 procent av lönen. Motionen avslås av avdelningen C:66 Sex timmars arbetsdag tillika arbetstidsförkortning Enskild medlem, sektion SU Östra, Kommunal Väst Vi har i dag en hög arbetsbelastning, vi blir fler och fler människor i vårt samhälle. Det krävs mer och mer av oss kommunalare. Hjulet snurrar fortare, det krävs högre kompetens i dag och 100 procent närvaro på arbetsplatsen. Det är svårt för många av oss att få livspusslet att gå ihop. Det krävs att vi arbetar till 67 års ålder. För att orka krävs en arbetstidsförkortning med bibehållen lön. att Kommunalarbetarförbundet verkar för sänka arbetstiden på sikt med bibehållen lön. Motionen avslås av sektionen 169

C:67 Arbetstidsförkortning Enskild medlem, sektion Regionservice, Kommunal Väst Många av Kommunals arbeten är kroppsintensiva och går ofta inte att ersättas med hjälpmedel eller robotar. Många går sönder i förtid och tvingas ta ut "förtidspension". Staten vill att vi alla ska arbeta längre i livet men hur ska vi orka detta? Ett steg på vägen är att sänka den totala arbetstiden från 40 timmar per vecka till 35 timmar per veckan under denna avtalsperiod. Detta ger friskare medarbetare efter arbeten och bättre service. Vi kan arbeta längre som staten vill. att normalarbetstiden sänks från 40 timmar per vecka till 35 timmar per vecka under denna avtalsperiod. C:68 Sex timmars arbetsdag och 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön Enskild medlem, sektion Malmö/Region Sydväst, Kommunal Skåne Arbetarrörelsen behöver ha visioner för framtiden. En fråga som alltid varit viktig är kampen om arbetstiden. Trots att Sverige blivit rikare har normarbetstiden inte sänkts sedan 70-talets början. En sänkt arbetstid med bibehållen lön skulle innebära en ökad jämställdhet. Det skulle innebära mer tid för fritidsintressen, demokratisk delaktighet, friskvård och familjeliv. Det skulle dessutom innebära ett välkommet lönelyft för alla de som redan i dag jobbar kortare arbetstid, men tvingas betala för det själv genom deltidsanställning. Vi kan se hur stora delar av våra yrkesgrupper sliter ut sig långt före pensionsåldern och inte orkar jobba heltid. Sex timmars arbetsdag skulle innebära att vi tog ett verkligt krafttag för en förbättrad folkhälsa. För att en sänkning av arbetstiden ska få dessa positiva effekter bör den vara generell. Varje fack kan inte helt och hållet betala för en sådan här reform själv i avtalsrörelser. Därför måste frågan också drivas genom krav på lagstiftning. Kommunal borde vara drivande för att väcka opinion i frågan. Vi kan redan nu ta steg för att sänka arbetstiden med bibehållen lön med sex timmars arbetsdag som mål. att förbundet verkar för sex timmars arbetsdag och 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön och att förbundet väcker opinion för sex timmars arbetsdag och 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön tillsammans med övriga LO-förbund. Motionen avslås av avdelningen C:69 75 procent arbetstid med bibehållen heltidslön Enskild medlem, sektion Sandviken, Kommunal Mitt Jag vill att Kommunal ska arbeta för att dess medlemmar inom äldreomsorgen får 75 procent arbetstid med heltidslön. Det kan vara svårt att genomföra sex timmars arbetsdag för oss inom vården då det kan bli svårt att få till ett schema. Därför skriver jag 75 procent i stället. Anledningen till denna motion är: Svårigheter att rekrytera ungdomar till vårdarbete. På 70- och 80-talet var det populärt att arbeta inom vården. Poängen för att komma in på vårdlinjen (som det hette då) var mycket höga. I dag ser det helt annorlunda ut. Ungdomarna ser inga fördelar med ett vårdyrke. Bara nackdelar. Dåliga arbetstider, dåligt betalt och tungt arbete. 170

Sjukskrivningarna som ökar. Speciellt de korta. Vi är många som arbetat i vården i många år. Det sätter sina spår. Alltför ofta är man slutkörd när man kommer hem efter ett arbetspass. När det är många som arbetar heltid på en arbetsplats blir det överlappningar på eftermiddagarna. Detta är omöjligt att undvika, eftersom alla måste få ut sina timmar. Med mera fritid men med bibehållen heltidslön skulle vårdarbetet bli mycket mera attraktivt, vilket enligt min mening är absolut nödvändigt för att klara rekryteringen framöver. Sjukskrivningarna skulle med all säkerhet minska. Det skulle behövas färre vikarier och de fasta anställningarna skulle bli flera. Vi skulle orka göra ett bättre jobb och få en mera meningsfull fritid. Flera skulle orka jobba fram till pensionen och kanske till och med längre. Överlappningarna i schemat skulle försvinna och det skulle bli en jämnare bemanning. att Kommunal arbetar för att dess medlemmar inom äldreomsorgen får 75 procent arbetstid med bibehållen heltidslön. Motionen avslås av avdelningen C:70 Varför behövs kortare arbetstid? Enskild medlem, sektion Askim, Frölunda, Högsbo, Kommunal Väst Skälen är flera. Den tar bort tid där vi är styrda av andra krafter än vår egen att göra vad vi vill med våra liv. Den underlättar det jämställda livet mellan män och kvinnor eftersom såväl deltidsarbetet i dag som hemarbetet är könsbundet. Den kan också bidra till ett inkluderande arbetsliv och mildra det uppskruvade arbetstempot och att färre därmed slås ut. Hälsoaspekterna är hitintills svårutredda och är försumbara vid mindre arbetstidsförkortningar. Därför behövs av det skälet åtgärder som resulterar i en omfattande arbetstidsminskning. En förkortning av arbetstiden har periodvis varit i fokus för arbetarrörelsen. Från början var som bekant kravet på arbetsdagen att den skulle bestå av åtta timmar av dygnets timmar, åtta timmar skulle ägnas åt fritiden medan resterande delen skulle ägnas åt vilan. Detta retoriska grepp verkar ha fått en sådan anklang att det behållit greppet så starkt om tanken, trots att det nu nästan är 40 år sedan vi i lag i stället pratar om arbetsvecka än om arbetsdag. Styrkan i kraven på arbetstidsförkortning från den från början införda åtta-timmarsdagen för industrins arbetare 1919 har varierat. Den senaste arbetstidförkortningen, oräknat utökningen av antalet semesterveckor, kom mellan 1960 och 1971 då fem-dagarsveckan infördes. Det fanns förvisso en diskussion på 70-talet om sex timmars arbetsdag som blossade upp igen som hastigast under delar av 90-talet, men någon styrka har inte kravet haft rent politiskt på många år. Kommunal har haft kravet kombinerat med heltid sedan 80-talets början men har enbart drivit den politiskt och inte särdeles framgångsrikt. Avtalsvägen har IF Metall drivit arbetstidsförkortning stora delar av sitt mål om 200 timmar per år. Det finns några ytterligare LO-förbund, bland annat Byggnads, som anser frågan vara viktig men där några åtgärder inte satts i samband med kongressbeslut. Störst intresse verkar dock TCO ägna frågan. Där har man råd att växla lönehöjningar mot arbetstid. Arbetarrörelsen har sedan 70-talet inte drivit på för några omfattande förändringar. Det gäller i samhälls- som i arbetsrättsliga frågor. Rörelsen har i stället stagnerat och försvarat vunna positioner. På punkt efter punkt har man därför tvingats överge åsikt efter åsikt. Princip efter princip. Samhället har avreglerats och privatiserats i en sådan omfattning att vi sprungit om till och med det amerikanska samhället inom vissa områden. Om arbetarrörelsen ska ha något existensberättigande för nästkommande decennier, så behöver man samla sig kring en annan bild av samhället än den vi har. Och röra sig dit. 171

Och ska det förändras, så behövs samlande reformer. En av dessa är arbetstidsförkortning. Den samlar tillräckligt många den stämmer djupt in i anklangen av rättfärdiga reformer. Och den kan ge gnista även inom andra områden. Kostnaden för reformen kan räknas på olika sätt, även om det finns en viss osäkerhet på hur man räknar och vad man räknar. Så med viss nypa salt, så kostar reformen 80 miljarder om den genomförs i offentlig regi. Riksdagens utredningstjänst har räknat på hela arbetsmarknaden 2014 och kommit fram till 155 miljarders kostnad om 35-timmarsveckan införs, och 310 miljarder om 30-timmarsveckan införs. Det finns också andra aspekter att väga in. Hur ser den arbetsmarknaden ut som har kortare arbetsvecka ner mot trettio timmar? Blir det stressigare? Det finns en del att reda ut. Om den, till att börja med, ska gälla hela arbetsmarknaden eller bara den politiskt styrda? Fördelen med det senare är att det därmed kan bidra till rekrytering av personalgrupper som i dag saknas. Om det ska gälla alla åldrar eller fokusera på vissa grupper med särskilda behov. Om vi ska få den helt utan motprestation i form av högre pensionsålder? Orimligt blir det också om det är Kommunal ensamt som fackförbund som ska bära hela kostnaden av en förkortning. Det rimliga är väl att arbetsgivaren, som ett sätt att locka till sig medarbetare, går till mötes. Slutsaten är ändå den att vårt samhälle har haft råd att sänka skatterna med över 100 miljarder på bara åtta år. Vi lägger en allt större konsumtionsdel på privat konsumtion som till allra största delen är skadlig för miljön och har begränsade lyckoeffekter. Det gäller nu att vrida om skutan. Inse att 40 timmars arbetsvecka inte är målet med livet. Inte ens för den befolkning som arbetar mest i hela Europa. Det är dags att vi arbetar mindre. att Kommunal tar fram en arbetstidsrapport till nästa kongress som belyser olika konsekvenserna av en arbetstidsförkortning på sikt för våra medlemmar, för Kommunal, för samhället och att Kommunal följer de till fler projekt motsvarande de som pågår i bland annat Göteborg och Umeå nu. C:71 Sex timmars arbetsdag Enskild medlem, sektion Region Söder, Kommunal Vänerväst Vi arbetar på ett landstingsägt tvätteri med ca 300 anställda. Vi arbetar tvåskift, ena veckan arbetar vi klockan 06:00-14:30, fredag klockan 06:00-12:00. Andra veckan arbetar vi klockan 14:30-22:30, fredag klockan 12:00-19:30. Arbetet är slitigt bland annat på grund av dåligt inomhusklimat, monotona rörelser och många gånger tunga arbetsuppgifter. Dessa visar sig i hög sjukfrånvaro. Många har förslitningsskador. Många av Kommunals medlemmar har tunga arbeten, men på olika sätt. Vi läser om personalen i vård och äldreomsorg som sliter både fysiskt och psykiskt. Jag tror att alla Kommunals medlemmar skulle behöva sex timmars arbetsdag. Det behövs en arbetstidsförkortning i hela samhället. Man skulle kunna vinna mycket på att införa sex timmars arbetsdag. Då skulle många orka med arbetsveckan och samtidigt kunna få en bättre fritid. Det är inte många som orkar hålla fokus i åtta timmar. Om vi delar på jobben skulle vi få lägre sjukfrånvaro, kroppen skulle få tid till återhämtning, det skulle bli lägre arbetslöshet, fler skulle komma i arbete, det skulle bli bättre schema och vi skulle slippa de delade turerna. Inte minst skulle det innebära ökad demokrati, när fler orkar engagera sig på fritiden, samt ökad jämlikhet man delar på sysslorna i hemmet och så vidare. Dessutom skulle vi orka arbeta fram till pensionen. 172

Höginkomsttagare har belönats med skattesubventionering genom RUT för att lösa sitt "livspussel". Nu är det dags för vanliga arbetare att få ihop sitt "livspussel" genom kortare arbetsdag. att Kommunal verkar för sex timmars arbetsdag med bibehållen heltidslön. Motionen avslås av avdelningen C:72 Sex timmars arbetsdag Enskild medlem, sektion Spårvägen Trafik och Teknik, Kommunal Väst Den svenska arbetarklassen har under flera år inte fått någon del av produktionsutvecklingen. Detta samtidigt som det leder till att kapitalägarna tar åt sig av produktivitetsutvecklingen i form av vinster. Det finns uträkningar som visar på att den svenska arbetarklassens del av produktivitetens vinster i dag står i jämförelsen med hur förhållandet var kring 1910. Hög arbetslöshet, framför allt ungdomsarbetslöshet, deltider och otrygga anställningsformer präglar i dag den svenska arbetsmarknaden. Detta är till gagn för kapitalägarna och till förfång hos oss. Hög produktivitet behöver inte innebära sådana förhållanden, utan man skulle i stället kunna dela på jobben genom en arbetstidsförkortning till sex timmars arbetsdag. Sex timmars arbetsdag skulle på detta sätt bland annat innebära att den svenska arbetarklassen fick del av produktionsökningen i samhället, och att man på ett effektivt sätt bekämpade den arbetslöshet som är till nackdel för hela arbetskollektivet. En arbetsdag på sex timmar skulle dessutom vara både främjande och berikande för alla yrkesverksamma. att Kommunal på sin kongress tar beslut om att verka för införandet av sex timmars arbetsdag. C:102 30 timmars arbetsvecka (Utlåtande över motion C:102, se sidan 193) Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Jag tror att vi skulle kunna motverka sjukdomar och främja engagemang och arbetsenergi om man ändrade heltidsmåttet från 40 timmar till 30 timmar. att Kommunal ska verka för att ändra heltidsmåttet från 40 timmar till 30 timmar. Motionen avslås av avdelningen C:105 Sänkt heltidsmått (Utlåtande över motion C:105, se sidan 193) Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Det kan leda till minskad sjukfrånvaro och mer motiverad personal. att Kommunal verkar för att sänka heltidsmåttet. 173

Utlåtande över motionerna C:5-C:72 I motionerna C:5, C:11, C:19, C:22, C:31, C:41, C:46 och C:66 yrkas att förbundet ska arbetar för en arbetstidsförkortning och ett lägre heltidsmått med en bibehållen lön. Det kan ske via kollektivavtal eller lagstiftning. I motionerna C:6, C:8-C:10, C:12-C:17, C:20-C:21, C:23, C:25-C:30, C:32, C:34-C:36, C:39-C:40, C:42-C:43, C:45, C:47-C:54, C:56, C:58-C:63, C:68 första att-satsen, C:71-C:72 samt C:44 andra att-satsen yrkas att Kommunal ska verka för sex timmars arbetsdag/30 timmars arbetsvecka som heltidsmått med bibehållen lön. I motionerna C:25 och C:27-C:29 yrkas på sex timmars arbetsdag inom äldrevården, landstingssektorn, vården respektive alla Kommunals yrkesgrupper. I motion C:68 andra att-satsen yrkas för att förbundet väcker opinion för sex timmars arbetsdag och 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön tillsammans med övriga LO-förbund. I motionerna C:18, C:24 och C:33 yrkas på en arbetstidsförkortning för äldre medarbetare för att underlätta arbete fram till pensionsåldern. I motionerna C:18 och C:33 yrkas för att Kommunal ska verka för att personer över 60 år ska få sex timmars arbetsdag respektive kortare arbetstid med bibehållen heltidslön. I motion C:24 yrkas för en successiv arbetstidförkortning utan angivna åldersgränser. I motionerna C:7, C:37-C:38, C:55 och C:67 yrkas på att normalarbetstiden sänks från 40 timmar per vecka till 35 timmar per vecka under denna avtalsperiod med bibehållen lön. I motion C:44 första att-satsen yrkas för att Kommunal driver frågan om att heltidsmåttet ska vara 35 timmars arbetsvecka i ett första steg. I motionerna C:57, C:65 och C:69 yrkas på olika procentuella minskningar av arbetstiden med bibehållen lön. I motion C:57 yrkas att man ska jobba 80 procent men få betalt för 100 procent. I motion C:65 yrkas att Kommunal ska verka för 75 procent arbetstid men ska få 100 procent i lön och i motion C:69 yrkas att Kommunal ska arbeta för att medlemmarna inom äldreomsorgen får 75 procent arbetstid med bibehållen heltidslön. I motion C:64 yrkas på att tjänster där natt/helgarbete förekommer ska ha en arbetstidsförkortning till 33 timmar per vecka och att arbetstidsförkortningen ska sammanfalla med dagen efter natt/helgarbetet. Syftet är att underlätta återhämtning vid nattarbete. I motion C:70 yrkas att Kommunal tar fram en arbetstidsrapport till nästa kongress som belyser olika långsiktiga konsekvenser av en arbetstidsförkortning, och att Kommunal följer pågående projekt i bland annat Göteborg och Umeå. Arbetstiden är viktig för Kommunals medlemmar. En tung fysisk och psykisk arbetsmiljö är motionärernas främsta argument för sänkt arbetstid. Ett behov av att omfördela tiden mellan betalt och obetalt arbete, samt mellan arbete och fritid är andra argument. Det handlar också om att via arbetsdelning skapa fler jobb, motverka sjukskrivning genom tid för återhämtning, öka effektiviteten i verksamheterna samt att omfördela produktionsresultaten genom att öka löneandelen i förhållande till kapitalandelen. Kommunals förbundsmöte 2006 fattade beslut om att införa 30 timmars arbetsvecka som en vision. På kort sikt är Kommunals mål är att införa heltid som norm inom skattefinansierade och kvinnodominerade verksamheter. Den tidigare målsättningen om arbetstidsförkortning med full lönekompensation var inte förenlig med målsättningarna inom löne- och välfärdspolitiken. Därför beslutade förbundsmötet att prioritera en helhetslösning på arbetstidsfrågan där hela verksamhetens organisering ingår och förkortad arbetstid blir en del i ett mer omfattande arbete. Flera LO-kongresser har fastställt den långsiktiga målsättningen för framtida förkortningar av arbetstiden till 30 timmars arbetsvecka. De poängterar att en bra arbetsmiljö, en hållbar arbetsorganisation, tillgänglig och tillräcklig barn- och äldreomsorg och en modern familjepolitik skapar möjligheter till ekonomisk självständighet för både kvinnor och män livet ut. LO-förbunden har därefter kommit överens om ett gemensamt långsiktigt mål att senast år 2028 ska heltid vara norm för alla arbetare. Det kommer att leda till förbättrade villkor inom främst kvinnodominerade yrken och branscher. 174

Det finns flera olika sätt att förkorta arbetstiden. Under 1900-talet stiftade riksdagen lagar om pensionsålder och sänkt pensionsålder. Veckoarbetstiden har minskat från 48 timmar 1920 till 40 timmar 1973. Successivt har också riksdagen utökat antalet semesterdager från 4 dagar år 1931 till 5 veckor år 1978. Under samma period varierade förbättringarna mellan generella och riktade insatser till vissa grupper. Till exempel tillkom 1946 tre veckors semester för alla ungdomar under 18 år och fem år senare tillkom en generell lag som inkluderade alla anställda. Under perioden 1920-1978 minskade arbetstiden med cirka en halv procent per år. Efter 1978 har riksdagen inte beslutat om någon generell arbetstidsförkortning. EU:s arbetstidsdirektiv från 2003 anger att den genomsnittliga arbetstiden under varje sjudagarsperiod, inklusive övertid, inte får överstiger 48 timmar. Riksdagen har dock stiftat ledighetslagar riktade till utvalda grupper, ofta temporära, under begränsade delar av yrkeslivet. Det handlar bland annat om fackligt förtroendevalda, småbarnsföräldrar och studenter. Ett annat sätt att genomföra arbetstidsförkortningar är när arbetsmarknadens parter tecknar kollektivavtal om arbetstidens omfattning och förläggning. Det handlar om centrala avtal för branscher och sektorer och om lokala avtal för arbetsgivare och arbetsplatser. Arbetstidens längd är kopplat till arbetsprocesser och när på dygnet verksamheten är förlagd. Att arbete på kvällar, nätter och helger samt på oregelbundna tider har ofta en högre lönepremie än på dagtid under vardagar. I flera avtal gäller att ju oftare arbetstagare arbetar oregelbundna tider desto kortare är arbetstiden. Kommunals största centrala avtal, Huvudöverenskommelsen (HÖK), innebär i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka. När arbetet är förlagt till både vardagar och helger minskar arbetstiden till 38 timmar och 15 minuter samt för vissa yrkesgrupper till 37 timmar. Arbete på natten innebär vanligtvis 36 timmar och 20 minuter. Oregelbundet arbete innebär ytterligare minskningar av arbetstiden och varierar beroende på hur ofta det sker. Enligt Handels avtal är veckoarbetstiden i genomsnitt 38 timmar och 15 minuter per vecka. IF Metalls Teknikavtal innebär i genomsnitt 40 timmars arbetsvecka för arbete i tvåskift på dagtid under veckodagar. Kontinuerligt treskift ger 36 timmar i veckan för både Pappers och IF Metalls Teknikavtal. Kortast arbetstid med 34 timmar har ständigt nattarbetare i IF Metalls Teknikavtal. Avtalen om arbetstidsförkortning har i första hand slutits i branscher med relativt högt löneläge och där en majoritet arbetar heltid, det vill säga ofta i mansdominerade branscher. Kommunal och övriga fackförbund i kvinnligt dominerade branscher har i dagsläget prioriterat införandet av heltid som norm och höjda löner. Det är en prioritering som har stöd från medlemsdialogen Tid för dig (hösten 2005) som visade att medlemmarna prioriterade högre lön framför kortare arbetstid. Att i centrala avtal successivt minska arbetstiden i olika steg och/eller för vissa utvalda grupper fick lägre prioritet. Förbundet har därför valt att verka för en arbetsorgansation med en heltidnorm. Den ger bättre förutsättningar för medlemmarnas egen försörjning och välfärdens finansiering. Kommunal har valt att främja lokala kollektivavtal med offentliga respektive privata arbetsgivare och det finns cirka 100 lokala kollektivavtal av vardera. Flera av dem har som mål att göra icke flexibla yrken mer flexibla för både arbetsgivare och arbetstagare. Det lokala avtalet får inte vara sämre än lag och centralt avtal. Innan tecknande av lokalt kollektivavtal är det därför viktigt att både analysera konsekvenserna av avvikelser från det centrala avtalet och säkerställa att medlemmarna kompenseras i tid och pengar. Skyddsombuden ska ställa krav på arbetsgivarna att genomföra riskbedömningar på grundschema och bemanning. Arbetsmiljöverket har i sin nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) uppmärksammat att arbetsgivaren redan vid planeringen av arbetet bör ta hänsyn till hur arbetstidens förläggning kan inverka på arbetstagarnas hälsa, möjlighet till återhämtning och risken för olyckor. Tre arbetspass med ökad risk för ohälsa är skiftarbete, arbete nattetid och delade turer. Dessa är vanligt förekommande bland Kommunals medlemmar. Enligt 12 ska arbetsgivaren vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna. Med stöd av de nya föreskrifterna får medlemmarna, arbetsplatsoch skyddsombuden större möjligheter att säkerställa goda arbetsförhållanden som ger medlemmarna större makt och inflytande över sin arbetstid och möjlighet till återhämtning. 175

I dag har Kommunal tecknat flera lokala kollektivavtal om förkortad arbetstid. Målet har varit att förbättra arbetsmiljön, öka inflytandet och stärka bemanningen inom vård- och omsorgsverksamheter. Både Göteborg stad och Umeå kommun genomför i dag projekt med sex timmars arbetsdag. De flesta medlemmarna på Svartedalens äldrecentrum i Göteborg och äldreboendet Sjöjungfrun i Umeå är nöjda med sin arbetstidsförkortning. De orkar mer, de har ett bättre humör och har mer tid för återhämtning. Utifrån en relativ kort försöksperiod är resultaten att de anställda upplever att ansvaret blir mindre betungande om fler kan dela på arbetsuppgifterna. Utifrån brukarnas behov och verksamhetens krav var det dock svårt att utforma scheman om sextimmars arbetsdag på bägge arbetsplatserna. Förväntningarna att på kort sikt se en snabb minskning av sjukfrånvaro har uteblivit. Även Norrlands universitetssjukhus i Västerbottens läns landsting genomför en arbetstidsförkortning. Sjukhuset har infört tre arbetstidsmodeller som utifrån arbetsplatsernas olika krav och medarbetarnas önskemål antingen ger kortare arbetstid eller högre kompensation för oregelbunden arbetstid. För att nå lokal framgång är det viktigt att ha en långsiktig dialog mellan politiker, tjänstemän och medlemmar. Det är även viktigt med tydliga lokala hanteringsregler och att kontinuerligt genomföra nulägesanalyser utifrån förändrat antal brukare, vårdplatser och bemanning. Huvudskyddsombuden har ett viktigt uppdrag att tillsammans med arbetsgivaren säkerställa att ett lokalt arbetstidsavtal inte möjliggör en systematisk underbemanning. Kommunal har vid förbundsmöten och kongresser beslutat om att ta ett helhetsperspektiv på arbetets organisering. Där ingår bland annat frågor om arbetsmiljö, lön, anställningsform, arbetstidens längd och förläggning. De nu pågående projekten med arbetstidsförkortning kommer att bidra med ytterligare kunskap och erfarenheter till det fortsatta arbetet. En rapport som belyser de långsiktiga effekterna av en arbetstidsförkortning, generell eller för vissa grupper, kan bidra med viktig kunskap inför beslut om Kommunals arbetstidspolitiska mål. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion C:70 första att-satsen, att anse motionerna C:5-C:6, C:8-C:23, C:25-C:32, C:34-C:36, C:39-C:43, C:45-C:54, C:56-C:63, C:65-C:66, C:68-C:69, C:70 andra att-satsen, C:71 och C:72 besvarade samt att avslå motionerna C:7, C:18, C:24, C:33, C:37-C:38, C:44, C:55, C:64 och C:67. När det gäller utlåtande över motionerna C:102 och C:105, se sidan 192. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motionerna C:102 och C:105 besvarade. Debatt I debatten deltog: Jan von Eichwald, Kommunal Väst Patrik Enkvist, Kommunal Västerbotten Kjell Berg, Kommunal Mellersta Norrland Mona Larsson Törnqvist, Kommunal Öst Laura Sumanen, Kommunal Västra Svealand Bitte Petersen, Kommunal Sydost Henrik Svensson, Kommunal Vänerväst Anneli Palmklint, Kommunal Norrbotten Tea Pettersson, Kommunal Väst Ann-Christine Steneryd, Kommunal Bergslagen Anna Spånt Enbuske, förbundsstyrelsens föredragande 176

Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna C:5-C:72, C:102 och C:105. Yrkande av Jan von Eichwald om bifall till motionerna C:5, C:6, C:8, C:9, C:10 andra att-satsen, C:11, C:12, C:15, C:16, C:19, C:21, C:22, C:28, C:30, C:35 och C:41. Yrkande av Patrik Enkvist och Ann-Christine Steneryd om bifall till motionerna C:6, C:8, C:20, C:45, C:49 och C:62. Yrkande av Kjell Berg om bifall till motion C:48. Yrkande av Mona Larsson Törnqvist och Anneli Palmklint om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna C:5-C:72. Yrkande av Laura Sumanen om bifall till motion C:6. Tilläggsyrkande av Henrik Svensson till motion C:70 om att Kommunal tillsätter en utredning för hur ny teknologi och automatiseringar kommer att påverka Kommunals yrkeskategorier inom de 20 kommande åren, och hur en arbetstidsförkortning skulle göra för sysselsättningen nationellt. Yrkande av Tea Pettersson om bifall till motion C:105. Yrkande av Anna Spånt Enbuske om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna C:5-C:72, C:102 och C:105. Yrkande av Anna Spånt Enbuske om bifall till Henrik Svenssons tilläggsyrkande. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna C:7, C:10 första att-satsen, C:13-C:14, C:17, C:23-C:27, C:29, C:31-C:34, C:36-C:40, C:42-C:47, C:50-C:61, C:63-C:72 och C:102. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna C:5, C:11, C:19, C:22, C:41 och C:105. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna C:6, C:8, C:9 och C:28. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion C:12. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna C:10 andra att-satsen, C:15, C:16, C:21, C:30 och C:35. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion C:18. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna C:20, C:48, C:49 och C:62 att bifalla Henrik Svenssons tilläggsyrkande. Uttalande Kongressombud Siri Reinhag, Kommunal Stockholms län, yrkande att förbundet ska göra ett gemensamt uttalande om våra mål i den jämställdhetspolitiska rapporten. att bifalla Siri Reinhags förslag till uttalande och ge beredningsutskottet i uppdrag att utforma ett sådant. Tal av Karl-Petter Thorwaldsson, LOs ordförande Karl-Petter Thorwaldsson, LOs ordförande, höll tal till kongressen. 177

TORSDAGEN DEN 2 JUNI 2016 Eftermiddagens förhandlingar. Kongressordförande: Ulf Gustafsson Dagordningens punkt 15:3 Arbetstidslagen Motion C:73 C:73 Tillbaka till ordningen Enskild medlem, sektion Universitetssjukhuset, Kommunal Stockholms län När det ändrades i arbetstidslagens regler (2011) för ansökan om övertid, var det för att stoppa fackliga organisationers rätt och möjligheter att påverka hur mycket övertid man kan ta ut i ett företag. Jag kan nu konstatera att övertiden skjuter i höjden i verksamheterna, och vi som organisation har små till inga möjligheter att påverka att man i stället ska anställa människor än att utnyttja de som finns på arbetsplatsen. Medarbetare har ofta svårt att säga nej till att arbeta övertid, både för att man är lojal men framför allt för att man behöver pengar. Då är det lätt att glömma bort att man ska tänka på sin egen hälsa eller att man ska driva att man ska bli flera på arbetsplatsen. Därför vill jag att man återgår till den skrivning som fanns innan ändringen 2011. att Kommunal verkar för att ändringen görs i arbetstidslagen till den skrivning som fanns innan ändringen 2011 och att Kommunal verkar för att påverka fackligt-politiskt att ändringen görs enligt motionens anda. Utlåtande över motion C:73 I motion C:73 första att-satsen yrkar motionären att Kommunal verkar för att ändringen görs i arbetstidslagen till den skrivning som fanns innan ändringen 2011. I motion C:73 andra attsatsen yrkar motionären att Kommunal verkar för att påverka facklig-politiskt att ändringen görs enligt motionens anda. Motionären yrkar att Kommunal verkar för att ändring görs i arbetstidslagen till den skrivning som fanns innan ändringen 2011. Vi tolkar det som att motionärer menar ändringen av regelverket kring mertid och övertid. Regeringen beslutade om ändringar i arbetstidslagen, proposition 2010/11:89, gällande regler för övertid och mertid. De förändringar som fastslogs var att det endast gällde företag utan kollektivavtal, eller där det finns kollektivavtal, men att dessa inte reglerar arbetstider. Samtidigt infördes en ny paragraf, 19 a, Skyddsombuds begäran om åtgärder. Paragrafen infördes den 1 augusti i samband med att dispensförfarandet hos Arbetsmiljöverket slopades beträffande extra övertid, extra mertid och nödfallsövertid. Förändringarna gällande dispensreglerna ansågs behöva ett komplement i form av ökad möjlighet till kontroll av att övertidsuttag inte missbrukas. Motionären konstaterar att övertidsuttaget har skjutit i höjden och att vi som organisation har små till inga möjligheter att påverka att arbetsgivaren anställer fler personer i stället för att utnyttja övertidsuttaget till max. Forskningen visar att effekter av övertidsarbete kan ge en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt en ökad subjektiv trötthet och stress. 178

Förbundsstyrelsen anser att all form av övertidsarbete påverkar människans psykosociala arbetsmiljö på ett negativ sätt. Rätt bemanning och en bra arbetsorganisation är en förutsättning för en bra arbetsmiljö på arbetsplatsen. Det är viktigt med en myndighetsbedriven kontrollfunktion för arbetsgivarens övertidsuttag samt att det finns resurser och befogenheter att göra detta. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion C:73. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion C:73. Dagordningens punkt 15:4 - Delade turer Motionerna C:74-C:91 C:74 Delade turer Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Ta bort delade turer, inte som nu, öka antalet. Rörlig tid -> bort, ge personal möjlighet att välja procent, inte tvinga någon. Vi måste göra detta roliga jobb attraktivt för ungdomar, inte gå tillbaka till 60- och 70-talen. Vi ska alltid ta hänsyn till verksamheten, aldrig till personalens välbefinnande. Jag trodde aldrig efter 40 år i världen att man ska gå tillbaka dit man började vad det gäller schema. "En som gillar sitt jobb". att Kommunal ska verka för att ta bort delade turer och att vi ska ge personalen möjlighet att välja procent. C:75 Ta bort delade turer Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Lång och slitsam arbetsdag. Familjesituationen blir lidande. att Kommunal tar bort delade turer. C:76 Slopa delade arbetsturer Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst För många arbetstimmar. Det blir för tungt både fysiskt och psykiskt. Det är lätt att göra fel och tar väldigt lång tid att återhämta sig. att Kommunal slopar delade turer. 179

C:77 Nej till delade turer Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst För att förbättra vår hälsa och ge arbetsglädje, låt oss slippa delade turer. att Kommunal säger nej till delade turer. C:78 Nej till delade turer Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Man ska väl inte behöva åka två gånger per dag till arbetet. att Kommunal verkar för att ta bort delade turer. C:79 Ta bort delade turer Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Man ska inte behöva gå till sitt arbete två gånger på samma dag. att Kommunal ska ta bort delade turer. C:80 Ta bort delade turer Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Ta bort delade turer för att vi ska orka och må bättre i vårt arbete. att Kommunal tar bort delade turer. C:81 Nej till delade turer Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Arbetet ska inte uppta en hel dag. Dessutom är det svårt att kunna släppa jobbet mellan turerna. att Kommunal tar bort delade turer. 180

C:82 Delade turer Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Det blir för långa arbetsdagar. att Kommunal förbjuder delade turer. Motionen avslås av sektionen C:83 Delade turer Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Bort med delade turer. att Kommunal ska ta bort delade turer. C:84 Delade turer Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Det sliter på personalen, både fysiskt och psykiskt. Man gör inget bra jobb efter så många timmar. att Kommunal i avtal och F/P-arbete ska verka för att få bort delade turer. C:85 Avskaffa delade turer Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Det sliter på personalen och leder till ökad sjukskrivning. att Kommunal avskaffar delade turer. C:86 Avskaffa delade turer Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Det är bättre att jobba hela passet samtidigt. Det blir både stressigt och jobbigt eftersom man är med i tungt arbete på både morgon och kväll. att Kommunal avskaffar delade turer. 181

C:87 Bort med delade turer Enskild medlem, sektion Degerfors, Kommunal Västra Svealand Låt kommunen svepas med i 2000-talet och tvinga dem att förändra dessa uråldriga arbetstider. Våga satsa och våga lösa denna tortyr. Jag har inget riktigt förslag på någon lösning, men jag vet att det finns. Börja arbeta skift? Fördela personal bättre på helger? Pool? att delade turer förbjuds. Motionen avslås av avdelningen C:88 Delade turer Enskild medlem, sektion Vaggeryd, Kommunal Sydväst Vi är en arbetsgrupp på hemtjänsten som vill få bort delade turer. att delade turer avskaffas och att ha rimliga arbetspass (heltidsmått 8 timmar). Motionens första att-sats bifalles av sektionen. Motionens andra att-sats avslås av sektionen. Motionens första att-sats bifalles av avdelningen. Motionens andra att-sats avslås av avdelningen. C:89 Delade turer Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Jag upplever att många är missnöjda med sina scheman på grund av delade turer. Detta leder till sämre arbetsmiljö. att Kommunal verkar för att få bort delade turer. C:90 Ta bort/avskaffa delade turer Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Vi vill ta bort delade turer för att vi anser det vara psykiskt påfrestande med långa dagar som påverkar livssituationen. att Kommunal verkar för att ta bort delade turer. 182

C:91 Inga delade arbetspass inom kommunen Enskild medlem, sektion Sydost, Kommunal Öst I dag jobbar man inom vård och omsorg, till exempel med start klockan 07:00-12:00 och 16:00-21:00. Du ska ta dig till och från ditt jobb två gånger under samma dag. Vi anser att man ska ha en sammanhållen arbetstid. Börjar man klockan 07:00 så ska man sedan jobba sina antal timmar i ett sträck. att alla delade arbetspass ska tas bort. Utlåtande över motionerna C:74-C:91 I motionerna C:74 första att-satsen, C:78, C:89 samt C:90 yrkas att Kommunal verkar för att ta bort delade turer. I motion C:74 andra att-satsen yrkas att vi ska ge personalen möjlighet att välja procent. I motionerna C:75, C:80-C:81 yrkas att Kommunal tar bort delade turer. I motion C:76 yrkas att Kommunal slopar delade turer. I motion C:77 yrkas att Kommunal säger nej till delade turer. I motionerna C:79 och C:83 yrkas att Kommunal ska ta bort delade turer. I motion C:82 yrkas att Kommunal förbjuder delade turer. I motion C:84 yrkas att Kommunal i avtal och F/P-arbete ska verka för att få bort delade turer. I motionerna C:85-C:86 yrkas att Kommunal avskaffar delade turer. I motion C:87 yrkas att delade turer förbjuds. I motion C:88 yrkas att delade turer avskaffas och att ha rimliga arbetspass (heltidsmått 8 timmar). I motion C:91 yrkas att alla delade arbetspass ska tas bort. Frågan om delade turer har behandlats vid ett antal kongresser och förbundsmöten. Senaste kongressen 2013 fastslog att delade turer ska undvikas så långt det är möjligt. Delade turer finns inom många av Kommunals yrkesområden, bland annat inom vård, omsorg, trafik och för lantbruksavbytare. I några kollektivavtal finns det regleringar rörande delade turer. I avtalet som finns inom trafikområdet står det att arbetsgivaren får betala en viss del av timlönen på uppehållstiden i syfte att göra det mindre attraktivt med delade turer. I avtalet som finns med Sveriges Kommuner och Landsting står det att det ska eftersträvas att arbetstiden är sammanhållen. Kommunals medlemmar är mycket engagerade i frågan om arbetstidsförläggning och i synnerlighet gällande delade turer. Många medlemmar upplever i de fall de kan vara med och påverka arbetstidsförläggningen så får de välja mellan olika dåliga alternativ, bland annat ställs delade turer mot väldigt långa arbetspass på upp till 14 timmar eller tätare helgtjänstgöring. Alltför många medlemmar arbetar ofrivillig deltid. Målsättningen för förbundet är att heltid ska vara norm på samtliga avtalsområden. Den 31 mars 2016 trädde en ny AFS i kraft som handlar om organisatorisk och social arbetsmiljö. I den står det bland annat i 12 följande rörande arbetstidsfrågor och hälsa: Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidsförläggningen leder till ohälsa hos arbetstagarna. I de allmänna råden som följer finns det skrivet att arbetsgivaren bör redan vid planeringen av arbetet ta hänsyn till hur arbetstidens förläggning kan inverka på arbetstagarnas hälsa. Exempelvis på arbetsförläggning som medför risker för ohälsa är: 1. Skiftarbete 2. Arbete nattetid 3. Delade arbetspass 4. Stor omfattning av övertidsarbete 5. Långa arbetspass 6. Långtgående möjligheter att utföra arbete på olika tider och platser med förväntan att ständigt vara nåbar. 183

Kommunal kan inte ensidigt förbjuda eller slopa delade turer eftersom arbetstidsförläggningen ingår i arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet. Däremot ska Kommunal utifrån tidigare kongressbeslut och den arbetstidsutredning som gjordes år 2015 och som fastställdes av förbundsstyrelsen arbeta för att minimera antalet delade turer. Arbetet med detta pågår på olika plan både genom avtalsförhandlingar, politisk påverkan och inte minst genom att arbeta med AFS 2015:4. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motionerna C:74 första att-satsen, C:78, C:84, C:89-C:90 samt att anse motionerna C:74 andra att-satsen, C:75-C:77, C:79-C:83, C:85-C:88 och C:91 besvarade att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna C:74-C:91. Dagordningens punkt 15:5 - Fasta schema Motion C:92 C:92 Fast schema Enskild medlem, sektion Nord, Kommunal Öst Arbetsgivaren blir inte attraktiv då all fokus är på verksamheten och arbetstagaren blir bortglömd. Arbetstagaren kan endast planera sitt liv sex veckor i stöten. Arbetstagaren är mer som att den jobbar som vikarie. Arbetstagaren får ständigt stå på stand-by för verksamheten, även lediga dagar. Det skapar stress! Det skapar sjukskrivningar! Detta kostar arbetsgivaren. att Kommunal arbetar för att de arbetsgrupper som vill ska få ha fast schema. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion C:92 I motion C:92 yrkas att Kommunal arbetar för att de arbetsgrupper som vill ska få fast schema. Anledningen till motionärens yrkande är att arbetstagare endast kan planera sitt privatliv sex veckor i taget, samt att arbetstagare ständigt får stå stand-by. Kommunals arbetstidspolitik tydliggör att medlemmarna ska få möjlighet att vara delaktiga i samt ha ett reellt inflytande över arbetstidsförläggningen. För att kunna öka medlemmarnas möjlighet att påverka arbetets längd och förläggning har strategin på många arbetsplatser varit att utforma lokala arbetstidslösningar. Lokala arbetstidsavtal kan innehålla byten av olika delar i aktuellt kollektivavtal. Förbundsstyrelsen anser att det är av största vikt att lokala arbetstidsavtal och lokala arbetstidsmodeller innehåller bättre byten och större reellt inflytande för medlemmarna. Lokala arbetstidslösningar som regleras i lokala kollektivavtal ska inte urholka aktuellt centralt kollektivavtal. Motionären beskriver en situation som kan uppkomma med stöd av till exempel lokalt reglerade arbetstidslösningar. Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet men arbetsgivaren har även huvudansvaret för att en god arbetsmiljö är uppfylld samt att arbetstidslagens och gällande kollektivavtalsregler följs. Arbetstidsförläggning som anpassas till verksamhetens behov ska även harmonisera med den anställdes privatliv. Detta är en arbetsmiljöfråga. Att inte kunna planera privatlivet mer än sex veckor i taget är således en fråga för Kommunal lokalt att hantera. Förbundsstyrelsen anser även att frågan om att arbeta på lediga dagar är en fråga för Kommunal lokalt att arbeta med. Förbundsstyrelsen anser inte att detta är en central fråga för förbundet att hantera. 184

Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion C:92. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion C:92. Dagordningens punkt 15:6 - Nedtrappning inför pension Motion C:93 C:93 Nedtrappning inför pensionen Enskild medlem, sektion Västervik, Kommunal Sydost Att arbeta inom vård och omsorg är tungt och medför ett stort ansvar, och många inom yrkeskåren orkar inte jobba fram till pensionsåldern. Pensionsavgångarna ökar årligen ganska markant. Det är viktigt att få in ungdomarna inom detta yrke och få dem att tycka att det är intressant och roligt att jobba inom vården. Det borde finnas ett sätt för de som fyllt 60 plus att trappa ner i arbetstid men med bibehållen pensionsinbetalning. Det är viktigt och värdefullt för framtida personalrekrytering att det finns äldre medarbetare som kan vara som en mentor för nya i verksamheten. att Kommunal jobbar för att ge äldre medarbetare som jobbar 100 procent möjlighet att trappa ner arbetstiden 20 procent till 80 procent, att man som medarbetare får 90 procent av lönen på 80 procent arbetstid och att pensionsavsättningen baseras på 100 procent arbete. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion C:93 I motion C:93 yrkas att Kommunal jobbar för att ge äldre medarbetare som jobbar 100 procent möjlighet att trappa ner arbetstiden 20 procent till 80 procent, att man som medarbetare får 90 procent av lönen på 80 procent arbetstid och att pensionsavsättningen baseras på 100 procent arbete. Motionären beskriver i motionen att arbetet inom vård och omsorg är tungt och medför ett stort ansvar. Många inom yrkeskåren orkar inte arbeta fram till pensionsåldern. Kommunal har i många år arbetat för att heltid ska vara norm. En viktig aspekt i detta är att arbetet ska vara organiserat så att man ska orka arbeta fram till pension. Detta är speciellt viktigt med tanke på de senaste årens diskussion i samhället om vikten av att arbeta högre upp i åldrarna för att få en dräglig pension att leva på. Att arbeta deltid de sista arbetsåren behöver inte betyda en lättare arbetsbörda. Många av Kommunals medlemmar som i dag arbetar deltid upplever att de ständigt arbetar när det är som tyngst på arbetsplatsen. Arbetsgivarens ansvar för att organisera arbetsplatsen för det naturliga åldrandet skulle också urholkas. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion C:93. 185

Debatt I debatten deltog: Mats Nyberg, Kommunal Bergslagen Anne-Maria Carlsgård, förbundsstyrelsens föredragande Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motion C:93. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion C:93. Dagordningens punkt 15:7 - Planering av arbetstid Motion C:94 C:94 Att fysiskt och psykiskt orka jobba till pensioneringen Enskild medlem, sektion SU Sahlgrenska, Kommunal Väst De flesta inom vård och omsorg kämpar fram till sin pension. Det är axlar och ryggar, ben, knän, höfter och handleder som tar stryk samt en ökad trötthet, både fysiskt och psykiskt, som drabbar oss i arbetet. För att orka jobba utan onödiga sjukskrivningar kan vi hålla oss friskare med lite kortare dagar och fler sammanhållande ledigheter för att återhämta krafter till arbetsdagarna. För några kan nattjänstgöring fungera bättre. Färre arbetspass och mer ledig tid om nattjänsterna räknas om, så att inte 16-17 nätter är heltid. Fritiden och arbetstiden måste planeras så att önskade resor kan bokas, intressen kan utövas och att arbetet utförs av personal som mår bättre. Gemensam friskvård, till exempel en kort lunchpromenad alternativt en kort afterworkgympa, kunde vara en del av arbetsdagen. att alla ska få planera sin arbetstid mer långsiktigt med preliminär årsplan. Motionen avslås av sektionen Utlåtande över motion C:94 I motion C:94 yrkas att alla ska få planera sin arbetstid mer långsiktigt med preliminär årsplan. Motionären skriver att de flesta inom vård och omsorg kämpar fram till sin pension. Det är axlar och ryggar, ben, knän, höfter och handleder som tar stryk samt en ökad trötthet, både fysiskt och psykiskt, som drabbar oss i arbetet. För att orka jobba utan onödiga sjukskrivningar kan vi hålla oss friskare med lite kortare dagar och fler sammanhållande ledigheter för att återhämta krafter till arbetsdagarna. För några kan nattjänstgöring fungera bättre. Färre arbetspass och mer ledig tid om nattjänsterna räknas om så att inte 16 17 nätter är heltid. Fritiden och arbetstiden måste planeras så att önskade resor kan bokas, intressen kan utövas och att arbetet utförs av personal som mår bättre. Gemensam friskvård, till exempel en kort lunchpromenad alternativt en kort afterworkgympa, kunde vara en del av arbetsdagen. Motionären beskriver ett arbete som är både fysiskt och psykiskt tungt och som många gånger leder till sjukskrivningar. Det är även ett bekymmer med att man inte kan planera sin fritid med en längre framförhållning, till exempel anmäla sig till en kurs eller boka en resa i god tid. 186

Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att arbetet organiseras så att ohälsa undviks, och att arbetstagarna har möjlighet till återhämtning och en meningsfull fritid. I AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö beskrivs att arbetsgivaren, ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna. Förbundsstyrelsen anser att det är en viktig fråga för Kommunal och att det arbetet bedrivs bäst i det lokala fackliga arbetet på arbetsplatsen. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion C:94 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion C:94. Dagordningens punkt 15:8 - Regel om elva timmar Motion C:95 C:95 Regel om elva timmar Sektion, sektion Örebro Social omsorg, Kommunal Västra Svealand Jag tycker att det alltid ska vara elva timmars vila, inga om eller men, utan elva timmar rakt av. att alla ska få en dygnsvila på elva timmar efter varje pass. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion C:95 I motion C:95 yrkar motionären att alla ska få en dygnsvila på 11 timmar efter varje pass. Dygnsvila och veckovila regleras antingen i arbetstidslagen och/eller i kollektivavtal. Arbetstidslagen 13 reglerar dygnsvila med följande text: Alla arbetstagare skall ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar. Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet. Denna paragraf är dispositiv, man kan med andra ord göra avsteg från 11-timmarsregeln i centrala kollektivavtal. Avsteg från 11-timmarsregeln har gjorts i kollektivavtalsförhandlingar på en del avtalsområden för att underlätta schemaläggningen i vissa verksamheter. På dessa områden har förhandlingsdelegationerna tagit ställning till sådana avvikelser. Exempel på sådana centrala kollektivavtal är HÖK Allmänna bestämmelser och Vårdföretagarnas avtal bransch E och F. Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt med återhämtning mellan och efter arbetspass. Det åligger arbetsgivaren att planera sin verksamhet så att inte arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna, det finns väl beskrivet i AFS 2015:4. I arbetstidslagen finns ändå möjlighet att tillfälligtvis göra undantag från dygnsviloregeln. Förbundsstyrelsen anser att medlemmarnas vilja och engagemang via avtalsmotioner är viktigt att beakta och det är av denna anledning avsteg har gjorts. Förbundsstyrelsen menar också att det är i det lokala fackliga arbetet vi ska bevaka att arbetsgivaren följer arbetstidslagen och kollektivavtal, men också bevakar att ohälsosamma arbetstider inte leder till ökad ohälsa hos medlemmarna. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion C:95. 187

att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion C:95. Dagordningens punkt 15:9 - Rätt till heltid Motionerna C:96-C:100 C:96 Heltid för alla som vill Enskild medlem, sektion Vaggeryd, Kommunal Sydväst Det ska vara en rättighet att den som önskar heltid ska få det. att den som vill ska få heltid. C:97 Rätt till heltid, möjlighet till deltid Enskild medlem, sektion Degerfors, Kommunal Västra Svealand Jag var först osäker vilken rubrik jag skulle använda mig av, men jag bestämde mig för Jämställdhets- och diskrimineringsfrågor. Vi jobbar i ett kvinnodominerat yrke, vården. Alltså betyder det att vi har sämre arbetsvillkor, sämre löner och sämre avtal. Jag tycker att kommunen absolut behöver ta upp detta i diskrimineringsfrågor. Varför får vi ingen rättighet att få en dräglig lön till att försörja våra familjer? Utvecklingen går framåt i samhället, men inte våra villkor och löner. Hade detta sett annorlunda ut om det mest var män som arbetade? Till och med vaktmästaren som går runt här har nästan dubbelt så hög lön än vi som har tagit studielån till att bli undersköterskor. Var är kvinnans rätt i samhället till en försörjande lön, speciellt som anställd i en kommun? att vi i ett kvinnodominerat yrke ska ha rätt till heltid. C:98 Rätt till heltid Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Inom vissa yrkesområden, ofta kvinnodominerade, är det vanligt med deltider. Ur jämställdhetssynpunkt bör Kommunal verka hårdare för att alla ska kunna försörja sig på sin lön och inte vara beroende av sin andra hälft. att alla ska ha rätt till heltidsarbete. 188

C:99 Heltidstjänster Enskild medlem, sektion Lomma/Burlöv, Kommunal Skåne Alla ska ha rättighet att arbeta 100 procent. Att kämpa för bättre arbetsvillkor är faktiskt samma som att kämpa för bättre villkor för kvinnor då det är kvinnor som utgör den största arbetsstyrkan inom vården. att Kommunal kräver 100 procent tjänster för alla inom Kommunals avtalsområde eller önskad sysselsättningsgrad. Motionen avslås av avdelningen C:100 Rätt till heltid Enskild medlem, sektion Älvsbyn, Kommunal Norrbotten Att man ska ha rätt att arbeta heltid om man så önskar. Heltid en rättighet, deltid en möjlighet. att jobba heltid ska vara en rättighet. Utlåtande över motionerna C:96-C:100 I motion C:96 yrkas att den som vill ska få heltid. I motion C:97 yrkas att vi i ett kvinnodominerat yrke ska ha rätt till heltid. I motion C:98 yrkas att alla ska ha rätt till heltidsarbete. I motion C:99 yrkas att Kommunal kräver 100 procent tjänster för alla inom Kommunals avtalsområde eller önskad sysselsättningsgrad. I motion C:100 yrkas att jobba heltid ska vara en rättighet. Alltför många medlemmar arbetar ofrivillig deltid. En vanlig orsak till deltid är arbetsgivarnas bristande förmåga att planera och organisera arbetet. De deltidsanställda medlemmarna arbetar när belastningen är som högst, vilket inte är bra ur hälsosynpunkt. Målsättningen för förbundet är att medlemmarna, genom Kommunal, är delaktiga i arbetsorganisationen och har ett reellt inflytande över arbetstidsförläggningen. Förbundsstyrelsen anser att heltid som norm och att anställningar ska vara tillsvidare är de frågor som har högsta prioritet inom förbundets arbetstidspolitik. Heltid som norm lägger grunden för ett jämställt arbetsliv. Det är ett medvetet val att tala om heltid som norm och inte heltid som en individuell rättighet. Normer som innebär sämre villkor för kvinnor behöver ersättas med nya normer som förbättrar villkoren och stärker kvinnors möjlighet till egen försörjning. Genom att kräva heltid som norm blir den nu rådande deltidsnormen en angelägenhet för hela sektorn att bryta upp, inte till ett problem som de anställda ska hantera på egen hand. Det finns alltför många exempel på hur heltid införs som rättighet, vilket i praktiken innebär att arbetsgivaren skjuter över ansvaret till personalen att jaga ihop rätt antal timmar för att komma upp i en heltid. Heltid som norm är därför nödvändigt för att eliminera skillnaden mellan hur den kvinnodominerade respektive den mansdominerade arbetsmarknaden är uppbyggda. Det borde vara självklart att även anställda i kvinnodominerade arbetaryrken anställs på heltid. Det är avgörande för att kommunalarna ska kunna försörja sig livet ut. Rätt till heltid räcker inte för att ändra villkoren i arbetet. Heltid som norm innebär att alla anställningar är på heltid. Arbetsorganisationen ska möjliggöra heltidsarbete. Arbetsmoment ska utformas så att medlemmarna kan välja att arbeta heltid. Även fördelningen av det obetalda hemarbetet mellan män och kvinnor måste möjliggöra heltidsarbete. 189

Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motionerna C:96-C:100. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna C:96-C:100. Dagordningens punkt 15:10 - Semesterledighet vid storhelger Motion C:101 C:101 Semesterledighet under storhelger Sektion, sektion Borås, Kommunal Vänerväst Som det har varit nu i ett antal år på många arbetsplatser så får inte fast personal semesterledighet vid storhelger, finns vissa undantag då det finns personal. Jag hävdar att arbetsgivare visst kan bevilja ledighet vid storhelger. Det finns personal som lägger in om ledighet långt innan ledighet och arbetsgivare struntar i detta, eftersom man inte är tvungna att ordna med personal. Det är lättare att gå ut med informationen några veckor innan och säga att de måste jobba. Jag hävdar även att vikarierna som finns på arbetsplatserna klarar av att arbeta jul och så vidare med uppbackning av minst en fast personal. De klarar ju detta under resterande året, så varför skulle de inte fixa att arbeta på en julafton? Här behövs en attitydförändring! att personal som lägger in om julledighet och så vidare ska få det, att hänsyn måste tas till de förändringar som sker på arbetsplatserna, det vill säga att personal blir tvungen att jobba flera helger och så vidare, att hänsyn måste tas till personal eftersom de löper stor risk att bli utbrända och att hänsyn måste tas till personal eftersom de ska klara av att arbeta ett helt arbetsliv. Motionen avslås av sektionen Motionens första att-sats avslås av avdelningen. Motionens andra att-sats avslås av avdelningen. Motionens tredje att-sats avslås av avdelningen. Motionens fjärde att-sats bifalles av avdelningen. Utlåtande över motion C:101 I motion C:101 yrkas att personal som lägger in om julledighet och så vidare ska få det, att hänsyn måste tas till de förändringar som sker på arbetsplatserna, det vill säga att personal blir tvungen att jobba flera helger och så vidare, att hänsyn måste tas till personal eftersom de löper stor risk att bli utbrända och att hänsyn måste tas till personal eftersom de ska klara av ett helt arbetsliv. Motionären påtalar att det under ett antal år och på många arbetsplatser inte ges möjlighet till semester vid storhelger, samt att personal inte får besked om semester beviljas eller inte beviljas i god tid. Arbetsgivaren ska utifrån sin rätt att leda och fördela arbetet planera in och bevilja semester över hela året. Det är både en arbetsorganisatorisk fråga och en arbetsmiljöfråga, precis som motionären beskriver. Det är viktigt att förbundet lokalt agerar om det visar sig att arbetsgivaren sätter i system att inte bevilja semester som arbetstagare sökt i god tid, oavsett om det gäller storhelger eller vid andra tillfällen. De förändringar som sker på arbetsplatserna, som till exempel att arbetstagare ska arbeta fler helger, eller löper stor risk att bli utbrända, ska riskbedömas om ändringarna medför risk för ohälsa eller olycksfall för arbetstagarna. 190

Den 31 mars 2016 trädde en ny AFS i kraft som handlar om organisatorisk och social arbetsmiljö. I 12 står följande rörande arbetstidsfrågor och hälsa: Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidsförläggningen leder till ohälsa hos arbetstagarna. Det lokala skyddsombudet har ett viktigt uppdrag på arbetsplatsen, det vill säga att bevaka och vara delaktig i både den organisatoriska och den sociala arbetsmiljön som rör arbetsplatsen, till exempel vid problem med semesterförläggning, eller om arbetstagare får jobba flera helger, eller riskerar att bli utbränd. Förbundsstyrelsen anser att det är en viktig fråga för förbundet lokalt att arbeta med i det arbetsplatsnära fackliga arbetet. Kommunal kan dock inte ensidigt besluta när semester ska beviljas. När dessa problem, som motionären beskriver, uppstår är det förbundet lokalt som ska arbeta med frågorna. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion C:101 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion C:101. Dagordningens punkt 15:11 - Sänkt heltidsmått Motionerna C:102-C:107 C:102 30 timmars arbetsvecka Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Jag tror att vi skulle kunna motverka sjukdomar och främja engagemang och arbetsenergi om man ändrade heltidsmåttet från 40 timmar till 30 timmar. att Kommunal ska verka för att ändra heltidsmåttet från 40 timmar till 30 timmar. Motionen avslås av avdelningen C:103 Ändra heltidsmått för de som arbetar inom demensvård Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst För att personalen ska orka och minska sjukfrånvaro, då demensvården både är fysiskt och psykiskt krävande. att en heltidstjänst ska vara 80 procent inom demensvården. Motionen avslås av avdelningen 191

C:104 Lägre heltidsmått för anställda i äldreomsorgen Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Det skulle spara mycket för både den fysiska och psykiska orken. Det skulle absolut leda till mindre sjukskrivningar. att Kommunal inför lägre heltidsmått för anställda i äldreomsorgen. Motionen avslås av avdelningen C:105 Sänkt heltidsmått Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Det kan leda till minskad sjukfrånvaro och mer motiverad personal. att Kommunal verkar för att sänka heltidsmåttet. C:106 Rätt till heltid rätt till fritid Enskild medlem, sektion Majorna, Linné, Kommunal Väst Den kommunala sektorn inom vård och omsorg med flera är kvinnodominerad. 1. Att kunna välja och förfoga över sin arbetstid har varit och är fortfarande ett privilegium för de som har en arbetssituation som medger detta. 2. Majoriteten kvinnor i offentlig lågavlönad sektor har oftast inte detta privilegium. att Svenska Kommunalarbetarförbundet bör verka för att minska heltidsmåttet till 35 timmar per vecka gällande kvinnodominerad sektor inom vård och omsorg. C:107 Att fysiskt och psykiskt orka jobba till pensioneringen Enskild medlem, sektion SU Sahlgrenska, Kommunal Väst De flesta inom vård och omsorg kämpar fram till sin pension. Det är axlar och ryggar, ben, knän, höfter och handleder som tar stryk samt en ökad trötthet, både fysiskt och psykiskt, som drabbar oss i arbetet. För att orka jobba utan onödiga sjukskrivningar kan vi hålla oss friskare med lite kortare dagar och fler sammanhållande ledigheter för att återhämta krafter till arbetsdagarna. För några kan nattjänstgöring fungera bättre. Färre arbetspass och mer ledig tid om nattjänsterna räknas om, så att inte 16-17 nätter är heltid. Fritiden och arbetstiden måste planeras så att önskade resor kan bokas, intressen kan utövas och att arbetet utförs av personal som mår bättre. 192

Gemensam friskvård, till exempel en kort lunchpromenad alternativt en kort afterworkgympa, kunde vara en del av arbetsdagen. att succesivt få sänkt arbetstid utan att gå ner i lön de sista åren före pensioneringen och att heltid är ca 30 timmar i veckan sista åren och att nattjänstgöring räknas om rejält för alla, att 10-11 nätter är lika med heltid, att jobba natt ska vara eget val och kanske inte blandas med dag- och kvällspass. Motionen avslås av sektionen Utlåtande över motionerna C:102-C:107 (Beslut när det gäller motionerna C:102 och C:105, se sidan 176) I motionerna C:102-C:107 yrkas att Kommunal verkar för ett sänkt heltidsmått. Grupperna som omfattas av sänkningen är antingen inom en viss verksamhet, arbetar nattetid, har uppnått en viss ålder eller generellt för alla medlemmar. I motion C:102 yrkas att Kommunal ska verka för att ändra heltidsmåttet från 40 till 30 timmar. I motion C:105 yrkas på en generell sänkning av heltidsmåttet. I motion C:103 och C:104 yrkas på ett sänkt arbetstidsmått inom demensvården respektive äldreomsorgen. I motion C:106 yrkas att förbundet bör verka för att minska heltidsmåttet till 35 timmar per vecka gällande kvinnodominerad sektor inom vård och omsorg. I motion C:107 yrkas att successivt få sänkt arbetstid utan att gå ner i lön de sista åren före pensioneringen och att heltid är cirka 30 timmar i veckan sista åren och att nattjänstgöring räknas om rejält för alla, att 10-11 nätter är lika med heltid, att jobba natt ska vara eget val och kanske inte blandas med dag- och kvällspass. Arbetstiden är viktig för Kommunals medlemmar. En tung fysisk och psykisk arbetsmiljö är motionärernas främsta argument. Motionärerna lyfter upp särskilda verksamheter med stora behov av arbetstidsförkortning och möjlighet att efter en viss ålder sänka sin arbetstid. Kommunals förbundsmöte 2006 fattade beslut om att införa 30 timmars arbetsvecka som en vision. På kort sikt är Kommunals mål att införa heltid som norm inom skattefinansierade och kvinnodominerade verksamheter. Den tidigare målsättningen om arbetstidsförkortning med full lönekompensation var inte förenlig med målsättningarna inom löne- och välfärdspolitiken. Därför beslutade förbundsmötet att prioritera en helhetslösning på arbetstidsfrågan där hela verksamhetens organisering ingår och förkortad arbetstid blir en del i ett mer omfattande arbete. LO-förbundens gemensamma långsiktiga mål är att senast år 2028 ska heltid vara norm för alla arbetare. Det kommer att leda till förbättrade villkor och ekonomisk självständighet inom främst kvinnodominerade yrken och branscher. Det finns flera olika sätt att förkorta arbetstiden. Riksdagen har under 1900-talet stiftat lagar om arbetstidsförkortning i form av sänkt pensionsålder, fler semesterdagar, begränsad veckoarbetstid, möjlighet till föräldra- och studieledighet samt förtroendemannatid. Ett annat sätt att genomföra arbetstidsförkortningar är när arbetsmarknadens parter tecknar kollektivavtal om arbetstidens omfattning och förläggning. I flera avtal gäller att ju oftare arbetstagare arbetar oregelbundna tider desto kortare är arbetstiden. Avtalen om arbetstidsförkortning har i första hand slutits i branscher med relativt högt löneläge och där en majoritet arbetar heltid, det vill säga ofta i mansdominerade branscher. Kommunal och övriga fackförbund i kvinnodominerade branscher har prioriterat införandet av heltid som norm och höjda löner. Det är en prioritering som har stöd från medlemsdialogen Tid för dig (hösten 2005) som visade att medlemmarna prioriterade högre lön framför kortare arbetstid. Att i centrala avtal successivt minska arbetstiden i olika steg och/eller för vissa utvalda grupper fick lägre prioritet. Förbundet har därför valt att verka för en arbetsorgansation med en heltidnorm som ger bättre förutsättningar för medlemmarnas egen försörjning och välfärdens finansiering. 193

Kommunal har valt att främja lokala kollektivavtal med offentliga respektive privata arbetsgivare. Innan tecknande av lokalt kollektivavtal är det därför viktigt att både analysera konsekvenserna av avvikelser från det centrala avtalet och säkerställa att medlemmarna kompenseras i tid och pengar. Skyddsombuden ska ställa krav på arbetsgivarna att genomföra riskbedömningar på grundschema och bemanning. Att arbeta nattetid ökar risken för ohälsa. Arbetsmiljöverket har i sin nya föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) uppmärksammat att arbetsgivaren redan vid planeringen av arbetet bör ta hänsyn till hur arbetstidens förläggning kan inverka på arbetstagarnas hälsa, möjlighet till återhämtning och risken för olyckor. Med stöd av de nya föreskrifterna får medlemmarna, arbetsplats- och skyddsombuden större möjligheter att säkerställa goda arbetsförhållanden som ger medlemmarna större makt och inflytande över sin arbetstid och möjlighet till återhämtning. Just nu pågår flera projekt med arbetstidsförkortning, bland annat i Göteborgs stad och i Umeå kommun. För att nå lokal framgång är det viktigt att kontinuerligt genomföra nulägesanalyser utifrån förändrat antal brukare, vårdplatser och bemanning. Arbetstidens längd och förläggning påverkar risken för ohälsa, vilket arbetsgivaren ska ta hänsyn till vid planeringen av arbetet. Huvudskyddsombuden ska tillsammans med arbetsgivaren säkerställa att ett lokalt arbetstidsavtal inte möjliggör en systematisk underbemanning. Kommunal har vid förbundsmöten och kongresser beslutat att ta ett helhetsperspektiv på arbetets organisering. Där ingår bland annat frågor om arbetsmiljö, lön, anställningsform, arbetstidens längd och förläggning. De nu pågående projekten med arbetstidsförkortning kommer att bidra med ytterligare kunskap och erfarenheter till det fortsatta arbetet. En rapport som belyser de långsiktiga effekterna av en arbetstidsförkortning, generell eller för vissa grupper, kan bidra med viktig kunskap inför beslut om Kommunals arbetstidspolitiska mål. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motionerna C:103-C:104 besvarade samt att avslå motionerna C:106-C:107. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna C:103-C:104 och C:106-C:107. Dagordningens punkt 15:12 - Sänkt heltidsmått för nattpersonal Motionerna C:108-C:112 C:108 Ändra heltidsmåttet för nattpersonal Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Heltidsmåttet för nattpersonal. Sköterskorna i vår kommun jobbar nu 19 nätter/6 veckor som heltid. För undersköterskor är heltiden 22 nätter/6veckor. Undersköterskorna ska inte behöva jobba 3 fler nätter än sköterskorna. Om vi gör det lika för alla, får vi gladare och piggare undersköterskor på natten. att heltidsmåttet ska vara lika för sköterskor och undersköterskor. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen C:109 Sänka heltidsmåttet på natten Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Eftersom det inte går att få ett vettigt schema på heltid och varannan helg borde man sänka heltidsmåttet. 194

att Kommunal sänker heltidsmåttet för nattarbete. Motionen avslås av avdelningen C:110 Heltidsmått för nattpersonal Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst För att kunna orka med sitt arbete och kunna arbeta till pensionen. att Kommunal ska se över heltidsmåttet för nattpersonal. Motionen avslås av avdelningen C:111 Sänkt heltidsmått Enskild medlem, sektion Sydost, Kommunal Öst I dag är heltidsmåttet 36,2 timmar per vecka om man arbetar nattetid inom SKL. Det innebär att om jag arbetar 100 procent så blir det ett snitt om sju nätter på två veckor. Om mina arbetspass är tio timmar så har jag ändå inte arbetat alla mina timmar för vad som motsvarar 100 procent. att heltidsmåttet för nattarbetare sänks så att det blir vad som i dag motsvarar 85 procent. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen C:112 Nattpersonalens arbetsmiljö Enskild medlem, sektion Malmö/Vård & omsorg, Kommunal Skåne Det finns större hälsorisker med att jobba natt än dag. Nattarbete påverkar det sociala och även familjelivet. Detta i sin tur går ut över arbetsmiljön för nattarbetarna. I dagsläget är heltidsmåttet 36,33 timmar per vecka för nattarbetare. Det är inte många av oss som orkar jobba heltid. Därför vill jag att förbundet fattar beslut om att heltidsarbetstiden för nattpersonalen inom kommunen och regionen ska vara 27,25 timmar per vecka. "Nattarbete är egentligen förbjudet enligt arbetsmiljölagen, men om det ändå är nödvändigt kan arbetsmarknadens parter avtala om vilka villkor som i så fall ska gälla. Det är viktigt att tänka på att nattarbete kan innebära risker för hälsan. Natten är den tid som kroppen är inställd på att sova. Att arbeta på natten påverkar sömnen på längre sikt och kan leda till stress." (Schyssta schemat av Kommunal). I vårt granland Danmark har man gjort en utredning om sambanden mellan nattarbete och stroke och bröstcancer. Resultatet är att risken är förhöjd att drabbas av något av dem om man jobbar natt. Det finns verksamheter som behöver nattpersonal och det finns människor som trotts tuffa arbetsförhållanden och hälsorisker ändå väljer att arbeta på natten. Och trivs med det! Men de har ett problem som de ständigt kämpar mot och försöker lösa och det är att orka jobba så mycket så att de kan försörja sig på det. Och med olika personliga lösningar klarar de sig under en stor del av året. Personliga lösningar som kan se ut till exempel på följande sätt: 195

1. Går ner i arbetstid, såsom många andra nattarbetare gör. Räkna med OB-tilläggen för att klara ekonomi. 2. Se till vid planeringen av semestern, så att veckorna ligger "rätt" det vill säga två veckor i juni och två veckor i juli månad. Tar de semester samma månad förlorar de ca 4 500 kronor. 3. De jobbar några extra nätter precis innan semester och räknar med att kunna återhämta sig under första semesterdagarna. 4. Att inte ta semester på helgerna för att inte förlora lika mycket. Är det verkligen rätt att var och en ska lösa problem för sig själv, problem som drabbar större delen av medlemmar som jobbar natt? I en delrapport till förbundsmötet 2005 konstaterades att arbetstidsförkortningarna för nattarbetande ofta har fungerat väl, med bättre möjligheter att rekrytera nattpersonal som följd. Nattarbetet blir attraktivare när det inte uppfattas som lika betungande. Kortare arbetstid för nattarbetande förbättrar möjligheterna att återhämta sig, något som stöds av den medicinska forskningen." Hänvisning till Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet av Göran Kecklund, stressforskare. att heltidsarbete för de som jobbar inom vård och omsorg sänks från nuvarande 36,33 timmar per vecka till 27,25 timmar per vecka. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motionerna C:108-C:112 I motion C:108 yrkas att heltidsmåttet ska vara lika för sköterskor och undersköterskor. I motion C:109 yrkas att Kommunal sänker heltidsmåttet för nattarbete. I motion C:110 yrkas att Kommunal ska se över heltidsmåttet för nattpersonal. I motion C:111 yrkas att heltidsmåttet för nattarbete sänks så att det blir vad som i dag motsvarar 85 procent. I motion C:112 yrkas att heltidsarbete för de som jobbar inom vård och omsorg sänks från nuvarande 36,33 timmar per vecka till 27,25 timmar per vecka. Förbundsstyrelsen anser att Kommunal lokalt ska arbeta med arbetstidsfrågorna. Att i central avtalsrörelse föra fram kravet på sänkt sysselsättningsgrad skulle komma att bekostas av ett lägre löneutrymme, något som medlemsdialogen Tid för dig tydligt visat att medlemmarna inte vill. År 2013 tillsatte förbundsstyrelsen Heltidsprojektet där rapporten Rätt arbetstid togs fram. I rapporten återges förbundets fyra arbetstidsmål: 1. Heltid en rättighet deltid en möjlighet. 2. Anställningarna ska vara tillsvidareanställningar. Kommunal ska främja lokala arbetstidslösningar. 3. Arbetsorganisationen ska möjliggöra heltidsarbete. 4. Delade turer ska undvikas så långt det är möjligt. En del i rapporten Rätt arbetstid handlar om att ställa krav på bättre byten i lokala förhandlingar. Förbundet har tagit fram underlag gällande detta, dels Till dig som ska förhandla lokala arbetstidsavtal samt ett medlemsdialogmaterial som kan användas vid medlemsmöten eller arbetsplatsträffar. En del i rapporten Rätt arbetstid handlar även om arbetsmiljöfrågorna kopplade till arbetstiderna och att Kommunal ska arbeta för ett hållbart arbetsliv. I avtalsrörelsen 2016 har heltid som norm förts fram som ett av förbundets viktigaste mål. Rätten att kunna försörja sig genom att ha ett arbete, en anställning. Detta yrkande tillsammans med den undersköterskesatsning som görs gällande extra löneutrymme för undersköterskor gör att förbundsstyrelsen prioriterar detta i avtalsrörelsen 2016 framför att i detta läge föra fram en lägre sysselsättningsgrad för nattarbete. 196

Som motiv för yrkandena i motionerna C:108-C:112 anges dels hälsorisker och dels ett rättviseperspektiv gentemot sjuksköterskor. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motionerna C:108-C:112. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna C:108-C:112. Dagordningens punkt 15:13 - Villkor för deltidsanställda Motion C:113 C:113 Halvtid lika med färre arbetsdagar Enskild medlem, sektion Lidköping, Kommunal Vänerväst Jag jobbar halvtid på grund av sjukdom (jag har MS). Jag har enkel resa till arbetet, 30 km, ca 1 timmes restid, varje dag jag jobbar. Arbetsdagen skulle vara 3,5 timmar per dag, så restiden på det. Senast har jag jobbat 75 procent. Jag gjorde färre antal dagar per vecka än heltid. Likaså 50 procent var ännu färre antal dagar än 75 procent. Så har jag trott i min enfald att det skulle få förbli. Nu senaste månaden får jag jobba halvtid och samtidigt får jag höra att målet är att jag som halvtid ska göra lika många dagar som en heltid. Fel tycker jag! att deltidare inte ska jobba lika många arbetspass som heltidare, att vi deltidare inte ska till våra arbetsplatser lika många dagar som heltidare, att det inte alltid är lätt med korta arbetspass på jobb heller då våra brukare bor ca 25 min bort från lokalen där vi börjar och slutar vårt arbetspass och att resultatet kan bli att jag bör gå ner mer i arbetstid ändå på grund av antalet dagar att åka, jag har lättare att vara längre tid och slippa åka så ofta. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion C:113 I motion C:113 yrkas att deltidare inte ska jobba lika många arbetspass som heltidare, att vi deltidare inte ska till våra arbetsplatser lika många dagar som heltidare, att det inte alltid är lätt med korta arbetspass på jobbet heller, då våra brukare bor ca 25 min bort från lokalen där vi börjar och slutar våra arbetspass, och att resultatet kan bli att jag bör gå ner mer i arbetstid ändå på grund av antalet dagar att åka. Jag har lättare att vara längre tid och slippa åka så ofta. Motionären yrkar att deltidsanställda medlemmar ska arbeta färre arbetspass än medlemmar som är heltidsanställda. Arbetstidsförläggning är en central del i en god arbetsmiljö på arbetsplatserna. Genom att kunna påverka arbetstidsförläggingen går det att underlätta samspelet mellan arbete och privatliv. Förbundet arbetar aktivt med bland annat frågan om heltid som norm. För att medlemmar ska orka arbeta heltid så krävs det dels en grundbemanning som tillfredsställer verksamhetens behov av personal, men även en organisation som möjliggör för medlemmarna att kunna påverka den egna arbetstidsförläggningen. Det är dock arbetsgivaren som utifrån verksamhetens behov avgör vilken bemanning som ska finnas på arbetsplatserna vid varje tidpunkt. 197

Förbundsstyrelsen anser att frågan om arbetstidsförläggning, inklusive antal arbetspass är en arbetsmiljöfråga, det vill säga ett arbetsgivaransvar. I det fall arbetsgivaren inte tar sitt arbetsmiljöansvar är det en fråga för förbundet lokalt att driva. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion C:113. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion C:113. Kongressordförande: Lia Scheding Dagordningens punkt 34:6 Val av tre personliga suppleanter för varje förbundsstyrelseledamot Valberedningens sammankallande Lena Byström: Valberedningen har presenterade sitt förslag till tre personliga suppleanter till varje förbundsstyrelseledamot på surfplattorna. Valberedningens förslag till personliga suppleanter för ledamöterna i förbundsstyrelsen är följande: Tre personliga suppleanter för varje förbundsstyrelseledamot Barbro Andersson Kommunal Mitt Åsa Andersson Kommunal Mitt Tord Andersson Kommunal Mitt Hanna Romin Kommunal Mitt Cecilia Ljungqvist Lena Johansson Maria Jörmalm Andersson Carina Sjögren Ewa Glimhed Torgny Handreck Olga Krivtsova Peter Svensson Frans Persic Ronnie Bryngelsson Dan Alf Sefet Muric Håkan Nilsson Kristina Landström Patrik Enkvist Anette Abramsson Jenni Moverare Charlotte Karlsson Dan Gabrielsson Lena Dalstam Jessica P Klemetsson Christer Sernemyr Christine Marttila Viktoria Jönsson Mahlin Bergman Sandra Danielsson Lena Kidsten Johan Bohman Kommunal Sydväst Kommunal Sydväst Kommunal Sydväst Kommunal Sydväst Kommunal Skåne Kommunal Skåne Kommunal Skåne Kommunal Skåne Kommunal Vänerväst Kommunal Väst Kommunal Öst Kommunal Sydväst Kommunal Västerbotten Kommunal Västerbotten Kommunal Västerbotten Kommunal Västerbotten Kommunal Vänerväst Kommunal Vänerväst Kommunal Vänerväst Kommunal Vänerväst Kommunal Stockholms län Kommunal Sydväst Kommunal Väst Kommunal Skåne Kommunal Sydost Kommunal Sydost Kommunal Sydost Kommunal Sydost 198

Maria Hallenberg Mikael Hansson Eva Kärrman Joakim Bernhardsson Marianne Engberg Hanna Ling Sara Lagesen Lundgren Lennart Grahn Onur Esinsel Mirja Räihä Lowisa Anderzon Siri Reinhag Rolf Larsson Teija Pellgaard André Schwenk Laura Sumanen Rose-Marie Andersson Krister Johansson Majlene Ahlgren Thomas Oscarsson Sara Sjölander Peder Berg Henrik Westman Anna Eriksson Suzanne Sjöqvist Katarina Eriksson Linnea Andersson Tea Pettersson Zdenka Mardetko Malin Ragnegård Jonathan Söderberg Anne-Marie Noppa Kommunal Väst Kommunal Väst Kommunal Väst Kommunal Väst Kommunal Norrbotten Kommunal Norrbotten Kommunal Norrbotten Kommunal Norrbotten Kommunal Stockholms län Kommunal Stockholms län Kommunal Stockholms län Kommunal Stockholms län Kommunal Västra Svealand Kommunal Västra Svealand Kommunal Västra Svealand Kommunal Västra Svealand Kommunal Skåne Kommunal Norrbotten Kommunal Mitt Kommunal Sydost Kommunal Mellersta Norrland Kommunal Mellersta Norrland Kommunal Mellersta Norrland Kommunal Mellersta Norrland Kommunal Öst Kommunal Öst Kommunal Öst Kommunal Väst Kommunal Bergslagen Kommunal Bergslagen Kommunal Bergslagen Kommunal Bergslagen Övriga nominerade Torgny Handreck Kommunal Skåne Ann Strand-Fransson Kommunal Skåne Kim Hansen Kommunal Skåne Daniel Larson Kommunal Stockholms län Riitta Salokangas Davidsson Kommunal Stockholms län Paul-Edwin Boman Kommunal Stockholms län Kevin Thompson Kommunal Stockholms län Susanne Dahlqvist Lindoff Kommunal Stockholms län Pierre Skoogh Kommunal Stockholms län Lena Ericson Höijer Kommunal Stockholms län Johanna Svensson Kommunal Vänerväst Dan Gabrielsson Kommunal Vänerväst Margareta Åhvall Kommunal Väst Petra Sundblad Kommunal Väst Susanne Eliasson Kommunal Väst Marie Krantz Kommunal Västra Svealand Eva Turunen Kommunal Västra Svealand Mona Larsson Törnqvist Kommunal Öst Barbro Ytterström Kommunal Mitt 199

Återtagit sin nominering Jessica P Klemetsson Per-Albin Halldin Kommunal Stockholms län Kommunal Väst Lena Byström yrkade bifall till valberedningens förslag. Beslut att med acklamation välja tre personliga suppleanter för varje ledamot i förbundsstyrelsen i enlighet med valberedningens förslag. Dagordningens punkt 34:7 Val av tre revisorer Valberedningens sammankallande Lena Byström: Valberedningen presenterade sitt förslag till val av tre revisorer i förrgår. Valberedningens förslag till revisorer är följande: Valberedningens förslag till tre revisorer Jeanette Nordström Kommunal Öst Jörgen Olsson Kommunal Sydväst Per Brännström Kommunal Västerbotten Övriga nominerade Anders Wiklund Carina Lenngren Eva Törnblad Pettersson Jan von Eichwald Gunilla Julin Kommunal Väst Kommunal Stockholms län Kommunal Västra Svealand Kommunal Väst Kommunal Skåne Övriga nominerade som inte är aktuella Rolf Olsson Kommunal Mellersta Norrland Gunilla Rydkvist Kommunal Skåne Lena Byström yrkade bifall till valberedningens förslag. Debatt I debatten deltog: Andrée Schwenk, Kommunal Västra Svealand Hans Elf, Kommunal Öst Anette Abramsson, Kommunal Västerbotten Joakim Bernhardsson, Kommunal Väst Lena Kidsten, Kommunal Sydost Beslut Följande förslag förelåg: Valberedningens förslag till val av tre revisorer. Yrkande av André Schwenk om att välja Eva Törnblom-Pettersson till ordinarie revisor. Yrkande av Hans Elf, Anette Abramsson och Lena Kidsten om bifall till valberedningens förslag. Yrkande av Joakim Bernhardsson om att välja Anders Wiklund till ordinarie revisor. Valet förrättades med sluten omröstning där samtliga ombud röstade. att välja tre revisorer i enlighet med valberedningens förslag. Rösträkningen utföll med 177 röster för Per Brännström, 170 röster för Jeanette Nordström, 154 röster för Jörgen Olsson, 38 röster för Eva Törnblom-Pettersson, 35 röster för Anders Wiklund, 12 röster för Gunilla Julin, 11 röster för Jan von Eichwald och 9 röster för Carina Lenngren. 200

Dagordningens punkt 34:8 Val av en revisorssuppleant Valberedningens sammankallande Lena Byström: Valberedningen presenterade sitt förslag till en revisorssuppleant i går. Valberedningens förslag till revisorssuppleant är följande: Valberedningens förslag till revisorssuppleant Gunilla Rydqvist Kommunal Skåne Övriga nominerade Jörgen Olsson Jeanette Nordström Per Brännström Hans-Göran Steneryd Anders Wiklund Jan von Eichwald Gunilla Julin Gunilla Rydqvist Eva Törnblom-Pettersson Carina Lenngren Per Carlsson Kommunal Sydost Kommunal Öst Kommunal Västerbotten Kommunal Bergslagen Kommunal Väst Kommunal Väst Kommunal Skåne Kommunal Skåne Kommunal Västra Svealand Kommunal Stockholms län Kommunal Sydväst Övrig nominerad som inte är aktuell Rolf Olsson Kommunal Mellersta Norrland Lena Byström yrkade bifall till valberedningens förslag. Debatt I debatten deltog: Fredrik Roslund, Kommunal Bergslagen Andrée Schwenk, Kommunal Västra Svealand Martin Sjösten, Kommunal Skåne Beslut Följande förslag förelåg: Valberedningens förslag till val av revisorssuppleant. Yrkande av Fredrik Roslund om att Hans-Göran Steneryd ska väljas till revisorssuppleant. Yrkande av André Schwenk om att Eva Törnblom-Pettersson ska väljas till revisorssuppleant. Yrkande av Martin Sjösten om bifall till valberedningens förslag. Valet förrättades med sluten omröstning där 200 ombud röstade. Fyra ombud avstod från att rösta. att välja Gunilla Rydqvist till revisorssuppleant i enlighet med valberedningens förslag. Rösträkningen utföll med 135 röster för Gunilla Rydqvist, 25 röster för Hans-Göran Steneryd, 17 röster för Eva Törnblom-Pettersson, 13 röster för Anders Wiklund, 8 röster för Carina Lenngren, 1 röst för Gunilla Julin, 1 röst för Jan von Eichwald och 0 röster för Per Carlsson. Tal av civilminister Ardalan Shekarabi, Civilminister Ardalan Shekarabi höll tal till kongressen. 201

Dagordningens punkt 34:9 Val av auktoriserad revisor för ett år Valberedningens sammankallande Lena Byström: Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att utse PwC till registrerat revisionsbolag för verksamhetsåret 2016. Lena Byström yrkade bifall till förbundsstyrelsens förslag Beslut att välja PwC till registrerat revisionsbolag för verksamhetsåret 2016 i enlighet med förbundsstyrelsens förslag. Uttalande Ewa Wetterström, beredningsutskottets sammankallande, föredrog uttalandet om målen i den jämställhetspolitiska rapporten enligt följande: Välfärden och därmed hela samhället stannar utan Kommunals medlemmar. Samtidigt är Kommunalarnas yrken för lågt värderade i förhållande till hur viktiga de är för att samhället ska fungera, och hur svåra och ansträngande jobben är. Det beror på att kvinnodominerade arbeten systematiskt undervärderas. Kommunals kongress har antagit ett nytt jämställdhetspolitiskt program. I det görs flera viktiga avvägningar för att uppnå ett jämställt samhälle. Målen är: Att alla ska kunna försörja sig hela livet. Att man ska kunna kombinera jobb och omsorgsansvar. Att ha trygga arbetsplatser utan hot, våld och sexism. Att ha jämställd makt i arbetslivet och i fackföreningen. Ofrivilliga deltider, delade turer och evighetslånga visstidsanställningar gör det ofta svårt att erbjuda välfärdstjänster med den höga kvalitet som är möjlig utifrån de anställdas kompetens, engagemang och erfarenhet. Därför måste tillsvidareanställningar på heltid utan delade turer blir norm även i kvinnodominerade sektorer. Deltidsarbete ger inte bara lägre inkomst, utan också lägre ersättning vid sjukskrivning och arbetslöshet, och en stor andel av Kommunals kvinnor är helt eller delvis beroende av garantipension. Vi har fortfarande ett mycket ojämställt arbetsliv. Därför har Kommunal fattat beslut om att driva frågan om en individualiserad föräldraförsäkring som delas lika mellan vårdnadshavarna. Det är nödvändigt för att ge kvinnor förutsättningar till skäliga löner och arbetstider, och för att ge män förutsättning att vara närvarande föräldrar. En individualiserad föräldraförsäkring ger lika förutsättningar för kvinnor och män i ett modernt arbetsliv. Kommunal vill stärka den generella välfärdsstaten med vård, skola och omsorg av hög kvalitet som fortsatt fördelas efter behov, och inte efter plånbok. Det behövs mer resurser samt styrning och organisation som främjar ett professionellt arbete, inte förhindrar det. Som en tydlig feministisk fackförening tar sig Kommunal an ojämställdheten på arbetsmarknaden genom att bekämpa orättvisor och begränsande strukturer. Debatt I debatten deltog: Inger Kornelius, Kommunal Sydost Malin Franzon, Kommunal Vänerväst, Zekiye Güler Thompson, Kommunal Stockholms län Ewa Wetterström, beredningsutskottets sammankallande Annelie Nordström, förbundskontoret 202

Beslut Följande förslag förelåg: Yrkande av Malin Franzon om en ändring i femte stycket att Kommunals medlemmar är beroende av garantipension, i stället för att en stor andel av Kommunals kvinnor är helt eller delvis beroende av garantipension. Yrkande av Ewa Wetterström om bifall till det ursprungliga uttalandet om målen i den jämställdhetspolitiska rapporten. att anta uttalandet om målen i den jämställdhetspolitiska rapporten. Kongressordförande: Inger Strömblad DAGORDNINGENS PUNKT 21 I Arbetslöshetsförsäkringsfrågor Dagordningens punkt 21:1 - Fackligt uppdrag ska vara a-kassegrundande Motion I:1 I:1 Arbetslösas ställning inom organisationen Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst Har man engagemanget och kompetensen, borde det vara ersättningsgrundande när man engagerar sig fackligt. att Kommunal arbetar tillsammans med politiken för att fackligt arbete ska vara a-kassegrundande samt att fackligt uppdrag erkänns som godkänd aktivitet vid a-kassan. Utlåtande över motion I:1 I motion I:1 yrkas att Kommunal arbetar tillsammans med politiken för att fackligt arbete ska vara a-kassegrundande samt att fackligt uppdrag erkänns som godkänd aktivitet vid a-kassan. År 2009 presenterade LO utredningsrapporten Rätt till arbetslöshetsersättning för Förtroendevald. Kommunal var med i arbetet med att ta fram rapporten. Den fastslog att det krävs en lagändring där förtroendevaldas ersättning för förlorad arbetsförtjänst blir a-kassegrundande. Det skulle öka tryggheten för den enskilde berörda och den skulle också matcha den svenska arbetsmarknadsmodellen samt värna möjligheten till engagemang i för samhället viktiga uppdrag. Under 2011 presenterade utredningen Större ekonomisk trygghet för förtroendevalda, SOU 2011:54. I all enkelhet gick förslaget ut på att personer med förtroendeuppdrag, för vilka man har laglig rätt till ledighet, ska täckas av arbetslöshetsförsäkringen och undantas från deltidsbegränsningen. Ändringarna skulle enligt utredningsförslaget börja gälla den 2 juli 2012. Det blev ingen förändring, alliansregeringen lade i stället in frågan i den sittande parlamentariska Socialförsäkringsutredningen (PSFU). De presenterade ett delbetänkande, SOU 2013:64 Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen. Utredningen föreslog att arbetslöshetsförsäkringen ska omfatta förtroendevalda som har ett uppdrag som enligt lag berättigar till ledighet från anställning och att det skulle börja gälla från 1 januari 2015. Men ingen ändring av lagen har skett. 203

Det har dock kommit några domar där uppdraget ändå kunde medräknas vid prövning av villkor. Det som har haft betydelse är framför allt att det var försörjningsmässigt betydande och liknade ett vanligt förvärvsarbete. För de förtroendevala som inte beviljas rätt till arbetslöshetsersättning på grund av detta regelverk, kan ersättning utgå via den arvodesförsäkringen som Kommunal har tecknat med Folksam. Det finns förslag på lagändringar men dessa har inte trätt i kraft, och därför anser förbundsstyrelsen, som motionären, att vi tillsammans med politiken ska arbeta för att fackligt arbete ska vara a-kassegrundande samt att fackligt uppdrag erkänns som godkänd aktivitet vid a-kassan. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion I:1. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion I:1. Dagordningens punkt 21:2 - Höjd a-kasseersättning Motionerna I:2-I:5 I:2 A-kassans regler Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst A-kassans ersättningsnivåer börjar bli så låga att arbetslösa tvingas till att ta arbeten med låg lön. Detta leder till lönesänkningar för alla i slutändan. Det är viktigt att man inte ska behöva lämna allt man jobbat sig till om man blir arbetslös. att Kommunal som organisation arbetar för att höja ersättningsnivåerna i a-kassan. I:3 Höj taket i a-kassan Sektion, sektion Västervik, Kommunal Sydost A-kasseersättningen utgör en viktig trygghet när medlemmar tvingas söka nytt arbete. att Kommunal ska arbeta för att taket i a-kassan höjs. I:4 Höj taket i a-kassan Enskild medlem, sektion Älvsbyn, Kommunal Norrbotten Sänk avgifterna och höj taket i a-kassan. att taket i a-kassan höjs. 204

I:5 Bra socialförsäkringar Enskild medlem, sektion Umeå, Kommunal Västerbotten Karensdagen i sjukförsäkringen är orättvis. Samhället har dessutom råd med att betala ut 90 procent i sjukpenning i stället för 80 procent. Detsamma gäller med a-kassan. att Kommunal verkar för att a-kasseersättningen höjs så att 90 procent av de arbetslösa får 90 procent i ersättning. Utlåtande över motionerna I:2-I:5 I motion I:2 yrkas att Kommunal som organisation arbetar för att höja ersättningsnivåerna i a-kassan. I motionerna I:3 och I:4 yrkas att Kommunal ska arbeta för att höja taket i a-kassan. I motion I:5 yrkas att Kommunal verkar för att a-kasseersättningen höjs så att 90 procent av de arbetslösa får 90 procent i ersättning. Motionärerna lyfter frågan om höjd ersättning vid arbetslöshet. A-kassan ska kompensera det inkomstbortfall som uppkommer vid arbetslöshet och på så sätt bidra till ekonomiskt trygghet under perioder i omställning. Att arbetslöshetsförsäkringen fungerar är avgörande för en väl fungerande arbetsmarknadspolitik och motverkar också lönedumpning. Arbetslöshetsförsäkringen medför att arbetslösa inte behöver ta jobb med avsevärt lägre lön än vad de hade tidigare eller under den nivå som bestäms i kollektivavtalet. En god ekonomisk trygghet för de arbetssökande ger möjlighet att ta jobb som har längre varaktighet, vilket minskar risken för att snart bli arbetslösa igen. Det leder också till mer produktiva jobb och tryggare anställningar. För att arbetslöshetsförsäkringen ska vara legitim ska de allra flesta löntagarna ha ett gott inkomstskydd. Så ser det inte ut idag. Trots höjningen av a-kassans tak den 7 september 2015 till 25 025 kronor, är enbart 35 procent av heltids- och deltidsarbetande månadslöner försäkrade upp till 80 procent under de första 100 dagarna. Därefter är 19 procent av heltidsoch deltidsarbetande månadslöner försäkrade. Den främsta anledningen till att så många av de heltidsarbetslösa är underförsäkrade, det vill säga får ut mindre än 80 procent i ersättning, är att a-kassan inte följt med i löneutvecklingen. Kommunal verkar tillsammans med de andra LO-facken, och fackföreningsrörelsen i stort, för att taket i a-kassan ska höjas. LO:s syn är att taket behöver ligga på en nivå som motsvarar 80 procent av tidigare inkomst för 80 procent av lönetagarna under de första 100 dagarna. Därefter ska 70 procent av löntagarna få 80 procent i ersättning. Arbetslöshetsförsäkringen behöver vidare indexeras så att den följer löneutvecklingen i ekonomin. Ett steg i denna riktning togs den 7 september 2015 då taket i a-kassan höjdes till 25 025 kronor i månaden för de första 100 dagarna. Det innebär att 35 procent av löntagarna numera får 80 procent av sin tidigare inkomst i ersättning vid arbetslöshet under de första 100 dagarna. Innan höjningen var det enbart 10 procent som fick det. Att höja ersättningen i a-kassan så att 90 procent av löntagarna får 90 procent i ersättning skulle kosta oerhört mycket pengar, det är därför inte troligt att det kommer att gå att genomföra inom överskådlig tid. Förbundsstyrelsen anser i stället att det nu är angeläget att Kommunal verkar för att taket i a-kassan höjs. Det skulle bidra till att fler lönetagare fick en inkomstrelaterad ersättning och därmed öka arbetslöshetsförsäkringens legitimitet. När ersättningen blir mycket låg för många försäkrade undermineras nämligen betalningsviljan till en gemensam finansierad arbetslöshetsförsäkring och fler privata lösningar växer fram för dem som har råd. Därför är det viktigt för alla löntagare, och då särskilt de med relativt låga inkomster, att taket i arbetslöshetsförsäkringen höjs. 205

Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motionerna I:2-I:4 samt att avslå motion I:5. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna I:2-I:5. Dagordningens punkt 21:3 - Regler för deltidsstämpling Motionerna I:6-I:13 I:6 A-kassans regler Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst A-kassans regler för deltidsstämpling drabbar många i välfärdssektorn. Det är inte rätt att människor tvingas tacka nej till arbete för att de då inte får stämpla upp till heltid, och därmed inte får ekonomin att gå ihop. att Kommunal som organisation arbetar politiskt för att förändra reglerna i a-kassan så att det blir möjligt att stämpla upp till heltid under hela stämpelperioden och inte endast 80 dagar. I:7 Översyn av arbetslöshetsförsäkringen Sektion, sektion Ragunda, Kommunal Mellersta Norrland Många av våra medlemmar som är arbetslösa vill att 75-dagarsregeln tas bort. Ofta tackar våra medlemmar nej på grund av att man förlorar stämplingsdagar samtidigt som det finns ett behov att få frånvaroersättare ute i verksamheterna. Medlemmar vill också att ersättningsnivå är densamma under tiden personer är arbetslösa och inte stämplas ut ur försäkringen och måste gå på socialbidrag för sin överlevnad. att ta bort 75-dagarregeln, att ersättningsnivå är densamma under hela arbetslösheten och att ingen ska behövas stämplas ut ur försäkringen. I:8 75-dagarsregeln ska tas bort Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland 75-dagarsregeln som infördes av förra regeringen, som skulle skapa fler jobb, ger i själva verket motsatt effekt och en otrygghet för de arbetslösa. De arbetslösa blir tvungna att neka till eventuella tilltänkta jobb ifall de inte är på heltid för att inte riskera att tappa sin rätt till a-kassa. 206

att 75-dagarsregeln ska tas bort för att skapa en större trygghet för de arbetslösa. I:9 Regler för deltidsstämpling Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland På grund av reglerna för deltidsstämpling är det svårt att få vikarier i verksamheterna under semestrar och vid sjukdom. att Kommunal verkar för att reglerna för deltidsstämpling ses över. I:10 Regler för deltidsstämpling Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland På grund av reglerna för deltidsstämpling är det svårt att få vikarier i våra verksamheter under sjukdom och semesterar. att Kommunal verkar för att reglerna för deltidsstämpling ändras så att man tjänar på att jobba även om det gäller få timmar eller få dagar. I:11 Regler för deltidsstämpling Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland På grund av reglerna för deltidsstämpling är det svårt att få vikarier i våra verksamheter under semestrar och sjukdom. att Kommunal verkar för att reglerna för deltidsstämpling ändras så att man tjänar på att jobba även om det gäller få timmar eller få dagar. I:12 Regler för deltidsstämpling Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland På grund av reglerna för deltidsstämpling är det svårt att få vikarier i våra verksamheter under semestrar och sjukdom. att Kommunal verkar för att reglerna för deltidsstämpling ändras så att man tjänar på att jobba även om det gäller få timmar eller få dagar. 207

I:13 Regler för deltidsstämpling Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland På grund av reglerna för deltidsstämpling är det svårt att få vikarier i våra verksamheter under semestrar och sjukdom. att Kommunal verkar för att reglerna för deltidsstämpling ändras så att man tjänar på att jobba även om det gäller få timmar eller få dagar. Utlåtande över motionerna I:6-I:13 I motion I:6 yrkas att Kommunal som organisation arbetar politiskt för att förändra reglerna i a-kassan så att det blir möjligt att stämpla upp till heltid under hela stämpelperioden och inte endast 80 dagar. I motion I:7 yrkas att ta bort 75-dagarsregeln, att ersättningsnivån är densamma under hela arbetslösheten och att ingen ska behövas stämplas ut ur försäkringen. I motion I:8 yrkas att 75-dagarsregeln ska tas bort för att skapa en större trygghet för de arbetslösa. I motion I:9 yrkas att Kommunal verkar för att reglerna för deltidsstämpling ses över. I motion I:10 yrkas att Kommunal verkar för att reglerna för deltidsstämpling ändras så att man tjänar på att jobba även om det gäller få timmar eller få dagar. I motion I:11 yrkas att Kommunal verkar för att reglerna för deltidsstämpling ändras så att man tjänar på att jobba även om det gäller för få timmar eller dagar. I motion I:12 yrkas att Kommunal verkar för att reglerna för deltidsstämpling ändras så att man tjänar på att jobba även om det gäller för få timmar eller dagar. I motion I:13 yrkas att Kommunal verkar för att regalerna för deltidsstämpling ändras så att man tjänar på att jobba även om det gäller få timmar eller dagar. Förbundstyrelsen anser att nuvarande deltidsbegränsning är för stram och har fel inriktning. När de 75 deltidsdagarna är slut läggs ansvaret för deltidsarbetslösheten på den enskilde. Nuvarande begränsningsregel innebär i praktiken att det efter en tids deltidsarbete, oavsett om det är fast eller tillfälligt, kan vara bättre att avstå från visst arbete och gå ut i heltidsarbetslöshet. Arbetslöshetshetsförsäkringen ska utformas så att det alltid lönar sig att arbeta, utan att det för den skull leder till en press nedåt på villkor och löner. Kommunals medlemmar har mycket svårt att kunna påverka omfattningen av sin arbetstid och kommer alltid att, utan egen förskyllan, bli negativt påverkade av deltidsregler. Förbundsstyrelsen anser att deltidsbegränsningen bör tas bort helt och hållet. I motion I:7 andra att-satsen yrkas att ersättningsnivån är densamma under hela arbetslösheten. Förbundsstyrelsen vill, liksom motionären, se att nedtrappningen av ersättningen under arbetslösheten tas bort, att det är 80 procent av inkomsten under hela arbetslöshetsperioden. I motion I:7 tredje att-satsen yrkas att ingen ska behöva stämplas ut ur försäkringen. Arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring med en tidsgräns på 300 dagar och 450 dagar för den med barn under 18 år. Dagens regelverk innebär en sänkning av taket efter 100 dagar och en nedtrappning av ersättningen till 70 procent efter 200 dagar. Efter ersättningsperioden om 300 dagar erbjuds arbetslösa normalt en plats i den så kallade Jobboch utvecklingsgarantin. Där sänks ersättningen till 65 procent av tidigare inkomst. Förbundsstyrelsen anser att arbetslöshetsförsäkringen ska fortsätta vara en omställningsförsäkring med en tidsgräns, men att de som fortfarande är arbetslösa när ersättningsperioden är slut ska erbjudas aktiva insatser som leder till arbete. Deltagande i Jobboch utvecklingsgarantin och program inom arbetsmarknadspolitiken ska inte innebära sänkt ersättning. Aktivitetsstödet bör därför vara på samma nivå som arbetslöshetsförsäkringen och som förbundsstyrelsen anser ska vara 80 procent. 208

Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motionerna I:6, I:7 första och andra att-satserna och I:8-I:13 samt att avslå motion I:7 tredje att-satsen. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna I:6-I:13. Dagordningens punkt 21:4 - Regler om överhoppningsbar tid Motion I:14 I:14 Unga missgynnas av regel i a-kassan om tid som är överhoppningsbar Sektion, sektion Trollhättan, Kommunal Vänerväst Inom Kommunals avtalsområde börjar många unga sin yrkeskarriär med otrygga anställningar. Allmänna visstidsanställningar, korta vikariat, ofta på deltid, och timanställningar är de anställningsformer som står till buds. De går med i a-kassan för att trygga upp sin framtida osäkra inkomst. Väljer de sedan att studera på heltid, kan de efter avslutade eller avbrutna studier stå utan ersättning från a-kassan på grund av att de är under 25 år och inte har arbetat heltid minst fem månader före studierna. En av reglerna i a-kassan för tid som är överhoppningsbar, är avslutade eller avbrutna heltidsstudier om du är äldre än 25 år eller har arbetat heltid i minst fem månader innan studierna påbörjades. Denna regel missgynnar Kommunals medlemmar både utifrån ålder och utifrån anställningsförhållanden. Annan tid som är överhoppningsbar villkoras inte av ålder eller angiven tid med heltidsarbete. Samma villkor bör gälla all tid som är överhoppningsbar att Kommunal verkar för att a-kassans regler om tid som är överhoppningsbar efter avslutade eller avbrutna heltidsstudier ändras så att åldersgränsen och fem månaders heltidsarbete tas bort. Utlåtande över motion I:14 I motion I:14 yrkas att Kommunal verkar för att a-kassans regler om tid som är överhoppningsbar efter avslutade eller avbrutna heltidsstudier ändras så att åldersgränsen och fem månaders heltidsarbete tas bort. Precis som motionären skriver så kan avslutade eller avbrutna studier räknas som överhoppningsbar tid för den som är över 25 år men inte för den som är under 25 år. Kravet för de under 25 år är att de någon gång ska ha arbetat heltid under minst fem sammanhängande månader innan studierna för att de ska finnas rätt att hoppa över avslutade heltidsstudier vid prövning av arbetsvillkoret. Skälet till regeln är att ett arbetsvillkor inte ska kunna byggas upp enbart med arbete under sommarferier eftersom medlemmen då inte har en fast förankring på arbetsmarknaden. En fast förankring på arbetsmarknaden är en av grundbultarna i rätten till arbetslöshetsersättning och den svenska modellen och ger försäkringens trovärdighet/legitimitet. Arbetsmarknaden ser annorlunda ut i dag än för 10-15 år sedan. Det gäller särskilt när man är ny på arbetsmarknaden och ska etablera sig i arbetslivet. I LO-rapporten En arbetslöshetsförsäkring värd namnet finns förslag på att förankring i arbete ska sänkas från i dag 80 timmar, till 40 timmars arbete per månad i sex månader av tolv. 209

Även i slutrapporten från den av regeringen tillsatta analysgruppen, Arbetet i framtiden, lyfts problematiken med att arbetslöshetsförsäkringen under lång tid urgröpts. Personer som ännu inte är etablerade på arbetsmarknaden, och därför inte uppfyller de nuvarande kvalificeringsvillkoren, ska ha möjlighet till ersättning motsvarande grundersättningen i arbetslöshetsförsäkringen och föreslår att regeringen ser över hur detta skulle kunna utformas. Förbundsstyrelsen förstår problematiken med att unga personer har svårt att uppfylla villkoren för att kunna få ersättning, på grund av otrygga anställningar, men anser att det i dagsläget finns områden i arbetslöshetsförsäkringen som är mer prioriterade och innebär stora förbättringar för Kommunals medlemmar. Det är att reglerna om deltidsstämpling i 75 dagar tas bort, att ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen höjs till 80 procent av inkomsten under hela arbetslöshetsperioden och att karensdagarna tas bort. Först efter att detta är genomfört kan andra förbättringar i arbetslöshetsförsäkringen genomföras. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion I:14. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion I:14. Dagordningens punkt 21:5 - Rätt till a-kassa efter 65 år Motion I:15 I:15 A-kassa till 65 år Enskild medlem, sektion Älvsbyn, Kommunal Norrbotten Möjlighet att ha rätt till a-kassa fram till 65 års ålder vid arbetslöshet. att ha rätt till a-kassa till och med 65 år. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion I:15 I motion I:15 yrkas att ha rätt till a-kassa till och med 65 år. I dag finns det ingen fast pensionsålder. Enligt lag och avtal är pensionsåldern rörlig mellan 61 och 67 år men den normala pensionsåldern är 65 år och först då börjar garantipension betalas ut. Alla är garanterade den lägsta nivån. De villkor som finns för medlemskap och ersättning från a-kassan är anpassade efter den normala pensionsåldern. För att kunnat få inkomstrelaterad ersättning ska man ha varit medlem i en a-kassa i minst 12 månader. Om man skulle ha rätt till inträde efter 64 år innebär det att man inte hinner uppfylla de 12 månaderna som medlem. Det finns även en åldersgräns för att kunna få dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen och den är 65 år, då upphör både ersättningen och medlemskapet. SOU 2013:25 Åtgärder för ett längre arbetsliv är en statlig utredning som haft sin utgångspunkt i att göra det lättare för människor att arbeta längre och komma med förslag om hur det ska genomföras. Huvudidén är att en riktålder för pension ska införas som ökar i takt med medellivslängden och ersätta dagens 65-årsgräns. Kommunals a-kassa har svarat på denna utredning men inte tagit ställning till sakfrågan, det vill säga om pensionsåldern, men håller med utredningen på så sätt att om en riktålder införs så behöver reglerna för arbetslöshetsersättning följa med den så att man inte stängs ute från ersättning när man fyller 65. Så med dagens regelverk för ersättning för a-kassan så får man vid arbetslöshet ersättning till 65 år och därefter är det pension som gäller. 210

Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion I:15 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion I:15. DAGORDNINGENS PUNKT 20 H Försäkringsfrågor Dagordningens punkt 20:1 - AFA Avtalsförsäkringar Motion H:1 H:1 Bristfälligt försäkrade vid fortsatt anställning efter 65 års ålder Sektion, sektion Trollhättan, Kommunal Vänerväst Vi antas arbeta allt längre innan vi går i pension. Väljer du som anställd att arbeta längre än till 65 års ålder, saknas i dag ett försäkringsskydd som sträcker sig längre än 65-årsdagen. AFA förfaller vid 65-årsdagen. Medlemmar som blir sjukskrivna efter 65-årsdagen blir även utförsäkrade från Försäkringskassan efter 180 dagar. Då tar arbetsgivaren inget som helst ansvar för de anställda heller, utan hänvisar dem att ta ut sin pension fast de fortfarande har sin anställning kvar. Detsamma gör Försäkringskassan och alla andra parter. Det som även är beklämmande är att medlemmarna inte får någon information om detta. De tror därför att de fortfarande har kvar sitt försäkringsskydd. att Kommunal i första hand verkar för ett bättre försäkringsskydd för sina medlemmar efter 65 års ålder och att Kommunal i andra hand verkar för att information om ändrade försäkringsvillkor skickas till berörda medlemmar. Utlåtande över motion H:1 I motion H:1 yrkas att Kommunal i första hand ska verka för ett bättre försäkringsskydd för sina medlemmar efter 65 års ålder, och att Kommunal i andra hand verkar för att information om ändrade försäkringsvillkor skickas till berörda medlemmar Motionären skriver att vi antas jobba allt längre i framtiden och att avsaknaden av ett försäkringsskydd efter 65 års ålder därför utgör ett problem. Nuvarande regelverk innebär att AFA förfaller efter 65 år och att Försäkringskassan bara betalar ut sjukpenning i 180 dagar för dem som är över 65 år. Därefter hänvisar de till att man ska ta ut sin pension. Motionärer vill i första hand att försäkringsskyddet förbättras för de över 65 år. I andra hand, om inte försäkringsskyddet förbättras, vill motionären att information om det förändrade försäkringsskyddet vid 65 år ska skickas ut till medlemmarna. Förbundsstyrelsen konstaterar att försäkringsskyddet ofta skiljer sig åt före och efter 65 år, men att det också varierar mellan olika försäkringar och till viss del mellan olika avtalsområden. 211

Rätten till sjukpenning är begränsad efter 65 år. Om man är sjuk längre än 180 dagar gör Försäkringskassan en ny bedömning av individens arbetsförmåga. Om arbetsförmågan är varaktigt nedsatt har man inte längre rätt till sjukpenning. Efter att man har fyllt 70 år kan man bara få sjukpenning i sammanlagt 180 dagar. Även rätten till andra offentliga försäkringar, såsom sjukersättning och a-kassa upphör vid 65 år. Eftersom fler antas behöva jobba längre för att få en rimlig pension verkar Kommunal för att det offentliga försäkringsskyddet och avtalsförsäkringarna ska gälla även efter 65 års ålder. Förbundet påverkar inom olika arenor som till exempel vid träffar med politiker och deras tjänstemän samt vid förhandlingsbordet. Gällande yrkandet om att Kommunal i andra hand ska verka för att information om ändrade försäkringsvillkor skickas till berörda medlemmarna anser förbundsstyrelsen att det i första hand är statens och arbetsgivarens ansvar att informera om de förändrade villkoren. Medlemmar som har frågor kring sitt försäkringsskydd kan med fördel vända sig till försäkringsansvarig på sin sektion. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion H:1 första att-satsen besvarad samt att avslå motion H:1 andra att-satsen. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion H:1. Dagordningens punkt 20:2 Arbetsskadeförsäkringen Motionerna H:2-H:4 H:2 Sjukavtal Enskild medlem, sektion Borlänge, Kommunal Bergslagen Det ska vara lättare att få sjukdom/skada bedömd som arbetsskada och då inte behöva få sjukavdrag. Om man blir skadad på jobbet ska man inte behöva få sjukavdrag. att sjukdom/skada ska bedömmas som arbetsskada. H:3 Löneavdrag Enskild medlem, sektion Borlänge, Kommunal Bergslagen Inget löneavdrag ska göras om vårdcentral/sjukgymnast har uppsökts på grund av arbetsrealeterad skada. Att skadan skett på jobbet är inget som man rår över. att inget lönebortfall utgår. 212

H:4 Få arbetsskador godkända Enskild medlem, sektion Luleå, Kommunal Norrbotten Många skadar sig på arbetet, både fysiskt och psykiskt. Tunga lyft och ökning av hot och våld. En allt mer stressad arbetsmiljö som gör att arbetskadorna ökar. Kommunals medlemsgrupper har svårt och få igenom godkända arbetsskador. Vi ska ha lika rätt som andra yrkesgrupper och få igenom arbetskador. att Kommunal verkar för att våra yrkesgrupper ska få igenom godkända arbetskador. Utlåtande över motionerna H:2-H:4 I motion H:2 yrkas att sjukdom/skada ska bedömmas som arbetsskada. I motion H:3 yrkas att inget lönebortfall utgår. I motion H:4 yrkas att Kommunal verkar för att våra yrkesgrupper ska få igenom godkända arbetsskador. I texten för motion H:2 utvecklar medlemmen att det ska vara lättare att få sjukdom/skada bedömd som arbetsskada och då inte få sjukavdrag. Förbundsstyrelsen håller med motionären om att man inte ska behöva få sjukavdrag om man blir skadad på jobbet. Med den lagstiftning och de bedömningar som i dag gäller är det svårt att få en arbetssjukdom eller skada godkänd som arbetsskada. Det finns inte heller någon arbetsskadesjukpenning. I LO:s yttrande om Socialförsäkringsutredningen skrev LO att man välkomnade ett inrättande av en särskild forsknings- och utvärderingsfunktion vars inriktning ska vara mot arbetsmiljöområdet med tyngdpunkten att förbättra kunskapsläget om kvinnors arbetsmiljöer och arbetsskador. LO anser också att det är dags att återinföra arbetsskadesjukpenningen. I texten för motion H:3 utvecklar medlemmen att inget lönebortfall ska göras om man uppsökt vårdcentral/sjukgymnast på grund av arbetsrelaterad skada. Frågor om frånvaro utan lönebortfall regleras i de allmänna villkoren/ bestämmelserna i respektive avtal. Detta är därmed en fråga som bör hanteras i avtalsförhandlingar om allmänna villkor/bestämmelser. Motionen kan därför ses som ett yrkande i en avtalsrörelse. I motion H:4 pekar motionären på att många skadar sig på arbetet, både fysiskt och psykiskt, med tunga lyft och en ökning av hot och våld. En allt mer stressad arbetsmiljö som gör att arbetsskadorna ökar. Kommunals medlemsgrupper har svårt att få igenom godkänd arbetsskada. Vi ska ha lika rätt som andra yrkesgrupper att få igenom arbetsskador. Antalet anmälda arbetsolyckor och arbetssjukdomar har ökat fyra år i rad. Belastningsskador svarar för ungefär hälften av samtliga anmälda arbetssjukdomar. Drygt var fjärde anmälan om arbetssjukdom uppges vara orsakad av den psykosociala arbetsmiljön. En tredjedel av den totala ökningen av anmälda arbetssjukdomar återfinns inom sektorerna vård och omsorg samt sociala tjänster, där kvinnors anmälningar ökar mest (se prop 2015/16:1 utgiftsområde 10 s 21 f). Ökningen av antalet arbetssjukdomar avser alltså i hög grad Kommunals yrkesgrupper. Samtidigt har den andel av ansökningar om livränta som har beviljats stigit under de senaste åren och 2014 var beviljandefrekvensen 57 procent. Skillnaderna mellan kvinnor och män i beviljandet har dock ökat (a st). Förbundstyrelsen delar motionärens uppfattning att det är viktigt att Kommunal verkar för att våra medlemmar som ansöker om ersättning från arbetsskadeförsäkringen får sina anmälda skador/sjukdomar godkända som arbetsskador. 213

Kommunal verkar redan för detta på flera olika sätt. Våra skyddsombud är/ska vara involverade redan i samband med att arbetsgivaren gör en anmälan om arbetsskada till Försäkringskassan. Om det sedan uppstår en tvist om arbetsskada mellan en medlem och Försäkringskassan har medlemmen möjlighet att ansöka om rättshjälp för att få juridisk hjälp att driva sitt ärende i domstol. När Kommunals egna förbundsjurister respektive förbundsjurister vid LO-TCO Rättsskydd AB driver sådana enskilda ärenden handlar det inte bara om att den enskilda medlemmen ska få rätt i sak, utan också att verka för en rättsutveckling som är positiv för våra övriga medlemmar. Det kan till exempel gälla tolkningen och förståelsen av såväl arbetsskadeförsäkringens bevisregel och olycksfallsbegrepp som den kunskap som finns om sambandet mellan arbete och skador/ sjukdomar. Under 2015 har Kommunal vidare varit delaktig i LO:s remissvar över den parlamentariska socialförsäkringsutredningens förslag beträffande arbetsskadeförsäkringen (SOU 2015:21). Förbundets förbundsjurister har också skrivit underlag för en socialdemokratisk riksdagsledamots motion avseende arbetsskadeförsäkringen. Regeringen har nyligen gett en särskild utredare i uppdrag att se över försäkringen vid arbetsskada ( En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada ). Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2017. Kommunal avser att följa upp detta. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion H:4, att anse motion H:2 besvarad samt att avslå motion H:3. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna H:2-H:4. Dagordningens punkt 20:3 - Avtalsförsäkringar TFA/TFA-KL Motion H:5 H:5 Avtalsförsäkringar TFA/TFA-KL - Ersättning för förlorad inkomst vid färdolycksfall Enskild medlem, sektion Landstinget Östergötland, Kommunal Öst En anställd som skadar sig på väg till eller från arbetet får inte ersättning för inkomstförlust på samma sätt som om den skadar sig på arbetsplatsen. För den som skadar sig på väg till eller från arbetet, och där ingen annan försäkring täcker inkomstförlusten, innebär olyckshändelsen ett kännbart ekonomiskt bortfall den skadade inte rår för eller kunde påverka. Ersättningen till den skadade för inkomstförlust bör vara densamma som vid olycksfall på arbetet. att Kommunal verkar för att försäkringsvillkoren ändras så att den som råkar ut för färdolycksfall har samma rätt till ersättning för förlorad inkomst som vid olycksfall på arbetet. Utlåtande över motion H:5 I motion H:5 yrkas att Kommunal verkar för att försäkringsvillkoren ändras så att den som råkar ut för färdolycksfall har samma rätt till ersättning för förlorad inkomst som vid olycksfall på arbetet. 214

Den som i dag råkar ut för ett olycksfall på arbetet ersätts i princip upp till hela lönebortfallet genom ersättning från arbetsgivaren, Försäkringskassan och från den kollektivavtalade arbetsskadeförsäkringen. Den som skadar sig på väg till eller från arbetet kan få ersättning från arbetsgivare, Försäkringskassa, den kollektivavtalade sjukförsäkringen samt i vissa fall från Trafikförsäkringen. Förbundsstyrelsen anser att det är en viktig princip att ett olycksfall ska behandlas lika oavsett om det skett på väg till eller från arbetet eller på själva arbetsplatsen. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion H:5. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion H:5. Dagordningens punkt 20:4 - Förbättring av Inkomst- och sjukförsäkringen Motion H:6 H:6 Förbättra och komplettera Inkomst- och sjukförsäkringen Enskild medlem, sektion Munkedal, Kommunal Väst Inkomst- och sjukförsäkringen ska kompletteras och förbättras. att Inkomst- och sjukförsäkringen ska kompletteras och förbättras. Utlåtande över motion H:6 I motion H:6 yrkas att Inkomst- och sjukförsäkringen ska kompletteras och förbättras. Kommunal arbetar ständigt med att förbättra medlemmarnas ekonomiska trygghet vid arbetslöshet och sjukdom. Det sker ett kontinuerligt informations- och påverkansarbete på olika nivåer i organisationen. På nationell nivå är förbundet engagerat i att påverka riksdagens utformning av lagar och regler kring sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. På lokal nivå har förbundet engagerade, intresserade och välutbildade försäkringsinformatörer som ger information om regelverk, och även stöttar medlemmar vid sjukskrivning. Givet att man är berättigad till a-kassa så är ersättningen vid arbetslöshet upp till 80 procent av den tidigare inkomsten med ett tak på 25 025 kronor. Inkomster över taket ersätts inte av a-kassan men kan däremot ersättas av Kommunals Inkomstförsäkring. För att medlemmar som tjänar över taket inte ska få mindre än 80 procent av sin tidigare inkomst vid arbetslöshet har Kommunal valt att komplettera a-kassan och teckna en inkomstförsäkring via Folksam för sina medlemmar för löner upp till 35 000 kronor. På grund av a-kassans regler går det inte att ge en ersättning på mer än 80 procent av tidigare inkomst. Eftersom de som har löner under taket redan får 80 procent av sin tidigare inkomst i ersättning går det inte med dagens regler att komplettera a-kassan för de som tjänar under taket. Kommunal har även tecknat avtal som kompletterar den offentliga sjukförsäkringen. Avtalen kan se lite olika ut men gemensamt är att medlemmarna antingen via arbetsgivaren eller via en kollektivavtalad försäkring får extra ersättning upp till dag 360 så att de sammanlagt får cirka 90 procent vid sjukdom. 215

Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion H:6 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion H:6. Dagordningens punkt 20:5 - Förändring av Inkomstförsäkringen Motionerna H:7-H:8 H:7 Ändring av Inkomstförsäkringen till en tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Nordväst, Kommunal Öst Eftersom vi nu fått en regering som kommer att höja a-kassenivån, vill vi att man ser över Inkomstförsäkringen till att göra om den till en tandvårdsförsäkring liknade den som IF Metall har. att Kommunal ändrar Inkomstförsäkringen till en tandvårdsförsäkring i stället. H:8 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Nordväst, Kommunal Öst Nu när taket på a-kassan höjs vill vi att man gör om Inkomstförsäkringen till en tandvårdsförsäkring liknande den som finns för IF Metalls medlemmar. att Inkomstförsäkringen blir en tandvårdsförsäkring. Utlåtande över motionerna H:7-H:8 I motionerna H:7 och H:8 yrkas att Kommunal ändrar Inkomstförsäkringen till en tandvårdsförsäkring i stället, och att Inkomstförsäkringen blir en tandvårdsförsäkring. Motionärerna anser att Kommunals Inkomstförsäkring ska göras om till en tandvårdsförsäkring liknande den som finns för IF Metalls medlemmar. Förbundsstyrelsen konstaterar att Kommunals Inkomstförsäkring fortsatt är en del i medlemskapet. Inga beslut är fattade om att den ska avvecklas. Däremot har premien för Inkomstförsäkringen sjunkit från 34,560 miljoner kronor per år till preliminärt 5,4 miljoner kronor per år efter att taket i a-kasseförsäkringen höjdes. Enligt beräkningar från förra kongressen skulle premierna för en tandvårdsförsäkring i medlemskapet, med en självrisk på 3 000 kronor, uppgå till 250 miljoner kronor per år. Således skulle premiekostnadsminskningen i Inkomstförsäkringen inte alls täcka premiekostnaden för en tandvårdsförsäkring. Motionärerna föreslår en tandvårdsförsäkring liknande den som finns för IF Metalls medlemmar. Förbundsstyrelsen konstaterar att IF Metall som förbund inte erbjuder sina medlemmar någon tandvårdförsäkring. Däremot har någon av IF Metalls avdelningar och några klubbar bildat tandvårdsklubbar, vilka är knutna till just klubbar eller specifika arbetsplatser. Tandvårdsklubbarna är lokala företeelser, där avgiften fördelas bland avdelningens/klubbens medlemmar och premien varierar därför mellan de olika kollektiven liksom ersättningsnivåerna. 216

Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motionerna H:7-H:8. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna H:7-H:8. Dagordningens punkt 20:6 Hemförsäkringen Motionerna H:9-H:10 H:9 Hemförsäkringen Enskild medlem, sektion Lidköping, Kommunal Vänerväst Jag vill att hemförsäkringen tas bort och att valfriheten kan fås tillbaka av var och en. Samtidigt måste fackföreningsavgiften sänkas. att hemförsäkringen ska tas bort samtidigt som fackföreningsavgiften sänks. Motionen avslås av avdelningen H:10 Hemförsäkringen Enskild medlem, sektion Region Öst, Kommunal Vänerväst Problemet är att man inte själv kan välja var man vill ha sin hemförsäkring. Har man andra försäkringar i andra bolag men "måste" ha Kommunals hemförsäkring, kan man inte vara helkund i sitt självvalda bolag och därmed få lägre premie. Är både maka/make kommunalare måste man betala två hemförsäkringar. Det är inte rimligt. att vi själva ska få bestämma i vilket bolag vi vill ha vår hemförsäkring. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motionerna H:9-H:10 I motion H:9 yrkas att hemförsäkringen ska tas bort samtidigt som fackföreningsavgiften sänks. I motion H:10 yrkas att vi själva ska få bestämma i vilket bolag vi vill ha vår hemförsäkring. Det är få frågor i förbundet som har debatterats så ingående av medlemmarna och genomgått en sådan omfattande demokratisk process som beslutet om kollektiv hemförsäkring. Kongressen 1996 beslutade, på förslag från enskild medlem, att medlemmarna skulle omfattas av en kollektiv hemförsäkring. På förslag av förbundsstyrelsen beslutades vid en extra kongress i februari 1997 att frågan skulle underställas en medlemsomröstning för att slutligen avgöras av ordinarie kongress i juni 1997. Under hösten 2003 genomfördes ett rådslag som gav en tydlig bild, cirka 78 procent ansåg att en kollektiv hemförsäkring skulle ingå i medlemskapet. Vidare beslutade förbundsstyrelsen om en anslutning till LO-paketet under våren 2007. LO-paketet innehåller fyra försäkringar och har en inriktning mot att ge ett bättre försäkringsskydd för den mest utsatta gruppen, det vill säga de som inte har en arbetsgivare och de som inte kan få en tjänstegrupplivförsäkring. Försäkringen gäller från den 1 januari 2008, och från den kollektiva hemförsäkringen har ersättningar på 252 miljoner kronor betalats ut till Kommunals medlemmar under 2015. 217

I ett förbundsgemensamt obligatoriskt försäkringspaket slås kostnaden ut på ett mycket stort försäkringskollektiv. Detta innebär att försäkringarna blir billigare för medlemmarna än med de separata förbundslösningarna. Genom att flertalet av LO-förbundens medlemmar omfattas, motverkas också de inlåsningseffekter som kan uppstå om medlemmar förlorar sina försäkringar vid förbundsbyte. Kravet i motionerna om att hemförsäkringen ska tas bort eller vara frivillig har prövats och underkänts i både en medlemsomröstning och vid tidigare kongresser. I detta sammanhang ska också beaktas att en individuellt tecknad hemförsäkring, som Kommunal hade tidigare, är betydligt dyrare än vår kollektiva hemförsäkring. I motion H:10 menar motionären att man riskerar att omfattas av två hemförsäkringar om båda är Kommunalare. Om så är fallet kan man i stället få en Allriskförsäkring. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motionerna H:9-H:10. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna H:9-H:10. Dagordningens punkt 20:7 Medlemsförsäkringen Motionerna H:11-H:23 H:11 Försäkring vid aktivitetsersättning Enskild medlem, sektion Öst, Kommunal Stockholms län Många av Kommunals medlemmar drabbas av sjukdom och blir sjukskrivna. Dagens sjukförsäkringsregler innebär att den sjuke inom kort hamnar hos Arbetsförmedlingen med aktivitetsersättning. Aktivitetsersättning är, liksom sjukpenning, ingenting som får den sjuke att hurra. Jag önskar att Kommunals Sjuk- och efterlevandeförsäkring genom Folksam skulle kunna vara en resurs vid aktivitetsersättning. Alternativt att inkomstförsäkringen skulle kunna utökas med att omfatta aktivitetsersättning att Kommunal undersöker om Kommunals Sjuk- och efterlevandeförsäkring eller Inkomstförsäkringen skulle kunna ge ersättning vid aktivitetsersättning, att om Sjuk- och efterlevandeförsäkringen kan ge ersättning med rimlig kostnadshöjning, genomföra villkorsförändringarna med Folksam och att om Inkomstförsäkringen kan ge ersättning med rimlig kostnadshöjning, genomföra villkorsförändringarna med Förenade Liv. Motionen avslås av avdelningen H:12 Inkomstförsäkringen Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst Jag anser att säsongsanställda borde få möjlighet att få ta del av Inkomstförsäkringen. att Kommunal som organisation lyfter frågan med Folksam att även säsongsanställda ska få ta del av Inkomstförsäkringen. Motionen avslås av sektionen 218

H:13 Endometrios Enskild medlem, sektion Vansbro, Kommunal Bergslagen Sjukdomen endometrios borde läggas till som diagnos i Sjuk- och efterlevandeförsäkringen med tanke på att många drabbas av den och aldrig blir av med den. att sjukdomen endometrios läggs till som diagnos i Sjuk- och efterlevandeförsäkringen. H:14 Hemförsäkring Enskild medlem, sektion Landstinget Örebro Län, Kommunal Västra Svealand Jag tycker att det måste göras en ändring i hemförsäkringen så att brottsoffer inom gemensamt hem får ersättning. Det jag har råkat ut för drabbas många av, framför allt kvinnor och barn. När man har gemensam adress och ett brott begås av den ena, då blir offret eller offren utan ersättning. Som hemförsäkringen är nu får offret stå för alla utgifter som man inte ens har åstadkommit själv. att hemförsäkringen ska ändras så att brottsoffer i ett gemensamt hem får ersättning efter polisanmälan och eventuell dom, att man som brottsoffer inte ska betraktas som försäkringsbedragare och att barn inklusive vuxna barn som bor på samma adress måste få ekonomisk hjälp till boende, mat, kläder med mera. Motionens första att-sats bifalles av avdelningen. Motionens andra att-sats avslås av avdelningen. Motionens tredje att-sats avslås av avdelningen. H:15 Sjukdom Medlemsmöte, sektion Norra Hisingen, Kommunal Väst Jag vill att psykiska och fysiska sjukdomar ska likställas vad det gäller diagnosersättningen i avtalet med Folksam. att psykiska och fysiska sjukdomar likställs vad det gäller diagnosersättningen i avtalet med Folksam. H:16 Obligatorisk barnförsäkring Enskild medlem, sektion SU Sahlgrenska, Kommunal Väst Kommunal har i dag en tilläggsförsäkring i form av Medlemsbarn. Då många av Kommunals medlemmar som är barnfamiljer inte alltid har ekonomiska möjligheter att teckna försäkringar för familjens barn, och där inte försäkringar kanske är det första som familjen prioriterar, och än mindre om familjen består av flera barn då också försäkringspremien för flera barnförsäkringar kan bli hög, bör denna försäkring ingå i medlemsavgiften. 219

att tilläggsförsäkringen Medlemsbarn blir en försäkring som ingår i medlemsavgiften. Motionen avslås av sektionen H:17 Bristfälligt försäkrade vid fortsatt anställning efter 65 års ålder Sektion, sektion Trollhättan, Kommunal Vänerväst Vi antas arbeta allt längre innan vi går i pension. Väljer du som anställd att arbeta längre än till 65 års ålder, saknas i dag ett försäkringsskydd som sträcker sig längre än 65-årsdagen. Kommunals försäkring Sjuk- och efterlevandeförsäkring i Folksam förfaller vid 65-årsdagen. Medlemmar som blir sjukskrivna efter 65-årsdagen blir även utförsäkrade från Försäkringskassan efter 180 dagar. Då tar arbetsgivaren inget som helst ansvar för de anställda heller, utan hänvisar dem att ta ut sin pension fast de fortfarande har sin anställning kvar. Detsamma gör Försäkringskassan och alla andra parter. Det som även är beklämmande är att medlemmarna inte får någon information om detta. De tror därför att de fortfarande har kvar sitt anställningsskydd. att Kommunal verkar för ett bättre försäkringsskydd för sina medlemmar efter 65 års ålder och att Kommunal verkar för att information från Folksam om ändrade försäkringsvillkor skickas till medlemmarna. H:18 Tand- och sjukvård ska ingå i medlemsavgiften Enskild medlem, sektion Avesta, Kommunal Bergslagen Vi vill att det i medlemsavgiften ska ingå försäkring inom sjukvård, medicin och tandvård. Den kan vara frivillig för de som inte vill betala för försäkringen. Inom Kommunal är det större andel kvinnor som är medlemmar med hårt och tungt arbete som sliter på kroppen. Därför är det inte mer än rätt att vi har en försäkring som hjälper när jobbet tar ut sin rätt. att det i medlemsavgiften ska ingå sjukvård, medicin och tandvård. Motionen avslås av avdelningen H:19 Sjukförsäkring Enskild medlem, sektion Sydost, Kommunal Öst Jag vill att Kommunal jobbar för att ta fram en sjukförsäkring som gäller fler diagnoser. att sjukförsäkringen ska gälla fler diagnoser. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen 220

H:20 Rehabersättning Enskild medlem, sektion Sandviken, Kommunal Mitt Många av våra medlemmar får problem i axlar och knän med mera på grund av sitt arbete och behöver då gå på rehabilitering med sjukgymnastik till exempel, vilket blir kostsamt i längden. att rehabersättningen ska återinföras i Fritidsolycksfallsförsäkringen. Motionen avslås av avdelningen H:21 Försäkringar Enskild medlem, sektion Lomma/Burlöv, Kommunal Skåne Vi tycker att man måste ändra på systemet i våra försäkringar. I nuläget så får du som helt ny medlem välja vilka tilläggsförsäkringar du vill. Men som gammal och trogen medlem så måste du lämna Kommunal för att få ansluta dig. Vi känner att det inte är rätt. Man borde kunna ansluta sig men att man skriver ett förbehåll om man till exempel redan har en sjukdom som man kan få ut ersättning för. att man får köpa till Sjuk- och efterlevnadsförsäkringen även som gammal och trogen medlem. Motionen avslås av avdelningen H:22 Sjukdom 60+ Enskild medlem, sektion Avesta, Kommunal Bergslagen Personer som väljer att fortsätta arbeta efter 65 år tappar Sjuk- och efterlevandeförsäkringen eftersom den övergår till en grupplivförsäkring. Det finns en försäkring Sjukdom 60+ som enbart kan tecknas av SKPFs medlemmar. De som väljer att jobba till 67 år har inte den möjligheten, och kommer därför att vara sämre försäkrade. att försäkringen Sjukdom 60+ ska kunna tecknas av medlemmar som jobbar efter 65 års ålder. H:23 Medlemsförsäkringar Enskild medlem, sektion Väst, Kommunal Stockholms län Som medlemmar i Kommunal har vi en tilläggsförsäkring i Folksam, Sjuk- och efterlevandeförsäkringen, som i dag upphör när vi fyller 65 år. Men vi har i dagsläget rätt att arbeta fram till 67 års ålder. att Kommunal ska verka för att Sjuk- och efterlevandeförsäkringen ska gälla så länge vi är kvar i yrkeslivet, vilket skulle innebära att så länge man kvarstår i yrkeslivet så har alla medlemmar samma försäkringsskydd. 221

Utlåtande över motionerna H:11-H:23 I motion H:11 yrkas att Kommunal undersöker om Kommunals Sjuk- och efterlevandeförsäkring eller Inkomstförsäkringen skulle kunna ge ersättning vid aktivitetsersättning, att om Sjuk- och efterlevandeförsäkringen kan ge ersättning med rimlig kostnadshöjning, genomföra villkorsförändringarna med Folksam och att om Inkomstförsäkringen kan ge ersättning med rimlig kostnadshöjning, genomföra villkorsförändringarna med Förenade Liv. I motion H:12 yrkas att Kommunal som organisation lyfter frågan med Folksam att även säsongsanställda ska få ta del av Inkomstförsäkringen. I motion H:13 yrkas att sjukdomen endometrios läggs till som diagnos i Sjuk- och efterlevandeförsäkringen. I motion H:14 yrkas att hemförsäkringen ska ändras så att brottsoffer i ett gemensamt hem får ersättning efter polisanmälan och eventuell dom, att man som brottsoffer inte ska betraktas som försäkringsbedragare och att barn inklusive vuxna barn som bor på samma adress måste få ekonomisk hjälp till boende mat kläder med mera. I motion H:15 yrkas att psykiska och fysiska sjukdomar likställs vad det gäller diagnosersättningen i avtalet med Folksam. I motion H:16 yrkas att tilläggsförsäkringen Medlemsbarn blir en försäkring som ingår i medlemsavgiften. I motion H:17 yrkas att Kommunal verkar för ett bättre försäkringsskydd för sina medlemmar efter 65 års ålder, och att Kommunal verkar för att information från Folksam om ändrade försäkringsvillkor skickas till medlemmarna. I motion H:18 yrkas att det i medlemsavgiften ska ingå sjukvård, medicin och tandvård. I motion H:19 yrkas att sjukförsäkringen ska gälla fler diagnoser. I motion H:20 yrkas att rehabersättningen ska återinföras i Fritidsolycksfallsförsäkringen. I motion H:21 yrkas att man får köpa till Sjuk- och efterlevandeförsäkringen även som gammal och trogen medlem. I motion H:22 yrkas att försäkringen Sjukdom 60+ ska kunna tecknas av medlemmar som jobbar efter 65 års ålder. I motion H:23 yrkas att Kommunal ska verka för att Sjuk- och efterlevandeförsäkringen ska gälla så länge vi är kvar i yrkeslivet, vilket skulle innebära att så länge man kvarstår i yrkeslivet så har alla medlemmar samma försäkringsskydd. I motion H:11 pekar motionären på att många av Kommunals medlemmar drabbas av sjukdom och därigenom sjukskrivning. Tidigare fastställde regelverket att då den sjukskrivne nått den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen flyttades personen över till Arbetsförmedlingen och erbjöds 90 dagar Arbetslivsintroduktion med ersättning i form av aktivitetsstöd. I dagens regelverk har den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen tagits bort vilket gör att aktivitetsstöd inte längre är givet vid en viss tidpunkt i sjukdomsförloppet, sjukskrivning kan löpa på så länge Försäkringskassan bedömer att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom. Motionären yrkar att Kommunals Sjuk- och efterlevandeförsäkring alternativt Inkomstförsäkringen ska bidra ekonomiskt under tid med aktivitetsstöd. Förbundsstyrelsen konstaterar att medlemmar anslutna till Kommunals Sjuk- och efterlevandeförsäkring har möjlighet till ersättning vid arbetsoförmåga enligt gällande villkor. I och med att den bortre parentesen i den allmänna sjukförsäkringen är borttagen finns möjlighet till ersättning under tid med sjukpenning. Villkoren i Kommunals Inkomstförsäkring medger ersättning då medlem är öppet arbetslös och medlem har efter en period med aktivitetsstöd möjlighet att åter ansöka om ersättning från Inkomstförsäkringen om hen går ut i öppen arbetslöshet. I motion H:12 tar motionären upp frågan om möjligheten för säsongsanställda medlemmar att få ersättning från Kommunals Inkomstförsäkring och yrkar på att Kommunal lyfter frågan med Folksam. I tidigare villkor till Inkomstförsäkringen fanns ett krav på 12 månaders arbetslöshetsfri period för att kunna få rätt till ersättning. Detta krav hindrade säsongsanställda medlemmar att ha möjlighet till ersättning, vilket var skälet till att det togs bort. Inkomstförsäkringen är ett komplement till ersättning från a-kassan för de medlemmar som har en inkomst över taket på 25 025 kronor. I och med att 12-månadersregeln i försäkringen togs bort har säsongsanställda som uppfyller övriga villkor samma möjlighet till ersättning från Inkomstförsäkringen. 222

I motion H:13 menar motionären att många drabbas av sjukdomen och blir aldrig av med den. Förbundsstyrelsen konstaterar att endometrios är en sjukdom som ger besvär hos ungefär en tiondel av kvinnor i barnafödande ålder. Besvären av sjukdomen varierar stort och var femte kvinna som har endometrios har inga symptom alls, medan andra har stora besvär med smärta. Hos vissa kvinnor läker sjukdomen ut av sig själv medan andra behöver smärtlindring och vissa operation. Förbundsstyrelsen konstaterar att sjukdomen kan ge vissa kvinnor svåra symptom medan andra inte lider av några symptom alls. Mot bakgrund av detta bedömer förbundsstyrelsen att det kan medföra svåra avvägningar att bedöma vilka som kan ha rätt till ersättning vid diagnosen endometrios. Dessutom är förbundsstyrelsen tveksam till att i nuläget införa fler sjukdomar på diagnoslistan i och med att införandet av diabetes gjort att kostnaderna för Sjuk- och efterlevandeförsäkringen ökar och att en översyn sannolikt kommer att behöva göras inom en snar framtid. I motion H:14 lyfter motionären en för Kommunal angelägen problemställning, det vill säga våld i nära relationer och möjligheten till ersättning till dem som drabbas. Förbundsstyrelsen konstaterar att det under 2015 har inletts en diskussion och ett arbete i samverkan mellan LO-facken och Folksam för att finna lösningar på den problematik motionären lyfter. Arbetet har dels handlat om att hitta lösningar för att snabbt/akut kunna betala ersättning till våldsutsatt vuxen, dels om att finna lösningar för att utbetala ersättning till barn som utsatts för våld. Förbundsstyrelsen ser vikten av att hitta en lösning där våldsutsatt vuxen kan få ersättning för att klara av akuta ekonomiska behov men också hitta en juridiskt hållbar lösning där barn som utsatts för våld ska få ekonomisk ersättning som en förövare i form av nära anhörig inte ska kunna komma åt och använda för eget syfte. Förbundsstyrelsen konstaterar att både Folksam och samtliga LO-förbund är angelägna att snarast hitta en lösning via hemförsäkringen på den problematik motionären lyfter. När det gäller motionärens yrkande att man som brottsoffer inte ska betraktas som försäkringsbedragare konstaterar förbundsstyrelsen att Folksam i hanteringen av ärenden inte alls har den synen på våldsutsatta medlemmar och/eller deras barn. I motion H:15 är förbundsstyrelsen klart medveten om problematiken kring psykiska diagnoser. Ett ökande antal medlemmar sjukskrivs på grund av psykiska besvär och inte sällan tar det lång tid att få en diagnos fastställd. Förbundsstyrelsen konstaterar att yrkandet vad gäller psykiska sjukdomar avser en vid tolkning av vad som ska likställas med det begränsat antal klart definierade fysiska sjukdomar och olycksfall som i dag finns listade i diagnosdelen. När diagnoskapital infördes i villkoren för Kommunals Sjuk- och efterlevandeförsäkring var grundtanken att listan ska omfatta olycksfall och diagnoser som snabbt kan konstateras/diagnosticeras. Med utgångspunkt från detta resonemang togs en lista fram över de vanligast förekommande diagnoserna. Listan har därefter vid flera tillfällen kompletterats med ytterligare diagnoser enligt samma princip. Listan omfattar långt ifrån alla fysiska diagnoser och är framtagna med stöd av Folksams produktutvecklingsavdelning, Folksams skadereglerare och i diskussion mellan företrädare för LO-förbunden. En av de senaste diagnoserna som tillförts är diabetes, både typ I och II. Förbundsstyrelsen konstaterar att utbetalningarna för diagnoskapital ökat kraftigt sedan diabetes infördes. Det är av stor vikt att följa kostnadsutvecklingen inom försäkringen och mycket talar för att det inom en snar framtid blir nödvändigt att ta ställning till hur de ökande kostnaderna för försäkringen ska hanteras på bästa sätt. Förbundsstyrelsen menar därför att det i detta läge inte är möjligt att tillföra ytterligare stora och omfattande diagnosgrupper i försäkringen. 223

I motion H:16 framhåller motionären att många av Kommunals medlemmar som har barn inte alltid har ekonomiska möjligheter att försäkra dem. Motionären menar att medlemmar inte alltid har möjlighet att prioritera att teckna försäkringar och att kostnaderna kan upplevas bli för höga om familjen har flera barn. Förbundsstyrelsen är medveten om den pressade ekonomiska situation som många av våra medlemmar lever under. Detta riskerar i vissa fall till att familjer prioriterar bort att försäkra sina barn. Förbundsstyrelsen anser dock att det inte finns ekonomiska möjligheter att lägga in Medlemsbarn i medlemsavgiften. Premien för försäkringen skulle uppgå till ca 1 500 kronor per medlem och år vilket skulle medföra att medlemsavgiften skulle behöva höjas för att finansiera detta. I motion H:17 menar motionären att informationen om försäkringsskyddet för medlemmarna efter 65 år behöver förbättras genom att information bör skickas hem till medlemmarna om vad som gäller. Förbundsstyrelsen menar att motionären lyfter viktiga frågor när det gäller försäkringsinformation till medlemmar efter 65 år. När det gäller socialförsäkringarnas villkor efter 65 år framför Kommunal i alla de forum vi verkar politiskt krav för att påverka politiker att förbättra villkoren för människor som fortsätter att arbeta efter 65 år. Kommunal framför även krav till arbetsgivaren inom avtalsförsäkringsområdet att förbättra villkoren för personer som forsätter att vara yrkesverksamma efter 65 år. När det gäller villkoren i medlemsförsäkringarna pågår arbete för att förändra villkoren i Sjukoch efterlevandeförsäkringen så att medlemmar som fortsätter arbeta har möjlighet att omfattas av försäkringsvillkoren. Villkoren i Inkomstförsäkringen är knutna till och utgör ett komplement till a-kasseersättning. Rätten till a-kassa upphör vid 65 år varför även Inkomstförsäkringen upphör vid 65 år. Övriga medlemsförsäkringar fortsätter att gälla så länge man är medlem i Kommunal. När det gäller information från Folksam om ändrade försäkringsvillkor så sker detta redan i dag. Då medlemmarna fyller 65 år skickas information från Folksam om att Sjuk- och efterlevandeförsäkringen upphör och det skickas också erbjudande om att teckna individuell hemförsäkring. Om medlem väljer att gå med i Kommunalpensionärerna skickas information om Folksams försäkringar och erbjudande om att teckna försäkringar i Folksam via medlemskapet i pensionärsföreningen. I motion H:18 tar motionären upp att majoriteten av Kommunals medlemmar är kvinnor och att de ofta arbetar inom tunga yrken som sliter hårt på kroppen. Motionären menar att Kommunal borde ha en försäkring som omfattar kostnader för sjukvård, medicin och tandvård och yrkar på att en sådan försäkring ska ingå i medlemsavgiften. Förbundsstyrelsen är väl medveten om att många av Kommunals medlemmar arbetar inom yrken som är tunga och sliter hårt på kroppen och att kostnaderna för vård och mediciner ofta innebär en stor ekonomisk påfrestning. Förbundsstyrelsen menar dock att frågan i första hand hör hemma inom vårt generella välfärdssystem. Grunden och förutsättningarna för allas lika rättighet till vård och mediciner måste ligga i ett gemensamt samhällsansvar. Att i medlemsavgiften införa en försäkring av den omfattning motionären yrkar på är inte ekonomiskt möjligt, det skulle medföra mycket stora höjningar av medlemsavgiften. Förbundsstyrelsen menar att Kommunal på alla sätt kan och ska vara en part som aktivt driver frågan om förbättringar inom våra välfärdssystem mot våra beslutande politiker. I motion H:19 ser motionären ett behov av att Sjuk- och efterlevandeförsäkringens diagnosdel kompletteras med fler diagnoser. Förbundsstyrelsen konstaterar att det inom LO kontinuerligt pågår diskussioner om de diagnoser som tas upp i listan, om fler ska tillföras och i så fall vilka. Diskussionerna sker i samarbete med Folksams skadereglerare och vid behov läkare baserat bland annat på de förslag som inkommer via LO-förbunden. Efter att diabetes infördes på diagnoslistan har LO-förbunden avvaktat med beslut om att införa nya diagnoser. Det är av stor vikt att bevaka utvecklingen av kostnaderna över en längre tid framför allt när det gäller diabetes, som är en folksjukdom som drabbar många medlemmar varje år. 224

Förbundsstyrelsen konstaterar också att yrkandet är mycket vitt och kan omfatta en rad olika diagnoser, det är oklart hur många och omfattningen av dessa. I motion H:20 pekar motionären på problemet att många av våra medlemmar får besvär i bland annat knän och axlar i arbetet. De har därför behov av exempelvis sjukgymnastik, vilket kan vara kostsamt. Förbundsstyrelsen konstaterar att denna ersättning togs bort ur villkoren då en översyn gjordes för att renodla försäkringen. Rehabiliteringsersättning utbetalades även vid skador som inte hade koppling till olycksfall på fritiden. För närvarande pågår en översyn av villkoren i Fritidsolycksfallsförsäkringen mot bakgrund av att nuvarande försäkringspremier inte täcker utbetalningen av ersättningar till skadade medlemmar. Översynen kommer sannolikt att leda till justering av nuvarande villkor och/eller justering av premierna. Mot bakgrund av detta menar förbundsstyrelsen att det i dagsläget inte är aktuellt att införa ytterligare moment i försäkringen. I motion H:21 tar motionären upp anslutningsvillkoren för våra medlemsförsäkringar, med fokus på Sjuk- och efterlevandeförsäkringen. Motionären menar att man som ny medlem kan välja de försäkringar man vill ha, men att om man redan är medlem i Kommunal måste gå ur förbundet för att kunna ansluta sig. Förbundsstyrelsen konstaterar att det är möjligt att teckna Sjuk- och efterlevandeförsäkringen, även vid annan tidpunkt än då man går in som ny medlem, den enda skillnaden är att man får lämna en hälsodeklaration vid tecknandet. För närvarande pågår prov med en förenklad hälsodeklaration med ett betydligt färre antal frågor att besvara och uppgifter att lämna än tidigare. Målsättningen är att denna förenklade hälsodeklaration ska kunna tas i bruk full ut under 2016. I övrigt gäller samma villkor som då försäkringen tecknas vid nyinträde i förbundet. I motion H:22 påpekar motionären det faktum att medlemmar som väljer att fortsätta arbeta efter 65 års ålder inte kan behålla Kommunals Sjuk- och efterlevandeförsäkring. Med nu gällande villkor upphör försäkringen då medlem lämnar Kommunal eller fyller 65 år. Motionären yrkar att försäkring 60+, som kan tecknas av SKPF:s medlemmar, ska kunna tecknas av medlemmar som fortsätter att arbeta efter 65 år. Förbundsstyrelsen är medveten om att nu gällande villkor i Sjuk- och efterlevandeförsäkringen hindrar medlemmar som fortsätter att arbeta efter 65 år att fortsatt teckna den. Kommunal arbetar tillsammans med Folksam för att förändra villkoren så att medlemmar som arbetar efter 65 år ska kunna fortsätta att teckna försäkringen och ha möjlighet att omfattas av densamma så länge de fortsätter att vara yrkesverksamma, åtminstone fram till 69 år ålder. Förbundsstyrelsen anser det som mest fördelaktigt för medlemmarna att förändra villkoren i Sjuk- och efterlevandeförsäkringen, framför att öppna möjligheten att teckna 60+. I motion H:23 tar motionären upp att Kommunals Sjuk- och efterlevandeförsäkring upphör när medlemmen fyller 65 år trots att det i dag enligt lag är möjligt att jobba till 67 år. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att arbeta för en höjning av nuvarande åldersgräns på 65 år i vår Sjuk- och efterlevandeförsäkring. Kommunal har under en längre tid jobbat med frågan tillsammans med Folksam. Med dagens villkor upphör försäkringen när medlem går ur Kommunal eller fyller 65 år. Kommunal arbetar för att förändra villkoren så att försäkringen upphör att gälla när medlem går ur Kommunal eller går i pension. Förändringen kommer att innebära att medlem som arbetar efter 65 år har möjlighet att omfattas av Sjuk- och efterlevandeförsäkringen åtminstone fram till 69 års ålder. Förändringen av villkoren planeras att kunna genomföras under 2016. 225

Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motionerna H:17 första att-satsen och H:23, att anse motionerna H:12, H:14 och H:17 andra att-satsen besvarade samt att avslå motionerna H:11, H:13, H:15-H:16 och H:18-H:22. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna H:11-H:23. Dagordningens punkt 20:8 - Tandförsäkring för medlemmar Motion H:24 H:24 Tandförsäkring för medlemmar Enskild medlem, sektion Nord, Kommunal Öst Många av våra arbetskamrater/medlemmar drar sig för att gå till tandläkaren för att det är/blir så dyrt för dem. Att bara undersöka tänderna eller gå till en tandhygienist är fruktansvärt dyrt, och den lön man får prioriteras till andra kostnader som man anser nödvändigast. För att få en bättre tandhälsa och att friska tänder inte ska bli en klassfråga, vill vi att Kommunal undersöker vad en tandvårdsförsäkring skulle kosta. Vi vill att Kommunal tittar på hur mycket kostnaderna skulle bli om den ingår i medlemsavgiften tillika om medlemmen får den som tilläggsförsäkring. att Kommunal undersöker kostnaderna för att tandförsäkringen ingår i medlemsavgiften tillika kostnaderna för om den skulle kunna tecknas som tilläggsförsäkring och att Kommunal verkar för att en tandvårdsförsäkring för medlemmarna finns. Utlåtande över motion H:24 I motion H:24 yrkas att Kommunal undersöker kostnaderna för att tandförsäkringen ingår i medlemsavgiften tillika kostnaderna för om den skulle kunna tecknas som tilläggsförsäkring, och att Kommunal verkar för att en tandvårdsförsäkring för medlemmarna finns. Motionären pekar på det faktum att många medlemmar drar sig för att gå till tandläkaren på grund av de höga kostnader det medför. Många medlemmar tvingas prioritera bort tandläkarbesök för att klara av ekonomin i övrigt. Förbundsstyrelsen är väl medveten om problemet att allt för många medlemmar inte har ekonomisk möjlighet att prioritera tandläkarbesök. Tandstatusen är på väg att bli en tydlig klassfråga. I grunden måste frågan drivas som en självklar del i vårt välfärdssystem och våra styrande politiker måste på alla sätt påverkas för att prioritera en bra allmän tandvårdsförsäkring. Förbundsstyrelsen konstaterar att frågan om tandvårdsförsäkring togs upp även under förra kongressen, och att kostnad då togs fram över vad premierna för en tandvårdförsäkring i medlemsavgiften, med en självrisk på 3 000 kronor, skulle uppgå till. Premiekostnaden beräknades då till 250 miljoner kronor per år, vilket skulle medföra en ökning av medlemsavgiften. Premiekostnaden uppskattas vara ungefär densamma i dagsläget. Däremot fanns vid det tillfället inte kostnader med vad gäller vanlig undersökning eller besök hos tandhygienist, det vill säga kostnader understigande 3 000 kronor, vilket förbundsstyrelsen ställer sig positiv till att undersöka. 226

Förbundsstyrelsen ställer sig även positiv till att undersöka kostnaderna för en tandvårdsförsäkring som medlemmarna ska kunna teckna som tillägg. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion H:24. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion H:24. Dagordningens punkt 20:9 Tandvårdsbidrag Motion H:25 H:25 Tandvårdsbidrag Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Tandvården har blivit dyrare. Därför drar sig folk mer och mer för att gå till tandläkaren i tid. att Kommunal arbetar för ett bidrag till sina medlemmar som täcker kostnaden hos tandläkaren. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion H:25 I motion H:25 yrkas att Kommunal arbetar för ett bidrag till sina medlemmar som täcker kostnaden hos tandläkaren. Motionären skriver att tandvården blivit dyrare och att människor allt oftare drar sig för att gå till tandläkaren i tid. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att allt fler medlemmar drar sig för att gå till tandläkaren på grund av höga kostnader. Förbundsstyrelsen menar att Kommunal måste fortsätta arbetet i de politiska forum vi verkar i med att få till politiska beslut inom vår offentliga tandvårdsförsäkring. Beslut som gör att ekonomiska förutsättningar inte ska vara avgörande för vilken tandstatus människor har. Däremot ser förbundsstyrelsen ingen möjlighet att införa och finansiera ett bidrag som täcker kostnaden för medlemmarnas behandlingar hos tandläkaren. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion H:25. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion H:25. Dagordningens punkt 20:10 Tandvårdsförsäkring Motionerna H:26-H:63 H:26 Tandvård Enskild medlem, sektion Osby, Kommunal Skåne I dagens samhälle har tandvården blivit en klassfråga, vilket man kan se på våra medlemmar och det är inte okej. 227

att Kommunal gör en undersökning tillsammans med Folksam för att se om man kan få en bra försäkring gällande tänderna. H:27 Tandvårdsförsäkring Sektion, sektion Västerås Hälso Sjukvård, Kommunal Bergslagen Vi tycker att förbundet ska verka för att ta fram en tandförsäkring för vår medlemskår. att förbundet verkar för att ta fram en bra produkt som medlemsförmån till våra medlemmar. Motionen avslås av avdelningen H:28 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion SU Psykiatri, Kommunal Väst Vi vill att det ska finnas en försäkring för våra medlemmar som täcker vår tandvård. En frivillig försäkring. att Kommunal verkar för en frivillig tandvårdsförsäkring. H:29 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion SU Sahlgrenska, Kommunal Väst Vi anser att munhälsan är en viktig del i vår hälsa, därför vill vi att tandvårdsförsäkringen blir frivillig i medlemsförsäkringen. att tandvårdsförsäkring blir frivillig i medlemsförsäkringen. H:30 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion SU Sahlgrenska, Kommunal Väst Jag anser att munhälsan är en viktig del i vår hälsa. att tandvårdsförsäkringen ska bli frivillig i medlemsförsäkringen. 228

H:31 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion SU Sahlgrenska, Kommunal Väst Tandvård har blivit otroligt dyrt, önskar en tilläggsförsäkring genom Kommunal som är frivillig för att täcka en del av kostnaden. att Kommunals medlemmar kan teckna en tilläggsförsäkring för tandvård. H:32 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion SU Psykiatri, Kommunal Väst Det ska finnas en frivillig tandvårdsförsäkring i likhet med grupplivsförsäkringen för samtliga av Kommunals medlemmar. att det finns en frivillig tandvårdsförsäkring för Kommunals medlemmar. H:33 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Tandhälsan har blivit en klassfråga för många i samhället. Många av Kommunals medlemmar är lågavlönade och är i behov av en tandvårdsförsäkring. att Kommunal verkar för att det ges möjlighet att teckna en tandvårdsförsäkring. H:34 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Många har problem med sina tänder och många känner att de inte har råd att gå till tandläkaren. Den försäkring som ingår i medlemsavgiften i dag, fritidsförsäkringen, gäller bara vid olycksfall. att Kommunal verkar för att teckna en kollektiv tandvårdsförsäkring för sina medlemmar. H:35 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland I dagens samhälle är det många människor som har dåliga tänder. Orsaken kan vara många, till exempel medicinpåverkan, men även ekonomiska orsaker som gör att man inte har råd att gå till tandläkaren. Kanske är man ofrivilligt deltidsarbetare eller lågavlönad av andra orsaker. 229

att Kommunal verkar för att medlemmarna frivilligt ska kunna teckna en tandvårdsförsäkring till en rimlig kostnad. H:36 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland I dagens samhälle är det många människor som har dåliga tänder. Orsaken kan vara medicinsk påverkan men även att man inte har råd att gå till tandläkaren. Många kanske är ofrivilligt deltidsarbetslösa eller lågavlönade av andra orsaker. att Kommunal verkar för att medlemmarna ska kunna teckna en frivillig tandvårdsförsäkring till en rimlig kostnad. H:37 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland I dag har många medlemmar inte råd att gå till tandläkaren på grund av de höga kostnaderna. Eftersom tänderna inte räknas in i landstingets högkostnadsskydd, så måste de flesta teckna egna försäkringar eller låta bli att besöka tandläkaren. att Kommunal verkar för att alla medlemmar ska ha möjlighet att teckna en tandvårdsförsäkring. H:38 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Tandhälsan har blivit en klassfråga för många i samhället. Många av Kommunals medlemmar är lågavlönade och i behov av en tandvårdsförsäkring. att Kommunal verkar för att det ges möjlighet för medlemmarna att teckna en tandvårdsförsäkring. H:39 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Tandhälsan har blivit en klassfråga för många i samhället. Många som är Kommunals medlemmar är lågavlönade och i behov av en tandvårdsförsäkring. 230

att Kommunal verkar för att det ges en möjlighet för medlemmarna att teckna en tandvårdsförsäkring. H:40 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Tandhälsan har blivit en klassfråga. Många som tillhör Kommunal är lågavlönade och i behov av en tandvårdsförsäkring. att Kommunal verkar för att det ges möjlighet till en tandvårdsförsäkring. H:41 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Det är viktigt med friska tänder, tandstatus, för att man ska må bra. Det är många av Kommunals medlemmar i dag som inte har råd att gå till tandläkaren, och det borde alla ha ekonomiska förutsättningar för. att alla medlemmar blir erbjudna en bra och billig tandvård. Motionen avslås av avdelningen H:42 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Det är viktigt med en bra tandstatus. Våra tänder är en stor del av vår hälsa. Det finns medlemmar i Kommunal i dag som inte har råd att besöka tandläkaren, och det borde alla ha ekonomiska möjligheter till. att alla Kommunals medlemmar blir erbjudna en bra tandvård genom en tandvårdsförsäkring. H:43 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Många av Kommunals medlemmar drar sig för att söka tandvård på grund av att de får stå för hela kostnaden, vilket innebär ett stort ekonomiskt problem för den enskilde. att tandvårdskostnaden betalas via en tandvårdsförsäkring för att förebygga tandohälsa på kort och lång sikt. 231

H:44 Tandvård Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland På grund av att många i våra yrkeskategorier inte har ekonomiska förutsättningar att regelbundet gå till tandläkaren riskeras en sämre tandstatus. att Kommunal verkar för en kollektiv tandvårdsförsäkring. H:45 Tandvård Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Tandvård är en klassfråga. Många av Kommunals medlemmar är lågavlönade och har inte ekonomiska förutsättningar till en god tandhälsa. att Kommunal verkar för en kollektiv tandvårdsförsäkring. H:46 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Tandhälsan har blivit en klassfråga. Många av Kommunals medlemmar är lågavlönade och har inte råd med tandläkarbesök. att Kommunal verkar för en tandvårdsförsäkring för sina medlemmar. H:47 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Många av Kommunals medlemmar har inte råd att gå till tandläkaren på grund av den höga kostnaden. Detta kan leda till sämre tandhälsa och följdsjukdomar. att Kommunal verkar för en bra tandförsäkring för sina medlemmar. H:48 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Många av Kommunals medlemmar har inte råd att gå till tandläkaren på grund av den höga kostnaden. Detta kan leda till sämre tandhälsa och följdsjukdomar. 232

att Kommunal verkar för en bra tandförsäkring för sina medlemmar. H:49 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Många av Kommunals medlemmar har inte råd att gå till tandläkaren på grund av den höga kostnaden. Detta kan leda till sämre tandhälsa och följdsjukdomar. att Kommunal verkar för en bra tandförsäkring för sina medlemmar. H:50 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Många av Kommunals medlemmar har inte råd att gå till tandläkaren på grund av de höga kostnaderna. Detta kan leda till sämre tandhälsa och följdsjukdomar. att Kommunal verkar för en bra tandvårdsförsäkring för sina medlemmar. H:51 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Dagens tandvård är dyr och medför höga kostnader, vilket leder till att allt färre människor regelbundet besöker tandvården. Detta innebär i sin tur sämre tandstatus för många. att Kommunal ska verka för en förmånlig och bra tandvårdsförsäkring för sina medlemmar. H:52 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Dagens tandvård är dyr och medför höga kostnader, vilket leder till att allt färre människor besöker tandvården. Detta i sin tur innebär sämre tandstatus för många. att Kommunal ska verka för en förmånlig och bra tandförsäkring för sina medlemmar. 233

H:53 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Tandvård är i dag en klassfråga. Många av Kommunals medlemmar har inte de ekonomiska förutsättningarna att regelbundet besöka tandvården, vilket leder till sämre tandhälsa. att Kommunal verkar för tandvårdsförsäkring som ger en billigare tandvård för sina medlemmar. H:54 Tandvård Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Alla Kommunals medlemmar som har en låg lön ska ha ekonomiska förutsättningar att regelbundet besöka tandvården. Deras ekonomiska situation kan bero på ofrivilligt deltidsarbete, sjukskrivningar, säsongsarbete med mera. Att inte besöka tandvården kan leda till sämre tandhälsa och följdsjukdomar. att Kommunal verkar för att alla medlemmar ska få ekonomisk möjlighet till en bra tandvård H:55 Tandvård Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Alla Kommunals medlemmar har inte ekonomiska förutsättningar att regelbundet besöka tandvården på grund av ofrivilligt deltidsarbete, sjukskrivningar, låga löner, säsongsarbete med mera, vilket leder till dålig tandhälsa och följdsjukdomar. att Kommunal verkar för att alla medlemmar ska få möjlighet till en god tandhälsa H:56 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Dagens tandvård är dyr och medför höga kostnader, vilket leder till att allt färre människor regelbundet besöker tandvården. Detta i sin tur innebär sämre tandstatus för många. att Kommunal ska verka för en förmånlig och bra tandvårdsförsäkring för sina medlemmar. 234

H:57 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Dagens tandvård är dyr och medför höga kostnader, vilket leder till att allt färre människor regelbundet besöker tandvården. Detta i sin tur innebär sämre tandstatus för många. att Kommunal ska verka för en förmånlig och bra tandvårdsförsäkring för sina medlemmar. H:58 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Dagens tandvård är dyr och medför höga kostnader, vilket leder till att allt färre människor regelbundet besöker tandvården. Detta i sin tur innebär sämre tandstatus för många. att Kommunal ska verka för en förmånlig och bra tandvårdsförsäkring. H:59 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Dagens tandvård är dyr och medför höga kostnader, vilket leder till att allt färre människor regelbundet besöker tandvården. Det i sin tur innebär en sämre tandstatus för många. att Kommunal ska verka för en förmånlig och bra tandvårdsförsäkring. H:60 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Dagens tandvård är dyr och medför höga kostnader, vilket leder till att allt färre regelbundet besöker tandvården. Detta i sin tur innebär en sämre tandhälsa för många. att Kommunal verkar för en förmånlig och bra tandvårdsförsäkring för sina medlemmar. H:61 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Sydost, Kommunal Öst Jag vill att det ska tas fram en bra tandvårdsförsäkring för Kommunals medlemmar. 235

att Kommunal jobbar för att ta fram en bra tandvårdsförsäkring. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen H:62 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Sydost, Kommunal Öst Jag vill att Kommunal jobbar för att det tas fram en bra tandvårdsförsäkring för Kommunals medlemmar. att Kommunal jobbar för att ta fram en bra tandvårdsförsäkring. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen H:63 Tandförsäkring Enskild medlem, sektion Ljusdal, Kommunal Mitt Kostnaderna för tandvård är i dag så höga att många medlemmar inte har råd att gå till tandläkaren. att Kommunal jobbar för att en kollektiv tandvårdsförsäkring kommer till stånd Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motionerna H:26-H:63 I motionerna H:26-H:63 yrkas att Kommunal ska verka för att ta fram en tandvårdsförsäkring som kan erbjudas medlemmarna att ansluta sig till. Motionärerna pekar på olika sätt på det faktum att många av Kommunals medlemmar inte har ekonomiska möjligheter att prioritera att gå till tandläkaren. Tandstatusen är på väg att bli en tydlig klassfråga. I grunden måste frågan drivas som en självklar del i vårt välfärdssystem och våra styrande politiker måste på alla sätt påverkas för att prioritera en bra allmän tandvårdsförsäkring. Förbundsstyrelsen konstaterar att frågan var uppe även under förra kongressen och att den fortfarande är minst lika aktuell. Den utredning som då gjordes byggde på en tandvårdsförsäkring med en självrisk på 3 000 kronor, en försäkring som kapar kostnadstopparna. Förbundsstyrelsen menar att det finns anledning att undersöka om det finns möjlighet till fler varianter på utformning och i så fall vilka. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motionerna H:26-H:63. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna H:26-H:63. 236

Dagordningens punkt 20:11 - Tandvårdsförsäkring ska ingå i medlemsavgiften Motionerna H:64-H:78 H:64 Tandvårdsförsäkring Medlemsmöte, sektion Angered, Kommunal Väst Tandförsäkring. att tandvårdsförsäkring införs. Motionen avslås av avdelningen H:65 Tandförmån Enskild medlem, sektion Nordost, Kommunal Öst Genom att införa en tandförmån för Kommunals medlemmar kan det medföra att alla medlemmar i Kommunal ska kunna ha möjligheten att uppsöka tandläkare utan att känna oro över om ekonomin ska hålla. Förmånen ska inte ersätta hela kostnaden, utan åtminstone 40 procent och högst 4 000 kronor per kalenderår. Tittar man på IF Metalls medlemsförmåner, så innehåller dessa en tandförmån som jag nu lägger fram. Om IF Metall har råd att införa en sådan förmån, så vore det önskvärt att även vi kunde erbjuda våra medlemmar det. att tandvårdsförsäkringen ska ingå i medlemsavgiften. Motionen avslås av avdelningen H:66 Tandvårdsförsäkring i medlemskapet Enskild medlem, sektion Falun, Kommunal Bergslagen Tandvården börjar bli en klassfråga. att tandvård ska ingå i medlemsförsäkringen. Motionen avslås av avdelningen H:67 Tandvårdförsäkring Enskild medlem, sektion Västerås Hälso Sjukvård, Kommunal Bergslagen Tandhälsan påverkar hela kroppen och får inte bli en klassfråga, därav bra med ett erbjudande liknande vår hemförsäkring. att Kommunal verkar för att alla medlemmar får en tandförsäkring. Motionen avslås av avdelningen 237

H:68 Försäkring Medlemsmöte, sektion Ale, Kommunal Väst Tandförsäkring ska ingå i medlemsavgiften som i vår hemförsäkring. att tandvårdsförsäkring ska ingå i medlemsavgiften. Motionen avslås av avdelningen H:69 Tandvårdsförsäkring Medlemsmöte, sektion Norra Hisingen, Kommunal Väst Inför tandvårdsförsäkring i medlemskapet. att Kommunal verkar för att införa tandvårdsförsäkring i medlemskapet. Motionen avslås av avdelningen H:70 Tandförsäkring Enskild medlem, sektion Vaggeryd, Kommunal Sydväst Jag tycker att tandförsäkring saknas i medlemsförsäkringen. att tandförsäkring bör ingå i medlemskapet i Kommunal. Motionen avslås av avdelningen H:71 Tandförsäkring Enskild medlem, sektion SU Sahlgrenska, Kommunal Väst Tandläkarbesök har blivit en klassfråga, många väljer bort sina tänder. att tandförsäkringen ingår i medlemsavgiften. Motionen avslås av avdelningen H:72 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland I dagens samhälle är det flera av Kommunals medlemmar som inte har ekonomiska möjligheter att gå till tandläkaren på grund av deltidsarbete, sjukskrivningar, arbetslöshet, säsongsarbete med mera. att tandvårdsförsäkring ska ingå i medlemsavgiften. Motionen avslås av avdelningen 238

H:73 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland I dagens samhälle är det fler av Kommunals medlemmar som inte har ekonomisk möjlighet att gå till tandläkaren på grund av deltidsarbete, sjukskrivningar, säsongsarbete, arbetslöshet med mera. att tandvårdsförsäkringen ska ingå i Kommunals medlemsavgift. Motionen avslås av avdelningen H:74 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland I dagens samhälle är det fler av Kommunals medlemmar som inte har ekonomiska möjligheter att gå till tandläkaren på grund av deltidsarbete, sjukskrivningar, arbetslöshet, säsongsarbete med mera. att tandvårdsförsäkringen ska ingå i Kommunals medlemsavgift. Motionen avslås av avdelningen H:75 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland I dagens samhälle är det flera av Kommunals medlemmar som inte har ekonomiska möjligheter att gå till tandläkaren på grund av deltidsarbete, sjukskrivningar, arbetslöshet med mera. att tandvårdsförsäkringen ska ingå i Kommunals medlemsavgift. Motionen avslås av avdelningen H:76 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Dagens tandvård är dyr och medför höga kostnader utan att något högkostnadsskydd finns. Det leder till att allt färre människor regelbundet besöker tandvården, vilket innebär en sämre tandstatus. En bra tandhälsa är viktig för den enskildes välmående och kan även förhindra andra sjukdomar som kan uppstå på grund av den dåliga tandhälsan. att Kommunal verkar för en tandvårdsförsäkring som ingår i medlemsavgiften. Motionen avslås av avdelningen H:77 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Sydost, Kommunal Öst Jag vill att Kommunal ska jobba för att det tecknas en tandvårdsförsäkring för Kommunals medlemmar. 239

att det tecknas en tandvårdsförsäkring för Kommunals medlemmar. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen H:78 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Hedemora, Kommunal Bergslagen Alltför många har i dag inte ekonomiska förutsättningar att sköta sina tänder. Detta blir ett stort problem i förlängningen som innebär stora kostnader för den enskilde. Vi anser att tänderna tillhör kroppen och bör omfattas av den vanliga försäkringen, men eftersom den inte gör det i dagsläget så tycker vi att Kommunal ska ge sina medlemmar möjligheten att försäkra sina tänder. att Kommunal inför en bra tandvårdsförsäkring för sina medlemmar. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motionerna H:64-H:78 I motionerna H:64-H:78 yrkas att tandvårdsförsäkring ska ingå i medlemsavgiften till Kommunal. Motionärerna pekar på problemet med att höga kostnader för att gå till tandläkaren gör att många tvingas prioritera bort sin tandvård för att klara övriga delar i sin ekonomi. Förbundsstyrelsen är väl medveten om de problem många av våra medlemmar har med att ekonomiskt klara av att finansiera tandläkarbesök. Tandstatusen är på väg att bli en tydlig klassfråga. I grunden måste frågan drivas som en självklar del i vårt generella välfärdssystem och våra styrande politiker måste på alla sätt påverkas för att prioritera en bra allmän tandvårdsförsäkring. Frågan om tandvårdsförsäkring var aktuell även på förra kongressen och då redogjordes för vad premiekostnaden skulle bli för en tandvårdsförsäkring med 3 000 kronor i självrisk, det vill säga en försäkring som kapar kostnadstopparna. Premien beräknades då till 250 miljoner kronor per år. Förbundsstyrelsen är positiv till att fortsätta att titta på och utreda olika möjligheter till försäkringslösningar, både lösningar i medlemskapet och som en möjlighet för medlemmar som så önskar att ansluta sig till. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motionerna H:64-H:78. Debatt I debatten deltog: Marianne Bromberg, Kommunal Väst Mats Nyberg, Kommunal Bergslagen Inger Hjärtström, förbundsstyrelsens föredragande Följande förslag förelåg: Yrkande av Marianne Bromberg om bifall till motion H:69. Yrkande av Mats Nyberg om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna H:64-H:78. Yrkande av Inger Hjärtström om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna H:64-H:78. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna H:64-H:78. 240

Dagordningens punkt 20:12 Tandvårdsreformer Motion H:79 H:79 Försäkring Enskild medlem, sektion Ale, Kommunal Väst Alla arbetstagare ska tillförsäkras tandvårdsförmåner via de överenskomna avtalsförsäkringarna. att arbetstagare ska tillförsäkras tandvårdreformer via de överenskomna avtalsförsäkringarna. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion H:79 I motion H:79 yrkas att arbetstagare ska tillförsäkras tandvårdsreformer via de överenskomna avtalsförsäkringarna. Efter kontakt med medlemmen är det utrett att motionären menar tandvårdsförmåner. De kollektivavtalade avtalsförsäkringarna omfattar i dag ersättningar vid sjukfall, dödsfall, ålderdom och arbetsskada. På vissa avtalsområden även vid föräldraledighet. I huvudsak ska ersättningarna komplettera den ersättning som man som individ får från staten vid olika händelser i livet och som har en anknytning till förvärvsarbete. Förbundsstyrelsen bedömer att tandvårdsförmåner inte är den typen av ersättning som anses tillhöra förvärvsarbete på ett sådant sätt att det skulle vara rimligt att utöka avtalsförsäkringarna med detta. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion H:79. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion H:79. Kongressordförande: Lia Scheding DAGORDNINGENS PUNKT 18 F Studie- och informationsfrågor Dagordningens punkt 18:1 - Fortbildning för förtroendevalda Motionerna F:1-F:3 F:1 Utbildningsplaner för förtroendevalda Enskild medlem, sektion Ale, Kommunal Väst I dag när du får ett förtroendeuppdrag finns det inga tydliga utbildningsplaner på hur den förtroendevalda erhåller den kompetens som krävs för uppdraget. Det sker endast mycket godtyckligt och ingen tar ansvar för att utbildningen genomförs inom skälig tid. 241

att Kommunal tar fram utbildningsprogram som omgående genomförs för den nya förtroendevalda utan fördröjning. Motionen avslås av sektionen F:2 Utbildning i arbetstidslagstiftningar Enskild medlem, sektion Ale, Kommunal Väst Vi som jobbar inom trafiken behöver få mer utbildningar i arbetstidslagstiftningarna. att Kommunal tillser att utbildningar inom arbetstidslagstiftningarna skapas och genomförs för samtliga förtroendevalda inom trafiken. Motionen avslås av sektionen F:3 Utbildningsdag för förtroendevalda Enskild medlem, sektion Norr, Kommunal Stockholms län Inom Kommunals avtalsområden, likväl som på andra LO-förbunds områden, ser vi ett ökat problem med visstidsanställningar, främst allmän visstid. Avtalen är ofta intermittenta, vilket gör att det tar lång tid både att få en tillsvidareanställning och att komma upp i företrädesrätt till återanställning. Förutom avsevärd stress och prekaritet för de individuella arbetstagarna, får detta också återverkningar på samtliga i kollektivet inom avtalsområdena. Visstidsanställda har oftare bristande kontakt med facken, och känner inte till vilka rättigheter de har och vilka avtalsvillkor som gäller. Inte sällan avstår man från vissa ersättningar, exempelvis korrekt OB, för att man inte känner till vad man har rätt till. Detsamma gäller sjukersättning, arbetstidsförläggning och mycket annat. Effekten av att vi har svårt att bistå visstidsanställda är avtalsdumpning. Med en allt större andel av arbetskraften som (ofrivilligt) accepterar villkor under avtalens nivå riskerar vi villkorsdumpning för hela kollektivet. Därför behövs aktiva insatser för att medvetandegöra visstidsanställda om rättigheter enligt lagstiftning och avtal. Uppfattningen att medlemmar som har en allmän visstidsanställning är skyddslösa är utbredd, både bland medlemmar och förtroendevalda. Inte alla sektioner arbetar aktivt med de medel som faktiskt står till buds, exempelvis bevakande av företrädesrätt till återanställning och aktiv förhandling på individnivå vid lönerevision, vilket gör att många medlemmar med visstidsanställningar upplever att de får ett bristande stöd från sin lokala fackliga organisation. Organisationsgraden är bland annat därför lägre i denna grupp. Generellt är upplevelsen bristande mervärde av ett medlemskap. Möjligheten för visstidsanställda att själva aktivera sig i fackligt arbete är avsevärt mindre än för tillsvidareanställda. Enligt en undersökning som Kommunalarbetaren genomfört under första halvåret 2015, är mindre än en procent av förtroendevalda i sektionsstyrelser visstidsanställda. Detta innebär ett stort demokratiskt underskott, samt att den demokratiska makten inom Kommunal har bristande kontakt med förstahandsinformatörer avseende verkligheten för denna växande grupp. Vi ser därför att riktlinjer till valberedningar måste uppdateras i enlighet med detta. Visstidsanställda måste ha samma möjligheter att verka för det kollektiva bästa som övriga medlemmar. Vår inställning är att allmän visstidsanställning ska avskaffas, och att objektiva skäl för tidsbegränsade anställningar måste finnas. Dock måste vi medan allmän visstid är en realitet aktivt arbeta med frågan. Våra förtroendevalda måste återspegla den verklighet som existerar för en mycket stor grupp av vårt medlemsunderlag, och behöver medvetandegöras om frågans vikt för kollektivet som helhet. 242

att en återkommande utbildningsdag inrättas med förtroendevalda som målgrupp, med syfte att fördjupa kunskaperna om hur man använder befintliga verktyg såsom aktiv bevakning av företrädesrätt till återanställning, individuell bedömning vid lönerevision med mera samt de allmänna rättsliga och sociala villkor som råder för visstidsanställda och att ovan förslag ska genomföras senast under 2016 (avdelningen)/2017 (kongressen). Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motionerna F:1-F:3 I motion F:1 yrkas att Kommunal tar fram utbildningsprogram som omgående genomförs för den nya förtroendevalda utan fördröjning. I motion F:2 yrkas att Kommunal tillser att utbildningar inom arbetstidslagsstiftningarna skapas och genomförs för samtliga förtroendevalda inom trafiken. I motion F:3 yrkas att en återkommande utbildningsdag inrättas med förtroendevalda som målgrupp, med syfte att fördjupa kunskaperna om hur man använder befintliga verktyg såsom aktiv bevakning av företrädesrätt till återanställning, individuell bedömning vid lönerevison med mera samt de allmänna rättsliga och sociala villkor som råder för visstidsanställda och att ovan förslag ska genomföras senast under 2016 (avdelningen), 2017 (kongressen). Förbundsstyrelsen tycker att det är viktigt att nya förtroendevalda kommer igång med sin utbildning så snabbt som möjligt och att de förtroendevalda har stor kunskap och kompetens. Förbundsstyrelsen menar att det finns en mycket tydlig utbildningsplan för förtroendevalda i Kommunal. Kommunals utbildningar och material är i dag standardiserade för till exempel alla funktionsuppdragen. Det ger en tydlighet och gemensam nivå för hela landet. Genom målet arbetsplatsombud och skyddsombud ska ha påbörjat sin grundutbildning inom tre månader efter att hen blivit utsedd av sin arbetsplats förstärks utbildningsplanen och tidsperspektivet ytterligare precis som motionären vill. I motion F:2 har motionären önskemål om att de som jobbar i trafiken får mer kunskap i arbetstidslagstiftningarna. Det finns flera lagar som styr trafikens arbetstider till exempel arbetstidslagen, vägarbetstidslagen och EU-förordningen om kör- och vilotider. På arbetsplatserna i trafiken finns i dag så kallade listombud. Ombud som finns reglerat enligt kollektivavtalen som Kommunal tecknat med Kommunala Företagens Samorganisation, KFS, och Sveriges Bussföretag Service AB (före detta BuA). Listombuden ska granska scheman så att arbetstiderna läggs på ett sådant sätt att det främjar en god arbetsmiljö för Kommunals medlemmar. Förbundsstyrelsen pekar på att Kommunal 2014 tog fram en utbildning för listombuden. Detta skedde centralt. I dag är det främst avdelningens ansvar att utbilda förtroendevalda i trafiken. Detta kan ske genom att förtroendevalda deltar i till exempel Arbetsrätt och förhållningssätt eller av avdelningen anordnad listombudsutbildning. Om avdelningen inte ser sig kunna genomföra en utbildning för listombud kan avdelningen hemställa om förbundets medverkan. Förbundsstyrelsen håller med motionären i motion F:3 att de visstidsanställdas situation är komplicerad och viktig att uppmärksamma. Som förtroendevald i Kommunal ska hen ha kunskap om våra medlemmars vardag och sociala villkor. I Kommunal finns det beslut om att arbetsplatsombuden går en grundutbildning som sedan kan fyllas på med till exempel Arbetsrätt och förhållningssätt. Detta om ombudet till exempel ska förhandla. Arbetsrätt och förhållningssätt är en utbildning som ger de rätta verktygen till att bevaka företrädesrätten, lönevillkor och sociala villkor för de olika anställningsformerna enligt lagen om anställningsskydd. 243

Årligen genomförs träffar för arbetsplatsombuden i sektionerna. Förbundsstyrelsen tycker att detta är ett ypperligt tillfälle att lyfta frågorna kring visstidsanställdas situation. Vid dessa träffar kan hen också lära sig mer och fördjupa sina kunskaper om lagar och avtal. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion F:1 besvarad samt att avslå motionerna F:2-F:3. Debatt I debatten deltog: Jan von Eichwald, Kommunal Väst Mikael Claesson-Eriksson, förbundsstyrelsens föredragande Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna F:1-F:3. Yrkande av Jan von Eichwald om bifall till motionerna F:1 och F:2. Yrkande av Mikael Claesson-Eriksson om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna F:1-F:3. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna F:1-F:3. Dagordningens punkt 18:2 - HBTQ-utbildning Motionerna F:4-F:5 F:4 Utbilda förtroendevalda i HBTQ frågor Enskild medlem, sektion Lund/Kommun, Kommunal Skåne Som förtroendevalda stöter vi ofta på medlemmar i kris som är sjuka eller allmänt inte mår bra. Det ligger i vårt uppdrag att efter bästa förmåga hjälpa dem. Ibland med konkreta problem men även genom att bara lyssna. Vi förbereder våra förtroendevalda för att möta dessa utmaningar med utbildningar i arbetsrätt, förhållningssätt och arbetsmiljö. År 2014 hade medarbetarenkäten i Göteborgs kommun tre olika kön att välja på kvinna, man och annat. De 2 procent som valde annat mådde mätbart sämre än de som valde kvinna eller man. Genom att lägga in ett HBTQ-perspektiv i dagens utbildningar för förtroendevalda eller skapa en fristående utbildning kommer vi bättre kunna möta medlemmarnas behov. Det kan även skapa en större medvetenhet kring normkritik och att vi lättare ser indikationer av diskriminering på arbetsplatserna. att Kommunal centralt tar fram ett utbildningsmaterial tillsammans med RFSL som riktar sig till förtroendevalda och att förtroendevalda utbildas i HBTQ genom att lägga in det i befintliga utbildningar eller att det skapas en separat utbildning. F:5 Utbilda fackliga företrädare i HBTQ Enskild medlem, sektion SU Mölndal, Kommunal Väst Som förtroendevalda stöter vi ofta på medlemmar i kris som är sjuka eller allmänt inte mår bra. Det ligger i vårt uppdrag att efter bästa förmåga hjälpa dem. Ibland med konkreta problem men även genom att bara lyssna. Vi förbereder våra förtroendevalda för att möta dessa utmaningar med utbildningar i arbetsrätt, förhållningssätt och arbetsmiljö. 244

År 2014 hade medarbetarenkäten i Göteborgs kommun tre olika kön att välja på kvinna, man och annat. De 2 procent som valde annat mådde mätbart sämre än de som valde kvinna eller man. Genom att lägga in ett HBTQ-perspektiv i dagens utbildningar för förtroendevalda eller skapa en fristående utbildning kommer vi bättre kunna möta medlemmarnas behov. Det kan även skapa större medvetenhet kring normkritik och att vi lättare ser indikationer av diskriminering på arbetsplatserna. att förtroendevalda utbildas i HBTQ genom att lägga in detta i befintliga utbildningar eller att det skapas en separat utbildning. Utlåtande över motionerna F:4-F:5 I motion F:4 yrkas att Kommunal centralt tar fram ett utbildningsmaterial tillsammans med RFSL som riktar sig till förtroendevalda. I motionerna F:4 och F:5 yrkas att förtroendevalda utbildas i HBTQ genom att lägga in det i befintliga utbildningar eller att det skapas en separat utbildning. Kommunal är en organisation som bygger på idén om alla människors lika värde, varje individs rätt att inte bli kränkt, oavsett om det är på arbetet eller någon annanstans i samhället. Kommunal som organisation arbetar ständigt med att försöka stärka både förtroendevalda och anställda för att kunna möta alla medlemmars behov, tänka normkritiskt och att se tidiga tecken på diskriminering. Kommunal bedriver i dag opinionsbildning mot all form av diskriminering. Mycket av opinionsbildningen sker lokalt genom förtroendevalda. Kommunal medverkar även på olika arrangemang, både lokalt och centralt, exempelvis Pride-festivaler. HBTQ-kompetens är en angelägenhet för hela Kommunal. Man kan inte hänvisa till att frågan enbart berör några få, lika lite som jämställdhetsfrågor enbart skulle vara frågor för kvinnor. Frågan om rätten att känna sig fri att vara öppen med sin sexuella läggning utan oro för att bli trakasserad eller diskriminerad är en facklig fråga och arbetet med detta behöver stöd av bra material och kunskaper hos Kommunals företrädare. Därför har Kommunal tillsammans med RFSL tagit fram materialet Fritt Fram. Dessutom har Kommunal producerat ett eget material rörande dessa frågor, Mötas med respekt. Även 2016 års Översynsutredning har fokus på medlemsstrukturer och mångfald i Kommunal. I dagsläget håller allt förbundsgemensamt utbildningsmaterial på att uppdateras och kompletteras med dessa frågor. Dessutom ska alla förbundsgemensamma utbildningar innehålla diskrimineringsproblematiken. Sedan 2006 ska alla ombudsmän i Kommunal genomgå Förändringsledarutbildning där dessa frågeställningar ingår. Under 2016 kommer även utbildningar för administrativ personal i Kommunal genomföras. Förbundet har även startat upp ett arbete med att starta en Förändringsledarutbildning för förtroendevalda och medlemmar. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motionerna F:4-F:5 besvarade. Debatt I debatten deltog: Johan Berndtsson, Kommunal Väst Micke Lingåker, Kommunal Stockholms län Maria Klerehag, Kommunal Stockholms län Joakim Bernhardsson, Kommunal Väst Claudia Pedrini, Kommunal Väst Renée Jeryd, förbundsstyrelsens föredragande 245

Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna F:4-F:5. Yrkande av Johan Berntsson, Micke Lingåker, Maria Klerehag, Joakim Bernhardsson och Claudia Pedrini om bifall till motion F:5. Yrkande av Renée Jeryd om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motion F:4 första att-satsen. Yrkande av Renée Jeryd om bifall till motion F:4 andra att-satsen och motion F:5. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion F:4 första att-satsen. att bifalla förbundsstyrelsens justerade utlåtande över F:4 andra att-satsen och motion F:5 Dagordningens punkt 18:3 Kompetensutveckling Motion F:6 F:6 Kompetensutveckling Enskild medlem, sektion Örgryte-Härlanda, Kommunal Väst För att öka förståelsen för barnen och höja kvaliteten enligt läroplanen. Möjlighet till vidareutbildning, till exempel en egen vald kurs eller föreläsning inom matematik, barngymnastik och vissa funktionsnedsättning. att Kommunal verkar för kompetensutveckling på betald arbetstid. Utlåtande över motion F:6 I motion F:6 yrkas att Kommunal verkar för kompetensutveckling på betald arbetstid. Motionären menar att Kommunal ska verka för kompetensutveckling på arbetstid. Förbundet har bland annat med rapporten Trygga famnar framfört krav på att regering och myndigheter ska inrätta en särskild satsning i ett så kallat Barnskötarlyft. Kommunalare som är riksdagsledamöter har även de skrivit riksdagsmotioner i ämnet. I dagsläget har myndigheterna hänvisat detta till de satsningar man gör på vuxenutbildning samt på ett nytt så kallat Kunskapslyft. Förbundet anser dock att detta inte är tillräckligt eller ens samma fråga. I opinionsarbetet centralt fortsätter vi att strategiskt arbeta för att nå framgång med kravet på särskilda satsningar på barnskötarna. I den tidigare satsningen från Skolverket som kallades för Förskolelyftet ingick barnskötarna som målgrupp. Dock kan noteras att väldigt få barnskötare i realiteten fick ta del av den. Orsaken var att arbetsgivaren lokalt valde att satsa på målgruppen förskolechefer samt förskollärare. Alla som bedriver förskola och skola har enlig skollagen skyldighet att kompetensutveckla all personal. Förbundet har sett i tidigare undersökningar att arbetsgivarna alltid satsar mest resurser på de som har specialfunktioner i verksamheterna, detta trots att våra medlemmar ofta får höra att de saknar just den rätta kompetensen. Rätten till kompetensutveckling i arbetet finns både inskrivet i såväl läroplaner samt i skollag tätt sammankopplat med den verksamhetsutveckling som ska ske. 246

I arbetsmiljölagen står det även att arbetsförhållandena ska ge möjlighet till såväl personlig som yrkesmässig utveckling. Förbundstyrelsen anser att kompetensutveckling för medlemmarna är primärt. Det är i första hand på arbetsplatsen kravet ska ställas på att varje medlem ska ha rätt till kompetensutveckling i yrket. Kravet ska ställas på den chef som i första hand har ansvaret. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion F:6 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion F:6. Dagordningens punkt 18:4 - Materialet Mäns våld mot kvinnor Motion F:7 F:7 Mäns våld mot kvinnor Enskild medlem, sektion SU Sahlgrenska, Kommunal Väst Kommunal har tillsammans med Folksam arbetat fram mycket framgångsrikt arbetsmaterial och rutiner för utsatta personer i relationer. Dock är materialets rubrik enligt min mening missvisande då det beskrivs som mäns våld mot kvinnor. I flera av dagens relationer lever par samkönat där våld i relationen förekommer, men även kvinnors våld mot män är konstaterat. Därför bör rubriken i stället lyda Våld i nära relationer. att materialet Mäns våld mot kvinnor ändras till Våld i nära relationer. Utlåtande över motion F:7 I motion F:7 yrkas att materialet Mäns våld mot kvinnor ändras till Våld i nära relationer. Det material som motionären hänvisar till handlar om mäns våld mot kvinnor och i nära relationer, som togs fram som studiematerial 2007. Under 2016 pågår ett omfattande arbete med att omarbeta materialet och förslag till rubrik blir Våld i Nära relationer Mäns våld mot kvinnor. Materialet blir tydligare än det tidigare genom att klargöra att våld i nära relationer omfattar alla typer av våld som kan förekomma i såväl heterosexuella som samkönade relationer. Det omfattar även syskon och andra familje- och släktrelationer. Kännetecknet för våld i nära relationer är att den som utsätts har en nära relation till den som utövar våldet och har ofta starka känslomässiga band till förövaren. Materialet kommer att få en ny layout och förhoppningsvis kommer nylansering ske under hösten. Kommunal och Folksam diskuterar återkommande namnet Mäns våld mot kvinnor kopplat till det motionären beskriver som missvisande i materialet och även där kan förändringar komma att ske. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion F:7 besvarad. Debatt I debatten deltog: Tea Pettersson, Kommunal Väst Lena Dalstam, Kommunal Vänerväst Chamilla Bohman, förbundsstyrelsens föredragande 247

Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motion F:7. Yrkande av Tea Pettersson om bifall till motion F:7. Yrkande av Lena Dalstam om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motion F:7. Yrkande av Chamilla Bohman om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motion F:7. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion F:7. Tal av statsminister Stefan Löven Statsminister Stefan Löven höll tal till kongressen. Dagordningens punkt 18:5 Medlemsutbildning Motionerna F:8-F:10 F:8 Utbildning Enskild medlem, sektion Malmö/Vård & omsorg, Kommunal Skåne En förutsättning för ett bra arbetsmiljöarbete är att kommunicera problem och frågor kring arbetsmiljön på ett genomtänkt sätt. Det behövs en lightvariant av utbildning till alla medarbetare om samverkan och arbetsmiljön samt om hur man når resultat genom god kommunikation och samverkan. Syftet är att stärka och utveckla samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare för att skapa en trygg och säker arbetsmiljö. att det ska finnas en lättvariant av arbetsmiljö- och samverkansutbildning för alla medarbetare. Motionen avslås av avdelningen F:9 Medlemsutbildning Sektion, sektion Sotenäs, Kommunal Väst Vi anser att alla medlemmar ska ha möjlighet att få gå en medlemsutbildning. En gemensam och standardiserad medlemsutbildning oavsett var i Kommunal eller landet som utbildningen äger rum. att alla medlemmar ska ha möjlighet att få gå en medlemsutbildning. F:10 Visstidsanställdas situation Enskild medlem, sektion Norr, Kommunal Stockholms län Inom Kommunals avtalsområden, likväl som på andra LO-förbunds områden, ser vi ett ökat problem med visstidsanställningar, främst allmän visstid. Avtalen är ofta intermittenta, vilket gör att det tar lång tid både att få en tillsvidareanställning och att komma upp i företrädesrätt till återanställning. Förutom avsevärd stress och prekaritet för de individuella arbetstagarna, får detta också återverkningar på samtliga i kollektivet inom avtalsområdena. 248

Visstidsanställda har oftare bristande kontakt med facken, och känner inte till vilka rättigheter de har och vilka avtalsvillkor som gäller. Inte sällan avstår man från vissa ersättningar, exempelvis korrekt OB, för att man inte känner till vad man har rätt till. Detsamma gäller sjukersättning, arbetstidsförläggning och mycket annat. Effekten av att vi har svårt att bistå visstidsanställda är avtalsdumpning. Med en allt större andel av arbetskraften som (ofrivilligt) accepterar villkor under avtalens nivå riskerar vi villkorsdumpning för hela kollektivet. Därför behövs aktiva insatser för att medvetandegöra visstidsanställda om rättigheter enligt lagstiftning och avtal. Uppfattningen att medlemmar som har en allmän visstidsanställning är skyddslösa är utbredd, både bland medlemmar och förtroendevalda. Inte alla sektioner arbetar aktivt med de medel som faktiskt står till buds, exempelvis bevakande av företrädesrätt till återanställning och aktiv förhandling på individnivå vid lönerevision, vilket gör att många medlemmar med visstidsanställningar upplever att de får ett bristande stöd från sin lokala fackliga organisation. Organisationsgraden är bland annat därför lägre i denna grupp. Generellt är upplevelsen bristande mervärde av ett medlemskap. Möjligheten för visstidsanställda att själva aktivera sig i fackligt arbete är avsevärt mindre än för tillsvidareanställda. Enligt en undersökning som Kommunalarbetaren genomfört under första halvåret 2015, är mindre än en procent av förtroendevalda i sektionsstyrelser visstidsanställda. Detta innebär ett stort demokratiskt underskott, samt att den demokratiska makten inom Kommunal har bristande kontakt med förstahandsinformatörer avseende verkligheten för denna växande grupp. Vi ser därför att riktlinjer till valberedningar måste uppdateras i enlighet med detta. Visstidsanställda måste ha samma möjligheter att verka för det kollektiva bästa som övriga medlemmar. Vår inställning är att allmän visstidsanställning ska avskaffas, och att objektiva skäl för tidsbegränsade anställningar måste finnas. Dock måste vi medan allmän visstid är en realitet aktivt arbeta med frågan. Våra förtroendevalda måste återspegla den verklighet som existerar för en mycket stor grupp av vårt medlemsunderlag, och behöver medvetandegöras om frågans vikt för kollektivet som helhet. att en återkommande utbildningsdag inrättas med visstidsanställda, både medlemmar och presumtiva medlemmar, som målgrupp, i syfte att informera om rättigheter enligt lagstiftning och avtal. att ovan förslag ska genomföras senast under 2016 (avdelningen)/2017 (kongressen). Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motionerna F:8-F:10 I motion F:8: yrkas att det ska finnas en lättvariant av arbetsmiljö- och samverkansutbildning för alla medarbetare. I motion F:9 yrkas att alla medlemmar ska ha möjlighet att få gå en medlemsutbildning. I motion F:10 yrkas att en återkommande utbildningsdag inrättas med visstidsanställda, både medlemmar och presumtiva medlemmar, som målgrupp, i syfte att informera om rättigheter enligt lagstiftning och avtal och att ovan förslag ska genomföras senast under 2016 (avdelningen) och 2017 (kongressen). I motion F:8 påpekar motionären att det finns vissa förutsättningar för att ett bra arbetsmiljöarbete ska ske. Förbundsstyrelsen är mycket mån om att arbetet med arbetsmiljöfrågor fungerar väl på våra medlemmars arbetsplatser. Arbetsgivaren har ansvar för att samverkan, där den finns, fungerar enligt avtal. Arbetsgivaren ska ge medarbetarna de bästa förutsättningar för att vara delaktiga i samverkansarbetet på de olika nivåer som finns inom organisationen. 249

Förbundsstyrelsen håller med motionären i motion F:9 att det är mycket viktigt att alla medlemmar har möjlighet att gå en medlemsutbildning. LO har tillsammans med förbunden tagit fram ett material för medlemsutbildning och till det även ett processhandledarmaterial. Denna utbildning ska i första hand genomföras tvärfackligt. Den kan också genomföras förbundsvis men med risken att tappa det breda perspektivet som just tvärfackligheten ger. Innehållet i medlemsutbildningen ger deltagarna kunskaper om de fackliga idéer som bygger på det fackliga löftet. Dessutom får de grundläggande kunskaper om fackföreningens och förbundens mål, funktion och roll på arbetsmarkanden och i samhället. Medlemmen ska också ges möjligheten att förstå sin egen viktiga roll och delaktigheten i det fackliga arbetet. Utbildningen ska leda till att stärka deltagarnas kunskaper om det centrala kollektivavatlet och uppmuntra till att använda sina demokratiska rättigheter i den fackliga organisationen, på arbetsplatsen och i samhället. Medlemsutbildningar kan genomföras både för medlemmar och presumtiva medlemmar så som motionären vill i motion F:10. Utbildningarna vänder sig till alla medlemmar oavsett anställningsform. Det finns dock inget hinder att genomföra medlemsutbildningar riktade till särskilda grupper såsom visstidsanställda eller icke medlemmar. Däremot finns det ett värde i att alla oavsett anställningsform träffas i medlemsutbildningarna. Förbundsstyrelsen anser att det behöver genomföras fler medlemsutbildningar. En bred rekrytering till dessa utbildningar är viktigt för att säkerställa kunskapsbasen hos Kommunals medlemmar. Dessutom har Kommunal tagit fram flertalet helt nya material kring specifika frågor för våra yrkesgrupper. Det är samtalsmaterial som kan användas på olika sätt. Materialet går under samlingsnamnet Nu snackar vi. Materialet ger möjlighete till ökad kunskap för våra medlemmar. Materialet kan användas på många olika sätt till exempel på arbetsplatsträffen eller som en studiecirkel. Några exempel på materialen är: Nu snackar vi den svenska modellen Nu snackar vi din lön Nu snackar vi kollektivavtalet Nu snackar vi din arbetsmiljö Nu snackar vi semester. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motionerna F:8-F:9 besvarade samt att avslå motion F:10. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna F:8-F:10. Dagordningens punkt 18:6 - Svenska på arbetsplatsen Motionerna F:11-F:12 F:11 Behovet av stöd och hjälp i svenska på arbetsplatser Avdelning, sektion Askim, Frölunda, Högsbo, Kommunal Väst En tredjedel av Kommunals medlemmar är personer som har svenska som andra språk. Medlemmarna är anställda inom Kommunals avtalsområde. Språkutvecklingen går alldeles för långsam, vilket var och en dagligen kan se på sina arbetsplatser. Många av medlemmarna har gått SFI (Svenska för invandrare) i samband med sina permanenta uppehållstillstånd och fick anställning efter det. 250

Detta har sina konsekvenser för Kommunal som organisation, för goda språkkunskaper kan ge möjlighet att aktiv delta i den fackliga världen, samt ha god effekt för integrationen i samhället. Vi tycker att språksvårighet har ett direkt samband med detta. Vi tycker att det blir alltmer viktigare att ha möjlighet och rätt till språkutveckling i svenska på arbetsplatser. Ett bra exempel kan vara Yrkes-SFI (svenska för invandrare). att Kommunal ska verka för att medlemmarna ska få rätt till språkutveckling i svenska på sina arbetsplatser på arbetstid. F:12 Behov av stöd och hjälp i svenska arbetslivet Enskild medlem, sektion SU Östra, Kommunal Väst En tredjedel av Kommunals medlemmar är personer som har svenska som andra språk. Medlemmarna är anställda inom Kommunals avtalsområde. Språkutvecklingen går alldeles för långsam, vilket var och en kan se dagligen på sin arbetsplats. Många av medlemmarna som har gått SFI (Svenska för invandrare) i samband med sina permanenta uppehålltillstånd, fick anställning efter det. Detta har sina konsekvenser för Kommunal som organisation, för goda språkkunskaper kan ge möjlighet att aktivt delta på arbetsplatsen samt i den fackliga världen vilket ger goda effekter för integrationen i samhället. Språksvårighet har ett direkt samband för att nå framgång i yrkeslivet. Att ha möjlighet och rätt till språkutveckling i svenska på arbetsplatsen blir alltmer viktigt för Kommunals medlemmar. att Kommunal verkar för att medlemmar ska få rätt till språkutveckling i svenska på sina arbetsplatser på arbetstid, i någon form av yrkes-sfi. Utlåtande över motionerna F:11-F:12 I motionerna F:11-F:12 yrkas att Kommunal ska verka för att medlemmarna ska få rätt till språkutveckling i svenska på sina arbetsplatser på arbetstid. Möjligheten att få fördjupa sina språkliga kunskaper är oerhört centrala för att såväl kunna utvecklas i ett yrke som att integreras i det svenska samhället. Tyvärr ges inte alltid tid och möjlighet till fortsatt språkutveckling när individen fått en anställning. För att aktivt kunna bidra till produktionsökningar och undvika risken för allvarliga misstag, är det av yttersta vikt att språket fortsätter att utvecklas under anställningstiden. Ansvaret för att erbjuda möjligheter till fortsatt språkutveckling efter det att en anställning ingåtts bör i första hand åligga arbetsgivaren. Arbetsgivarens ansvar bör dock kompletteras med strukturer inom utbildningssystemet. Kommunal ser positivt på flera initiativ i frågan, exempelvis yrkes-sfi och språkombud. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motionerna F:11-F:12. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion F:11-F:12. 251

Dagordningens punkt 18:7 Utbildningsorganisation Motion F:13 F:13 Utbildningsorganisation inom Kommunal Enskild medlem, sektion Ale, Kommunal Väst Kommunal driver internutbildningen med ombudsmän, som i dag med mycket varierande pedagogisk förmåga utbildar förtroendevalda. Ofta upplevs utbildningen som väldig godtycklig, och jag ställer mig frågan om hur Kommunal kvalitetssäkrar utbildningar. Utbildningens standard avgörs av enskilda ombudsmän, inte av kunniga pedagoger. att Kommunal tar fram en riktig och kvalitetssäkrad utbildningsorganisation där utbildare ansvarar för all utbildning. Utlåtande över motion F:13 I motion F:13 yrkas att Kommunal tar fram en riktig och kvalitetssäkrad utbildningsorganisation där utbildare ansvarar för all utbildning. Förbundsstyrelsen tycker självklart att det är mycket viktigt att Kommunals utbildningsorganisation är kvalitetssäkrad och att kunskapen och kompetensen är hög på dem som utbildar. Kommunal har i dag ett standardiserat utbildningsmaterial och utbildningsplan för de förtroendevalda. Kommunal har funktionsutbildningar som till exempel Värdegrund, Arbetsplatsombudens grundutbildning och Arbetsrätt och förhållningssätt. Dessa utbildningar har tydliga direktiv på hur de ska genomföras och vilka kunskaper och kompetenser handledarna behöver ha. På detta vis kvalitetssäkras Kommunals utbildningsorganisation och kunskaperna blir likvärdiga i hela landet. Kommunal använder i dag LO:s ombudsmannautbildning. I utbildningen ingår pedagogik, lärande, studie- och lästeknik, kommunikation skriftligt och verbalt. Dessutom tränas man i att ge och ta emot feedback. I utbildningen ges man också i uppgift att redovisa sina arbeten inför grupper utifrån olika pedagogiska metoder. Ombudsmän som håller funktionsutbildningar har dessutom fått utbildning av förbundet som handledare. Avdelningarna prioriterar och fördelar ombudsmännens arbetsuppgifter så att deras kunskap och kompetens gynnar organisationen och medlemmarnas bästa. Förbundsstyrelsen konstaterar därför att ombudsmän som har den kunskap och kompetens som krävs för att vara handledare för Kommunals utbildningar även i fortsättningen är lämpliga att vara handledare. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion F:13 besvarad. Debatt I debatten deltog: Jan von Eichwald, Kommunal Väst Anki von Essen Walldén, Kommunal Stockholms län Mikael Claesson-Eriksson, förbundsstyrelsens föredragande 252

Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motion F:13. Yrkande av Jan von Eichwald och Anki von Essen Walldén om bifall till motion F:13. Yrkande av Mikael Claesson-Eriksson om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motion F:13. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion F:13. Dagordningens punkt 18:8 - Utökad språksatsning Motion F:14 F:14 Språksatsning i bransch privat förskola/skola Enskild medlem, sektion Majorna, Linné, Kommunal Väst I mitt fackliga uppdrag som RFO möter jag fler och fler medlemmar som arbetar på en internationell arbetsplats, till exempel privat förskola eller skola. Där är vanligtvis engelska språk nummer 1 på arbetstid, därefter kommer hemspråk på kanske andra eller tredje plats och därefter svenska. Om förbundet satsar på ett utökat utbud av information på engelska skulle detta bidra till att stärka våra medlemmars roll på arbetsplatsen, och Kommunal skulle bli ett modernt och mer attraktivt fackförbund. att förbundet verkar för en utökad språksatsning på engelska som vänder sig till bland annat våra medlemsgrupper som är anställda inom internationella företag såsom förskola/skola och att förbundet verkar för en större och mer omfattande språksatsning på hemsidan. Utlåtande över motion F:14 I motion F:14 yrkas att förbundet verkar för en utökad språksatsning på engelska som vänder sig till bland annat våra medlemsgrupper som är anställda inom internationella företag såsom förskola/skola, och att förbundet verkar för en större och mer omfattande språksatsning på hemsidan. Motionären beskriver att hen i sitt uppdrag som regionalt fackligt ombud möter allt fler medlemmar som arbetar på en internationell arbetsplats där engelska är det vanligaste språket på arbetstid, och där flera andra språk kommer före svenskan på arbetsplatsen. Det kan till exempel handla om förskolor eller skolor. Motionären beskriver även att det behövs en språksatsning på Kommunals hemsida för att fler ska kunna ta del av informationen, och för att stärka kommunals medlemmar. Kommunal skulle på så sätt bli ett modernare och mer attraktivt förbund. Kommunal arbetar med att aktiva språksatsningar kan och ska ske på arbetsplatsen, framför allt där vi vet att miljön är flerspråkig. Språksatsning är ett led i yrkesutvecklingen vilket är en viktig del i medlemmars vardag. Det bör vara aktuellt på alla arbetsplatser oavsett bransch i dagens mångkulturella samhälle. 253

På Kommunals hemsida finns redan i dag information om facket och Kommunal på andra språk än svenska. En generell kunskap är att man med metoden klarspråk (lättläst svenska) och engelska kommer väldigt långt. Kortare översatta texter om vad Kommunal är och hur man kommer i kontakt med Kommunal fyller därför främst funktionen att skapa en första kontakt/relation och uppmuntran till ytterligare kontakt för att få hjälp eller svar på sina frågor och funderingar. All information oberoende av språk kommuniceras via de kanaler och former som bedöms att bäst nå målgruppen, så även på Kommunals hemsida. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion F:14 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion F:14. DAGORDNINGENS PUNKT 23 Förbundsstyrelsens förslag till prioriteringar för en trovärdig välfärdspolitik och i samband därmed behandling av utlåtande över motioner Kongressordföranden: Jag föreslår följande arbetsordning under dagordningens punkt 23: Först föredras förslag till prioriteringar för en trovärdig välfärdspolitik och därefter debatteras desamma. Sedan avslutas debatten och förslaget bordläggs. Därefter hanteras alla motioner. När vi har fattat beslut om motionerna går vi vidare och fattar beslut om förslag till prioriteringar för en trovärdig välfärdspolitik. Beslut att godkänna den föreslagna arbetsordningen. Förslag till prioriteringar för en trovärdig välfärdspolitik Kristina Mårtensson och Torbjörn Dalin, förbundsstyrelsens föredraganden, föredrog förslag till prioriteringar för en trovärdig välfärdspolitik, och yrkade bifall till densamma. Torbjörn Dalin redogjorde för en del förändringar i rapporten. Debatt I debatten deltog: Torgny Handreck, Kommunal Skåne Johanna Svensson, Kommunal Vänerväst Annelie Nordström, förbundskontoret Kristina Mårtensson, förbundsstyrelsens föredragande Torbjörn Dalin, förbundsstyrelsens föredragande Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över välfärdspolitiska prioriteringar. Yrkande av Torbjörn Dalin om att tillföra text i femte stycket på sidan 3 i de välfärdspolitiska prioriteringarna: Full sysselsättning med goda villkor innebär bättre förutsättning för en generös, offentlig välfärd. Yrkande av Torbjörn Dalin om att tillföra text i sista stycket på sidan 6 i de välfärdspolitiska prioriteringarna: Åtgärderna ska inte leda till undanträngning av reguljära jobb och innefatta ekonomisk ersättning så att en arbetstid ordinarie personal använder för handledning kan ersättas. Yrkande av Torbjörn Dalin om att tillföra text under punkt 1 på sidan 16 i de välfärdspolitiska prioriteringarna: Personalen måste ha tillräcklig med tid och det måste finnas förutsättningar för kontinuitet och flexibilitet för att kunna utföra arbetsuppgiften. 254

Yrkande av Torbjörn Dalin om att tillföra text under punkt 2 på sidan 16 i de välfärdspolitiska prioriteringarna: Det kräver att de folkvalda politikerna ges möjlighet att ta större ansvar för välfärden genom större befogenheter i upphandlingar och beslutande kring etableringar av de verksamheter som vi gemensamt finansierar. Yrkande av Torbjörn Dalin om att stryka nionde punktsatsen på sidan 17 En ny styrning behöver ge utrymme för ett ökat politiskt ansvarstagande och ersätta den med: Ett ökat politiskt ansvarstagande som bygger på att välfärden ska vara gemensamt finansierad och gemensamt styrd samt att verka för att en non-profitprincip ska vara rådande inom vård, skola och omsorg. Yrkande av Torbjörn Dalin om att godkänna de välfärdspolitiska prioriteringarna med ovanstående justeringar. Yrkande av Torgny Handreck och Johanna Svensson om bifall till förbundsstyrelsens justerade förslag till välfärdspolitiska prioriteringar. Dagordningens punkt 23 K Samhällspolitiska och allmänpolitiska frågor Dagordningens punkt 23:1 - Alternativa behandlingsmetoder Motionerna K:1-K:2 K:1 Alternativa behandlingsmetoder Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst Då det allmänna högkostnadsskyddet inom sjukvården inte innefattar alternativa behandlingsmetoder, trots att många anser sig hjälpta av dem, vore det önskvärt att detta kunde ersättas i den kollektiva försäkringen eftersom det förbättrar möjligheterna att snabbare återgå i arbete. Med alternativa behandlingsmetoder menar jag exempelvis naprapat och osteopatbehandlingar. att Kommunal arbetar för att alternativa behandlingsmetoder innefattas av det allmänna högkostnadsskyddet. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen K:2 Allmänna sjukvårdsystemet Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst För att förbättra sjukvårdssystemet och hjälpa människor med att snabbare kunna återgå till arbete, samt att må bättre, anser jag att alternativa behandlingar borde ingå i högkostnadsskyddet (exempelvis naprapat och osteopatbehandlingar). Det ska inte vara en klassfråga om huruvida man har råd till dessa behandlingar eller inte. att Kommunal som organisation arbetar för att alternativa behandlingsmetoder ska ingå i högkostnadsskyddet. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motionerna K:1-K:2 I motionerna K:1-K:2 yrkas att Kommunal ska arbeta för att alternativa behandlingsmetoder inkluderas i högkostnadsskyddet. 255

En viktig del för att skapa legitimitet för och trovärdighet i det offentligt finansierade sjukvårdssystemet är att de behandlingar och mediciner som subventioneras är evidensbaserade. Evidensbasering innebär att beslut om insatser utgår ifrån professionell expertis, bästa tillgängliga kunskap och den enskildes situation och erfarenheter. För att inte riskera människors inbetalningsvilja via skattesedeln behövs ramar för systemets generositet. Naprapatbehandlingar som motionärerna hänvisar till som alternativ behandlingsmetod ingår i dag i högkostnadsskyddet förutsatt att en läkare remitterat en person för naprapatbehandling. Då remitteras personen till en legitimerad naprapat som verkar på en vårdenhet, exempelvis en specialistläkarmottagning, som har ett vårdavtal med det aktuella landstinget. Därutöver är det möjligt att söka sig till naprapater eller osteopater privat, på egen bekostnad. Det finns i dag problem med aktörer som utger sig för att vara fysioterapeuter (tidigare kallat sjukgymnast) av olika slag, men som inte erhåller legitimation eller godkännande från Socialstyrelsen. Liknande problematik med avsaknad av evidensbasering och professionell prövning gäller andra alternativa behandlingsmetoder som därför inte ingår i högkostnadsskyddet, som healing, aromaterapi och naturläkemedel med flera. Förbundsstyrelsen menar att det inte är eftersträvansvärt att vidga högkostnadsskyddet på ett sätt som skapar risk för subventionering av oseriösa aktörer och att behovsprövningen av vården sätts ur spel. Kriterierna i högkostnadsskyddet är till för att säkerställa att statliga skattemedel går till evidensbaserad vård eller läkemedel som legitimerad sjukvårdspersonal bedömer att den enskilda är i behov av. I stället bör Kommunal verka för en bättre hälsa för medlemmarna bland annat genom en bättre friskvårdspeng och för att arbetsgivare tar sitt rehabiliteringsansvar. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motionerna K:1-K:2. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna K:1-K:2. Dagordningens punkt 23:2 - Avdragsrätt för medlemsavgift Motion K:3 K:3 Avdragsrätt för fackavgift Sektion, sektion Mora Hälso Sjukvård, Kommunal Bergslagen Den borgerliga regeringen har under den mandatperiod som de haft makten genomfört försämringar för löntagarna. En sådan är avdragsrätten för medlemsavgiften till fackföreningen och a-kassan. att Kommunal driver frågan om återinförande av avdragsrätten för medlemsavgiften till fackföreningen och a-kasseavgiften snarast. Utlåtande över motion K:3 I motion K:3 yrkas att Kommunal driver frågan om återinförande av avdragsrätten för medlemsavgiften till fackföreningen och a-kasseavgiften snarast. Ett av de första beslut som den borgerliga regeringen tog när de kom till makten efter valet 2006 var att slopa skattereduktionen för avgift till fackförening och a-kassa. Kvar blev dock möjligheten för företag och företagare att dra av sin medlemsavgift till arbetsgivarorganisationer. 256

Förbundsstyrelsen anser att en återinförd skatterabatt på avgifterna skulle bidra till en likabehandling av parterna på arbetsmarknaden. Dessutom skulle ett återinförande av skattereduktionerna också kunna bidra till att fler ansluter sig till ett fackförbund och arbetslöshetsförsäkringen. Detta är ett krav som vi gemensamt inom LO jobbar för. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion K:3. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion K:3. Dagordningens punkt 23:3 Bemanningsföretag Motionerna K:4-K:6 K:4 Motarbeta bemanningsföretag Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland I dagsläget är det väldigt populärt att företagen använder sig av bemanningsföretag för att lösa sina personalrekryteringar. Man förstår arbetsgivarna, det är lätt att både sparka och anställa personal. Men detta skapar bara en orolig arbetsmarknad, och framför allt en väldigt orolig tillvaro för arbetstagarna. När antalet platsannonser som styrs av dessa bemanningsföretag nästan är hälften till antal, då är något fel. Vart är vi på väg? För till viket pris ska denna valfrihet finnas till för arbetsgivarna? De som förlorar på det här systemet är arbetstagarna. att Kommunal arbetar fram en strategi som motarbetar dessa bemanningsföretag och att Kommunal påverkar Socialdemokraterna och politiker i allmänhet i den mån att det blir svårare för företagen att rekrytera via bemanningsföretagen. K:5 Förbjud bemanningsföretag Enskild medlem, sektion Varberg, Kommunal Sydväst Bemanningsföretag innebär otrygg anställning och sämre villkor än tillsvidareanställning. Vi vill ha trygga anställningsformer och att alla på arbetsplatsen jobbar under samma villkor. Bemanningsföretag är ett hot mot sammanhållning och facklig verksamhet. att Kommunal verkar för att bemanningsföretag ska förbjudas. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen K:6 Rätt till trygga anställningar förbjud bemanningsföretag Enskild medlem, sektion Spårvägen Trafik och Teknik, Kommunal Väst Under de senaste 25 åren har den svenska arbetsmarknaden förändrats. Rättighet och förhållanden som uppfattas som givna har visat sig tillfälliga och flyktiga. Under förra seklet tillkämpade sig arbetarklassen genom fackföreningsrörelse och sina politiska företrädare en allt starkare ställning i samhället. 257

Denna för oss i huvudsak positiva utveckling bröts definitivt under krisåren på 1990-talet då kapitalet började röja undan alla hinder som stod i vägen för ökade vinster. I samhällstoppen fanns en samsyn om att arbetsmarknadens lagar och regler ska anpassas efter direktörernas krav. Denna samsyn ledde bland annat till att regeringen Bildt i det tidiga nittiotalet rev upp förbudet mot bemanningsföretag och inrättandet av privata arbetsförmedlingar var åter en verklighet. Det som tidigare varit förbjudet. Efter drygt tjugo år med bemanningsföretag kan vi konstatera att detta har resulterat i en förskjutning till företagsägarnas fördel på den svenska arbetsmarknaden. Situationen är mångbottnad och frågan gäller inte enbart behovet av rörligare arbetskraft, utan även en ambition från arbetsgivarna hos arbetsköparna att skapa otrygghet hos den enskilde arbetaren till sin egen fördel. En för oss negativ effekt av detta är den individualisering av kollektivet som blir resultatet. Den fackliga aktiviteten slås sönder när allt fler anställda saknar en fast arbetsplats med en facklig organisation som försvarar deras intressen. Ett godtycke hos företagen sprids när den fackliga organiseringen blir allt svagare. För vem vågar kämpa och ställa krav när försörjningen står på spel? Runt om i landet finns en opinion mot behandlingen av bemanningsanställda. Bland fackliga grundorganisationer och medlemmar finns krav på ett återinförande av förbudet mot bemanningsföretag. Vi delar den uppfattningen och menar att även Kommunal ska ansluta sig till denna. att Kommunals kongress ställer sig bakom kraven "Rätt till trygga anställningar förbjud bemanningsföretag". Utlåtande över motionerna K:4-K:6 I motion K:4 yrkas att Kommunal arbetar fram en strategi som motarbetar dessa bemanningsföretag, och att Kommunal påverkar Socialdemokraterna och politiker i allmänhet i den mån att det blir svårare för företagen att rekrytera via bemanningsföretagen. I motion K:5 yrkas att Kommunal verkar för att bemanningsföretag ska förbjudas. I motion K:6 yrkas att Kommunals kongress ställer sig bakom kraven Rätt till trygga anställningar förbjud bemanningsföretag. I motionerna yrkas att Kommunal på olika sätt ska verka för att motarbeta bemanningsföretag, ytterst genom att dessa förbjuds. Som skäl anförs bland annat att bemanningsbranschen har en negativ påverkan på arbetsmarknaden som helhet och att bemanningsföretagen bidrar till att splittra arbetstagarna och därmed förskjuta makten på arbetsmarknaden till företagsägarnas fördel. Vidare anges att bemanningsföretag innebär otrygga anställningar och sämre villkor än tillsvidareanställningar. Bemanningsföretag och inhyrning av arbetskraft blev inte tillåtet på svensk arbetsmarknad förrän 1992. I lagen fanns då ett antal begränsningar för när och hur in- och uthyrning fick ske. Bland annat framgick att inhyrning endast fick ske när det föranleddes av ett tillfälligt behov av extra arbetskraft samt att en enskild arbetstagare bara fick hyras ut under sammanlagt högst fyra månader. Genom lagändringar och praxis från Arbetsdomstolen har dessa begränsningar succesivt tagits bort och det finns i dag inte längre några lagliga begränsningar för hur bemanningsföretag kan användas. År 2014 arbetade cirka 70 000 årsanställda i bemanningsföretag. Dessa företag var verksamma i en mängd olika branscher där också användningen av inhyrd personal såg mycket olika ut. De skilda omständigheterna innebär att den fackliga strategin avseende bemanningsföretagen också måste skilja sig åt beroende på bransch och förutsättningar. Utgångspunkten för det fackliga arbetet måste alltid vara kollektivavtalet och medlemsvärvning. Då bemanningsföretagen är verksamma i flera branscher tecknar LO sedan år 2000 också det branschgemensamma bemanningsavtalet som komplement till de förbundsvisa avtalen. 258

Förbundsstyrelsen bedömer det inte som en framgångsrik väg att verka för ett enhetligt förbud i samtliga branscher där det i dag används bemanningsföretag. Däremot behöver arbetet med bemanningsföretagen och med regler kring inhyrning av arbetskraft intensifieras, både inom LO och inom vårt eget förbund. För LO handlar det främst om att organisationsgraden inom bemanningsavtalet behöver öka. Kommunal kommer därför att verka för att LO:s arbete med att organisera de anställda inom bemanningsföretagen ska få högre prioritet än i dag. För våra egna branscher ska vi arbeta för att arbetsgivarna som huvudregel ska bedriva sin verksamhet med egen, tillsvidarenanställd personal. Inhyrd arbetskraft ska inte användas annat än som komplement vid tillfälliga arbetstoppar och ska inte tillåtas bli en permanent del av verksamheten. Vi måste här vara vaksamma på vad som är entreprenad och vad som är inhyrning och vara beredda att vid behov använda våra möjligheter till fackligt veto enligt MBL. Att påverka politiker som arbetsgivare är en central del i detta. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion K:4 andra att-satsen samt att avslå motionerna K:4 första att-satsen och K:5-K:6. Debatt I debatten deltog: Christine Marttila, Kommunal Väst Oskar Taxén, förbundsstyrelsens föredragande Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna K:4-K:6. Yrkande av Christine Marttila om bifall till motion K:6. Yrkande av Oskar Taxén om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna K:4-K:6. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna K:4-K:6. Dagordningens punkt 23:4 - Bidrag till glasögon Motionerna K:7-K:8 K:7 Bidrag till glasögon Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Allt mer information går från arbetsgivaren via mobiler och datorer. att Kommunal verkar för att arbetsgivaren ska ge bidrag till glasögon. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen K:8 Bidrag till glasögon Enskild medlem, sektion Västerås Hälso Sjukvård, Kommunal Bergslagen Vi inom Kommunal borde ha någon form av bidrag till glasögon, detta för att det är en klassfråga. 259

att förbundet verkar för bidrag till glasögon. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motionerna K:7-K:8 I motion K:7 yrkas att Kommunal verkar för att arbetsgivaren ska ge bidrag till glasögon, och i motion K:8 yrkas att förbundet verkar för bidrag till glasögon Motionären lyfter att allt mer information från arbetsgivaren går via mobiler eller datorer, och att Kommunal då ska verka för att arbetsgivaren ska ge bidrag till glasögon samt att det ska finnas ett bidrag till glasögon då det är en klassfråga. Enligt lagen ska arbetsgivaren ha rutiner för att erbjuda alla som normalt arbetar vid bildskärm mer än en timme per dag en synundersökning. Synundersökningen för datorarbete ska arbetsgivaren stå för. Arbetsgivaren kan sätta en kostnadsgräns för bågarna. Däremot går det inte att sätta en kostnadsgräns för själva glasen, eftersom den kostnaden beror på vilken typ av korrektionsglas som är nödvändiga för en person i ett visst bildskärmsarbete. Bildskärmsglasögon är i likhet med andra arbetsglasögon ett arbetsredskap som tillhör arbetsgivaren. I dagsläget räknas inte mobiler som datorer, vilket en mobil till stor del är i dag. Precis som motionären framhåller är det för många ett arbetsredskap som förutsätter en skarp syn, varför det vore logiskt att lagen ändras så att mobiltelefon likställs vid bildskärm. Kommunal bör verka för en sådan ändring av lagen. Motionären föreslår också att det ska finnas bidrag till glasögon då det är en klassfråga. Det är därför mycket positivt att regeringen beslutat om bidrag för kostnad för glasögon eller kontaktlinser till barn och unga som trädde i kraft den 1 mars 2016. Att ge bidrag för glasögon till barn möjliggöra för barn, oavsett bakgrund eller funktionsförmåga, att kunna delta på lika villkor i såväl skola som på fritiden. Det bidrar till att barn och unga kan leva och växa upp under goda förhållanden, vilket är en avgörande fråga ur ett klassperspektiv. Att utvidga bidrag till glasögon att också gälla vuxna är i dagsläget svårt att prioritera, varför det inte bör drivas av Kommunal. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion K:7 besvarad samt att avslå motion K:8. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna K:7-K:8. Dagordningens punkt 23:5 - Bättre för brukar Motion K:9 K:9 Bättre för brukare Enskild medlem, sektion Borlänge, Kommunal Bergslagen Jag vill att det blir tillåtet hos kommunala boenden att få använda bälte till brukare som riskerar att falla ur rullstol. Jag vill att läkare skriver intyg tillsammans med anhöriga. 260

att det ska bli tryggare och säkrare för de boende. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion K:9 I motion K:9 yrkas att det ska bli tillåtet att på kommunala äldreboenden använda bälte till brukare som riskerar att falla ur sin rullstol. Dessa ska förskrivas av läkare. Motionären yrkar därför att det ska bli tryggare och säkrare för de boende. Frågan om bältesanvändning i äldreomsorgen är en aktuell och laddad fråga. Att användningen av bälten är begränsad hänger samman med risken för att äldre utsätts för tvång, vilket inte är tillåtet inom äldreomsorgen. Trots att det inte är tillåtet visar undersökningar att det är relativt vanligt att hjälpmedel som ska stötta den enskilde, blir redskap för olika former av begränsningar. Kommunal anser att användningen av hjälpmedel i dessa sammanhang ska regleras i lag. Det för att vägleda personalen och att säkerställa att hjälpmedel inte används på ett sätt som kan skada den enskilde. Ett exempel på att förhindra slentrianmässig användning, som också motionären tar upp, är att bältesanvändningen förskrivs av läkare. Frågan måste dock sättas i ett större sammanhang och inte bara fokusera på en typ av hjälpmedel i en specifik situation. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion K:9. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionk:9. Dagordningens punkt 23:6 - Ersättning för vård av sjukt barn Motion K:10 K:10 Samma ersättning från försäkringskassan vid vård av sjukt barn och föräldrapenning som vid semester Enskild medlem, sektion Sydost, Kommunal Öst I dag dras det 1,40 procent för alla när man är hemma för vård av barn eller föräldrapenning. Vid semester dras 1,0 procent av lönen. Vi anser att det ska dras samma avdrag oavsett om man har vård av barn eller föräldrapenning som vid semester. att ändra procentsatsen så att den blir lika som vid semester. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion K:10 I motion K:10 yrkas att ändra procentsatsen så att den blir lika som vid semester. Motionären lyfter att det idag dras 1,4 procent när man är hemma för till exempel vård av barn, men vid semester dras 1 procent. 1,0 och 1,4 är kvoter för att räkna frånvaro. Förslaget från motionären är att det ska dras samma avdrag oavsett om det gäller vård av barn eller semester. 261

Kommunal tolkar att andemeningen i motionen är att lönebortfallet är för stort för att vara hemma för vård av barn eller föräldrapenning jämfört med semester. Men att ändra till avdraget 1 vid vård av barn/föräldrapenning skulle innebära att arbetstagaren skulle få mer i inkomst vid vård av barn/ föräldrapenning än när arbetstagaren är i tjänst. 1,4 är den kvot som motsvarar det verkliga avdraget för arbetstagare som arbetar femdagarsvecka och innehar månadslön. Kvoten 1,4 är ett löneavdrag och kan inte sammanblandas med semesterkvoten, som är ett avdrag för ledighet när arbetstagaren har semester. Det kan inte vara rimligt att det ska utgå en högre ersättning vid frånvaro från arbetet, varför förbundsstyrelsen föreslår att avslå motionen. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion K:10. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion K:10. Dagordningens punkt 23:7 - Facklig-politisk samverkan Motion K: 11 K:11 Fortsätt med den facklig-politiska samverkan Enskild medlem, sektion Umeå, Kommunal Västerbotten Den 23 april 1889 bildades Socialdemokratiska Arbetarepartiet på en konstituerande kongress bestående mestadels av representanter från olika fackliga organisationer. Det var en tid då arbetarna saknade rättigheter som vi i dag kan anse vara självklara: rätt att rösta, semester, inkomstrelaterad pension med mera. Arbetarna jobbade sex dagar i veckan och det var väldigt långa arbetsdagar. Såväl fattigdom som barnarbete var utbredda företeelser. Det var i ett sådant läge som fackföreningarna förstod att det inte räckte med att förhandla med arbetsgivarna. För att kunna förbättra arbetarnas villkor behövdes även ett arbetarparti, som kunde driva en politik ämnad åt att skapa ett klasslöst samhälle där alla människor är lika värda. Ett samhälle som styrs demokratiskt utifrån människornas behov snarare än privata företags vinstintressen. Med ett sådant parti fick även fackföreningarna en chans att via politiska beslut få igenom det som arbetsgivarna inte gick med på vid förhandlingsbordet. På den här tiden så var det alltså en självklarhet att som fackföreningsmedlem även gå med i Socialdemokraterna. I dag ser verkligheten annorlunda ut. Fortfarande är Socialdemokraterna det enskilt största partiet bland LO-förbundens medlemmar. Men vid det senaste riksdagsvalet röstade enbart 51 procent av medlemmarna på S. Frågan är då berättigad om LO-förbunden fortfarande ska stödja Socialdemokraterna. Nu har vi levt med en borgerlig regering de senaste åtta åren och det är tydligt hur detta har påverkat folkflertalet i allmänhet och LO-förbundens medlemmar i synnerhet. Den Moderatledda regeringen har nedmonterat mycket av de välfärdsinstitutioner som Socialdemokraterna byggt upp. Lagen om anställningsskydd har förändrats för att underlätta för arbetsgivare att kunna ta in vikarie efter vikarie i flera års tid och slippa tillsvidareanställa. Regeringen har även genomfört generella lönesänkningar genom att skära ner i a-kassan och sjukförsäkringen, då ersättning från dessa är pengar som vi avstått i löneökning för att kunna få tillbaka i händelse av arbetslöshet och sjukdom. Omfattande skattesänkningar har lett till nedskärningar inom välfärdssektorn som innebär sämre tillgång och kvalitet inom skolan, vård och omsorg. Med sämre service ökar efterfrågan på privata alternativ, vilket inte alla har råd med. Denna utveckling leder oss till ett samhälle där välfärd fördelas efter plånbok i stället för efter behov. 262

I dag, precis som för 126 år sen, behöver arbetarnas fackföreningar alltså kämpa för en socialistisk politik. Frågan är då om det måste göras genom att stödja ett specifikt parti. Fackföreningar för akademiker och tjänstemän driver ett politiskt arbete utan att binda sig till något specifikt parti. De står för det mesta som LO-förbunden också står för och bedriver ett viktigt opinionsbildningsarbete. Men alla de reformer som vi fått igenom i den riktningen, som rätt till fem veckors semester, inkomstrelaterad pension, rätt att vara sjukskriven från jobbet, offentligt finansierad skola, vård och omsorg, rätt till studieledighet från arbetet med mera, har vi fått för att Socialdemokraterna suttit vid makten. Detta hade de inte kunnat göra utan en stark fackföreningsrörelse som stått bakom dem. Med LO:s stöd till Socialdemokraterna följer också inflytande. En partipolitiskt neutral fackföreningsrörelse är en fackföreningsrörelse som avsäger sig inflytande i Sveriges största arbetareparti, och öppnar dörren för andra krafter att gå in i partiet och driva det i en annan riktning. Bakom denna dörr finns det privata näringslivet. Oavsett om fackföreningsrörelsen fortsätter med sin samverkan med Socialdemokraterna eller inte, så är en sak säker. Vår motpart, arbetsgivarorganisationerna, driver valrörelse åt borgerligheten. LO:s fackliga-politiska samverkan med Socialdemokraterna utgör en motvikt till detta. Försvinner denna motvikt, så ändras balansen i vågen. Denna facklig-politiska samverkan är således lika nödvändig i dag som den var för 126 år sen. att Kommunal fortsätter att ha facklig-politisk samverkan med Socialdemokraterna. Utlåtande över motion K:11 I motion K: 11 yrkas att Kommunal fortsätter att ha facklig-politisk samverkan med Socialdemokraterna. Motionären beskriver historien bakom Socialdemokraternas och Kommunals samverkan i över hundra år. Kommunal och andra LO-förbund såg tidigt ett värde i att samverka för att få igenom sina politiska krav. I Kommunals facklig-politiska plan 2015-2018, som beslutades av förbundsstyrelsen 2014, beskrivs varför Kommunal vill samarbeta med Socialdemokraterna. Det finns en historisk bakgrund och en gemensam värdegrund. Men det är också viktigt att kunna se värdet av samverkan i nutid och framtid. Båda strävar efter ett jämlikt samhälle vilket är den viktigaste grunden för samverkan. Samtidigt är det viktigt att påpeka att Kommunal är en facklig organisation, inte ett politiskt parti. I allt Kommunal gör innebär det att bevaka och utveckla medlemmarnas villkor och möjligheter. Därför måste det finnas en ömsesidig respekt för våra olika roller. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion K:11. Debatt I debatten deltog: Joakim Bernhardsson, Kommunal Väst att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion K:11. 263

Dagordningens punkt 23:8 - FAS 3 Motion K:12 K:12 FAS 3 Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst Ett stort orosmoment för arbetslösa är att hamna i FAS 3. FAS 3 är även ett hot mot den allmänna löneutvecklingen då man blir tvingad till att sänka sina lönekrav för att få ett arbete. I dag utför FAS 3-are arbete som skulle ha varit utfört av anställd personal med kollektivavtalade löner. Kommunal måste börja skrika om denna orättvisa! att Kommunal som organisation arbetar för att avskaffa FAS 3, att Kommunal som organisation upplyser mer om vad FAS 3 kan innebära för alla arbetstagare och att Kommunal som organisation informerar och upplyser människor att dagens arbetslösa inte är lata "bidragstagare", det kan hända vem som helst. Motionens första att-sats bifalles av sektionen. Motionens andra att-sats avslås av sektionen. Motionens tredje att-sats avslås av sektionen. Motionens första att-sats bifalles av avdelningen. Motionens andra att-sats avslås av avdelningen. Motionens tredje att-sats avslås av avdelningen. Utlåtande över motion K:12 I motion K:12 yrkas att Kommunal som organisation ska arbetar för att avskaffa FAS 3, att Kommunal som organisation upplyser mer om vad FAS 3 kan innebära för all arbetstagare och att Kommunal som organisation informerar och upplyser människor att dagens arbetslösa inte är lata bidragstagare, det kan hända vem som helst. Motionären lyfter FAS 3 i Arbetslöshetsförsäkringen, dess konekvenser och att den bör avskaffas. Sysselsättningsfasen, FAS 3, var fram till den 1 februari 2016 den tredje och sista fasen inom jobb- och utvecklingsgarantin, ett program som riktar sig till långtidsarbetslösa. Regeringen har nu beslutat att en avveckling av sysselsättningsplatserna kommer att ske succesivt fram till den 31 januari 2018. Inga nya personer kommer att anvisas till FAS 3. FAS 3 innebar att arbetsökande huvudsakligen skulle ha en sysselsättningsplats hos en arbetsgivare då möjligheten till att ta del av andra arbetsmarknadspolitiska program var begränsade. Det fanns stora problem med FAS 3 och Kommunal har därför tillsammans med LO massivt protesterat för att ta bort FAS 3. Förbundsstyrelsen anser därför att det är mycket positivt att en avveckling av sysselsättningsfasen nu sker och att inga fler kommer anvisas dit. Jobb- och utvecklingsgarantin infördes av den tidigare borgliga regeringen 2007 och delades in i tre faser. Själva programmet kommer i fortsättningen finnas kvar men sysselsättningsfasen och den övriga fasdelningen kommer att avvecklas. Regeringen gör också andra förändringar i programmet. Syftet med förändringarna är att minska långtidsarbetslösheten genom att arbetssökande i högre utsträckning ska få stöd utifrån individuella behov och förutsättningar. Individens behov och den arbetsmarknadspolitiska bedömningen ska styra vilka insatser som ges den arbetssökande. I stället för sysselsättningsfasen kommer regeringen bland annat göra det möjligt att studera yrkesinriktade eller studiemotiverande kurser på folkhögskola, införa möjlighet till deltidsstudier vid sidan av deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin, förlänga möjlighet till SFI och arbetsträning samt subventionera extratjänster inom välfärden. Att insatserna individanpassas och att möjligheterna till kompetenshöjande insatser ökar är något som förbundsstyrelsen ser som positivt. 264

Förbundsstyrelsen håller med motionären om att arbetslöshet är något som kan hända vem som helst och arbetslösa inte är lata bidragstagare. De allra flesta människor vill ha ett jobb. Arbetslösheten ska ses som ansvar för hela samhället, och inte som ett individproblem. För att minska arbetslösheten och dess negativa konsekvenser är det viktigt med en välfungerande arbetslöshetsförsäkring, att matchningen på arbetsmarknaden fungerar och att de arbetsmarknadspolitiska programmen är av hög kvalitet. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion K:12 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion K:12. Dagordningens punkt 23:9 - Fler demensboenden Motion K:13 K:13 Öppna fler demensboenden i kommunen Enskild medlem, sektion Rättvik, Kommunal Bergslagen I dag blandas de friska, dementa och psykiskt sjuka med olika behov på samma boende. De olika kategorierna kräver vitt skilda bemanningskrav. Det innebär att mestadels så är arbetsplatsen underbemannad utifrån det enskilda vårdbehovet. att Kommunal verkar för att blandboenden minskas. Motionen avslås av sektionen Utlåtande över motion K:13 I motion K:13 yrkas att äldre ska ha rätt till bättre boenden. Motionären anser att det är problematiskt att äldre med olika behov, såsom psykiskt sjuka, dementa och friska, blandas på äldreboenden. Olika grupper av äldre kräver olika bemanning. När äldre blandas leder det till att det blir svårt att tillgodose de individuella behoven. Motionären yrkar därför på att Kommunal verkar för att blandboenden minskas. Kommunal instämmer i motionärens problembeskrivning. Äldre med olika behov och som befinner sig under olika faser av åldrandet ska inte bo på samma boenden om det påverkar vården och omsorgens kvalitet. Problematiken tas upp i rapporten Skäligt är inte gott nog en rapport om äldres boende. I samma rapport finns också ett krav på att äldreboendena behöver individanpassas. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion K:13. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion K:13. 265

Dagordningens punkt 23:10 - Fri sjukvård Motion K:14 K:14 Fri sjukvård Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Jag anser att alla människor ska kunna få tillgång till gratis sjukvård. Jag tror även att det skulle göra att sjukskrivningarna minskar då folk väntar alldeles för länge med att gå till läkaren. att Kommunal verkar för fri sjukvård. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion K:14 I motion K:14 yrkas att Kommunal ska verka för fri sjukvård, det vill säga avgiftsfrihet inom hela sjukvårdssystemet. Sverige har i internationell jämförelse mycket låga egenavgifter inom hälso- och sjukvården. Knappt två procent av hälso- och sjukvårdens nettokostnader täcks av patientavgifter. Vidare täcker högkostnadsskyddet stora delar av kostnaden för den enskilda, särskilt för patienter med stora vårdbehov. Principen bakom de låga patientavgifterna är att ekonomi aldrig ska vara ett hinder för den enskilda att söka vård när den behöver det. Samtidigt som subventioneringsgraden inte får vara så låg att den utgör ett hinder för den enskilda patienten, får den heller inte vara så hög att personer söker vård i onödan. Skälet till att det finns patientavgifter är inte i första hand att det är en stor intäkt för sjukvården, utan det är lika mycket ett styrmedel för att förhindra överkonsumtion. Detta kan uppfattas som ett mindre problem, men överkonsumtion av vård innebär en minskad resurseffektivitet. Sjukvårdens resurser är begränsade och personalens insatser ska riktas till dem som bäst behöver dem. Patientavgifter har också ett symboliskt värde i att signalera att den tjänst som utförs kräver både professionell kompetens och material. Därför menar förbundsstyrelsen att en helt avgiftsfri sjukvård inte är önskvärd, men att det är viktigt att Kommunal bevakar att trösklarna till vård och läkemedel även fortsättningsvis är så låga som möjligt. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion K:14. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion K:14. Dagordningens punkt 23:11 Friår Motionerna K:15-K:16 K:15 Ta tillbaka friåret Medlemsmöte, sektion Rättvik, Kommunal Bergslagen För att nu anställda ska kunna få andrum och återhämtning i sin anställning, och att andra ska få chans att prova och få jobba i vården, så är återinförandet av friåret en bra möjlighet. 266

att förbundet verkar för att friåret återinförs. Motionen avslås av avdelningen K:16 Att rätten till friåret införs igen Enskild medlem, sektion Sydost, Kommunal Öst Vi anser att friåret ska komma tillbaka. Dels för att varje individ själv ska kunna välja om man vill ha det, och dels att få in ny personal i våra yrken. att friåret införs igen. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motionerna K:15-K:16 I motion K:15 och K:16 yrkas att förbundet ska verka för att friåret införs. Friår bedrevs som en försöksverksamhet i tolv kommuner under perioden den 1 februari 2002 till den 31 december 2004. Den 1 januari 2005 infördes friåret i hela landet och gavs en tydligare arbetsmarknadspolitisk inriktning. Detta innebar att i första hand skulle sökande med svag ställning på arbetsmarknaden föreslås som vikarie för den som sökte friårsledigt. Friåret omfattade cirka 12 000 platser och kostnaden var cirka 2 miljarder kronor per år. Efter regeringsskiftet 2006 togs friåret bort. Insatsen innebar att en person, som hade arbetat minst två år, fick ledigt i mellan tre och tolv månader samtidigt som en arbetslös person fick anställning som vikarie. Under friåret fick individen en ersättning motsvarande 85 procent av dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen. Friåret hade två huvudsakliga syften, dels att erbjuda anställda en möjlighet till rekreation, kompetenshöjning eller start av eget företag, dels att erbjuda arbetslösa en möjlighet att stärka sin ställning på arbetsmarknaden genom de tillfälliga arbeten som uppstod när de anställda var friårslediga. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, genomförde år 2005 en utvärdering av försöksverksamheten. IFAU kom fram till att det inte fanns något stöd för att sjukfrånvaron minskade efter friårsledigheten. Friårsledighet hade dessutom en negativ effekt på framtida lön: de som varit friårslediga tjänade i genomsnitt ungefär 3 procent mindre per månad ett år efter ledigheten i jämförelse med vad de skulle ha tjänat om de inte hade varit friårslediga. En annan effekt var att vikarierna hade stärkt sin ställning på arbetsmarknaden och minskat tiden i arbetslöshet och i program. Men problemet var att vikarierna ofta redan innan stod nära arbetsmarknaden. Även Arbetslivsinstitutet, ALI, genomförde år 2005 en utvärdering av försöksverksamheten, men utifrån upplevd hälsa och livskvalitet. Inte oväntat gav friåret flera positiva hälsorelaterade förändringar bland de lediga. Men även att få ett arbete, om än som vikarie men som man vet att man får behålla under en längre tid, leder till positiva hälsorelaterade förändringar och inte minst till få hälsorelaterade försämringar. Såväl IFAU och ALI:s utvärderingar handlade om försöksverksamheten. När friåret blev nationellt ökade dock fokus på att rekrytera vikarier bland arbetssökande som stod längre bort från arbetsmarknaden. Tyvärr känner vi inte till några utvärderingar utifrån dessa regelförändringar. 267

Förbundsstyrelsen anser att det i dagsläget inte är rimligt att prioritera ett återinförande av friåret. Det finns ett stort behov av mer personal inom vården och omsorgen för att skapa förutsättningar till goda arbetsvillkor, en bra psykisk och fysisk arbetsmiljö för de anställda samt en bättre kvalitet i arbetet och i välfärdstjänsterna. Skatteintäkterna bör i stället användas till att förbättra anställningsvillkoren och öka bemanningen inom välfärden. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motionerna K:15-K:16. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna K:15-K:16. Dagordningens punkt 23:12 - Högre ersättning vid sjukfrånvaro Motion K:17 K:17 Högre ersättning vid sjukfrånvaro Sektion, sektion Västervik, Kommunal Sydost Sjuknärvaro är ett stort problem bland våra medlemmar. Ett vanligt skäl att arbeta fast man är sjuk och borde vara sjukskriven är att man lever under knappa ekonomiska förutsättningar och försöker undvika den lägre inkomst som sjukförsäkringen innebär. Medlemmarnas hälsa och rehabilitering vid ohälsa måste få hög prioritet. Att ha en ekonomisk trygghet vid ohälsa är viktigt och underlättar ofta tillfrisknandet. att Kommunal ska arbeta för en sjukförsäkring som ger bättre ekonomisk trygghet vid sjukfrånvaro. Utlåtande över motion K:17 I motion K:17 yrkas att Kommunal ska arbeta för en sjukförsäkring som ger bättre ekonomisk trygghet vid sjukfrånvaro. Kommunal arbetar ständigt med att förbättra medlemmarnas ekonomiska trygghet vid ohälsa. Sjukförsäkringen måste bli en försäkring som garanterar den som drabbas av ohälsa ett rimligt och gott inkomstskydd. På nationell nivå är förbundet engagerat i att påverka riksdagens utformning av lagar och regler kring sjukförsäkringen. På lokal nivå har förbundet engagerade, intresserade och välutbildade försäkringsinformatörer som ger information om regelverk, och även stöttar medlemmarna vid sjukskrivning. Under de närmaste åren kommer riksdagen att få ta ställning till flera lagförslag kring sjukförsäkringen. En positiv utveckling är att kravet på ett borttagande av den bortre tidsgränsen nu är genomförd. Ytterligare lagförslag är att vänta. Många härrör från slutbetänkandet från den parlamentariska sjukförsäkringsutredningen. Kommunal deltog aktivt i framtagandet av LO:s yttrande. Där ingår bland annat ett krav på att riksdagen under mandatperioden höjer inkomsttaket till 10 prisbasbelopp och därefter säkerställer nivån genom att koppla inkomsttaket till löneutvecklingen. För att ge trygghet även till personer med fleråriga, dock inte nödvändigtvis livslånga sjukdomstillstånd, bör även sjukersättningen höjas. Det är orimligt att Sverige har vad som sannolikt är OECD-världens hårdaste kriterier för att bevilja sjukersättning. Förbundsstyrelsen instämmer i motionärens kritik av nuvarande brister i sjukförsäkringen. Det sker ett kontinuerligt informations- och påverkansarbete från olika nivåer i organisationen. Att förbättra och utveckla sjukförsäkringen tar tid. Alla delar av organisationen måste samverka för att nå framgång vid riksdagens beslut om lagar och förordningar om sjukförsäkringen. 268

Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion K:17 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion K:17. Dagordningens punkt 23:13 - Höjd ålder vid vård av barn Motion K:18 K:18 Höjd ålder vid vård av barn Medlemsmöte, sektion Rättvik, Kommunal Bergslagen I dag med nuvarande åldersgräns gällande vård av barn på tolv år gör att föräldrar hindras att ta hand om sina barn som är äldre än tolv år. Barn över tolv år behöver också sina föräldrar. att verka för att åldersgränsen på tolv år för vård av barn höjs. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion K:18 I motion K:18 yrkas att verka för att åldersgränsen på tolv år för vård av barn höjs. Barn över tolv år behöver också sina föräldrar. Motionären anser att åldersgränsen på tolv år för vård av barn (VAB) ska höjas då åldersgränsen gör att föräldrar hindras att ta hand om sina barn som är äldre än tolv år. I dag kan man få ersättning för vård av barn om barnet är mellan åtta månader och tolv år, då man stannar hemma från arbetet eller avstår från att söka arbete för att ta hand om sjukt barn. Man kan också få ersättning för att följa med vid till exempel läkarbesök. Antalet dagar är begränsade till 120 dagar per barn och år. Om man har ett allvarligt sjukt barn kan man få ersättning upp till 18 år och vid allvarlig sjukdom har båda föräldrarna rätt till ersättning för samma barn. Det finns också möjlighet till tillfällig föräldrapenning med läkarintyg om barnet blir sjukt och inte klarar sig själv. Möjligheten för vård av sjukt barn är en viktig förutsättning för föräldrars möjlighet att kunna kombinera barn och förvärvsarbete. Ersättningen för vård av barn är generös och vi gör bedömningen att höja åldern för rätt till ersättning vid vård av barn inte kan anses prioriterat i dag. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion K:18. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion K:18. 269

Dagordningens punkt 23:14 Karensavdrag Motionerna K:19-K:21 K:19 Karensdag viss procent av arbetstiden Enskild medlem, sektion Mora Hälso Sjukvård, Kommunal Bergslagen Karensdagen/natten vid sjukdom drabbar oss som jobbar natt väldigt hårt. Vi har färre och längre arbetspass. Vi får ca tio timmar i karens. Mitt förslag är att karensen ska vara viss procent av arbetstiden, samma procent för alla antingen man jobbar natt, dag, hel- eller deltid. Då borde det bli mer rättvist. att det ska vara rättvisare karensavdrag som inte drabbar nattpersonal så hårt. K:20 Karens Enskild medlem, sektion Malmö/Vård & omsorg, Kommunal Skåne Att bli sjuk kan drabba vem som helst och det kan drabba oss på olika sätt. Redan 2011 har Kommunal uppmärksammat hur orättvis karensdagen är och hur hårt det drabbar medlemmarna som jobbar på natten. Så här sa Annelie Nordström och Anna Hedborg: "På sjukhus, äldreboenden och som personliga assistenter arbetar många långa nattpass, oftast cirka 10 timmar, och många av dem är av olika skäl deltidsanställda, men koncentrade arbetspass. Och då inträffar något som knappast var avsett när karensdagen infördes. Eftersom karensdagen konstruerats, inte som en femtedel av veckoinkomsten, utan som just första hela dagens (eller nattens) inkomst, får alla som råkar bli sjuka när de har ett långt arbetspass se en större andel av sin inkomst försvinna än alla de heloch deltidsarbetande som har en jämn arbetsfördelning fem av veckans sju dagar. Riktigt illa kan det bli för den som både arbetar deltid och långa pass. Vi har räknat ut att ett vårdbiträde som har en vanligt förekommande tjänst på 68 procent, 12 nätter på 5 veckor, på karensdag förlorar 9,4 procent av sin månadslön, att jämföras med 4,5 procent för alla som har en jämn arbetsbelastning fem av sju dagar." Vi som jobbar på natten kämpar fortfarande med samma problem. att karensdagen förvandlas till ett avdrag av en femtedels veckoinkomst i stället för en dags karens. K:21 Karensavdrag Enskild medlem, sektion Hedemora, Kommunal Bergslagen För de av oss som arbetar långa arbetspass så blir det väldigt kännbart med karensdag som den är utformad i dag. För oss vore det mycket mer realistiskt med ett karensavdrag i stället. Maxavdraget borde vara åtta timmars karensavdrag. att det införs ett maxtak på åtta timmars karensavdrag. 270

Utlåtande över motionerna K:19-K:21 I motion K:19 yrkas att det ska vara rättvisare karensavdrag som inte drabbar nattpersonal så hårt, i motion K:20 yrkas att karensdagen förvandlas till ett avdrag av en femtedels veckoinkomst i stället för en dags karens och i motion K:21 yrkas att det införs ett maxtak på åtta timmars karensavdrag. Rapporten Lagom är bäst, varken för mycket eller för lite sjukskrivning, som togs fram 2011, analyserade problemen med utformningen av nuvarande karensdag. Rapporten lyfte särskilt fram hur hårt utformningen slår mot anställda med koncentrerad arbetstid. För att komma till rätta med orättvisan föreslog förbundsstyrelsen att ett karensavdrag införs på en femtedels veckoinkomst i stället för en dags eller ett arbetspass inkomstbortfall. Kongressen 2013 gav förbundet i uppdrag att verka för detta. En viktig plattform för Kommunals påverkansarbete har varit den parlamentariska socialförsäkringsutredning som tillsattes 2010 och avslutades 2015. I sitt slutbetänkande SOU 2015:21 drog utredningen samma slutsatser som Kommunal beträffande de orättvisa konsekvenser som nuvarande utformning av karensdagen har för anställda som har koncentrerade arbetstider. Utredningen föreslog att reglerna om en karensdag ersätts med ett karensavdrag, att i lagen (1991:1047) om sjuklön regleras grunderna för att storleken av ett karensavdrag ska uppgå till 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning i form av sjuklön. Förslaget har varit ute på remiss och är nu under beredning. Kommunal förväntar sig en ändring i lagen. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motionerna K:19-K:21 besvarade. Debatt I debatten deltog: Mikael Thuresson, Kommunal Skåne Yeshi Wondmeneh, förbundsstyrelsens föredragande Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna K:19-K:21. Tilläggsyrkande av Mikael Thuresson till motion K:20: Om lagändring inte sker eller blir sämre än beslutet från kongress 2013: Fortsätta att verka för att ett karensavdrag införs på en femtedels veckoinkomst i stället för en dags eller ett arbetspass inkomstbortfall. Yrkande av Mikael Thuresson om att göra ett uttalande om karensdagens konsekvenser. Yrkande av Yeshi Wondmeneh om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna K:19-K:21. Yrkande av Yeshi Wondmeneh om bifall till Mikael Thuressons tilläggsyrkande och förslag till uttalande. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna K:19-K:21. att bifalla Mikael Thuressons tilläggsyrkande. att bifalla Mikael Thuressons förslag till uttalande och ge beredningsutskottet i uppdrag att utarbeta ett uttalande om karensdagens konsekvenser. 271

Dagordningens punkt 23:15 - Karensdag vid smitta Motionerna K:22-K:169 K:22 Avskaffa karensdag Medlemsmöte, sektion Västerås Lärande Service, Kommunal Bergslagen Karensdagen ska slopas inom förskola/skola. Det är hög smittorisk i arbete med barn, till exempel förkylningar och maginfluensa. Barnen är nära inpå och inte hemma när de behöver. att karensdagen avskaffas vid smitta. Motionen avslås av sektionen K:23 Avskaffa karensdagen Enskild medlem, sektion Västerås Lärande Service, Kommunal Bergslagen Ta bort karensdagen. Vi är utsatta för smitta både från barn och från kollegor. Vi förlorar ekonomiskt. att karensdagen vid smitta avskaffas. Motionen avslås av sektionen K:24 Avskaffa karensdagen Medlemsmöte, sektion Rättvik, Kommunal Bergslagen Vi blir smittade på arbetet för vi blir mer utsatta för smitta, vilket slår hårt på vår ekonomi. Därför ska karensdagen tas bort! att karensdagen vid smitta avskaffas. K:25 Avskaffa karensdagen Enskild medlem, sektion Rättvik, Kommunal Bergslagen Vi inom vården smittas på våra arbetsplatser. Därför ska karensdagen tas bort. att karensdagen vid smitta avskaffas. K:26 Ta bort karensdagen Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Jag anser att man bör ta bort karensdagen eftersom man oftast blir smittad via jobbet. 272

att Kommunal verkar för att ta bort karensdagen vid influensa och vinterkräksjuka. K:27 Ta bort karensdagen Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Man går till sitt arbete och arbetar. Många gånger blir man smittad på sitt arbete men man jobbar sedan sjuk själv och smittar andra för att man inte har råd att vara hemma. att Kommunal tar bort karensdagen. K:28 Ta bort karensdagen Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Ta bort karensdagen om personalen drabbas av någon smitta som man kan spåra till arbetsplatsen, exempelvis magsjuka. Man ska inte förlora pengar om man blir inbeordrad till sin arbetsplats då sannolikheten är att man blir smittad. att Kommunal ska verka för att ta bort karensdagen om personalen blir drabbad av någon smitta som man kan spåra till arbetsplatsen. K:29 Karensdagen Enskild medlem, sektion Nordanstig, Kommunal Mitt Karensdagen ska tas bort. Vi blir ofta utsatta för smittor på förskolan. att karensdagen tas bort. K:30 Avskaffa karensdagen vid smitta på jobbet Enskild medlem, sektion Säterbygden, Kommunal Bergslagen Jag vill att karensdagen för oss som blir smittade på arbetet ska tas bort. Man blir straffad ekonomiskt för att man blir sjuk på sitt jobb. att karensdagen avskaffas vid smitta på jobbet. 273

K:31 Avskaffa karensdagen Enskild medlem, sektion Köping, Kommunal Bergslagen Att ta bort karensdagen skulle minska smittspridningen och ge kortare sjukfrånvaro i längden. Vid arbetsrelaterad smittspridning så ska det vara självklart att karensdagen ska bort. att avskaffa karensdagen vid sjukdom. K:32 Karensdagen Sektion, sektion Lomma/Burlöv, Kommunal Skåne Karensdagen ska bort! Vi inom barnomsorgen anser att karensdagen ska bort då vi ofta smittas av olika sjukdomar från barnen och därför är extra utsatta. Vid fall av magsjuka kan personal bli sjuk via barnens smitta, vid återupprepade fall. I vintras var olika personer ur personalen hemma för magsjuka upp till tre gånger. Tre gånger som du betalar karensavgift och förlorar inkomst. att karensen ska bort inom barnomsorgen då vi utsätts för smitta oftare och därmed oftare får bli hemma med bortfall av lön. Motionen avslås av avdelningen K:33 Ta bort karensdagen Enskild medlem, sektion Borlänge, Kommunal Bergslagen Då vi tar hand om sjuka människor drabbas vi i mycket hög grad av smitta, förkylning och magsjuka. Vi får vara hemma med karensdag, vilket jag tycker ska bort. Det blir arbetsinkomstbortfall på något som vi fått genom jobbet. att ta bort karensdagen. K:34 Slopa karensdagen Enskild medlem, sektion Borlänge, Kommunal Bergslagen Det är inte rimligt att arbetstagare ska få löneavdrag när man smittats på jobbet. Medarbetare väljer att gå till arbetet vid sjukdom på grund av att karensdagen tär på den personliga ekonomin. att vi slopar karensdagen. 274

K:35 Slopa karensdagen i förskolan Enskild medlem, sektion Sollefteå, Kommunal Mellersta Norrland På grund av att personal i förskolan ofta blir smittade av barnen så tycker vi att karensdagen ska slopas för personal i förskolan. Eftersom ekonomi kan vara en del i att personal går till förskolan sjuka och fortsätter spridning av smitta, skulle en slopad karensdag leda till friskare personal/barn. att karensdagen slopas i förskolan och att detta leder till friskare personal/barn. K:36 Karensdagen Enskild medlem, sektion Borlänge, Kommunal Bergslagen Att få smitta eller skada på arbetet ska inte straffa den enskilde. Till exempel när vinterkräksjukan härjar kan det bli så att man blir smittad flera gånger när man vårdar den sjuke. Konsekvensen kan bli att man får flera karensdagar samma månad. Som undersköterska har man redan dålig lön. att karensdagen tas bort för vårdpersonal. K:37 Avskaffa karensdagen Enskild medlem, sektion Borlänge, Kommunal Bergslagen Att alltid vara i riskzon. När man jobbar med människor utsätts man för smitta när man jobbar med att vårda sjuka människor, till exempel vinterkräksjuka. att slopa karensdag vid smitta från jobbet. K:38 Avskaffa karensdagen Enskild medlem, sektion Borlänge, Kommunal Bergslagen Blir man smittad eller skadad på sitt jobb ska man inte få en karensdag. att karensdag tas bort inom vårdyrket. K:39 Karensdag Enskild medlem, sektion Borlänge, Kommunal Bergslagen Att inte få en karensdag om man blir smittad/skadad på sitt jobb. 275

att karensdagen tas bort för vårdpersonal. K:40 Avskaffa karensdagen Enskild medlem, sektion Västerås Hälso Sjukvård, Kommunal Bergslagen Att slippa karensdag vid till exempel calisinfektioner när man arbetar inom serviceyrken. Chansen att bli smittad är stor när du vårdar en eller flera. Då man kan bli smittad och måste gå hem så blir man borta 3-4 dagar. att karensdagen avskaffas vid smitta. K:41 Karensdagen Enskild medlem, sektion Sollefteå, Kommunal Mellersta Norrland Kommunals medlemmar blir ofta utsatta för smitta i sitt arbete. Därför tycker vi att karensdagen ska slopas för alla i Kommunal. Eftersom Kommunals medlemmar dessutom är lågavlönade så handlar det också om ekonomi, medlemmarna går och jobbar fastän de är sjuka och därmed sprider smittan vidare. Med slopad karensdag får vi friskare medlemmar. att karensdagen slopas. K:42 Karensdagen Enskild medlem, sektion Borlänge, Kommunal Bergslagen Att vi utsätts för smitta och smittorisk. Att vi måste stanna hemma tills vi är smittofria för att inte sprida smittan vidare till arbetskamrater och brukare. Att vi har ett tungt arbete som kan medföra nödvändiga besök till kiropraktor. att karensdagen tas bort. K:43 Karensdagen Enskild medlem, sektion Borlänge, Kommunal Bergslagen Ta bort karensdag om man blir smittad på arbetsplatsen. Att man inte ska förlora lön när man blir smittad på arbetsplatsen. att karensdagen tas bort för de som jobbar i vården. 276

K:44 Bort med karensdagen Enskild medlem, sektion Nordost, Kommunal Stockholms län Det finns flera av Kommunals verksamhetsområden där personalen utsätts för smitta i sitt arbete. Varje sjukskrivningstillfälle renderar en karensdag, en hel dags inkomstförlust. Det är en stor kostnad för redan lågt betalda yrkesgrupper. att karensdagen i sjukförsäkringen slopas för yrkesgrupper som utsätts för smitta på arbetet. Motionen avslås av avdelningen K:45 Karensdag Enskild medlem, sektion Borlänge, Kommunal Bergslagen Att karensdag tas bort för arbetsrelaterade smittor/arbetskador. att karensdagen tas bort för de som arbetar i vården. K:46 Ta bort karensdagen Enskild medlem, sektion Borlänge, Kommunal Bergslagen Att karensdagen försvinner för arbetsrelaterade smittor/skador. att karensdagen tas bort för de som arbetar i vården. K:47 Ingen karensdag för Kommunals medlemmar som är barnskötare inom förskola Enskild medlem, sektion Örebro Barn o Utbildning, Kommunal Västra Svealand Eftersom vi barnskötare i vår yrkesroll ofta utsätts för smitta från barnen så anser vi att karensdagen borde vara borttagen för oss. Vi kan inte skydda oss mot smittan bland barnen att karensdagen för Kommunals medlemmar i yrkesrollen barnskötare ska tas bort. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen K:48 Ta bort två karensdagar per år Enskild medlem, sektion Rättvik, Kommunal Bergslagen Ibland blir personal smittad av de brukare som vi är anställda för att hjälpa och då upplevs karensdagen som mycket orättvis. Detta när man skött sitt jobb och hjälpt den som var sjuk och i akut behov av hjälp. 277

att två karensdagar per år tas bort. K:49 Slopa karensdagen Enskild medlem, sektion Nordväst, Kommunal Öst För att motverka smittspridning och att alla ska kunna ha möjlighet att vara hemma vid sjukdom ska karensdagen tas bort. att karensdagen slopas. K:50 Ta bort karensdagen Enskild medlem, sektion Nordväst, Kommunal Öst Vi som arbetar med människor, speciellt barn, är ofta utsatta för smitta. Föräldrar är inte hemma med sina barn i den utsträckning så att barnen blir friska, vilket gör att vi som jobbar blir utsatta för smitta över längre tid. Vi som personal förlorar så mycket i lön på grund av karensen, vilket i sin tur gör att vi går till jobbet sjuka och så vidare. att karensdagen tas bort. K:51 Ta bort karensdagen Enskild medlem, sektion Nordväst, Kommunal Öst Om karensdagen tas bort får vi också bort smittspridningen på arbetsplatserna, då får man råd att stanna hemma och vara sjuk. att karensdagen tas bort. K:52 Avskaffa karensdagen vid epidemier Enskild medlem, sektion Norberg, Kommunal Bergslagen Ta bort karensen vid epidemier på jobbet, till exempel vinterkräksjukan. att man inte ska ha karens om man får smitta via jobbet. Motionen avslås av sektionen 278

K:53 Avskaffa karensdagen Enskild medlem, sektion Västerås Vård Omsorg, Kommunal Bergslagen Jag förlorar 1 000 kronor per dag när jag blivit smittad på arbetet. Karensdagen ska därför tas bort på grund av smittorisk av brukare att karensdagen vid smitta avskaffas. K:54 Avskaffa karensdagen vid epidemier Enskild medlem, sektion Norberg, Kommunal Bergslagen Ta bort karensen vid epidemier, till exempel vinterkräksjukan. Man får karensdag fast man blir smittad på jobbet. att karensdagen avskaffas vid epidemier. Motionen avslås av sektionen K:55 Avskaffa karensdagen vid epidemier Enskild medlem, sektion Norberg, Kommunal Bergslagen Ta bort karensen vid epidemier, till exempel vid vinterkräksjuka. Karensdag skulle verkligen slopas när det är uppenbart att man får det från jobbet när det går på arbetsplatsen. att karensdagen avskaffas vid epidemier. Motionen avslås av sektionen K:56 Avskaffa karensdagen Enskild medlem, sektion Rättvik, Kommunal Bergslagen Det är nog illa att bli sjuk, samtidigt ska man straffas ekonomiskt!! Det ser inte bra ut när man ser sig själv och andra kollegor sjukare än dem man vårdar. Dessutom förs smittan vidare. Avskaffa karensdagen! att karensdagen vid smitta avskaffas. K:57 Avskaffa karensdagen Enskild medlem, sektion Kungsör, Kommunal Bergslagen Ta bort karensdagen vid magsjuka bland brukare/personal. Man blir smittad på jobbet och måste vara hemma på grund av detta. Det kan hända att smittan cirkulerar och man blir smittad flera gånger. 279

att karensdagen vid smitta avskaffas. K:58 Avskaffa karensdagen vid smitta Enskild medlem, sektion Säterbygden, Kommunal Bergslagen Vi som arbetar inom vården ska inte behöva betala med löneavdrag för att vi tar hand om de sjuka och gamla när de drabbas av förkylningar och magsjuka. Karensen vid smitta från jobbet ska därför tas bort. att karensdagen vid smitta avskaffas. K:59 Avskaffa karensdagen Enskild medlem, sektion Säterbygden, Kommunal Bergslagen Vi ska inte behöva betala för att vi blir smittade av de vi tar hand om. Karensdagen ska därför tas bort. att karensdagen vid smitta avskaffas. K:60 Avskaffa karensdagen vid smitta på jobbet Enskild medlem, sektion Säterbygden, Kommunal Bergslagen Varför ska vi personal betala med löneavdrag för att vi tar hand om de som är svaga och sjuka? Bort med karens vid smitta på jobbet! att karensdagen vid smitta på jobbet avskaffas. K:61 Avskaffa karensdagen Enskild medlem, sektion Säterbygden, Kommunal Bergslagen Ta bort karensen när vi smittas av vårdtagare på jobbet. Vi som anställda ska inte behöva förlora pengar för att vi smittas av vårdtagarna. att karensdagen vid smitta avskaffas. 280

K:62 Karensdagen Sektion, sektion Mora Hälso Sjukvård, Kommunal Bergslagen Karensdagen ska betalas av arbetsgivaren när vårdpersonal drabbas av smitta/smittsam sjukdom i sitt arbete, till exempel TBC, HIV, MRSA, Calici, VRE, Esbh, skabb med mera. att karensdagen betalas av arbetsgivaren när det konstateras smitta och den anställde drabbas. K:63 Avskaffa karensdagen för de som jobbar i vården Enskild medlem, sektion Falun, Kommunal Bergslagen Man blir många gånger smittad av vårdtagarna på arbetsplatsen. att karensdagen avskaffas för de som jobbar i vården. K:64 Avskaffa karensdagen Enskild medlem, sektion Avesta, Kommunal Bergslagen Vid arbete med människor, till exempel på en vårdavdelning där caliciviruset härjar, blir personal hårt drabbad. Vi kan bli smittade upprepade gånger, vi tar hem viruset till familjen och både partnern och barn blir sjuka. Det blir många sjukdagar med sämre ekonomi som följd! att karensdagen tas bort. K:65 Avskaffa karensdagen Medlemsmöte, sektion Rättvik, Kommunal Bergslagen Man blir ekonomiskt drabbad av att bli smittad på arbetet. att karensdagen vid smitta avskaffas. K:66 Karensdagen Enskild medlem, sektion Borlänge, Kommunal Bergslagen Vi ska inte behöva förlora lön när vi får smittan genom jobbet. Vi är dock skyldiga att vårda våra brukare/ barn fastän de blir sjuka och smittar. Vi blir drabbade med karensdag och lönebortfall eller vård av barn på grund av att vi tagit med smittan hem. 281

att karensdagen tas bort. K:67 Avskaffa karensdagen Enskild medlem, sektion Borlänge, Kommunal Bergslagen Vi arbetar dagligen med barn som har och överför smitta. Många av personalen blir sjuka. Det vore därför bra om karensdagen försvann. att karensdagen tas bort. K:68 Karensdagen Enskild medlem, sektion Borlänge, Kommunal Bergslagen Karensdagen ska tas bort för vårdpersonalen eftersom vårdpersonalen är extra utsatt för smittor. att karensdagen tas bort för vårdpersonal. K:69 Karensdag Enskild medlem, sektion Borlänge, Kommunal Bergslagen Att karensdagen tas bort vid skada eller sjukdom, till exempel magsjuka, som jag har fått på jobbet. att karensdagen tas bort. K:70 Avskaffa karensdagen vid arbetsrelaterad sjukdom Enskild medlem, sektion Borlänge, Kommunal Bergslagen Borttagande av karensdag vid smitta, till exempel vid magsjuka eller vid arbetskada. att karensdag tas bort. 282

K:71 Slopa karensdagen Enskild medlem, sektion Rättvik, Kommunal Bergslagen I dag drabbas enskild ekonomiskt för att man blir sjuk eller smittad på arbetsplatsen i form av karensavdrag. att karensdagen avskaffas. K:72 Ta bort karensdagen Enskild medlem, sektion Rättvik, Kommunal Bergslagen Vi vill inte förlora inkomst på grund av smitta. Därför ska karensdagen tas bort. att karensdagen vid smitta avskaffas. K:73 Karensdagen Enskild medlem, sektion SU Sahlgrenska, Kommunal Väst Då sjuknärvaron ökar hela tiden, vilket leder till att vi smittar varandra och sliter ut oss själva, måste karensdagen tas bort. att Kommunal arbetar för att karensdagen avskaffas. K:74 Slopa karensdag vid smitta från arbetet Enskild medlem, sektion Borlänge, Kommunal Bergslagen Att vi får något för att vi går till vårt arbete och ofta blir smittade! att karensdagen ska tas bort. K:75 Borttagande av karensdag Enskild medlem, sektion Nordost, Kommunal Öst I arbetet inom vårdrelaterade yrken, såsom barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, utsätts personalen för olika smittor, exempelvis magsjuka, influensa, ögoninfektioner och olika blodsjukdomar. En del av dessa får man genom att bara vistas på arbetsplatsen, andra sjukdomar kan smittas genom blod och det kan bli mycket sjukfrånvaro, vilket blir förlust på lönen. 283

att karensdag tas bort för personal inom barnomsorg och vård- och omsorgsyrken. K:76 Avskaffa karensdagen vid arbetsrelaterad smitta Medlemsmöte, sektion Ludvika, Kommunal Bergslagen Vi utsätts ofta för smittor såsom till exempel magsjuka och förkylning inom förskola/skola. Barn insjuknar ofta, nyser en rakt upp i ansiktet eller över mat och kräks rätt ut. att karensdagen avskaffas vid arbetsrelaterad smitta inom förskola/skola. K:77 Avskaffa karensdagen vid smitta Medlemsmöte, sektion Ludvika, Kommunal Bergslagen Vi utsätts ofta av smitta på våra arbetsplatser då barn/elever är sjuka. Karensdagen ska därför avskaffas vid arbetsrelaterad smitta, till exempel förkylning, magsjuka och ögoninflammation på förskolor/skolor. att karensdagen avskaffas vid arbetsrelaterad smitta på förskolor/skolor. K:78 Avskaffa karensdagen vid smitta Medlemsmöte, sektion Ludvika, Kommunal Bergslagen Eftersom vi arbetar med sjuka människor som är i behov av vår hjälp, så kan vi inte vägra omvårdnad, trots vissa smittorisker. Det innebär att personalen drabbats av olika sjukdomar i direkt följd av brukare, trots att bestämda hygienföreskrifter noga följts. att karensdagen avskaffas vid smitta från arbetet oavsett vilken smitta man har fått. K:79 Bort med karensen Medlemsmöte, sektion Ludvika, Kommunal Bergslagen Varför ska man straffas för att man råkar bli sjuk? Man kan många gånger inte rå för det. Man kommer i kontakt med förkylningar och sjukdomar inom vårdyrket. att karensdagen avskaffas vid smitta. 284

K:80 Ta bort karensdagen Medlemsmöte, sektion Ludvika, Kommunal Bergslagen Man kan inte vägra att ta hand om människor som drabbats av sjukdom på grund av smittorisken. Karensdagen ska därför avskaffas när man blir smittad på arbetet, oavsett vad man blir smittad av. att karensdagen avskaffas när man blir smittad på arbetet, oavsett vad man blir smittad av. K:81 Avskaffa karensdagen vid smitta Medlemsmöte, sektion Ludvika, Kommunal Bergslagen Eftersom jag arbetar med personer som jag måste hjälpa, oavsett sjukdom, utsätts jag lätt för smitta. Jag ska då inte behöva ha karensdag när det är uppenbart att smittan kommer från vårdtagaren, till exempel magsjuka. att karensdagen vid smitta på jobbet avskaffas. K:82 Avskaffa karensdagen Enskild medlem, sektion Ludvika, Kommunal Bergslagen Avskaffa karensdagen vid arbetsrelaterad smitta, till exempel magsjuka, förkylning och ögoninflammation på förskolan/skolan. Vi smittas dagligen av dessa smittorisker av barn som insjuknar. Barnen nyser rätt ut eller kräks som vi måste ta hand om. att avskaffa karensdagen vid arbetsrelaterad smitta, till exempel magsjuka, förkylning och ögoninflammation på förskolan/skolan. K:83 Ta bort karensdagen Enskild medlem, sektion Ludvika, Kommunal Bergslagen Karensdagen ska tas bort eftersom man blir utsatt för mycket virus och bakterier. Man är ständigt förkyld, magsjuk med mera. att karensdagen tas bort. K:84 Ta bort karensdagen Enskild medlem, sektion Ludvika, Kommunal Bergslagen Eftersom vi jobbar med människor som är i behov av vår hjälp utsätts vi ibland för smitta. Eftersom vi inte kan vägra att utföra våra arbetsuppgifter drabbas personalen av sjukdomar i direkt följd av det vi utför, trots att vi följer hygienföreskrifterna. 285

att karensdagen avskaffas vid smitta från brukare oavsett vilken smitta det är. K:85 Karensdag Enskild medlem, sektion Nordost, Kommunal Öst Jag vill att karensdagen tas bort för oss som jobbar med människor, såsom i vård- och omsorgsyrken, barnomsorg och skola. Vi vet att vi går till jobbet och blir smittade med olika sjukdomar och sedan blir sjuka på grund av detta. Att sedan få karensdag när vi blivit sjuka av de vi tar hand om i vårt yrke blir kännbart på våra redan låga löner. att karensdagen ska tas bort. K:86 Karensdag vid sjukdom Enskild medlem, sektion Sotenäs, Kommunal Väst Jag anser att karensdagen vid sjukdom bör slopas för alla som arbetar inom barn och omsorg. Vi utsätts för många smittorisker och kan inte välja bort att hjälpa sjuka barn eller vuxna. Det är inte ovanligt med flertal infektioner varje år för anställda inom dessa områden. att karensdagen slopas. K:87 Avskaffa karensdagen Enskild medlem, sektion Ludvika, Kommunal Bergslagen När barnen på förskolan insjuknar i magsjuka, förkylningar och andra smittsamma sjukdomar ska personalen som smittas inte behöva betala med en karensdag. att karensdagen vid smitta på förskolan avskaffas. K:88 Avskaffa karensdagen Enskild medlem, sektion Ludvika, Kommunal Bergslagen Vi som jobbar inom vård- och barnomsorg utsätts ständigt för olika smittor. Det är kostsamt för oss anställda att ofta bli smittade/sjuka och få denna karensdag. att karensdagen avskaffas. 286

K:89 Karensdagen Enskild medlem, sektion Nordost, Kommunal Öst Det är orättvist med en karensdag, det slår hårt mot vissa yrkesgrupper. Många inom förskola och vård och omsorg blir smittade av olika sjukdomar genom att vara på plats på sitt arbete. Det kan vara magsjuka, influensa, ögoninfektioner, MRSA, skabb, hepatit C, HIV med mera. att karensdagen tas bort i yrkeskategorier där man arbetar med människor. K:90 Bort med karensdagen Medlemsmöte, sektion Rättvik, Kommunal Bergslagen Bort med karensdagen. Det är stor risk att bli smittad på arbetsplatsen. att karensdagen tas bort. K:91 Karensdag Enskild medlem, sektion Timrå, Kommunal Mellersta Norrland För att förhindra att personal går till arbetet när man är sjuk och smittar både gamla, barn och övrig personal. att ta bort karensdagen. K:92 Karensdag Enskild medlem, sektion Timrå, Kommunal Mellersta Norrland Förhindra smitta till de boende, barn och mellan personal. Förhindra att personal går till arbetet när de är sjuka att karensdagen tas bort. K:93 Karensdag Enskild medlem, sektion Timrå, Kommunal Mellersta Norrland Förhindra smitta mellan personal och till gamla och barnen man arbetar mot. Förhindra så inte personal går till arbetet när de är sjuka 287

att ta bort karensdagen. K:94 Ta bort karensdagen Enskild medlem, sektion Uddevalla Service o Teknik, Kommunal Väst Jag tycker att vår karensdag ska tas bort på grund av att vi inte kan gå till jobbet och vara lite sjuka för då kan vi inte göra vårt jobb fullt ut. Vi har en kvot på 1,42, vilket innebär att om man är borta en dag så dras det mer på lönen än vad man tjänar. Har man ett skrivbordsjobb så har man möjlighet att gå till jobbet när man inte är fullt frisk, men gör vi det så riskerar vi andra människors liv. Tyvärr så resulterar detta system i att folk går till jobbet och är sjuka, vilket innebär att man tyvärr riskerar att inte orka utföra jobbet fullt ut vilket naturligtvis inte är bra ur samhällssynpunkt. att karensdagen vid smitta avskaffas. K:95 Bort med karensdagen Medlemsmöte, sektion Rättvik, Kommunal Bergslagen Bort med karensdagen eftersom det är risk för att smitta andra. att karensdagen tas bort. K:96 Ta bort karensdagen Medlemsmöte, sektion Rättvik, Kommunal Bergslagen Vi rår inte för att vi blir smittade på jobbet. att karensdagen tas bort. K:97 Ingen karens vid smitta på jobbet Medlemsmöte, sektion Hedemora, Kommunal Bergslagen Ta bort karensdagen när man smittats på jobbet, främst för oss inom förskolan. Inom förskolan blir vi ofta utsatta för smitta av barnen. Det är orättvist att ha karensdag när vi blir smittade på jobbet. att karensdagen vid smitta tas bort. 288

K:98 Karensdag vid vinterkräksjuka ska slopas Enskild medlem, sektion Kalix, Kommunal Norrbotten När vinterkräksjuka uppstår på arbetsplatsen bland de boende, vill vi i personalgruppen slippa karensdag om vi blir drabbade. att karensdag slopas vid vinterkräksjuka. K:99 Karensdagen Enskild medlem, sektion Kalix, Kommunal Norrbotten Magsjuka bland vårdtagare. Smittas personal också utan att vi kan skydda oss själva, som personal blir det stora löneavdrag. Först är det karensdagen och sen 20 procent i löneavdrag för följande två arbetsdagar eftersom man ska vara hemma 48 timmar efter man är symtomfri. att karensdagen slopas vid smitta på grund av arbetet. K:100 Karensdag Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland I mitt yrke utsätts vi ofta för smitta av olika slag. Det kan vara magsjuka, influensa, förkylningar med flera. Det är väldigt stor risk att jag blir smittad på jobbet, och då känns det väldigt fel att vara tvungen att få en karensdag och förlora pengar. att Kommunal verkar för att ta bort karensdagen. K:101 Slopande av karensdag Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Många har arbeten där de utsätts för smitta. Detta innebär stor ekonomisk förlust för dem. att Kommunal ska arbeta för att ta bort karensdagen för alla. K:102 Slopande av karensdag Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Många har arbeten där de utsätts för smitta. Detta medför att de ofta måste vara hemma från arbetet. Det innebär stor ekonomisk förlust på grund av karensdagen. 289

att Kommunal arbetar för att ta bort karensdagar för alla. K:103 Avskaffa karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Alla medlemmar utsätts dagligen för smitta, virus och bakterier. I dag tar många ut semester i stället för att vara sjuk eller går till jobbet trots att man kan föra smittan vidare. att karensdagen avskaffas så att medlemmarna vågar sjukskriva sig och inte drabbas så hårt ekonomiskt. K:104 Avskaffande av karensdag Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland I vårt dagliga arbete utsätts vi ständigt för smittor som vi inte kan värja oss emot. Det medför att vi ofta blir sjuka och måste vara hemma. Därför drabbas vi hårt av karensdagen. att karensdagen avskaffas. K:105 Avskaffande av karensdag Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland I vårt dagliga arbete utsätts vi ständigt för smitta som vi inte kan värja oss emot. Det medför att vi ofta blir sjuka och därmed drabbas vi hårdare av karensdagen. att karensdagen avskaffas. K:106 Avskaffa karensdag Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland I vårt dagliga arbete utsätts vi ständigt för smitta som vi inte kan värja oss emot. Det medför att vi ofta blir sjuka och måste stanna hemma. Därför drabbas vi hårt av karensdagen. att karensdag avskaffas. 290

K:107 Slopa karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland När man genom sitt yrke utsätts för till exempel magsjuka, som kan relateras till arbetsplatsen, ska karensdagen slopas!! att karensdagen slopas och att medlemmar inte ska bli ekonomiskt lidande. K:108 Slopa karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Karensdagen ska slopas när man genom sitt yrke utsätts för till exempel magsjuka som kan relateras till arbetsplatsen. att karensdagen slopas och att medlemmar inte ska bli ekonomiskt lidande vid sjukdom. K:109 Slopa karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland När man genom sitt yrke utsätts för till exempel magsjuka, som kan relateras till arbetsplatsen, ska karensdagen slopas!! att karensdagen slopas och att medlemmar inte ska bli ekonomisk lidande vid sjukdom. K:110 Avskaffa karensdag Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Kommunals medlemmar löper större risk för att utsättas för smittor av olika slag. I dag tar många semester eller går till jobbet trots att man är sjuk. att karensdagen ska slopas och att medlemmarna inte ska lida så stor ekonomisk förlust vid sjukskrivning. 291

K:111 Avskaffa karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Alla våra medlemmar löper större risk att utsättas för smittor av olika slag. I dag tar många ut semester eller går till jobbet trots att man är sjuk. att karensdagen slopas och att medlemmarna ska våga sjukskriva sig utan att bli drabbad av stor ekonomisk förlust. K:112 Avskaffa karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Våra medlemmar utsätts dagligen ofrivilligt för olika typer av smittor på sina arbetsplatser. att karensdagen avskaffas och att medlemmarna ska våga sjukskriva sig och inte lida allt för stor ekonomisk förlust. K:113 Slopa karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Våra medlemmar blir ofta utsatta för smittor av olika slag. I dag tar många ut semester eller går till jobbet trots att de är sjuka att karensdagen slopas och att medlemmarna ska våga sjukskriva sig utan att bli alltför ekonomisk lidande. K:114 Ingen karensdag vid magsjukeepidemi Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Eftersom magsjuka/vinterkräksjukan är en sådan smittsam sjukdom, och det är en mycket närkontakt med den sjuke och den sjukes sängkläder, yrkar jag att karensdagen ska tas bort för de som arbetar när epidemier uppstår. Det finns en bra skyddsrutin men det är också i inandningen som smittan förs vidare. Ibland kan en anställd bli smittad två gånger vid samma epidemi. Det är inte rättvist för de anställda. att karensdagen tas bort vid magsjukeepidemier. 292

K:115 Slopa karensdagen vid magsjukeepidemier Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Eftersom vi jobbar med människor blir vi väldigt utsatta för smitta. Därför tycker jag att karensdagen ska slopas. att Kommunal jobbar för att karensdagen vid magsjukeepidemier slopas. K:116 Slopa karensdag vid magsjukeepidemi Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Eftersom vi jobbar med människor blir vi väldigt utsatta för smitta. Därför tycker jag att karensdagen ska slopas. att Kommunal jobbar för att karensdagen vid magsjukeepidemi ska slopas. K:117 Karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Slopa karensdagen för att minska smittspridningen. Medarbetare går till jobbet fast de är sjuka. att Kommunal arbetar för att slopa karensdagen. K:118 Karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Folk jobbar sjuka och smittar andra, både medarbetare och brukare. att karensdagen slopas. K:119 Ingen karensdag för utsatta yrken inom Kommunals avtalsområde Enskild medlem, sektion Arvika, Kommunal Västra Svealand Många yrkesgrupper, framför allt kvinnodominerade inom Kommunals område, är utsatta för smitta på arbetet. Det kan för enskilda personer handla om en ekonomiskt svår situation om man blir utsatt och har fler karensdagar under en månad. Det är framför allt kvinnodominerade yrken som undersköterska, vårdbiträde och barnskötare som drabbas av smitta på jobbet, det är också de som ligger sämre lönemässigt och har deltid. 293

att Kommunal verkar för att medlemmar inte ska bli extra utsatta ekonomiskt i sitt yrkesval och att Kommunal verkar för att då det uppenbart är smitta på arbetsplatsen som orsakat sjukfrånvaron, ska ingen karensdag dras. Motionens första att-sats bifalles av sektionen. Motionens andra att-sats avslås av sektionen. Motionens första att-sats bifalles av avdelningen. Motionens andra att-sats avslås av avdelningen. K:120 Slopa karensdag vid smitta Enskild medlem, sektion Västra Göteborg, Kommunal Väst Ta bort karensdag vid smitta om man blir smittad på arbetet som till exempel vid kräksjuka. att man slopar karensdag om man blir smittad på sin arbetsplats. K:121 Slopa karensdag vid smitta på arbetsplatsen Enskild medlem, sektion Västra Göteborg, Kommunal Väst Slopa karensdag vid smitta på arbetsplatsen. Det ska inte kosta pengar för den anställde om man blir smittad på sin arbetsplats av exempelvis kräksjuka. Går man till sitt arbete trots att man är sjuk för att man inte har råd med en karensdag, smittar man andra i sin omgivning. att karensdagen slopas om man blir smittad på sin arbetsplats. K:122 Slopa karensdag vid smitta på arbetsplatsen Enskild medlem, sektion Västra Göteborg, Kommunal Väst Slopa karensdag vid smitta på arbetsplatsen. Det ska inte kosta pengar för den anställde om man blir smittad på sin arbetsplats av exempelvis kräksjuka. att karensdagen slopas om man blir smittad på sin arbetsplats. K:123 Slopa karensdag vid smitta på arbetsplatsen Enskild medlem, sektion Västra Göteborg, Kommunal Väst Slopa karensdag vid smitta på arbetsplatsen. Det ska inte kosta pengar för den anställde om man blir smittad på sin arbetsplats av exempelvis kräksjuka. 294

att karensdagen slopas om man blir smittad på sin arbetsplats. K:124 Slopa karensdag vid smitta på arbetsplatsen Enskild medlem, sektion Västra Göteborg, Kommunal Väst Slopa karensdag vid smitta på arbetsplatsen. Det ska inte kosta pengar för den anställde om man blir smittad på sin arbetsplats av exempelvis kräksjuka. att karensdagen slopas om man blir smittad på sin arbetsplats. K:125 Slopa karensdag vid smitta på arbetsplatsen Enskild medlem, sektion Västra Göteborg, Kommunal Väst Slopa karensdag vid smitta på arbetsplatsen. Det ska inte kosta pengar för den anställde om man blir smittad på sin arbetsplats av exempelvis kräksjuka. att karensdagen slopas om man blir smittad på sin arbetsplats. K:126 Slopa karensdagen Enskild medlem, sektion Trelleborg/Vellinge, Kommunal Skåne Jag tycker att karensdagen ska slopas för oss som arbetar på förskolan och inom vården/hemtjänsten. Det är oftast på jobbet man blir smittad. att karensdagen ska slopas. K:127 Slopa karensdagen Enskild medlem, sektion Trelleborg/Vellinge, Kommunal Skåne Slopa karensdagen för oss inom barnomsorgen. Vi får ofta karensdagar då vissa åkommor går runt i förskolan. att karensdagen slopas. 295

K:128 Slopa karensdag vid smitta på arbetsplatsen Enskild medlem, sektion Västra Göteborg, Kommunal Väst Slopa karensdag vid smitta på arbetsplatsen. Det ska inte kosta pengar för den anställde om man blir smittad på sin arbetsplats av exempelvis kräksjuka. att karensdagen slopas om man blir smittad på sin arbetsplats. K:129 Slopa karensdag vid smitta på arbetsplatsen Enskild medlem, sektion Västra Göteborg, Kommunal Väst Slopa karensdag vid smitta på arbetsplatsen. Det ska inte kosta pengar för den anställde om man blir smittad på sin arbetsplats av exempelvis kräksjuka. att karensdagen slopas om man blir smittad på sin arbetsplats. K:130 Slopa karensdag vid smitta på arbetsplatsen Enskild medlem, sektion Västra Göteborg, Kommunal Väst Slopa karensdag vid smitta på arbetsplatsen. Det ska inte kosta pengar för den anställde om man blir smittad på sin arbetsplats av exempelvis kräksjuka. att karensdagen slopas om man blir smittad på sin arbetsplats. K:131 Slopa karensdagen vid smitta på arbetsplatsen Enskild medlem, sektion Västra Göteborg, Kommunal Väst Slopa karensdagen vid smitta på arbetsplatsen. Det ska inte kosta pengar för den anställde om man blir smittad på sin arbetsplats av exempelvis kräksjuka. att karensdagen slopas om man blir smittad på sin arbetsplats. K:132 Slopa karensdag vid smitta på arbetsplatsen Enskild medlem, sektion Västra Göteborg, Kommunal Väst Slopa karensdag vid smitta på arbetsplatsen. Det ska inte kosta pengar för den anställde om man blir smittad på sin arbetsplats av exempelvis kräksjuka. 296

att karensdagen slopas om man blir smittad på sin arbetsplats. K:133 Slopa karensdag vid smitta på arbetsplatsen Enskild medlem, sektion Västra Göteborg, Kommunal Väst Slopa karensdag vid smitta på arbetsplatsen. Det ska inte kosta pengar för den anställde om man blir smittad på sin arbetsplats av exempelvis kräksjuka. att karensdagen slopas om man blir smittad på sin arbetsplats. K:134 Slopa karensdag vid smitta på arbetsplatsen Enskild medlem, sektion Västra Göteborg, Kommunal Väst Slopa karensdag vid smitta på arbetsplatsen. Det ska inte kosta pengar för den anställde om man blir smittad på sin arbetsplats av exempelvis kräksjuka. att karensdagen slopas om man blir smittad på sin arbetsplats. K:135 Slopa karensdag vid smitta på arbetsplatsen Enskild medlem, sektion Västra Göteborg, Kommunal Väst Slopa karensdag vid smitta på arbetsplatsen. Det ska inte kosta pengar för den anställde om man blir smittad på sin arbetsplats av exempelvis kräksjuka. att karensdagen slopas om man blir smittad på sin arbetsplats. K:136 Slopa karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Medarbetare arbetar fast de är sjuka och med det så ökar smittspridning mellan människor. att Kommunal verkar för att karensdagen slopas. 297

K:137 Ta bort karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Karensdagen bör tas bort. Den kan göra att fler medarbetare stannar hemma vid sjukdom i stället för att gå och jobba. Många har inte råd att vara hemma eftersom det blir så stor inkomstförlust. Smittspridning ökar inte bara bland medarbetare, utan även bland de personer vi möter i vårt dagliga arbete. att Kommunal arbetar för att karensdagen tas bort. K:138 Slopa karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Vi utsätts för olika smittor inom våra yrkesområden, till exempel magsjuka och det går att relatera till arbetsplatsen. På grund av detta så blir vi ekonomiskt lidande. att karensdagen slopas. K:139 Avskaffande av karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland I vårt dagliga arbete utsätts vi ständigt för smittor som vi inte kan värja oss emot, vilket medför att vi ofta blir sjuka och måste vara hemma och därför drabbas vi oftare av karensdagen. att Kommunal verkar för att karensdagen avskaffas. K:140 Slopa karensdagen Enskild medlem, sektion Munkedal, Kommunal Väst Vi arbetar med små barn på förskola och vid magsjukeutbrott vill vi slippa karensdag. Med tanke på att vi måste ta hand om kräkningar/diarréer, så är risken väldigt stor att vi själva blir smittade. att karensdagen vid magsjuka slopas. K:141 Karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Arbetstagare ska inte utsättas för inkomstbortfall på grund av att de utsätts för smitta på jobbet. 298

att Kommunal ska verka för att karensdagen tas bort. K:142 Bort med karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Arbetstagare som utsätts för olika smittor bör inte få karensdag. att Kommunal verkar för att karensdagen slopas. K:143 Karensdag Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Många utsätts för smittor och blir sjuka. Det blir ett stort inkomstbortfall med karensdag. att Kommunal verkar för att karensdagen slopas. K:144 Slopa karensdag Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Många utsätts för olika smittor inom sitt arbete. Det blir ett stort inkomstbortfall vid karensdagen. att Kommunal verkar för att karensdagen slopas. K:145 Slopa karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Vid olika epidemier som vinterkräksjukan med mera utsätts många för smitta på sina arbetsplatser. Det blir ett stort inkomstbortfall med karensdagen. att Kommunal verkar för att karensdagen slopas. K:146 Slopa karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Många arbetstagare utsätts för olika smittor i sitt arbete och blir sjuka. Det blir ett stort ekonomiskt bortfall vid karensdag och då kommer många till arbetet i alla fall och då sprids smittan mer. 299

att Kommunal verkar för att karensdagen ska slopas. K:147 Slopa karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Inom Kommunals yrkesområden utsätts många arbetstagare för smitta och det blir ekonomiskt bortfall vid karensdag. att Kommunal verkar för att karensdagen slopas. K:148 Slopa karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Många arbetstagare utsätts för olika epidemier, till exempel magsjuka (vinterkräksjukan). Vid karensdag blir vi ekonomiskt lidande. att Kommunal verkar för att karensdagen slopas. K:149 Slopa karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Många arbetstagare utsätts för olika epidemier, till exempel magsjuka (vinterkräksjuka). Vid karensdag blir vi ekonomiskt lidande. att Kommunal verkar för att karensdagen slopas. K:150 Slopa karensdag Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Många arbetstagare utsätts för olika epidemier, till exempel magsjuka (vinterkräksjukan), Vid karens blir vi ekonomiskt lidande. att Kommunal verkar för att karensdagen slopas. 300

K:151 Slopa karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Många arbetstagare utsätts för olika epidemier, till exempel magsjuka (vinterkräksjuka). Vid karensdag blir vi ekonomiskt lidande. att Kommunal verkar för att karensdagen slopas. K:152 Slopa karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Många arbetstagare utsätts för olika epidemier, till exempel magsjuka (vinterkräksjukan). Vid karensdag blir vi ekonomiskt lidande. att Kommunal verkar för att slopa karensdagen. K:153 Slopa karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Många arbetstagare utsätts för epidemier, till exempel magsjuka (vinterkräksjuka). Vid karens blir vi ekonomiskt lidande. att Kommunal verkar för att karensdagen slopas. K:154 Slopa karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Många arbetstagare utsätts för olika epidemier, till exempel magsjuka (vinterkräksjukan). Vid karensdag blir vi ekonomiskt lidande. att Kommunal verkar för att karensdagen slopas. K:155 Slopa karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Många arbetstagare utsätts för epidemier, till exempel magsjuka (vinterkräksjukan). Vid karensdag blir vi ekonomiskt lidande. 301

att Kommunal verkar för att karensdagen slopas. K:156 Slopa karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Många arbetstagare utsätts för olika epidemier, till exempel magsjuka (vinterkräksjukan). Vid karensdag blir vi ekonomiskt lidande. att Kommunal verkar för att karensdagen slopas. K:157 Slopa karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Många arbetstagare utsätts för olika epidemier, till exempel magsjuka (vinterkräksjukan). Vid karensdag blir vi ekonomiskt lidande. att Kommunal verkar för att karensdagen slopas. K:158 Slopa karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Många arbetstagare utsätts för olika epidemier, till exempel magsjuka (vinterkräksjukan). Vid karensdag blir vi ekonomiskt lidande. att Kommunal verkar för att karensdagen slopas. K:159 Slopa karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Många arbetstagare utsätts för olika epidemier, till exempel magsjuka (vinterkräksjukan). Vid karensdag blir vi ekonomiskt lidande. att Kommunal verkar för att karensdagen slopas. 302

K:160 Slopa karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Många arbetstagare utsätts för olika epidemier, till exempel magsjuka (vinterkräksjukan). Vid karensdag blir vi ekonomiskt lidande. att Kommunal verkar för att karensdagen slopas. K:161 Slopa karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Många arbetatagare utsätts för olika epidemier, till exempel magsjuka (vinterkräksjukan). Vid karensdag blir vi ekonomiskt lidande. att Kommunal verkar för att karensdagen slopas. K:162 Bort med karensdagen Enskild medlem, sektion Kungälv, Kommunal Väst Som lokalvårdare är vi extra utsatta för smitta eftersom vi alltid är först på plats för att städa upp på toaletterna. Vi utsätts för smitta såsom magsjukebakterier med mera. Vi tycker att man ska slopa karensdagen på grund av den utsattheten man har som lokalvårdare. att förbundet arbetar för att ta bort karensdagen. K:163 Bort med karensdagen Enskild medlem, sektion Kungälv, Kommunal Väst Med anledning av hög smittorisk när man städar toaletterna som lokalvårdare ska karensdagen slopas. att förbundet verkar för att karensdagen tas bort. K:164 Ta bort karensdagen Enskild medlem, sektion Kungälv, Kommunal Väst När man jobbar inom barnomsorgen blir man dagligen utsatt för smitta när barnen blir förkylda och därför ska karensdagen bort. 303

att förbundet arbetar för att karensdagen ska bort. K:165 Avskaffa karensdagen Enskild medlem, sektion Mölndal, Kommunal Väst Vi inom vård, omsorg och skola utsätts ofta för smitta i vårt arbete. Eftersom vi är lågavlönade drabbas vi extra hårt, många arbetar dessutom långa pass. att vi ska slippa karensdagen. K:166 Ta bort karensdagen Enskild medlem, sektion Sydost, Kommunal Öst Kommunals medlemmar utsätts för många smittor i sina arbeten. Därför anser vi att karensdagen ska tas bort. När vi blir sjuka får vi låg ersättning på en redan låg lön. Att dessutom ha karens känns som dubbel bestraffning. Vi går till vårt arbete många gånger när vi borde stannat hemma för att vi anser att vi inte har råd att vara hemma. Detta bidrar till att vi för smittan vidare. att karensdagen tas bort, så att Kommunals medlemmar kan vara hemma när de är sjuka. K:167 Slopad karensdag vid smitta på jobbet Enskild medlem, sektion Örgryte-Härlanda, Kommunal Väst Kommunals medlemmar som arbetar på förskolor, skolor, äldreboenden, dagverksamheter, serviceboenden, gruppboenden etcetera löper en stor risk att bli smittad av calicivirus (vinterkräksjuka) på sina arbeten. Inte nog med att man blir smittad på sin arbetsplats, får löneavdrag och dessutom karensdag. Vid konstaterad calicismitta bör man inte ha någon karensdag. att Kommunal verkar för slopad karensdag vid konstaterad calicismitta på arbetet. K:168 Karensdag Enskild medlem, sektion Örgryte-Härlanda, Kommunal Väst Att bli smittad på sin arbetsplats, till exempel vid magsjukeperioder är illa nog, att dessutom därför bli ekonomiskt lidande är katastrof. 304

att Kommunal verkar för att karensdagen slopas när man blivit smittad på arbetstid. K:169 Karensdagen Enskild medlem, sektion Landstinget Värmlands län, Kommunal Västra Svealand Jag förstår inte hur man lyckas införa karensdag för oss som jobbar med patienter på en sjukhusavdelning. Vi som vårdpersonal kan smitta patienter och vise versa. Det blir stor inkomstförlust på grund av detta. att karensdagen slopas. Utlåtande över motionerna K:22-K:169 I motionerna K:22-K:25, K:29-K:30, K:37, K:40, K:52-K:53, K:56-K:61, K:65, K:72, K:78-K:82, K:94, K:97, K:99, K:120-K:125, K:128-K:135 och K:168 yrkas att karensdag avskaffas/slopas vid smitta. I motionerna K:26, K:100-K:102 yrkas att Kommunal verkar för att ta bort karensdagen vid influensa och vinterkräksjuka. I motion K:27 yrkas att Kommunal tar bort karensdagen. I motion K:28 yrkas att Kommunal ska verka för att ta bort karensdag om personalen blir drabbad av någon smitta som man kan spåra till arbetsplatsen. I motion K:31 yrkas att avskaffa karensdag vid sjukdom. I motion K:32 yrkas att karensdagen ska bort inom barnomsorgen då vi utsätts för smitta oftare och därmed oftare blir hemma med bortfall av lön. I motionerna K:33-K:34, K:41-K:42, K:49-K:51, K:64, K:66-K:67, K:69-K:71, K:83, K:85-K:86, K:88, K:90-K:93, K:95-K:96, K:104-K:106, K:107-K:109 första att-satserna, i andra att-satserna att medlemmar inte ska bli ekonomiskt lidande vid sjukdom, K:110, K:111-K:113 första attsatserna, K:118, K:126, K:127, K:165 och K:169 yrkas att karensdagen slopas/tas bort. I motion K:35 första att-satsen yrkas att karensdagen slopas i förskolan, i andra att-satsen yrkas att detta leder till friskare personal och barn. I motionerna K:36, K:38-K:39, K:43, K:45-K:46, K:63 och K:68 yrkas att karensdagen tas bort för vårdpersonal. I motion K:44 yrkas att karensdagen i sjukförsäkringen slopas för yrkegrupper som utsätts för smitta i arbetet. I motion K:47 yrkas att karensdagen för Kommunals medlemmar i yrkesrollen barnskötare ska tas bort. I motion K:48 yrkas att två karensdagar per år tas bort. I motionerna K:54 och K:55 yrkas att karensdagen avskaffas vid epidemier. I motion K:62 yrkas att karensdagen betalas av arbetsgivaren, när det konstateras smitta och den anställde drabbas. I motionerna K:73-K:74, K:117, K:136-K:139, K:141-K:161 och K:164 yrkas att Kommunal verkar för att slopa karensdagen/för att den ska tas bort. I motion K:75 yrkas att karensdagen tas bort för personal inom barnomsorg och vård- och omsorgsyrken. I motionerna K:76-K:77 och K:87 yrkas att karensdagen avskaffas vid arbetsrelaterad smitta inom förskola/skola. I motion K:84 yrkas att karensdagen avskaffas vid smitta från brukare oavsett vilken smitta det är. I motion K:89 yrkas att karensdagen tas bort i yrkeskategorier där man arbetar med människor. I motion K:98 yrkas att karensdagen slopas vid vinterkräksjuka. I motion K:103 yrkas att karensdagen avskaffas så att medlemmarna vågar sjukskriva sig och inte drabbas så hårt ekonomiskt. I motionerna K:111-K:113 andra att-satserna yrkas att medlemmarna ska våga sjukskriva sig utan att bli drabbad av stor ekonomisk förlust. I motionerna K:114-K:116 yrkas att karensdagen avskaffas vid magsjukeepidemier. 305

I motion K:119 första att-satsen yrkas att Kommunal verkar för att medlemmar inte ska bli extra utsatta ekonomiskt i sitt yrkesval, i andra att-satsen yrkas att Kommunal verkar för att då det uppenbart är smitta på arbetsplatsen som orsakat sjukfrånvaron, ska ingen karensdag dras. I motion K:140 yrkas att karensdagen vid magsjuka slopas. I motionerna K:162 och K:163 yrkas att förbundet arbetar/verkar för att ta bort karensdagen. I motion K:165 yrkas för karensdagen ska slopas i vård, omsorg och skola. I motion K:166 yrkas att karensdagen tas bort, så att Kommunals medlemmar kan vara hemma när de är sjuka. I motion K:167 yrkas att Kommunal verkar för att slopa karensdag vid konstaterad calicismitta på arbetet. Till årets kongress har medlemmar skrivit sammanlagt 182 motioner om karensdagen. Detta kan ses som en manifestation för behovet av en rättvisare sjukförsäkringspolitik. Motionerna är uppdelade i tre delar. I föreliggande utlåtande behandlas motionerna K:22-K:169. I dessa motioner anses risk för smitta vara inbyggd i arbetet, där fysisk närkontakt med människor är oundviklig. Med detta som utgångspunkt menar motionärerna att karensdag vid sjukfrånvaro på grund av smitta i vård, omsorg och skola är ett orättfärdigt inslag i sjukförsäkringen. Det slår hårt mot plånboken och det försämrar förutsättningen för att leva ett friskare liv. Motionärerna kräver att karensdagen vid smitta avskaffas eller att Kommunal verkar i den riktningen, men de olika kraven skiljer sig åt i flera olika avseenden. Vissa yrkanden berör specifika smittsjukdomar som calicivirussjukdom, eller vinterkräksjukan som den brukas kallas i dagligt tal, och influensa, medan andra gäller epidemier eller smittor i allmänhet. Olika yrkanden avser också olika yrkeskategorier. I något fall gäller krav under förutsättning att smittan kan spåras till arbetsplatsen, medan det i ett annat fall gäller vid överföring av smitta från brukare till anställda. Krav ställs också på att karensdagen generellt avskaffas, att två karensdagar per år tas bort och att arbetsgivare betalar karensdagen vid smitta i arbetet som drabbar anställda. Som ett led i opinionsarbetet om medlemmarnas villkor och förutsättningar i arbetslivet tog Kommunal fram rapporten Friskt liv i sikte en rapport om sjuknärvaro i välfärdstjänstesektorn. Rapporten som publicerades 2015 ger faktastöd både till problembeskrivningen i föreliggande motioner och till tidigare debatter om karensdagen. En stor andel av medlemmarna, som under perioden mars 2014 mars 2015 rapporterat sjuknärvaro vid ett eller flera tillfällen, hade smittsamma sjukdomar: 70 procent gällde luftvägsinfektion medan 11 procent hade infektion i mage eller tarmar. I öppna svaren till undersökningen uppger medlemmar bland annat feber, influensa och lunginflammation som symptom vid sjuknärvaro. Enligt praktiska råd för anställda i vården ska vårdpersonal med influensa vara hemma så länge feber och allmän sjukdomskänsla kvarstår. Men en stor andel medlemmar i Kommunal anser sig sakna förutsättningar för att leva efter denna förväntning. Influensa är en vanlig luftvägsinfektion som drabbar både anställda och vård- och omsorgstagare. Förutom att den leder till hög sjukfrånvaro hos anställda är den också en vanlig orsak till dödlighet hos äldre personer. Influensavirus kan spridas både luftburet och genom direkt kontakt samt genom droppar, till exempel saliv. Den tajta fysiska närheten mellan anställda och vård- och omsorgstagare ökar risken för spridning. En stor del av risken kan förebyggas med effektiva hygienåtgärder och väl fungerande städrutiner som kräver att det finns städpolicy, städinstruktion och kvalitetssäkring. Genom välutförd städning avlägsnas smuts och damm och antalet mikroorganismer i miljön reduceras. Detta kräver utbildning i rätt städteknik och basala hygienrutiner för såväl städpersonal som vård- och omsorgspersonal. En viktig förutsättning för att uppnå sådana mål är att personal förutom kunskap även har tid för att utföra arbetet. Detta kan vara särskilt svårt i hemtjänsten, där hemtjänstpersonal även står för städning i omsorgstagarens hem. 306

En annan smittsam sjukdom som ofta drabbar både anställda och vård- och omsorgstagare är calicivirussjukdomen. Den mycket nära fysiska kontakten i arbetet kan göra det svårt att komma undan droppar som sprider sig vid hosta, nysningar, kräkningar eller diarréer. För personer med nedsatt immunförsvar kan calicivirussmitta innebära ett stort mänskligt lidande. Det är mycket troligt att medlemmarnas höga sjuknärvaro trots luftvägsinfektion eller infektion i mage och tarmar, bidrar till ökade risker för spridning av dessa mycket smitsamma sjukdomar, vilket har negativa hälsokonsekvenser för alla drabbade. Andra relativt vanliga symptom vid sjuknärvaro som rapporteras av medlemmarna är, i en fallande ordning, huvudvärk, ryggbesvär, trötthet, nackbesvär och ångest. Samtliga dessa symptom är vanligare än magtarmsinfektion. Mer än en femtedel av medlemmarna har arbetat sjuka vid fler än fem tillfällen under undersökningsperioden, vilket på sikt kan leda till allvarliga sjukdomar och längre sjukfrånvaro. Enligt olika internationella studier kan även arbetsutförandet påverkas negativt av sjuknärvaro med olika symptom, bland annat som en följd av försämring i koncentrationsförmågan, försämring i interpersonal kommunikation, upprepning av arbetsmoment och långsamhet. Sammantaget bidrar sjuknärvaron till ökade kostnader för hälso- och sjukvården och för socialförsäkringen till följd av ökade risker för smittspridning, ökade ohälsa och mänskligt lidande samt på sikt längre sjukfrånvaro. Men den bidrar också till kostnader i form av försämrat arbetsutförande och sämre kvalitet i tjänsteutbuden. Men många medlemmar anser sig inte ha ekonomiska förutsättningar för att sjukskriva sig. I rapporten uppger mer än hälften av de som haft sjuknärvaro karensdagen som det främsta skälet. Förbundsstyrelsen anser att det är orimligt att medlemmar i vars arbete det finns en inbyggd risk för smitta betalar självrisk, när de drabbas av smittsamma sjukdomar. Det är inte försvarligt att ansvariga för sjukförsäkringspolitiken inte uppmärksammar de negativa konsekvenserna av karensdagen. Förbundsstyrelsen, i linje med motionärernas yrkande, anser att Kommunal ska verka för ett slopande av karensdagen vid frånvaro på grund av smittsamma sjukdomar i yrken där nära fysisk kontakt mellan människor är oundviklig i arbetet. De särskilda kraven bör anses ha en underordnad betydelse i förhållande till detta generella krav. Detta gäller kraven som förutsätter smittspårning till arbetsplatsen eller till brukaren, minskning av karensdagen med två dagar per år och krav på att arbetsgivaren ska betala karensdagen när smitta är fastställd på arbetsplatsen och anställda är drabbade. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motionerna K:22-K:25, K:28-K:30, K:37, K:40, K:52-K:53, K:56-K:61, K:65, K:72, K:78-K:82, K:94, K:97, K:99, K:119-K:125, K:128-K:139, K:162-K:163, K:167-K:168 samt att anse motionerna K:26-K:27, K:31-K:36, K:38-K:39, K:41-K:51, K:54-K:55, K:62-K:64, K:66-K:71, K:73-K:77, K:83-K:93, K:95-K:96, K:98, K:100-K:118, K:126-K:127, K:140-K:161, K:164-K:166 och K:169 besvarade. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna K:22-K:169. Dagordningens punkt 23:16 Karensdagen Motionerna K:170-K:201 K:170 Avskaffa karensdagen Enskild medlem, sektion Västerås Lärande Service, Kommunal Bergslagen Karensdag ska tas bort eftersom det blir ekonomisk förlust. 307

att karensdagen avskaffas. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen K:171 Karensdag Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Arbetskamrater kommer till jobbet och är sjuka, de smittar ner sina arbetskamrater. De har inte råd att stanna hemma. att Kommunal ska verka för att ta bort karensdagen. K:172 Karensdagen Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Ta bort karensdagen. De som inte har råd att vara hemma utan lön en dag blir lidande då de går till jobbet sjuka och kan på det viset få följdsjukdomar. De som är på jobbet som är friska riskerar att bli smittade och i sin tur tvungna att stanna hemma. Sjuknärvaron är inte bra. Man ska inte vara tvungen att välja bort att ta vara på sin hälsa på grund av ekonomi. att Kommunal ska ta bort karensdagen. K:173 Slopa karensdagen Enskild medlem, sektion Vänersborg, Kommunal Vänerväst För att minska "sjuknärvaron" på arbetsplatserna och öka hälsa samt rehabiliteringen. Minskad smittspridning. Slopa det oegentliga uttaget av komp- och flextidsuttag som görs för att slippa karensdagsavdrag. Karensdagen slår hårt för den som jobbar natt/deltid och dygn, det blir ett glapp i ekonomin. att Kommunal verkar för slopandet av karensdag, att Kommunal påverkar politikerna, så att lagar och regler ändras och karensdagen slopas, att jämställdhetsperspektivet lyfts eftersom det drabbar våra yrkesgrupper som redan ligger i låga lönenivåer och att man ser på karensdagen som ett hot ur ett hälsoperspektiv. 308

K:174 Avskaffa karensdagen Medlemsmöte, sektion Falun, Kommunal Bergslagen Vi har diskuterat i grupp och kommit fram till att vi inte vill ha karensdag. Vi är redan låginkomsttagare och anser att det inte ska dras ca 800 kronor första sjukdagen, vi bör få 80 procent av vår lön redan första sjukdagen. att karensdagen avskaffas. Motionen avslås av avdelningen K:175 Avskaffa karensdagen Medlemsmöte, sektion Falun, Kommunal Bergslagen Ta bort karensdagen. att vi bör få 80 procent av vår lön redan första sjukdagen. Motionen avslås av avdelningen K:176 Ta bort karensdagen Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Ta bort karensdagen. att Kommunal arbetar för att ta bort karensdagen. K:177 Avskaffa karensdagen Enskild medlem, sektion Säterbygden, Kommunal Bergslagen Karensdagen ska tas bort. Man ska kunna vara hemma när man är sjuk utan att ha ångest över lönen. att karensdagen avskaffas. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen K:178 Karensdagen Enskild medlem, sektion Borlänge, Kommunal Bergslagen Sjukfrånvaro gällande arbetsrelaterade sjukdomar och skador. att karensdagen tas bort. 309

K:179 Ta bort karensdagen Enskild medlem, sektion Nordväst, Kommunal Öst För att det är en stor kostnad med karensdagen för gemene man. att karensdagen tas bort. K:180 Avskaffa karensdagen Enskild medlem, sektion Rättvik, Kommunal Bergslagen Det är kännbart ekonomiskt att vara hemma, så man går till jobbet ändå. Det leder till att fler blir sjuka, och att man blir smittad av både sina medarbetare och vårdtagarna. Ta bort karensdagen! att karensdagen avskaffas. Motionen avslås av avdelningen K:181 Karensdagen Enskild medlem, sektion Borlänge, Kommunal Bergslagen Ta bort karensdagen direkt. att karensdag tas bort. Motionen avslås av avdelningen K:182 Karensdagen Enskild medlem, sektion SU Sahlgrenska, Kommunal Väst För att många av personalen/kommunals medlemmar kommer sjuka och väldigt dåliga till arbetsplatsen, bland annat på grund av karensdagen, yrkar vi att karensdagen tas bort. att Kommunal verkar för att plocka bort karensdagen. K:183 Karensdagen Enskild medlem, sektion SU Mölndal, Kommunal Väst För att många av personalen/kommunals medlemmar kommer sjuka och väldigt dåliga till arbetsplatsen, bland annat på grund av karensdagen, yrkar vi att karensdagen tas bort. att Kommunal verkar för att plocka bort karensdagen. 310

K:184 Bort med karensdagen Medlemsmöte, sektion Rättvik, Kommunal Bergslagen Det blir ekonomiskt bortfall med karensdagen samt att många väljer att gå till arbetet trots sjukdom. att karensdagen tas bort. Motionen avslås av avdelningen K:185 Avskaffa karensdagen Medlemsmöte, sektion Rättvik, Kommunal Bergslagen Man rår inte för att man blir sjuk, vilket gör att man går till arbetet fast man är sjuk. Varför straffas? att karensdagen avskaffas. Motionen avslås av avdelningen K:186 Avskaffa karensdagen Medlemsmöte, sektion Rättvik, Kommunal Bergslagen Många går till arbetet trots sjukdom på grund av karensdagen. att karensdagen slopas. Motionen avslås av avdelningen K:187 Slopa karensdagen Enskild medlem, sektion Uddevalla Service o Teknik, Kommunal Väst Vi vill att ni ska slopa karensdagen för oss i räddningstjänsten på grund av att vi har mycket mindre möjlighet att gå till jobbet och utföra våra arbetsuppgifter när man är småsjuk. Sitter man på ett kontor så är det enklare att åka till jobbet och jobba när man är dålig. Vi har inte den möjligheten, utan blir tvungna att sjukskriva oss för andras säkerhet vilket kostar oss mycket. Ibland väljer man att gå till jobbet fastän man vet att det kan bli till kostnad på att man inte riktigt orkar det man ska. Vi har dessutom en kvot på 1,42 så man förlorar mycket inkomst på att vara sjuk. att det ska bli mer rättvist att vara hemma när man är sjuk. K:188 Ingen karens vid hot/våld Medlemsmöte, sektion Hedemora, Kommunal Bergslagen Eftersom våra arbetsplatser allt oftare innehåller hot och våld så vore det önskvärt att karensdagen vid dessa situationer tas bort. Det känns inte rimligt att vi ska ha karens när det är jobbet som gjort oss sjuka. 311

att vid uppkomna hot- och våldssituationer på arbetsplatsen ska inte karensdag uppstå. K:189 Karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland På grund av karensdagen går medarbetarna till arbetet fast man är sjuk och smittar andra. Mycket beror på ekonomi. att karensdagen ska tas bort. K:190 Karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Minskad inkomst i dag vid sjukdom. Man är inte hemma från jobbet i dag vid sjukdom med påföljd för smittorisk och egen ohälsa. att karensdagen ska tas bort. K:191 Karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Minskad inkomst i dag vid sjukdom. Många går på jobbet sjuka. Det kan medföra smittorisk på arbetsplatsen samt att den egna kroppen behöver vila för att snabbare komma tillbaka till arbetet. att karensdagen ska tas bort. K:192 Karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Minskad inkomst i dag vid sjukdom. Många går på jobbet även fast de är sjuka, vilket kan leda till smittorisk och att man själv inte återhämtar sig på lång tid. att karensdagen tas bort. 312

K:193 Slopande av karensdag Sektion, sektion Räddningstjänsten Storgöteborg, Kommunal Väst Vid dygntjänstgöring/dubbelpass. När sjukdom infaller på helg och dubbelpass, blir sjukkostnaden hög. Jag vill att karensdagen slopas. att karensdagen slopas. K:194 Karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Karensdagen blir en kostnad för arbetstagaren, vilket leder till att många går till arbetet trots sjukdom. Det i sin tur gör att fler arbetstagare smittas och det blir fler sjukskrivningar. att Kommunal verkar för att karensdagen slopas. K:195 Slopa karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Det blir en stor ekonomisk förlust vid karensdag. Många medarbetare går därför till jobbet trots att de är sjuka och därmed ökar smittspridning. att Kommunal arbetar för att karensdagen slopas. K:196 Karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Karensdagen blir en stor inkomstförlust för arbetstagarna, vilket leder till att många går till arbetet trots sjukdom. Smittspridning blir större och fler blir sjukskrivna. att Kommunal arbetar för att karensdagen tas bort. K:197 Slopa karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Arbetstagare kommer sjuka och smittbärande till jobbet. Det blir ett alltför stort ekonomiskt bortfall vid karensdag och många tar ut semesterdag för att täcka upp karensdagen. 313

att Kommunal verkar för att slopa karensdagen. K:198 Slopa karensdagen Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Arbetstagare blir ekonomiskt lidande vid karensdagen, vilket leder till att många går till arbetet trots att de är sjuka och smitta sprids. att Kommunal verkar för att karensdagen slopas. K:199 Ta bort karensdagen Enskild medlem, sektion Västervik, Kommunal Sydost Inkomstbortfallet på grund av karensdagen är kännbar för många av Kommunals medlemmar med låga inkomster, deltidsarbete, oregelbundna scheman och återkommande sjukfrånvaro. Löneavdraget för karens är dessutom orättvist då en del anställda bara får några timmars avdrag och andra kan få upp till tio timmars avdrag eller mer i karens. att Kommunal ska arbeta för att karensdagen i sjukförsäkringssystemet tas bort. K:200 Bort med karensdagen Enskild medlem, sektion Hedemora, Kommunal Bergslagen För många av oss är det väldigt kännbart ekonomiskt med karensdag. Det gör att alltför många går till arbetet trots att vi borde vara hemma. Det innebär också att vi smittar såväl arbetskamrater som de personer som vi arbetar med. att Kommunal verkar för att karensdagen avskaffas. Motionen avslås av avdelningen K:201 Bra socialförsäkringar Enskild medlem, sektion Umeå, Kommunal Västerbotten Karensdagen i sjukförsäkringen är orättvis. Samhället har dessutom råd att betala ut 90 procent i sjukpenning i stället för 80 procent. Detsamma gäller med a-kassan. 314

att Kommunal verkar för avskaffandet av karensdagen i sjukförsäkringen, att Kommunal verkar för att sjukpenningen höjs till 90 procent av inkomsten upp till taket och att Kommunal verkar för att taket i sjukförsäkringen höjs så att 90 procent av de sjukskrivna får 90 procent i ersättning. Utlåtande över motionerna K:170-K:201 I motionerna K:170, K:174, K:177-K:181, K:184-K:186 och K:189-K:193 yrkas att karensdagen avskaffas, tas bort eller slopas. I motionerna K:171, K:173 första att-satsen, K:176, K:182-K:183, K:194-K:200 och K:201 första att-satsen yrkas att Kommunal arbetar eller verkar för att avskaffa/ta bort/slopa eller plocka bort karensdagen. I motion K:172 yrkas att Kommunal ska ta bort karensdagen. I motion K:173 andra att-satsen yrkas att Kommunal påverkar politikerna, så att lagar och regler ändras och karensdagen slopas, i tredje att-satsen yrkas att jämställdhetsperspektivet lyfts eftersom det drabbar våra yrkesgrupper som redan ligger i låga lönenivåer och i fjärde att-satsen yrkas att man ser på karensdagen som ett hot ur ett hälsoperspektiv. I motion K:175 yrkas att man bör få 80 procent av sin lön redan första sjukdagen. I motion K:187 yrkas att det ska bli mer rättvist att vara hemma när man är sjuk. I motion K:188 yrkas att vid uppkomna hot- och våldsituationer på arbetsplatsen ska inte karensdag uppstå. I motion K:201 andra att-satsen yrkas att Kommunal verkar för att sjukpenningen höjs till 90 procent av inkomsten upp till taket, och i tredje att-satsen yrkas att Kommunal verkar för att taket i sjukförsäkringen höjs så att 90 procent av de sjukskrivna får 90 procent i ersättning. Motionerna handlar dels om karensdagen och dels om taket i sjukförsäkringen. Kongressen 2013 fattade ett beslut om att Kommunal långsiktigt verkar för att karensdagen i sin helhet avskaffas. Kongressen ansåg också att införande av karensavdrag kunde vara en väg ditåt. Sedan dess har Kommunal arbetat för att karensavdrag skulle införas i lagen om sjuklön och nu bereds förslaget och Kommunal väntar på att det ska verkställas. I debatten har karensdagen åter aktualiserats i samband med den ökande sjukfrånvaron som särskilt drabbat medlemmar i Kommunal, men också flera andra arbetstagargrupper inom kvinnodominerade branscher. Från vissa håll i den politiska debatten finns tryck på att införa en andra karensdag. Naturligtvis motsätter sig Kommunal detta. I ett ständigt pågående opinionsarbete, uppvaktning av politiker och myndigheter, lyfter Kommunal fram de egentliga orsakerna bakom sjukfrånvaron, nämligen försämringar i arbetsmiljön och arbetsvillkoren. Genom att belysa sjuknärvaron, som är en minst lika stor ohälsofaktor som sjukfrånvaron hos medlemmar i Kommunal, försöker förbundet visa på risken för ökad sjukfrånvaro som karensdagen på längre sikt kan leda till. Frågan om ett jämställdhetsperspektiv lyfts också. Förbundsstyrelsen anser att karensdagen, både som en konsekvens av sjukfrånvaro och som en orsak till sjuknärvaro, drabbar anställda inom kvinnodominerade branscher. I de kvinnodominerade branscherna där arbetsmiljön och anställningsvillkoren är sämre i förhållande till anställda inom mansdominerade branscher, är det därför angeläget att karensdagen belyses ur både jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Det yrkas också om slopande av karensdag vid våld och hot i arbetet. Förbundsstyrelsen anser att detta bör underordna sig det långsiktiga målet att avskaffa karensdagen i sin helhet. Samtidigt är det viktigt att nämna att det i dag finns en möjlighet att få full ersättning från AFA- försäkring från första dagen, vid sjukskrivning på grund av våld, misshandel eller ett allvarligt hot som kan jämställas med våld i arbetet. 315

Förbundsstyrelsen anser också att det är viktigt att uppmärksamma aspekter som på längre sikt kan hota sammanhållningen av den offentliga sjukförsäkringen. En aspekt som kan påverka sammanhållningen är att en växande andel individer har en stor andel av sin inkomst över taket i sjukförsäkringen som i år är 27 687 kronor. Detta innebär att allt fler blir beroende av avtalsförsäkringar eller kanske liknande privata lösningar för att täcka inkomstbortfallet vid sjukdom. En fortsatt utveckling i denna riktning kan på sikt urholka den offentliga sjukförsäkringen, vilket även kan påverka riskfördelningen. Dessutom skulle detta negativt påverka den som inte har avtalsförsäkring, eftersom det inte är alla arbetsplatser inom den privata sektorn som omfattas av kollektivavtal. Mot bakgrund av detta behöver taket höjas, men att fastställa en viss nivå är inte aktuellt. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motionerna K:170-K:171, K:173 första och tredje att-satserna, K:174-K:186, K:189-K:200 och K:201 första att-satsen, att anse motionerna K:173 andra och fjärde att-satserna och K:187-K:188 besvarade samt att avslå motionerna K:172 och K:201 andra och tredje att-satserna. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna K:170-K:201. Dagordningens punkt 23:17 - Lagen om valfrihet Motion K:202 K:202 Avskaffa lagen om valfrihet Sektion, sektion Nord, Kommunal Öst Lagen om valfrihet skapar ett orättvist arbetsliv med otrygga anställningar och låga tjänstgöringsgrader och låg löneutveckling för Kommunals yrkesgrupper. Många blir även anställda på timme "just in time" och får ständigt stå stand by ifall arbetsgivaren ringer efter dem. Detta har även ökat segregationen i vårt samhälle då de svagare grupperna tvingas till dessa jobb/anställningar. Oseriösa arbetsgivare utan kollektivavtal får också allt större fotfäste bland våra yrkesgrupper. De anställda blir alltmer livegna och deras "frihet" begränsas totalt. att Kommunal arbetar aktivt för att avskaffa lagen om valfrihet och att man arbetar för att införa trygga anställningar i dessa branscher. Utlåtande över motion K:202 I motion K:202 yrkas att Kommunal arbetar aktivt för att avskaffa lagen om valfrihet, och att man arbetar för att införa trygga anställningar i dessa branscher Lagen om valfrihetssystem (LOV) infördes 2009 av den dåvarande borgerliga regeringen för att underlätta för kommuner som ville köpa privat utförd välfärd. Lagen bygger på ett marknadstänkande där företag ska kunna välja att etablera sig i kommuner och erbjuda medborgare offentligfinansierade tjänster. Lagens ledord är valfrihet och konkurrensneutralitet. Kommunals kongress uttalade redan 2013 att lagen var problematisk av flera skäl. Kongressen gav också förbundet i uppdrag att kritiskt utvärdera och hitta alternativ till de marknadsmodeller som blivit norm inom offentlig sektor. 316

Under perioden 2013-2016 har förbundet därför arbetat aktivt med frågor rörande välfärdens styrning. I ett antal rapporter har flera branscher kritiskt utvärderats, däribland äldreomsorgen, barnomsorgen och den upphandlade busstrafiken. I rapporterna har bland annat centrala problem med LOV beskrivits och förslag till alternativ presenterats. För att Kommunal ska kunna få gehör för sitt krav att LOV ska avskaffas är en viktig pusselbit att det skapas en annan juridisk lösning för de kommuner och landsting som vill erbjuda sina medborgare möjlighet att välja ett privat välfärdsalternativ. Förbundet har därför till regeringen lagt fram förslag på hur lagen om offentlig upphandling (LOU) behöver förändras för att bättre passa välfärden. Centralt är att villkor enligt kollektivavtal säkras för all upphandlad verksamhet. Det sistnämnda hänger samman med motionärens andra delyrkande, att förbundet ska arbeta för trygga anställningar i dessa branscher. Att kollektivavtalets nivåer säkras är här en nyckel, men även att anställningsformen allmän visstid avskaffas och att kommuner och företag förmås ha en bättre personalplanering. Förbundet arbetar aktivt med alla dessa frågor. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion K:202. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion K:202. Torsdagens förhandlingar ajournerades klockan 17:15. FREDAGEN DEN 3 JUNI 2016 Förmiddagens förhandlingar. Kongressordförande: Lia Scheding Kongressen underhölls av Maxida Märak Information om tekniken Kommunikatör Thomas Johansson informerade om tekniken. Information om projektet om Zimbabwe Enhetschef Anders Jonsson informerade om projektet i Zimbabwe. Dagordningens punkt 23:18 - Lex Laval Motion K:203 K:203 Riv upp Lex Laval nu! Enskild medlem, sektion Malmö/Region Sydväst, Kommunal Skåne Det borde vara en självklarhet att svenska kollektivavtal ska gälla för alla på den svenska arbetsmarkanden. Företag som konkurrerar genom att inte följa svenska avtal slår ut seriösa företag och sätter press på allt lägre löner och sämre anställningsvillkor på arbetsmarkanden. Därför borde regeringen riva upp Lex Laval såsom man lovade göra före valet. Kommunal borde tillsammans med övriga LO-förbund engagera sig på alla nivåer för att väcka opinion i denna ödesfråga för den fackliga rörelsen. 317

att Kommunal tillsammans med övriga LO-förbund engagera sig på alla nivåer för väcka opinion för att riva upp Lex Laval nu! Utlåtande över motion K:203 I motion K:203 yrkas att Kommunal tillsammans med övriga LO-förbund engagera sig på alla nivåer för väcka opinion för att riva upp Lex Laval nu! För Kommunal är det en grundläggande princip att svenska kollektivavtal ska gälla för alla på den svenska arbetsmarknaden. Sedan EU-domstolen 2007 chockade hela den svenska fackföreningsrörelsen med sitt avgörande i det så kallade Laval-målet har arbetet för att återupprätta denna princip haft högsta prioritet. Kommunal samverkar här med övriga LO-förbund och det är LO centralt som hanterar frågan. Styrelsen bedömer att LO:s arbete sakta men säkert ger resultat. Inom EU är det främst EU-kommissionen som har möjlighet att föreslå förändringar av gällande regler. Under våren 2016 presenterade de nya förslag vad gäller det så kallade utstationeringsdirektivet, vilket är det direktiv som skapat Laval-problematiken. LO har tillsammans med TCO och SACO kunnat visa upp en tydlig, gemensam linje och har tillsammans med den svenska regeringen påverkat EU-kommissionen i rätt riktning. Detta offensiva påverkansarbete ska givetvis fortsätta. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion K:203 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion K:203. Dagordningens punkt 23:19 - Privata sjukförsäkringar Motion K:204 K:204 Privata sjukförsäkringar leder till en dyrare och sämre sjukvård för Kommunals medlemmar Enskild medlem, sektion Spårvägen Trafik och Teknik, Kommunal Väst Svensk sjukvård är en unik och viktig tillgång för medborgarna. Därför måste vi slå vakt om den offentligt och solidariskt finansierade sjukvården som handlar om att alla ska ha vård av hög kvalitet i rätt tid. Det är en stor trygghet att veta att du inte får en faktura på kostnaden för behandlingen eller att behöva redovisa ditt försäkringsavtal när du kommer till akuten. Det är många medborgare i länder världen över som tror att denna trygghet inte är möjlig. Desto viktigare att vi gör allt för att behålla och utveckla denna viktiga verksamhet i svensk välfärd. Syftet med motionen är att lyfta fram problemet med att allt fler tecknar privata sjukvårdsförsäkringar samt hur olika avtal styr verksamheten inom sjukvården, gör utbudet komplext och svårbegripligt för den enskilde medlemmen och där den samlade bilden innebär att medborgarna, skattebetalarna, betalar allt mer för sjukvårdens tjänster. Politiker och deras tjänstemän har svårare att få en helhetsbild och på sikt är det ett hot mot det gemensamt finansierade sjukvårdsutbudet, inte minst för att förtroendet bland medborgarna undermineras. 318

Sjukvårdsutbudet har ökat i form av olika avtal med offentliga och privata vårdgivare som taxeavtal, upphandlat avtal, vårdvalsavtal men även vårdbolag tecknar i dag omfattande avtal med försäkringsbolag som säljer försäkringspaket (gruppförsäkringar) till företag där sjukvårdsförsäkring ingår. När små och stora privata vårdbolag säljer vård till försäkringsbolag och deras kunder så ska sjukvård levereras utifrån kundens krav inom kort tid. Om en läkare ska inställa sig på kort varsel i ett vårdbolag (för många är det en bisyssla), vad händer med dennes patienter på sjukhuset då? Ett exempel: Patient möter hjärtläkare på SU och får besked att en undersökning behöver göras men måste vänta i tre veckor då läkaren inte bedömer läget som akut. Samma patient ringer sin sjukvårdsförsäkring som ordnar tid inom tre dagar till privat hjärtmottagning. Där möter patienten samma läkare. Dyrt för den enskilde patienten eller dennes arbetsgivare som först betalar skatt till offentlig vård och sedan premie för privat sjukvårdsförsäkring. Detta minskar förtroendet för den offentligt drivna vården eftersom det sprids en bild av att man måste ha en egen privat sjukvårdsförsäkring, annars försenas behandlingen. Svensk hälso- och sjukvårdslag säger att svensk, offentligt finansierad sjukvård ska vara behovsstyrd och ges på lika villkor för hela befolkningen. Med den blandning som finns i dag med många vårdformer och avtal så är det i praktiken en kundstyrd sjukvård. Dubbla ingångar i hälso- och sjukvården, en ingång för det allmänna och en för de med privata försäkringar hotar hälso- och sjukvård på lika villkor och förtroendet för välfärdssystemet. Privata sjukvårdsförsäkringar gör inte vården vare sig billigare eller bättre för Kommunals medlemmar. Visst kan företagens anställda och välbeställda privatpersoner som är tillräckligt friska för att kvalificera sig för försäkringsbolagens sjukvårdsförsäkringar få egna genvägar, gräddfiler, men det tar inte lång tid innan detta innebär stora problem att finansiera och driva gemensamma välfärdstjänster som sjukvård och äldreomsorg. Kommunals medlemmar ska kunna känna förtroende att vid behov få bästa möjliga vård i rimlig tid. att Kommunal ska verka för att sådana typer av försäkringar ska försvinna, att Kommunal inte ska teckna sina försäkringar i försäkringsbolag som säljer sådana typer av försäkringar och att Kommunal ska sträva efter att lika vård för alla uppnås. Utlåtande över motion K:204 I motion K:204 yrkas att Kommunal ska verka för att privata sjukvårdsförsäkringar ska försvinna, att Kommunal inte ska teckna försäkringar i försäkringsbolag som säljer privata sjukvårdsförsäkringar samt att Kommunal ska sträva efter att lika vård för alla uppnås. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning att privata sjukvårdsförsäkringar riskerar att urholka behovsprincipen i det allmänna sjukvårdssystemet. Det är behov och inte privatekonomi som ska avgöra tillgången till hälso- och sjukvård. För Kommunals medlemmar som arbetar inom hälso- och sjukvården är det också en fråga om god yrkesetik. Kommunal kommer alltid att värna en välfärd där alla bidrar efter förmåga och får tillbaka efter behov. Förbundets arbete för en värdig välfärd av hög kvalitet som finansieras gemensamt inbegriper ett motstånd till gräddfiler i vården, vilket privata sjukvårdsförsäkringar är ett exempel på. 319

Motionären sätter i sin andra att-sats fingret på en, praktiskt sett, svårare fråga. Det finns i dag inga försäkringsbolag som inte erbjuder privata sjukvårdsförsäkringar. Förbundet kan därför inte styra över vilka tjänster försäkringsbolagen erbjuder, bara de försäkringar förbundet själv tecknar. Privata sjukvårdsförsäkringar erbjuds inte i Kommunals egna försäkringspaket. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion K:204 första och tredje att-satserna samt att avslå motion K:204 andra att-satsen. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion K:204. Dagordningens punkt 23:20 - Regler för inkomstgarantin Motion K:205 K:205 Ändra reglerna för inkomstgarantin Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Reglerna för inkomstgarantin är orättvis för de låginkomsttagare som finns inom Kommunal. Taket på 18 700 kronor är för högt. Dessutom är det få som kan kvalificera sig för garantin, däribland säsongsarbetarna inom Kommunal, eftersom arbetstiden och inkomsten slås ut på tolv månader. att reglerna för inkomstgarantin ändras så att de som har sämst ställt har möjlighet att utnyttja denna garanti. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion K:205 I motion K:205 yrkas att reglerna för inkomstgarantin ändras så att de som har sämst ställt har möjlighet att utnyttja garantin. Motionären menar att reglerna för a-kassan är orättvis för låginkomsttagare och att det är svårt för många, däribland säsongsarbetare att kvalificera sig eftersom arbetstiden och inkomsten slås ut på de senaste 12 månaderna före arbetslösheten. För att kunna få en inkomstbaserad ersättning från a-kassan krävs det dels att man varit medlem i en a-kassa under en sammanhängande period på minst 12 månader, dels att man under det senaste året direkt före arbetslöshetens inträde har förvärvsarbetar minst 80 timmar per månad under 6 av de 12 kalendermånader före arbetslösheten. De hårda reglerna gör att många personer har svårt att kvalificera sig till a-kassan och att de som ändå lyckas i många fall får en mycket låg ersättning. Eftersom ersättningen baseras på inkomsten under de 12 månaderna direkt före arbetslöshetens inträde kan man inte längre säsongsarbeta under sommarhalvåret och få en inkomstbaserad a-kassa under vintern. Förbundsstyrelsen bedömer att det finns flera problem med dagens a-kassa, varav ett av problemen är att regeln som innebär att tiden i anställning som ersättningen baseras på har höjts från 6 till 12 månader. Att det krävs 80 timmars arbete per månad i 6 månader är också ett problem och gör att många som arbetar deltid har svårt att kvalificera sig. Förbundsstyrelsen anser både att tiden i anställning som ersättning baseras på bör sänkas från 12 till 6 månader och det ska räcka med 40 timmars arbete per månad. Med dessa förändringar i arbetsvillkoret skulle fler få möjlighet att kvalificera sig till arbetslöshetsförsäkringen. 320

Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion K:205. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion K:205. Dagordningens punkt 23:21 - Samverkan med Hyresgästföreningen Motion K:206 K:206 Samverkan med Hyresgästföreningen Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst Jag ser gärna att Kommunal och Hyresgästföreningen påbörjar ett samarbete. Då många Kommunalare är hyresgäster är det bra att Kommunal stödjer en organisation som har hyresgästernas bästa som mål. Man skulle även kunna nyttja Hyresgästföreningens lokaler till olika aktiviteter, och det vore bra om Hyresgästföreningen fanns med när Kommunal genomför några aktiviteter. att Kommunal inleder ett samarbete med Hyresgästföreningen för att stödja alla de medlemmar som har hyreslägenheter. Motionen avslås av sektionen Utlåtande över motion K:206 I motion K:206 yrkas att Kommunal inleder ett samarbete med Hyresgästföreningen för att stödja alla de medlemmar som har hyreslägenheter. Motionären anser att Kommunal och Hyresgästföreningen påbörjar ett samarbete. Det handlar dels om att många av Kommunals medlemmar är hyresgäster, men även att Kommunal och Hyresgästerna skulle kunna använda gemensamma lokaler och ordna aktiviteter ihop. Hösten 2015 tog Hyresgästföreningen och Kommunal fram en gemensam rapport med namnet Lång dags färd mot jobb som redovisade Kommunals medlemmars boende och pendling. Rapporten var ett resultat av ett kongressbeslut på Kommunals kongress 2013. Att bo i eget hus är det vanligaste alternativet bland medlemmarna i Kommunal, det gör 44 procent. Ungefär 36 procent av Kommunals medlemmar bor i hyresrätt och 17 procent i bostadsrätt. Drygt 3 procent bor i någon tillfällig boendeform, såsom andrahandskontrakt, inneboende eller boende hos anhörig eller förälder. Bland medlemmarna i Kommunal i någon av de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö bor mer än varannan i hyresrätt. För ungdomar är olika former av tillfälligt boende är betydligt vanligare, av dem som är födda 1980 eller senare bor drygt 14 procent i en tillfällig boende. Tillgången på bra bostäder är viktiga såväl för människors välbefinnande men också för en fungerande arbetsmarknad. Det är en oroande utveckling när Kommunals medlemmar tvingas tacka nej till jobb för att de inte kan få bostad, och det är också oroande med allt för långa pendlingsavstånd för såväl livskvalitet och för möjligheten att kombinera arbete och familj. Tillgången till bostäder är avgörande för såväl en väl fungerande vård och omsorg men också tillväxt i Sverige. 321

Hyresgästföreningen är en bra samarbetspartner för fackförbundet Kommunal. Bostadssituationen och möjligheten till samarbete ser väldigt olika ut på lokal nivå och det vore därför olyckligt att Kommunal slår fast vilka organisationer Kommunal ska samarbeta med på lokal nivå, det måste utgå från de lokala förutsättningarna. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion K:206 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion K:206. Dagordningens punkt 23:22 - Subventionerad tandvård Motionerna K:207-K:219 K:207 Fri tandvård Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Jag anser att alla Kommunals medlemmar ska kunna få fri tandvård. Tandstatusen hos många är dålig på grund av att man inte har råd att gå till tandläkaren med en redan låg lön att Kommunal ska arbeta för en fri tandvård. K:208 Tandvård i sjukförsäkringen Enskild medlem, sektion Falun, Kommunal Bergslagen Fler skulle ha råd att gå till tandläkaren och det skulle bli färre sjukskrivningar på grund av följdsjukdomar. att verka för att tandvården bakas in i sjukförsäkringen. Motionen avslås av avdelningen K:209 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst I dagens samhälle är tandhälsan en klassfråga, något jag anser är en skam för det moderna Sverige vi lever i. att Kommunal som organisation jobbar politiskt för att förbättra den allmänna tandvårdsförsäkringen så att den fungerar som sjukvården med ett högkostnadsskydd. K:210 Tandvård Enskild medlem, sektion Västerås Hälso Sjukvård, Kommunal Bergslagen Kommunals medlemmar borde ha någon form av subventionerad avgift för tandvård. Nuvarande system gör att tandvård blir en klassfråga. 322

att förbundet verkar för subventionerad avgift för tandvård. Motionen avslås av avdelningen K:211 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Tandvården har i samhället hamnat i kategorin status och har så varit i många år. Små problem blir snabbt stora problem på grund av att många prioriterar bort tandvården av kostnadsskäl. att alla Kommunals medlemmar får ett fritt tandläkarbesök varje år och att en försäkring som innehåller bidrag till stora kostnader införs, högkostnadsskydd. Motionens första att-sats avslås av sektionen. Motionens andra att-sats bifalles av sektionen. Motionen avslås av avdelningen K:212 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Det är viktigt med friska tänder för att man ska må bra. I dag finns det medlemmar som inte har råd att gå till tandläkaren och alla borde ha ekonomiska förutsättningar för det. att alla Kommunals medlemmar blir erbjudna en bra och billigare tandvård. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen K:213 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Det är viktigt med god tandhälsa. Många av Kommunals medlemmar prioriterar inte tandhälsa på grund av ekonomiska skäl. Kommunal bör verka för att medlemmarna uppmuntras till förebyggande och regelbunden tandvård. att Kommunals medlemmar erbjuds en tandvårdsersättning efter den fria tandvården. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen K:214 Tandvårdsförsäkring Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Det är viktigt med bra tandstatus då tänderna är en viktig del av hälsan. Det finns i dag medlemmar i Kommunal som inte har råd att gå till tandläkaren, och därför ska Kommunal arbeta för att kunna erbjuda alla medlemmar den möjligheten. att alla Kommunals medlemmar ska få bli erbjuden en bra tandvård. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen 323

K:215 Tandvård Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland På grund av våra dåliga löner vill jag att vi ska få gratis tandvård. att Kommunal verkar för att tandvård blir gratis. Motionen avslås av sektionen K:216 Tandvård Enskild medlem, sektion Örebro Social omsorg, Kommunal Västra Svealand Jag vill att tandvården ska ingå i högkostnadsskyddet för att tänderna hör till kroppen. I dag är det mycket dyrt med tandvård för många av våra medlemmar, vi ser det som en klassfråga vilken tandstatus man har. Det bör vara en självklarhet att behandla sina tänder enligt de sjukvårdsregler som i dag styr högkostnadsskyddet. att Kommunal verkar för att tandvården ska ingå i högkostnadsskyddet. K:217 Tandvård ska ingå i högkostnadsskyddet Enskild medlem, sektion Munkedal, Kommunal Väst Kommunal bör verka för att tandvårdskostnaderna ska ingå i högkostnadsskyddet. God tandvård borde vara allas rättighet. Tänderna är en del av kroppen och borde därför ingå i högkostnadsskyddet. att tandvård ska ingå i högkostnadsskyddet. K:218 Tandvårdskostnad ska ingå i högkostnadsskyddet Enskild medlem, sektion Stenungsund, Kommunal Väst Kommunal bör verka för att tandvårdskostnaden ska ingå i högkostnadsskyddet. God tandvård borde vara allas rättighet. Tänderna är en del av kroppen och borde då ingå i högkostnadsskyddet. att tandvård ska ingå i högkostnadsskyddet. K:219 Tandhälsa Sektion, sektion SU Östra, Kommunal Väst Tänderna tillhör kroppen. Jag anser att Kommunal bör verka för att tandvårdskostnaden ska ingå i högkostnadsskyddet. I dag ser vi att tandhälsan försämrats kraftigt, viket kan leda till en försämrad hälsa. I dag är det en klassfråga om man har god tandhälsa, så får det inte vara! 324

att tandhälsan bör ingå i högkostnadsskyddet. Utlåtande över motionerna K:207-K:219 I motionerna K:207 och K:215 yrkas att Kommunal ska arbeta för en fri tandvård/verkar för att tandvården blir gratis. I motion K:208 yrkas att verka för att tandvården bakas in i sjukförsäkringen. I motion K:209 yrkas att Kommunal som organisation jobbar politiskt för att förbättra den allmänna tandvårdsförsäkringen så att den fungerar som sjukvården med ett högkostnadssydd. I motion K:210 yrkas att förbundet verkar för subventionerad avgift för tandvård. I motion K:211 första att-satsen yrkas att alla Kommunals medlemmar får ett fritt tandläkarbesök varje år och i andra att-satsen yrkas att en försäkring som innehåller bidrag till stora kostnader införs, högkostnadsskydd. I motion K:212 yrkas att alla Kommunals medlemmar blir erbjudna en bra och billigare tandvård. I motion K:213 yrkas att Kommunals medlemmar erbjuds en tandvårdsersättning efter den fria tandvården. I motion K:214 yrkas att alla Kommunals medlemmar ska erbjudas en bra tandvård. I motion K:216 yrkas att Kommunal verkar för att tandvården ska ingå i högkostnadsskyddet. I motionerna K:217-K:218 yrkas att tandvården ska ingå i högkostnadsskyddet. I motion K:219 yrkas att tandhälsan bör ingå i högkostnadsskyddet. Motionärerna tar upp tandvården, dess finansiering och kostnaderna för den enskilde. Förbundsstyrelsen instämmer i motionärernas problembeskrivning kring tandvården. LO:s rapport Klassamhällets dolda leende, där Kommunal har medverkat, beskriver tydligt den ökade ojämlikheten i tandhälsan. I LO:s rapport föreslås en grundlig översyn av hela tandvårdssystemet, där utgångspunkten är att tänderna faktiskt är en del av kroppen. Inriktningen för översynen bör vara att skapa villkor som gör att den enskildes kostnader för tandvård blir överkomliga för alla och att tandvården på ett bättre sätt än i dag integreras i sjukvården. Men tandohälsan är för många personer mycket akut och kräver akuta insatser inom ramen för nuvarande system. Det allmänna tandvårdsbidraget bör göras om till ett generellt bidrag lika för alla och höjas, från dagens 150 och 300 kronor till förslagsvis 400 500 kronor för alla. Det särskilda tandvårdsstödet bör höjas, från dagens 600 kronor till förslagsvis 700 800 kronor. Högkostnadsskyddet måste förbättras och utformas så att det i högre utsträckning stimulerar fler att uppsöka tandvården. Dagens självrisk för den enskilde, det vill säga att högkostnadsskyddet träder in först efter åtgärder som kostar mer än 3 000 kronor, innebär en orimligt hög tröskel in i tandvården för dem som har knappa ekonomiska resurser. Det förordas därför en statlig subvention redan från första kronan. Exakt procentuell nivå på denna subvention och var brytpunkterna mellan olika subventionsgrader ska läggas bör närmare analyseras. För att motverka ekonomiska incitament som är kostnadsdrivande, genom att privata och offentligt ägda aktörer överdebiterar i takt med en ökad subventionsgrad, bör regeringen införa en prisreglering och en effektivare kontroll av tandvårdssektorn. Detta är en nödvändig förutsättning för att subventionsgraden ska kunna ökas. Information om stöd och hjälp med munhygienen ska vara en självklar del av omvårdnaden om de äldre. 325

Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motionerna K:211 andra att-satsen, K:212 och K:214, att anse motionerna K:209-K:210 och K:211 första att-satsen besvarade samt att avslå motionerna K:207-K:208, K:213 och K:215-K:219. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna K:207-K:219. Dagordningens punkt 23:23 - Utbildning för personer över 57 år Motion K:220 K:220 Utbilda dig efter du fyllt 57 år Enskild medlem, sektion Öst, Kommunal Stockholms län I dag tillåter inte reglerna att ansöka om studielån från CSN efter att du har fyllt 57 år och begränsningar finns redan från det du fyllt 47 år!! +-50-åringar som jag stöter på befinner sig någonstans i höjdpunkten av sitt liv. Här ger samhället tyvärr signaler att, om du från och med nu vill utbilda dig vidare eller till något nytt, så gäller det att du sparat på banken. För studielån blir svårt eller begränsat att få! Vad säger det om att tillvarata människans egen förmåga att ta kommandot över sitt liv? Jag träffar medlemmar som vill sadla om eller kompetenshöja sig genom studier, men är inlåsta i att systemet inte ger utrymmet. Samtidigt förväntas vi arbeta tills vi är 67 år. Det får konsekvensen att en arbetstagare kan bli inlåst i tio år utan att kunna byta karriär genom att inte haft möjligheten att studera. Så kan vi inte ha det tycker jag! att Kommunal opinionsbildar för att personer över 57 år ska kunna studera med stöd av samhället. Utlåtande över motion K:220 I motion K:220 yrkas att Kommunal opinionsbildar för att personer över 57 år ska kunna studera med stöd av samhället. Motionären framhåller att reglerna för studiestöd hindrar personer över en viss ålder från att sadla om eller kompetensutveckla sig genom studier. I dag är det Centrala studiestödsnämnden (CSN) som har i uppdrag att besluta och betala ut bidrag och lån till dem som studerar i Sverige och utomlandsstudielån. Målsättningen är att alla i Sverige ska kunna studera oberoende av personens sociala, ekonomiska och geografiska bakgrund eller om han eller hon har en funktionsnedsättning. Under de senaste tio åren har CSN höjt åldergränsen för studiemedel från 50 till 56 år. Läsåret 2014/15 fanns det cirka 14 400 studerande som var 45 år eller äldre. I förhållande till år 2006 är det en ökning med omkring 3 000 studerande. Höjningen av åldersgränsen har även inneburit att fler personer i åldern 45-56 år studerar med studiemedel. CSN bedömer att på en övergripande nivå har de höjda åldersgränserna haft en ganska liten betydelse för det totala antalet studerande och för volymutvecklingen. För de personer som har kunnat studera tack vare regeländringarna kan de dock ha haft avgörande betydelse. 326

Det finns en stor kvinnlig dominans bland de äldre som studerar. De kombinerar ofta förvärvsarbetande med studier för vidareutbildning eller omskolning ofta inom antingen utbildnings- eller vårdsektorn. Männen som studerar är oftare än kvinnorna arbetslösa när de påbörjar studierna. De studerar oftare på lägre utbildningsnivåer och spridningen mellan olika arbetsmarknadssektorer är större. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv innebär studiestöd till äldre studerande både kostnader i form av utbetalda bidrag och kommande skuldavskrivningar. Samhällets intäkter ökar om studierna stärker individens förankring på arbetsmarknaden, genom yrkes- och kompetensutveckling, som bättre matchar arbetsgivarnas behov. Alternativkostnaden för ersättningar under perioder med arbetslöshet blir därmed lägre. I dagsläget förekommer dock en viss samhällelig kostnad vid undanträngning av yngre studerande med högre samhällsekonomisk lönsamhet av studiestöd. Återkommande strukturomvandlingar på arbetsmarknaden, krav på dokumenterad yrkeskompetens i kombination med den demografiska utvecklingen och ett förlängt yrkesliv leder förbundsstyrelsen till slutsatsen att CSN bör höja åldergränsen för studiemedel. Möjligheten till studier stärker medlemmarnas förankring på arbetsmarknaden och höjer deras omställningsförmåga vid förändringar på arbetsplatsen. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion K:220. Debatt I debatten deltog: Pyret Due Hedlund, Kommunal Stockholms län Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motion K:220. Yrkande av Pyret Due Hedlund om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motion K:220. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion K:220. Dagordningens punkt 23:24 Vaccination Motion K:221 K:221 Vaccination Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst I dag har man börjat vaccinera unga kvinnor mot livmoderhalscancer. Detta borde alla kvinnor ha rätt att få, då det är en förebyggande åtgärd oavsett ålder. Denna vaccination borde vara lika rättfärdigad som att vaccinera mot influensan och kostnaderna skulle vara subventionerade oavsett ålder. att Kommunal som organisation arbetar politiskt för att alla kvinnor ska få möjligheten att vaccinera sig mot livmoderhalscancer, helst kostnadsfritt, eller som alternativ till en mycket subventionerad kostnad. 327

Utlåtande över motion K:221 I motion K:221 yrkas att Kommunal ska arbeta politiskt för att alla kvinnor ska få möjligheten att vaccinera sig mot livmoderhalscancer kostnadsfritt eller till en mycket subventionerad kostnad. Livmoderhalscancer orsakas av en kronisk infektion av humant papillomvirus, så kallat HPV. HPV är världens vanligaste sexuellt överförbara sjukdom som i de flesta fall är helt ofarlig och läker ut av sig självt. För några få blir infektionen kronisk och riskerar att leda till cellförändringar som på sikt kan utvecklas till livmoderhalscancer. Vaccination mot livmoderhalscancer erbjuds redan i dag kostnadsfritt till alla kvinnor under 26 år. Eftersom HPV-viruset är så vanligt är vaccinet som mest effektivt innan risken för smitta inträder, det vill säga innan personen blivit sexuellt aktiv. Därför koncentreras vaccinationsinsatserna till flickor i årskurs 5-6. För en person som bara haft ett fåtal sexuella partners kan det fortfarande vara värt att vaccinera sig, men de flesta som är eller har varit sexuellt aktiva bär eller har redan burit på smittan och då ger inte vaccinet ett fullgott skydd. Kvinnor mellan 23-60 år kallas i stället regelbundet till cellprovskontroll. Genom att upptäcka eventuella cellförändringar i ett tidigt stadium kan livmoderhalscancer förebyggas. Förbundsstyrelsen menar att vården i enlighet med motionärens andemening arbetar väl med frågan i dag och att vidare påverkansarbete inte är aktuellt. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion K:221 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion K:221. Dagordningens punkt 23:25 - Validering av kunskap Motion K:222 K:222 Lättare för nyanlända att komma in på svensk arbetsmarknad Enskild medlem, sektion Skellefteå, Kommunal Västerbotten Att komma till Sverige med en utbildning från hemlandet värderas inte högt i Sverige i dag. Många gånger får man som nyanländ börja om med både studier för att lära sig språket för att sedan behöva studera den utbildning som enligt svensk standard krävs för att få arbeta inom det yrket som jag redan har utbildning för. Det borde bli lättare i Sverige att få tillgodoräkna sig sitt hemlands utbildning. Självklart är det nödvändigt med goda kunskaper i svenska språket. att Kommunal verkar för att riksdag/regering gör det lättare att validera kunskap från utländska utbildningsanordnare. Utlåtande över motion K:222 I motion K:222 yrkas att Kommunal ska verka för att riksdag/regering ska göra det lättare att validera kunskap från utländska utbildningsanordnare. 328

Motionären beskriver i sin motion problemet med att personer med en utländsk utbildning kan ha svårt att tillgodoräkna sig den i Sverige. Många gånger får man som ny i Sverige först börja med att lära sig svenska för att sedan studera om samma utbildning som man redan har läst. Motionären menar att det borde vara lättare att tillgodoräkna sig en utländsk utbildning, och att Kommunal ska verka för att regering och riksdag gör det lättare att validera kunskap från utländska utbildningsanordnare. I Sverige är det flera myndigheter som arbetar med validering på olika sätt. Universitets- och högskolerådet är den myndighet som ansvarar för bedömning av utländska gymnasiala utbildningar och utländska eftergymnasiala utbildningar. De som har motsvarande grundskola eller avbruten gymnasieutbildning från utlandet hänvisas till studie- och yrkesvägledare (SYV) inom den kommunala vuxenutbildningen. Inom EU pågår omfattande arbeten med validering och meritöverföring. Det finns både system för meritöverföring för yrkesutbildning och högre utbildning. Tanken med det europeiska systemet är att göra det enklare att erkänna färdigheter och kunskaper som förvärvats i olika system och länder, så att de kan tas med i bedömningen av yrkeskvalifikationer. Förbundsstyrelsen tycker att det är viktigt att utbildningar utomlands tas tillvara och i de fall där det behövs valideras gentemot svenska utbildningar. Ett aktuellt exempel är att Kommunal tillsammans med regeringen och arbetsgivarna arbetat med att ta fram snabbspår för nyanlända. Först ut är ett snabbspår för undersköterskor. Men även andra områden, såsom inom den gröna sektorn är aktuella. Syftet är att tillvarata den kunskap som nyanlända har så att de snabbt ska kunna komma i arbete. Valideringen av kunskap ska ske parallellt med utbildning i svenska språket och annan yrkesutbildning. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion K:222. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion K:222. Dagordningens punkt 23:26 - Vinster i välfärden Motionerna K:223-K:224 K:223 Vinster i välfärden Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst I dag kan privata företag göra stora vinster inom välfärdssektorn. Jag anser att det inte ska vara vinster i företag som tar hand om våra barn, sjuka och äldre. För mig är förlorarna personalen då det är en "enkel" sak att dra ner på personalen för att tjäna mer pengar. Samt att barnen, de sjuka och äldre kommer i kläm när det börjar handla om att tjäna pengar. att Kommunal som organisation arbetar för ett begränsat vinstuttag i företag inom välfärdsektorn. K:224 Privatisera välfärden Sektion, sektion Askim, Frölunda, Högsbo, Kommunal Väst Nog är det märkligt att privata aktörer som leker marknad inom den skattefinansierade sektorn kan göra så många miljarder i vinst. Än märkligare blir det när Nordens största fackförbund inte protesterar högljutt och skarpt över företeelsen. Ceasars fru, säger talesättet, "får inte misstänkas. Och visst det är en alltför enkel analys att Kommunals förbundsledning genom åren har haft ett allt för tätt band med välfärdsföretagens ledningar. Det är osmakligt när en av våra tidigare ombudsmän slutade och fick en hel skola uppkallad efter sig. 329

Men Kommunals tystnad beror naturligtvis inte på detta. Utan det finns andra skäl som dock inte redovisas. Det hade varit välgörande och befriande om Kommunal kunde ansluta sig till de krafter som markerar mot företeelsen att skattepengar inte ska användas till behövande i vård, skola och omsorg, utan i stället till höga direktörslöner och vinstutdelningar som är närmast obegripligt stora. Det hade varit välgörande om Kommunal tog rakryggad position för att de som har i skattefinansierad välfärd att göra, de ska vara där av andra skäl än att vinstmaximera. Vi kan också se att de privata ägarna tenderar att göra det svårare för våra kamrater att arbeta fackligt. Man försvårar också insyn i verksamheterna. Att arbeta mot privatiseringar innebär däremot inte att vi anser att medlemmar som arbetar i en privat verksamhet inte är lika mycket medlemmar som andra. Vi behöver lära oss skillnaden på att arbeta för det samhälle vi vill ha och agera fackligt i det samhälle som vi lever i. att Kommunal motsätter sig å det bestämdaste vidare utförsäljningar och privatiseringar av välfärdstjänsterna. Utlåtande över motionerna K:223-K:224 I motion K:223 yrkas att Kommunal som organisation arbetar för ett begränsat vinstuttag i företag inom välfärdssektorn. I motion K:224 yrkas att Kommunal motsätter sig å det bestämdaste vidare utförsäljningar och privatiseringar av välfärdstjänsterna. Motionärerna anser att det inte ska vara vinstdrivande aktörer inom välfärden då det påverkar såväl bemanningen som möjligheten att arbeta fackligt. På kongressen 2013 beslutades att Kommunal ska verka för att en non-profitprincip ska vara rådande inom vård, skola och omsorg. Kommunals förbundsstyrelse har slagit fast att det finns en inneboende konflikt mellan vinstdrift och andra välfärdspolitiska målsättningar, samt att skattepengar som är avsedda att användas till vård, skola och omsorg ska gå till välfärden och inte till vinster, eller på andra sätt lyftas ut ur verksamheten. För att stärka välfärden har Kommunal beslutat om tre övergripande prioriteringar: bra bemanning, ökat politiskt ansvarstagande och stärkta resurser. Utifrån besluten på kongressen 2013 tillsatte förbundsstyrelsen projektet Värdig välfärd som arbetat med frågor kring finansieringen av välfärden, styrningen av offentlig sektor och non-profitprincipen. I ett flertal rapporter har förbundet kritiskt granskat de marknadsmodeller som blivit norm i offentlig sektor och effekterna av vinstdrivna välfärdsföretag. Beslutet att Kommunal ska verka för att en non-profitprincip ska vara rådande inom vård, skola och omsorg innebär ett fortsatt arbete för en begränsning av vinstuttag inom välfärdssektorn. Det handlar om att många medlemmar ser problem och anser att vinst inte ska vara verksamhetens syfte och att överskott i välfärdsverksamheter i huvudsak ska återinvesteras i den verksamhet de var avsedda för. Kommunal konstaterar att grundproblemet i den rådande styrningen av välfärden är att den bygger på marknadsekonomiska principer trots att välfärdstjänsterna inte handlas på en vanlig marknad. Styrningen bygger in målsättningar i systemen som är skilda från de välfärdspolitiska målen om jämlik vård och omsorg med god kvalitet. Problemen med styrningen av välfärden förstärks av såväl brist på resurser som välfärdsföretag med vinstdrift. Många medlemmar ser den konflikt som finns mellan vinstdrift och de välfärdspolitiska målsättningarna. Inom välfärden där kommunen eller landstinget sätter priset, och således intäkterna, begränsas möjligheten för företagen att göra vinst till att minska på kostnader eller attrahera brukare som ger mer intäkter än de kostar. Det kan handla om att man placerar vårdcentralen i ett område med patienter med god hälsa eller att en skola undviker att ta emot barn med särskilda behov. 330

För Kommunals medlemmar har marknadsstyrningen bidragit till underbemanning, fler tidsbegränsade anställda och deltidsanställda och fler som saknar yrkesutbildning för arbetet. Andelen privata utförare av välfärdstjänster har ökat drastiskt de senaste åren och inom vård och omsorg var andelen privatanställda under 2015 cirka 25 procent. Det finns många anledningar till att vara kritisk till många av de privatiseringar och utförsäljningar som gjorts under de senaste åren, vilket Kommunal har gjort. Inte minst finns det anledning att vara kritisk till de utförsäljningar av infrastruktur i välfärden som skett till underpris. Denna kritik delas av såväl de som är anställda i privat som i offentlig verksamhet. Till exempel anser en majoritet av de som jobbar i privata välfärdsföretag att överskott i skattefinansierad verksamhet i huvudsak ska gå tillbaka till verksamheten och inte till vinstuttag. 93 procent anser också att det bör ställas krav på bemanning inom välfärden så att det inte ska gå att generera vinst genom att underbemanna verksamheten. Förbundsstyrelsen anser dock inte att det kategoriskt går att motsätta sig vidare utförsäljning och privatisering av välfärdstjänsterna då kongressen tidigare beslutat sig att verka för nonprofit. Ett sådant ställningstagande skulle innebära att Kommunal motsätter sig att exempelvis personal- eller brukarkooperativ tar över och driver en verksamhet. Däremot har Kommunal slagit fast en kritisk hållning till marknadsmodeller. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motionerna K:223-K:224 besvarade. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna K:223-K:224. DAGORDNINGENS PUNKT 23 Fortsatt behandling. Förbundsstyrelsens förslag till prioriteringar för en trovärdig välfärdspolitik och i samband därmed behandling av utlåtande övermotioner Förslag till prioriteringar för en trovärdig välfärdspolitik Kristina Mårtensson och Torbjörn Dalin, förbundsstyrelsens föredraganden föredrog förslag till prioriteringar och för en trovärdig välfärdspolitik, och yrkade bifall till densamma. Debatt I debatten deltog: Torgny Handreck, Kommunal Skåne Johanna Svensson, Kommunal Vänerväst Annelie Nordström, förbundskontoret Kristina Mårtensson, förbundsstyrelsens föredragande Torbjörn Dalin, förbundsstyrelsens föredragande Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över välfärdspolitiska prioriteringar. Yrkande av Torbjörn Dalin om att tillföra text i femte stycket på sidan 3 i de välfärdspolitiska prioriteringarna: Full sysselsättning med goda villkor innebär bättre förutsättning för en generös, offentlig välfärd. Yrkande av Torbjörn Dalin om att tillföra text i sista stycket på sidan 6 i de välfärdspolitiska prioriteringarna: Åtgärderna ska inte leda till undanträngning av reguljära jobb och innefatta ekonomisk ersättning så att en arbetstid ordinarie personal använder för handledning kan ersättas. 331

Yrkande av Torbjörn Dalin om att tillföra text under punkt 1 på sidan 16 i de välfärdspolitiska prioriteringarna: Personalen måste ha tillräcklig med tid och det måste finnas förutsättningar för kontinuitet och flexibilitet för att kunna utföra arbetsuppgiften. Yrkande av Torbjörn Dalin om att tillföra text under punkt 2 på sidan 16 i de välfärdspolitiska prioriteringarna: Det kräver att de folkvalda politikerna ges möjlighet att ta större ansvar för välfärden genom större befogenheter i upphandlingar och beslutande kring etableringar av de verksamheter som vi gemensamt finansierar. Yrkande av Torbjörn Dalin om att stryka nionde punktsatsen på sidan 17 En ny styrning behöver ge utrymme för ett ökat politiskt ansvarstagande och ersätta den med: Ett ökat politiskt ansvarstagande som bygger på att välfärden ska vara gemensamt finansierad och gemensamt styrd samt att verka för att en non-profitprincip ska vara rådande inom vård, skola och omsorg. Yrkande av Torbjörn Dalin om att godkänna de välfärdspolitiska prioriteringarna med ovanstående justeringar. Yrkande av Torgny Handreck och Johanna Svensson om bifall till förbundsstyrelsens justerade förslag till välfärdspolitiska prioriteringar. att bifalla förbundsstyrelsens justerade förslag till prioriteringar för en trovärdig välfärdspolitik. Kongressordförande: Ulf Gustafsson DAGORDNINGENS PUNKT 17 E Arbetsmiljöfrågor Dagordningens punkt 17:1 - Arbetskläder/skyddskläder Motionerna E:1-E:14 E:1 Gratis arbetsskor Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Arbetsskor är dyrt och de slits mer än vad man tror. För vår arbetsmiljö skulle vi behöva ha arbetsskor som kommunen betalar. att Kommunal arbetar för skyddskläder till alla. E:2 Inköp av arbetsskor Enskild medlem, sektion Region Söder, Kommunal Vänerväst Det behövs bra skor som reducerar förslitningar och arbetsskador. att vårdpersonal ska få bidrag som hjälp till inköp av arbetsskor. 332

E:3 Arbetskläder/skor Enskild medlem, sektion Lerum, Kommunal Väst Personal i förskola/skola får i nuläget bekosta kläder och skor själva (undantag utekläder). Manligt dominerade yrkesgrupper inom teknisk verksamhet har uppenbart mycket större behov av skyddskläder än kvinnodominerade grupper. att arbetsgivaren bekostar både inne- och ytterkläder samt skor, utifrån verksamhetens behov och utifrån olika väderlek. E:4 Obligatoriskt med arbetskläder enligt lag Enskild medlem, sektion Degerfors, Kommunal Västra Svealand Vi yrkar att det krävs en lag på att vi måste ha arbetskläder på oss under arbetstid. Med detta menar jag att kommunen är skyldig till att de anställda bär arbetskläder och att de förses med detta. Detta för den professionella aspekten och givetvis en arbetsmiljöfråga enligt hygienrutiner. Vi anställda vill inte själva lägga ut för kostnader såsom kläder och skor. Även skor bör finnas för årets alla årstider. På vintern ska vi få vinterskor och sommaren lite luftigare skor för oss i hemtjänsten. Det finns ett avtal i dag där vi anställda får kläder av kommunen. Men detta avtal med förhandlingar är just nu uppe i rätten, så kommunen har inga kläder att bidra med. Detta kan ta lång tid och vi anställda får gå i våra privata kläder och skor. Detta hade kunnat undvikas ifall kommunen hade skyldighet att förse oss med kläder. att arbetsgivaren har skyldighet att förse arbetstagare med skyddskläder. Motionen avslås av avdelningen E:5 Bidrag till arbetsskor Enskild medlem, sektion SU Mölndal, Kommunal Väst Vi som jobbar inom vården har ofta långa arbetsdagar och går och står mycket. Golven vi arbetar på är ofta hårda. Många på min arbetsplats, inklusive jag, har fått hälsporre. Med hjälp av inlägg och bättre skor har jag nu inte längre ont. Vill våra chefer att vi ska orka jobba tills pension utan fot-, knä-, höft- och ryggproblem, så tycker jag att de kan bidra med en summa pengar per år så att vi kan köpa ordentliga arbetsskor och kanske inlägg. att Kommunal ska sträva efter att vi som jobbar inom kommun och landsting ska få bidrag till ordentliga arbetsskor. Motionen avslås av avdelningen 333

E:6 Bidrag till arbetsskor Enskild medlem, sektion SU Mölndal, Kommunal Väst Vi som jobbar inom vården har ofta långa arbetsdagar där vi går och står mycket på hårda golv. Detta innebär att många av oss som jobbar här får problem med fötter, knän, höfter och rygg. Jag har till exempel redan haft problem med plantar fasciit (hälsporre), och det är minst tre till på min arbetsplats som jag vet har eller har haft det. Den bästa lösningen på det problemet är att ha bra stabila skor och eventuellt ett inlägg. Nu är jag besvärsfri, men då har jag också spenderat ca 1 200 kronor på nya arbetsskor och skaffat inlägg via ortopedtekniska. Sedan är det flera på min arbetsplats som har problem med smärta i knän och höfter. Eftersom bra skor kostar så mycket pengar så tror jag att många inte vill lägga ner den summan på skor som man "bara" använder på jobbet. Det finns ju roligare saker att lägga pengarna på! Om cheferna vill att vi ska orka jobba fram till pension, är det nog dags att de ser till att vi har bra och stabila skor att gå/springa med på jobbet. att Kommunal ska sträva efter att vi som jobbar inom sjukvården ska få bidrag till vettiga, bra och stabila arbetsskor, mitt förslag är 1 000 kronor per år. Motionen avslås av avdelningen E:7 Arbetsskor Pengar till anatomiska skor Enskild medlem, sektion Lidköping, Kommunal Vänerväst Eftersom vi går mycket och hjälper till vid förflyttningar och lyft under dagen, krävs det ergonomiska skor för att avlasta våra ryggar och leder och fötter så att det förebygger sjukskrivningar. att arbetsgivaren betalar våra arbetsskor. E:8 Arbetskläder Enskild medlem, sektion Regionservice, Kommunal Väst På grund av hög belastning på knän och fötter så anser jag att medlemmar, oavsett yrkeskategori, inom Kommunals avtalsområde ska ha rätt till fotriktiga arbetsskor. att fotriktiga skor ska ingå i arbetskläder. E:9 Arbetskläder Enskild medlem, sektion Regionservice, Kommunal Väst På grund av hög belastning på knän och fötter så anser jag att alla medlemmar, oavsett yrkeskategori, inom Kommunals avtalsområde ska ha rätt till fotriktiga arbetsskor 334

att fotriktiga skor ska ingå i arbetskläder. E:10 Arbetskläder Enskild medlem, sektion Regionservice, Kommunal Väst På grund av hög belastning på knän och fötter så anser jag att alla medlemmar, oavsett yrkeskategori, inom Kommunals avtalsområden ska alla ha rätt till fotriktiga arbetsskor. att fotriktiga skor ska ingå i arbetskläder. E:11 Arbetskläder Enskild medlem, sektion Regionservice, Kommunal Väst På grund av hög belastning på knän och fötter anser jag att alla medlemmar, oavsett yrkeskategori, inom Kommunals avtalsområde ska ha rätt till fotriktiga arbetsskor. att fotriktiga skor ska ingå i arbetskläder. E:12 Skyddskläder och skyddsskor Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Att Kommunal ska verka för att alla arbetstagare får skyddskläder och skyddsskor för att vår verksamhet kräver det. att Kommunal verkar för att alla arbetstagare får skyddskläder och skyddsskor. E:13 Arbetsskor Enskild medlem, sektion Nord, Kommunal Öst Bra arbetsskor kostar mycket och många av våra arbetskamrater inom vården har inte råd att bekosta dessa själva. Vi vill att Kommunal ska verka för att arbetsgivaren tillhandahåller och bekostar fotriktiga skor i vården. Vi har sett att många väljer att ha dåliga skor som sommarsandaler och Foppatofflor som är mycket lätt att halka i, och inte minst, måste vara kännbart för belastningsskador i knän och rygg. att Kommunal verkar för att arbetsgivare ska tillhandahålla arbetsskor. 335

E:14 Arbetskläder Enskild medlem, sektion Regionservice, Kommunal Väst På grund av hög belastning på knän och fötter så anser jag att alla medlemmar, oavsett yrkeskategori, inom Kommunals avtalsområde ska alla ha rätt till fotriktiga arbetsskor. att fotriktiga skor ska ingå i arbetskläder. Utlåtande över motionerna E:1-E:14 I motion E:1 yrkas att Kommunal arbetar för skyddskläder åt alla. I motion E:2 yrkas att vårdpersonal ska få bidrag som hjälp till inköp av arbetsskor. I motion E:3 yrkas att arbetsgivaren bekostar både inne- och ytterkläder samt skor, utifrån verksamhetens behov och utifrån olika väderlek. I motion E:4 yrkas att arbetsgivaren har skyldighet att förse arbetstagare med skyddskläder. I motion E:5 yrkas att Kommunal ska sträva efter att vi som jobbar inom kommun och landsting ska få bidrag för ordentliga arbetsskor. I motion E:6 yrkas att Kommunal ska sträva efter att vi som jobbar inom sjukvården ska få bidrag till vettiga, bra och stabila arbetsskor, mitt förslag är 1 000 per år. I motion E:7 yrkas att arbetsgivaren betalar våra arbetsskor. I motionerna E:8-E:11 och E:14 yrkas att fotriktiga skor ska ingå i arbetskläder. I motion E:12 yrkas att Kommunal verkar för att alla arbetstagare får skyddskläder och skyddsskor. I motion E:13 yrkas att Kommunal verkar för att arbetsgivare ska tillhandahålla arbetsskor. Frågan om arbetskläder/arbetsskor och skyddskläder är en ständigt aktuell fråga för de medlemmar i Kommunal som inte har tillgång till detta i sin yrkesutövning. Förbundsstyrelsen anser att detta är en viktig fråga, inte minst utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det handlar om att förhindra ohälsa, olycksfall men också status, attraktionskraft och att bli synliggjord i sin professionalitet. Kommunal har inför LO-kongressen i år bifallit en motion från Kommunal Skåne om att LO tar initiativ att driva frågan om fria arbetskläder för såväl män som kvinnor på arbetsmarknaden. Kommunal har under senhösten 2015 uppvaktat Socialdemokraterna om förslag till förändringar i arbetsmiljölagstiftningen avseende arbetskläder i skola, vård och omsorg. Det kommer behövas förändringar och förtydliganden i/av arbetsmiljölagstiftningen som ger bättre förutsättningar för Kommunals medlemmars arbetsmiljö och arbetssituationer. I många kvinnodominerade yrkesgrupper och branscher på arbetsmarknaden saknas arbetskläder och arbetsskor. Kvinnor har i dag sämre löneutveckling, lägre sysselsättningsgrad och högre andel otrygga anställningar jämfört med manligt dominerade branscher. Att de dessutom ska stå för sina arbetskläder är ett resultat av denna ojämlikhet. I dag använder många arbetstagare privata kläder och skor i sin yrkesutövning. Kläderna behöver tvättas ofta i dessa branscher och slits därför hårt och förbrukas osedvanligt snabbt. I många yrken behöver man också olika slags skor både för inom- och utomhusbruk och olika ytterkläder beroende på väderlek. Detta är en orimlig kostnad för den enskilde individen. Kommunals uppfattning är att det ska tillhandahållas av arbetsgivaren och omfattas av arbetsgivarens arbetsmiljöansvar. Att ha tillgång till arbetskläder, arbetsskor och/eller skyddskläder skulle innebära samhällsekonomiska vinster genom minskad ohälsa och minskade halk- och fallolyckor samt minskad smittspridning. 336

Det finns forskningsprojekt, bland annat från Lunds universitet, som har studerat hur halka, balans, skomaterial, underlag och väder påverkar risken att falla och vilka skotyper som man bör använda i olika situationer. Det som framkommer är att anställda behöver arbetsskor som är anpassade för olika risker, såväl inom- som utomhus. I AFA Försäkringars senaste rapport om fallolyckor framkommer att det är den vanligaste orsaken till allvarliga arbetsolyckor. Kvinnor i åldern 56-64 år har 2,4 gånger högre risk att drabbas av en allvarlig fallolycka jämfört med kvinnor i genomsnitt. Kvinnor i kvinnodominerade yrkesgrupper har 2,7 gånger högre risk att drabbas av en fallolycka som leder till en fraktur jämfört med kvinnor i genomsnitt. Åtgärder som föreslagits för de speciellt utsatta grupperna inom vård, skola och omsorg är att använda halkskydd och ge utbildning i förflyttningsteknik. Problemet är dock att detta inte är tillräckligt. Inom kvinnodominerade yrkesgrupperna så finns faktorer som stress, tidsbrist, våta golv, oväntade händelser, variation av underlag utomhus beroende på väderlek som kan variera även under en enda arbetsdag, till exempel beroende på temperaturskillnader. Men även lutningar på underlag, backe upp och backe ned. Om man har skor med en mjuk sula (latex eller gummi) med kraftiga mönster ger det ett bättre fäste och ha arbetsskor med extra halkskydd som är inbyggda och går att fälla ut vid behov är det preventivt och förebygger olycksfall och ohälsa. Det finns flera sätt att driva frågan om arbetskläder/arbetsskor/ skyddskläder. Kommunal har tidigare drivit frågan om arbetskläder i centrala avtalsrörelser, senast 2013. Flera exempel finns där man med framgång på olika sätt drivit igenom krav som resulterat i lokala avtal och överenskommelser som gett medlemmar tillgång just till arbetskläder. Att driva frågor kring arbetskläder, arbetsskor och/eller skyddskläder utifrån arbetsmiljölagstiftningen har sina fördelar. Att fokus blir på att det ingår i arbetsgivarens arbetsmiljöansvar. Men för att göra detta effektivt inom Kommunals olika branscher krävs olika strategier och argumentation. Sedan 2012 har en nationell arbetsmiljöaktivitet pågått för arbetskläder inom hemtjänsten. Detta resulterade i Socialstyrelsens föreskrifter för basal hygien som sedan den 1 januari 2016 gäller inom all vård och omsorg. Föreskrifterna omfattar handhygien, användning av arbetskläder, skyddshandskar och skyddskläder. Det är en stor facklig seger och ett bevis för att påverkansarbetet fungerar. Nu gäller det att ta nästa strategiska steg. När det gäller arbetsskor/skyddskor så har inget motsvarande inom Kommunal drivits ännu i nationell samordnad aktivitet. Kommunal har drivit frågan om arbetskläder i ett antal ärenden. Efter en dom i Kammarrätten i Göteborg den 17 februari 2015 fick Kommunal rätt; att det är arbetsgivarens skyldighet att tillhandahålla arbetskläder. En dom som överklagades av motparten Malmö Stad. Frågan om tillhandahållandet är nu uppe för prövning i Högsta förvaltningsdomstolen. Utifrån detta läge så kan det konstateras att det är möjligt för Kommunal att påverka och förändra gällande föreskrifter och lagrum. Det är dock viktigt att invänta denna dom som kommer att bli prejudicerande. Definitionen gällande skyddsskor enligt Arbetsmiljöverket, är att de används för att förhindra fotskador och kan vara en lågsko, känga eller stövel och är alltid försedd med skyddståhätta. Det finns däremot en definition av yrkessko som inte har skyddståhätta. Om skor skulle kunna ses som personlig skyddsutrustning enligt AFS 2001:3 behöver det prövas utifrån att de skulle kunna skydda mot en eller flera risker som skulle kunna hota dennes säkerhet eller hälsa under arbetet. I dag prövas om detta ska gälla för en viss personalgrupp och bedöms med hänsyn till situationen som helhet i varje särskilt fall. Om arbetsgivaren blir skyldig att tillhandahålla personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3) gällande skor så blir det utan kostnad för den anställda eftersom verksamheten kräver det. Det finns också en grundtanke i lagen att så fort det finns ett identifierat behov av speciell utrustning ska arbetsgivaren tillhandahålla den. 337

På många arbetsplatser har Kommunals skyddsombud ställt krav på skyddsutrustning och skyddskläder. De har även ställt krav genom arbetsmiljölagen 6a kapitel 6. Dessvärre har Arbetsmiljöverket avslagit dessa med motiveringen: Enligt arbetsmiljölagen ska personlig skyddsutrustning användas som skyddar mot ohälsa eller olycksfall och det är arbetsgivarens ansvar att tillhandahålla den. Det gäller inte vanliga arbetskläder eller uniform om de inte är gjorda för att skydda den som arbetar utifrån säkerhet eller ohälsa. Man bedömer inte att kläder som bara är till för skydd mot regn, kyla och smuts i vanligt förekommande väder som skyddskläder. Däremot kan skyddsutrustning för att förhindra smittspridning som exempelvis skyddshandskar, handsprit och förkläden krävas. Definitionen för skyddskläder är i grunden att de ska minska risken för kroppsskador. Beroende på skyddsegenskaper delas de in i olika kategorier. Detta gör att strategiskt behöver Kommunal hitta nya vägar och ingångar för att kunna driva frågan om ytterkläder i yrkesutövningen. Förbundsstyrelsens uppfattning är att Kommunal ska fortsätta aktivt att pröva arbetsmiljölagen, skapa opinion och debatt så att alla Kommunals yrkesgrupper, som har ett behov, får tillgång till för yrket lämpliga arbetskläder, arbetskor/skyddskläder, skyddsskor samt att arbetsgivaren både har en skyldighet och ett ansvar att tillhandahålla detta. Inte minst är det viktigt för Kommunals yrkesgrupper att arbetsmiljölagstiftningen blir bättre anpassad och främjar en god arbetsmiljö som gagnar hälsa och stödjer preventiva insatser inom kvinnodominerade yrken. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motionerna E:3, E:7-E:11 och E:13-E:14 samt att avslå motionerna E:1-E:2, E:4-E:6 och E:12. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna E:1-E:14. Dagordningens punkt 17:2 Arbetsmiljöforskning Motion E:15 E:15 Samla arbetsmiljöforskningen Enskild medlem, sektion Landstinget Östergötland, Kommunal Öst Arbetslivsinstitutet, ALI, bedrev innan det lades ner världsledande arbetsrelaterad forskning. När institutet lades ner splittrades den samlade forskningen och resurserna inom området. Forskningen inom området är nu spridd och utlagd på olika universitet och organisationer. Detta innebär bland annat att arbetsmiljöforskningen måste konkurrera med all annan forskning om medel. En annan konsekvens av spridningen är att överblicken av läget samt utvecklingen i arbetslivet och över kunskapsläget i forskningen försvåras, och att det därför blir svårare att rikta vidare forskning och åtgärder för att komma tillrätta med brister i arbetsmiljön. Forskningsresultat och goda exempel bör samlas och vara lätt och kostnadsfritt tillgängliga för arbetsgivare, skyddsombud, forskare och andra som arbetar med arbetsmiljöfrågor. att Kommunal verkar för att arbetsmiljöforskningen och ansvaret för den samlas i en sammanhållen organisation och att resurserna för forskning och kunskapsspridning inom arbetsmiljöområdet ökas. 338

Utlåtande över motion E:15 I motion E:15 första att-satsen yrkas att förbundet ska verka för att arbetsmiljöforskningen och ansvaret för den samlas i en sammanhållen organisation, och i andra att-satsen yrkas att resurserna för forskning och kunskapsspridning inom arbetsmiljöområdet ökas. Sedan nedläggningen av Arbetslivsinstitutet har förbundet, liksom flera andra aktörer i samhället, drivit opinion för ett återskapande av ett nationellt centrum för arbetslivsforskning. Detta verkar nu delvis hörsammats av regeringen, som i skrivelsen 2015/16:80 En arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016-2020 gett en särskild utredare i uppdrag att analysera och föreslå hur ett nationellt centrum för samling och spridning av kunskap och forskningsresultat om arbetsmiljö och utvärdering av arbetsmiljöpolitik bör inrättas och utformas. Utredaren förväntas redovisa uppdragets resultat hösten 2016. Förbundsstyrelsen anser att utredningen måste basera sin analys på en total bild av arbetslivsforskningen i nuläge. Enligt Arbetsmiljöverkets rapport Svensk arbetsmiljöforskning 2017-2027 har arbetsmiljöforskningen, sedan 1990-talet, successivt fått minskade nivåer av öronmärkta forskningsmedel. En av orsakerna bakom detta anses vara Arbetslivsinstitutets nedläggning 2007 och konsekvensen har blivit att arbetslivsforskningen pressats tillbaka och försvagats. Detta syns bland annat i den relativt sjunkande andelen forskare som publicerar i internationella tidskrifter på området. FALF, Forum för arbetslivsforskning i Sverige, som är ett nationellt nätverk för 450 arbetslivsforskare som bildades som reaktion på Arbetslivsinstitutets nedläggning. Nätverket identifierar sig som en samlande kraft för arbetslivsforskningen i Sverige och bland annat debatterar i arbetslivsforskningens inriktning och finansiering samt ordnar återkommande konferenser kring aktuella arbetslivsfrågor. FALF anser att de utmaningar som dagens arbetsliv står inför kräver att arbetslivsforskningen lyfts från individuell nivå och kompletteras med ett organisations-, arbetsmarknads- och samhällsperspektiv. Företrädare för FALF har de erfarenheter och kompetenser som bör anses vara värdefulla att ta del av i regeringens särskilda utredning om utformningen av ett Nationellt centrum. Som en del i sitt påverkansarbete kommer Kommunal att agera för att FALF:s kompetens ska tas tillvara i den särskilda utredningen. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion E:15 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion E:15. Dagordningens punkt 17:3 - Cancer klassad som arbetsskada Motion E:16 E:16 Cancer klassad som arbetsskada Enskild medlem, sektion Uddevalla Service o Teknik, Kommunal Väst Vårt arbete i Räddningstjänsten innebär att vi kommer i kontakt med flera ämnen som ökar risken för cancer. Brandröken vid varje brand innehåller cancerframkallande ämnen som bensen, kloroform, sot, styren, formaldehyd med mera. Vi brandmän löper mer än dubbelt så stor risk att drabbas av någon form av cancer än någon annan yrkesgrupp. Jag vill att cancerdrabbade brandmän ska få sin sjukdom klassad som yrkesskada och därmed få ut en högre ersättning. Samt att arbetsgivaren tar sitt ansvar och jobbar förebyggande med detta löpande genom att bli tvingade att köpa in till exempel tvättmaskiner till rökskydd, slangtvätt med mera. 339

att cancerdrabbade brandmän ska få sin sjukdom klassad som arbetsskada. Utlåtande över motion E:16 I motion E:16 yrkas att cancerdrabbade brandmän ska få sin sjukdom klassad som arbetsskada. En av de viktiga frågor som motionären tar upp avser arbetsgivarens förebyggande arbetsmiljöarbete. Det är sedan länge känt att brandmän i högre utsträckning än andra yrkesgrupper drabbas av vissa typer av allvarliga sjukdomar som härrör från arbetsmiljön. Brandmän utsätts för kända och okända hälsofarliga ämnen inte bara på brandplatser utan även på brandstationen. Vid alla bränder frigörs hälsofarliga och giftiga ämnen som påverkar människors hälsa. Några exempel på ämnen från vanliga bränder är bensen, kloroform, styren, formaldehyd, bromerade flamskyddsämnen, asbest, isocyanater och kolfiber. Brandmännen kan aldrig förutse vilka hälsofarliga ämnen som bildas eller i vilka föreningar och koncentrationer dessa kommer att uppträda vid en brand. År 2007 fastslog Världshälsoorganisationen, World Health Organization, WHO, sambandet mellan brandmannayrket och olika cancerformer (testikelcancer, prostatacancer och cancer i lymfsystemet). Resultatet konstaterades av en arbetsgrupp bestående av 24 forskare från tio olika länder (Straif med flera, 2007). Fortfarande är många frågor obesvarade och oklarheter råder kring hur brandmän påverkas av sin arbetsmiljö över tid. Sammanhanget är komplext eftersom så många olika faktorer tillsammans påverkar brandmännens hälsa. Men det finns redan i dag rutiner för hur brandmän ska agera innan, under och efter larm som en del av det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Kommunal har arbetat med att förbättra arbetsmiljöarbetet sedan 2006 när Friska Brandmän kom till i en projektform med samarbete mellan Kommunal, Sveriges Kommuner och Landsting, Pacta, Brandmännens riksförbund och referensgruppen Myndigheten för samhällskydd och beredskap samt Arbetsmiljöverket. Syftet med projektet var och är att förhindra att brandmän senare i livet drabbas av sjukdomar som enligt forskning är kopplade till yrket. Kommunal har även arbetat med olika forskningsprojekt under åren: 1. Brandmän och cancer, Carolina Bigert, KI, IMM 2. Genotoxiska förändringar hos svenska sotare, Karin Broberg Palmgren, KI, IMM fil dr och forskare 3. Direkta hälsoeffekter av giftig brandrök, hudexponering, lungpåverkan och toxicitet, Karolinska Institutet, Institutet för miljömedicin, IMM Anneli Julander, fil dr och forskare. Forskningsprojekten har gett oss nya kunskaper om direkta hälsoeffekter till följd av blandad exponering för olika kemiska ämnen och ämnesgrupper i brandrök och sotpartiklar. Kommunal ingår i stiftelsen Brandmännens Cancerfond. Syftet med stiftelsen är att samla in pengar både till bättre utrustning och utveckling av metoder och till mer vetenskaplig forskning kring hur cancerrisken som brandmän utsätts för kan minska. Motionärens andra fråga rör möjligheten för brandmän som drabbas av cancer att få sin sjukdom godkänd som arbetsskada. Det är Försäkringskassan respektive AFA Trygghetsförsäkring som prövar om en anmäld skada eller sjukdom utgör en arbetsskada och om ersättning kan utgå till följd av skadan/sjukdomen. Bedömningen av sambandet mellan faktorer i arbetet som brandman och cancer gäller annan skadlig inverkan i arbetet (arbetssjukdom), inte olycksfall i arbetet. 340

För att en arbetssjukdom ska kunna ge ersättning från TFA/TFA-KL måste den vara godkänd av Försäkringskassan (eller allmän förvaltningsdomstol), eller finnas i förteckningen i tabell 1 till ILO:s konvention om förmåner vid yrkesskada (nr 121). Sjukdomen måste också vara kvar i minst 180 dagar efter den dag då den visade sig. ILO-konventionen innehåller en lista över vilka sjukdomar som vid en given yrkesexponering godtas som yrkessjukdomar. Förteckningen omfattar bland annat sjukdomar orsakade av bensen eller dess giftiga homologer, och allt arbete där arbetstagaren blir utsatt för denna risk (yrkessjukdom nr 17). Vidare omfattas sjukdomar orsakade av giftiga amino- och nitroderivat av bensen eller dess homologer, och allt arbete där arbetstagaren blir utsatt för denna risk (yrkessjukdom nr 18). En brandman som omfattas av TFA/TFA-KL och som drabbas av en sådan sjukdom som finns med på ILO-förteckningen kan alltså vända sig direkt till AFA Trygghetsförsäkring och begära att bolaget prövar hans eller hennes rätt till ersättning. För att få till stånd en prövning där måste medlemmen göra en skadeanmälan. I den allmänna arbetsskadeförsäkringen är det inte möjligt att generellt slå fast att brandmän som drabbas av cancer ska få sin sjukdom godkänd som arbetsskada. I denna försäkring finns ingen förteckning över skadliga faktorer i arbetsmiljön och därav följande arbetssjukdomar. I stället gäller ett generellt arbetsskadebegrepp. Det innebär att alla sjukdomar som drabbar den försäkrade till följd av skadlig inverkan i arbetet kan grunda rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Med skadlig inverkan i arbetet avses, utöver olycksfall, i princip inverkan av någon i arbetsmiljön förekommande faktor som kan påverka den fysiska eller psykiska hälsan ogynnsamt. Här ingår cancerogena ämnen som förekommer i arbetsmiljön. För att en annan faktor än olycksfall ska anses skadlig i arbetsskadeförsäkringens mening måste det dock göras en, i första hand medicinsk, farlighetsbedömning av den faktor som man har gett upphov till sjukdomen. Det innebär bland annat ett krav på kunskap. Det ska finnas en vetenskapligt förankrad medicinsk grund för bedömningen om skadligheten i arbetet. Resultat eller rön från alla medicinska studier kan användas vid bedömning av kunskapskravet, så länge de inte är omstridda eller allmänt ifrågasatta. För att bedöma skadligheten i arbetet som brandman måste det alltså först klargöras vilken eller vilka faktorer som medlemmen har varit utsatt för i sitt arbete och vilken cancerform som han eller hon har drabbats av. Det finns vetenskaplig kunskap om arbetsmiljöns betydelse för olika cancerformer. Redan 2002 publicerades en kunskapssammanställning som innehöll ett vetenskapligt underlag för den försäkringsmässiga bedömningen av samband mellan insjuknande i cancer och exponeringar i arbetsmiljön (Arbete och hälsa, nr 2002:15 s 107 ff). Under 2007 publicerades sedan den ovan nämnda vetenskapliga artikeln av Straif m fl (se också IARC Monographs on the Evaluation of Carcinogenic Risks to Humans, Volume 98, Painting, Firefighting, and Shiftwork). Av betydelse vid prövningen av frågan om arbetsskada är också omfattningen och varaktigheten av exponeringen för de skadliga faktorerna. Här kan noteras att det av lagens förarbeten och den juridiska litteraturen framgår att skadligheten vid vissa arbetsmiljöfaktorer, främst vissa cancerogena ämnen eller andra giftiga ämnen, kan vara så uttalad att även exponering för en mycket liten kvantitet under en kort tid kan ge upphov till skada. Hänsyn ska dessutom tas till brandmannens tidigare hälsotillstånd och sårbarhet. Frågan om det föreligger en arbetsskada i det enskilda fallet avgörs genom en helhetsbedömning av ovan beskrivna omständigheter. Det bör även noteras att en medlem som vill få sin rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen prövad måste skriftligen ansöka om det. Vidare prövar Försäkringskassan frågan om medlemmen har fått en arbetsskada endast om det behövs för att bestämma ersättning. I fråga om livränta blir detta aktuellt först när arbetsförmågan är bestående nedsatt (en sådan nedsättning kan uppkomma till exempel när medlemmen beviljas sjukersättning eller måste byta till ett lägre betalt arbete på grund av arbetsskadan). Försäkringskassan behöver alltså inte utreda eller ta ställning till om den aktuella sjukdomen är en arbetsskada när medlemmens inkomstförmåga inte är nedsatt med minst en femtondel, eller nedsatt under minst ett år. En medlem som har en tvist med Försäkringskassan eller AFA Trygghetsförsäkring angående en arbetsskadefråga har rätt att ansöka om rättshjälp. Förbundsstyrelsen kan upplysa om att det sedan september 2013 inte har kommit in någon rättshjälpsansökan avseende en sådan fråga. 341

Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion E:16 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion E:16. Dagordningens punkt 17:4 - Friskvård på arbetstid Motion E:17 E:17 Att fysiskt och psykiskt orka jobba till pensioneringen Enskild medlem, sektion SU Sahlgrenska, Kommunal Väst De flesta inom vård och omsorg kämpar fram till sin pension. Det är axlar och ryggar, ben, knän, höfter och handleder som tar stryk samt en ökad trötthet, både fysiskt och psykiskt, som drabbar oss i arbetet. För att orka jobba utan onödiga sjukskrivningar kan vi hålla oss friskare med lite kortare dagar och fler sammanhållande ledigheter för att återhämta krafter till arbetsdagarna. För några kan nattjänstgöring fungera bättre. Färre arbetspass och mer ledig tid om nattjänsterna räknas om, så att inte 16-17 nätter är heltid. Fritiden och arbetstiden måste planeras så att önskade resor kan bokas, intressen kan utövas och att arbetet utförs av personal som mår bättre. Gemensam friskvård, till exempel en kort lunchpromenad alternativt en kort afterworkgympa, kunde vara en del av arbetsdagen. att friskvård finns med på arbetstid. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion E:17 I motion E:17 yrkas att friskvård finns med på arbetstid. Motionären anger att de flesta inom vård och omsorg kämpar fram till sin pension. Det är axlar och ryggar, ben, knän, höfter och handleder som tar stryk samt en ökad trötthet, både fysiskt och psykiskt, som drabbar oss som arbetar. Motionären anger vidare att friskvård, exempelvis en kort lunchpromenad altenativt en kort afterworkgympa, kunde vara en del av arbetsdagen. Frågan om friskvård är behandlad på tidigare kongresser. Dessa kongresser har ansett att friskvårdsinsatser är viktiga för att förebygga sjukskrivning och arbetsskador samt i övrigt behålla en god hälsa. Dessa kongresser ansåg att frågan om friskvård skulle lösas lokalt. Kommunal ska verka för att skapa en god arbetsmiljö för våra medlemmar. Det innebär möjlighet till meningsfulla arbetsuppgifter och bra förutsättningar för att utföra desamma. Det innebär också att skapa en god social samvaro. Kommunal anser att arbetet ska organiseras på ett sådant sätt att man främjar och underlättar deltagandet i friskvårdsaktiviteter så att de anställdas planer på en friskvårdssatsning kan förverkligas. Förbundsstyrelsen anser att arbetsgivaren redan har en skyldighet att arbeta med en förebyggande arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Vidare ska arbetsgivaren anpassa arbetet efter människors olika förutsättningar. 342

Förbundsstyrelsen anser vidare att det, utöver en väl anpassad arbetsmiljö för den anställde, är viktigt med någon form av friskvård, men att detta i så fall ska regleras genom lokala kollektivavtal. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion E:17 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion E:17. Dagordningens punkt 17:5 - Hälsosam uniform Motion E:18 E:18 Hälsosam uniform Sektion, sektion Sjukvård Syd, Keolis-trafiken, Kommunal Stockholms län Det är ett gammalt snitt och mängder med kemikalier i tyget, så är det verkligen nytt? Det är mer 70-tal över det hela om ni frågar mig. Just det där med farliga kemikalier direkt på huden är faktiskt mycket allvarligt. Det är både ohälsosamt, miljöfarligt och borde därför förbjudas omgående. Vi bussförare har ju ett jobb där vi utsätts för mycket ohälsa, så ny uniform blir som lök på laxen. Kommunal bör därför motsätta sig, inte bara den osnygga uniformen, utan även den direkt ohälsosamma. Förebyggande hälsovård kallar vi sådant arbete. Den första frågan våra skyddsombud nu måste ställa sig angående den nya uniformen, är hur mycket kemikalier och hur farlig den är för hälsan och miljön. Sedan arbeta för att få bort det som inte är hälsosamt ur plaggen. Själv köper jag kläder och tvättar dem först innan jag sätter dem på mig. Jo, jag är en känslig person med en ännu känsligare hy. Men jag är mycket hälsomedveten mer än modemedveten. Fast en gammal båtmössa skulle ju bli snygg till Keolis 70-talsmodell, eller en skärmmössa med vitt tak? Enligt ryktet ska den nya uniformen kemtvättas, med mer kemikalier alltså. Vad är det för fel med gammal hederlig grönsåpa och vatten? Nej, gör om och gör rätt, vi skriver väl ändå på 2014 nu? Ryktet säger att de som redan har fått uniformen är missnöjda med det mesta, som att de fått svamp, eksem och andra svårigheter. Några tror också att de kommer att frysa rejält i vinter. Att skydda Kommunals medlemmar från dylika problem är faktiskt ett uppdrag för facket, och att göra det med alla till buds stående medel. Annars vet man inte var det slutar. Kommunal måste hur som helst arbeta för att farliga kemikalier inte ska finnas i våra uniformer. Som lite info kan jag ge er följande länkar att studera: http:l/www.keml.se/kemikalier-i-kladeroch-andra-textilier Där finns lite PDF-filer att ladda ner och lite fler länkar. Här är ytterligare intressant läsning i ämnet: http://www.svt.se/nyheter/sverige/regeringen-vill-ha-skatt-pa-kemikalier-i-klader http:l/www.aftonbladet.se/nyheter/articlel9642987.ab http:l/www.aftonbladet.se/halsa/allergi/articlel2869s92.ab att Kommunal arbetar för att vi får en hälsosammare uniform, gärna i ekologisk bomull sydd på fabriker som dessutom är rättvisemärkta. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen 343

Utlåtande över motion E:18 I motion E:18 yrkas att Kommunal arbetar för att vi får en hälsosammare uniform, gärna i ekologisk bomull sydd på fabriker som dessutom är rättvisemärkta. Förbundsstyrelsen instämmer i att skyddsombuden måste kontrollera vilka kemikalier uniformerna innehåller. Skyddsombudens roll är att påverka och se till att arbetsgivaren inte utsätter arbetstagarna för ohälsa. Det kan till exempel vara kemikalier i uniformer, hur plaggen tvättas, vilka tvättmedel som används. Skyddsombuden bör även verka för att det finns variationer på uniformerna så att det passar män och kvinnor, arbetagarens olika behov vid alleriger med mera. Arbetsgivaren ska anpassa arbetsmiljön efter arbetstagarnas olika förutsättningar. Kommunal kan genom skyddsombuden och skyddskommittéer verka för att vid införskaffning av uniformer ska hänsyn tas till rättvisemärkning. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion E:18 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion E:18 Dagordningens punkt 17:6 Hälsoundersökning Motionerna E:19-E:25 E:19 Obligatorisk hälsoundersökning Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Jag vill att Kommunal inför obligatorisk hälsoundersökning för att underlätta jobbet mot ökad ohälsa. En hälsoundersökning gör det lättare att i tid kunna sätta in förebyggande insatser för att undvika sjukskrivningar. att Kommunal jobbar för att införa obligatorisk hälsoundersökning. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen E:20 Hälsokontroll Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Sjukskrivningarna ökar i samhället i dag. Kraven och stressen på personalen ökar i takt med indragningar av ekonomiska resurser. Dessa sjukskrivningar blir en ekonomisk förlust för arbetsgivaren. En hälsokontroll skulle kunna förhindra sjukskrivningar. att alla inom Kommunal ska ha rätt till en kostnadsfri årlig hälsoundersökning. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen E:21 Hälsoundersökning Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Då många inom våra verksamheter är sjukskrivna ofta, ser jag ett behov av hälsoundersökningar. För att man ska kunna bruka friskvården på rätt sätt och upptäcka eventuella sjukdomar i sådan tid att det kan förebyggas. 344

att arbetsgivaren ska erbjuda en hälsoundersökning för anställda en gång per år. Motionen avslås av sektionen E:22 Hälsokontroll Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland På grund av indragna hälsokontroller ökar risken för fler sjukskrivningar. Med årliga hälsokontroller ökar chansen för att upptäcka sjukdomar på ett tidigt stadium. att Kommunal ska verka för att arbetsgivaren ska erbjuda årliga hälsokontroller. E:23 Hälsoundersökning Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Det är viktigt att ha en bra hälsa. Det finns många dolda sjukproblem som man kan ha utan symtom som till exempel högt blodtryck och kolesterol. Regelbunden hälsoundersökning är en självklarhet. att Kommunal verkar för att arbetsgivaren erbjuder regelbundna hälsoundersökningar. E:24 Hälsoundersökningar Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland På grund av de ytterligare ökade hälsoriskerna som framkommit vid nattarbete. Men även att de som arbetar på övriga tider på dygnet ska få gå på hälsoundersökningar regelbundet. att Kommunal verkar för att arbetsgivaren ska erbjuda regelbundna hälsoundersökningar. E:25 Hälsokontroller Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Att Kommunal verkar för att återkommande hälsokontroller sker av omvårdnadspersonal. Detta för att främja vår hälsa. att Kommunal ska verka för regelbundna hälsokontroller för omvårdnadspersonal. 345

Utlåtande över motionerna E:19-E:25 I motion E:19 yrkar motionären att Kommunal verkar för att införa obligatorisk hälsoundersökning. I motion E:20 yrkar motionären att alla inom Kommunal ska ha rätt till en kostnadsfri årlig hälsoundersökning. I motionerna E:21-E:24 yrkar motionärerna att arbetsgivaren ska erbjuda regelbundna hälsokontroller. I motion E:25 yrkar motionären att Kommunal ska verka för regelbundna hälsokontroller för omvårdnadspersonal. Motionerna beskriver vikten av regelbundna hälsoundersökningar för att främja en god hälsa på arbetsplatsen. Detta för att kunna sätta in förebyggande insatser för att undvika sjukskrivningar. I motionerna yrkas att kongressen verkar för att alla ska ha rätt till kontinuerlig läkarundersökning. Kommunal ser företagshälsovården som ett led i detta, och med företagshälsovård menar Kommunal verksamhet som: Syftar till utveckling av goda arbetsförhållanden och god hälsa inom arbetslivet. Ger förutsättningar så att medlemmen på eget initiativ kan kontakta företagshälsovården utan arbetsgivarens godkännande. Verkar inom förebyggande arbetsmiljöarbete, hälsa samt sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Arbetar för att främja arbetsförhållandena, förebygga risker i arbetsmiljön och arbetsorganisation, förebygga sjukdomar som påverkar arbetsförmågan i anslutning till eller som följd av arbete samt stärka rehabilitering och återgång i arbete. Företagshälsovård ska vara en oberoende expertresurs inom arbetsmiljöarbetet. Företagshälsovården ska ha den kompetens som behövs för det aktuella området där de ska vara verksamma. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motionerna E:22-E:24, att anse motion E:21 besvarad samt att avslå motionerna E:19-E:20 och E:25. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna E:19-E:25. Dagordningens punkt 17:7 - Högre personaltäthet i vård, skola och omsorg Motionerna E:26-E:33 E:26 Högre bemanning inom äldreomsorgen Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst Personal stressar, vilket skapar oro hos brukarna med demenssjukdom. Brist i tid för aktivering. Fler boende kräver dubbelbemanning, då saknas det personal hos övriga. att Kommunal yrkar för att höja bemanningen inom äldreomsorgen. 346

E:27 Mer personal Enskild medlem, sektion Vaggeryd, Kommunal Sydväst Fler personer till brukarna då vårdbehovet ökar. att det krävs mer omvårdnad och större personaltäthet då brukarna blir sämre. E:28 Ökad bemanning Enskild medlem, sektion Malmö/Vård & omsorg, Kommunal Skåne Höj bemanningen för boenden som utvecklar demenssjukdomar på ett vanligt boende, för låg bemanning med blandade fysiska och demenssjukdomar. att förbundet verkar för att Socialstyrelsen ska se över riktlinjer kring bemanningen till fördel för högre bemanning. E:29 Ökad personaltäthet Enskild medlem, sektion Västra Göteborg, Kommunal Väst Ökad personaltäthet gör att man kan fördela arbetsbördan jämnare, vilket resulterar i bättre fysisk och psykosocial arbetsmiljö och färre sjukskrivningar. att öka personaltätheten inom vårt avtalsområde. E:30 Ökad personaltäthet Enskild medlem, sektion Västra Göteborg, Kommunal Väst Ökad personaltäthet gör att man kan fördela arbetsbördan jämnare, vilket resulterar i bättre fysisk och psykisk arbetsmiljö och färre sjukskrivningar. att öka personaltätheten inom vårt avtalsområde. E:31 Grundbemanning Enskild medlem, sektion Landstinget Värmlands län, Kommunal Västra Svealand Man jobbar med för snålt tilltagen personalpolitik på de medicinska vårdavdelningarna där patienterna oftast är svårt multisjuka, vilket medför mycket stor belastning på oss undersköterskor i form av stressrelaterade sjukdomar och långtidssjukskrivningar 347

att höja grundbemanningen för undersköterskor på akut medicinsk vårdavdelning. Motionen avslås av avdelningen E:32 Personaltäthet Enskild medlem, sektion SU Östra, Kommunal Väst Vården har blivit mer och mer slimmad personalmässigt. Patienterna sjukare och sjukare med därtill större och större omvårdnadsbehov. Kommunals yrken har konverterats i stor omfattning till förmån för annan yrkesgrupp som inte har som huvuduppgift den nära omvårdnaden av den sjuke. Kommunal behöver verka för en personaltäthet som främjar våra yrkesgrupper samt arbetsmiljön. att Kommunal verkar för större personaltäthet i vården samt fler undersköterskor/barnsköterskor i vården. E:33 Ökad bemanning Enskild medlem, sektion Älvsbyn, Kommunal Norrbotten Öka bemanningen i barn- och äldreomsorgen. att bemanningen i barn- och äldreomsorgen ökar. Utlåtande över motionerna E:26-E:33 I motion E:26 yrkas att Kommunal yrkar för att höja bemanningen inom äldreomsorgen. I motion E:27 yrkas att det krävs mer omvårdnad och större personaltäthet då brukarna blir sämre. I motion E:28 yrkas att förbundet verkar för att Socialstyrelsen ska se över riktlinjer kring bemanningen till fördel för högre bemanning. I motionerna E:29 och E:30 yrkas att öka personaltätheten inom vårt avtalsområde. I motion E:31 yrkas att höja grundbemanningen för undersköterskor på akut medicinsk vårdavdelning. I motion E:32 yrkas att Kommunal verkar för större personaltäthet i vården samt fler undersköterskor/ barnsköterskor i vården. I motion E:33 yrkas att bemanningen i barn- och äldreomsorg ökar. Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning om att det i dag behövs mer personal inom vård, skola och omsorg. Förbundet har i många olika sammanhang fört fram att det behövs en god tillgång på personal för att kunna ge en god och säker vård och omsorg. Frågan om personaltäthet och grundbemanning inom vård, skola och omsorg har behandlats på tidigare kongresser. Kongressens inställning var då att frågan är viktig, men att det är mycket svårt att fastställa en grundbemanning som är lika för alla arbetsplatser i hela landet. I Kommunals två rapporter Alla hämtar tidigt (barnomsorg) och Har någon sett Matilda? (fritidsverksamhet) har Kommunal beskrivit problematiken och faran med att ha alltför lite personal i förhållande till barn- och fritidsgruppernas antal. Vid vård på sjukhus har Arbetsmiljöverket i ett flertal ärenden kopplade till överbeläggning lagt ut vitesbelopp i miljonklassen för att markera allvaret att sätta överbeläggningar i system. Att ständigt ha överbeläggningar är att ha för lite personal i förhållande till antal patienter. 348

I Socialstyrelsens föreskrift om bemanning när det gäller dementa, avstår de att ange ett lägsta mått på hur mycket personal det ska vara på antalet boende. Kommunal har i en remiss kring bemanning varit kritisk till att Socialstyrelsen undvek detta. I samband med arbetet att se över frågan om vinster i välfärden, så har Kommunal berört personaltätheten i den nya strategin Vägval Välfärd. I rapporten uttrycks att Kommunal vill att det ska införas nationella bindande riktlinjer för bemanning i alla delar av den skattefinansierade välfärden i form av personaltäthet, krav på utbildning och arbetsvillkor som säkerställer kontinuitet och kvalitet i välfärden. Socialstyrelsen har tagit fram ett förslag till en ny föreskrift om ansvar och bemanning på alla äldreboenden. Kommunal var remissinstans i dessa frågor och har yttrat sig kring detta. Tanken var att föreskriften skulle trätt ikraft den 1 mars 2015. Dock verkar arbetet med föreskriften befinna sig i den politiska byrålådan och ännu är inget beslut fattat kring denna. Personaltätheten är också en arbetsmiljöfråga. I arbetsmiljölagen finns stöd för att arbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt och arbetsgivaren har ansvaret för att systematiskt förebygga ohälsa och olycksfall. Arbetsgivaren ska kontinuerligt undersöka och riskbedöma verksamheten samt undanröja de risker som finns. För att bevaka att arbetsgivaren fullföljer sitt arbetsgivaransvar behövs ett pågående lokalt skyddsarbete av den lokala skyddsorganisationen. Den 31 mars 2016 trädde en ny föreskrift i kraft från Arbetsmiljöverket om organisatorisk och social arbetsmiljö. Den organisatoriska arbetsmiljön omfattar villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar: ledning och styrning kommunikation delaktighet handlingsutrymme fördelning av arbetsuppgifter krav resurser ansvar. Den sociala arbetsmiljön handlar om villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor. Genom ett aktivt arbete med den nya föreskriften bör vi som facklig organisation kunna bedriva ett framgångsrikt arbete även med personaltäthetsfrågorna. Förbundsstyrelsen anser att i arbetsmiljöfrågor är Kommunal en viktig aktör och ska alltid påverka på i alla möjliga forum. Det handlar både om att påverka politiska beslut och konsekvenserna av dessa samt att bevaka och driva arbetsmiljöfrågorna såväl lokalt som centralt. Dock kan inte Kommunal ensidigt besluta om personaltäthetsfrågor, detta måste ske via att påverka befintliga och kommande regelverk. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motionerna E:26, E:28 och E:32 samt att anse motionerna E:27, E:29-E:31 och E:33 besvarade. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna E:26-E:33. 349

Dagordningens punkt 17:8 - Mindre barngrupper i förskolan Motionerna E:34-E:42 E:34 Minskade barngrupper Enskild medlem, sektion Uddevalla Service o Teknik, Kommunal Väst Vi vill att Kommunal verkar för mindre barngrupper på förskolan och fler personal. Vi har en tydligare läroplan där ännu mer arbete åligger oss utanför arbete i barngrupp. Arbetsmiljön kan inte anses vara god när tre heltidspersonal ska ansvara för minst 21 barn i olika åldersgrupper och med olika behov. Stressen och otillräckligheten är tärande. att Kommunal ska verka för att sänka barnantalet på förskolan. E:35 Färre antal barn i barngrupper på förskola och fritidshem Enskild medlem, sektion Mölndal, Kommunal Väst Vi ser att arbetsmiljön för barn på förskolor och fritidshem faktiskt far illa av att vara så många tillsammans. Det är oftast liten yta och personaltätheten täcker inte upp tillräckligt för att alla barn ska få sitt behov av omsorg och utveckling tillgodosett. Barnen kämpar om att få uppmärksamhet, plats, utrymme och tid för att bli sedda. Detta har pågått alltför länge nu och vi måste få någon som lyssnar och tar ansvar för barnens rättigheter nu. Barnen blir mer och mer stressade och resultaten blir sämre i utvecklingen medan annan problematik uppstår i stället som är oacceptabla. att Kommunal verkar för barns rättigheter, barnen betalar i dag ett högt pris för att vistas på förskola och fritidshem och att Kommunal verkar för att barns rätt till omsorg och utveckling som de behöver ska tillgodoses. E:36 Begränsa antalet barn per vuxen i förskola, skola och fritidshem Sektion, sektion Västervik, Kommunal Sydost En avgörande faktor för att alla barn ska ses och få stöd i sin utveckling är att grupperna/klasserna inte är för stora i förhållande till antalet vuxna i gruppen. att Kommunal ska arbeta för att det tas fram bestämmelser för hur många barn/elever det får vara per anställd i förskolan, skolan och fritidshemmen. 350

E:37 Färre barn i grupperna på förskola och fritidshem Enskild medlem, sektion Lomma/Burlöv, Kommunal Skåne Personalen ute upplever att antalet barn bara ökar och ökar, och fler barn med speciella behov finns i grupperna men personalstyrkan minskar. Pedagogernas tid i barngrupp minskar också för att det sker bland annat dokumentation, planering, olika träffar med mera. Dessa saker behövs, men blir extra arbetsamt för de pedagoger som är kvar i arbetsgruppen eftersom denna tid ofta inte ersätts med personal. Det behöver sättas ett tak på hur stora grupperna får vara och antalet pedagoger i dem. att Kommunal arbetar för att barngruppernas storlek begränsas inom förskola och fritidshem. E:38 Begränsa antalet barn i barngrupp på förskolorna Enskild medlem, sektion Nord, Kommunal Öst I dagens samhälle där barngrupperna bara ökar och blir större så behöver vi ta ett hårdare kliv och säga stopp! Vad får våra barn när de växer upp i ett samhälle där de hela tiden får ett nej eller vänta för att tiden att se och hinna med dem inte räcker till. Vårt förslag är att ha max fem barn per pedagog. För att vi ska hinna med och arbeta positivt framåt för barnen så krävs det att det är färre barn per pedagog. att Kommunal verkar/arbetar för att begränsa/max antal barn som ska finnas i en barngrupp inom förskolan och att Kommunal verkar för att ha max fem barn per pedagog. Motionens första att-sats bifalles av avdelningen. Motionens andra att-sats avslås av avdelningen. E:39 För stora barngrupper inom barnomsorgen Enskild medlem, sektion Sydost, Kommunal Öst Vi anser att barngrupperna inom barnomsorgen måste minska. Det handlar i dag inte om att tillsätta fler personal, utan att få till ett tak på hur många barn det ska vara i grupperna. att det ska finnas ett tak på hur många barn det ska vara i grupperna inom barnomsorgen. E:40 Färre antal barn i barngrupper på förskolor Enskild medlem, sektion Nord, Kommunal Öst Som det är nu så får vi allt fler barn placerade i barngrupper på förskolor. Vi hinner då inte tillgodose varje barns behov. Det blir då mest barnpassning, vilket inte känns tillfredställande, varken barn eller personal mår bra. Ständigt känna stress, stress, stress. Våra ambitioner som Bsk-pedagoger är att hela tiden följa läroplanen, men under rådande förhållanden är det sällan utförbart. 351

att Kommunal arbetar för att antalet barn i barngrupper begränsas till ett visst antal barn och att Kommunal arbetar för att antalet barn i barngrupper maximeras. E:41 Övre gräns i barngrupper Enskild medlem, sektion Örgryte-Härlanda, Kommunal Väst Jag skulle vilja ha en övre gräns för antalet barn per barngrupp. Färre barn per pedagog. Det hjälper inte alltid att ha fler pedagoger i en stor grupp. Kanske även ett maxtak på antal timmar för barnen. Att ett barn på 1,5 år går över 50 timmar per vecka borde inte vara okej. Är det för många barn i gruppen så hinner man inte se dem som individer. Skaderisken ökar för både barn och pedagoger. Många barn har långa dagar och det är svårt för dem med allt vad det innebär. att Kommunal verkar för en bättre miljö/arbetsmiljö på våra förskolor. E:42 Mindre barngrupper Enskild medlem, sektion Älvsbyn, Kommunal Norrbotten Jag yrkar att det ska vara mindre barngrupper på småbarnsavdelningarna i förskolorna än vad det är i dag. att göra barngrupperna mindre på småbarnsavdelningarna i förskolorna. Utlåtande över motionerna E:34-E:42 I motion E:34 yrkas att Kommunal ska verka för att sänka barnantalet på förskolan. I motion E:35 yrkas att Kommunal verkar för att barns rättigheter, barnen betalar i dag ett högt pris för att vistas på förskola och fritidshem, och att kommunal verkar för att barns rätt till omsorg och utveckling som de behöver ska tillgodoses. I motion E:36 yrkas att Kommunal ska arbeta för att det tas fram bestämmelser för hur många barn/elever det får vara per anställd i förskolan, skolan och fritidshemmen. I motion E:37 yrkas att Kommunal arbetar för att barngruppernas storlek begränsas inom förskola och fritidshem. I motion E:38 yrkas att Kommunal verkar/arbetar för att begränsa/max antal barn som ska finnas i en barngrupp inom förskolan, och att Kommunal verkar för att ha max fem barn per pedagog. I motion E:39 yrkas att det ska finnas ett tak på hur många barn det ska vara i grupperna inom barnomsorgen. I motion E:40 yrkas att Kommunal arbetar för att antalet barn i barngrupper begränsas till ett visst antal barn, och att Kommunal arbetar för att antalet barn i barngrupper maximeras. I motion E:41 yrkas att Kommunal verkar för en bättre miljö/arbetsmiljö på våra förskolor. I motion E:42 yrkas att göra barngrupperna mindre på småbarnsavdelningarna i förskolan. 352

Motionärerna lyfter dels att det ska vara färre antal barn i grupperna på förskolan, fritidshemmen samt skolan och dels att det ska finnas en maxgräns vad gäller antal barn per pedagog. Stora barngrupper innebär att man i dag inte hinner möta barnens behov och att verksamheten övergår till barnpassning enligt flera motionärer. Det lyfts också i motionerna att barn far illa av den arbetsmiljö som i dag är på förskolorna. De stora barngrupperna leder också till stress och otillräcklighet bland personalen. Den svenska barnomsorgen har ett brett uppdrag och målsättningarna är höga. Enligt skollag och läroplan ska barnomsorgen: bidra till goda uppväxtvillkor genom att ge barn omsorg och stimulera deras utveckling och lärande göra det möjligt för föräldrar att förvärvsarbeta eller studera grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på utjämna livschanser mellan barn med olika förutsättningar. Detta dubbla syfte med förskolan, både att bidra till barnens utveckling och ge föräldrarna möjlighet att arbeta, kan bara uppnås om barnen får trygga relationer med förskolans pedagoger. För att skapa kontinuitet i förskolornas arbetslag krävs en långsiktig personalpolitik. Den behöver bygga på heltids- och tillsvidareanställningar och att se kompetensen både hos yrkesutbildade barnskötare och högskoleutbildade förskollärare. Tillgången på barnomsorg är god i Sverige. Drygt 480 000 barn går i förskola. 84 procent alla barn 1 5 år gick i förskola 2012. Bland barn 3 5 år var andelen 95 procent. Förskolor har byggts ut och barnomsorgsgarantin garanterar rätten till barnomsorg för nästan alla barn. Föräldrarnas ekonomi är inte avgörande för om barnen kan gå i förskola. Maxtaxan, och inkomstrelaterad avgift för föräldrar med låga inkomster, säkrar att föräldrar har råd med barnomsorg. Hög kvalitet i välfärden är grundläggande för den välfärdsmodell vi har i Sverige. En generell välfärd bygger på att de offentligt finansierade välfärdstjänsterna är så bra att även föräldrar som skulle kunna ha råd att välja en privat finansierad tjänst väljer den offentligt finansierade. Det är viktigt för att motivera föräldrar med god ekonomi att betala skatt då de ser att de själva får ut en bra service för skattepengarna. På barnomsorgsområdet leder den generella välfärdsmodellen till att barn med olika social bakgrund går i barnomsorg med lika hög kvalitet. Det bidrar till att skapa jämlika livschanser. Förskolan i Sverige har generellt hög kvalitet. Men den ökning som skett av barngrupperna är varken bra för barnen eller de anställdas arbetsmiljö och möjlighet att göra ett bra jobb. Det är nästan ett barn mer per årsarbetare i dag jämfört med 1990. Andelen grupper med över tjugo barn i förskolan har också ökat. Hösten 2012 bestod 18 procent av grupperna i förskolan av fler än tjugo barn och i början av 1990-talet var barngrupperna i snitt drygt 14 barn mot i dag nästan 17 barn per barngrupp. Det är respektive huvudman, det vill säga kommun eller enskild huvudman, som ansvarar för att verksamheten uppfyller kraven som ställs. Det innebär att varje huvudman ska se till att barngrupperna har en lämplig storlek och att lokalerna, utemiljö och bemanning är goda och tillräckliga för det uppdrag man har. Staten har via Skolinspektionen uppdraget att granska och även rätten att besluta om vite när huvudmännens skyldigheter inte uppfylls. För de enskilda huvudmännen har kommunerna den rätten och skyldigheten. Arbetsmiljöproblemen har ökat inom förskola och fritidshem och olyckor i verksamheterna har blivit fler. Förbundsstyrelsen anser att för många barn i en barngrupp och en allt för låg bemanning är en direkt fara. Med stöd av nuvarande skollag och arbetsmiljölag kan krav avseende bemanning och antalet barn i barngrupp ställas i dag. Det kräver lokal aktivitet där Kommunals medlemmar agerar tillsammans för att sätta tryck på arbetsgivaren att skapa rimliga arbetsförhållanden. 353

Den debatt som i dag förs om att man vill ta bort till exempel rekommendationer om maxantal barn per grupp i förskolan är oroande. När man mäter kvalitet brukar man tala om två mått, strukturmått och processmått. Strukturmått speglar vilka förutsättningar verksamheterna har att ge till exempel en god barnomsorg. Hit räknas till exempel personaltäthet och utbildning. Processmått visar det arbete som utförs i verksamheterna. Det kan handla om att göra riskbedömningar för att förebygga olyckor med barnen eller att få välja mat. I dag finns det en trend att prata processmått och Skolverket har hakat på denna trend. Men precis som motionärerna lyfter så är barngrupper och antal barn per pedagog avgörande för såväl förskola, fritidsverksamhet som skola. Personalen är den mest avgörande faktorn för att skapa god kvalitet i förskolan. De kvalitetsmått som finns i den officiella statistiken för förskolan som barntäthet, barngruppers storlek och personalsammansättning kan sägas visa på ramarna för kvaliteten i förskolan. För att skapa en förskola med kvalitet har Kommunals förbundsstyrelse i rapporten Trygga famnar beslutat att: Inför rekommendation om barngruppstorlek. 12 barn i småbarnsgrupp (1 3 år) och 15 barn i storbarnsgrupp (4 5 år). Anställ tre pedagoger per barngrupp, i normalfallet en förskollärare och två barnskötare. Ge barnen kontinuitet genom att anställa både barnskötare och förskollärare på fasta heltidstjänster. När det gäller fritidshemmen har Kommunals förbundsstyrelse i rapporten Har någon sett Matilda? beslutat att: Satsa mer resurser på fritidshemmen för att minska storleken på barngrupperna och anställa fler personal med utbildning för att arbeta med barn. Inrätta ett riktat statsbidrag som kommuner kan söka för att förstärka personaltätheten och minska storleken på grupper i fritidshemmen. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motionerna E:35 första att-satsen, E:36, E:41-E:42 besvarade samt att bifalla motionerna E:34, E:35 andra att-satsen och E:37-E:40. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna E:34-E:42. Dagordningens punkt 17:9 - Nattpersonalens arbetsmiljö Motionerna E:43-E:44 E:43 Nattpersonalens arbetsmiljö Enskild medlem, sektion Malmö/Vård & omsorg, Kommunal Skåne Det finns större hälsorisker med att jobba natt än dag. Nattarbete påverkar det sociala och även familjelivet. Detta i sin tur går ut över arbetsmiljön för nattarbetarna. I dagsläget är heltidsmåttet 36,33 timmar per vecka för nattarbetare. Det är inte många av oss som orkar jobba heltid. Därför vill jag att förbundet fattar beslut om att heltidsarbetstiden för nattpersonalen inom kommunen och regionen ska vara 27,25 timmar per vecka. Nattarbete är egentligen förbjudet enligt arbetsmiljölagen, men om det ändå är nödvändigt kan arbetsmarknadens parter avtala om vilka villkor som i så fall ska gälla. Det är viktigt att tänka på att nattarbete kan innebära risker för hälsan. Natten är den tid som kroppen är inställd på att sova. Att arbeta på natten påverkar sömnen på längre sikt och kan leda till stress. (Schyssta schemat av Kommunal). 354

I vårt granland Danmark har man gjort en utredning om sambanden mellan nattarbete och stroke och bröstcancer. Resultatet är att risken är förhöjd att drabbas av något av dessa om man jobbar natt. Det finns verksamheter som behöver nattpersonal och det finns människor som, trots tuffa arbetsförhållanden och hälsorisker, ändå väljer att arbeta på natten. Och trivs med det! Men de har ett problem som de ständigt kämpar mot och försöker lösa, och det är att orka jobba så mycket så att de kan försörja sig på det. Med olika personliga lösningar klarar de sig under en stor del av året. Personliga lösningar som till exempel kan se ut på följande sätt: 1. Går ner i arbetstid, såsom många andra nattarbetare gör. Räkna med OB-tilläggen för att klara ekonomi. 2. Se till vid planeringen av semestern att veckorna ligger "rätt", det vill säga två veckor i juni och två veckor i juli månad. Tar de semester samma månad förlorar de ca 4 500 kronor. 3. De jobbar några extra nätter precis innan semester och räknar med att kunna återhämta sig under första semesterdagarna. 4. Att inte ta semester på helgerna för att inte förlora lika mycket. Är det verkligen rätt att var och en ska lösa problem för sig själv, problem som drabbar större delen av medlemmar som jobbar natt? I en delrapport till förbundsmötet 2005 konstaterades att Arbetstidsförkortningarna för nattarbetande ofta har fungerat väl, med bättre möjligheter att rekrytera nattpersonal som följd. Nattarbetet blir attraktivare när det inte uppfattas som lika betungande. Kortare arbetstid för nattarbetande förbättrar möjligheterna att återhämta sig, något som stöds av den medicinska forskningen." Hänvisning till Arbetstidslagen, Hälsa och säkerhet av Göran Kecklund, stressforskare. att förbundet tillsätter en arbetsgrupp som ser över nattpersonalens arbetsmiljö och arbetstid. E:44 Nattarbetarnas återhämtningstid Sektion, sektion Trollhättan, Kommunal Vänerväst Vi träffar många nattarbetare som blir inkallade på utbildningar, möten på dagtid med mera. Arbetsgivaren bryter inte mot arbetstidslagen, dock blir det inte tid för återhämtning som behövs mellan arbetspassen. Det är också tal om att arbetspassen ska vara mellan klockan 22:00-06:00, och att alla ska få heltid, vilket leder till många fler arbetspass. När vi försöker hitta forsking om nattarbete, återhämtning och hälsoperspektiv, finner vi enbart forskning om nattarbete och skiftarbete. Inget om eller mycket lite om ständig natt som många i vården gör. Att det inte finns forsking på området, gör att det är svårt att arbeta med frågan om nattarbetarnas arbetstidförläggning i ett arbetsmiljöperspektiv. att Kommunal verkar för att AFA får i uppdrag att forska om nattarbetarnas arbetstid utifrån hälsoperspektiv. Utlåtande över motionerna E:43-E:44 I motion E:43 yrkas att förbundet tillsätter en arbetsgrupp som ser över nattpersononalens arbetsmiljö och arbetstid. I motion E:44 yrkas att Kommunal verkar för att AFA får i uppdrag att forska om nattarbetarnas arbetstid utifrån hälsoperspektiv. 355

Motionärerna pekar på alla hälsorisker som det innebär att jobba natt. Förbundsstyrelsen instämmer i att arbetstidens förläggning har betydelse för den medicinska hälsan. Det finns flera utredningar som visar på sambandet mellan nattarbete och vissa sjukdomar. Arbetstidslagen reglerar ett generellt förbud mot nattarbete. Undantag kan göras i de fall verksamhetens behov kräver att nattarbete utförs. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motionerna E:43-E:44. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna E:43-E:44. Dagordningens punkt 17:10 Personalrum Motion E:45 E:45 Ett personalrum vid obetalda timmar Enskild medlem, sektion Degerfors, Kommunal Västra Svealand Personal kräver ett personalrum då vi arbetar delade turer och är kvar på arbetsplatsen på obetalt arbetstid. Ett rum för möjlighet att lägga sig ned och vila. att ha ett personalrum att vila i då man arbetar delad tur. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion E:45 I motion E:45 yrkas att ha ett personalrum att vila i då man arbetar delade turer. Motionären anger att personalen kräver ett personalrum då vi arbetar delade turer och är kvar på arbetsplatsen på obetald arbetstid. Ett rum för möjlighet att lägga sig ner och vila. I Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling AFS 2009:2, Arbetsplatsens utformning, finns regler kring viloutrymmen samt personalutrymmen. På arbetsstället ska det finnas eller vara lätt att ställa i ordning en lämplig viloplats för tillfällig vila vid exempelvis illamående eller huvudvärk. Det ska även finnas personalrum men det är beroende på hur verksamheten ser ut. Antal personalrutrymmen samt placering, storlek och inredning ska vara anpassat till hur arbetsplatsen är belägen, antalet arbetstagare som regelbundet sysselsätts på arbetsplatsen samt fördelning på kön. Gällande föreskrift reglerar endast den tid under vilket arbetstagaren utför arbete för arbetsgivarens räkning, inte då arbetstagaren är ledig. Förbundsstyrelsen anser att det finns ett tydligt regelverk kring när och på vilket sätt ett vilorum ska iordningställas. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion E:45 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion E:45. 356

Dagordningens punkt 17:11 Planeringssystem Motion E:46 E:46 Bort med minutstyrda planeringssystem och enskilda planerare Enskild medlem, sektion Arvika, Kommunal Västra Svealand I dag används ett planeringssystem inom vården som planerar arbetet i minsta minut. Det finns olika system, men det vanligaste i kommunerna är TES. Detta har inneburit att undersköterskor, så kallade "planerare", planerar arbetet, som lett till att personalen känner sig allt mer stressad av att hinna med sina arbetsuppgifter, som i detalj är planerade i minuter. Resurserna är snäva inom dessa yrken, vilket har framgått i olika rapporter som kommit under året. Att arbeta efter brukares behov är det viktigaste för personalen, vilket man upplever fanns en möjlighet till tidigare. att Kommunal verkar för att planeringssystem liknande TES inte ska styra personalens arbete i minuter och att personalgrupper ska ansvara för planeringen, inte organisera verksamheten med "planerare". Motionens första att-sats bifalles av sektionen. Motionens andra att-sats avslås av sektionen. Motionens första att-sats bifalles av avdelningen. Motionens andra att-sats avslås av avdelningen. Utlåtande över motion E:46 I motion E:46 första att-sats yrkas att Kommunal verkar för att planeringssystem liknande TES inte ska styra personalens arbete i minuter. I motion E:46 andra att-satsen yrkas att personalgrupper ska ansvara för planeringen, inte organisera verksamheten med planerare. Motionären anger att det i dag används ett planeringssystem inom vården som planerar arbetet i minsta minut. Det finns olika system men det vanligaste är TES. Detta har inneburit att personalen känner sig mer stressad av att hinna med sina arbetsuppgifter, som i detalj är planerade i minuter. I Kommunals rapport Matlåda, med eller utan samtal? beskrivs kedjan från den äldres ansökan om hemtjänst från kommunen till utförandet av hemtjänstinsatsen i den äldres hem samt hur hjälptid kapas från den äldre i varje led. Ett exempel som lyfts i rapporten är hur ett hjälpbehov på 60 minuter blir 40 minuter enligt biståndshandläggarens snävt tilltagna tidsschabloner. När insatsen överförs till hemtjänstorganisationen läggs bara 30 minuter ut på omsorgspersonalens schema, vilket därtill är så snävt tilltaget att personalen i realiteten bara hinner hjälpa den äldre i 20 minuter. Biståndshandläggare inom äldreomsorgen känner ofta att det inte ges utrymme att arbeta på ett sätt som de tycker är professionellt, och hälften är mer eller mindre tveksamma till om den egna kommunen lever upp till kvalitet och rättssäkerhet enligt lagens intentioner. I Kommunals rapport Plats för proffsen Ett alternativ till new public management i hemtjänsten framgå det även att samarbetet mellan biståndshandläggare och vård- och omsorgspersonal behöver förbättras. Handläggarna bör få en mer vägledande och uppföljande roll medan hemtjänstpersonalen bör få större möjlighet att påverka inte bara hur och när omsorgsinsatser ska utföras, utan även vad äldre bör få hjälp med. Hösten 2012 genomförde Kommunal en stor medlemsundersökning för att kartlägga anställdas villkor inom barn- och äldreomsorg. Av dem som intervjuades arbetade drygt 1 700 personer inom hemtjänsten. Undersökningen visade tydligt, att en stor andel av personalen som arbetar inom hemtjänsten, arbetade under en hög arbetsbelastning. 357

Arbetsmiljölagens grund är att en arbetstagares arbete ska i möjligaste mån vara riskfritt, både i fysiskt och psykiskt hänseende. Men det ska även finnas möjligheter till engagemang, arbetsglädje och personlig utveckling. Det är arbetsgivaren som är ansvarig för den anställdes arbetsmiljö. I detta ansvar ligger även arbetstidens förläggning samt hur och när arbetsuppgifterna ska utföras. Men arbetstagarna ska vara med att påverka sitt eget arbete, ha rätt att delta i förändring och utvecklingsarbete som rör den egna arbetsplatsen. Arbete ska även anpassas till människors olika förutsättningar och i detta ligger även frågor om arbetskomfort och om välbefinnande och trivsel på arbetsplatsen. I Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete regleras att arbetsgivaren regelbundet ska undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall. Förbundsstyrelsen anser att de förslag till lösning som föreslås i rapporten Plats för proffsen Ett alternativ till new public management i hemtjänsten mycket väl stämmer överens i motion E:46 första att-satsen. Citat Den äldre vänder sig till hemtjänstteamet när hjälpbehov uppstår. Biståndshandläggaren tar emot förfrågan och gör en första bedömning av vilken typ av omsorg den äldre behöver, exempelvis om det är aktuellt med en plats på ett särskilt boende, eller om behoven kan tillgodoses genom hemtjänst. Om den äldres bedöms behöva hemtjänst avgör biståndshandläggaren vilka kompetenser från hemtjänstteamet som ska vara med i utredningen av den äldres behov. På så sätt skapas en flexibilitet och teamets olika kompetenser kommer den äldre till del redan vid en första kontakt. Det skulle exempelvis kunna fungera så att särskilt utsedda i hemtjänstpersonalen gör utredningen då det handlar om exempelvis städning, medan flera kompetenser engageras vid en vårdplanering när en äldre ska komma hem efter en sjukhusvistelse. Biståndshandläggaren deltar i arbetet och fattar det formella beslutet, att bevilja omsorgsinsatserna. Under utredningen görs en bedömning av vad den äldre behöver hjälp med samt hur lång tid de aktuella insatserna tar att utföra. Man gör även en översiktlig planering över hur relationen mellan den äldre och teamet ska se ut. Av biståndsbeslutet framgår översiktligt vad den äldre behöver hjälp med. Insatsernas utförande konkretiseras i genomförandeplanen och där anges när insatserna ska utföras, vilka särskilda önskemål den äldre har om utförandet och så vidare. Vård- och omsorgspersonalen utför omsorgen utifrån genomförandeplanen. Personalen kan göra mindre justeringar utifrån den äldres dagsbehov och önskemål, men större förändringar, kräver ett justerat biståndsbeslut som då på nytt behöver godkännas av biståndshandläggaren. Omprövning och uppföljning är Biståndshandläggaren ansvarig för att följa upp vården och omsorgen för att säkerställa att den äldre får sina behov tillgodosedda. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion E:46 första att-satsen samt att anse motion E:46 andra att-satsen besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion E:46. Dagordningens punkt 17:12 Skyddskommitté Motion E:47 E:47 Skyddskommitté Hur ska vi ha det? Enskild medlem, sektion Universitetssjukhuset, Kommunal Stockholms län Kommunal har under de senaste åren arbetat med att utveckla och förbättra arbetet med den regionala skyddsorganisationen. Men med ett bättre arbetsmiljöarbete ute hos medlemmarna som jobbar för en privat arbetsgivare har vi fått ett nytt problem. 358

När RSO (Regionalt skyddsombud) börjar ställa krav på arbetsgivaren, så bildar de en skyddskommitté och då kan inte RSO vara behjälpliga ute på arbetsplatserna. Vi ser allt oftare att syftet för bildandet av skyddskommittéerna i dessa fall inte är att värna om en god arbetsmiljö. Syftet är snarare att slippa kontroller som kan kännas besvärliga. Arbetsmiljöverket anser sig inte ha en tillsynsskyldighet för hur en skyddskommitté verkar eller vilka representerar som finns i kommittén. Det gör att en skyddskommitté bildas, utan att vi som organisation kan säkerställa att det är rätt person som är representant eller vilka frågor som ska behandlas i kommittén. Men framför allt så blir RSO utestängd från företaget/arbetsplatsen, och det är oftast de som har kompetensen att driva arbetsmiljöfrågorna. I lagtexten som finns står det hur och vilka frågor som ska hanteras i skyddskommitté, men det står inte hur ofta eller med vilken kvalitet det ska utföras med. Jag vill att RSOs tillgång till arbetsplatsen/företaget inte är något som ska inkräkta på det lokala arbetsplatsombudets/skyddsombudets arbete. Lokalt arbetsplatsombud/skyddsombud är den som ska utföra skyddsarbetet, men tyvärr så är det inte alltid så det fungerar, utan den behöver få extra stöttning från ett RSO. att Kommunal utreder frågan hur man kan arbeta fackligt-politiskt med hur arbetet i skyddskommittéer säkerställs via lag och att facklig organisation ska utse representanter och ha möjlighet att skicka ledamot från organisationer oavsett om den är anställd i företaget eller inte för att säkerställa arbetsmiljön. Utlåtande över motion E:47 I motion E:47 första att-satsen yrkas att Kommunal utreder frågan hur man kan arbeta fackligtpolitiskt med att hur arbetet i skyddskommittéer säkerställs via lag. I motion E:47 andra att-satsen yrkas att facklig organisation ska utse representanter och ha möjlighet att skicka ledamot från organisationer oavsett om den är anställd i företaget eller inte för att säkerställa arbetsmiljön. Motionären anger att när ett regionalt skyddsombud börjar ställa krav på arbetsgivaren så bildar denna en skyddskommitté och stänger på så sätt ut det regionala skyddsombudet. Motionären anger även att lagstiftningen reglerar hur och vilka frågor som ska hanteras i skyddskommittén, men det står inte hur ofta eller med vilken kvalitet det ska utföras med. Arbetsmiljölagen reglerar att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att det ska bli en god arbetsmiljö. Redan i betänkandet från 1937 års Arbetarskyddskommitté påpekades att samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare var betydelsefullt, och att det bästa resultatet hade uppnåtts där man inrättat så kallade säkerhetskommittéer. Skyddskommitténs befogenheter tas även upp i SOU 1972:86 Bättre arbetsmiljö: Om en fråga faller inom skyddskommitténs område följer därav att frågan i princip ska behandlas inom kommittén innan något avgörande sker. Frågor som ska behandlas i en skyddskommitté är företagshälsovård, handlingsplaner enligt 3 kap 2a i arbetsmiljölagen, planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och arbetsorganisation, planering av användning av ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, upplysning och utbildning rörande arbetsmiljö samt arbetsanpassning och rehabiliteringsverksamheten på arbetsstället. Detta regleras i 6 kap 9 i arbetsmilölagen. 359

Det finns även reglerat i arbetsmiljöförordningen om hur ofta en skyddskommitté bör sammanträda. Där är även reglerat att ifall arbetsgivare och arbetstagare inte kan ena sig om ett beslut, ska på begäran av ledamot frågan hänskjutas till Arbetsmiljöverket. I propositionen 1979 nr 130 angående ändringar i arbetsmiljölagstiftningen framgår det att skyddskommittén kan inrättas på mindre arbetsplatser med under 50 anställda. Det framgår även att parterna på arbetsstället ska vara ense om det eller att arbetstagarsidan begär det. I nuvarande arbetsmiljölag finns samma regel. Med detta menas att arbetsgivaren inte ensidigt kan inrätta en skyddskommitté vid färre antalet syselsatta än 50 stycken mot arbetstagarnas önskan. Skulle arbetsgivaren mot förmodan göra detta med bakgrund av att stänga ute det regionala skyddsombudet, så kan den fackliga organisationen kräva skadestånd av arbetsgivaren för att denne hindrar det regionala skyddsombudet att fullgöra sina uppgifter. I förarbetena till propositionen 1979 nr 130 om ändringar i arbetsmiljölagstiftningen klargörs att för att arbetet i en skyddskommitté ska kunna bedrivas effektivt måste det i kommittén ingå företrädare för arbetsgivaren med tillräckliga beslutsbefogenheter. Vidare står det att för att trygga en stark ställning för skyddskommittén bör på motsvarande sätt företrädare för arbetstagarnas organisation på arbetsstället om möjligt ingå i kommittén. Utredningen framhåller vidare att den velat undvika vidare formalisring av det lokala skyddsarbetet och att den därför avstått från ytterligare bestämmelser om skyddskommitténs sammansättning. Förbundsstyrelsen anser för det första att det är viktigt att det redan är reglerat vad som ska behandlas i en skyddskommitté och hur ofta denna ska sammanträda. Däremot så anser förbundsstyrelsen att det är viktigt ett de som sitter i en skyddskommitté har den kunskap de behöver för att säkerställa att arbetet bedrivs i lagens mening. Förbundstyrelsen anser därmed att Kommunal ska ta fram en funktionsutbildning för Kommunals skyddskommittéledamöter. Förbundsstyrelsen anser för det andra att det finns reglerat att den fackliga organisationen kan utse ledamöter från arbetstagarnas organisation på arbetsstället. Men att detta gäller bara, som motionären skriver, om ledamoten från den fackliga organisationen är anställd hos berörd arbetsgivare. Det går i dagsläget inte att anmäla en ledamot från den fackliga organisationen som är anställd inom kommunen eller annan privat arbetsgivare som ledamot i ett annat företag. Vidare anser förbundsstyrelsen att den satsning som sker på att bilda företagsorganisationer med ansvar att bland annat samverka kring arbetsmiljöfrågor väl stämmer överens med regleringen om lokalt skyddskommittéarbete i arbetsmiljölagen. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion E:47 besvarad. Debatt I debatten deltog: Carina Lenngren, Kommunal Stockholms län Lena Eldståhl, Kommunal Bergslagen Margareta Bohman, Kommunal Stockholms län Johan Berndtsson, Kommunal Väst Peter Larsson, förbundsstyrelsens föredragande Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motion E:47. Yrkande av Carina Lenngren, Lena Eldståhl, Margareta Bohman och Johan Berndtsson om bifall till motion E:47. Yrkande av Peter Larsson om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motion E:47. att bifalla Carina Lenngren med fleras yrkande om bifall till motion E:47. 360

Dagordningens punkt 17:13 Vårdtyngd Motionerna E:48-E:49 E:48 Regelbunden vårdtyngdsmätning Enskild medlem, sektion Malmö/Vård & omsorg, Kommunal Skåne Vården förändras, arbetsuppgifterna förändras och för att kunna säkerställa arbetsmiljön i vården så behöver vi ha en regelbunden vårdtyngdsmätning. att förbundet verkar för att det ska tas fram ett system som gör att man kan göra regelbundna vårdtyngdsmätningar. E:49 Arbetsbelastning daglig verksamhet Enskild medlem, sektion Lomma/Burlöv, Kommunal Skåne Vi ser med oro på det ökade deltagarantalet på daglig verksamhet LSS. Hur många deltagare är rimligt per personal för att tillgodose behoven? När blir det en arbetsmiljöfråga? Hur mäter vi vårdtyngdheten? att Kommunal hjälper till att ta fram en rimlighet för hur arbetsbelastningen får se ut på daglig verksamhet. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motionerna E:48-E:49 I motion E:48 yrkas att förbundet verkar för att det ska tas fram ett system som gör att man kan göra regelbundna vårdtyngdsmätningar. I motion E:49 yrkas att Kommunal hjälper till att ta fram en rimlighet för hur arbetsbelastningen får se ut på daglig verksamhet. I motionerna skriver motionärerna om behovet av vårdtyngdsmätning ur ett arbetsmiljöperspektiv då vården och arbetsuppgifterna förändras, samt beskriver arbetsbelastningen och en oro över ökat antal deltagare på daglig verksamhet och undrar över rimligheten i antal personal för att tillgodose behoven. Bemanningen inom vård och omsorg är ett mycket stort bekymmer. Kommunal har beslutat att prioritera bemanningsproblematiken under 2016, och det handlar om allt från heltid som norm till delade turer, underbemanning och helgtjänstgörning. Arbetsmiljöverket har precis fått ett regeringsuppdrag att kartlägga arbetsvillkoren inom äldrevården/omsorgen med fokus på arbetsbelastning, stress och möjligheter till delaktighet och inflytande på arbetet. Redan innan kartläggningen är gjord har regeringen tagit ställning för att det helt enkelt behövs fler anställda, men man vill ha en detaljrik förståelse för varför människor i vård och omsorg sliter ut sig. Här kan Kommunal hämta mycket matnyttigt och få faktaunderlag när vi driver arbetsmiljöfrågorna inom vård och omsorg. 361

Ett annat bra verktyg när vi driver arbetsmiljöfrågorna ute är den nya föreskriften från Arbetsmiljöverket, föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4 som trädde i kraft den 31 mars 2016. I denna föreskrift beskrivs väldigt tydligt arbetsgivarens skyldigheter både avseende arbetsbelastning och arbetstidens förläggning. Gällande arbetsbelastning ska arbetsgivaren se till att de arbetsuppgifter som tilldelas inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet. Att minska arbetsmängd, ändra prioriteringsordning, variera arbetsuppgifterna, ge möjlighet till återhämtning och öka bemanning är några av de åtgärder man föreslår. Detta är ett sätt att mäta arbetsbelastning kopplat till behovet av resurser. När det gäller arbetstid ska arbetsgivaren vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna. Här radas det upp ett stort antal risker som man måste ta hänsyn till och ha i beaktande vid planeringen av arbetet såsom skiftarbete, arbete nattetid, delade arbetspass, stor omfattning av övertidsarbete, långa arbetspass och långtgående möjligheter att utföra arbete på olika tider och platser med förväntningar på att vara ständigt nåbar. I föreskriften sägs också att arbetsgivaren särskilt bör uppmärksamma möjligheten till återhämtning. Det är viktigt att använda sig av arbetsmiljölagen och göra kartläggning av riskerna samt att skriva tillbudsanmälningar vid till exempel för låg bemanning och alltför pressade scheman. Det nya medlemsutbildningsmaterialet Nu snackar vi innehåller delar om bemanning, inflytande och arbetstid som med fördel bör användas ute på arbetsplatserna. Vi har bra verktyg för att kunna driva arbetsmiljöfrågor som till exempel bemanningsproblem, stress, vårdtyngd i förhållande till resurser med mera. Till det ovan nämnda kan tilläggas ett flertal av Kommunals tidigare rapporter kring arbetstidsfrågan som till exempel Hela Tiden och Vägval Välfärd, Kommunals utbildningsmaterial Schyssta scheman, Tiden på jobbet och Arbeta rätt som ypperliga verktyg att driva frågorna kring arbetsbelastning och arbetstid lokalt hos varje arbetsgivare inom vård och omsorg. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motionerna E:48-E:49 besvarade. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna E:48-E:49. DAGORDNINGENS PUNKT 16 D - Pensionsfrågor Dagordningens punkt 16:1 - Avtalspension/premiebefrielse Motion D:1 D:1 Avtalspension/premiebefrielse Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Vid föräldraledighet betalar arbetsgivaren inte in till avtalspension och då kan jag som är föräldraledig ansöka om premiebefrielse för att AFA ska betala in. Det är mycket omständigt att fylla i alla papper, dessutom är det få som känner till detta och går miste om pensionsinbetalningar. Det här är även en jämställdhetsfråga. att Kommunal ser över hur man kan få systemet med premiebefrielsen att fungera modernare och få ut information till föräldrar. 362

Utlåtande över motion D:1 I motion D:1 yrkas att Kommunal ser över hur man kan få systemet med premiebefrielse att fungera modernare och få ut information till föräldrar. Utifrån hur motionen är utformad tolkas att motionären menar avtalspension SAF-LO och Kooperationens avtalspension. År 2014 infördes föräldrapenningtillägget i avtalförsäkringarna. I samband med detta infördes även att en ansökan om föräldrapenningtillägg automatiskt även omfattar en ansökan om premiebefrielse. Att ingen ska missa ersättning är en fråga som är mycket viktig för förbundsstyrelsen. Kommunal arbetar kontinuerligt med frågan på olika sätt genom till exempel reklamkampanjer i samarbete med LO, förbättrat stöd till informatörer och krav på AFA att förenkla rutinerna. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion D:1 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion D:1. Dagordningens punkt 16:2 - Manual för pensionsfrågor Motion D:2 D:2 Pensionsfrågor Enskild medlem, sektion Krokom, Kommunal Mellersta Norrland En utförlig mall hur man går till väga vid pensionering 63/65 år bör tas fram. Det står nästan inget i dag. att en utförlig manual tas fram om pensionsfrågor. Utlåtande över motion D:2 I motion D:2 yrkas att en utförlig manual tas fram om pensionsfrågor. Motionären beskriver att det i dag saknas information om hur man går till väga när man ska gå i pension vid pensionering 63/65 år. Utöver den allmänna pensionen kan Kommunals medlemmar omfattas av ett flertal olika pensionsavtal beroende på vilken arbetsgivare man har. De olika avtalen har olika rutiner för hur man ska gå till väga. Ibland är det även så att avtalet inte beskriver detta, utan i stället är det den förvaltare man valt som man ska kontakta. Dessutom har varje arbetsgivare också sin rutin för hur man ska göra, och vilka papper man ska fylla i. Förbundsstyrelsen förstår att detta kan vara en snårskog, men bedömer att en manual skulle bli mycket omfattande och kräva mycket administration med uppdateringar då rutinerna förändras kontinuerligt. Risken för felaktigheter i manualen bedöms som stora. I dag finns på Pensionsmyndighetens hemsida och på minpension.se information om hur man gör när det är dags att ta ut den allmänna pensionen. När det gäller avtals/tjänstepensionen finns utbildade informatörer som man kan vända sig till. Arbetsgivaren har kunskap om sina rutiner och även vart man ska vända sig när det gäller avtals/tjänstepension. 363

Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion D:2. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion D:2. Dagordningens punkt 16:3 Pensionsfond Motion D:3 D:3 Extra pensionsförmån i privat pensionsfond Medlemsmöte, sektion Köping Hälso Sjukvård, Kommunal Bergslagen I dag har många privata företag en förmån i form av en extra pensionsförmån i privat pensionsfond. En summa sätts in varje månad eller år. att förbundet inför en extra pensionsförmån i privat pensionsfond. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion D:3 I motion D:3 yrkas att förbundet inför en extra pensionsförmån i privat pensionsfond. Motionären beskriver att många privata företag i dag sätter in extra pension i en privat pensionsfond. Pension brukar beskrivas som uppskjuten lön. En sådan extra avsättning som motionären beskriver skulle behöva tas ur utrymmet för löneförhöjningar och andra förbättringar i avtalet. Motionen kan därför ses som ett yrkande i en avtalsrörelse. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion D:3. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion D:3. Dagordningens punkt 16:4 Pensionsförmåner Motion D:4 D:4 Pensionsförmåner Enskild medlem, sektion Malmö/Vård & omsorg, Kommunal Skåne För att höja statusen på vårdjobbet, göra yrket mer attraktivt för ungdomar och inte en yrkesfälla samt dessutom attrahera en arbetskraft som vill stanna, bör man se över pensionerna. I dag får vi hela tiden höra att de som är födda på 80-talet, och väljer att arbeta inom vården, kommer att bli framtidens fattigpensionärer. Vi får också hela tiden höra att fler behöver välja vården som yrke och hur vi ska kunna göra vården mer attraktiv för ungdomarna. Dessutom behöver vi behålla kunnig och erfaren personal i yrket för att säkerställa allmänhetens bästa. 364

att förbundet verkar för att en översyn av pensionerna ska göras. Utlåtande över motion D:4 I motion D:4 yrkas att förbundet ska verka för att en översyn av pensionerna ska göras. Motionären tar upp en mycket viktig fråga. Tidigare har det saknats fakta om hur pensionerna kommer att bli för lågavlönade, men genom två rapporter som kommit de senaste åren har detta belysts på ett tydligt sätt. Vad får en LO-medlem i pension? Rapporten beskriver pensionen för en kvinnlig kommunalare och en manlig industriarbetare Pensionen en kvinnofälla Rapporten beskriver det faktiska utfallet i pension för före detta kommunalare. Kommunal har utifrån vad som framkommit i dessa rapporter skrivit en motion till LO:s kommande kongress. I motionen yrkar förbundet på att LO arbetar fram ett förslag för en reformering av den allmänna pensionen, så att färre blir beroende av garantipension och att den allmänna pensionsnivån höjs. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion D:4. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion D:4. Dagordningens punkt 16:5 - Pensionsålder och generationsväxling Motionerna D:5-D:7 D:5 Pensionsålder Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst Det är i dag hög arbetslöshet och yngre personer har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Kommunal som organisation borde jobba för en bibehållen pensionsålder, eller som alternativ bibehålla pensionsåldern som i dag 65 år för att ge yngre och övriga arbetslösa möjligheten att ta sig in på arbetsmarknaden. att Kommunal borde jobba för en bibehållen pensionsålder, alternativt bibehålla pensionsåldern som i dag 65 år för att ge yngre och övriga arbetslösa möjligheten att ta sig in på arbetsmarknaden. D:6 Pensionsålder och generationsväxling Enskild medlem, sektion Landstinget Östergötland, Kommunal Öst Då arbetet för Kommunals yrkesgrupper både är psykiskt och fysiskt tungt, vilket sliter på kroppen, så borde Kommunal arbeta för att pensionsåldern inte höjs utan förblir vid 65 år. Varför ska man utsätta kroppen för slitage i flera år till, och till vems nytta? I stället för sjukskrivning kanske man kan få några friska år på ålderns höst. 365

Kommunal borde även arbeta för att införa någon form av generationsväxling de sista fem åren. Låt de äldre medlemmarna, som vill, få gå ner i arbetstid 10-20 procent. Norrköpings kommun har ett liknande projekt. Den som har en 100 procent tjänst får arbeta 80 procent men får 90 procent i lön de sista fem tjänstgöringsåren innan pension. På så sätt kan man få in yngre personer till vården. att Kommunal arbetar för en oförändrad pensionsålder, alltså 65 år, och att arbeta med att få fram en form av generationsväxling. D:7 Pensionsålder och generationsväxling Enskild medlem, sektion Landstinget Östergötland, Kommunal Öst Då arbetet för Kommunals yrkesgrupper både är psykiskt och fysiskt tungt, vilket sliter på kroppen, så borde Kommunal arbeta för att pensionsåldern inte höjs utan förblir vid 65 år. Varför ska man utsätta kroppen för slitage i flera år till, och till vems nytta? I stället för sjukskrivning kanske man kan få några friska år på ålderns höst. Kommunal borde även arbeta för att införa någon form av generationsväxling de sista fem åren. Låt de äldre medlemmarna, som vill, få gå ner i arbetstid 10-20 procent. Norrköpings kommun har ett liknande projekt. Den som har en 100 procent tjänst får arbeta 80 procent men får 90 procent i lön de sista fem tjänstgöringsåren innan pension. På så sätt kan man få in yngre personer till vården. att Kommunal arbetar för en oförändrad pensionsålder, alltså 65 år, och att Kommunal arbetar med att få fram en form av generationsväxling. Utlåtande över motionerna D:5-D:7 I motionerna D:5-D:7 yrkas det att Kommunal borde jobba för en bibehållen pensionsålder och arbeta för att få fram en form av generationsväxling. Motionärerna framför att arbetet för Kommunals yrkesgrupper kan vara både fysiskt och psykiskt tungt, vilket leder till att många inte orkar arbeta fram till nuvarande pensionsålder. En bibehållen pensionsålder skulle möjliggöra att fler skulle kunna jobba ett helt yrkesliv och lämna arbetslivet utan att vara trasiga i kroppen. En bibehållen pensionsålder menar motionärerna även skulle ge möjlighet för unga och arbetslösa att ta sig in på arbetsmarknaden. Förbundsstyrelsen delar beskrivningen av att arbetet för Kommunals grupper ofta är psykiskt och psykiskt tungt och att det därför ofta kan vara svårt att arbeta fram till 65 år eller längre. Dagens pensionssystem bygger på livsinkomstprincipen. Det betyder att de medel som betalats in också ska betalas ut. Varje individs pension beror således på hur mycket hen betalat in till pensionssystemet och hur länge individen förväntas leva efter sin pensionering. Sedan pensionsreformens genomförde har befolkningen i Sverige blivit allt äldre. Det är positivt att vi lever längre, men det innebär också att andelen arbetade år i förhållande till livslängden blivit allt kortare. Detta har bidragit till att pensionen som andelen av slutlönen har minskat. 366

För att nivån på pensionen ska nå upp till LO:s mål om 70 procent av slutlönen, vilket är den nivå som beräknades i samband med att dagens pensionssystem infördes, behöver därför antalet arbetade timmar öka i takt med att medellivslängden stiger. Med anledning av detta kommer arbetstagarna behöva arbeta högre upp i åldrarna för att erhålla en acceptabel pensionsnivå. Alternativt att avsättningarna till pensionssystemet ökar ordentligt. Att trappa ner arbetstiden för äldre arbetstagare för att få fram en form av generationsväxling skulle innebära ett minskat antal arbetade timmar för de äldre som går ner i arbetstid. Det skulle antigen medföra att deras pension blev lägre eller att avsättningarna till pensionssystemet behöver öka ytterligare. Att arbeta deltid de sista arbetsåren behöver heller inte betyda en lättare arbetsbörda. Många av Kommunals medlemmar som i dag arbetar deltid upplever att de ständigt arbetar när det är som tyngst på arbetsplatsen. Arbetsgivarens ansvar för att organisera arbetsplatsen för det naturliga åldrandet skulle också urholkas. När det gäller möjligheten att arbeta längre är det viktigt att se att alla arbetstagare inte har samma förutsättningar för detta. Många av Kommunals medlemmar har, som motionärerna påpekar både fysiskt och psykiskt, ansträngande arbeten. För att Kommunals grupper ska orka arbeta längre är en förbättrad arbetsmiljö avgörande. Liknande motioner om pensionssystemet och pensionsåldern har behandlats på tidigare kongresser. Förbundsstyrelsen avslog vid den senaste kongressen 2013 krav som handlade om sänkt pensionsålder eller fryst pensionsålder och detta står förbundsstyrelsen fast vid. Avgörande för Kommunals medlemmars pensioner är att Kommunal verkar för heltid som norm, jämställdhet, högre löner och bättre arbetsmiljö. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motionerna D:5-D:7. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion D:5-D:7. Dagordningens punkt 16:6 - Rättvisare pensionssystem Motionerna D:8-D:9 D:8 Pensionssystemet Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst I dag lever många pensionärer på existensminimum, och många är tvingade att jobba längre än till 65 år. Jag anser att detta beror på dagens pensionssystem. Jag tycker att pensionssystemet ska gynna de som har haft låga inkomster, och som på så sätt inte givits möjlighet att spara i en privat pensionsförsäkring. att Kommunal som organisation arbetar för att förändra dagens pensionssystem, så att dagens medlemmar får en värdig ålderdom utan att leva på existensminimum. D:9 Bättre pensionssystem Enskild medlem, sektion Mölndal, Kommunal Väst Ett pensionssystem som är jämställt/jämlikt. Man ska ha råd att leva som pensionär, och känna trygghet. 367

att förbundet påverkar regeringen så att pensionssystemet blir bättre. Utlåtande över motionerna D:8-D:9 I motionerna D:8-D:9 yrkas det att Kommunal ska arbeta för att förändra dagens pensionssystem så att det blir bättre. I dag har många pensionärer mycket låga inkomster och motionärerna vill därför att Kommunal ska arbeta för att förändra dagens pensionssystem så att dagens medlemmar får en värdig ålderdom utan att leva på existensminimum. Man ska känna trygghet och ha råd att leva som pensionär. Pensionssystemet ska vara jämställt och jämlikt. Förbundsstyrelsen delar uppfattningen att man som pensionär ska ha råd att leva på sin inkomst och att pensionssystemet ska vara jämlikt och jämställt. Dagens pensionssystem bygger på livsinkomstprincipen. Det betyder att de medel som betalats in också ska betalas ut. Varje individs pension beror således på hur mycket hen betalat in till pensionssystemet och hur länge individen förväntas leva efter sin pensionering. Sedan pensionsreformens genomförde har befolkningen i Sverige blivit allt äldre. Det är positivt att vi lever längre, men det innebär också att andelen arbetade år i förhållande till livslängden blivit allt kortare. Detta har bidragit till att pensionen som andelen av slutlönen har minskat. För att nivån på pensionen ska nå upp till LO:s mål om 70 procent av slutlönen, vilket är den nivå som beräknades i samband med att dagens pensionssystem infördes, behöver därför antalet arbetade timmar öka i takt med att medellivslängden stiger. Med anledning av detta kommer arbetstagarna behöva arbeta högre upp i åldrarna för att erhålla en acceptabel pensionsnivå. Alternativt att avsättningarna till pensionssystemet ökar ordentligt. När det gäller möjligheten att arbeta längre är det viktigt att se att alla arbetstagare inte har samma förutsättningar för detta. Många av Kommunals medlemmar har, som motionärerna påpekar, både fysiskt och psykiskt ansträngade arbeten. För att Kommunals grupper ska orka arbeta längre är en förbättrad arbetsmiljö avgörande. För att förbättra pensionerna ställer Kommunal bland annat följande krav i rapporten Pensionen en kvinnofälla (2015): - heltidsanställning ska vara normen på arbetsmarknaden - arbeta för jämställda löner och få bort värdediskrimineringen på arbetsmarknaden - tredela föräldraförsäkringen - förebygg ohälsosam arbetsbelastning - kräv kollektivavtal vid upphandling - stärk finansieringen av den allmänna pensionen - inkomstindexera garantipensionen - lön och inkomst ska beskattas lika - förenkla ansökningsförfarandet för bostadstillägg. Liknande motioner om pensionssystemet och pensionsåldern har behandlats på tidigare kongresser. Förbundsstyrelsen avslog vid den senaste kongressen 2013 krav om sänkt pensionsålder eller fryst pensionsålder och detta står förbundsstyrelsen fast vid. Förbundsstyrelsen anser emellertid att det finns delar i dagens pensionssystem som behöver förbättras och diskuteras, framför allt de bakomliggande faktorerna som påverkar ersättningsnivån och att den demografiska utvecklingen sannolikt innebär att det behövs avsättas mer resurser in i pensionssystemet. Avgörande för Kommunals medlemmars pensioner är att Kommunal verkar för heltid som norm, jämställdhet, högre löner och bättre arbetsmiljö. 368

Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motionerna D:8-D:9. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna D:8-D:9. Dagordningens punkt 16:7 - Sänkt pensionsålder Motionerna D:10-D:12 D:10 Sänk pensionsåldern Medlemsmöte, sektion Rättvik, Kommunal Bergslagen Jobben inom kommunerna måste bli mer attraktiva. Ett sätt kan vara att sänka pensionsåldern. att pensionsåldern ska sänkas. Motionen avslås av avdelningen D:11 Sänk pensionsåldern Medlemsmöte, sektion Rättvik, Kommunal Bergslagen I nuvarande anställningar uppstår många arbetsrelaterade utslitningsskador, vilket gör att man inte kan arbeta till nuvarande pensionsålder. att pensionsåldern sänks. Motionen avslås av avdelningen D:12 Sänkt pensionsålder Enskild medlem, sektion Hedemora, Kommunal Bergslagen Sänkt pensionsålder skulle möjliggöra att gå i pension tidigare, fler skulle kunna lämna yrkeslivet utan att vara helt trasiga i kroppen. Många har inte ekonomisk möjlighet att gå hem trots att kroppen är slut. att förbundet verkar för sänkt pensionsålder. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motionerna D:10-D:12 I motionerna D:10-D:12 yrkas det att Kommunal ska verka för att pensionsåldern sänks. Motionärerna framför att en sänkt pensionsålder skulle möjliggöra att fler skulle kunna lämna arbetslivet utan arbetsrelaterade utslitningsskador. En sänkt pensionsålder skulle även bidra till att göra jobben inom kommunerna mer attraktiva. Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning om att man ska kunna lämna yrkeslivet utan arbetsrelaterade utslitningsskador. Lösningen är dock inte i en sänkt pensionsålder utan en förbättrad arbetsmiljö som gör att Kommunals grupper kan behålla en god hälsa genom hela arbetslivet. 369

Sedan pensionsreformen genomfördes har befolkningen i Sverige blivit allt äldre. Det är positivt att vi lever längre, men det innebär också att andelen arbetade år i förhållande till livslängden blivit allt kortare. Detta har bidragit till att pensionen som andelen av slutlönen har minskat. För att nivån på pensionen ska nå upp till LO:s mål om 70 procent av slutlönen, vilket är den nivå som beräknades i samband med att dagens pensionssystem infördes, behöver därför antalet arbetade timmar öka i takt med att medellivslängden stiger. Med anledning av detta kommer arbetstagarna behöva arbeta högre upp i åldrarna för att erhålla en acceptabel pensionsnivå. Alternativt att avsättningarna till pensionssystemet ökar ordentligt. En sänkt pensionsålder skulle medföra att nivån på pensionen blev ännu lägre eller att avsättningarna till pensionssystemet skulle behöva öka markant. Liknande motioner om sänkt pensionsålder har behandlats på tidigare kongresser. Förbundsstyrelsen avslog vid den senaste kongressen 2013 krav om sänkt pensionsålder eller fryst pensionsålder och detta står förbundsstyrelsen fast vid. Avgörande för Kommunals medlemmars pensioner är att Kommunal verkar för heltid som norm, jämställdhet, högre löner och bättre arbetsmiljö. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motionerna D:10-D:12. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna D:10-D:12. Kongressordförande: Lia Scheding DAGORDNINGENS PUNKT 31 P Förbundsadministration och verksamhet Dagordningens punkt 31:1 Alkoholpolicy Motion P:1 P:1 Alkoholpolicy Enskild medlem, sektion Askim, Frölunda, Högsbo, Kommunal Väst Nog är det märkligt att privata aktörer som leker marknad inom den skattefinansierade sektorn kan göra så många miljarder i vinst. Än märkligare blir det när Nordens största fackförbund inte protesterar högljutt och skarpt över företeelsen. Ceasars fru, säger talesättet, "får inte misstänkas. Och visst det är en alltför enkel analys att Kommunals förbundsledning genom åren har haft ett allt för tätt band med välfärdsföretagens ledningar. Det är osmakligt när en av våra tidigare ombudsmän slutade och fick en hel skola uppkallad efter sig. Men Kommunals tystnad beror naturligtvis inte på detta. Utan det finns andra skäl. Som dock inte redovisas. Det hade varit välgörande och befriande om Kommunal kunde ansluta sig till de krafter som markerar mot företeelsen att skattepengar inte ska användas till behövande i vård, skola och omsorg utan i stället till höga direktörslöner och vinstutdelningar som är närmast obegripligt stora. Det hade varit välgörande om Kommunal tog rakryggat position för att de som har i skattefinansierad välfärd att göra, de ska vara där av andra skäl än att vinstmaximera. Vi kan också se att de privata ägarna tenderar att göra det svårare för våra kamrater att arbeta fackligt. Man försvårar också insyn i verksamheterna. Att arbeta mot privatiseringar innebär däremot inte att vi anser att medlemmar som arbetar i en privat verksamhet inte är lika mycket medlemmar som andra. Vi behöver lära oss skillnaden på att arbeta för det samhälle vi vill ha och agera fackligt i det samhälle som vi lever i. 370

att Kommunals företrädare inte låter sig bjudas på förtäring, alkohol eller andra gåvor i kontakter med arbetsgivareföreträdare och att Kommunal inför en alkoholfri representation både när det gäller interna aktiviteter som när vi har kontakt med arbetsgivaren, undantag från denna policy äger förbundsstyrelsen och dessa undantag ska redovisas vid varje kongress. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion P:1 I motion P:1 yrkas att Kommunals företrädare inte låter sig bjudas på förtäring, alkohol eller andra gåvor i kontakter med arbetsgivarföreträdare, och att Kommunal inför alkoholfri representation både när det gäller interna aktiviteter som när vi har kontakt med arbetsgivare. Undantag från denna policy äger förbundsstyrelsen och dessa undantag ska redovisas vid varje kongress. Det stämmer inte att Kommunal är tysta när det gäller privata aktörer och vinster i välfärden. Kongressen 2013 beslutade bland annat att Kommunal ska verka för att en non-profitprincip ska råda i vård, skola och omsorg. Det är ett beslut som lade grunden till den kraftfulla opinionsbildning som förbundet drivit under den gångna kongressperioden. Kommunal har dock medlemmar i privata välfärdsverksamheter och dem måste vi företräda precis lika aktivt som vi företräder andra medlemmar. Det inbegriper kontakter med privata arbetsgivare, till exempel vid förhandlingar om avtal och löner. Alla som företräder Kommunal måste ta ansvar för att uppträda rätt och riktigt, både i externa och interna sammanhang. Det är en förutsättning för det fackliga uppdraget att aldrig sätta sig i beroendeställning eller tacksamhetsskuld till en arbetsgivare. Aldrig på något sätt. Förbundsstyrelsen fattade i februari beslut om en ny och restriktivare alkolpolicy. Grundregeln är att inte bjuda på någon alkohol alls. I absoluta undantagsfall kan Kommunal bjuda på två glas vin eller öl. Då krävs beslut av förbundsledningen eller ledningsgrupper på avdelningar samt dokumentation som gör att undantagen alltid kan följas upp. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion P:1 besvarad. Debatt I debatten deltog: Matilda Olofsson, Kommunal Västerbotten Conny Andersson Bodén, Kommunal Skåne Olle Ingemarsson, förbundsstyrelsens föredragande Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:1. Yrkande av förbundsstyrelsen om tilläggsyrkande till motion P:1 att det inte ska finnas något undantag från grundregeln i Kommunals alkoholpolicy. Yrkande av Matilda Olofsson och Conny Andersson Bodén om bifall till förbundsstyrelsens tilläggsyrkande. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:1. att bifalla förbundsstyrelsens tilläggsyrkande till motion P:1. 371

Dagordningens punkt 31:2 - Antirök- och antisnuspolicy Motion P:2 P:2 Antirök- och antisnuspolicy inom Kommunal Enskild medlem, sektion Ale, Kommunal Väst I dag upplever jag att Kommunals medlemmar samt förtroendevalda i större utsträckning än vad annars är normalt består av personer som röker/snusar. Detta är ett hälsoproblem som minskar livslängden på våra medlemmar och även medför stora ekonomiska kostnader för den enskilda medlemmen. Att röka kostar den enskilda medlemmen ca 18 000 kronor/år, snusa kostar ca 9 000 kronor. Det ger en ökad månadskostnad för den enskilda medlemmen på ca 1 500 kronor alternativt 750 kronor. Vilka avtal har vi lyckats öka våra medlemmars ekonomi med en sådan löneökning? Om vi kan få våra medlemmar att sluta nyttja dessa så hade vi höjt deras ekonomiska utrymme med betydligt mer pengar än vi lyckats i ett enda avtal mig veterligen på de senaste avtalsrörelserna. Det är alltså enorma summor vi pratar om för våra medlemmar. Våra medlemmar röker mest och tjänar minst! att Kommunal verkar för en rökfri miljö, att förtroendevalda inte röker ihop tillsammans med sina medlemmar så att rökrutor med mera blir en inofficiell fackexpedition där saker dryftas över ett bloss, att alla Kommunals lokaler görs rökfria och att rökpauser avskaffas från alla möten, utbildningar, träffar med mera i Kommunals regi, röker gör man innan och efter dagen, på ledig tid. Motionen avslås av sektionen Motionens första att-sats bifalles av avdelningen. Motionens andra att-sats avslås av avdelningen. Motionens tredje att-sats bifalles av avdelningen. Motionens fjärde att-sats avslås av avdelningen. Utlåtande över motion P:2 I motion P:2 yrkas att Kommunal verkar för en rökfri miljö, att förtroendevalda inte röker ihop med sina medlemmar, att alla Kommunals lokaler blir rökfria samt att rökpauser avskaffas från alla möten, utbildningar, träffar med mera i Kommunals regi. Kommunal bedriver ett aktivt arbetsmiljöarbete i alla delar av organisationen. Förbundsstyrelsen är medveten om att tobaksrökning är en av de största hälsoriskerna som finns och att ett förebyggande arbete är en viktig arbetsinsats ur arbetsmiljösynpunkt. Rådande samhällsutveckling innebär att alltfler organisationer arbetar för rökfri arbetstid och rökfria miljöer. Kommunal är en del av denna samhällsutveckling genom att aktivt erbjuda rökavväjningsstöd till medarbetare som vill sluta röka och genom att de lokaler som våra medarbetare vistas och arbetar i hålls rökfria. Förbundsstyrelsen ställer sig positiv till rökfri arbetstid med betoning på att det måste ske på frivillig basis samt med gott stöd för medarbetare som vill sluta röka. Kommunal arbetar aktivt med att stödja medarbetare som vill sluta röka med rökavväjningsinsatser. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion P:2 första och tredje att-satserna samt att avslå motion P:2 andra och fjärde att-satserna. 372

att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:2. Dagordningens punkt 31:3 Avdelningsdatorer Motion P:3 P:3 Avdelningsdatorer till förtroendevalda inom företagsorganisationer Enskild medlem, sektion Ale, Kommunal Väst I dag har vi som har avdelningsuppdrag inom företagsorganisationerna inte tillgång till kommunal dator. Detta gör att vi tvingas spara sekretessbelagda, digitala handlingar antigen på våra privata datorer eller på arbetsgivarens server. Inte heller har vi tillgång till handlingar vi behöver för vårt uppdrag, medlemsregister eller andra interna funktioner, som endast är tillgängliga för förtroendevalda med tillgång till godkänd kommunal dator. Vi som jobbar inom trafiken har som regel företagsbundna arbetsplatser och är inte stationerade på någon sektion eller dylikt. Frågan har jag lyft både med Kommunal Väst och förbundet utan någon som helst vilja att ge oss de verktyg vi behöver. att alla som har avdelningsuppdrag inom företagsorganisationen med automatik ska erhålla en bärbar kommunaldator för att kunna få tillgång till den information som erfodras för uppdraget. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion P:3 I motion P:3 yrkas att alla som har avdelningsuppdrag inom företagsorganisationen med automatik ska erhålla en bärbar kommunaldator för att kunna få tillgång till den information som erfordras för uppdraget. Motionären efterfrågar tillgång till lagringsplats i Kommunals nätverk samt åtkomst till interna funktioner som man i dag åtkommer via godkänd Kommunal dator. Kommunal har under 2015 tagit fram en ny teknisk lösning för att förbättra sektioners möjlighet att arbeta med IT-lösningar, samtidigt som det skapar lösningar för att öka mobiliteten för Kommunals anställda och förtroendevalda. Detta görs genom införandet av så kallade Tunna klienter på sektioner samt genom att införa möjligheten till konceptet Bring Your Own Device, vilket resulterar i en helt mobil arbetsplats där användare/ förtroendevalda använder arbetsgivarens enhet eller en privat enhet för att kommunicera med Kommunals IT-resurser. Ett så kallat virtuellt skrivbord ger åtkomst till Kommunals IT-resurser för de som sitter på en arbetsgivardator, eller en egen/ annan dator, så att man kommer åt de handlingar och dokument som behövs för utförandet av sitt arbete. Lösningen som Kommunal nu inför bygger alltså inte på att köpa in fler datorer, utan att ge säker åtkomst till nätverk och system via andra enheter oavsett vem som äger datorn/enheten och oavsett var man befinner sig så länge det finns en internetuppkoppling. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion P:3 att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:3. 373

Dagordningens punkt 31:4 - Betalning av medlemsavgift Motion P:4 P:4 Underlätta betalning av medlemsavgift till Kommunal Enskild medlem, sektion Örgryte-Härlanda, Kommunal Väst Underlätta för timanställda, föräldralediga, långtidssjuka, tjänstlediga och arbetslösa att betala in rätt summa i medlemsavgift. Tänk också på miljön, det är inte bra ur vare sig miljösynpunkt eller medlemsomtanke att behöva skicka papper fram och åter varje månad. Lätt att missa under storhelger. att Kommunal sparar på pappret och sköter medlemsavgifter/avier via e-post. Motionen avslås av sektionen Utlåtande över motion P:4 I motion P:4 yrkas att Kommunal sparar på papper och sköter medlemsavgifter och avier via e- post. Motionären framför att Kommunal bör underlätta för timanställda, föräldralediga, långtidssjuka, tjänstlediga och arbetslösa att betala in rätt summa i medlemasavgift. Motionären anser också att det inte är bra ur miljösynpunkt att skicka papper fram och åter varje månad samt att det är lätt att missa under storhelger. Kommunal ska på alla sätt bidra till en ändamålsenlig och miljömässig hållbar kontakt med medlemmarna. Kommunal ska också verka för att underlätta för medlemmen så långt det är möjligt. Kommunals nya avgiftsmodell, som kongressen fattade beslut om 2013, möjliggör för medlemmen att betala sin medlemsavgift via autogirobetalning i stället för att betala medlemsavgiften med utsända avier. Antalet medlemmar som nyttjar autogirobetalning har ökat stort sedan kongressbeslutet 2013. Autogirobetalning har underlättat medlemsavgiftsbetalningen för medlemmarna, samtidigt som antalet utsända pappersavier minskat. Kommunal arbetar kontinuerligt med att utveckla kommunikationen med medlemmarna. Relativt få medlemmar uppger mobiltelefonnummer eller e-postadresser, vilket försvårar möjligheten till utskick av avier via e-post i dagsläget. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion P:4 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:4. Dagordningens punkt 31:5 - Ersättningsförfarandet i Kommunal Motion P:5 P:5 Ersättningsförfarandet inom Kommunal Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst Jag upplever att det är krångligt med Kommunals ersättningsförfarande. Blanketter som ska hämtas och lämnas på sektionen och som enkelt borde kunna göras elektroniskt. 374

Det är tufft att behöva vänta på ersättning för de löneavdrag som görs i samband med fackligt arbete. Ser även att de som är anställda av privata företag får vänta ännu längre, vilket inte är hållbart. Organisationen förlorar värdefulla aktiva medlemmar på grund av detta inom den privata sektorn. Vi har i dag en väldigt datoriserad värld och jag tycker att Kommunal borde kunna hitta en bra lösning inom den världen. Och skulle det nu innebära att man får betala ut i förskott och sen be om återbetalning, så är det ändå en vinst om vi kan få fler aktiva företrädare inom speciellt den privata sektorn. Jag upplever också att Kommunal drar för lite i skatt, vilket medför kvarskatt. Detta borde kunna åtgärdas i systemet. att Kommunal som organisation arbetar fram ett system där den enskilda medlemmen kan logga in och anmäla sin tid samt följa hanteringen av sina ärenden och utbetalningar, att Kommunal som organisation ger medlemmar möjlighet att påverka vilken skattesats de vill ha på sina utbetalningar och att Kommunal som organisation kan hjälpa sina privatanställda till att antingen få ut ersättning i förskott (med återbetalningsskyldighet), eller få arbetsgivarna att göra avdrag månaden efter man tagit ut facklig tid. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion P:5 I motion P:5 första att-satsen yrkas att Kommunal som organisation arbetar fram ett system där den enskilda medlemmen kan logga in och anmäla sin tid samt följa hanteringen av sina ärenden och utbetalningar. I motion P:5 andra att-satsen yrkas att Kommunal som organisation ger medlemmar möjlighet att påverka vilken skattesats de vill ha på sina utbetalningar. I motion P:5 tredje att-satsen yrkas att Kommunal som organisation kan hjälpa sina privatanställda till att antingen få ut ersättning i förskott (med återbetalningsskyldighet) eller få arbetsgivarna att göra avdrag månaden efter man tagit ut facklig tid. Motionären upplever det krångligt med Kommunals ersättningsförfarande med blanketter som ska hämtas och lämnas. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att nuvarande ersättningsförfarande med blanketter i framtiden helt eller delvis ska kunna ersättas med rapportering i ett elektroniskt system. Förbundsledningen har under 2015 fattat beslut om att ett nytt löne-, personaladministrativtoch reseräkningssystem ska tas fram, då nuvarande system Palasso tas ur drift 2018. Projektet som drivs under arbetsnamnet LöPaRe pågår för fullt. Första steget är att införa ett nytt löneoch PA system. När detta finns på plats kommer nästa steg i projektet vara att utforma en digitaliserad lösning för hantering av ersättning till medlemmar och förtroendevalda. Detta ska införas så snart det är praktiskt och resursmässigt möjligt. Medlemmar och förtroendevalda har redan i dag möjlighet att påverka vilken skattesats de vill ha på sina ersättningar. Som standard dras alltid 30 procent skatt. Om man vill få högre avdrag kan man göra en skriftlig anmälan till ekonomicentrets reseräkningsgrupp Kommunal är mån om att alla medlemmar som engagerar sig fackligt ska få ersättning så snabbt och smidigt som möjligt. Utbetalning av ersättningar mot reseräkning i efterskott, sker en gång i veckan för att så långt som möjligt undvika att medlemen får ligga ute med pengar. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion P:5 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:5. 375

Dagordningens punkt 31:6 - Fackliga möten med VoteiT Motion P:6 P:6 Fackliga möten med VoteiT Enskild medlem, sektion Sjukvård Syd, Keolis-trafiken, Kommunal Stockholms län På jobbet sitter jag varje dag och pratar med kollegorna om hur vårt älskade bussbolag behandlar oss som tredje klassens arbetare, vilket bara är snäppet bättre än hur Simon Legree behandlade slaven Onkel Tom, om ni frågar mig. Nå, det intressanta i debatten är att alla har en åsikt om hur bussföraryrket utvecklas. 99 procent tycker att allt bara blir sämre. Vilka få som tycker att det fortfarande är bra kan ni hitta bakom ett skrivbord på TX, KTS och Kommunal lite senare. Även om diskussionens vågor går höga och högintressanta i fikarummen, så visar det sig snart att det i stort sett bara är jag som är medlem i Kommunal. De andra har lämnat facket för länge sedan för att facket inte gör något åt försämringarna, utan bara står bredvid och försvarar dem? Ja, ni kanske känner igen er i beskrivningen? Det är alltså hög tid att återta makten över arbetets utveckling. Kommunal behöver därför hitta tillbaka till sina rötter, att bli medlemsstyrt i stället för toppstyrt. Att bli en facklig kamporganisation som ser till och arbetar för medlemmarnas bästa och goda hälsa. Att också få alla att gå med i facket igen är nödvändigt om vi inte ska bli krossade av BuA & Co. Omöjligt? Nej inte alls, faktum är att det är ganska enkelt. Kan ni se det framför er, att facket har ett vanligt månadsmöte där samtliga medlemmar deltar med liv och lust i debatten? Ja, där även en blyg ros som jag vågar ta till orda framför alla i styrelsen och hela garaget i övrigt. Där fullständig demokrati råder, där alla får säga sin mening, där alla kan lägga förslag och där alla kan avsluta debatten med en medlemsomröstning där samtliga medlemmar röstar? Där facket sedan kan ställa sig bakom kraven som en majoritet av medlemmarna stödjer. Där mötet pågår i en hel vecka. Blev det plötsligt helt obegripligt nu? Svårt att greppa att 100 procent kan närvara och rösta, och det på ett möte som pågår en hel vecka? Men det är elementärt min käre Watson, vi lever på 2000-talet där allt är möjligt. Låt mig därför säga sim-sala-bim: http:uwww.voteit.se/. Nu snackar vi demokrati version 2.0 med hjälp av VoteiT. Jag har själv provat detta och tyckte att det var helt suveränt. Det fungerar precis som jag beskrivit här ovan, men kan naturligtvis anpassas lite hur som helst. Men det ger alla möjlighet att säga sin mening, lägga förslag och sedan rösta om det. Alla medlemmar kan sitta i hemmets trygga vrå framför sin dator, liksom styrelsen kan göra. Inga trista möteslokaler, långt borta och på obekväma tider. Man loggar in, debatterar, lägger förslag och röstar när det passar en själv. Mötet kan vara öppet i flera dagar nämligen. Japp, i slutändan kommer Kommunal enbart att driva just de frågor som medlemmarna vill att de ska driva och just så som medlemmarna vill ha dem drivna. Vi får med andra ord den mest perfekta fackliga organisationen som världen skådat. Ingen kan vara emot detta, absolut ingen mer än våra arbetsgivare. Men arbetsgivarna ska vi inte sitta i knät på längre, eller hur? Vi vill ha demokrati nu, riktig demokrati! Makten till folket! Ge facket en chans till. Förslagsvis kan vi ha ett möte i månaden på varje garage. Ett fackmöte som pågår dygnet runt i 3-7 dagar. Ni kan, om ni är osäkra, testa detta under ett halvår på Nybodagaraget och sedan utvärdera det. Ni kommer då, hur som helst, att älska denna nya demokratiform som finns i detta system lika mycket som jag och införa det på alla garage omgående, ja rent av på alla fackliga sektioner, i hela Kommunal. Låt Kommunal nu gå i bräschen för total demokrati för sina medlemmar genom att ordna digitala möten på nätet. att Kommunal nu startar upp fackliga möten på nätet med hjälp av VoteiT. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen 376

Utlåtande över motion P:6 I motion P:6 yrkas att Kommunal nu startar upp fackliga möten på nätet med hjälp av VoteiT. Motionären vill möjliggöra medlemsmöten och debatter via VoteiT, ett system för att hålla beslutsmöten på nätet. Förbundsstyrelsen konstaterar att motionen stämmer väl överens med förbundets intentioner gällande det arbetsplatsnära fackliga arbetet. Detta arbete sker dock inte över internet utan med fokus på medlemmarna på arbetsplatsen och deras trivsel, kompetensutveckling och arbetsvillkor. Syftet är att skapa ett engagemang och etablera ett arbetssätt som ger förutsättningarna till förbättringar direkt på arbetsplatsen. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion P:6. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:6. Dagordningens punkt 31:7 - Gemensam facklig organisation Motion P:7 P:7 Facklig tillhörighet Enskild medlem, sektion Mora Hälso Sjukvård, Kommunal Bergslagen All personal inom sjukvården borde tillhöra ett fack, till exempel Vård- och omsorgsfacket, för att jobba ihop mot arbetsgivaren i frågor gällande sjukvårdspersonal. Utvecklingen går snabbt framåt och nya yrken uppstår. Det här skulle vara ett sätt att bli starka inom vårt område. att en arbetsgrupp tillsätts för att se över möjligheten till en gemensam facklig organisation. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion P:7 I motion P:7 yrkas att en arbetsgrupp tillsätts för att se över möjligheten till en gemensam facklig organisation. I dag är nästan alla fackföreningar i Sverige medlemmar i antingen LO, TCO eller Saco. Utbildade akademiker är oftast organiserade inom Saco eller TCO. Traditionella arbetare är generellt medlemmar i en fackförening under LO, eller möjligen TCO. Flera av de svenska fackförbunden är branschspecifika, och inte yrkesspecifika, vilket gör att en mängd olika yrken trängs under ett och samma tak; och ibland även flera olika branscher, speciellt inom LO och TCO. Att all personal inom sjukvården borde tillhöra ett fack skulle enligt motionären leda till en ökad styrka. Kommunal organiserar över 500 000 medlemmar inom en rad olika branscher och yrken. Vår storlek och bredd ger oss en stor kompetens och styrka både i och utanför avtalsrörelse. Genom att bryta upp de samhallsbärande yrkena på fler fackförbund skulle samtliga yrkesgrupper få en försvagad position på arbetsmarknaden. Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att det finns en balans mellan arbetsledning och arbetstagare. Genom att samla all personal inom sjukvården i ett och samma fackförbund rubbas just den balansen. Det i sig kan skapa problem då fack både ska förhandla och jobba för yrkesroller inom arbetsledning och arbetstagare. 377

Genom att samla samtliga välfärdsarbetare inom ett paraply får vi möjlighet att skydda, stödja och hjälpa medlemmarna gällande alla frågor som gäller deras arbete. Förbundsstyrelsen tror inte att det skulle gynna våra grupper att alla inom sjukvården tillhör samma fackförbund. Det som är viktigast för att kunna driva yrkes- och villkorsfrågor är att arbetstagaren är med i rätt fackförbund. Störst styrka finns i förhållandet mellan arbetstagare, Kommunal och LO, där finner vi vår styrka för att kunna skapa bästa förutsättningar för den enskilde medlemmen. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion P:7. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:7. Dagordningens punkt 31:8 - Hantering av personnummer Motion P:8 P:8 Kommunals hantering av personnummer Enskild medlem, sektion Väst, Kommunal Stockholms län Vi har en rad olika försäkringar genom vårt medlemskap och nu ingår även ID-stöld i paketet. ID-stöld är ett fenomen som ökar kraftigt, enligt uppgift får polisen in ca 300 anmälningar i veckan. Att bli utsatt för ID-stöld innebär stora svårigheter för den enskilde. Trots hjälp från försäkringen måste man kanske spärra personnumret och hindras då från att få lån, skriva på kontrakt eller handla på avbetalning under fem år. I dag skickas våra medlemsansökningar på öppna blanketter med alla personuppgifter synliga för dem som vill. Uppdatering av underlaget till kommande års medlemsavgift skickas också ut öppet med en streckkod innehållande personnummer, som kan avläsas med en enkel gratisapp i mobilen. Kommunal har medverkat till att vi har fått ytterligare bra hjälp i vårt medlemskap. Men samtidigt så känns det som om vi får något med ena handen och sen ges det bort med den andra. att Kommunal ändrar hanteringen av personnummer och att antingen bifoga ett svarkuvert eller ha en klisterlapp på blanketten med adress och frisvar som överförs till ett kuvert, alternativt en uppgift om frisvarsadress. Utlåtande över motion P:8 I motion P:8 första att satsen yrkas att Kommunal ändrar hanteringen av personnummer. I motion P:8 andra att satsen yrkas att antingen bifoga ett svarskuvert eller ha en klisterlapp på blanketten med adress och frisvar som överförs till ett kuvert, alternativt en uppgift om frisvarsadress. Motionären påpekar svårigheterna som en ID-stöld innebär för den enskilde. I våra försäkringar ingår nu även ID-stöld i paketet. 378

Våra medlemsansökningar kan i dag skickas på öppna blanketter om den blivande medlemmen väljer att göra så. På inträdesblanketten finns en hänvisning till att tejpa igen blanketten innan den postas. Alternativt kan den blivande medlemmen stoppa sin ansökan i ett kuvert som klistras igen och sänds till angiven adress. Motionären skriver att uppdateringen till kommande års medlemsavgift skickas ut öppet med en streckkod innehållande personnumret som kan avläsas med enkel gratisapp i mobilen. Uppdateringen för kommande års medlemsavgift skickades ut igenklistrat, och vid det senaste utskicket innehöll inte streckkoden personnummer, utan den innehöll medlemsnumret. Personnummer skickades i streckkoden vid det första utskicket men ändrades för senare utskick efter påpekande om enkelheten att utläsa personnumret via en gratisapp i telefonen. Det motionären påpekar om hanteringen av personnummer och ID-stöld är viktigt och en hantering som ständigt måste finnas i focus. I december 2015 antogs en ny EU-förordning, en Dataskyddslag, som kommer att ersätta dagens personuppgiftslag, PUL. EU:s medlemsländer har fram till april 2016 på sig att formalisera antagandet och översätta lagen till det nationella språket. Därefter ska varje medlemsland anpassa sig till de nya lagreglerna. Senast april 2018 ska arbetet vara klart. Kommunal kommer i och med det att göra en fullständig genomgång av våra system som innefattar personuppgifter samt en översyn över hela vår hantering av personuppgifter. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion P:8 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:8. Dagordningens punkt 31:9 Högkostnadsfond Motion P:9 P:9 Högkostnadsfond Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Höga tandläkar-, läkar- och sjukhuskostnader drabbar ofta Kommunals medlemmar. Jag vill att Kommunal ska skapa en fond där Kommunals medlemmar kan söka bidrag. att Kommunal skapar en högkostnadsfond för tand-, läkar- och sjukhuskostnader. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion P:9 I motion P:9 yrkas att Kommunal skapar en högkostnadsfond för tand-, läkar- och sjukhuskostnader. Vid tidigare kongresser har motioner om olika försäkringslösningar när det gäller kostnader för främst tandläkarkostnader diskuteratas. I samtliga fall har dessa avslagits då avgifterna för dessa försäkringar skulle blivit så höga att få medlemmar skulle haft råd att teckna försäkringen. Motionären talar här om en fond som Kommunal ska sätta av pengar till. Detta skulle med största säkerhet generera samma problematik som försäkringslösningen, då det kapital som skulle behövas sättas av blir väldigt stort. 379

En fond av denna typ skulle, till skillnad från en försäkring, innebära att förbundet får svara för administrationen av allt från skadereglering till kapitalplacering. Vilket kommer att generera ytterligare kostnader. Förbundsstyrelsen anser att kostnaden blir så pass hög att medlemmarna inte har möjlighet att betala detta via medlemsavgiften, lika lite som de har möjlighet att betala en försäkringsavgift. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion P:9. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:9. Dagordningens punkt 31:10 -- Innovationspris Motion P:10 P:10 Inrätta innovationspris Enskild medlem, sektion Skellefteå, Kommunal Västerbotten Den tekniska utvecklingen inom vård och omsorg står stilla jämfört med hur den tekniska utvecklingen sett ut inom andra branscher. För att skynda på den utvecklingen behövs det att någon skapar ett incitament till utveckling. Många av Kommunals medlemmar har idéer om hur tekniska hjälpmedel skulle kunna hjälpa dem i arbetet. För att förverkliga dessa idéer behövs många gånger ett kapital för att kunna gå vidare med sina idéer Även företag och andra uppfinnare måste uppmuntras att skapa tekniska hjälpmedel som är användbara inom vård och omsorg. I bägge fallen skulle Kommunal som fackförening kunna, med hjälp av ett innovationspris, vara med och skapa möjligheter och vara med och driva utveckling framåt. Genom att bidra med ekonomiska förutsättningar till teknisk utveckling bidrar Kommunal till förbättrad arbetsmiljö för medlemmarna. att Kommunal inrättar ett innovations-/uppfinningspris för medlemmar att söka och att Kommunal inrättar ett innovations-/uppfinningspris för utvecklare av tekniska hjälpmedel som skulle underlätta arbetet i vård och omsorg. Utlåtande över motion P:10 I motion P:10 yrkas att Kommunal inrättar ett innovations-/ uppfinningspris för medlemmar att söka, och att Kommunal inrättar ett innovations-/uppfinningspris för utvecklare av tekniska hjälpmedel som skulle underlätta arbetet i vård och omsorg. Enligt motionären står den tekniska utvecklingen inom vård och omsorg stilla och menar att det behövs incitament för att påskynda just den utvecklingen. Förbundsstyrelsen instämmer i att den svenska vård och omsorgen står inför betydande utmaningar med en åldrande befolkning som kommer att kräva nya hälsotjänster och samtidigt utveckla vården som sådan. Innovationer inom vård och omsorg är viktiga för att förbättra resultatet av vården för patienterna och patientsäkerheten. Kommunal ska vara med och driva utvecklingen framåt, och förbundsstyrelsen delar synen av att teknisk utveckling i slutändan kan bidra till bättre arbetsmiljö för Kommunals medlemmar. 380

Kommunal har medlemmar i många olika yrkesgrupper och branscher. En teknisk utveckling är viktig inom alla dessa olika branscher. Därför ställer sig förbundsstyrelsen tveksam till att inrätta och utveckla ett innovations-/uppfinningspris för att enbart framhålla en bransch. Förbundsstyrelsen ställer sig också frågan om den kunskapen finns för att kunna driva detta på bästa sätt och om det är ekonomiskt försvarbart. Det stora problemet är oftast inte att tekniken inte finns, problemet är att arbetsgivare inte är beredda att lägga de resurser som krävs för att köpa in och implementera tekniken. Att arbeta med att administrera ett innovations-/uppfinningspris anser inte förbundsstyrelsen faller inom Kommunals kärnverksamhet. Förbundsstyrelsen anser att det bör hanteras genom arbetsgivarna. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion P:10. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:10. Dagordningens punkt 31:11 - Kollektivavtal på webben Motionerna P:11-P:12 P:11 Gör kollektivavtalen tillgängliga Enskild medlem, sektion Avesta, Kommunal Bergslagen Att själv kunna ta reda på vilka regler som gäller för mig på min arbetsplats borde vara en självklarhet. Kommunal försvårar för sina medlemmar genom att avtalen inte finns tillgängliga för alla. I dag kan man till exempel gå in på SKL:s websida och hitta Allmänna Bestämmelser med arbetsgivarens tolkningar, men inte på kommunal.se. Även om Kommunal omfattar många avtal kan det inte vara en omöjlighet att göra dessa tillgängliga. att kollektivavtalen finns tillgängliga på Kommunals websida. P:12 Transparanta avtalsförslag Enskild medlem, sektion Dalarna Trafik, Kommunal Bergslagen För att kunna stödja andra medlemmars avtalsförslag, så vill vi kunna se dem under avtalsskrivningsperioden. att avtalsförslagen ska finnas synliga för alla medlemmar. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motionerna P:11-P:12 I motion P:11 yrkas att avtalsförslagen ska finns synliga för alla medlemmar. I motion P:12 yrkas att kollektivavtalen finns tillgängliga på Kommunals webbsida. Enda sättet att göra samtliga avtalskrav tillgängliga för alla medlemmar skulle vara att lägga ut dem på Kommunal.se. Detta skulle även innebära att våra motparter kommer åt kraven, vilket inte skulle vara till vår fördel inför avtalsförhandlingarna. 381

När det gäller tillgänglighet av kollektivavtal på Kommunals hemsida så har detta varit en känslig fråga i många år, då det på arbetsgivarsidan har setts som ett konkurrensmedel att ha olika villkor i avtalen och Kommunal har tidigare valt att respektera detta. Det stämmer att SKL är öppna med de villkor de skriver, men inom den privata sidan har det inte resonerats på samma sätt. Kommunal delger gärna medlemmarna sitt aktuella avtal och kommer efter 2016 års avtalsrörelse lägga ut kollektivavtalen på hemsidan. Vid eventuella funderingar ska medlemmen gå igenom avtalen med sin sektion. På så sätt minimerar vi risken för att medlemmen får fel avtal och därmed fel villkor. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion P:11 samt att avslå motion P:12. Ordningsfråga Kongressombud Andreas Ludvigsson, Kommunal Sydost Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna P:11-P:12 att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna P:11-P:12. Dagordningens punkt 31:12 - Kommunalapp Motion P:13 P:13 En Kommunalapp Enskild medlem, sektion Ale, Kommunal Väst I dag används sms, brev, massmail med mera som gör att vi medlemmar ofta missar det som rör oss. Jag upplever att tekniken sprungit ifrån Kommunal medan våra arbetsgivare inför fler och fler digitala system för kommunikation. Har man appen så skulle man kunna slippa massmailen och sms som man ändå glömmer bort. Knepet är ju att få ut rätt info till rätt grupper och inte spamma de med massa de ändå inte läser. att Kommunal inför en app för smartphones där medlemmar lätt kan hitta svar på de vanligaste frågorna, kontaktuppgifter till sektioner, Kommunal direkt och att även i SMS-form kunna ställa frågor. Utlåtande över motion P:13 I motion P:13 yrkas att Kommunal inför en app för smartphones där medlemmar lätt kan hitta svar på de vanligaste frågorna, kontaktuppgifter till sektioner, Kommunal Direkt och att även i SMS-form kunna ställa frågor. Förbundsstyrelsen håller med motionären om att det är viktigt att medlemmarna lätt och snabbt ska kunna hitta relevant information, men anser att detta ska ske genom kanalen kommunal.se. Den nya hemsidan är responsiv, vilket innebär att sidan med automatik känner av vilken plattform besökaren kommer ifrån, surfplatta, mobil eller dator och anpassar utseendet efter dessa enheter. 382

Förbundsstyrelsen anser därför att en app är överflödig eftersom hemsidan fungerar mer än tillfredsställande för det ändamål som motionären beskriver. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion P:13 besvarad. Debatt I debatten deltog: Tina Christensen, Kommunal Skåne Conny Andersson Bodén, Kommunal Skåne Anette Abramsson, Kommunal Västerbotten Lena Jonsson, Kommunal Mitt Patrik Enkvist, Kommunal Västerbotten Ann-Christine Nilsson, Kommunal Stockholms län Fredrik Roslund, Kommunal Bergslagen Sandra Danielsson, Kommunal Sydost Johan Östrand, förbundsstyrelsens föredragande Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:13. Tilläggsyrkande av Tina Christensen och Conny Andersson Bodén om att förbundsstyrelsen ska tillsätta en arbetsgrupp som ska utreda möjligheterna till en app utifrån medlemsservice och arbetsplatsnära fackligt arbete samt att utveckla en Kommunalapp utifrån medlemmarnas behov och fokus. Yrkande av Anette Abramsson, Lena Jonsson, Patrik Enkvist, Ann-Christine Nilsson, Fredrik Roslund och Sandra Danielsson om bifall till Tina Christensens och Conny Andersson Bodéns tilläggsyrkande. Yrkande av Patrik Enkvist, Ann-Christine Nilsson, Fredrik Roslund, Sandra Danielsson och Tina Christensen om bifall till förbundsstyrelsens utlåtander över motion P:13. Yrkande av Johan Östrand om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:13. Yrkande av Johan Östrand om bifall till Tina Christensens tilläggsyrkande. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:13. att bifalla Tina Christensens och Conny Andersson Bodéns tilläggsyrkande. Dagordningens punkt 31:13 - Kommunals hemsida Motionerna P:14-P:16 P:14 Hemsida även för sektionerna Enskild medlem, sektion Kristianstad/NÖ/sjukvård & service, Kommunal Skåne Sektion 50 hade en hemsida för några år sedan. En sida som innehöll bra information om just sektion 50. Man hittade lätt namn och kontaktsätt till de olika personerna i både styrelse och de med arbetsuppgifter på sektionens expedition. Hemsidan innehöll också information om aktiveter, när och var de skulle vara, anmälningssätt samt sista anmälningsdagen. Det känns väldigt förlegat att inte ha denna information, rent ut sagt otroligt gammalmodigt. Är inte Kommunalt ett förbund i tiden? att sektioner ska ha en hemsida. Motionen avslås av avdelningen 383

P:15 Chattfunktion Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst Många hemsidor erbjuder en chattfunktion. Jag tror att det kan vara en bra funktion även för Kommunals medlemmar. Ett förslag är att använda det för Kommunal Direkt, så att man har en valmöjlighet att antingen ringa eller chatta. att Kommunal erbjuder en chattfunktion på sin hemsida. P:16 Kommunals hemsidor Enskild medlem, sektion Ale, Kommunal Väst I dag är det fler och fler som uppskattar Mac-datorernas tillförlitlighet och därför använder dessa privat. Fler och fler kommuner erbjuder sina gymnasieelever Mac-datorer som skoldatorer, flera av dessa köps ut efter avslutade studier. Att Kommunals hemsida inte erbjuder samma funktioner som för PC-användare missgynnar flera medlemmar att Kommunal ser till att deras hemsidor även fungerar fullt ut med Mac-datorer. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motionerna P:14-P:16 I motion P:14 yrkas att sektioner ska ha en hemsida. I motion P:15 yrkas att Kommunal erbjuder en chattfunktion på sin hemsida. I motion P:16 yrkas att Kommunal ser till att deras hemsidor även fungerar fullt ut med Mac-datorer. När motionerna skrevs hade ännu inte den nya hemsidan lanserats. En helt ny webbplats lanserades i december 2015, och i och med denna lansering hanterades flera av yrkanden som återfinns i de motioner som rör Kommunals hemsida. I motion P:14 yrkas att varje sektion ska ha en hemsida. Detta menar förbundsstyrelsen i praktiken är sjösatt eftersom den nya hemsidan liksom motionären yrkar innehåller en specifik sida för varje sektion. Det är avdelningens webbredaktör som läger upp information på dessa sidor. I motion P:15 yrkas att Kommunal erbjuder en chattfunktion på sin hemsida. Förbundsstyrelsen håller med motionären om att det är bra att erbjuda möjlighet att komma i kontakt med Kommunal på olika sätt, där chatt är ett. Men vill också poängtera att det kräver resurser att bemanna och förvalta en chatt. Detta arbete menar förbundsstyrelsen därför måste inledas med en behovsinventering för att utreda för vilka ämnen och områden en chatt gör bäst nytta. I motion P:16 yrkas att Kommunal ser till att deras hemsidor fungerar fullt ut med Mac-datorer. Den nya hemsidan fungerar fullt ut med Mac-datorer, alltså helt enligt motionärens yrkande. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motionerna P:14 och P:16 besvarade samt att bifalla motion P:15. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna P:14-P:16. 384

Dagordningens punkt 31:14 Kommunikatörer Motion P:17 P:17 Kommunikatörer till avdelningarna Enskild medlem, sektion Malmö/Region Sydväst, Kommunal Skåne I en värld där information är viktig hela tiden, är det av största vikt att en organisation som vill gå i takt med tiden har rätt kompetens för att höras och synas. Tittar man på både Kom in och på den publika hemsidan, så är uppdaterandefrekvensen uppseendeväckande dålig. Där ligger gammal information och det tar lång tid innan nyheter dyker upp. Detta är inte bra då det får besökare att vända sig till andra källor för sitt informationsintag. Lösningen på detta skulle kunna vara att anställa kommunikatörer knutna till avdelningarna. En sådan kompetens skulle kunna vara ansvarig inte bara för webb, utan även fungera som ett stöd till ombudsmän, avdelningsstyrelse och sektioner i kontakten med media och annan omvärld. I Hyresgästföreningen, där jag varit aktiv under ett stort antal år, har jag sett den här funktionen gå från en person till tre kommunikatörer och en lokalredaktion för medlemstidningen på ytterligare två. Detta gör att frågor om hyresrätt och hyressättning har fått en mycket mer framträdande plats i debatten. Även andra folkrörelser mannar upp på de här positionerna. Kommunal kan inte lämna de här frågorna till en kommunikationsavdelning centralt i Stockholm utan kompetensen behövs på avdelningsnivå. Motionen är antagen av sektion 39 vid extra styrelsemöte den 7 oktober 2014 där man beslutar att sända motionen vidare till Kommunal Skånes representantskap. Då representantskapet konstaterade att den inte hade mandat att besluta i frågan, så sänds den nu in som kongressmotion. att förbundet ger avdelningarna förutsättningar att anställa kommunikatörer. Utlåtande över motion P:17 I motion P:17 yrkas att förbundet ger avdelningarna förutsättningar att anställa kommunikatörer. Både förbundsledning och ansvarig enhetschef har vid upprepade tillfällen sett ett behov av kommunikatörer på avdelningarna. Det finns i dag anställda kommunikatörer på fem avdelningar och de har bidragit till att stärka det fackliga arbetet på avdelningsnivå. Det har inte funnits något hinder för resterande avdelningar att anställa kommunikatörer men så har inte skett. Förbundsstyrelsen ser positivt på förslaget att anställa kommunikatörer på avdelningarna. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion P:17. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:17. 385

Dagordningens punkt 31:15 Konferensanläggningar Motion P:18 P:18 Sälja sina anläggningar Enskild medlem, sektion Ale, Kommunal Väst Vi vill att Kommunal avyttrar sina konferensanläggningar, till exempel Marholmen. Vi som förtroendevalda upplever ofta att Kommunal av eget intresse använder sig av sina egna anläggningar i stället för att välja ett billigare, bättre ställe. Marholmen, till exempel, ligger drygt en timmes bussresa från Stockholm som gör att viktig mötestid eller kurstid går åt till resan i stället för att välja ett mer centralt alternativ. Kurser, möten med mera kan med fördel hållas på till exempel förbundskontor med mera. Detta skulle minska resandetiden för förtroendevalda och effektivisera möten med mera. Sedan ställer jag mig frågande till varför Kommunal på medlemmarnas pengar ska driva företagsverksamhet. Ett underskott i verksamheten riskerar ju att drabba medlemmarna. att Kommunal säljer dessa anläggningar och satsar på kärnverksamhet i stället. Motionen avslås av sektionen Utlåtande över motion P:18 I motion P:18 yrkas att Kommunal säljer sina konferensanläggningar och satsar på kärnverksamheten i stället. Förbundet äger i dag konferensanläggningen Marholmen och ett antal avdelningar har också anläggningar som kan klassificeras som konferensanläggningar. Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att organisationen från tid till annan prövar om den verksamhet man driver är relevant för det uppdrag och de mål organisationen har. Detta förhållningssätt gäller naturligtvis i lika hög grad för förbundsstyrelsen som för avdelningarnas styrelser. När det gäller HB Lyran, som äger och driver Marholmen, pågår en översyn av verksamheten. Denna översyn initierades i samband med den turbulens som blev följden av Aftonbladets avslöjanden om missförhållanden inom HB Lyran och den verksamhet som fanns där. Den nya styrelsen fick i uppdrag att avveckla den restaurangverksamhet som bedrevs på Metropol Palais och att utreda hur Marholmen ska hanteras i framtiden. Utredningen om Marholmens framtid kommer att läggas fram till förbundsstyrelsen under våren/sommaren 2016. Förbundsstyrelsen anser att det vore fel att föregå denna genomlysning av verksamheten. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion P:18 besvarad. Debatt I debatten deltog: Jan von Eichwald, Kommunal Väst Lars Randerz, förbundsstyrelsens föredragande Per Holmström, förbundskontoret 386

Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:18. Yrkande av Jan von Eichwald om bifall till motion P:18. Yrkande av Lars Randerz och Per Holmström om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:18. att med försöksvotering med handuppräckning bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:18. Votering begärdes av Jan von Eicwald, Kommunal Väst. Jan von Eichwald reserverade sig mot beslutet att inte bifalla motion P:18. Dagordningens punkt 31:16 - LO Mervärde Motion P:19 P:19 Aggressiv kreditmarknadsföring i Kommunals namn Enskild medlem, sektion Norr, Kommunal Stockholms län När LO-Mervärde lanserades var det för att kunna hitta och få fram bra medlemsförmåner som många av våra medlemmar använder sig av, bland annat rabatt på Apollo, medlemslån hos Swedbank och Nordea, stugor att hyra till rabatterat pris i Italien. Detta är medlemsförmåner som både är bra och uppskattade av medlemmarna. Ett av de erbjudande som har marknadsförts mest är kreditkortet man kan koppla på sitt Kommunalkort. Erbjudanden att teckna krediter sker på ett sätt som kan uppfattats som att det är Kommunal som äger kreditbolaget och att det är mer förmånligt än andra krediter på marknaden. Ett stort problem är att man jämför med SMS-krediter och de värsta kreditbolagen med hög ränta samt att kraven för att bli kreditvärdig är väldigt lågt satta. Flera gånger om året skickar kreditbolaget reklam att man ska teckna detta kreditkort. Till de som har tecknat detta kreditkort, skickas flera brev om att ansöka om högre kreditgräns. För Kommunals del så kommer detta leda till att flera av våra medlemmar skuldsätter sig och får ekonomiska problem, samt att förtroendet för Kommunal kan försämras då Kommunals medlemmar kan känna sig lurade från förbundet. att Kommunal avslutar samarbetet med Entercard, att Kommunal verkar för att inget LO-förbund erbjuder sina medlemmar krediter i sina eller i LO:s namn och att Kommunal inte låter kreditbolag marknadsföra sina krediter med förbundets namn. Motionens första att-sats bifalles av avdelningen. Motionens andra att-sats avslås av avdelningen. Motionens tredje att-sats bifalles av avdelningen. 387

Utlåtande över motion P:19 I motion P:19 yrkas att Kommunal avslutar samarbetet med Entercard, att förbundet verkar för att inget LO-förbund erbjuder sina medlemmar krediter i sina eller LO:s namn och att Kommunal inte låter kreditbolag marknadsföra sina krediter med förbundets namn. Kommunals medlemskort är kopplad till en rad olika förmåner, rabatter och erbjudanden. En av dessa förmåner är att medlemmen kan välja att koppla en betal- och kreditfunktion till sitt medlemskort Kommunalkortet-MasterCard. Den förmånen/funktionen är frivillig och medlemmen måste själv ansöka om den. Entercard är kreditgivare och gör sedvanlig kreditprövning efter medlemmens ansökan. Två gånger om året får medlemmen ett erbjudande om att ansöka om Kommunalkortet-Mastercard och de medlemmar som uppfyller villkoren erbjuds att ansöka om en högre kreditgräns. Ca 35 000 medlemmar har i dag Kommunalkortet- Mastercard. Medlemmar i Kommunal behöver ibland, precis som alla, kunna ha tillgång till pengar för att göra ett köp som kanske kommer oförutsett eller att kunna göra ett smart ekonomiskt köp. Att kunna göra detta utan att behöva ta snabba och dyra lån, anser förbundsstyrelsen är en förmån som syftar till att förbättra medlemmarnas sociala och ekonomiska villkor. Som medlem i Kommunal har man, sedan länge, haft möjligheten att ta medlemslån. Vi kan inte se att den möjligheten har ökat risken för våra medlemmar att hamna i en ekonomisk kris. Marknaden kring krediter är överväldigande stor och det finns många aktörer med höga räntor och vi vill inte att medlemmarna ska behöva välja dyrare lösningar än nödvändigt. Det finns i dag 7,1 miljoner människor i Sverige som har ett kreditkort eller flera. Vi vet att många av medlemmarna i Kommunal redan har ett eller flera kreditkort eller andra former av avbetalningslösningar. En del av dessa är riktigt usla. Förbundsstyrelsen tycker att som medlem i Kommunal så ska man ha så bra förmåner som möjligt. Därför valde Kommunal att ansluta sig till LO-Mervärde och samarbetet med Entercard, som tillsammans tagit fram ett betal- och kreditkort som är ett av marknadens bästa. Kommunal och LO-Mervärde kan genom detta samarbete se till att Entercard har ett ansvarsfullt sätt att arbeta med krediter. Entercard gör alltid en noggrann kreditprövning innan någon beviljas kredit och arbetar proaktivt genom personliga kontakter innan kortinnehavaren/ medlemmen hamnar hos inkasso. Det är först efter 120 dagar efter månadsräkningen skulle varit betald som den skickas till inkasso. Vad gäller räntan på Kommunalkortet-Mastercard så kan vi konstatera att det finns kreditgivare som har både högre och lägre ränta, men det kan inte erbjuda de försäkringar som är kopplade till Kommunalkortet-Mastercard. Entercard har följt riksbankens senaste räntesänkningar, vilket inte alla kreditgivare har gjort. Fördelarna med Kommunalkortet Mastercard är: Köp- och kreditgräns från 5 000 60 000 kronor (eftersom medlemslånens lägsta gräns är 30 000 kronor ser vi detta som ett komplement). Ingen årsavgift på kortet. Ingen aviavgift om man ansluter sig till e-faktura (annars 19 kronor/månadsavi). Köp gjorda med kortet har ingen ränta om de betalas vid nästkommande månadsräkning. På köp mellan 5 000 30 000 kronor kan man välja räntefri delbetalning för en kostnad av 27 kronor/månad. Dessutom så finns det ett flertal bra försäkringar kopplade när man betalar med kortet. Vilka av LO:s förbund som vill ansluta sig till LO-Mervärde styrs av förbunden själva och förbundsstyrelsen anser inte att det ligger på Kommunal att avgöra hur de enskilda förbunden gör sina val. Förutsättningen för att det kunna arbeta brett med bra medlemserbjudanden bygger på att förbunden går samman och förhandlar fram dessa erbjudanden i LO-Mervärdes namn. 388

Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion P:19. Debatt I debatten deltog: Sebastian Blomdahl Munoz, Kommunal Stockholms län Malin Ragnegård, Kommunal Bergslagen Siri Reinhag, Kommunal Stockholms län Joakim Bernhardsson, Kommunal Väst Henrik Svensson, Kommunal Vänerväst Martin Sjösten, Kommunal Skåne Felix Finnveden, Kommunal Stockholms län Annika Plym-Olsson, Kommunal Skåne Carin Svahn, Kommunal Stockholms län Fredrik Roslund, Kommunal Bergslagen Faya Lahdou, Kommunal Stockholms län Laura Sumanen, Kommunal Västra Svealand Victoria Jönsson, Kommunal Skåne Johan Berndtsson, Kommunal Väst Patrik Enkvist, Kommunal Västerbotten Mona Larsson Törnqvist, Kommunal Öst Christine Marttila, Kommunal Väst Christina Dahlström, förbundsstyrelsens föredragande Per Holmström, förbundskontoret Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:19. Yrkande av Sebastian Blomdahl Munoz, Malin Ragnegård, Siri Reinhag, Felix Finnveden, Carin Svahn, Fredrik Roslund, Faya Lahdou och Victoria Jönsson om bifall till motion P:19 första och tredje att-satserna. Yrkande av Henrik Svensson om bifall till motion P:19 tredje att-satsen. Yrkande av Martin Sjösten, Annika Plym-Olsson, Johan Berndtsson och Mona Larsson Törnqvist om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:19. Yrkande av Christine Marttila om bifall till motion P:19 i sin helhet. Tilläggsyrkande av Victoria Jönsson om en översyn av att krediter upp till 30 000 kronor kan delas upp på 4 alternativt 6 gånger utan någon tillkommande månadskostnad. Yrkande av Christina Dahlström om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motion P.19. Yrkande av Christina Dahlström om avslag på Victoria Jönssons tilläggsyrkande. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:19 första och andra att-satserna. att med försöksvotering med handuppräckning bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:19 tredje att-satsen. Votering begärdes av Sebastian Blomdahl Munoz, Kommunal Stockholms län. Onur Esinsel, Kommunal Stockholms län, reserverade sig mot kongressens beslut att avslå motion P:19. Kommunals samarbete med kreditgivare är inte enligt mig förenligt med Kommunals portalparagraf. 389

FREDAGEN DEN 3 JUNI 2016 Eftermiddagens förhandlingar. Kongressordförande: Lia Scheding Kongressordföranden informerade att kongressombuden har samlat in 9 100 kronor till insamlingen till Riksbyggens projekt We Effect, och med förbundsstyrelsens bidrag har vi totalt samlat in 20 000 kronor. Ordningsfråga Kongressombud Hannes Grundvall, Kommunal Väst: Jag vill tacka för en bra konferens med många givande diskussioner. Det här är egentligen inte en ordningsfråga, utan snarare en oordningsfråga. Det finns fortfarande inga teckenspråkstolkar, det saknas mikrofoner för personer som har svårt att springa upp och ner i debatten och jag ser inga rullstolsrampar i lokalen. Jag vill att detta åtgärdas till nästa kongress. Kongressordföranden meddelade att det blir bifall på det förslaget. Dagordningens punkt 31:17 - Lokal för RSO/RFO Motionerna P:20-P:21 P:20 Rätten för RSO/RFO att inneha lokal för sina medlemmar vars arbetsgivare har privat verksamhet Enskild medlem, sektion Köping, Kommunal Bergslagen Då RFO och RSO arbetar samverkande, men enligt avdelningen ska utgå från var och ens egen bostad, finns brister. För att nå utsatta medlemmar såsom personliga assistenter, krävs en samlingsplats för denna grupp av medlemmar. Med rätten att inneha en mindre lokalyta för dessa medlemmar skulle även dessa medlemmars intressen bättre tas tillvara. RSO-RFO ska finnas på medlemmars arbetsplatser. Men det finns vissa platser som är svåra att ha tillgång till, såsom personlig assistans med flera. Som ett exempel har enligt uppgift Sektion Faluns RSO-RFO ett par timmar på ett café i veckan som alternativ för medlemmar. Detta är en bra tanke men blir således sårbart, då många ärenden handlar om sekretess. För att undvika brister i sekretess, samt att tillgodose alla medlemmars intressen, föreslås en mindre lokalyta för RSO-RFO som ska bekostas av respektive avdelning. att RSO-RFO ska få inneha egen lokal för att tillgodose de medlemmar som har privata arbetsgivare. Motionen avslås av avdelningen P:21 Rätten för regional facklig ombud och regional skyddsombud att inneha en egen lokal Enskild medlem, sektion Köping, Kommunal Bergslagen Rätten för RSO och RFO att inneha en mindre lokalyta för medlemmar inom privat område utöver sektionerna, för att vi ska kunna ha möjlighet att träffa medlemmarna på ett bättre sätt. Nu utgår RFO och RSO hemifrån, där vi har allt material hemma, en del på sektionen och i ryggsäcken. Det ska finnas möjlighet att låsa in ärenden i ett låst skåp, vilket det inte finns plats för på sektionerna i dag. Det blir ingen bra arbetsmiljö och ingen bra struktur på uppdraget. 390

att RFO och RSO får inneha en mindre lokalyta inom privat område för medlemmar utöver sektionerna där det finns möjlighet att låsa in allt material. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motionerna P:20-P:21 I motion P:20 yrkas att RSO och RFO ska få inneha egen lokal för att tillgodose de medlemmar som har privata arbetsgivare. I motion P:21 yrkas att RSO och RFO får inneha en mindre lokalyta inom privat område för medlemmar utöver sektionerna där det finns möjlighet att låsa in material. Motionärerna beskriver ett problem med att de som är RSO och RFO inte har tillgång till någon lokal för att träffa medlemmar och inte har någonstans att förvara sina handlingar. Förbundsstyrelsen håller med motionärerna om att de måste ha möjlighet att träffa medlemmarna och att de måste ha någonstans att förvara sina handlingar. Det är att föredra om det är möjligt att träffas antingen på den sektion som medlemmen tillhör eller någon annan närliggande sektion, om så inte är möjligt borde man kunna ses på avdelningen. När det gäller förvaring av material är det avdelningen som ansvarar för att ge RSO och RFO de förutsättningar de behöver för sitt uppdrag utifrån att det är ett avdelningsuppdrag. Detta är alltså en fråga för respektive avdelning att hantera och fatta beslut om. Det kan se olika ut i olika avdelningar utifrån att man organiserat sin RSO- och RFO-verksamhet olika. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motionerna P:20-P:21. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna P:20-P:21. Dagordningens punkt 31:18 - Samordning av försäkringsfrågor inom LO Motion P:22 P:22 Samordning av försäkringsfrågor inom LO Enskild medlem, sektion Västerås Hälso Sjukvård, Kommunal Bergslagen I dag har vi många förbund inom LO-organisationen som tjänar oss som medlemmar väl, det kan göras bättre. I dag väljer många av förbunden att bryta sig ur samordningen när det gäller förhandling av olika slag. En av dem är medlemsförsäkringar. IF Metall har sina, och även inom IF Metall har man olika försäkringar på olika bolag för att man som det heter "hittat bättre avtal med en annan aktör. Då frågar jag: Vad är meningen med LO? Vi ska hålla ihop! Vi ska verka för alla våra medlemmar, oavsett hur liten eller stor frågan är. Om man börjar bryta sig ur kan det i slutändan leda till att var och en ser efter sitt eget hus. Jag anser att hela LO-kollektivet kan förhandla fram prisvärda försäkringar till alla sina medlemmar för att vi är många. Tillsammans är vi starka! att Kommunal verkar för en starkare sammanhållning inom LO. 391

Utlåtande över motion P:22 I motion P:22 yrkas att Kommunal verkar för en starkare sammanhållning inom LO. LO är en federation med 14 anslutna förbund och leds av en kongressvald ledning om fyra personer. Beslut fattas av LO:s styrelse där varje förbund har varsin plats och röst. Hela idén med LO är att vi ska bli starkare tillsammans oavsett om det gäller opinionsbildning, kollektivavtalsförhandlingar eller gemensamma avtal kring försäkringar. Men LO:s förbund är också mycket olika, med olika utmaningar och problem. Vissa förbund växer, andra krymper, några har hög arbetslöshet, andra finns i branscher med stor brist på arbetskraft. Olikheterna kräver att förbunden har frihet att själva bedöma i vilka frågor man vill samordna sig med de övriga i federationen. Just när det gäller försäkringar är vår uppfattning att samordningen fungerar mycket bra. Kommunals grundinställning är, precis som motionärens, att syftet med LO är vi ska sträva efter att göra medlemsnytta tillsammans. Den tid vi lever i bjuder på nya och olika utmaning för både LO och förbunden. Det är därför nödvändigt att ständigt fundera över och ompröva på viket sätt vi gör bäst medlemsnytta. Av den anledningen har Kommunal lämnat i en förbundsmotion tillsammans med IF Metall och Handelsanställdas förbund till LO-kongressen och föreslagit att LO:s roll och uppgift ska utredas. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion P:22 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:22. Dagordningens punkt 31:19 Medlemskap Motion P:23 P:23 Medlemskap Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst I dag vet personer som går med i Kommunal inte om de fått sitt medlemskap beviljat inom en rimlig tid. För de som vill teckna försäkringar vid Folksam är det svårt att veta när man kan kontakta Folksam om man inte fått klartecken på sitt medlemskap. att Kommunal som organisation återkopplar snabbt via telefonsamtal, sms eller mail att man blivit medlem och från vilket datum. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion P:23 I motion P:23 yrkas att Kommunal som organisation återkopplar snabbt via telefonsamtal, sms eller e-post att man blivit medlem och från vilket datum. Motionären anser att personer som i dag går med i Kommunal inte vet om de fått sitt medlemskap beviljat eller inte inom rimlig tid. För de som vill teckna försäkringar hos Folksam så är det svårt att veta när man kan kontakta Folksam om man inte får klartecken på sitt medlemskap. Tidigare skickades bekräftelser ut en gång per månad, för att senare skickas en gång per vecka. Numera skickas det dagligen ut bekräftelser med beviljade eller avslagna ansökningar. Många av våra medlemmar uppger varken mobiltelefonnummer eller e-postadresser i sina ansökningar, vilket gör det svårarbetat att göra även manuella bekräftelser på medlemsansökan. 392

Då det dagligen skickas ut bekräftelser med beviljade eller avslagna ansökningar anser förbundsstyrelsen att detta är fullt tillräckligt och inom rimlig tid. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion P:23. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:23. Dagordningens punkt 31:20 - Partistöd till Socialdemokraterna Motion P:24 P:24 Införa krav kopplade till partistödet Enskild medlem, sektion Ale, Kommunal Väst I dag upplever vi att våra medlemmar får det tuffare och tuffare, både inom kommuner och inom landsting. Vi upplever att våra politiker inte alltid lyssnar på oss som medlemmar och genomför ibland åtgärder som är direkt menliga för våra medlemmar. Jag tycker att hur väl deras beslut gynnar eller missgynnar våra medlemmar ska påverka stödet till partiet. Dåliga beslut ska kosta! Hade varit en mycket effektiv metod för att visa vad vi tycker i stället för att bara betala och se glada ut. att Kommunals partistöd till Socialdemokraterna styrs av hur väl detta gynnar våra medlemmar. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion P:24 I motion P:24 yrkas att Kommunals partistöd till Socialdemokraterna styrs av hur väl detta gynnar våra medlemmar. Kommunal har facklig-politisk samverkan med Socialdemokraterna och ger också ekonomiskt stöd till partiet. Kommunal vill ha ett jämlikt och jämställt samhälle där ingen blir diskriminerad och där människor inte ställs mot varandra. Den värdegrunden delar Kommunal med Socialdemokraterna. Facklig-politisk samverkan ska ske kontinuerligt och pågå ständigt och jämt, såväl organisatoriskt som idémässigt. Vi måste vårda vår samverkan med en ömsesidig respekt för varandras roller och vara lyhörda för varandras uppdrag. Att med det som utgångspunk villkora anslagen anser förbundsstyrelsen inte gagna samverkansarbetet. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion P:24. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:24. 393

Dagordningens punkt 31:21 Podcast Motion P:25 P:25 Podcast Enskild medlem, sektion SU Sahlgrenska, Kommunal Väst Jag tycker att Kommunal ska ha en podcast där man diskuterar fackliga frågor. Det ska kunna vara allt ifrån speciella teman till aktuella händelser eller en panel som bjuder in gäster. Detta ska kunna vara utbildningsmaterial och även underlätta för medlemmar att hänga med i det fackliga resonemanget. att Kommunal ska ha en podcast. Utlåtande över motion P:25 I motion P:25 yrkas att Kommunal ska ha en podcast. Podcast är ljud eller video som sänds via webben som kan konsumeras vid eget valt tillfälle. Podcast är ganska populärt i dag, och kan vara ett bra format för mer analyserande frågor där det diskuteras och resoneras i fackliga frågor. Kommunal har alltid velat ligga i framkant när det gäller kommunikation med medlemmar och förtroendevalda. Podcast kan vara valet för vissa typer av kommunikation. Förbundsstyrelsen håller med motionären om att det kan vara en bra kanal. Ett test med podcast, Kommunalpod, ligger redan som förslag. Vi kommer att testa några sändningar, och resultatet av dessa får vara vägledande för fortsättningen framåt. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion P:25 besvarad. Debatt I debatten deltog: Emilia Lundmark, Kommunal Väst Thomas Johansson, förbundsstyrelsens föredragande Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:25. Yrkande av Emilia Lundmark om bifall till motion P:25. Yrkande av Thomas Johansson om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:25 att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:25. Dagordningens punkt 31:22 - Reklam och media Motionerna P:26-P:29 P:26 Reklam Enskild medlem, sektion SU Mölndal, Kommunal Väst Kommunal borde synas i massmedia, TV, busskurer, massmedia över huvud taget. 394

att Kommunal borde synas mer. P:27 Låglöneyrken Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst Kommunal företräder en stor mängd olika yrken. I dag upplever jag att Kommunal medialt endast står upp för vårdyrkena. Det viktigaste är att alla känner sig representerade av sitt fackförbund, annars förstår jag att man väljer att gå ur. att Kommunal medialt inte särskiljer utifrån kön eller etnicitet, för det är tillsammans som vi är starka. P:28 Vara mer synlig i media Enskild medlem, sektion Västerås Hälso Sjukvård, Kommunal Bergslagen Jag tycker att det är viktigt att man synliggör Kommunals yrkesgrupper i media, så att medborgarna vet att det finns andra grupper i till exempel sjukvården än bara sjuksköterskor och läkare. att förbundet antar en bättre informationsstrategi om att bli mer synliga utifrån Kommunals verksamhetsområden. P:29 Kommunal ska visa sig mer i media Enskild medlem, sektion SU Mölndal, Kommunal Väst Jag tycker att Kommunal borde göra mer reklam för sig själv. Det känns som att vi inte lyckas nå ut till yngre personer som kommer ut i arbetslivet. Att vara med i facket är inte längre en självklarhet. Vi borde göra mer reklam för facket i TV? Facebook? Busshållplatser? Tidningar? Vad som helst! Vi måste börja visa vilka vi är och få fler medlemmar. En av mina största uppgifter som AO/SO är ju att värva medlemmar och jag tycker att lite propaganda inte skulle skada. Fast det är dyrt att gå ut i media, så tror jag att vi kan få upp medlemsantalet och på så vis täcka kostnaderna. Ju fler vi är desto starkare är vi! att Kommunal aktivt tar beslut att synas mer i media som till exempel i Tv-reklam eller på busshållplatser och att Kommunal helt enkel gör mer reklam för sig själv. 395

Utlåtande över motionerna P:26-P:29 I motion P:26 yrkas att Kommunal borde synas mer i massmedia, TV, busskurer, massmedia överhuvudtaget. I motion P:27 yrkas att Kommunal medialt inte särskiljer utifrån kön eller etnicitet, för det är tillsammans som vi är starka. I motion P:28 yrkas att förbundet antar en bättre informationsstrategi om att bli mer synliga utifrån Kommunals verksamhetsområden. I motion P:29 yrkas att Kommunal aktivt tar besluta att synas mer i media som till exempel Tvreklam eller på busshållplatser, och att Kommunal helt enkelt gör mer reklam för sig själv. Förbundsstyrelsen anser att all Kommunals kommunikation ska utgå från medlemmarna, deras roll i arbetslivet och i samhället. Kommunals löfte är att alltid stå på medlemmens sida och ta fajten när det behövs. Det ska göras tydligt för medlemmar, potentiella medlemmar och allmänhet genom alla kanaler såsom media, webb, sociala kanaler, annonsering, nyhetsbrev, mässor med mera. I slutet av 2014 fattades beslut om en stor satsning på marknadskommunikation för att öka nyrekryteringen av medlemmar till Kommunal. I beslutet låg inrättande av en ny marknadsfunktion på förbundskontoret med uppdraget att synliggöra Kommunal, öka kännedomen om Kommunal och om våra tjänster i målgruppernas medvetande. Den nya marknadsfunktionen kom på plats i juni 2015. Sedan dess har en större marknadsundersökning genomförts, en ny strategi och ett nytt koncept för Kommunals marknadskommunikation tagits fram, och bygget av den infrastruktur som behövs för att bedriva ett modernt och professionellt arbete med marknadsföring har inletts. Inrättandet av den nya marknadsfunktionen innebar också en betydande budget för reklamproduktion och medieköp. När det grundläggande analys- och strategiarbetet är gjort, också utifrån den granskning som inledde 2016 och påverkat bilden av Kommunal, kommer reklambudgeten att aktiveras i högre grad än vad som skett hittills. Det kommer bli tydligt och synligt för Kommunals befintliga medlemmar och förtroendevalda. Motsvarande strategiska arbete har gjorts för att utveckla Kommunals centrala medlemskommunikation utifrån branschtillhörighet. Det handlar om att synliggöra medlemskapets värde för den enskilde i ett stort förbund och för medlemmen lyfta fram den expertkunskap som finns inom Kommunal om de olika yrkesgruppernas villkor och utmaningar. Stora utvecklingssteg har tagits. En ny webbplats har lanserats och en ny visuell identitet har tagits fram. Kommunal har nu också verktyg som möjliggör skräddarsydd digital kommunikation till medlemmar utifrån deras yrkestillhörighet. Inom ramen för Kommunals övergripande strategi för kommunikation finns bland annat En inrättad marknadsfunktion och en antagen marknadsplan, som beskrivs närmare ovan och som syftar till att öka Kommunals synlighet och generera nyrekrytering av medlemmar. En plan för branschkommunikation, där de olika yrkesgrupperna inom Kommunal lyfts fram i olika kanaler, främst riktat till medlemmar, men även till allmänheten. En ny webbplats där medlemmen är främsta målgrupp, men där även allmänheten får en möjlighet att lära känna alla Kommunals medlemsgrupper. En opinionsbildningsplan, med rapporter och aktiviteter som syftar till att påverka samhällsdebatten och synliggöra medlemmarnas arbetsvillkor och viktiga roll i samhällsbygget. En plan för sociala medier, med bland annat Facebook, Twitter och Instagram som olika kanaler där medlemmar och allmänhet kommer i kontakta med Kommunals budskap. En plan för deltagande vid mässor, för att på bästa sätt nätverka, sprida kunskap om de yrkesgrupper som Kommunal organiserar och skapa debatt om viktiga och aktuella frågor inom Kommunals verksamhetsområden. En plan för avtalsrörelsen 2016, där Kommunal förhandlar viktiga avtalsfrågor för alla yrkesgrupper, vilka ska kommuniceras med såväl medlemmar som allmänhet. 396

Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motionerna P:26-P:29 besvarade. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna P:26-P:29. Dagordningens punkt 31:23 Reserutiner Motion P:30 P:30 Reserutiner Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst Jag vill att förtroendevalda ska ges möjlighet att boka om sina tågbiljetter, då det inte alltid går att nå avdelningen när man har behov av att boka om. att Kommunal gör det möjligt för förtroendevalda att själva boka om tågbiljetter så som det går att boka om flygbiljetterna. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion P:30 I motion P:30 yrkas att Kommunal gör det möjligt för förtroendevalda att själva boka om tågbiljetter så som det går att boka om flygbiljetterna. Av Kommunals resereglemente framgår att vi ska resa så billigt som möjligt. Biljetterna ska bokas så tidigt som möjligt då detta normalt innebär en billigare resa. Icke ombokningsbara biljetter är väsentligt billigare än det mer flexibla alternativen. Kommunal åkte tåg för cirka 5 miljoner kronor år 2015 och varje bokning är viktig om vi ska kunna sänka våra resekostnader. Tågbiljetter och flygbiljetter har olika regler. Medan man på flygbiljetter kan göra ombokningar mot tillägg måste man vid tågbokning redan vid bokningstillfället bestämma om man vill kunna boka om eller inte. Kommunal har valt att normalt boka icke ombokningsbara utresor och vid behov ombokningsbara hemresor då de flesta ombokningar sker på returresorna. När det gäller den resandes ombokningsmöjligheter avgörs det oftast av förbundets eller avdelningens resebokare i vilken utsträckning man vill möjliggöra för resenärer att själva kunna boka om. Detta då resenärerna ofta inte har samma kunskap i reseregler och kostnader. Om ombokning behöver ske är det att föredra att den som bokat resan även sköter ombokningen. Om ansvarig resebokare vill låta resenären sköta sin egen ombokning räcker det med att resenären har tillgång till kundnumret och företagsnamnet och sitt bokningsnummer för att kunna kontakta SJ och boka om sin resa. Förfarandet med att resenären själv tillåts boka om ska tillämpas mycket restriktivt då resenären inte alltid är medveten om de kostnader som tillkommer vid en eventuell ombokning. Kundnumret bör endast lämnas ut i de fall resebokaren själv vet att ingen hos uppdragsgivaren kommer att vara tillgänglig och att resenären själv måste hantera en eventuell ändring i bokningen. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion P:30. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:30. 397

Dagordningens punkt 31:24 Medlemscenter Motion P:31 P:31 Avveckla medlemscentrena Sektion, sektion Sandviken, Kommunal Mitt När dessa medlemscenter startade var det för att de skulle vara kostnadseffektiva och ge en bättre/säkrare medlemshantering än den var när hanteringen låg kvar på respektive avdelning. Det har nu gått fem år sedan dessa startade och vad vi vet har inte någon redovisning av den tänkta kostnadseffektiviseringen tagits fram. Blev det billigare eller dyrare? Innan medlemscentrena startade hade vi anställda på avdelningarna som arbetade med medlemsärendena en god lokalkännedom om både arbetsgivare och arbetsplatser, om avtal, inrangeringar och så vidare. Detta finns det ingenting kvar av i dag. Den kopplingen är borta. Detta är nu ännu viktigare när vi beslutat om det arbetsplatsnära fackliga arbetet, att kopplingen till det lokala arbetet fungerar så snabbt och smidigt som möjligt. Utan den lokala kännedomen så kommer arbetet med att nå målen försvåras. att medlemscentrena avvecklas och att arbetsuppgifterna och resurserna för dessa återinförs till avdelningsnivå. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion P:31 I motion P:31 första att-satsen yrkas att medlemscentrena avvecklas, och i andra att-satsen yrkas att arbetsuppgifterna och resurserna för dessa återinförs till avdelningsnivå. Motionären för ett resonemang om bakgrunden till bildandet av Kommunals medlemscenter och om det blev billigare eller dyrare. Motionären beskriver också att anställda på avdelningarna hade god lokalkännedom om arbetsgivare, arbetsplatser, avtal, inrangeringar. Motionären menar att den kopplingen numera är borta och att det försvårar det arbetsplatsnära fackliga arbetet. År 2004 fattade kongressen beslut om att tillsätta en utredning rörande centralisering av Kommunals hela förvaltningsadministration. En förstudie följt av en utredning genomfördes där avdelningar och förbund var delaktiga. Bakgrunden till beslutet låg i att organisationen upplevde att förvaltningsadministrationen tog alltför mycket tid och resurser från det fackliga arbetet, både på sektioner och på avdelningar. Fokus på det arbetsplatsnära arbetet fick stryka på foten för en förvaltningsadministration som krävde mycket tid och upplevdes omständlig. Medlemmarna fick olika grad av service och behandlades olika avseende medlemshandläggningen, samt var låsta till den enskilda sektionens öppettider för att få hjälp i medlemsadministrativa frågor. Den demokratiska delen av Kommunal ville avlastas för att fullt fokusera den fackliga tiden på det medlemsnära arbetet. Kommunals förvaltningsadministration; växeltelefoni, ekonomi- och medlemsadministration centraliserades, efter utredningens förslag, i tre administrativa center på tre orter, i syfte att frigöra tid för fackligt arbete samt skapa en effektiviserad och enhetlig ekonomiadministration, medlemshandläggning samt växeltelefoni. 398

Medlemmarna skulle genom centraliseringen garanteras en lik service och likabehandling avseende handläggning samt ges möjlighet till kontakt med Kommunal rörande medlemsadministration oberoende enskilda sektioners eller avdelningars öppettider. De tre administrativa centren startades 2009/2010 och lades inom ekonomienheten på förbundskontoret. Sedan starten har enheten delats och medlemscentren ingår nu i medlemsadministrativa enheten. Centraliseringen innebar en kostnadsbesparing om 22 Mkr årligen för de tre centren. Kostnaderna ligger därmed inom förbundskontorets totala budgetram, vilken finansieras genom avgiftsväxlingen mellan avdelningar och förbundskontoret. Avgiftsväxlingen för avdelningarna har minskat sedan 2010, det vill säga den procentuella kostnaden har minskat för avdelningarna. Medlemsadministrativa enheten omfattar 113 medarbetare och verksamheten omfattar drygt 750 000 handläggningsärenden och telefonsamtal per år samt support, utveckling och utbildning i Kommunals medlems- och avgiftssystem för systemens 5 000 användare. Antal handläggningsärenden och samtal var vid starten av centren större än vad som framkom i kartläggningen och har sedan 2010 nästintill fördubblats. Kommunals nya medlemssystem KomMed omfattar långt fler användare än tidigare medlemssystem och har fler och nya moduler. Supporten gentemot användarna kräver därmed fler resurser än tidigare. Medlemshandläggning och samtalsförmedling kan uppfattas som en enkel sak, något som det bara är att göra. Så enkelt är det inte, det är någonting som både tar tid och kräver kunskap. Organisationen upplevde att detta tog mycket tid och därmed störde det fackliga arbetet. Utredningen visade att inte ens ett administrativt stöd lokaliserat på avdelningarna kunde underlätta i tillräckligt stor utsträckning eller garantera en likabehandling och lika service gentemot medlemmen. Genom en centraliserad förvaltningsadministration har en tydlig effektivisering av både medlemshandläggning och samtalsförmedling möjliggjorts och genomförts. En centraliserad verksamhet möjliggör att flaskhalsar och dubbelarbete identifieras och kunskapsöverföring och informationsöverföring underlättas. Sedan starten i december 2009 har verksamhetens samtliga arbetsrutiner processorienterats, arbetssätt och dokumenthantering har därmed likställts, utvecklats och effektiviserats. Dokumenthanteringen har digitaliserats vilket medfört säkrare hantering och ökad spårbarhet av medlemmars inträdesansökningar, brevutskick med mera. Förbundets medlemshandläggning och kravrutin har kvalitetssäkrats och korrigerats för att möta stadgar och de lagkrav och regelverk som åligger a-kassan. En professionell samtalsmetodik har införts för att möta medlemmen på bästa sätt under samtalet. Samtalet ska hållas inkännande med syfte att besvara medlemmens samtliga frågor, samtidigt som samtalstiden ska hållas nere för att kunna ta fler samtal. I benchmarking mot liknande verksamheter står vi högt. Vi producerar och levererar effektivt. Men trots de 750 000 handläggningsärenden och samtal medlemscentren besvarar årligen upplever medlemmar det som svårt att komma fram. Och det är det. Inströmningen av ärenden och samtal har kraftigt överstigit vad vi har kapacitet att ta om hand. Medlemmen känner inte att det finns kontaktvägar för att meddela oss vad de behöver hjälp med. Att berätta om sin föräldraledighet upplevs bara kunna ske genom en telefonkontakt, så medlemmen behöver ringa om och om igen. Drygt 25 procent av de inkommande samtalen till medlemscentren är återringningar. Samma situation råder beträffande e-post. 399

Aftonbladets granskning av Kommunal ökade trycket på medlemscentren ytterligare. Antalet samtal och e-post ökade med 155 procent. Begärda utträden och sedan ångrade utträden slök resurserna på medlemscentren helt. Mot bakgrund av detta har flera kraftfulla åtgärder vidtagits under mars. Åtgärder har vidtagits för att dels öka kontaktvägar och kanaler in till medlemscentren och därmed underlätta för medlemmen, dels minska behovet att ringa eller skicka e-post flera gånger genom tydligare information och återkoppling. Åtgärderna har varit framgångsrika och sedan början av april har tillgängligheten och servicegraden ökat markant. Andelen återringningar och e-post har minskat och inströmmande samtal och e-post besvaras. Under maj månad lanseras Mina Sidor på kommunal.se där vi utvecklar ytterligare en kontaktväg och kanal för medlemmen att meddela sig med medlemscentren. Verksamheten följs upp löpande för att säkerställa hög tillgänglighet och servicegrad och möta medlemmens behov och för att snabbt kunna vidta ytterligare åtgärder om behov för detta finns. Den lokala kännedomen om arbetsgivare och arbetsplats gick initialt förlorad vid centraliseringen av förvaltningsadministrationen. Detta uppmärksammades tidigt och medlemscentren har därför under åren upparbetat nära kontaktvägar och samarbete med avdelningar och sektioner. Dessa ses ständigt över för att utvecklas och öka kunskapen på medlemscentren för bästa stöd gentemot organisationen. Det nya medlemssystemet KomMed har också möjliggjort en snabb och säker kontakt med avdelningar och sektioner. KomMed-samordnare på avdelningarna är också ett exempel på en inrättad roll för att skapa närhet och kunskapsöverföring från sektion och avdelning till medlemscentren. Förvaltningsadministrationens verksamhet är omfattande och komplex, den kräver både tid och kunskap. Förvaltningsadministrationens verksamhet behöver vara flexibel och snabbt kunna omdirigeras vid behov, såsom vi sett vid till exempel konflikter och rekryteringskampanjer. En samlad verksamhet säkerställer likabehandling och lika service för medlemmen. En samlad verksamhet har möjliggjort en ökad uppföljning, effektivisering och styrning av densamma. En samlad verksamhet är därmed både resurseffektiv och en ekonomiskt hållbar utformning. En lokalisering av medlemscentrens verksamhet till avdelningarna skulle försvåra allt detta och i synnerhet ta en stor del av den fackliga tiden och fokus från det arbetsplatsnära fackliga arbetet. Förbundsstyrelsen anser därför att den förvaltningsadministrativa organisationen bör finnas kvar i sin utformning men med en än högre servicegrad och tillgänglighet. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion P:31. Debatt I debatten deltog: Agnes Jonsson, Kommunal Mitt Mattias Lindman, Kommunal Öst Ann-Christine Steneryd, Kommunal Bergslagen Ewa Wetterström, förbundsstyrelsens föredragande 400

Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:31. Yrkande av Agnes Jonsson om bifall till motion P:31. Tilläggsyrkande av Agnes Jonsson om att det ska göras en utförlig utredning av hur medlemscenter ska fungera bättre för att stödja medlemmar och förtroendevalda i det arbetsplatsnära fackliga arbetet. Yrkande av Mattias Lindman och Ann-Christine Steneryd om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:31. Yrkande av Ewa Wetterström om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:31. Yrkande av Ewa Wetterström om avslag på Agnes Jonssons tilläggsyrkande. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:31. Dagordningens punkt 31:25 - Tidningen Kommunalarbetaren Motionerna P:32-P:33 P:32 Almanackan Enskild medlem, sektion Örnsköldsvik, Kommunal Mellersta Norrland Nu för tiden med alla moderna smartphones är behovet av en almanacka minimalt. Kommunals almanacka som delas ut till alla medlemmar bör avskaffas. Det bör hellre införas en möjlighet för de som önskar att beställa en almanacka till reducerat pris. Denna almanacka bör kunna beställas i olika modeller. att avskaffa almanackan som delas ut till medlemmar och att införa en ny almanacka som får beställas i olika modeller, gratis eller till ett bra pris. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen P:33 Tidningen Kommunalarbetaren Enskild medlem, sektion Ale, Kommunal Väst Tidningen är av ytterst tveksam kvalitet och hamnar i soporna hos de flesta. Merparten använder i dag digitala almanackor eller köper egna av mycket bättre kvalitet. Jag tycker att Kommunal ska spara dessa pengar till något bättre. att tidningen avskaffar fickalmanackan som de skickar ut varje år. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motionerna P:32-P:33 I motion P:32 yrkas att avskaffa almanackan som delas ut till medlemmar och, att införa en ny almanacka som får beställas i olika modeller, gratis eller till ett bra pris. I motion P:33 yrkas att tidningen avskaffar fickalmanackan som de skickar ut varje år. Att göra en almanacka är en lång och kostsam produktion. Processen löper över året och slutnotan ligger på ca 1,5 miljoner kronor. Det är många instanser inblandade och stora resurser som upptas under lång tid. 401

Utvecklingen går framåt och det är i dag vanligt att man har sin almanacka i sin smartphone eller via olika e-postprogram. Kommunal arbetar kontinuerligt med IT-utveckling och strävar efter att minska mängden tryck, inte minst av miljöskäl. Information om medlemskap och försäkringar som finns i almanackan ligger även på Kom in och kommunal.se där är informationen dessutom alltid uppdaterad. Almanackan lades ner under våren 2016. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motionerna P:32 första att satsen och P:33 besvarade samt att avslå motion P:32 andra att satsen. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna P:32-P:33. Dagordningens punkt 31:26 - Travtouren Motion P:34 P:34 Avsluta travtouren Enskild medlem, sektion Nord, Kommunal Öst Medlemsrekrytering är och har varit en kärnpunkt för Kommunal under många år. Det är viktigt att synliggöra förbundet på olika sätt för att kunna upprätthålla kollektivavtal och påverka arbetsgivare i positiv riktning. Att uppmärksamma våra medlemmars olika yrken är bra, vi behöver visa att vi är ett stort förbund med stor bredd på medlemmarnas profession. Värva medlemmar ska vi göra för att växa, men ska vi göra det med vilka medel som helst? Ska Kommunal som facklig organisation uppmuntra med gratis underhållning för och till barnfamiljer samtidigt som man uppmuntrar till spel om pengar? Det är ca 0,5 procent av alla svenskar som har stora problem som klassas att de har ett spelberoende, omräknat till Kommunals medlemmar blir det ca 2 600 personer. 4 procent av alla vuxna svenskar har någon gång haft ett spelberoende. Omfattningen på de med riskabla spelvanor är ca 500 000 personer. Att utsätta våra medlemmars barn för risken att mamma eller pappa spelar för mycket eller dricker för mycket alkohol under trevliga former, har mycket lite att göra med att Kommunals medlemmar jobbar "bakom kulisserna". Våra medlemmar eller deras arbetsmiljö- och förhållanden synliggörs inte under dessa dagar då det är travtränare och kusk som ligger i fokus och som syns utåt. De pengar som detta kostar borde, om vi är kostnadsmedvetna, läggas på andra former av medlemsvärvning. att Kommunal inte längre anordnar fler travtourer. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion P:34 I motion P:34 yrkas att Kommunal inte längre anordnar fler travtourer. Kommunal har sedan hösten 2009 anordnat en lärlingsserie (travtour). Lärlingsserien har haft ett antal syften, bland annat att profilera branschen och synliggöra de som arbetar inom travbranschen, men även påvisa att Kommunal är hästbranschens fackförbund. Kommunals ambition har i första hand varit att nå ut till medlemmar och presumtiva medlemmar, men också till besökare på evenemangen som kommer från andra yrken och där lyfta fram Kommunals betydelse. 402

Kommunals lärlingsserie sprider allmänfackliga frågor på ett enkelt sätt i kombination med en familjedag som synliggör Kommunal för medlemmar, arbetsgivare och travbranschen. Familjedagen är ett sätt att kunna profilera branschen och Kommunal som fackförbund, samt att kunna bedriva en riktad medlemsvärvning. Till detta har det även varit en rad aktiviteter på området, till exempel hoppborg, ansiktsmålning, ponnyridning, tipstävling och ballonger med mera. Biljetterna, som är gratis för medlemmarna och deras familjer, har inneburit ett eget eventområde, fritt inträde, travprogram samt korv med kaffe eller dricka. Kommunals lärlingsserie har varit oerhörd lyckad. Många medlemmar har lovordat densamma och anser att Kommunal har synliggjort branschen. Det har även möjliggjort att vi som fackförbund har fått en bättre inkörsport i branschen. Kommunal har i och med lärlingsserien nått ut till en grupp medlemmar som är svåra att nå, samt till en bred allmänhet som är intresserad av travsport. Lärlingsserien har starkt bidragit till att Kommunal nu har ett varumärke som hästbranschens fackförbund. Frågan om det är etiskt eller moraliskt riktigt att anordna en viss aktivitet är den första frågan som diskuteras när en aktivitet planeras. Aktiviteten ska ske i enlighet med fastlagd policy när det gäller alkohol, droger och spel. Förtroendevalda och anställda ska i deras uppdrag för förbundet agera i enlighet med policyn. Om tveksamheter uppstår, anordnas inte aktiviteten. Förbundsstyrelsen har utifrån motionärens intentioner gjort bedömningen att lärlingsserien är etisk och moralisk riktig. Förbundet har avtal om att genomföra Kommunals lärlingsserie fram till och med år 2018. Därefter kommer en ordentlig utvärdering ske. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion P:34 besvarad. Debatt I debatten deltog: Felix Finnveden, Kommunal Stockholms län Lotta Lundén, förbundsstyrelsens föredragande Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:34. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:34. Dagordningens punkt 31:27 Utbildningar Motion P:35 P:35 Ombudsmän ska inte hålla i utbildningar Sektion, sektion Köping, Kommunal Bergslagen Om ombudsmännen håller i utbildningar, drabbar det medlemmar eftersom de måste skjuta upp ärenden som är viktiga och kräver en snabb lösning. Därför bör ombudsmän inte hålla i utbildningar. att ombudsmän inte ska hålla i utbildningar. Motionen avslås av avdelningen 403

Utlåtande över motion P:35 I motion P:35 yrkas att ombudsmän inte ska hålla i utbildningar. Motionären skriver att medlemmarnas tillgång till ombudsmännen minskar när de håller i utbildningar. Konsekvensen av det blir då, enligt motionären, att viktiga ärenden hamnar i bakvattnet av utbildningarna. I dag har Kommunal ett standardiserat utbildningssystem. Ett system som ser likadant ut i hela landet. I vår organisation finns det personer med olika kompetenser. Dessa personer ska användas på rätt sätt vid rätt tillfälle. Utbildningen Arbetsrätt och förhållningssätt är ett exempel på en utbildning där förbundet anser att en ombudsman ska delta som handledare. Ombudsmannens kunskap är i detta fall avgörande. Förbundsstyrelsen anser att ombudsmännens kunskap och kompetens ska användas där den behövs som bäst. I rollen som ombudsman ingår många olika arbetsuppgifter. Några exempel på detta är ärendehantering av olika slag, förhandlingar, sektionsansvar och att hålla olika utbildningar. Lokalkontorscheferna prioriterar och fördelar ombudsmännens arbetsuppgifter så att deras kunskap och kompetens gynnar organisationen och medlemmarnas bästa. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion P:35. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion P:35. Tal av arbetsmarknadsminister Ylva Johansson Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson höll tal till kongressen. Kongressordförande: Inger Strömblad DAGORDNINGENS PUNKT 26 M Miljöfrågor Dagordningens punkt 26:1 - Medlemskap i KRAV Motion M:1 M:1 Dags för medlemskap i KRAV, ingen goodwill utan kollektivavtal! Enskild medlem, sektion Nordost, Kommunal Stockholms län En livsmedelsproducent eller ett kök kan i dag skaffa sig ett gott anseende genom att bli certifierad av KRAV. Certifieringen innebär att man bland annat förbinder sig att inte förgifta naturen, bidra till växthuseffekten eller låta sina djur fara illa. Dessutom krävs det att den certifierade arbetsgivaren ska ta socialt ansvar. Kombinationen av ekologiskt och socialt ansvarstagande gör KRAV:s certifiering unik i den stora floran av prickar, krumelurer och grodor som ska hjälpa konsumenten att välja rätt produkt eller tjänst. 404

Själva organisationens krav är en förening med 24 medlemmar som styr över bland annat vad som ska krävas för att bli certifierad. En majoritet av dessa medlemmar är i dagsläget arbetsgivare, ofta inom våra avtalsområden. Visserligen finns det arbetsgivare som på ett föredömligt sätt behandlar sina anställda väl efter konstens alla regler, men ett vinstdrivande företag har aldrig socialt ansvar som sin kärnverksamhet. Det har däremot vi i Kommunal! Vi organiserar bärplockare och jordbruksanställda, vi är solidariska med kamrater i andra länder där fackligt engagemang kan vara en dödsdom. Människans väl och ve är vår kärnverksamhet. Kravcertifiering blir ett allt vanligare villkor vid kommunala upphandlingar. Samtidigt är inte certifieringen någon garanti för till exempel kollektivavtal hos producenten, trots KRAV:s regler om socialt ansvarstagande. Genom att bidra med vår expertis kan vi bland annat se till att dessa upphandlingar blir ett verktyg för att göra arbetsmarknaden mänskligare, både här hemma och internationellt. Vi vet redan att KRAV vill ha oss som medlemmar (se Lars Nelmers, VD för KRAV, svar på debattsidan i Kommunalarbetaren den 29 september 2014). Nu är det upp till oss att ta nästa steg! att Kommunal ska verka för ett medlemskap i KRAV. Utlåtande över motion M:1 I motion M:1 yrkar motionären att Kommunal ska bli medlem i KRAV. En fördel med ett medlemskap som motionären lyfter fram är att det ger Kommunal bättre förutsättningar att stärka KRAV:s arbete med socialt ansvar. I det jordbrukspolitiska programmet Vattna, Gödsla, Gallra! samlar Kommunal sina ställningstaganden kring jordbruk och livsmedelsproduktion. Kommunal eftersträvar ett hållbart lantbruk och stödjer produktionsmetoder och system som leder till hög livsmedelssäkerhet, god djurhälsa och ett systematiskt arbete för att minska livsmedelskedjans olika miljöbelastningar. Därtill anser Kommunal att all verksamhet ska ske med kollektivavtal. Samarbete med en produktmärkning så som KRAV för med sig viktiga möjligheter i Kommunals arbete för ett hållbart lantbruk. KRAV:s certifiering har fokus på minskad miljöpåverkan och god djurhälsa. Dessa är viktiga områden i sig, men också för att skapa hög livsmedelssäkerhet. KRAV arbetar även med att utveckla sina regler för socialt ansvar vilket bland annat handlar om arbetsvillkor. Kommunal har delvis varit aktiva i den processen. Som medlem i KRAV ges tydligare samarbetsmöjligheter och därmed bättre förutsättningar för Kommunal att bidra i arbetsprocessen med Kommunals perspektiv och att stärka kollektivavtalets roll inom KRAV. Förbundsstyrelsen stödjer motionärens mening att medlemskap i KRAV innebär möjligheter för Kommunal att påverka KRAV:s fortsatta utveckling. Det är viktigt att Kommunal bidrar både med sitt perspektiv och med kunskaper och erfarenhet av arbete med arbetstagarrelaterade frågor. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion M:1. Debatt I debatten deltog: Ulf Hansson, Kommunal Skåne Sofia Vittecoq Berglund, förbundsstyrelsens föredragande 405

Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motion M:1. Yrkande av Ulf Hansson om att motion M:1 ska anses vara besvarad. Yrkande av Sofia Vittecoq Berglund om att motion M:1 ska anses vara besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens justerade utlåtande över motion M:1. DAGORDNINGENS PUNKT 27 N Tidningen Kommunalarbetaren Dagordningens punkt 27:1 - Tidningen Kommunalarbetaren Motion N:1 N:1 Respektera om medlem varit med i KA Enskild medlem, sektion Degerfors, Kommunal Västra Svealand Man borde ha rätt att kommentera, lämna åsikter och vara med på något sätt i KA utan att bli ifrågasatt av sektionen. att ha rätt att kommentera och lämna åsikter i KA utan repressalier från sitt närmsta fackled. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion N:1 I motion N:1 yrkas att det ska vara en rättighet att kommentera och lämna åsikter i KA utan repressalier från sitt närmsta fackled. Motionen ger inte någon bakgrund till att-satsen eller exempel på hur repressalier skulle ha använts. Kommunal har alltid värnat den lagstiftning som finns om tryckfrihet och yttrandefrihet. Där ingår meddelarfriheten som är en viktig fråga för framför allt våra medlemmar i den privata sektorn. I grunden anser förbundsstyrelsen att en medlem, förtroendevald eller anställd ska kunna medverka i Kommunalarbetaren utan att utsättas för repressalier. Det är självklart så att det ska vara tillåtet att tycka, kommentera, bli intervjuad och göra inlägg i den egna facktidningen. Det är en uppfattning som styrks av förbundsstyrelsens beslut att inrätta en så kallad visselblåsarfunktion. Som utgångspunkt kan man ha ett citat ur inledningen på förbundets dokument Integritet i arbetslivet: att kritisera ska alla ha rätt till inom vissa gränser. När man framför sin åsikt får man räkna med att den kan ifrågasättas. Vilka åsikter man framför är upp till den enskilda individen att bestämma och ta ansvar för. Det finns exempel då en åsikt kan ifrågasättas utifrån regler, policy eller lagstiftning. Ett exempel hittar man i förbundets stadgar 10 mom 3e). Momentet har bäring på om man undergräver organisationens ändamål eller på annat sätt uppträder illojalt mot organisationen. Ett annat exempel är åsikter och uttalanden som enligt brottsbalken inte är tillåtna. Det kan till exempel handla om hot och/eller våld. 406

I de ovan nämnda exemplen kan man tänka sig att det vidtas åtgärder. Åtgärder som den som utsätts skulle kunna tänkas definiera som repressalier. I detta sammanhang kan det vara värt att notera att motionären använder begreppet närmsta fackled. Med det uttrycket kan förbundsstyrelsen anta att det är klubb eller sektion som åsyftas. Förhåller det sig så, är det viktigt att komma ihåg att en sådan situation ska behandlas enligt förbundets stadgar. Det innebär att ett beslut om eventuell åtgärd ska hanteras av förbundsstyrelsen. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion N:1 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion N:1. DAGORDNINGENS PUNKT 32 Q Övriga frågor Dagordningens punkt 32:1 - Lönesättning vid anställning inom Kommunal Motion Q:1 Q:1 Lönesättning vid anställning inom Kommunal Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst Jag fick i dag se en stor artikel i tidningen Arbetaren angående lönenivåerna inom de olika fackförbunden gällande ombudsmän och förbundsanställda. Jag blev chockad! Hur kan man ha så höga lönenivåer när man företräder så många låglöneyrken? Snittet på ombudsmännen var 42 559 kronor och för förbundsordföranden ca 81 000 kronor i månaden. Detta är ju drömlöner för alla de medlemmar som de företräder. att Kommunal tar fram en lönesättning som gör att anställda ombudsmän och ordförande inte har en lönesättning som är mer än dubbelt så hög som medlemmarnas. Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motion Q:1 I motion Q:1 yrkas att Kommunal tar fram en lönesättning som gör att anställda ombudsmän och ordförande inte har en lönesättning som är mer än dubbelt så hög som medlemmarnas. Kommunal ska ha en lönesättning som är jämställd och som möjliggör rekrytering av olika funktioner i verksamheten. Vår lönesättning grundar sig i befattningarnas krav och svårighetsgrad och differentieras efter individuella prestationer och omvärldsfaktorer. I förhållande till jämförbara organisationer ligger Kommunals löner inte högt. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att avslå motion Q:1. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion Q:1. 407

DAGORDNINGENS PUNKT 19 G Yrkesutbildningsfrågor Dagordningens punkt 19:1 - Barnskötarnas yrkesroll Motionerna G:1-G:3 G:1 Öka barnskötarnas status Medlemsmöte, sektion Malung Sälen, Kommunal Bergslagen Barnskötarna är en grupp som ständigt hotas av uppsägning, de har inte arbetsbeskrivning och de verkar möta en mycket otrygg framtid. att uppdra till förbundet att öka barnskötarnas status. G:2 Barnskötarnas yrkesstatus Sektion, sektion Västervik, Kommunal Sydost Barnskötarna är, utifrån pedagogiska idéer och planer, ett utrotningshotat yrke hos många arbetsgivare. Av olika skäl, oftast ganska självklara, fortsätter dock många arbetsgivare att ha kvar ett antal barnskötartjänster. Vi tycker att barnskötarrollen är mycket viktig i barnomsorgen och att Kommunal mer aktivt måste markera yrkets betydelse och status. att Kommunal ska arbeta aktivt för att stärka barnskötarnas yrkesroll och status. G:3 Förstärk barnskötarnas status Enskild medlem, sektion Bjurholm, Kommunal Västerbotten Jag har genom åren sett barnskötarna på förskolor blir utsatta för politiska beslut där deras tjänster ska konverteras till förskolelärare. Detta är ett svek mot en hel yrkesgrupp som ger barnen på våra förskolor den omsorg och trygghet som behövs för en bra uppväxt. Jag vill alltså att Kommunal tar klivet och synliggör barnskötarnas status, inte som de har nu, att de kan undvaras, utan som den stolta yrkesgrupp som barnskötarna är. att Kommunal synliggör och förstärker barnskötarnas status. Utlåtande över motionerna G:1-G:3 I motion G:1 yrkas att uppdra till förbundet att öka barnskötarnas status. I motion G:2 yrkas att Kommunal ska arbeta aktivt för att stärka barnskötarnas yrkesroll och status. I motion G:3 yrkas att Kommunal synliggör och förstärker barnskötarnas status. 408

Förbundet har de senaste åren arbetat strategiskt och varit framgångsrika genom exempelvis rapporter som samlat fakta och föräldrars och medlemmars syn på förskola och fritidshem. Förbundet har bedrivit ett påverkansarbete gentemot ministrar och myndigheter samt genom facklig/politiskt samverkan med mera. Där har förbundet fått våra krav och budskap bekräftade och att de upplevts som rättmätiga av såväl allmänhet, ministrar, riksdag och myndigheter. Budskap och krav förbundet har: Öppettider i barnomsorgen som motsvarar föräldrars behov. Ge alla barn rätt till barnomsorg även de vars föräldrar är arbetslösa, uppbär försörjningsstöd med mera. Tillför resurser för att minska barngrupper och öka bemanning. Fördela resurser med hänsyn till uppväxtvillkor samt barns behov. Uppmärksamma och stärk barnskötarnas roll och ställning på arbetsplatserna. Barnomsorgen är en del av den sociala infrastrukturen och en förutsättning för samhällets strävan mot ett jämställt och jämlikt samhälle. Trots en del framgångar har förbundet sett att marginaliseringen av barnskötarnas arbete fortsätter. Ute på förskolor och skolor förs ofta en personalpolitik utifrån att barnskötarna inte har rätt kompetens. Detta trots att den nya skollagen och läroplanen tillsammans med den nya yrkesutbildningen borde ha stärkt barnskötarnas roll i förskolan/ skolans arbetslag. Samtalen på arbetsplatserna fortsätter präglas av att pedagogisk kompetens är lika med förskollärarexamen/akademisk examen. Upplevelsen är att man stängs ute och att barnskötarenas erfarenheter och kunskaper inte efterfrågas. Anställningsvillkoren försämras och antalet yrkesutbildade fortsätter att minska. Enskilda vittnar om att man inte tas på allvar eller kommer till tals för att man bara är barnskötare. Man exkluderas och bedöms inte ha tillräcklig kompetens för att delta i samtal om verksamhet och barn. Situationen är närmast att likna med mobbning och många blir ideligen kränkta av såväl chefer syn på deras arbete och kunskap samt av lokala politikers beslut om att de snarast ska ersättas av förskollärare. Förbundet måste ge den sanna bilden. Att barnskötarna har rätt kompetens och att deras arbete och deras insats är en förutsättning för verksamheter med hög kvalitet. Vi måste med kraft bekämpa de orättvisa anställningsvillkoren. Förbundsstyrelsen anser att utgångspunkten alltid måste vara medlem/ anställd och arbetsplats. Det är genom att vara på arbetsplatsen detta ska ske så att frågorna förbundet driver blir relevanta just där vi befinner oss. Det är hur många man kan mobilisera på arbetsplatser i aktivt arbete som har störst betydelse. För vårt gemensamma fackliga uppdrag är bland annat att åstadkomma förändring av beslut, attityder och förhållningssätt. Det förbundsstyrelsen avser med statushöjning av barnskötarna är: Antalet barnskötare ska fortsätta öka och visstidsanställningarna minska. Validering och utbildning ska erbjudas de barnskötare som saknar barnskötarexamen. Kompetensutveckling och vidareutbildning ska erbjudas alla. Den allmänna uppfattningen ska vara att barnskötarna har rätt utbildning för arbetet i förskola och på skola. Barnskötarna ska uppleva att deras ställning på arbetsplatsen har stärkts. Organisationsgraden bland barnskötare ska öka. Stolta barnskötare. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motionerna G:1-G:3. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna G:1-G:3. 409

Dagordningens punkt 19:2 - Formell kompetens Motion G:4 G:4 Formell kompetens Enskild medlem, sektion Västerås Hälso Sjukvård, Kommunal Bergslagen Arbetsgivarna har i dag olika lösningar när de utbildar personal till undersköterskor och skötare. Personalen utbildas utifrån de behov arbetsgivaren har. Det innebär att de som utbildas enligt "hemmabygget" oftast endast är anställningsbara hos just den arbetsgivaren. Ett sätt att lösa det här problemet är att det finns en gemensam grund i undersköterskeutbildningen i hela landet. Genom en sådan säkerställs kvalitet och kompetens! att kongressen verkar för att alla yrkesutbildningar ska vara på nationell nivå. Utlåtande över motion G:4 I motion G:4 yrkas att kongressen verkar för att alla yrkesutbildningar ska vara på nationell nivå. I och med förändringen av gymnasieskolan 2011 infördes nationella yrkesprogram, i och med det togs skolornas möjligheter att specialutforma gymnasieprogram bort. Tidigare kunde ett yrkesprogram innehålla en mycket låg andel karaktärsämnen, till förmån för flera kurser som riktade sig mot ett annat område än det valda yrkesprogrammet. Yrkesprogrammen innehåller i dag en hög andel enhetligt innehåll genom de gymnasie- och programgemensamma kurserna i respektive yrkesprogram. På alla yrkesprogram inom gymnasieskolan ska eleverna genomföra ett gymnasiearbete, vilket är tänkt att vara ett kvitto på att eleven är förberedd för arbete inom ett visst yrkesområde. De möjligheter som finns till variation inom yrkesprogrammen är inom ramen för individuellt val och programfördjupningar inom varje program. I Vård- och omsorgsprogrammet ges inte möjligheten till speciell yrkesutgång, däremot har utbildningen högre andel programgemensamma kurser. Vilka kurser som ska erbjudas inom ramen för programfördjupningen bestäms av utbildningsanordnaren i samråd med de lokala programråden. Genom att Kommunal är aktiva i lokala programråden finns möjlighet att påverka innehållet i programfördjupningarna på Vård- och omsorgsprogrammet. Hos många utbildningsanordnare saknas möjlighet till programfördjupning som riktar sig mot skötare, barnsköterska och vårdare med flera, vilket kan bero på att inte Kommunal och/eller arbetsgivaren varit tydliga om behovet av dessa yrkesgrupper i de lokala programråden. Det finns anledning att överväga om Kommunal ska göra ett vägval där gymnasieprogrammet är grundutbildning för att arbeta som exempelvis undersköterska inom regioners-, landstings- och kommunala verksamheter, och att ovan nämnda yrkesgrupper med flera utbildas inom ramen för yrkeshögskolan som specialisering inom olika områden. Förbundsstyrelsen anser att Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet ska utgöra den grundläggande yrkesutbildningen för vård och omsorgsyrken. Det är också mot det kunskapsinnehållet och den yrkesexamen som den gymnasiala vuxenutbildningen ska svara emot. Det finns många verksamhetsområden inom vård och omsorg. Därför krävs att det finns möjligheter till specialisering på yrkeshögskolenivå efter yrkesexamen. Förbundsstyrelsens uppfattning är att det även behöver utvecklas nationella vidareutbildningsmöjligheter för många av förbundets medlemmar. Vidare ska förbundet verka för nationellt likvärdiga yrkesutbildningar, inom såväl gymnasium som yrkeshögskola. 410

Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion G:4. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion G:4. Dagordningens punkt 19:3 Kompetensutveckling Motion G:5 G:5 Kompetensutveckling Sektion, sektion Barn och Ungdom Halmstad, Kommunal Sydväst Vi inom barnomsorgen behöver också kompetensutbildningar för att höja vår status som barnskötare. Vi skulle kunna ha likvärdigt som förskollärarna fått genom Förskolelyftet. att alla yrkesgrupper inom förskolan får ta del av kompetensutveckling. Utlåtande över motion G:5 I motion G:5 yrkas att alla yrkesgrupper inom förskolan får ta del av kompetensutveckling. Förbundet har med bland annat rapporten Trygga famnar framfört krav på att regering och myndigheter ska inrätta en särskild satsning i ett så kallat Barnskötarlyft. Kommunalare som är riksdagsledamöter har även skrivit riksdagsmotioner i ämnet. I dagsläget har myndigheterna hänvisat detta till de satsningar man gör på vuxenutbildning samt på ett nytt så kallat Kunskapslyft. Förbundet anser dock att detta inte är tillräckligt eller ens samma fråga. I opinionsarbetet centralt fortsätter vi att strategiskt arbeta för att nå framgång med kravet på särskilda satsningar på barnskötarna. I den tidigare satsningen från Skolverket som kallades för Förskolelyftet ingick barnskötarna som målgrupp. Dock kan noteras att väldigt få barnskötare i realiteten fick ta del av den. Orsaken var att arbetsgivaren lokalt valde att satsa på målgruppen förskolechefer samt förskollärare. Alla som bedriver förskola och skola har enlig skollagen skyldighet att kompetensutveckla all personal. Förbundet har sett i tidigare undersökningar att arbetsgivarna alltid satsar mest resurser på de som har specialfunktioner i verksamheterna, detta trots att våra medlemmar ofta får höra att de saknar just den rätta kompetensen. Rätten till kompetensutveckling i arbetet finns både inskrivet i såväl läroplaner samt i skollag tätt sammankopplat med den verksamhetsutveckling som ska ske. I arbetsmiljölagen står det även att arbetsförhållandena ska ge möjlighet till såväl personlig som yrkesmässig utveckling. Förbundsstyrelsen anser att kompetensutveckling för medlemmarna är primärt. Det är i första hand på arbetsplatsen kravet ska ställas på att varje medlem ska ha rätt till kompetensutveckling i yrket. Kravet ska ställas på den chef som i första hand har ansvaret. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att anse motion G:5 besvarad. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion G:5. 411

Dagordningens punkt 19:4 - Kompetensutveckling för kökspersonal Motion G:6 G:6 Kompetenshöja personal inom köket Enskild medlem, sektion Vindeln, Kommunal Västerbotten Jag vill att Kommunal ska driva på frågan om utbildningar/ kompetensutveckling för kökspersonal. Vi blir ofta en bortglömd grupp när arbetsgivare planerar fortbildning för sina anställda. Inom barn- och äldreomsorgen förekommer ofta kurser och utbildningar och där satsar man utbildningsresurser, men inte inom vår yrkesgrupp. Livsmedelslagar och hygiendirektiv känner vi bland annat att vi vill ha mer kunskap om. Vi måste få utvecklas i vårt arbete och också höja statusen på yrket. att Kommunal ska verka för att kompetenshöja kökspersonal. Utlåtande över motion G:6 I motion G:6 yrkas att Kommunal ska verka för att kompetenshöja kökspersonal. Motionären vill att Kommunal ska driva frågan om utbildning och kompetensutveckling för kökspersonal, eftersom motionären anser att gruppen kökspersonal blir bortglömd då arbetsgivaren planerar fortbildning för sina anställda. I yrkandet ligger att detta medför utveckling i yrket och att det höjer statusen. Under de senaste åren har Kommunal varit aktiv i frågan om kompetensutveckling. Kök i hela landet har besökts och vid varje tillfälle har frågan om kompetensutveckling varit med på dagordningen. Dels genom att diskutera validering, och dels att berätta om den sociala fonden där arbetsgivare kan söka medel för kompetensutveckling. Några kommuner har gått samman och sökt och fått medel från den sociala fonden för kompetensutbildning för bland annat kökspersonal. Detta har gjort att många kommuner har startat validering av befintlig personal, haft återkommande kompetensdagar och utbildning av nya föreskrifter. Detta är ett arbete som Kommunal fortsätter med, då vi ser att kompetensutveckling går hand i hand med utvecklingen inom köken. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion G:6. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion G:6. 412

Dagordningens punkt 19:5 - Legitimation för undersköterskor Motionerna G:7-G:9 G:7 Legitimation för undersköterskor Enskild medlem, sektion Falköping, Kommunal Vänerväst En legitimation för undersköterskor skulle höja statusen på jobbet. Det skulle bli mer attraktivt. att Kommunal verkar för legitimation för undersköterskor. G:8 Legitimation för undersköterskor Enskild medlem, sektion Kristianstad/NÖ/sjukvård & service, Kommunal Skåne Det är dags att lyfta undersköterskorna och ge dem en legitimation och ge dem den status och den roll som de faktiskt förtjänar. Utan undersköterskor fungerar inte vård och omsorg, det skulle behövas många fler för att till exempel avlasta sjuksköterskorna, rätt person till rätt yrke. Yrkets status måste höjas, inte minst för att få fler unga att söka sig till detta fantastiska yrke som det faktiskt är. Undersköterskan är den oumbärliga kontaktlänken till sjuksköterskor och läkare. Utan undersköterskans viktiga kunskaper om patienten skulle vården falla som ett korthus. Om man bara tar och sneglar över sundet, så kan man notera att i Danmark är undersköterska ett legitimationsyrke, och då tycker jag att man kan kräva att det blir det även i Sverige också. Vi ska väl vara ett föregångsland? Det handlar om att se om sitt hus inför framtiden och höja statusen på yrket. Man måste höja statusen och stoltheten för undersköterskans yrkesroll. att Kommunal verkar för legitimation för undersköterskor. G:9 Legitimation av undersköterskor Sektion, sektion SU Östra, Kommunal Väst En legitimation skulle höja yrkesstatusen. Undersköterskan har den kunskap som krävs för att utöva sitt yrke, både i Sverige som i EU. Kvalitetssäkra utbildningen. Patientsäkerheten stärks att förbundet verkar för att undersköterskor blir legitimerade. Utlåtande över motionerna G:7-G:9 I motionerna G:7-G:9 yrkas att Kommunal verkar för legitimation för undersökterskor. Frågan om legitimation för Kommunals medlemmar inom vård- och omsorg har debatterats på ett flertal kongresser och förbundsmöten. 413

I huvudsak har det handlat om att höja statusen för yrket samt ett erkännande av yrkeskunskap för att få utföra de arbetsuppgifter undersköterskan är kompetent för. Samtliga kongresser och förbundsmöten har ansett att legitimering inte är rätt väg att uppnå det som eftersträvats, men vid kongressen 2013 fattades beslut om att Kommunal skulle utreda legitimation för undersköterskor. En arbetsgrupp på förbundskontoret arbetar med legitimationsfrågan. Arbetsgruppen menar att om en legitimation för undersköterskor ska få gehör bör den grundas på Vård- och omsorgsprogrammet, där fler kurser än i dag bör bli programgemensamma kurser i utbildningen. Detta för att säkerställa likvärdig utbildning i hela landet med hållbar kompetens, där de studerande efter avslutad utbildning är anställningsbara inom kommunal-, landstingoch regioners verksamheter. Ett antal utredningar och rapporter som till stor del stödjer idéerna med legitimation och hur kompetens tas tillvara har under åren berört frågan, exempelvis I den äldres tjänst, Äldre assistent ett framtidsyrke, Omvårdnadslyftet och Socialstyrelsens konsekvensanalys av satsningen samt Investera nu! Handlingsplan för kompetensförsörjning inom vård- och omsorg. Dessa rapporter fastslår kunskapskrav som kan kopplas till utbildning och en under undersköterskelegitimation. Det pågår även kartläggning av risker, möjligheter, tänkbara relationer och samarbeten. Detta är ett pågående arbete som behöver fördjupas ytterligare. Inte minst med anledning av de samhälleliga förändringar som pågår inom arbetsmarknadspolitiken, utbildningspolitiken och det rådande migrationsläget. Kartläggningen kommer sedan ligga till grund för ett förslag till strategi- och genomförandeplan för att kunna uppnå legitimation för undersköterskor. Det har tagits kontakter och möten har genomförts med ett antal intressenter för att undersöka om de vill stödja oss i arbetet framöver, som exempelvis Socialstyrelsen, Äldrecentrum, Föreningen för undersköterskor och specialistundersköterskor, SUSF, pensionärsorganisationer och samt en del av styrgruppsledamöterna som representerar Kommunal i Vård- och omsorgscollege. Erfarenheter från processerna kring legitimation för djursjukskötare och lärare tas till vara och tas med till genomförandeplanen. En mycket viktig fråga är övergångsbestämmelserna, som det måste finnas en mycket välgrundad struktur för. Detta för att säkerställa att de undersköterskor som redan finns vid en övergång till legitimation ska få möjlighet att kunna få ut sin legitimation. Vilka arbetsuppgifter som skulle kunna knytas till en legitimation behöver utredas vidare. Förbundsstyrelsen kan konstatera att Kommunal inte nått framgång så här långt i våra krav på nationella system för kompentensbevis. Delvis beror det på att frågan inte har tillräckligt politiskt stöd. Dessutom är det många arbetsgivare som inte är positiva till stramare kompetenskrav för Kommunals yrkesgrupper inom vård och omsorgssektorn, då de ser denna typ av regler som kostnadsdrivande. Vård- och omsorgsprogrammet är i dag det enda yrkesprogrammet som inte har nationella inriktningar eller yrkesutgångar som leder till en yrkestitel. Det innebär att yrkestiteln erhålls först vid anställningstillfället. Kommunal har i förarbeten till den nuvarande gymnasieskolan krävt inriktningar och yrkesutgångar även för Vård- och omsorgsprogrammet. Förbundsstyrelsen anser att Kommunal ska arbeta vidare med att förbereda och implementera legitimation för undersköterskor. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motionerna G:7-G:9. 414

Debatt I debatten deltog: Lena Jonsson, Kommunal Mitt Christine Marttila, Kommunal Väst Emma Ölmebäck, förbundsstyrelsens föredragande Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna G:7-G:9. Yrkande av Lena Jonsson och Christine Marttila om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna G:7-G:9. Tilläggsyrkande av Lena Jonsson om att även fotvårdsspecialister ska ingå i utredningsarbetet. Yrkande av Emma Ölmebäck om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna G:7-G:9. Yrkande av Emma Ölmebäck om bifall till Lena Jonssons tilläggsyrkande. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna G:7-G:9. att bifalla Lena Jonssons tilläggsyrkande. Dagordningens punkt 19:6 - Titulatur för undersköterskor Motionerna G:10-G:11 G:10 Yrkesutveckling för undersköterska Enskild medlem, sektion Skellefteå, Kommunal Västerbotten Yrkesutveckling är viktig för att alla yrken ska vara attraktiva. Yrket undersköterska har funnits länge utan att egentligen få den status yrket förtjänar. I dag finns det även utbildningar på yrkeshögskola där vi som undersköterskor kan få specialistutbildning. En sådan utbildning är demensspecialiserad undersköterska. För att göra yrket undersköterska mera attraktivt måste den som söker till yrket se att det finns en möjlighet till yrkesutveckling. Många arbetsgivare skriver också in att det ser det som meriterande att det är meriterande med specialistutbildning. Yrket undersköterska har utvecklats väldigt mycket de sista 20 åren, däremot har yrkestiteln inte utvecklats i samma takt. att Kommunal verkar för att undersköterskor med avslutad eftergymnasial specialistutbildning i demensvård får en egen titulatur, Demensspecialiserad undersköterska. G:11 Ny yrkestitel Specialistundersköterska Enskild medlem, sektion SU Sahlgrenska, Kommunal Väst Jag tror att undersköterskeyrket behöver utvecklas med fler karriärmöjligheter, så att den som vill vidareutbilda sig ska kunna göra det utan att byta yrke. Dessutom kan det göra yrket mera attraktivt för unga. Det finns i dag flera specialistundersköterskeutbildningar, men för att man ska få erkänsla för kompetensen som specialistundersköterska anser jag att en ny yrkestitel, specialistundersköterska, behövs. 415

att specialistundersköterska blir en erkänd och skyddad yrkestitel och att specialistundersköterska också värdesätts lönemässigt utifrån specialistkompetensen. Motionen avslås av sektionen Motionens första att-sats bifalles av avdelningen. Motionens andra att-sats avslås av avdelningen. Utlåtande över motionerna G:10-G:11 I motion G:10 yrkas att Kommunal verkar för att undersköterskor med avslutad eftergymnasial specialistutbildning i demensvård får en egen titulatur, Demensspecialisterad undersköterska. I motion G:11 första att-satsen yrkas att specialistundersköterska blir en erkänd och skyddad yrkestitel. I motion G:11 andra att-satsen yrkas att specialistundersköterska också värdesätts lönemässigt utifrån specialistkompetensen. Yrkestitlar inom vård och omsorg är en fråga som skapar engagemang hos Kommunals medlemmar, arbetsgivare, arbetsgivar- och intresseorganisationer. Det finns en mängd olika yrkestitlar inom vård och omsorg, och uppfinningsrikedomen är stor när det gäller att döpa om tidigare yrkestitlar. Kommunal har statistikavtal med flera olika arbetsgivarorganisationer, och i dessa kan vi få fram nödvändig statistik om olika yrkesgrupper inför exempelvis avtalsrörelsen. Statistikavtalen bygger på de yrkestitlar som överenskommits mellan de centrala parterna, och utifrån det är det av stor vikt att det inte införs nya titlar lokalt som inte är införda i de centrala statistiksystemen. Förbundsstyrelsens uppfattning är att Kommunal ska verka för en erkänd och skyddad yrkestitel för specialistutbildade undersköterskor, exempelvis specialistundersköterska demensvård, operation/anestesi eller psykiatri. Kommunals lönepolitik innehåller olika lönesystem varav lokala befattnings- och yrkesutvecklingssystem är ett. När arbetstagare utvecklas i sin befattning genom att utöka sina yrkeskunskaper, ska lönen öka enligt den utvecklingsstege som ska finnas lokalt. När de olika kravstegen är uppfyllda ska lönen höjas, eftersom löneramen ska fördelas i befattnings- och yrkesutvecklingssystemens olika delar. Förbundsstyrelsen kan konstatera att Kommunals lönepolitik värdesätter specialistunderköterskor med flera lönemässigt. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motionerna G:10 och G:11 första att-satsen samt att anse motion G:11 andra att-satsen besvarad. Dagordningens punkt 19:9 - Utbildning för undersköterskor Motion G:22 G:22 Utbildning ska löna sig Enskild medlem, sektion Umeå, Kommunal Västerbotten Enligt rapporten Framtidens sjukvård kräver patientnära proffs har var fjärde undersköterska försvunnit i Sverige sedan mitten på 1990-talet. "Det behövs fler, inte färre, kompetenser för att skapa en god vård kring patienten och det behövs fler, inte färre yrkesgrupper, för att klara framtidens rekryteringsbehov". Det finns säkert flera olika anledningar till att allt färre utbildar sig till undersköterska. 416

Arbetsvillkoren, löneutvecklingen, och en sjunkande yrkesstatus kan vara orsaker. För att kunna klara personalförsörjningen i framtiden, krävs det att undersköterska blir ett attraktivt yrke. En bättre löneutveckling är en förutsättning för detta. Tyvärr har vi en arbetsmarknad i Sverige där lön sätts efter kön i stället för efter kompetens. Kvinnodominerade yrken tenderar att värderas lägre än mansdominerade yrken, även när det innebär likvärdig kompetens. Ett exempel är de olika demensspecialistutbildningar som undersköterskor kan gå på eftergymnasial nivå. Silviasystrar, demens- och äldrepsykiatrispecialiserade undersköterskor och demensspecialiserade undersköterskor utgör exempel på eftergymnasiala utbildningar som ger deltagarna en viktig kompetens som höjer kvaliteten inom vården. Arbetsområden efter utbildningen ligger inom geriatrik, äldrepsykiatri, rehabilitering, handikappomsorg och äldreomsorg. Även inom akutmottagningar, medicin- och ortopedavdelningar kommer denna kompetens att efterfrågas. Framtidens vård- och omsorg har ett stort behov av personal med specialistkompetens inom demensvård, inte minst för att demenssjukdomarna ökar i Sverige. Tyvärr så speglas inte denna kompetens i lönekuvertet. Det finns många undersköterskor som genom långa (yrkes-) högskoleutbildningar förvärvat ovärderliga kunskaper i demens som inte tas tillvara av sina arbetsgivare. Arbetsgivarna inom vård- och omsorg har väldigt dåliga kunskaper om vilken kompetens som dessa undersköterskor besitter, och de blir därmed lönesatta som om de aldrig läst en eftergymnasial utbildning. Vi tror att ett sätt att göra undersköterskeyrket mer attraktivt är att möjliggöra karriärutveckling. Om de som utbildar sig till undersköterska vet att det är fullt möjligt att genom vidareutbildning kunna få en bättre löneutveckling, så kanske antalet sökande till undersköterskeutbildningen ökar. Det måste löna sig att utbilda sig. Om arbetsgivaren i sin lönesättning inte gör skillnad mellan undersköterska och demensspecialiserad undersköterska, försvåras karriärmöjligheterna. Vi tror att ett led i att göra undersköterskeyrket mer attraktivt är att möjliggöra för undersköterskor som genom en eftergymnasial utbildning specialiserat sig i demens, att få en egen titulatur och bli lönesatta därefter. att Kommunal verkar för att undersköterskor med avslutad eftergymnasial specialistutbildning i demensvård får en egen titulatur. Utlåtande över motion G:22 I motion G:22 yrkas att Kommunal verkar för att undersköterskor med avslutad eftergymnasial specialistutbildning i demensvård får en egen titulatur. Yrkestitlar inom vård och omsorg är en fråga som skapar engagemang hos Kommunals medlemmar, arbetsgivare, arbetsgivar- och intresseorganisationer. Det finns en mängd olika yrkestitlar inom vård och omsorg, och uppfinningsrikedomen är stor när det gäller att döpa om tidigare yrkestitlar. Kommunal har statistikavtal med flera olika arbetsgivarorganisationer, och i dessa kan vi få fram nödvändig statistik om olika yrkesgrupper inför exempelvis avtalsrörelsen. Statistikavtalen bygger på de yrkestitlar som överenskommits mellan de centrala parterna, och utifrån det är det av stor vikt att det inte införs nya titlar lokalt som inte är införda i de centrala statistiksystemen. Förbundsstyrelsens uppfattning är att Kommunal ska verka för erkänd och skyddad yrkestitel för specialistutbildade undersköterskor, exempelvis specialistundersköterska demensvård, operation/anestesi eller psykiatri. Kommunals lönepolitik innehåller olika lönesystem varav lokala befattnings- och yrkesutvecklingssystem är ett. När arbetstagare utvecklas i sin befattning genom att utöka sina yrkeskunskaper, ska lönen öka enligt den utvecklingsstege som ska finnas lokalt. När de olika kravstegen är uppfyllda ska lönen höjas, eftersom löneramen ska fördelas i befattnings- och yrkesutvecklingssystemens olika delar. 417

Förbundsstyrelsen kan konstatera att Kommunals lönepolitik värdesätter specialistunderköterskor med flera lönemässigt. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motion G:22. Debatt I debatten deltog: Lena Jonsson, Kommunal Mitt Emma Ölmebäck, förbundsstyrelsens föredragande Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna G:10-G:11 och G:22. Yrkande av Lena Jonsson om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna G:10-G:11 och G:22. Yrkande av Emma Ölmebäck om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna G:10-G:11 och G:22. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna G:10-G:11 och G:22. Dagordningens punkt 19:7 - Undersköterskornas yrkesroll Motionerna G:12-G:14 G:12 Uppvärdera undersköterskeyrket Enskild medlem, sektion Nordväst, Kommunal Öst Man måste uppvärdera och värdesätta undersköterskor mer. Det måste bli ett attraktivt yrke, annars kommer yrkesgruppen att försvinna i framtiden. Det behövs i dag fler undersköterskor i sjukvården. att undersköterskeyrket uppvärderas. G:13 Gör yrket undersköterska attraktivt Sektion, sektion Trollhättan, Kommunal Vänerväst Jag vill att undersköterskeyrket blir attraktivt bland yngre. att Kommunal verkar för att yrket undersköterska blir attraktivt. G:14 Sexveckorsschema var tredje helg Enskild medlem, sektion Lidköping, Kommunal Vänerväst Varför måste vi undersköterskor åsidosätta familj och fritid på grund av att politikerna vill att vi ska jobba varannan helg och på fyraveckorsschema? Räcker det inte med att vi redan nu ställer upp och jobbar storhelger och alla röda dagar, där de flesta utanför vården får umgås med familj och vänner? 418

Vi valde detta yrke för att vi trivs med att jobba med människor, men med allt detta nya blir man sönderstressad av att försöka få ihop vårt vardagsliv med jobb. Detta gör att det kommer att bli mer långtidssjukskrivningar och att fler väljer bort vårdyrket. Gör yrket undersköterska attraktivt igen för vi behövs verkligen. att som undersköterska orka kombinera sitt vardagsliv med jobb utan att behöva bli sönderstressad och långtidssjukskriven och att undersköterskeyrket måste bli mer attraktivt och inte något man väljer i tredje hand. Motionen avslås av avdelningen Utlåtande över motionerna G:12-G:14 I motion G:12 yrkas att undersköterskeyrket uppvärderas. I motion G:13 yrkas att Kommunal verkar för att yrket undersköterska blir attraktivt. I motion G:14 yrkas att som undersköterska orka kombinera sitt vardagsliv med jobb utan att behöva bli sönderstressad och långtidssjukskriven, och att undersköterskeyrket måste bli mer attraktivt och inte något man väljer i tredje hand. Motionärerna lyfter vikten av att göra undersköterskeyrket attraktivt. Dessutom lyfts behovet av fler undersköterskor i framtiden och vikten av att göra undersköterskeyrket mer attraktivt bland yngre. Om inte arbetsmiljön och arbetsvillkoren blir bättre menar motionären att risk finns för att yrkesgruppen kommer att försvinna. Förbundstyrelsen delar motionärernas uppfattningar både när det gäller framtida behov av undersköterskor, vikten av yrkesutveckling samt att bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor är avgörande för branschens framtid. En uppvärdering av yrket måste till. Kommunal har på olika sätt arbetat de senaste åren med att synliggöra yrket undersköterska. Det är en tydligt värdediskriminerad yrkesgrupp. Trots lika lång utbildning har en verkstadsarbetare betydligt högre lön än en undersköterska. I årets avtalsrörelse görs en specifik satsning på yrket undersköterska. Undersköterskebristen är ett akut problem. Det kommer att saknas 160 000 undersköterskor år 2035 om inte något görs nu. De flesta vill att det ska finnas bra och professionell omsorg när vi själva och våra anhöriga behöver det. En förutsättning är att arbetsvillkoren blir bättre så att fler väljer yrket undersköterska. Därför måste vi satsa extra på just denna grupp. Under de senaste åren har det tagits fram rapporter både inom äldreomsorg och inom hälso-/sjukvård, Plats för proffsen (2015), Sjukvården kräver patientnära proffs (2013). Dessa rapporter syftar bland annat till att synliggöra det en undersköterska är proffs på omvårdnaden och att hur den utförs är kvalitet för patienten/vård- och omsorgstagaren. Omvårdnadsarbete innebär trygghet och kvalitet för patienterna och äldre. Omvårdnadsarbete är viktigt för patientsäkerheten. Kommunals yrkesgrupper och yrkesutbildade undersköterskor behövs i äldreomsorg och inom hälso- och sjukvården. Det behövs inte minst utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. Både yrkesutveckling- och utbildningsfrågor behöver kontinuerligt diskuteras i programråden nationellt/lokalt, i föreningen Vård- och omsorgscollege centralt samt i lokala och regionala vård- och omsorgscollege. För att höja attraktionskraften till gymnasiala Vård- och omsorgsprogrammet har Kommunal tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Vårdföretagarna ett gemensamt avtal som innebär att man som parter arrangarerar Yrkes-SM i vård och omsorg samt deltar i Yrkes-VM. För de ungdomar som besöker dessa evenemang anordnas också Prova på de får pröva olika arbetsuppgifter. 419

Förbundsstyrelsen har även beslutat att driva frågan om legitimation för undersköterskor. Detta arbete pågår och innefattar även yrkesutveckling som specialistutbildning. Kommunal arbetar ständigt på olika sätt med att förändra och förbättra arbetsvillkor, arbetsmiljö och yrkesutveckling inom vård och omsorg. En viktig aspekt av det arbetet är att medlemmarna inte orkar arbeta ett helt arbetsliv under de förhållanden som råder. Bemanningen inom vård och omsorg är ett mycket stort bekymmer. Kommunal har beslutat att prioritera bemanningsproblematiken under 2016 och det handlar om allt från heltid som norm till delade turer, underbemanning och helgtjänstgörning. Arbetsmiljöverket har precis fått ett regeringsuppdrag att kartlägga arbetsvillkoren inom äldrevården/omsorgen med fokus på arbetsbelastning, stress och möjligheter till delaktighet och inflytande på arbetet. Redan innan kartläggningen är gjord har regeringen tagit ställning för att det helt enkelt behövs fler anställda men man vill ha en detaljrik förståelse för varför människor i vård och omsorg sliter ut sig. Här kan Kommunal hämta mycket matnyttigt och få faktaunderlag när vi driver arbetsmiljöfrågorna inom vård och omsorg. Ett annat bra verktyg när vi driver arbetsmiljöfrågorna ute är den nya föreskriften från Arbetsmiljöverket, Föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, som trädde i kraft den 31 mars 2016. I denna föreskrift beskrivs väldigt tydligt arbetsgivarens skyldigheter både avseende arbetsbelastning och arbetstidens förläggning. Gällande arbetsbelastning ska arbetsgivaren se till att de arbetsuppgifter som tilldelas inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet. Att minska arbetsmängd, ändra prioriteringsordning, variera arbetsuppgifterna, ge möjlighet till återhämtning och öka bemanning är några av de åtgärder man föreslår. Detta är ett sätt att mäta arbetsbelastning kopplat till behovet av resurser. När det gäller arbetstid ska arbetsgivaren vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna. Här radas det upp ett stort antal risker som man måste ta hänsyn till och ha i beaktande vid planeringen av arbetet såsom; skiftarbete, arbete nattetid, delade arbetspass, stor omfattning av övertidsarbete, långa arbetspass och långtgående möjligheter att utföra arbete på olika tider och platser med förväntningar på att vara ständigt nåbar. I föreskriften sägs också att arbetsgivaren särskilt bör uppmärksamma möjligheten till återhämtning. Det är viktigt att använda sig av arbetsmiljölagen och göra kartläggning av riskerna samt att skriva tillbudsanmälningar vid till exempel för låg bemanning och alltför pressade scheman. Det nya medlemsutbildningsmaterialet Nu snackar vi innehåller delar om bemanning, inflytande och arbetstid som med fördel bör användas ute på arbetsplatserna. Att som medlem och anställd själv få diskutera sitt yrke och hur man kan påverka sin arbetssituation bidrar till att få en mer positiv syn och se möjligheter i stället för hinder till utveckling. Vi har bra verktyg för att kunna driva arbetsmiljöfrågor som till exempel bemanningsproblem, stress, vårdtyngd i förhållande till resurser med mera. Till det ovan nämnda kan tilläggas ett flertal av Kommunals tidigare rapporter kring arbetstidsfrågan som till exempel Hela Tiden och Vägval Välfärd, Kommunals utbildningsmaterial Schyssta scheman, Tiden på jobbet och Arbeta rätt som ypperliga verktyg att driva frågorna kring arbetsbelastning och arbetstid lokalt hos varje arbetsgivare inom vård och omsorg. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motionerna G:12-G:13 samt att anse motion G:14 besvarad. Debatt I debatten deltog: Lena Jonsson, Kommunal Mitt Emma Ölmebäck, förbundsstyrelsens föredragande 420

Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna G:12-G:14. Yrkande av Lena Jonsson om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna G:12-G:14. Yrkande av Emma Ölmebäck om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna G:12-G:14. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna G:12-G:14. Dagordningens punkt 19:8 - Utbildning för skötare, barn- och undersköterskor Motionerna G:15-G:21 G:15 Erbjuda vidareutbildning Enskild medlem, sektion Malung Sälen, Kommunal Bergslagen När barnskötarna anställdes var kravet barnskötarutbildning. Nu är de utbildningarna inte tillräckliga, utan barnskötarna kommer att försvinna. Det hjälper inte längre att försöka lyfta barnskötarnas kunskap gällande omsorgsbiten. För att rädda dessa människors arbete så måste det aktivt drivas en vidareutbildning av dem, trots att de sedan lämnar Kommunal. Men allt för att hjälpa medlemmarna i dagens besvärliga situation. att Kommunal måste driva att de barnskötare som arbetar inom förskolan erbjuds vidareutbildning till förskollärare. Motionen avslås av avdelningen G:16 Karriär Enskild medlem, sektion Vård och Omsorg Halmstad, Kommunal Sydväst Man ska ha större möjlighet att göra karriär inom yrket undersköterska. På så sätt kan äldreomsorgen bli mer attraktiv i framtiden. När man till exempel har arbetat ett antal år, ska man få erbjudande om vidarutbildning på högskolenivå, och därmed bättre kompetensutveckling, samt få bidrag om man vill läsa vidare. Utan personlig utveckling och möjlighet att göra karriär är arbetsgivaren och arbetsplatsen oattraktiv. att bättre kompetens ska inbära bättre lön och bättre arbetsplatsmiljö. G:17 Karriär Enskild medlem, sektion Vård och Omsorg Halmstad, Kommunal Sydväst Man ska ha större möjlighet att göra karriär inom yrket undersköterska för att äldreomsorgen ska bli en attraktiv arbetsplats i framtiden. När man till exempel har arbetat ett antal år ska man bli erbjuden vidareutbildning på högskola, och därmed få bättre kompetensutveckling samt bidrag om man vill läsa vidare. 421

att bättre kompetens, bättre lön och bättre arbetsplatsmiljö innebär att arbetsgivaren blir mer attraktiv. G:18 Förkortad utbildning för barnskötare till förskollärare Sektion, sektion Barn och Ungdom Halmstad, Kommunal Sydväst Barnskötare som jobbat minst fem år och vill vidareutbilda sig till förskollärare borde få gå en förkortad utbildning. att Kommunal ska verka för en kortare utbildning och möjlighet till att validera sina kunskaper efter flera år i yrket som barnskötare. G:19 Utbilda sig till barnskötare efter 19 års ålder Enskild medlem, sektion Luleå, Kommunal Norrbotten I dag finns en utbildningsmöjlighet till barnskötare, och det är via Barn- och fritidsprogrammet som vänder sig till åldersgruppen 16 till 19 år. Behov finns att man ska kunna utbilda sig efter 19 års ålder till barnskötare. Behov av personal och vikarier är stort i hela landet samt behov att få fler män till förskolan. I dagens samhälle provar man på olika yrken och upptäcker att man vill arbeta med barn när man är "vuxen". Det finns bara lärarutbildningen och tillgå. att Kommunal är delaktig att det blir fler utbildningsmöjligheter för att bli barnskötare efter 19 års ålder och att innehållet i utbildningen håller hög kvalitet utifrån kraven som ställs på barnskötare. G:20 Yrkesutbildning inom akutsjukvården Enskild medlem, sektion SU Östra, Kommunal Väst I dag är vården så specialiserad. För att det ska finnas en framtid inom akutsjukvården för undersköterskor så behövs en specialistutbildning inom akutsjukvårdens område. Det finns i dag ett fåtal utbildningar, men söktrycket är hårt på dessa utbildningsplatser som är begränsade. att Kommunal verkar för specialistutbildningar för undersköterskor inom olika specialiteter inom akutsjukvården. 422

G:21 Verka för en skötarutbildning Enskild medlem, sektion Malmö/Region Sydväst, Kommunal Skåne I dag saknas en landsomfattande grundläggande yrkesutbildning för skötare. Varje lokal arbetsgivare ska efter vårdutbildning på gymnasiet ge den sista del som innebär att man kan få kompetens att jobba som skötare. Kvaliteten är högst skiftande. Det innebär att det inte finns någon enhetlig grund och yrkeskompetensen. Skötaryrket riskerar på sikt att försvinna. att förbundet verkar för en landsomfattande grundläggande yrkesutbildning för skötare, barnskötare och undersköterskor. Utlåtande över motionerna G:15-G:21 I motion G:15 yrkas att Kommunal måste driva att de barnskötare som arbetar inom förskolan erbjuds vidareutbildning till förskollärare. I motion G:16 yrkas att bättre kompetens ska innebära bättre lön och bättre arbetsmiljö. I motion G:17 yrkas att bättre kompetens, bättre lön och bättre arbetsmiljö innebär att arbetsgivaren blir mer attraktiv. I motion G:18 yrkas att Kommunal ska verka för en kortare utbildning och möjlighet till att validera sina kunskaper efter flera år i yrket som barnskötare. I motion G:19 yrkas att Kommunal är delaktig att blir fler utbildningsmöjligheter för att bli barnskötare efter 19 års ålder och att innehållet i utbildningen håller hög kvalitet utifrån kraven som ställs som barnskötare. I motion G:20 yrkas att Kommunal verkar för specialistutbildningar för undersköterskor inom olika specialiteter inom akutsjukvården. I motion G:21 yrkas att förbundet verkar för en landsomfattande grundläggande yrkesutbildning för skötare, barnskötare och undersköterskor. Motionärerna lyfter vikten av utbildning och vidareutbildning. Kommunal arbetar målinriktat med att skapa karriärvägar som bidrar till yrkesutveckling, bättre arbetsvillkor, bättre arbetsmiljö och högre lön. Detta är nödvändigt för medlemmarna, kvaliteteten och inte minst attraktionskraften till branschen. I motion G:15 yrkar motionären att Kommunal måste driva att de barnskötare som arbetar inom förskolan erbjuds vidareutbildning till förskollärare. Yrkesgruppen barnskötare har sedan början på 2000-talet ökat från 50 000 till i dag över 80 000. Trots detta är det en sanning att barnskötarna på arbetsplatser över landet upplever sig som utrotningshotade. Till stor del är orsaken till upplevelsen att över 40 procent av de anställda inom yrkesgruppen har visstidsanställning och saknar yrkesutbildning. Dessutom saknar en stor del av tillsvidareanställda yrkesutbildning. Politiska beslut och ständiga konverteringar till förskollärartjänster gör att yrkesgruppen barnskötare är hotade. Arbetsgivarens motiv till behandlingen av barnskötare kan bara förklaras med att de vill hålla tillbaka och försämra yrkesgruppens möjligheter till inflytande och schyssta villkor. Förbundsstyrelsen anser att i nuvarande situation kan kravet inte vara att barnskötare ska erbjudas förskollärarutbildning, utan krav ska i stället ställas på att de anställda barnskötarna erbjuds barnskötarutbildning. I motion G:16 yrkar motionären att bättre kompetens ska innebära bättre lön och arbetsmiljö. När det gäller arbetsmiljön så är detta en fråga som berör alla på arbetsplatsen och förbundsstyrelsens uppfattning är att en bra arbetsmiljö är något som samtliga medlemmar ska ha rätt till. En bra arbetsmiljö bidrar sannolikt till att öka attraktionskraften till ett yrke och det är nödvändigt att göra omfattande förbättringar inom vård och omsorg på detta område. I motion G:17 lyfter motionären vikten av möjligheten till karriärvägar inom yrket undersköterska för att skapa attraktiva arbetsplatser, att arbetsgivaren ska erbjuda vidareutbildning efter ett antal år i yrket och att man ska få bidrag till detta. 423

Förbundstyrelsen delar motionärernas uppfattningar och har på olika sätt de senaste åren arbetat med att synliggöra yrket undersköterska. Det är en tydligt värdediskriminerad yrkesgrupp. Trots lika lång utbildning har en verkstadsarbetare betydligt högre lön än en undersköterska. I årets avtalsrörelse görs en specifik satsning på yrket undersköterska. Undersköterskebristen är ett akut problem. Det kommer att saknas 160 000 undersköterskor år 2035 om inte något görs nu. De flesta vill att det ska finnas bra och professionell omsorg när vi själva och våra anhöriga behöver det. En förutsättning är att arbetsvillkoren blir bättre så att fler väljer yrket undersköterska. Därför måste vi satsa extra på just denna grupp. Under de senaste åren har det tagits fram rapporter både inom äldreomsorg och inom hälsosjukvård, Plats för proffsen (2015) och Sjukvården kräver patientnära proffs (2013). Dessa rapporter syftar bland annat till att synliggöra det en undersköterska är proffs på omvårdnaden och att hur den utförs är kvalitet för patienten/vård- och omsorgstagaren. Både yrkesutveckling- och utbildningsfrågor behöver kontinuerligt diskuteras i programråden nationellt/lokalt, i föreningen Vård- och omsorgscollege centralt samt i lokala och regionala vård- och omsorgscollege. För att höja attraktionskraften till gymnasiala Vård- och omsorgsprogrammet har Kommunal tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Vårdföretagarna ett gemensamt avtal som innebär att man som parter arrangarerar Yrkes-SM i Vård och omsorg samt deltar i Yrkes-VM. För de ungdomar som besöker dessa evenemang anordnas också Prova på de får pröva olika arbetsuppgifter. Förbundsstyrelsen har också under våren 2016 beslutat att driva frågan om legitimation för undersköterskor. Detta arbete pågår och innefattar även yrkesutveckling som specialistutbildning. I motion G:18 yrkar motionären att Kommunal ska verka för en kortare utbildning och möjlighet att validera sina kunskaper efter flera år i yrket som barnskötare. Lärarutbildning till arbete inom förskolan, det så kallade Förskollärarprogrammet, ger redan i dag på flera lärosäten verksamma barnskötare möjlighet till en kortare utbilning. Detta sker genom att studentens kunskaper valideras. Utbildningen är på dessa skolor individuellt upplagd, både vad gäller innehåll och examination, baserad på den kunskap och kompetens som den enskilda studenten har med sig in i utbildningen samt som ytterligare fördjupas i såväl teoretiska som arbetsplatsförlagda studier. Studietakten avgörs av studentens validerade kunskap och kompetens. Dessutom bör tilläggas att Förskollärarprogrammet redan är en termin kortare vid heltidsstudier än för övriga lärargrupper med legitimationskrav. Förbundsstyrelsen anser inte att det skulle gagna varken yrkesgruppen barnskötare eller för den delen förskollärarna om förskollärarutbildningen skulle kortas ytterligare. Vi har ett intresse av att tydligöra de allt större skillnaderna mellan yrkesgrupperna på förskolan. I motion G:19 yrkar motionären att Kommunal är delaktig till att det blir fler utbildningsmöjligheter för att bli barnskötare efter 19 års ålder samt att innehållet i utbildningen håller hög kvalitet utifrån kraven som ställs på barnskötare. Precis som motionären beskriver råder det en stor brist i hela landet på yrkesutbildade barnskötare. Dock styrs utbudet av utbildning av arbetsgivarnas efterfrågan. Fakta är att det de kommande åren kommer att behöva utbildas cirka 35 000 barnskötare och då är det inte inräknat alla de som redan är anställda. När utbildning dock anordnas så finns det krav på samma ämnesplaner och kunskapskrav inom den kommunala vuxenutbildningen som på gymnasial nivå inom gymnasieskolan. Varje kommun ska enligt skollagen erbjuda utbildning på gymnasial nivå. Kommunen ska sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan från arbetsmarknaden och behovet hos medborgarna i kommunen. Utbildningsanordnarna för yrkesutbildning har även skyldighet att samverka med arbetslivet avseende utbildningens innehåll med mera. Förbundsstyrelsen anser att det är av största vikt att organisationen på lokal och regional nivå säkerställer att krav ställs på arbetsgivare och utbildningsanordnare att behovet av barnskötarutbildning tillgodosetts och att utbildningen håller hög kvalitet. 424

I motion G:20 yrkar motionären att Kommunal ska verka för specialistutbildningar för undersköterskor inom olika specialiteter inom akutsjukvården för att säkra undersköterskornas attraktivitet i en allt mer specialiserad hälso- och sjukvård. Inom ramen för yrkeshögskolan bedrivs i dag några utbildningar som är anpassade för Kommunals medlemmar inom hälso- och sjukvård och vård och omsorg, som exempelvis demens, aktiverings- och stödpedagog, barnspecialistundersköterska, specialistundersköterska anestesi/operation och ambulanssjukvårdare. I dag har yrkeshögskoleutbildningarna varierande innehåll då de är anpassade efter regionala behov, däremot tar lärosätena emot sökande från hela landet. Förbundsstyrelsen anser att det behöver utvecklas nationella vidareutbildningsmöjligheter för många av förbundets medlemmar. Inom ramen för arbetet med legitimation för undersköterskor ligger även ett uppdrag till förbundet att se över frågan om yrkesutvecklingoch vidareutbildning. I motion G:21 yrkar motionären att Kommunal verkar för en landsomfattande grundläggande yrkesutbildning för skötare, barnskötare och undersköterskor. I Vård- och omsorgsprogrammet ges inte möjligheten till speciell yrkesutgång, däremot har utbildningen högre andel programgemensamma kurser. Vilka kurser som ska erbjudas inom ramen för programfördjupningen bestäms av utbildningsanordnaren i samråd med de lokala programråden. Genom att Kommunal är aktiva i lokala programråden finns möjlighet att påverka innehållet i programfördjupningarna på Vård- och omsorgsprogrammet. Hos många utbildningsanordnare saknas möjlighet till programfördjupning som riktar sig mot skötare, barnsköterska och vårdare med flera, vilket kan bero på att parterna inte varit tydliga om behovet av dessa yrkesgrupper i de lokala programråden. Det finns anledning att överväga om Kommunal ska göra ett vägval där gymnasieprogrammet är grundutbildning för att arbeta som exempelvis undersköterska inom regioners-, landstings- och kommunala verksamheter, och att ovan nämnda yrkesgrupper med flera utbildas inom ramen för yrkeshögskolan som specialisering inom olika områden. Förbundsstyrelsen anser att Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet ska utgöra den grundläggande yrkesutbildningen för vård- och omsorgsyrken. Det är också mot det kunskapsinnehållet och den yrkesexamen som den gymnasiala vuxenutbildningen ska svara emot. Efter yrkesexamen bör det finnas möjlighet att vidareutbilda sig mot aktuellt verksamhetsområde genom specialisering på yrkeshögskolenivå. Förbundsstyrelsens uppfattning är att det även behöver utvecklas nationella vidareutbildningsmöjligheter inom ett flertal branscher. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta att bifalla motionerna G:17 och G:19-G:21, att anse motionerna G:16 och G:18 besvarade samt att avslå motion G:15. Debatt I debatten deltog: Anneli Palmklint, Kommunal Norrbotten Agneta Persson, Kommunal Skåne Lena Jonsson, Kommunal Mitt André Schwenk, Kommunal Västra Svealand Matilda Olofsson, Kommunal Västerbotten Lena Vikberg, Kommunal Norrbotten Olga Krivtsova, Kommunal Skåne Susann Lindhe, Kommunal Skåne Arnstein Mogstad, Kommunal Stockholms län Emma Ölmebäck, förbundsstyrelsens föredragande 425

Beslut Följande förslag förelåg: Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna G:15-G:21. Tilläggsyrkande av Anneli Palmklint till motion G:19 om att Kommunal centralt driver frågan om att utbilda till barnskötare efter 19 års ålder. Tilläggsyrkande av Agneta Persson till motion G:21 om att förbundet verkar för en nationell grundläggande yrkesutbildning för alla vårdyrken inom vårt avtalsområde med kompletterande YH-utbildningar för specialistkompetens inom vården. Yrkande av Lena Jonsson om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna G:15-G:21. Yrkande av André Schwenk och Matilda Olofsson om bifall till motion G:21. Tilläggsyrkande av Matilda Olofsson om att förbundet verkar för en landsomfattande yrkesutbildning för barnsköterska och ambulanssjukvårdare. Yrkande av Lena Vikberg om bifall till motionerna G:20 och G:21. Yrkande av Lena Vikberg om bifall till Matilda Olofssons tilläggsyrkande. Yrkande av Olga Krivtsova och Susann Lindhe om bifall till Agneta Perssons tilläggsyrkande till motion G:21. Tilläggsyrkande av Susann Lindhe om att Kommunal verkar för att få till YH-utbildningar i hela landet. Yrkande av Emma Ölmebäck om bifall till Anneli Palmklints tilläggsyrkande. Yrkande av Emma Ölmebäck om avslag på Agneta Perssons tilläggsyrkande. Yrkande av Emma Ölmebäck om bifall till Matilda Olofssons tilläggsyrkande. Yrkande av Emma Ölmebäck om bifall till Susann Lindhes tilläggsyrkande. Yrkande av Emma Ölmebäck om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna G:15-G:21. att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna G:15-G:21. att bifalla Anneli Palmklints tilläggsyrkande. att bifalla förbundsstyrelsens avslagsyrkande när det gäller Agneta Perssons tilläggsyrkande. att bifalla Matilda Olofssons tilläggsyrkande. att bifalla Susann Lindhes tilläggsyrkande. Uttalande Ewa Wetterström, beredningsutskottets sammankallande, läste upp förslag till uttalande. Uttalande från Kommunals kongress 2016 Karensdag och otillräcklig bemanning är två faktorer som tvingar välfärdsarbetare att gå till jobbet trots att de är sjuka. Det handlar om allt ifrån feber, influensa, lunginflammation till huvudvärk, ryggbesvär, trötthet, nackbesvär och ångest. Närvaro på jobbet trots smittsamma virusinfektioner innebär i vården och omsorgen där den fysiska närheten mellan anställda och vård- och omsorgstagare är mycket tajt en hög risk för smittspridning. Möjlighet att vara hemma från jobbet vid smitta skulle begränsa smittspridningen såväl mellan personal som mellan personal och vård- och omsorgstagare. Både vid beslut om sjukfrånvaro och vid beslut om sjuknärvaro tvingas välfärdsarbetaret att väga in karensdagens konsekvenser för plånboken. Karensdagen avskräcker många från att sjukanmäla sig och den upplevs orättvis. Dessutom bidrar karensdagen till ökade kostnader för hälso- och sjukvården och för socialförsäkringen till följd av ökade risker för smittspridning, ökad ohälsa och mänskligt lidande samt på sikt längre sjukfrånvaro. Den bidrar också till kostnader i form av försämrat arbetsutförande och sämre kvalitet i tjänsteutbudet. 426

Kommunals kongress 2016 anser att det är orimligt att medlemmar i vars arbete det finns en inbyggd risk för smitta betalar självrisk när de drabbas av smittsamma sjukdomar. Kongressen anser också att karensdagen i sin helhet är orättvist utformad och slår hårt mot medlemmarnas ekonomi. Kongressen kräver att riksdag och regering gör en översyn av karensdagens konsekvenser samt prioriterar det förslag om karensavdrag som Kommunal lagt fram och som socialförsäkringsutredningen utrett. att anta uttalandet om karensdagens konsekvenser. DAGORDNINGENS PUNKT 35 Beslut om arvoden Dagordningens punkt 35:1 - Förbundsstyrelsen Valberedningens sammankallande Lena Byström: Arvodet som ska fastställas i dag är till förbundsstyrelsen som i dag har ett årsarvode med 70 procent av inkomstbasbeloppet. Den tjänstgörande suppleanten har fått ett inläsningsarvode med 1,5 procent av inkomstbasbeloppet per sammanträde samt ett sammanträdesarvode med 1,5 procent av inkomstbasbeloppet per dag. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att årsarvodet till förbundsstyrelsen ska vara oförändrat, det vill säga 70 procent av inkomstbasbeloppet, att arvodet till tjänstgörande suppleant för förbundsstyrelseledamot ska vara oförändrat, det vill säga ett inläsningsarvode med 1,5 procent av inkomstbasbeloppet per sammanträde samt ett sammanträdesarvode med 1,5 procent av inkomstbasbeloppet per dag. Jag yrkar bifall till valberedningens förslag. Beslut att bifalla valberedningens förslag till arvoden för förbundsstyrelsen. Dagordningens punkt 35:2 Förbundets revisorer Valberedningens sammankallande Lena Byström: Revisorerna har haft ett årsarvode med 60 procent av inkomstbasbeloppet, och med revisorerna i det här fallet avser vi de förtroendevalda revisorerna. De auktoriserade revisorerna har betalt per räkning. Valberedningen föreslår kongressen besluta att årsarvodet till de förtroendevalda revisorerna ska vara oförändrat, det vill säga 60 procent av inkomstbasbeloppet. Jag yrkar bifall till valberedningens förslag. Beslut att bifalla valberedningens förslag till arvoden för förbundets revisorer. 427

DAGORDNINGENS PUNKT 12 Fortsatt behandling. Budgetprognos för åren 2017 2019 med förbundsstyrelsens förslag till verksamhetsinriktning och beslut om avgifter från och med den 1 januari 2017 Debatt I debatten deltog: Lowisa Anderzon, Kommunal Stockholms län Christine Marttila, Kommunal Väst Malin Ragnegård, Kommunal Bergslagen Lena Jonsson, Kommunal Mitt Niklas Rengen, förbundsstyrelsens föredragande Ordningsfråga Matilda Olofsson, Kommunal Västerbotten, vädjade vänligen men bestämt från medlemmarnas sida att inte höja medlemsavgiften till den nya förbundsstyrelsen. Jag vill också att medlemmarna ska veta det. Beslut Förbundsstyrelsens förslag till budgetprognos 2017-2019. Yrkande av Christine Marttila om avslag på budgetprognosen 2017-2019. att bifalla förbundsstyrelsens förslag till budgetprognos 2017-2019. DAGORDNINGENS PUNKT 36 Kongressens avslutning Kommunals 29:e ordinarie kongress avslutades med ett tal av den nyvalda förbundsordförande Tobias Baudin. Internationalen sjöngs unisont. Kongressen avslutades klockan 16:10. Beviljade permissioner Ulf Ekholm, Kommunal Västra Svealand, beviljades permission från och med klockan 23:14 den 1 juni 2016 på grund av sjukdom. Ombudsman Anita Lundberg, förbundskontoret, beviljades permission klockan 14:30-17:30 den 1 juni 2016 Per-Albin Halldin, Kommunal Väst, beviljades permission från och med klockan 16:00 den 2 juni till och med till klockan 16:00 den 3 juni 2016. 428

Art Nr 978 91 7479 550 9 Protokoll, Kommunals kongress 2016