Kallelse Sammanträdesdatum

Kallelse Sammanträdesdatum 2015-03-12 Plats Kvarnkullen Tid Torsdagen den 12 mars kl. 17:00-22:00 Elisabeth Mattsson (FP) Ordförande Fredrik Skreberg Sekreterare KOMMUNFULLMÄKTIGE ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-132 17 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

Kallelse Sammanträdesdatum 2015-03-12 Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop Formalia 2 Val av två ledamöter att justera sammanträdets protokoll Utses 3 Tillkommande och utgående ärenden Fastställs Information 4 Kommunalrådets rapport till kommunfullmäktige Antecknas Inkomna interpellationer och frågor 5 KS2015/374-1 Interpellation om datorer till förtroendevalda Bilaga 6 KS2015/373-1 Interpellation om Kungälvsbryggan Bilaga Besvaras Besvaras Ärenden från kommunstyrelsen 7 KS2011/54-20 E-petitioner lagstiftning - samt ramverk och införande Bilaga 8 KS2014/1595 Svar på frågor angående årsplan 2015 Bilaga 9 KS2015/233-1 Policy för Kungälvs kommuns författningssamling Bilaga 10 KS2015/185-1 Ändring av säte för Förbo AB Bilaga Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen KOMMUNFULLMÄKTIGE

Kallelse Sammanträdesdatum 2015-03-12 11 KS2013/196-2 Ansvarsfrihet för Samordningsförbundet, Ale, Kungälv, Stenungssund och Tjörn avseende verksamhetsåret 2012 Bilaga 12 KS2014/678-1 Ansvarsfrihet för Samordningsförbundet, Ale, Kungälv, Stenungssund och Tjörn avseende verksamhetsåret 2013 Bilaga 13 KS2010/1069-21 Slutrapport - projekt Ökat valdeltagande Bilaga 14 KS2012/980-2 Rivning av hus på fastigheten Stan 1:5 Bilaga 15 KS2015/61-1 Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Bilaga 16 KS2014/1689-8 Handlingsplan mot kränkande särbehandling Bilaga Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Svar på motioner 17 KS2011/294-3 Svar på motion fler bostäder på Marstrand Bilaga 18 KS2012/753-11 Svar på motion om att erbjuda tomträtter till allmännyttan Bilaga 19 KS2011/452-3 Svar på motion om bidrag till enskilda vägar Bilaga 20 KS2011/1573-6 Svar på motion om logo-/ profilbyte till Kungälv-Marstrands kommun Bilaga Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen KOMMUNFULLMÄKTIGE

Kallelse Sammanträdesdatum 2015-03-12 21 KS2011/84-4 Svar på motion om kolonistugor på Marstrand Bilaga 22 KS2012/1169-11 Svar på motion om att ersätta fällda träd i kommunens parker och bostadsområden Bilaga 23 KS2013/441-4 Svar på motion om att norra Rödbo och södra Älvstranden skall inbegripas i planeringen av centrala kungälv Bilaga 24 KS2014/1498-4 Svar på motion om upprättande av begravningsplats för avlidna med muslimsk trosinriktning Bilaga 25 KS2014/1629-5 Svar på motion om Simbadet Oasen Bilaga 26 KS2014/1675-4 Svar på motion om utökad cykelbana Kärna - Kovikshamn/ Tjuvkil Bilaga 27 KS2014/1676-4 Svar på motion om utredning kring motorgård i Kärna Bilaga 28 KS2014/1690-4 Svar på motion om strömkraft Bilaga 29 KS2014/1707-4 Svar på Motion om utomhusbad i centrala Kungälv sommartid Bilaga 30 KS2014/1720-4 Svar på Motion om ökad tillgänglighet i Fontin under vinterhalvåret Bilaga Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen KOMMUNFULLMÄKTIGE

Kallelse Sammanträdesdatum 2015-03-12 31 KS2014/579-4 Svar på motion om Housing first (Boende för missbrukare) Bilaga 32 KS2014/846-3 Svar på motion om solfångare Bilaga Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Inkomna motioner 33 KS2015/367-1 Motion om tidsredovisning Bilaga Remitteras Val, avsägelser och fyllnadsval 34 KS2015/401-1 Avsägelse från uppdrag som ersättare i kommunfullmäktige och ledamot i Framtid och utvecklingsberedningen - Maria Emanuelsson (S) Bilaga 35 KS2015/247 Fyllnadsval av ledamot i arvodesnämnden efter vakant plats - (S) 36 KS2015/247 Fyllnadsval av representant till nationaldagskommittén efter vakant plats - (S) 37 KS2015/101 Fyllnadsval till uppdrag som nämndeman efter vakant plats (S) 38 KS2015/68 Val av en representant till Sveriges Ekokommuner Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut KOMMUNFULLMÄKTIGE

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-02-18 Sida 20 (57) 40/2015 E-petitioner - lagstiftning (Dnr KS2011/54) Kommunfullmäktige har i beslut den 4 september 2014 195 behandlat ärende om eventuellt ramverk och införande av e-petitioner. Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet att återremittera ärendet med uppdrag att utreda och förtydliga lagstiftningen kring förslaget att införa e-petitioner i Kungälvs kommun. Beslutsunderlag Beredningsskrivelse E-petitioner - lagstiftning 2015-01-26 Bilaga Bilagor - tidigare beslut, förslag och beredningsskrivelse 2015-01-26 Yrkande Miguel Odhner (S): Förvaltningens tjänsteutlåtande antecknas till protokollet. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta enligt demokratiberedningens förslag: Kommunstyrelsen får i uppdrag att införa E-petitioner 2. Ramverk för e-petitioner antas. 3. En styrgrupp, bestående av två ledamöter från demokratiberedningen och tre ledamöter från kommunstyrelsen, bildas för införandeprojektet. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta yrkandet. Omröstning begärs inte. Förslag till kommunfullmäktige 1. Förvaltningens tjänsteutlåtande antecknas till protokollet. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att införa E-petitioner 3. Ramverk för e-petitioner antas. 4. En styrgrupp, bestående av två ledamöter från demokratiberedningen och tre ledamöter från kommunstyrelsen, bildas för införandeprojektet Anteckning till protokollet lämnas av samtliga närvarande ledamöter av Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna Se bilaga - Ej inkommen KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

Tjänsteutlåtande 1(2) Handläggarens namn Martin Rahl 2015-01-29 E-petitioner - lagstiftning (Dnr KS2011/54-20) Sammanfattning Kommunfullmäktige har i beslut den 4 september 2014 195 behandlat ärende om eventuellt ramverk och införande av e-petitioner. Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet att återremittera ärendet med uppdrag att utreda och förtydliga lagstiftningen kring förslaget att införa e-petitioner i Kungälvs kommun. Bakgrund Enligt faktablad från Sveriges Kommuner och Landsting är en e-petition är en idé, önskan om åtgärd eller förslag från en medborgare till kommunen eller landstinget. Förslaget läggs ut på hemsidan och andra medborgare kan där stödja förslaget genom att signera det. Demokratiberedningen har i skrivelse föreslagit att Kungälvs kommun ska införa e-petitioner som ett verktyg för medborgardialog (beredningsskrivelser den 9 oktober 2012 och den 12 februari 2014). Förvaltningen har i skrivelse den 21 mars 2013 gjort en ekonomisk bedömning avseende administrationen av e-petitioner. Kommunstyrelsen har i beslut den 11 juni 2014 245 föreslagit kommunfullmäktige, dels att ge kommunstyrelsen i uppdrag att inför e-petitioner, dels att anta ramverk för e-petitioner, dels att bilda en styrgrupp för införande projektet bestående av ledamöter från demokratiberedningen och kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige återremitterade ärendet i beslut den 4 september 2014 195 med uppdrag att utreda och förtydliga lagstiftningen kring förslaget. Bedömning En e-petition kan alltså vara ett förslag från en medborgare, men att använda begreppet medborgarförslag vore missvisande eftersom detta begrepp avser den möjlighet som fullmäktige, med stöd av 5 kap. 25 kommunallagen, kan ge personer folkbokförda i en kommun att väcka förslag i fullmäktige (medborgarförslag). Medborgarförslag enligt kommunallagen kan enligt bestämmelsen således väckas av alla personer som är folkbokförda i kommunen. Det betyder att också barn och ungdomar omfattas och även personer med utländsk bakgrund som ännu inte fått kommunal rösträtt. Föreningar, sammanslutningar, råd eller andra organisationer kan inte väcka sådana medborgarförslag. Företeelsen e-petition omfattas dock inte av det kommunalrättsliga begreppet medborgarförslag och är inte reglerad vare sig i kommunallagen eller i annan lagstiftning. Däremot är tryckfrihetsordningen (TF) tillämplig på inkomna e-petitioner, dvs. de anses som inkomna allmänna handlingar enligt 2 kap. TF. I detta avseende hänvisas till beredningsskrivelse daterad den 12 februari 2014. KOMMUNLEDNINGSSEKTOR ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

2(2) Vem skulle kunna få lämna e-förslag? Detta är något som kommunen kan reglera själv. I exempelvis Haparanda kommun har man t.ex. beslutat att vem som helst oavsett var man finns i världen är välkommen att lämna ett e-förslag till Haparanda kommun. En annan fråga att ta ställning till är om det skall finnas någon åldersgräns, här finns alla varianter alltifrån ingen åldersgräns alls till en nedre gräns, t.ex.16 eller 18 år (Sveriges Kommuner och Landsting : E-förslag. Projekt medborgardialog nr 11). Någon särskild reglering i lag för just e-petitioner finns således inte utan det ankommer på kommunfullmäktige att fastställa rutiner kring e-petitioners hantering om kommunfullmäktige beslutar att införa möjligheten att framställa e-petitioner. Med hänvisning till ovan och till tidigare dokumentation överlämnas ärendet för kommunfullmäktiges ställningstagande. Förslag till beslut Förvaltningens tjänsteutlåtande antecknas till protokollet. Magnus Gyllestad Kommunchef Kathrin Ahlstedt Kanslichef Expedieras till: Demokratiberedningen För kännedom till: Kommunledningssektor/Marie Flodin

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-09-04 Sida 1 (2) 195/2014 E-petitioner - ramverk och införande (Dnr KS2011/54) En e-petition är en idé och önskan om åtgärd eller förslag från en medborgare till kommunen. Förslaget läggs ut på hemsidan och andra medborgare kan där stödja förslaget genom att signera detta. Det övergripande syftet är att öka det demokratiska inflytandet genom att låta medborgarna vara delaktiga och bidra med sina kunskaper. Kommunen beslutar själv om hur verktyget ska användas och vilka som får lämna förslag, till exempel medborgare, näringsidkare, besökare, ungdomar. Verktyget ersätter inte det fysiska/traditionella sättet att möta/föra dialog med medborgare, utan öppnar en möjlighet för grupper som idag inte kontaktar politiker. E-petitioner kan ses som en modernisering av kontaktytorna mellan de förtroendevalda och medborgarna. Tillgängligheten ökar också då verktyget kan användas oavsett begräsning i tid och rum. Demokratiberedningen har tagit fram ett förslag till ramverk för e-petitioner/e-förslag i enlighet med återremissen från kommunstyrelsen den 10 april 2013. Beslutsunderlag Beredningsskrivelse E-petitioner - ramverk och införande 2014-02-12 Bilaga Ramverk för epeitioner.docx 2014-02-12 Protokollsutdrag - E-petitioner - Kommunstyrelsen 2014-06-12 Yrkande Anders Holmensköld (M): Avslag på demokratiberedningens förslag. Björn Saletti (V): Ärendet återremitteras med uppdraget att utreda och förtydliga lagstiftningen kring förslaget. Elisabeth Mattson (FP): Bifall till demokratiberedningens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Björn Salettis (V) yrkande om återremiss mot att ärendet skall behandlas på dagens sammanträde och finner att kommunfullmäktige beslutar att behandla ärendet på dagens sammanträde. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för bifall till att ärendet skall behandlas på dagens sammanträde och Nej-röst för bifall till Björn Salettis (V) yrkande om återremiss. Omröstningsresultat Med 33 ja-röster för ärendet skall behandlas på dagens sammanträde och 26 nej-röster för Björn Salettis (V) yrkande återemitteras ärendet. KOMMUNFULLMÄKTIGE Justeras sign

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-09-04 Sida 2 (2) Beslut Ärendet återremitteras med uppdraget att utreda och förtydliga lagstiftningen kring förslaget. I ärendet yttrar sig: Anders Holmensköld (M), Miguel Odhner (S), Kenneth Gustafsson (V), Kent Aulin (MP), Björn Saletti (V), Morgan Persson (UP), Gun-Marie Daun (KD), Glenn Ljunggren (S), Elisabeth Mattson (FP), Maria Pehrsson (M) KOMMUNFULLMÄKTIGE Justeras sign

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-06-11 Sida 1 (1) 245/2014 E-petitioner - ramverk och införande (Dnr KS2011/54) En e-petition är en idé och önskan om åtgärd eller förslag från en medborgare till kommunen. Förslaget läggs ut på hemsidan och andra medborgare kan där stödja förslaget genom att signera detta. Det övergripande syftet är att öka det demokratiska inflytandet genom att låta medborgarna vara delaktiga och bidra med sina kunskaper. Kommunen beslutar själv om hur verktyget ska användas och vilka som får lämna förslag, till exempel medborgare, näringsidkare, besökare, ungdomar. Verktyget ersätter inte det fysiska/traditionella sättet att möta/föra dialog med medborgare, utan öppnar en möjlighet för grupper som idag inte kontaktar politiker. E-petitioner kan ses som en modernisering av kontaktytorna mellan de förtroendevalda och medborgarna. Tillgängligheten ökar också då verktyget kan användas oavsett begräsning i tid och rum. Demokratiberedningen har tagit fram ett förslag till ramverk för e-petitioner/e-förslag i enlighet med återremissen från kommunstyrelsen den 10 april 2013. Beslutsunderlag Beredningsskrivelse E-petitioner - ramverk och införande 2014-02-12 Bilaga Ramverk för epeitioner.docx 2014-02-12 Förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att införa E-petitioner (medborgarförslag). 2. Ramverk för e-petitioner antas. 3. En styrgrupp, bestående av två ledamöter från demokratiberedningen och tre ledamöter från kommunstyrelsen, bildas för införandeprojektet. Anteckning till protokollet lämnas av Anders Holmensköld (M): Är detta förslaget förenligt med 5 kap. 23p. 5 i kommunallagen? KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

Beredningsskrivelse 1(3) Handläggarens namn Marie Flodin 2014-02-12 E-petitioner - ramverk och införande (Dnr KS2011/54-15) Sammanfattning En e-petition är en idé och önskan om åtgärd eller förslag från en medborgare till kommunen. Förslaget läggs ut på hemsidan och andra medborgare kan där stödja förslaget genom att signera detta. Det övergripande syftet är att öka det demokratiska inflytandet genom att låta medborgarna vara delaktiga och bidra med sina kunskaper. Kommunen beslutar själv om hur verktyget ska användas och vilka som får lämna förslag, till exempel medborgare, näringsidkare, besökare, ungdomar. Verktyget ersätter inte det fysiska/traditionella sättet att möta/föra dialog med medborgare, utan öppnar en möjlighet för grupper som idag inte kontaktar politiker. E-petitioner kan ses som en modernisering av kontaktytorna mellan de förtroendevalda och medborgarna. Tillgängligheten ökar också då verktyget kan användas oavsett begräsning i tid och rum. Demokratiberedningen har tagit fram ett förslag till ramverk för e-petitioner/e-förslag i enlighet med återremissen från kommunstyrelsen den 10 april 2013. Bakgrund Ärendet om införande av e-petitioner behandlades på kommunstyrelsens sammanträde den 10 april 2013. Ärendet återremitterades då tillbaka till demokratiberedningen med uppdrag att återkomma med ett klarläggande avseende beredningens syn på bland annat minderårigas rätt att nominera frågor och omröstningar på nätet för viktning av frågans angelägenhet. Bedömning Man bör se satsningen på flera års sikt och tjänsten kommer förhoppningsvis att upplevas av medborgarna som en möjlighet att kunna påverka Kungälv kommuns utveckling. Det är viktigt att arbetet sker förvaltningsövergripande och att arbetet integreras i kommunens verksamheter. De fördelar som framhävs med E-petitioner är att verktyget - är enkelt och kostnadseffektivt - når nya grupper av medborgare - möjliggör öppenhet och transparens; förslag och diskussioner kan följas på webben - lätt anpassas efter kommunstorlek och därför kan användas av många Förslag till ramverk är framtaget efter en omvärldsorientering bland fem av de svenska kommuner som infört e-petitioner men också en engelsk kommun. Ramverken i de olika ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

2(3) kommunerna är väldigt enhetliga. På några punkter i bilagan finns två alternativ, där de kommuner som har ingått i omvärldsorienteringen skiljer sig åt. På dessa punkter lämnas två alternativ för kommunstyrelsen att ta ställning till. Juridisk bedömning Alla inkomna förslag och dylikt är att anse som inkomna och därmed allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen (TF). Om denna tjänst är sådan att alla användare inte bara kan skicka in meddelanden utan även skall kunna läsa eller annars få del av andras meddelanden så är lagen (1998:112) om elektroniska anslagstavlor (den s.k. BBS-lagen) tillämplig. Detta innebär att kommunen har en skyldighet att ta bort meddelanden från tjänsten eller på annat sätt förhindra dess spridning om det är uppenbart att meddelandets innehåll kan uppfattas som 1)hets mot folkgrupp 2) barnpornografi 3) uppvigling 4) olaga våldsskildring 5)upphovsrättsintrång. Det föreligger med andra ord en skyldighet att hålla uppsikt över insända meddelanden. Ekonomisk bedömning Kostnaden för projektet bedöms till 80 000 kronor för nätverksträffar/omvärldsbevakning, system och marknadsföring. Till detta kommer kostnad för projektledare, uppskattningsvis motsvarande 50 % av en heltidstjänst under ett år och övriga projektdeltagare, uppskattningsvis 5 personer, motsvarande 5 % per person. Personalkostnaden under projekttiden beräknas då bli 446 621 kronor inkl semesterersättning och PO-påslag. Kostnad för investering: Investeringsutgift 80 000 kronor Avskrivningstid 5 år 16 000 kronor per år Personalkostnad 446 621 kronor projektledare och -deltagare Kontakt med kommuner som har inför e-petitioner visar på en snittkostnad i årlig drift enligt nedan: Handläggning 5 % årsarbetare 20 000 kronor inom befintlig ram Drift av verksamhetssystem 12 000 kronor Driftkostnad pga investering 18 400 kronor Intern ränta 3 % 2 400 kronor per år, år 1 Totalt driftkostnad: 52 800 kronor Projektledning, inköp av system, konsulttid och marknadsföring ingår. Teknisk bedömning Eftersom e-petitioner, om det införs, ska publiceras på kommunens hemsida är det viktigt att kravet på lösningen kan integreras i plattformen för den externa webben. Kommunens tekniska miljö baserar sig på teknologier från Microsoft och/eller lösningar som bygger på dessa teknologier.

3(3) Mer detaljerade tekniska krav måste IT-enheten titta på när det är dags att jämföra olika system med varandra. Tekniska krav skall dock inte hindra ett eventuellt införande av e-petitioner, det är snarare enskilda leverantörers lösning för e-petitioner som kan passa in eller inte passa in i vår miljö. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att införa E-petitioner (medborgarförslag). 2. Ramverk för e-petitioner antas. 3. En styrgrupp, bestående av två ledamöter från demokratiberedningen och tre ledamöter från kommunstyrelsen, bildas för införandeprojektet. Elisabeth Mattsson (FP) Beredningsledare Ingela Rossi (S) vice beredningsledare Thomas Alpner (M) Shaniaz Hama Ali (S) Michael Hennler (M) Morgan Hedman (S) Anne-Christin Engwall (KD) Carl Adiels (MP) Rose-Marie Stenman (C) Kenneth Gustafsson (V) Ancy Wahlgren (UP) Sven Niklasson (SD) Expedieras till: kommunchefen För kännedom till: Kommunledningssektorn/Marie Flodin

Marie Flodin 2014-02-12 Ramverk för e-petition/e-förslag Förslag till ramverk har tagits fram efter en omvärldsorientering i fem svenska kommuner 1 och en engelsk kommun 2 som använder e-petition/e-förslag. Anledningen till att jämförelsen med en engelsk kommun är att England haft e-petitioner/e-förslag under många år. I Sverige är Malmö den kommun som haft tjänsten längst. Texten under respektive rubriker är förslag på ramverk och är inspirerat från de undersökta kommunerna. Text med kursiv stil är kommentarer utifrån omvärldsorienteringen. 1. Vem kan skapa och skriva under en e-petition/e-förslag? Alla som bor, arbetar eller studerar i Kungälv eller på annat sätt är engagerad i stadens frågor kan lämna förslag. Det finns inga åldersbegränsningar vilket betyder att barn och ungdomar också kan skicka in och skriva på förslag. I fyra av de fem svenska kommunerna och den engelska kommunen kan vem som helst oavsett ålder lämna förslag. I dessa kommuner finns heller inget krav på att man måste vara bosatt i kommunen. 2. Hur skapas en e-petition/e-förslag på hemsidan? För att skapa en ny e-petition/e-förslag måste man vara en registrerad användare på webbplatsen. Syfte med registreringen är att använda uppgifterna för att kunna kontakta förslagsställaren om e-petition/e- Förslagen. Personen som skapar en e-petition/e-förslag kallas för Initiativtagare. Endast fyra av kommunerna hade information om hur man skapar en e-petition/e-förslag på sin hemsida. Av dessa fyra kommuner hade alla information enligt ovanstående. 3. Vad måste en e-petition/e-förslag innehålla? Ett förslag behöver ha en titel och en kortfattad beskrivning om idén bakom förslaget. Beskrivningen ska ge tydlig information om vad initiativtagaren vill ska hända.. e-petitionen/e-förslaget ska inte vara en synpunkt eller ett klagomål. Dessa kan man lämna via synpunktshanteringen på hemsidan. Om det inte framgår tydligt vilken åtgärd som önskas, behöver kommunen kontakta förslagsställaren innan e-petition/e-förslaget kommer att visas publikt. Alla e-petitioner/e-förslag måste innehålla: Namnet och kontaktadressen till förslagsställaren (informationen används för att kontakta förslagsställaren om e-petitionen/e-förslaget) All information som är relevant för e-petitionen/e-förslaget och en beskrivning av skälen till förslaget. Man bör kunna lägga till information som externa dokument, fotografier och länkar till andra webbsidor för att hjälpa till att skapa förståelse för förslaget. 1 Borås, Haparanda, Kinda, Uddevalla och Malmö 2 Lambeth UTVECKLING, PLANERING OCH UPPFÖLJNING KOMMUNLEDNINGSSEKTOR ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

Ett datum för hur länge e-petitionen/e-förslaget ska vara tillgängligt för underskrifter. Maxtiden är 6 månader från det att e-petitionen/e-förslaget har publicerats. De flesta kommuner har liknande formuleringar. En kommun har inte preciserat vad förslaget ska innehålla. 2(4) 4. Vad kan e-petitionen/e-förslagen handla om? Förslaget ska handla om kommunens verksamhet, alltså det som kommunen har möjlighet att besluta om. Kommunerna ansvarar för merparten av den samhällsservice som finns där vi bor. Detta innebär att kommunen bl.a. ansvarar för stadsplanering, miljöarbete, turism och näringsliv, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg och skola samt kultur- och fritidsverksamhet. Det kan hända att e-petitionen/e-förslaget inte kan behandlas överhuvudtaget. Det kan till exempel handla om: det finns formella skäl till att inte behandla e-petitionen/e-förslaget, som t ex en pågående parallell process, eller rättsprocess. e-petitionen/e-förslaget bryter mot svensk lag, är diskriminerande eller på andra sätt olämplig. en annan person har skickat ett snarlikt förslag till kommunen under de senaste 12 månaderna. All information i ett förslag ska skickas med goda avsikter, vara ärlig, anständigt och respektfullt. Om kommunen beslutar att ett e-petitionen/e-förslaget inte kan publiceras måste förslagsställaren kontaktas för att diskutera skälen. Denne får då också en möjlighet att skriva om sitt e-petition/e-förslag, om denne så önskar. Samtliga kommuner i omvärldsorienteringen beskriver att förslaget endast kan handla om kommunens verksamhet. Ett par kommuner har dessutom lagt till text om att det kan finnas skäl för att ett e-förslag inte publiceras överhuvudtaget. 5. Hur lång tid tar det innan e-petition/e-förslagen är tillgänglig publikt? När ett förslag kommit in måste kommunen godkänna det innan publicering för att se att det följer användarvillkoren. Eventuella nya förslag publiceras en viss veckodag om förslaget lämnats in senast två dagar tidigare. Om något i förslaget är otydligt eller förslaget inte kommer att publiceras måste kommunen kontakta förslagsställaren med en förklaring via e-post. Tre kommuner beskriver på sin hemsida hur lång tid det tar innan e-petition/e-förslagen blir tillgänglig publikt. Två av kommunerna anger att det kan ta upp till 14 dagar innan förslaget blir publikt. En kommun publicerar på torsdagar om förslaget lämnats in senast tisdag kväll. 6. Marknadsföring Det kan vara en bra idé för förslagsställaren att göra reklam för sitt förslag för att få fler namnunderskrifter. Om många står bakom förslaget har det en större chans att bli uppmärksammat av politikerna. Förslagsställaren kan välja att marknadsföra sitt förslag med hjälp av e-post, nyhetsforum eller sociala nätverk. Fyra kommuner har med text om marknadsföring. Två av kommunerna informerar också om möjligheten med att marknadsföra förslaget på olika sätt, t ex via sociala medier. Ska de förtroendevalda fånga upp förslagen eller ska förvaltningen välja ut vilka förvaltningen vill svara på?

7. Underskrifter Alt 1 Det behöver inte finnas någon begränsning i antalet underskrifter för en enskild e-petition/e-förslag. Men ett förslag som har många signaturer har en större chans att bli uppmärksammat, båda av andra medborgare och av kommunens politiker. Alt 2 Om ett förslag får fler än 400 underskrifter kommer ansvarig nämnd att behandla och besluta om förslaget. Den som skriver under ett e-petition/e-förslag måste inte vara registrerad användare, men kan uppmanas att uppge namn, postnummer och en giltig e-postadress. Därefter skickas ett e-postmeddelande med en länk man måste klicka på, för att bekräfta e-postadressen. När e-postadressen bekräftats läggs underskriften till e- Petitionen/e-Förslaget. Personer som besöker e-petition/e-förslagsidan kan enbart se namnet i listan över underskrifter. Man kan bara skriva under ett specifikt e-petition/e-förslag en gång. När det gäller underskrifter har kommunerna valt olika lösningar men ingen av kommunerna har någon gräns för hur många underskrifter som krävs för en e-petition/e-förslag. Däremot har en kommun mer eller mindre lämnat en garanti att förslaget ska tas upp i berörd nämnd om det har mer än ett visst antal underskrifter. Det finns också olika lösningar när det gäller hur underskrifterna syns på hemsidan. Allt från exempel där man ser vem som skrivit under till att man bara ser antalet underskrifter. 3(4) 8. Hur länge är förslaget tillgängligt? Alt 1 Signaturer samlas in i 60 dagar. När perioden för insamling av underskrifter är slut ligger förslaget kvar på hemsidan under inaktiva förslag i 6 månader så att andra som är intresserade kan läsa förslaget. Alt 2 Förslagsställaren bestämmer i hur många dagar signaturer ska samlas in. När perioden för insamling av underskrifter är slut ligger förslaget kvar på hemsidan tills beslut fattats eller förslaget avskrivits. Förslagets status ska redovisas på hemsidan. För att visa vad som händer med förslaget är det viktigt att alla kan se var i processflödet förslaget befinner sig. Det är också viktigt att ta ställning till vad aktivt resp inaktivt förslag innebär. 9. Vad händer sedan? Alternativ 1 Politiker följer utvecklingen på den aktuella sidan och kan plocka in förslag i den politiska organisationen. Förslaget kan då bli ett ärende i en politisk nämnd, partigrupp eller en annan politisk grupp. Information om hur det sen går för respektive förslag i den politiska processen presenteras på hemsidan under det förslag som det handlar om. På så sätt kan man alltid följa vad som händer med ett förslag. Alternativ 2 Om ett förslag får fler än 400 underskrifter kommer förvaltningen/ansvarig nämnd att behandla och besluta om förslaget.

Det är viktigt att förankra både i förvaltningsorganisationen och den politiska organisationen hur förslagen ska fångas upp. Det finns en farhåga att det kommer att ta alldeles för lång tid att besvara en e-petition/e-förslag med tanke på hur lång tid det tar att få svar på en motion. Om vi brister i återkoppling och svarstid finns en stor risk att allmänheten får ett lägre förtroende för kommunen. 4(4) 10. Ansvar Kommunen tar inget ansvar för de e-petitioner/e-förslag som lämnas på webbplatsen. Åsikterna som uttrycks är inte kommunens. Två av kommunerna har ovanstående text på sin hemsida.

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-02-18 Sida 44 (57) 61/2015 Svar på frågor angående årsplan 2015 Kommunstyrelsens ordförande, 1 vice ordförande och utskottsordförande har getts uppdrag att återkomma med ett svar till Kommunfullmäktige på punkt 1-6 enligt kommunfullmäktiges beslut i samband med behandling av årsplan 2015. Samverkanspartierna har inkommit med svar på frågor angående årsplan 2015. Samverkanspartierna har inkommit med Beredningsskrivelse Svar på frågor angående årsplan 2015. Beslutsunderlag Beredningsskrivelse Svar på frågor angående årsplan 2015 Yrkanden Miguel Odhner (S): Beredningsskrivelse Svar på frågor angående årsplan 2015 antas som kommunstyrelsens svar och översänds till kommunfullmäktige. Anders Holmensköld (M): Avslag på Miguel Odhners (S) yrkande. Propositionsordning Ordföranden ställer yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta Miguel Odhners (S) yrkande. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för bifall till Miguel Odhners (S) yrkande och Nej-röst för bifall till Anders Holmenskölds (M) yrkande. Omröstningsresultat Med 10 ja-röster för Miguel Odhners (S) yrkande, 4 nej-röster för Anders Holmenskölds (M) yrkande och en ledamot som avstår antar kommunstyrelsen Miguel Odhners (S) yrkande. Ledamot Ja Nej Avstår Miguel Odhners (S) X Mats Frisell (S) X Anders Holmensköld (M) X Linda Åshamre (S) X Johan Holmberg (S) X Glenn Ljunggren (S) X Mona Haugland (S) X Ulrika Winblad (S) X Martin Högstedt (UP) X Jan Tollesson (FP) X Knut Nordin (V) X Gun-Marie Daun (KD) X KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-02-18 Sida 45 (57) Ove Wiktorsson (C) Anna Vedin (M) Sven Niklasson (SD) X X X Summa: 10 4 1 Beslut Beredningsskrivelse Svar på frågor angående årsplan 2015 antas som kommunstyrelsens svar och översänds till kommunfullmäktige. Förslag till kommunfullmäktige Beredningsskrivelse Svar på frågor angående årsplan 2015 antecknas till protokollet. Expedieras till För kännedom till KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

Beredningsskrivelse 1(4) 2015-02-12 Svar på frågor angående årsplan 2015 (Dnr KS2014/1595-16) Sammanfattning Kungälv har en ny politisk majoritet och en ny politisk färdriktning. Kommunfullmäktige har beslutat om nya strategiska mål för planperioden 2015-2018: I Kungälv finns arbete åt alla Attraktivt boende Minskad segregation Minskad miljö och klimatpåverkan Gör rätt från början satsa på barn och unga Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov Den 11 december 2014 fastställde Kommunfullmäktige nya resultatmål, investeringsplan, resultaträkning och investeringsbudget för 2015. I övrigt antecknades Årsplan 2015. Kommunstyrelsen fick i uppdrag att återkomma med svar på nedanstående punkter till Kommunfullmäktige. Den 17 januari 2015 beslutade kommunstyrelsen att kommunstyrelsens ordförande, 1 vice ordförande och utskottsordförande ges i uppdrag att återkomma med ett svar till Kommunfullmäktige på punkt 1-6 enligt kommunfullmäktiges beslut i samband med behandling av årsplan 2015. Fråga 1 Kommunstyrelsen ska klargöra vad som avses i prioritering mellan kvalitetshöjningar kontra soliditetsförbättrande åtgärder, så som skrivningen lyder i årsplanen under avsnittet Ekonomiska styrprinciper sidan 13 i ÅP. Samarbetspartierna har för avsikt att utveckla målstyrningen. God ekonomisk hushållning råder när de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse och de finansiella målen är uppfyllda. Den politiska styrningens viktigaste uppgift är att balansera ekonomi, kvalitet och behov. Samarbetspartierna har bildat en bred majoritet och fört in nya strategiska mål i Rambudgeten och också fört in nya mål för Årsplan 2015. Det innebär att skrivningarna i Rambudget och Årsplan 2015 i stort sett är den föregående majoritetens. Klargörande; Det kan finnas vissa konflikter mellan mål och skrivningar, i dessa fall är målen alltid överordnade. Fråga 2 Konsekvenser och omgärdande ekonomiska villkor för utbyggnaden av förskolan, för att åstadkomma en minskning med 0,5 barn per avdelning och år, tills man sänkt det genomsnittliga antal barn per avdelning från 19 till 15. Konsekvenser och villkor ska belysas i korrelation till den befolkningsökning som 500 nyetablerade bostäder per år innebär. (2 000 bostäder 2015 2018). För att kunna ha samma antal personal per avdelning och minska med 0,5 barn kostar det årligen 5 650 tkr (ökad ersättning till fristående förskolor är inräknat). När Kungälvs Kommun senare behöver utöka antalet avdelningar tillkommer kostnad för lokaler, ca 300 tkr/avd/ år. ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

2(4) De två första åren 2015-16 beräknas platser till att minska barngruppernas storlek finnas i befintlig verksamhet. Med de planerade utbyggnaderna av förskolor, närmast i Ytterby och Kareby, bedöms den fortsatta minskningen av antalet barn i grupperna gå enligt plan. Se ytterligare utveckling av svaret under svaret till fråga 3. Fråga 3 Huruvida den planerade utbyggnaden av förskolan så som framgår i årsplanen, svarar upp mot planerat bostadsbyggande/befolkningsökning och ambitionshöjning vad gäller antal barn per avdelning. De två första åren 2015-16 beräknas platser till att minska barngruppernas storlek finnas i befintlig verksamhet. Med de planerade utbyggnaderna av förskolor, närmast i Ytterby och Kareby, bedöms den fortsatta minskningen av antalet barn i grupperna gå enligt plan. Kungälvs Kommun bygger enligt plan 21 nya förskoleavdelningar fram till år 2019 och kommer då även att ta bort de paviljonger som inte behövs och ersatt dem med permanenta hus. Kungälvs Kommun är väl förberedda för den befolkningstillväxt och minskning av barnantalet i grupperna som samarbetspartierna gemensamt beslutat om. Befolkningsprognosen tar hänsyn till all känd bostadsbyggande under perioden Följande fakta finns från befolkningsprognos 2013-2016 med utblick mot 2022. Barnantalet i förskoleåldern kommer inte att öka nämnvärt under denna period. År 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Åldersgrupp 2761 2755 2704 2699 2741 2798 Barn 1-5 år Det verkliga antalet barn 2015 är ca: 2625 barn fördelat på 98 avdelningar, enligt förvaltningens beräkning den 31/12-2014, alla går inte i kommunal förskola. Barnen som är födda 2009 är drygt 600 stycken, vilket är en väldigt stor grupp. När de slutar förskolan hösten 2015 och övergår i Förskoleklass, och när alla som sökt har fått plats i höst, blir mer än 100 platser lediga. Det blir med andra ord inga problem att minska antalet barn i grupperna. Definition av antalet barn per avdelning Barngruppens sammansättning ska göras utifrån barnens behov och verksamhetens förutsättningar. I Kungälvs Kommun finns för närvarande 98 förskoleavdelningar fördelade på 9 förskoleenheter som var och en leds av en förskolechef. Förslaget på definition är att barngruppsstorlekar ska hanteras inom ramen för varje förskoleenhet, där barngruppernas storlek kan variera men enhetens totala barnantal håller sig till det för året angivna målvärdet. Ex. förskoleenhet A innefattar 10 avdelningar. 2014 gick totalt 190 barn på enheten, from hösten 2015 går totalt 185 barn på enheten, from hösten 2016 går totalt 180 barn på enheten, from hösten 2017 går totalt 175 barn på enheten, from hösten 2018 går totalt 170 barn på enheten. Ex. 180 barn kan fördelas så att 5 avdelningar med övervägande yngre barn/ barn med större behov är 14-16 barn per grupp och 5 avdelningar med övervägande äldre barn är 20-22 barn, vilket även det är en minskning från dagens nivå. I några serviceorter kommer antalet platser inte räcka till de som bor i närområdet utan dessa kommer att hänvisas till närmast möjliga serviceort. Fråga 4 Verksamhetsmässiga konsekvenser av en elevökning inom vuxenutbildningen till 600 utan en ökning av tilldelade budgetmedel. Antal studerande kungälvsmedborgare som studerar hel eller deltid är mellan 800-900 st. Uppskattningsvis fyller dessa personer ca 500 helårs studieplatser. Förutom detta studerar ca 100 elever vid någon annan Vuxenutbildning inom GR och ett femtiotal bedriver distansutbildning. Någon elevökning inom vuxenutbildningen är i nuläget inte planerad. Att siffran ändrats dramatiskt beror på ett nytt sätt att rapportera. Det handlar om att många inte studerar på heltid, en del studerar utanför Kungälv men finansieras av Kungälvs Kommun. Det går inte att spåra hur man historiskt valt att beräkna värdet men nu har man standardiserat hur siffran beräknas. Från våren 2015 och framåt ska den vara lättare att följa.

3(4) En del av budget för Vux kommer via statsbidrag. På grund av ändrade regler får Vux i Kungälv väsentligt mindre stadsbidrag 2015 än föregående år och detta påverkar den finansiella situationen negativt med osäkerhet kring hur många studerande som kan beredas plats inom ekonomisk ram. Fråga 5 Förväntad effekt på behörigheten för lärare med hjälp av satsningen på lärarnas kompetenshöjning. Forskningen visar att den viktigaste resursen för elevernas kunskapsinhämtning är kompetenta lärare. Den här satsningen stärker lärarnas kompetens och ger därigenom förbättrade studieresultat i skolan och ökad andel elever med godkända betyg. Det ger Kungälvs Kommun möjlighet att rekrytera de bästa lärarna. GR Utbildning och Kungälvs Kommun inleder ett nära samarbete de närmaste åren, en satsning på lärarna som är unik i Sverige. Beredningsskrivelse tillägg till årsplan 2015 daterad 2014-10-14 beskriver att satsningen ska: Öka kvaliteten på fortbildningen inom ramen för den avtalsreglerade fortbildningen. Säkerställa att varje enskild lärare tillgår adekvat fortbildning inom områden av relevans för dennes undervisning Efter särskild prövning av skolchef kan användas för att läsa in behörighet inom de ämnen den enskilde undervisar. Att öka behörigheten ytterligare görs framförallt genom behörighetsgivande kurser på universitet. I nuläget genomgår ca 30 personer en sådan behörighetsgivande kurs. Den övervägande delen av satsningen riktar sig till hela kollektivet lärare och i viss mån även annan personal som arbetar i klassrummet. Det handlar huvudsakligen om ny pedagogik och metodik som enligt forskningen ger störst effekt för elevernas ökade lärande. Fråga 6 Innan ärendet återkommer för behandling ska årsplanen genomgå sedvanlig samverkan med de fackliga organisationerna. Kommunchefen kommer att göra en utvärdering av 2015 års budgetarbete tillsammans med de fackliga organisationerna. Fråga 7 Kommunstyrelsen skall inom sin uppsiktsplikt för myndighetsnämnderna, tillse att dessa senast i februari 2015, till kommunfullmäktige, inkommer med politiska mål för myndighetsnämndernas respektive verksamheter. Myndighetsnämnderna kommer under februari att ha gemensamma möten för att formulera mål och uppföljning Förslag till beslut Informationen antecknas Miguel Odhner (s) KS Ordförande Johan Holmberg (s) KSBU Ordförande Maria Kjellberg (mp) KS 1:e vice Ordförande Linda Åshamre (s) KSSU Ordförande Morgan Persson (up) KSSBU

4(4) Expedieras till: För kännedom till:

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-02-18 Sida 1 (1) 35/2015 Policy för Kungälvs kommuns författningssamling (Dnr KS2015/233) I dokumentet Policy för Kungälvs kommuns författningssamling/kfs, regleras arbetet med styrdokumenten. Det visar på en riktning hur arbetet med dem skall genomföras och hur förhållningssättet i relation till dem skall vara. Styrdokumenten i sig reglerar all kommunal verksamhet, dess förhållande till kommunens invånare och näringsliv samt relationer med och förhållande till externa aktörer det är därför viktigt att de är lättillgängliga och samordnade samt konkreta och enkla för att skapa så goda förutsättningar för styrning och uppföljning som möjligt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Policy för Kungälvs kommuns författningssamling 2015-01-29 Bilaga Policy för Kungälvs kommuns författningssamling.docx 2015-01-29 Förslag till kommunfullmäktige Policy för Kungälvs kommuns författningssamling antas. Expedieras till: Ing-Britt Runger För kännedom till: KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Ing-Britt Runger 2015-01-29 Policy för Kungälvs kommuns författningssamling(dnr KS2015/233-1) Sammanfattning I dokumentet Policy för Kungälvs kommuns författningssamling/kfs, regleras arbetet med styrdokumenten. Det visar på en riktning hur arbetet med dem skall genomföras och hur förhållningssättet i relation till dem skall vara. Styrdokumenten i sig reglerar all kommunal verksamhet, dess förhållande till kommunens invånare och näringsliv samt relationer med och förhållande till externa aktörer det är därför viktigt att de är lättillgängliga och samordnade samt konkreta och enkla för att skapa så goda förutsättningar för styrning och uppföljning som möjligt. Bakgrund Den 10 november 2011 antogs dokumentet Riktlinjer för styrdokument i Kungälvs kommun (Dnr KS2011/1912) av kommunfullmäktige. Dokumentet anger de utgångspunkter som skall beaktas i framtagande och revidering av styrdokument. Under 2012 och 2013 genomfördes en kartläggning/inventering av befintliga styrdokument med utgångspunkt från riktlinjerna; - aktualitet, giltighetstid, diarienummer, samma dokument i diariet som på hemsida och intranät, dokumentägare med mera. Samtliga styrdokument lades i samband med kartläggningen upp så att de finns tillgängliga på intranätet och hemsidan, sorterade i bokstavsordning efter riktlinjernas rubriker. I slutrapporten för uppdraget om kartläggning/inventering föreslås ett fortsatt arbete där behoven som framkom var följande: - tydliggöra skillnaden mellan olika styrdokumentstyper och hierarki - tydliggöra förvaltningens och politikens roll i förhållande till styrdokumenten - utifrån resultatet revidera Riktlinjer för styrdokument i Kungälvs kommun Under hösten 2014 startade ett arbete med de framkomna behoven som underlag - en ny struktur för hierarkin framarbetades precis som en tydlig fördelning mellan politik och förvaltning - sortering av dokumenten påbörjades - aktualitet och ägare till dokumenten gicks igenom ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

2(2) Verksamhetens bedömning Det reviderade dokumentet har det gamla som grund men har kompletterats med fakta från andra kommuner, SKL samt önskemål från flera håll i den kommunala styrningen. Målet är att det skall vara lätt för alla att ta reda på ärendegången när ett nytt styrdokument skall skapas eller ett gammalt skall revideras. Efter revidering har en anpassning av namnet på dokumentet gjorts till den hierarkiska ordning som nu är föreslagen från riktlinje till policy samt till författningssamling där samtliga styrdokument ingår. Några viktiga drag i policyn är: en hierarkisk ordning som hjälper till att välja beslutsnivå, begränsad aktualitetstid på styrdokumenten vilken i första hand skall följa mandatperioderna, dokumentägare preciseras, publicering på hemsida och Intranät aktualiseras för lättillgänglighet för alla, arbetet med styrdokument skall implementeras på ett grundläggande sätt så att samtliga berörda skall ha kunskap om hur man arbetar med dem. Tillämpningsanvisningar och författningssamling kommer att färdigställas efter beslut om policyn. Bilaga; Policy för Kungälvs kommuns författningssamling Ekonomisk bedömning Arbete med revidering av dokument ingår i befintlig rambudget. Förslag till beslut Policy för Kungälvs kommuns författningssamling antas. Magnus Gyllestad Kommunchef Patrik Skog Enhetschef utveckling, planering och uppföljning Expedieras till: Ing-Britt Runger För kännedom till:

Policy för Kungälvs kommuns författningssamling Antagna av kommunfullmäktige den Gäller till Gäller för politik och verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Dnr: KS 2015/

Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Syfte 3 3. Avgränsningar 4 4. Giltighetstid 4 5. Uppföljning av Riktlinjer/Regler för Kungälvs kommuns Författningssamling 4 6. Styrdokuments definition och beslutsnivå 4 6.1 Grundläggande styrning - beslutas/fastställs i kommunfullmäktige 4, 5 6.2 Visionära dokument - beslutas/fastställs i kommunfullmäktige 5 6.3 Tillämpande dokument - beslutas/fastställs i kommunstyrelsen/nämnd 5, 6 6.4 Dokument med beslut/fastställande i förvaltningsledning 6, 7 6.5 Dokument som inte tillhör kategorin styrdokument ur ett fullmäktige/styrelseperspektiv, men som finns med i författningssamlingen för information 7 7. Styrdokumentens sammanställning Författningssamling, Bilaga 7 8. Anvisningar för arbetet med styrdokument -förklaring 7 2

1. Inledning Kungälvs kommun har ett stort antal uppgifter som är riktade till att ge bästa möjliga service till kommunens invånare och besökare. Servicens omfattning och kvalitet bestäms av folkvalda politiker medan arbetet utförs av anställda i den kommunala förvaltningen. Politikerna deltar inte i det dagliga arbetet utan styr därför den kommunala verksamheten genom politiska beslut och fastställda styrdokument. Styrdokumenten reglerar all kommunal verksamhet, dess förhållande till kommunens invånare och näringsliv samt relationer med och förhållande till externa aktörer. Det är angeläget att styrdokument samordnas och att de är så konkreta, enkla och få som möjligt för att skapa goda förutsättningar för styrning och uppföljning. Styrdokumenten finns samlade i Kungälvs Kommuns Författningssamling/KFS I kommunallagen framgår att en kommun skall ha en budget, en arbetsordning för kommunfullmäktige samt reglementen för de politiska nämnderna. Samtliga av dessa dokument fastställs av kommunfullmäktige. Utöver dessa styrdokument finns andra, som innefattas av annan lagstiftning, både generellt och speciellt för vissa specifika områden och verksamheter, exempel på detta är översiktsplan, skolplan och jämställdhetsplan. Utöver de lagstyrda styrdokumenten, finns andra som upprättas och beslutas i respektive kommun. Beslutande organ för dessa kan variera mellan fullmäktige, styrelse och förvaltning. Samtliga styrdokuments innehåll påverkas av respektive kommuns politiska styrning varför inriktningen på dem kan variera från tid till annan. I kommunallagen anges att kommunala föreskrifter skall kungöras genom att det på kommunens anslagstavla tillkännages att protokollet för de beslutade föreskrifterna har justerats. Gällande kommunala föreskrifter skall också finnas tillgängliga för allmänheten på kommunens webbplats. De skall där vara samlade i kommunens författningssamling. Innehållet i samlingen skall framgå av ett register eller annan förteckning där det tydligt finns angivet vilka av dokumenten som är bindande. 2. Syfte Syftet med Policy (tidigare riktlinjer) för Kungälvs kommuns styrdokument är att definiera vad som är ett styrdokument, skapa enhetlig terminologi och struktur för olika styrdokuments inbördes förhållande, ange dokumentets beslutsnivå och därigenom tydliggöra rollen när det gäller styrning och uppföljning av verksamhet i kommunen. 3

3. Avgränsningar Policy (tidigare riktlinjer) för styrdokument i Kungälvs kommun reglerar endast styrdokument som är beslutade av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller på delegation från dessa organ. Bolag ansvarar själva för sin egen struktur och terminologi, men kommunens riktlinjer kan vara ett stöd även i deras arbete med styrdokument. 4. Giltighetstid Styrdokumenten skall revideras vart fjärde år om inget annat specifikt finns beslutat. Arbetet med revidering skall ske under en ny mandatperiods första år för att dokumentet skall kunna beslutas i samband med nästkommande årsskifte. Dokumentansvarig är skyldig att tillse att denna revidering kommer till stånd och att berörda instanser är inblandade i arbetet. De dokument som inte framtagits till beslut i samband med fastställt datum slutar därmed att gälla och tas bort från kommunens författningssamling. Kommunkansliet har en övergripande roll i arbetet med styrdokumenten och ansvarar för att uppdateringar sker i diarier och på hemsida. 5. Uppföljning av riktlinjer/regler Ansvaret för uppföljning av dessa Riktlinjer/Regler finns hos Enheten för kommunkansli och juridik. De skall revideras och fastslås vid ny mandatperiod i januari, alltså vart fjärde år, eftersom de skall ligga till grund för mandatperiodens första års arbete med samtliga styrdokument. 6. Styrdokumentens definition och beslutsnivå Ett styrdokument är ett dokument som är antaget av kommunfullmäktige, kommunstyrelse/ nämnder, förvaltningsledning eller på uppdrag av några av dessa och vars syfte är att vara styrande, visionära eller tillämpande för all kommunal verksamhet. Kungälvs kommuns styrdokument finns sammanställda i en författningssamling/kfs och är indelade efter följande rubriker, där varje rubrik följs av ett antal olika dokumenttyper. 6.1 Grundläggande styrning - beslutas/fastställs i kommunfullmäktige dokumenttyper: Arbetsordning Används endast för fullmäktiges arbetsordning enligt 5 kap 63 Kommunallagen Reglementen Föreskrifter Rambudget Enligt 6 kap 32, kommunallagen skall fullmäktige utfärda reglementen med föreskrifter om nämndernas verksamhet och arbetsformer. Bindande, detaljerade bestämmelser inom vissa sakområden. Rambudgeten är kommunfullmäktiges årsuppdrag till kommunstyrelsen. 4

Rambudgeten innehåller strategiska förutsättningar och strategiska mål för verksamhet och ekonomi för en period av fyra år. Förslaget till rambudget utformas som ett samlat dokument från kommunfullmäktiges beredningar, med ekonomiberedningen som sammanhållande. Taxa Bolagsstyrning Förbundsordning Taxa är en konstruktion för beräkning av avgifter och/eller en listad sammanställning av avgifter inom ett visst område. Gäller kommunala bolag. Bolagsordning är ett aktiebolags regelverk, som tillsammans med lagstiftning anger ramarna för verksamheten. Används för de kommunala bolagen. Ägardirektiv tydliggör ägarnas intentioner avseende inriktningen av bolagets verksamhet utöver vad som framgår av gällande bolags-ordning. Koncernpolicy uttrycker Kungälvs kommuns intentioner för bolagen och Kungälvsbostäder och för samarbetet dem emellan. God sed för styrning av Kungälvs kommuns helägda bolag god sed syftar till att bidra till kommunens arbete med ägarfrågor och bolagsstyrning. Avgörande för god styrning är en aktiv och innehållsrik dialog mellan kommunen eller landstinget eller bolagen. Används för kommunförbund. 6.2 Visionära dokument - beslutas/fastställs i kommunfullmäktige dokumenttyper: Vision En vision uttrycks oftast som ett framtida tillstånd som man vill uppnå. Visionen skall ge en bild av framtiden som alla kan ta till sig. Visionen skall inte uppfylla formella krav på realism, tidsbundenhet eller mätbarhet. Program Policy Programmet skall tala om vad vi vill uppnå för ett visst område; geografiskt eller verksamhetsmässigt och vilka metoder vi vill använda. Programmet tar inte slutlig ställning till metoder eller utförande, utan kan t ex ange alternativ att ta ställning till i plandokument eller i verkställighet. Programmet anger inte heller några detaljerade tidsplaner. En policy är en övergripande avsiktsförklaring, som vägleder och anger förhållningssätt samt vilka värden som skall beaktas. 6.3 Tillämpande dokument - beslutas/fastställs i kommunstyrelsen/nämnd dokumenttyper: Plan En plan fastställs för att tydliggöra ett tidsbegränsat uppdrag om förändring. Planen innehåller konkreta, uppföljningsbara åtgärder och uppdrag och anger vem som ansvarar för att åtgärderna genomförs, när de skall vara genomförda, vilka prioriteringar som skall ske samt de ekonomiska konsekvenserna av att genomföra åtgärderna. Planen skall också ange hur ofta uppföljning skall ske och i vilken politisk instans den skall beslutas. Planen skall alltid följas upp minst en gång per mandatperiod i det organ som fastställt den. En plan skall vara kopplad till en vision eller en policy. Riktlinjer Riktlinjer skall ge konkret stöd för hur arbetsuppgifter skall utföras. De kan till exempel ange vilken typ av åtgärder och tillvägagångssätt vi bör välja, och sätta gränser för omfattningen. 5

Riktlinjer kan också vara inriktade på metod och rekommendera vissa tillvägagångssätt. Riktlinjer kan vara så detaljerade att de fungerar som instruktionsbok för verksamheten. Riktlinjer är inte absolut bindande. De anger ett handlingssätt som ger ett visst utrymme för individuella variationer. Alternativt kan man avvika från riktlinjen om det finns starka argument i det enskilda fallet. Regler Årsplan Årsredovisning Verksamhetsplan Regler anger absoluta normer för vårt agerande. De skall vara tydliga och inte innehålla formuleringar som låter den enskilde göra egna tolkningar. Reglernas roll är att sätta gränser och tillåta eller förbjuda vissa beteenden. Regler är den mest konkreta formen av politiskt beslutat styrdokument, de skall koncentrera sig på hur en åtgärd görs och inte på vad den innehåller. Årsplanen är kommunstyrelsens svar på det uppdrag kommunfullmäktige gett i rambudgeten. I årsplanen gör kommunchefen ett åtagande gentemot kommunstyrelsens ordförande. Detta åtagande beskrivs i termer av resultatmål och ekonomiska resurser. Årsredovisningen är en sammanställd rapport över kommunens verksamhet och bokföring under ett räkenskapsår. En verksamhetsplan är en skriven plan av de aktiviteter man planerar att genomföra under den kommande perioden. Verksamhetsplanen konkretiserar hur målen skall uppnås från ett mer tidsbegränsat perspektiv. 6.4 Dokument som beslutas/fastställs i förvaltningsledning dokumenttyper: Tillämpningsanvisning/ Anvisning Anvisning används för styrdokument som utfärdas inom förvaltningen. Anvisning kan både omfatta skall och bör, dvs anvisningarna kan vara bindande eller rekommenderande. För anvisningar som har direkt koppling till ett politiskt beslutat styrdokument används benämningen Tillämpningsanvisning och i övriga fall används Anvisning. En tillämpningsanvisning skall meddelas den politiska instans som gett uppdrag att ta fram en anvisning. Anvisningar ingår inte i KFS men skall, om de är kopplade till ett politiskt styrdokument, vara kopplade till detta KFS dokument så att de är lätt sökbara från alla håll. I övrigt skall anvisningarna kommuniceras på lämpligt sätt. Rutinbeskrivning Verksamhetsberättelse Rutinbeskrivning används för detaljerade instruktioner, som ofta rör upprepade processer och arbetsmoment. Rutinbeskrivningar ingår inte i KFS utan kommuniceras enbart på lämpligt sätt till berörd målgrupp (kan t ex vara inbäddade i administrativa system eller processbeskrivningar). En verksamhetsberättelse är en skriftlig beskrivning av vilken verksamhet en organisation haft under ett verksamhetsår. Den skall tillsammans med bokslut granskas vid revision, gärna mot en verksamhetsplan, för den gångna perioden. 6

6.5 Dokument som inte tillhör kategorin styrdokument ur ett fullmäktige/styrelseperspektiv, men som finns med i författningssamlingen för information. dokumenttyper: Delegationsordning Förteckning över överförd beslutanderätt från nämnd till utskott, ledamot eller tjänsteman. Genom att beslutanderätten flyttas över, träder den som fått delegationen helt och hållet in i styrelsens/ nämndens ställe och beslutet kan inte ändras av styrelsen/nämnden. Delegationsbesluten måste anmälas hos respektive nämnd för att vinna laga kraft och för att tiden för överklagande skall börja löpa. Delegationsbesluten överklagas i samma ordning som gäller för nämndbeslut. Revisionsansvaret ligger hos nämnden. Behörighet att underteckna handlingar Stadgar Avtal Gemensam viljeinriktning /Stiftelsen Kungälvsbostäder Dessa dokument reglerar firmateckningsrätten. Beslutas av respektive styrelse/nämnd men skall ingå i KFS för samtliga nämnder. Avtal, andra handlingar och skrivelser som skall undertecknas för Kungälvs kommuns räkning och som inte kan hänföras till viss nämnd skall, enligt beslut i KF, undertecknas av kommunstyrelsens ordförande och kontrasigneras av kommun-chefen. Vid förfall för dessa inträder kommunstyrelsens vice ordförande resp. kommunchefens ersättare. Antas av olika typer av associationer t.ex. stiftelser. Ingår bland styrdokumenten som information för stiftelser där kommunen är formell intressent. Avtal är inte styrdokument i egentlig mening men skall i detta sammanhang omfattas av begreppet när det gäller alla interkommunala avtal med mera som godkänts av kommunfullmäktige. Kungälvsbostäder leds av en självständig styrelse som handlar under eget ansvar. Övergripande bostadspolitiska frågor, strategiska utvecklingsprojekt och liknande diskuteras vid genomgångar med kommunledningen. En sådan dialog genomförs minst två gånger per år. 7. Styrdokumentens sammanställning Författningssamling Samtliga styrdokument finns sammanställda i en författningssamling. De är inordnade efter fastställd huvudrubrik och där efter dokumenttyp, dokumentnamn, ansvar, giltighetstid med mera. Författningssamlingen publiceras på hemsidan och uppdateras kontinuerligt med enheten för kommunkansli och juridik som övergripande ansvarig enhet. 8. Tillämpningsanvisningar En handling kommer att framarbetas, efter att beslut fattats om Policy för Kungälvs kommuns styrdokument, som skall underlätta vid framtagande/revidering/justering av styrdokument. Anvisningen kommer att fastställas/beslutas på förvaltningsledningsnivå. Dokumentet kommer att finnas tillgängligt tillsammans med policyn och författningssamlingen. 7

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-02-18 Sida 1 (1) 36/2015 Ändring av säte för Förbo AB (Dnr KS2015/185) Förbo AB, det allmännyttiga bostadsbolag som ägs av kommunerna Härryda, Mölndal, Lerum och Kungälv, har flyttat till nya lokaler i Mölnlycke. Därmed flyttas bolagets säte från Mölndal till Mölnlycke och bolagsordningen bör ändras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ändring av säte för Förbo AB 2015-01-26 Beslut i kommunfullmäktige Ändringen av 2 i bolagsordning för Förbo AB, med innebörd att sätet ändras från Mölndals kommun till Härryda kommun godkänns. Expedieras till: Förbo AB, info@foerbo.se För kännedom till: ake.marmander@harryda.se KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Lars Davidsson 2015-01-26 Ändring av säte för Förbo AB(Dnr KS2015/185-1) Sammanfattning Förbo AB, det allmännyttiga bostadsbolag som ägs av kommunerna Härryda, Mölndal, Lerum och Kungälv, har flyttat till nya lokaler i Mölnlycke. Därmed flyttas bolagets säte från Mölndal till Mölnlycke och bolagsordningen bör ändras. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 18 april 2013 om nya bolagshandlingar för Förbo AB (Bolaget), varvid bland annat en ny bolagsordning för bolaget godkändes. Bolagsordningen antogs därefter på extra bolagsstämma i bolaget. Sedan dess har bolaget ändrat adress och flyttat in i nya lokaler på Råda Torg i Mölnlycke. Förbo AB ägs av kommunerna Härryda (42,0 procent), Mölndal (27,6 procent), Lerum (21,4 procent) och Kungälv (9,0 procent). Förbo är ett allmännyttigt bostadsbolag som bedriver fastighetsförvaltning inom de fyra ägarkommunerna. Fastighetsbeståndet utgörs till 92 procent av bostäder och 8 procent av lokaler och specialbostäder. Det anges i bolagsordningen, 2, att styrelsen har sitt säte i Mölndals kommun. Det normala är att bolagets adress överensstämmer med sätet. Sätet har framför allt betydelse för vilken domsaga bolaget anses tillhöra, samt var bolagsstämman ska hållas, om inte ägarna kommit överens om annat. I båda dessa delar har inte en ändring någon avgörande betydelse, eftersom såväl Härryda som Mölndals kommun lyder under Göteborgs tingsrätt, samt att ägarna kommit överens om cirkulerande värdskap för bolagsstämman. Av praktiska skäl kan det ändå vara lämpligt att säte och adress överensstämmer, varför sätet bör ändras till Härryda kommun. Enligt 15 i Förbos bolagsordning ska ändring av bolagsordningen godkännas av ägarkommunernas kommunfullmäktige. Verksamhetens bedömning Någon särskild översyn av bolagsordning eller bolagshandlingarna i övrigt bedöms inte nödvändig då dessa antogs nyligen, varvid de senaste lagändringarna på bolags- och kommunalrättens område har beaktats. Ekonomisk bedömning Ändring av bolagsordningen för Förbo AB för inte med sig några ekonomiska konsekvenser. ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

2(2) Förslag till beslut i kommunfullmäktige Ändringen av 2 i bolagsordning för Förbo AB, med innebörd att sätet ändras från Mölndals kommun till Härryda kommun godkänns. Magnus Gyllestad kommunchef Lars Davidsson chefsekonom Expedieras till: Förbo AB, info@foerbo.se För kännedom till: ake.marmander@harry da.se

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-02-18 Sida 1 (1) 37/2015 Ansvarsfrihet för Samordningsförbundet, Ale, Kungälv, Stenungssund och Tjörn avseende verksamhetsåret 2012 (Dnr KS2013/196) Kommunfullmäktige behöver behandla frågan om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsens ledamöter för Samordningsförbundet, Ale, Kungälv, Stenungssund och Tjörn avseende verksamhetsår 2012. Revisorerna för Samordningsförbundet, Ale, Kungälv, Stenungssund och Tjörn rekommenderar att förbundsstyrelsens ledamöter för Samordningsförbundet, Ale, Kungälv, Stenungssund och Tjörn beviljas ansvarsfrihet för år 2012. Beslutsunderlag Granskningsrapport Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungssund och Tjörn 2012 2013-02-13 Förvaltningsberättelse verksamhetsåret 2012 för Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungssund och Tjörn Ekonomisk årsredovisning verksamhetsåret 2012 för Ale, Kungälv, Stenungssund och Tjörn Styrelseprotokoll Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungssund och Tjörn 178 2013-03-26 Revisionsberättelse för år 2012 avseende Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungssund och Tjörn Förslag till kommunfullmäktige 1. Revisionsberättelsen antecknas till protokollet. 2. Förbundsstyrelsens ledamöter för Samordningsförbundet, Ale, Kungälv, Stenungssund och Tjörn beviljas ansvarsfrihet för år 2012. Expedieras till Samordningsförbundet// Per Liljebäck För kännedom till KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-02-18 Sida 1 (1) 38/2015 Ansvarsfrihet för Samordningsförbundet, Ale, Kungälv, Stenungssund och Tjörn avseende verksamhetsåret 2013 (Dnr KS2014/678) Kommunfullmäktige behöver behandla frågan om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsens ledamöter för Samordningsförbundet, Ale, Kungälv, Stenungssund och Tjörn avseende verksamhetsår 2013. Revisorerna för Samordningsförbundet, Ale, Kungälv, Stenungssund och Tjörn rekommenderar att förbundsstyrelsens ledamöter för Samordningsförbundet, Ale, Kungälv, Stenungssund och Tjörn beviljas ansvarsfrihet för år 2013. Beslutsunderlag Förvaltningsberättelse verksamhetsåret 2012 för Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungssund och Tjörn Ekonomisk årsredovisning verksamhetsåret 2013 för Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungssund och Tjörn Revisionsberättelse för år 2013 avseende Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungssund och Tjörn. Förslag till kommunfullmäktige 1. Revisionsberättelsen antecknas till protokollet. 2. Förbundsstyrelsens ledamöter för Samordningsförbundet, Ale, Kungälv, Stenungssund och Tjörn beviljas ansvarsfrihet för år 2013. Expedieras till Samordningsförbundet// Per Liljebäck För kännedom till KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-02-18 Sida 1 (1) 39/2015 Slutrapport - projekt Ökat valdeltagande (Dnr KS2010/1069) Förvaltningen har tillsammans med studieförbundet vuxenskolan och ABF arbetat med projekt Ökat valdeltagande. Projektet hade två mål; 1) öka valdeltagandet till europaparlamentet till 51 procent och 2) öka valdeltagandet i kommunvalet till minst 80 procent i de tre distrikt som hade lägst valdeltagande 2010. Det första målet uppnåddes deltagandet i valet till europaparlamentet steg med 4,5 procentenheter till 53,6 procent. Det andra målet har inte kunnat följas upp fullt ut eftersom ett av de berörda valdistrikten ändrats. De andra två distrikten ligger fortfarande under 80 procent men ökade med ca 2 procentenheter vilket är en högre ökning än genomsnittet i kommunen och riket. När det gäller uppdraget att nå ungdomar och personer födda utanför Sverige bedömer projektgruppen att man måste göra ett mer långsiktigt arbete också mellan valen för att nå en större förändring. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Slutrapport - projekt Ökat valdeltagande 2015-02-03 Bilaga Slutrapport.docx 2015-02-03 Förslag till kommunfullmäktige Slutrapporten antecknas till protokollet och skickas till valnämnden för kännedom. Expedieras till: För kännedom till: Kommunledningssektorn/Marie Flodin KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Marie Flodin 2015-02-03 Slutrapport - projekt Ökat valdeltagande(dnr KS2010/1069-21) Sammanfattning Förvaltningen har tillsammans med studieförbundet vuxenskolan och ABF arbetat med projekt Ökat valdeltagande. Projektet hade två mål; 1) öka valdeltagandet till europaparlamentet till 51 procent och 2) öka valdeltagandet i kommunvalet till minst 80 procent i de tre distrikt som hade lägst valdeltagande 2010. Det första målet uppnåddes deltagandet i valet till europaparlamentet steg med 4,5 procentenheter till 53,6 procent. Det andra målet har inte kunnat följas upp fullt ut eftersom ett av de berörda valdistrikten ändrats. De andra två distrikten ligger fortfarande under 80 procent men ökade med ca 2 procentenheter vilket är en högre ökning än genomsnittet i kommunen och riket. När det gäller uppdraget att nå ungdomar och personer födda utanför Sverige bedömer projektgruppen att man måste göra ett mer långsiktigt arbete också mellan valen för att nå en större förändring. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 15 april 2010 att ge demokratiberedningen i uppdrag att till allmänna valet 2014 se över möjligheterna att rösta på fler platser än de traditionella samt ta fram förslag på hur man kan öka valdeltagandet. Demokratiberedningen utsåg en arbetsgrupp som har tittat på hur andra kommuner arbetat med att öka valdeltagandet. Ett framgångsrikt koncept har varit att använda sig av opolitiska valambassadörer. Kommunfullmäktige beslutade den 6 mars 2014 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra ett antal aktiviteter för att öka valdeltagandet. Verksamhetens bedömning Målen för projektet var att öka valdeltagandet i kommunen till 51 procent i EU-valet och att öka valdeltagandet i de tre valdistrikt som hade lägst valdeltagande 2010 till minst 80 procent. Deltagandet i valet till europaparlamentet ökade till 53,6 procent och ökningen översteg därmed målet. Med tanke på att så många beslut och direktiv från EU berör kommunen, direkt eller indirekt, bör kommunen arbeta för att öka valdeltagandet ännu mer inför valet 2019. Deltagandet i valet till kommunfullmäktige har gått upp över lag men i de distrikt som hade lägst valdeltagande har deltagandet gått upp mer än snittet i Kungälv och riket. Förstagångsväljare var en målgrupp för projektet. I nationella undersökningar kan man notera att förstagångsväljare röstar i lägre utsträckning än populationen i övrigt. Detta stämmer också ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

2(2) för Kungälvs del med undantag för två distrikt. I Komarken norra Gamla Grinden och Komarken västra röstade förstagångsväljarna i högre utsträckning än genomsnittet i respektive distrikt. För att nå ett högre valdeltagande är det viktigt att det görs insatser/kampanjer inför valen men framförallt är det viktigt att det pågår ett kontinuerligt arbete mellan valen Ekonomisk bedömning Ingen ekonomisk bedömning krävs. Förslag till beslut Slutrapporten antecknas till protokollet och skickas till valnämnden för kännedom. Magnus Gyllestad kommunchef Patrik Skog enhetschef Expedieras till: För kännedom till: Kommunledningssektorn/Marie Flodin

Slutrapport för projekt Ökat valdeltagande

Projektets namn Diarienummer Datum Ökat valdeltagande KS 2010/1069 2014-11-17 1.1.1.1.1.1.1.1 Distributionslista Namn (person/sektor/enhet) Demokratiberedningen Magnus Gyllestad Patrik Skog Kommentar Bilagor Dokumentnamn Revisionshistorik Utgåva Datum Utfärdare Status Kommentar 0.1 2014-10-22 Marie Flodin 2

Projektets namn Diarienummer Datum Ökat valdeltagande KS 2010/1069 2014-11-17 2 Sammanfattning av projektet 2.1 Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 15 april 2010 att ge demokratiberedningen i uppdrag att till allmänna valet 2014 se över möjligheterna att rösta på fler platser än de traditionella samt ta fram förslag på hur man kan öka valdeltagandet. Demokratiberedningen utsåg en arbetsgrupp som har tittat på hur andra kommuner arbetat med att öka valdeltagandet. Ett framgångsrikt koncept har varit att använda sig av opolitiska valambassadörer. Arbetsgruppens rapport resulterade i nedanstående sex åtgärder som senare godkändes av kommunfullmäktige: 1. Lättillgängliga vallokaler och lokaler för förtidsröstning, till exempel mobila lokaler med anpassade öppettider. 2. Informera aktivt om valet och hur det går till även på andra språk än svenska. Utbilda samhällsinformatörer, särskilt i de grupper som man vill nå. 3. Samarbeta med olika aktörer, som studieförbund och föreningar, för att hitta nya arenor för politiska samtal och möten. 4. Anordna skolval och se till att alla partier får komma in och prata i skolorna inför allmänna val. 5. Valnämnden i kommunen kan ta mer initiativ för att öka valdeltagandet och på olika sätt vara aktiv även mellan valen. 6. Se till att ha grundläggande information om kommunens politik tydligt på hemsidan. Mandatfördelning, majoritetsförhållanden, hur beslutsfattandet går till och vilka beslut som fattats under mandatperioden är viktig information för kommunens medborgare när de ska välja representanter för nästa mandatperiod. 3 Projektmål Öka valdeltagandet i kommunen till 51 procent i EU-valet Öka valdeltagandet i de tre valdistrikt som hade lägst valdeltagande 2010 till minst 80 procent 4 Lönsamhetsanalys En form av förstudie gjordes av en arbetsgrupp från demokratiberedningen. Lönsamhetsanalys gjordes inte under förstudien. 3

Projektets namn Diarienummer Datum Ökat valdeltagande KS 2010/1069 2014-11-17 5 Utvärdering av projektet 5.1 Avgränsning I samband med kommunfullmäktiges beslut om ökat valdeltagande och röstning på fler platser den 24 april 2014 beslutades också att ge valnämnden i uppdrag att beakta möjligheten till lättillgängliga vallokaler och lokaler för förtidsröstning, till exempel mobila lokaler med anpassade öppningstider. Detta har hanterats inom ramen för genomförandet av valen. Valnämnden fick också i uppdrag att ta mer initiativ för att öka valdeltagandet och på olika sätt vara aktiv även mellan valen vilket inte heller har beaktats i detta projekt. 5.2 Projektets mål Fyra av arbetsgruppens sex åtgärdspunkter beaktades i projektet på olika sätt. De åtgärdspunkter som berör valnämnden beaktades inte i projektet. Nedan följer en beskrivning av aktiviteter för de olika punkterna. Informera aktivt om valet och hur det går till även på andra språk än svenska. Utbilda samhällsinformatörer, särskilt i de grupper som man vill nå. Samhällsinformatörerna kallades valambassadörer i projektet. Sex ungdomar, tre flickor och tre pojkar, anställdes inom ramen för sommarjobben. En av ambassadörerna kunde tala bosniska och en av ambassadörerna kunde tala persiska och dari. Valambassadörerna startade med att gå en utbildning om EU och kampanjarbete som arrangerades av LSU, en paraplyorganisation för svenska ungdomsorganisationer. LSU drev nationellt kampanjen Makten är din 1 vars syfte var att öka engagemanget och valdeltagandet bland unga inför valet till Europaparlamentet.. I och med att Kungälvs valambassadörer deltog i utbildningen i Göteborg kunde vi använda oss av LSU:s kampanjmaterial o.d. Valambassadörerna fick ytterligare utbildning om EU av två samhällskunskapslärare på Mimers Hus gymnasium. Det mesta arbetet skedde under maj månad och från mitten av augusti, men också vid speciella tillfällen som Komarkens dag, nationaldagsfirandet och Vikingamarknaden i juli. Deras uppdrag var att informera om varför man ska rösta, var man kan rösta och hur man gör när man röstar. Inför valet till europaparlamentet bjöds valambassadörerna in till fritidsgårdar i olika kommundelar för att informera förstagångsväljare om valet. Genom att finnas i centrala Kungälv och i olika kommundelar kunde man prata med de personer man mötte. Valambassadörerna var också med på olika event runt om i kommunen under perioden. Utöver fysiska möten hade man också en facebooksida där man spred information om valet, till exempel när förtidsröstningen startade och kampanjen Jag ska rösta. Inför valet till riksdag, kommun och landsting bjöds valambassadörerna in till några av ALC:s verksamheter för att informera om valet. En av verksamheterna har lämnat feedback och var mycket positiva till besöket. Även särvux bjöds in till en lektion där eleverna informerades om valet och fick prova 1 http://maktenardin.se/ 4

Projektets namn Diarienummer Datum Ökat valdeltagande KS 2010/1069 2014-11-17 på hur det går till att rösta. Vid samtliga tillfällen hade man med skriftlig information, både på flera olika språk och på lättläst, från valmyndighetens hemsida 2. En spinoff-effekt är att valambassadörernas engagemang och kunskap om demokrati och kommunen har ökat. De har varit aktiva och kunnat formulera sig väl. Utvärderingen av sommarjobbet har visat att de själva upplevt arbetet som både roligt och meningsfullt. Valambassadörernas respons var fantastisk enligt ansvarig verksamhetsledare. Bild 1: FC Komarken deltog i kampanjen Jag ska rösta En planerad aktivitet var att ha information på olika språk för personer födda utanför Sverige. Trots flera försök att nå nyckelpersoner som kunde delta vid informationsträffarna lyckades vi inte få tag på några. För att öka valdeltagandet bland personer som är födda utanför Sverige behöver man troligtvis arbeta långsiktigt och bjuda in till aktiviteter också mellan valen. Samarbeta med olika aktörer, som studieförbund och föreningar, för att hitta nya arenor för politiska samtal och möten. Både ABF och studieförbundet vuxenskolan deltog i projektet. Förbunden arrangerade aktiviteter både i egen regi och i samarbete med kommunen. Bland annat kan nämnas debatt om folkbildning, politikermingel på Mitt Mimers (i samverkan med biblioteket) och valambassadörernas informationstillfällen på ALC. Anordna skolval och se till att alla partier får komma in och prata i skolorna inför allmänna val. Den 23 maj arrangerade gymnasieskolan skoldebatt för elever i år 2 och 3. Till debatten bjöd man in partier som fanns representerade i riksdagen och i europaparlamentet. Övriga partier hade möjlighet att ha bord i Mimers hus entré. Många elever passade på att förtidsrösta i biblioteket under dagen. 2 http://www.val.se/sprak/ 5

Projektets namn Diarienummer Datum Ökat valdeltagande KS 2010/1069 2014-11-17 Den 9 september arrangerades en ny skoldebatt då man bjöd in partier som var representerade i riksdagen. Även vid detta tillfälle hade andra partier möjlighet att ha bord i entrén. Debatten var obligatorisk för elever i år 3. Inför valet till riksdag, kommun och landsting anordnades också ett skolval. Resultatet från skolvalet finns att läsa på MUCF:s hemsida (myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor). 3 Se till att ha grundläggande information om kommunens politik tydligt på hemsidan. Mandatfördelning, majoritetsförhållanden, hur beslutsfattandet går till och vilka beslut som fattats under mandatperioden är viktig information för kommunens medborgare när de ska välja representanter för nästa mandatperiod. Information om mandatfördelning finns på hemsidan sedan länge. Kommunikationsenheten hade i början av projektet brist på personalresurser och hade därför inte möjlighet att delta i projektet i så stor utsträckning. I slutet av projektet och inför valet den 14 september gjordes informationen om valet om både till innehåll och layout. Information enligt ovan får ses som en del i det långsiktiga arbetet med ökat valdeltagande. Det pågår ett arbete med att upphandla en ny hemsida. I samband med detta kan man också beakta information om kommunens politik. 5.2.1 Valet till europaparlamentet Vid valet 2009 hade Kungälvs kommun ett valdeltagande på 49,06 procent. Målet 2014 var att nå minst 51 procent, vilket skulle inneburit en ökning med nästan två procentenheter. På gymnasieskolan arrangerades en valdebatt mellan riksdagspartiernas ungdomsorganisationer. Debatten besöktes av elever i år 3. I samband med debatten var det många som passade på att förtidsrösta på biblioteket. Nationellt ökade valdeltagandet med 5,54 procentenheter till 51,07 procent. I Kungälv ökade valdeltagandet med 4,56 procentenheter till 53,61 procent. Resultatet ligger 2,6 procentenheter över projektets mål. Valdistrikt Valdeltagande 2014 Valdeltagande 2009 Skillnad procentenheter Kungälv 2/Komarken V 41,81 36,65 5,16 Kungälv 3/Komarken Ö 41,09 34,53 6,56 Kungälv 6/ Fontin - G:a staden 54,21 47,11 7,10 Kungälv 11/Ulvegärde- 50,76 44,49 6,27 Solbräcke-Olseröd Harestad 49,12 49,17-0,05 Hålta - Lökeberg 57,82 50,24 7,58 Marstrand 51,23 48,62 2,61 Totalt kommunen 53,61 49,06 4,55 Tabell 1: Jämförelse 2009-2014, valet till europaparlamentet 3 http://www.mucf.se/skolval-2014/valresultatriksdagp74y3t.do 6

Projektets namn Diarienummer Datum Ökat valdeltagande KS 2010/1069 2014-11-17 5.2.2 Valet till riksdag, kommun och landsting Kungälv har ett relativt högt valdeltagande men skillnaden mellan distrikten har de senaste valen varierat med cirka 15 procentenheter. I valet 2010 hade Kungälv ett sammanlagt valdeltagande på 86,29 procent. Högst valdeltagande hade Ytterby 3 (90,05 procent) och lägst valdeltagande hade Kungälv 2 (74,40 procent). Målet med projekt Ökat valdeltagande var att öka valdeltagandet i de tre valdistrikt som hade lägst valdeltagande 2010 till minst 80 procent. Inför valet 2014 ändrades flera valdistrikt med anledning av att flera distrikt ökat i befolkningsmängd och blev för stora. Det är därför endast sju distrikt som kan jämföras med valet 2010. Två av distrikten har fortfarande under 80 procent men ökade valdeltagande med 1,96 respektive 2,05 procentenheter vilket är en högre ökning än snittökningen i kommunen. Övriga distrikt har ett valdeltagande på mellan 80,86 procent och 92,0 procent. Valdistrikt Valdeltagande 2014 Valdeltagande 2010 Skillnad procentenheter Kungälv 2/Komarken V 76,36 74,40 1,96 Kungälv 3/Komarken Ö 77,59 75,54 2,05 Kungälv 6/ Fontin - G:a staden 85,68 81,22 4,46 Kungälv 11/Ulvegärde- 86,45 85,82 0,63 Solbräcke-Olseröd Harestad 86,47 85,39 1,08 Hålta - Lökeberg 90,51 89,69 1,58 Totalt kommunen 87,80 86,29 1,52 Tabell 2: Jämförelse 2010-2014, kommunvalet 5.2.3 Valdeltagande förstagångsväljare och kön Förstagångsväljare var en målgrupp för projektet. I nationella undersökningar kan man notera att förstagångsväljare röstar i lägre utsträckning än populationen i övrigt. Detta stämmer också för Kungälvs del med undantag för två distrikt. I Komarken norra Gamla Grinden och Komarken västra röstade förstagångsväljarna i högre utsträckning än genomsnittet i respektive distrikt. Ett sätt att öka valdeltagandet bland förstagångsväljare kan vara att arbeta med demokratifrågor mellan valen. Fel! Ogiltig länk.tabell 3: valdeltagande förstagångsväljare per distrikt En jämförelse mellan valen 2006, 2010 och 2014 visar ett väldigt lågt deltagande 2006, endast 68 procent. 2010 och 2014 har valdeltagandet legat på över 80 procent även om man kunde se en liten nedgång vid årets val jämfört med 2010. Fel! Ogiltig länk.tabell 4: valdeltagande förstagångsväljare 2006-2014 Ett sätt att öka valdeltagandet bland förstagångsväljare kan vara att arbeta med demokratifrågor mellan valen samt ha ett ökat samarbete med grundskolan och gymnasieskolan. Det hade varit intressant att göra en jämförelse mellan valdeltagandet per distrikt och hur många elever i åldersgruppen i respektive distrikt som går på Mimers Hus gymnasium. 7

Projektets namn Diarienummer Datum Ökat valdeltagande KS 2010/1069 2014-11-17 Från nationella undersökningar vet man också att valdeltagandet generellt sett är högre bland kvinnor än bland män. I Kungälv finns också en sådan tendens men i åtta av valdistrikten är valdeltagandet högre bland männen. Fel! Ogiltig länk.tabell 5: Valdeltagande förstagångsväljare utifrån kön 5.3 Projektbudget Kommunfullmäktige 174 000 kronor Valambassadörer Övriga kostnader - 107 000 kronor - 29 900 kronor Ovanstående kostnader är preliminära på grund av att möjligheten att följa upp inte kunnat göras på ett önskvärt sätt av administrativa skäl. Kostnaden för valambassadörerna blev högre än budgeterat eftersom det var mer att göra än projektgruppen ursprungligen räknade med. Några aktiviteter genomfördes inte som planerat av olika anledningar. Några aktiviteter tillkom men de innebar inte några högre kostnader för projektet. Studieförbundet vuxenskolan bekostade förtäringen på Mitt Mimers och lönen för en av valambassadörerna för den som lades på information till grupper inom ALC:s verksamheter. 5.4 Tidplan Projektstart januari 2014 Aktiviteter: Beslut i kommunfullmäktige Information till besökare på fritidsgårdar Skoldebatt inför valet till europaparlamentet Cruisingen Val till europaparlamentet Komarkens dag Nationaldagen Vikingamarknaden Sekelskiftesdagarna Kubbiaden Skoldebatt Skolval Mitt Mimers Kungälvsmässan april maj 23 maj 24 maj 25 maj 30 maj 6 juni 25 juli 22-24 augusti 30 augusti 9 september 10 september 10 september 11-13 september Projektslut november 2014 8

Projektets namn Diarienummer Datum Ökat valdeltagande KS 2010/1069 2014-11-17 5.5 Ändringar Inför projektstart planerades föreläsningar. Med anledning av att besked om budget dröjde fanns inte tid att bjuda in föreläsare. En annan planerad aktivitet var att med hjälp av nyckelpersoner arrangera informationsträffar för personer födda utanför Sverige. Trots olika sätt att försöka få tag på nyckelpersoner lyckades vi inte hitta några. Dessa aktiviteter fick därför utgå. Valambassadörernas fick förfrågan om att vara moderatorer på valdebatter. Vid två tillfällen under Kungälvsmässan var två av ambassadörerna moderator i debatter mellan socialdemokraterna och moderaterna/kristdemokraterna. 6 Omvärlden Valdeltagandet har gått upp över lag men i de distrikt som hade lägst valdeltagande har deltagandet gått upp mer än snittet i Kungälv och riket. Det finns yttre faktorer som sannolikt påverkat arbetet med ökat valdeltagande positivt. Både regeringen och EU bedrev, direkt och via andra organisationer, kampanjer om ökat valdeltagande inför valet till europaparlamentet. Dessa kampanjer bidrog med stor sannolikhet till det ökade valdeltagandet. Flera medier hade valkompasser där man genom att svara på olika påståenden kunde få en bild av vilket parti och vilken kandidat som bäst motsvarade de egna värderingarna. Eftersom många inte vet vad EU arbetar för kan dessa verktyg sannolikt bidra till att få fler att gå till valurnorna. Användandet av sociala medier sprider budskap och kampanjer på ett positivt sätt genom delade artiklar, inlägg etc. Både Kungälvs-Posten och Göteborgs-Posten skrev positiva artiklar om valambassadörerna och deras arbete. Men det finns också faktorer som kunde ha påverkat arbetet negativt. Bråk och personangrepp mellan politiker är ett sådant exempel. Det finns en risk att man då spär på föraktet mot politiker vilket kan leda till att det inte känns lika angeläget att rösta. 7 Egna organisationen Mimers Hus gymnasium Gymnasieskolan är en viktig part i arbetet att öka valdeltagandet både när det gäller att nå ungdomar på olika sätt och att kunna använda lärarkompetensen. I detta projektet var det särskilt gynnsamt genom att: Gymnasieskolan arrangerade debatter inför båda valtillfällena. I samband med debatten till europaparlamentet var det många som förtidsröstade på biblioteket. Särskilt debatten inför valet i september fick positiv feedback. Medieelever på gymnasieskolan designade affischer som sattes upp innan valet till europaparlamentet. Två lärare deltog i utbildningen av valambassadörerna 9

Projektets namn Diarienummer Datum Ökat valdeltagande KS 2010/1069 2014-11-17 Biblioteket, Mimers Hus Biblioteket och Mimers Hus kan användas mycket mer som resurs. Dels som förmedlare av skriftlig information men också genom att arrangera föreläsningar med mera. Därför är det viktigt att ha med någon representant från Kultur/biblioteket tidigt i arbetet och förberedelserna. Valnämnden Förtidsröstning har tydliggjorts och förbättrats och allt fler väljer att förtidsrösta. Men det finns mer man kan göra, till exempel i form av mobila valmöjligheter. Projektorganisationen Att ha med personal från medborgarservice var positivt med tanke på uppdraget En väg in och mycket direktkontakt med medborgare. Däremot blir det problematiskt när projektmedlemmen måste prioritera bort projektet för att det saknas personal på medborgarservice och det löpande arbetet måste fungera. 8 Restpunktlista I och med valets genomförande återstår inga punkter för detta projekt. 9 Framtida idéer För att nå ett högre valdeltagande är det viktigt att det görs insatser/kampanjer inför valen men framförallt är det viktigt att det pågår ett kontinuerligt arbete mellan valen. Mellan valen Långsiktiga utbildningsinsatser hur man påverkar på individnivå, hur man kan engagera sig i en kommun. Studieförbunden har material till studiecirklar som kan användas i detta arbete. Långsiktigt demokratiarbete från högstadiet till gymnasiet. Engagera demokratiambassadörer som informerar i skolor, daglig verksamhet med mera och på stora evenemang. Inför valet Besluta om projekt och projektbudget i god tid så att planering av aktiviteter kan starta tidigt. Med längre framförhållning finns större chans att engagera andra aktörer. Kungälvsriktad slagkraftig slogan, t ex I Kungälv röstar 100 procent för att få en mobilisering bland de som är lokalt förankrade. Anställa valambassadörer igen. Se över lokaler för förtidsröstning för att bli tillgängligare, till exempel använda Nordmarken som lokal för förtidsröstning. 10

Projektets namn Diarienummer Datum Ökat valdeltagande KS 2010/1069 2014-11-17 Möjliggöra förtidsröstning i samband med olika event, till exempel ha öppet biblioteket på Marstrand i samband med sekelskiftesdagarna, eller stadshuset i samband med cruisingen. Arrangera politiska debatter med en duktig moderator alternativt engagera valambassadörerna som moderator. Om valambassadörer anställs inför nästa val finns det några saker som vi kan dra lärdom av efter detta första tillfälle. Kläder: För att valambassadörerna skulle känna sig delaktiga skulle de få vara med och bestämma hur kläderna skulle se ut vilken färg och vilket tryck som skulle finnas. Beställningen av kläderna tog längre tid än planerat vilket gjorde att valambassadörerna inte fick sina kommunkläder förrän inför valet i september. Det underlättar för valambassadörerna om det tydligt framgår att de arbetar på uppdrag av kommunen. Dator, läsplattor och telefoner: Valambassadörerna behöver både läsplattor och datorer för att kunna utföra sitt arbete. Läsplattor med all nödvändig information kan de ha med sig ute, datorerna behövs när de planerar aktiviteter, tar fram presentationsmaterial, kontaktar personer och annan administration. Inför årets val fick ambassadörerna läsplattor i tid men det dröjde innan vi besked om datorerna. Valambassadörerna använde sina egna telefoner för att kontakta personer angående Jag ska rösta-kampanjen Arbetsledning: I och med att valambassadörerna arbetar intensivt alla veckodagar inför valen behövs det minst två personer som alternerar som arbetsledare. Passerkort: Valambassadörerna bör kunna få passerkort så att de kan komma in på arbetsplatsen och hämta material som behövs, förvara datorer och äta lunch. 10 Rekommendation För framtida liknande projekt är det positivt med en blandad arbetsgrupp med representanter från olika kommunala verksamheter men också andra icke-politiska organisationer. 11

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-01-29 Sida 1 (1) 8/2015 Rivning av hus på fastigheten Stan 1:5 (Dnr KS2012/980) Byggnaden föreslås rivas med hänsyn till hälsoskyddet och det fysiska skyddet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Rivning av hus på fastigheten Stan 1:5 2014-12-29 Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att aktuella byggnader på fastigheten Stan 1:1 (fd. Stan 1:5) skall rivas. Expedieras till: Anders Holm Sektor Samhällsbyggnad För kännedom till: SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Anders Holm 2014-12-29 Rivning av hus på fastigheten Stan 1:1 (fd. Stan 1:5)(Dnr KS2012/980-2) Sammanfattning Byggnaden föreslås rivas med hänsyn till hälsoskyddet och det fysiska skyddet. Bakgrund Förvaltningen fick i beslut 89 2012 (Dnr KS2011/2818-6) i uppdrag att i samband med markförvärvet utreda möjligheten att tillskapa någon form av bostadshus. Om detta befinns vara olämpligt ska alternativ användning av huset föreslås. Fastigheten förvärvades i syfte att säkerställa rådigheten över marken för att kunna avsluta alla andra verksamheter än de relaterade till vattenproduktion. Verksamhetens bedömning Förvaltningen bedömer att en rivning av byggnad med oljecistern och avloppsanläggning är det långsiktigt enda hållbara. Övriga användningsområden riskerar att påverka täkten negativt. Byggnaderna ligger inom den primära skyddszonen för vattenskyddsområdet och kommer att stängslas in. Figur 1: De fyra byggnaderna på fd. Stan 1:5 föreslås rivas. Ekonomisk bedömning Förvaltningen har översiktligt bedömt kostnaden för att nå tillräcklig nivå för boende. Det är inte rimligt att investera i byggnaderna i relation till kommande kostnader. Förvaltningen bedömer att andra alternativ för boende är bättre. ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

2(2) Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att aktuella byggnader på fastigheten Stan 1:1 (fd. Stan 1:5) skall rivas. Lisa Strandberg Werlenius Samhällsbyggnadschef Anders Holm VA-teknikchef och trafik-, gata-, parkchef Expedieras till: För kännedom till:

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-02-18 Sida 1 (2) 43/2015 Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön (Dnr KS2015/61) Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ger en kommun möjlighet att meddela föreskrifter. Nuvarande lokala föreskrifter från 2000 är inaktuella bl.a. därför att miljöprövningsför ordningen (2013:251) har tillkommit men också på grund av. att en ny plan- och bygglag antagits. Miljö- och byggnadsnämnden skall pröva om förslag till nya Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön kan meddelas kommunfullmäktige för antagande. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Lokala förskrifter för att skydda människors liv och hälsa 2015-01-13 Bilaga Protokollsutdrag 2015-01-13 Bilaga 2 bilaga.pdf 2015-01-13 Bilaga lokal föreskrifter äldre.pdf 2015-01-13 Bilaga lokala föreskrifter nya.pdf 2015-01-13 Protokollsutdrag - Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö - Samhällsbyggnadsutskottet 2015-02-03 Yrkande Miguel Odhner (S): Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön antagen av kommunfullmäktige 31 januari 2000 (KFS 2000/10) upphör att gälla från och med 31 mars 2015. Reviderat förslag till Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön antas att gälla från och med 1 april 2015. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta yrkandet. Omröstning begärs inte. Förslag till kommunfullmäktige 1. Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön antagen av kommunfullmäktige 31 januari 2000 (KFS 2000/10) upphör att gälla från och med 31 mars 2015. 2. Reviderat förslag till Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön antas att gälla från och med 1 april 2015. Anteckning till protokollet lämnas av Charlotta Windeman (M) Se bilaga Expedieras till: Martin Rahl, Cornelia Jalmgård KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-02-18 Sida 2 (2) För kännedom till: Kristina Franzén och Torbjörn Köre Sektor samhällsbyggnad KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

onsdag 18 februari 2015 Anteckning till ärende 20 Jag anser att punkten tre under rubrik djurhållning orm skall strykas då även orm är ett husdjur och behöver inte särbehandlas. Charlotta Windeman (M) 1

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-01-29 Sida 1 (1) 9/2015 Lokala förskrifter för att skydda människors liv och hälsa (Dnr KS2015/61) Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ger en kommun möjlighet att meddela föreskrifter. Nuvarande lokala föreskrifter från 2000 är inaktuella bl.a. därför att miljöprövningsför ordningen (2013:251) har tillkommit men också på grund av. att en ny plan- och bygglag antagits. Miljö- och byggnadsnämnden skall pröva om förslag till nya Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön kan meddelas kommunfullmäktige för antagande. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Lokala förskrifter för att skydda människors liv och hälsa 2015-01-13 Bilaga Förslag till Lokala Föreskrifter för att skydda människors liv och hälsa Förslag till kommunfullmäktige Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön godkänns och översänds till kommunfullmäktige för antagande. Expedieras till: Kommunstyrelsen För kännedom till: Kristina Franzén och Torbjörn Köre Sektor samhällsbyggnad SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Torbjörn Köre 2015-01-13 Lokala förskrifter för att skydda människors liv och hälsa(dnr KS2015/61-1) Sammanfattning Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ger en kommun möjlighet att meddela föreskrifter. Nuvarande lokala föreskrifter från 2000 är inaktuella bl.a. därför att miljöprövningsfordningen (2013:251) har tillkommit men också pga. att en ny planoch bygglag antagits. Miljö- och byggnadsnämnden skall pröva om förslag till nya Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön kan meddelas kommunfullmäktige för antagande. Bakgrund Kungälvs kommuns Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön (föreskrifterna nedan) antogs av kommunfullmäktige 2000-01-31. Inom gruppen SOLTAK, där miljöinspektörer regelbundet möts har diskussion förts om harmonisering av föreskrifterna. Några kommuner i Kungälvs kommuns närhet arbetar med uppdatering av föreskrifterna, ex. Stenungsund och Lilla Edet, och andra är klara, ex. Tjörn och Öckerö. Miljöchef Kristina Franzén initierade en process med att se över föreskrifterna 2014. I verksamhetsplan för 2014 finns tid avsatt för att uppdatera föreskrifterna. Miljöenheten har nu arbetat igenom den äldre föreskriften från 2000 och i tjänsteskrivelsens bilaga finns ett förslag till ny föreskrift. Verksamhetens bedömning Miljöenhetens bedömning är att förslaget till nya lokala föreskrifter efterlever gällande lagstiftning samt harmoniserar med angränsande kommuners lokala föreskrifter. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Lokala föreskrifter för att skydda människors liv och hälsa Skrivelse Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Förslag till kommunstyrelsen Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön godkänns och översänds till kommunfullmäktige för antagande. Kristina Franzén Miljöchef Lisa Strandberg-Werlenius Samhällsbyggnadschef ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

2(2) Expedieras till: Kommunstyrelsen För kännedom till: Kristina Franzén och Torbjörn Köre Sektor samhällsbyggnad

Datum 2014-11-05 Diarienummer TMN-1999-10500 Bilaga till tjänsteskrivelsen i ärende TMN-1999-10500-5, förslag till Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön.

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Antagen av kommunfullmäktige 20xx-xx-xx Gäller fr o m 20xx-xx-xx

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Kungälvs kommun, meddelad av kommunfullmäktige den..... xx.. Med stöd av miljöbalken (1998:808) 9 kap. 7-8, 10-13 och förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 13, 17, 39-40 och 42-44 meddelar kommunfullmäktige nedanstående lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön. 1 Inledande bestämmelser Utöver bestämmelserna i miljöbalken (1998:808) och till miljöbalken hörande förordningar och föreskrifter gäller nedanstående lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön. 2 Avloppsanordning Enligt 13 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd krävs det tillstånd av miljöoch byggnadsnämnden för att 1. inrätta avloppsanordning till vilken vattentoalett ska anslutas och 2. ansluta vattentoalett till befintlig avloppsanordning. Enligt dessa föreskrifter krävs dessutom tillstånd av miljö- och byggnadsnämnden för att 3. inrätta annan avloppsanordning än som anges i punkterna 1-2, exempelvis avloppsanordningar för bad-, disk- och tvättavloppsvatten, inom alla områden bortsett från fastigheter med fastighetsbeteckning Svartedalen. Enligt 13 och 14 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd krävs anmälan till miljö och byggnadsnämnden för att 4. inrätta annan avloppsanordning än som anges i punkterna 1-3 5. ändra avloppsanordning, om åtgärden kan medföra väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd eller sammansättning. Tillstånd enligt dessa bestämmelser krävs inte för avloppsanordning som kräver tillstånd eller anmälan enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) eller om avloppsanordningen är avsedd att föra avloppsvattnet till enbart en allmän avloppsanläggning. 3 Annan toalett än WC Det krävs tillstånd hos miljö- och byggnadsnämnden för att inrätta 1. förmultningstoalett, 2. förbränningstoalett (exempelvis eltoalett), 3. torrtoalett med latrinkompostering.

4 Djurhållning Det krävs tillstånd av miljö- och byggnadsnämnden för att hålla 1. nötkreatur, häst, get, får eller svin, 2. pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur, 3. orm inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser. Beslut med stöd av denna paragraf får förenas med villkor om vad djurhållaren måste uppfylla för att skydda människors hälsa från olägenheter som kan uppstå till följd av djurhållningen. 5 Tomgångskörning En förbränningsmotor i stillastående motordrivet fordon får hållas igång utomhus i högst 1 minut. Detta gäller inte: 1. om trafikförhållanden föranlett fordonet att stanna, t.ex. i trafikkö, 2. om motorn hålls igång för att i den mån det behövs för fordonets ändamålsenliga brukande driva annan anordning på fordonet än sådan som avser uppvärmning, t.ex. kylaggregat på kylbil eller vattenpump på släckningsbil. Dock omfattas anläggning för kylning av kupéutrymme av bestämmelsen om högst 1 minuts tomgångskörning. Omedelbart tomgångskörningsförbud gäller dock fordon som stannats vid broöppning eller järnvägsövergång. 6 Spridning av gödsel Den som avser att sprida naturlig gödsel, slam eller annan orenlighet inom eller intill område med detaljplan skall anmäla detta till miljö- och byggnadsnämnden innan spridning sker. Anmälan enligt första stycket fordras inte för spridning av väl brunnen gödsel från nötkreatur, häst eller fjäderfä om den sker i ringa omfattning, t.ex. på villatomt, och om nedmyllning sker i omedelbar anslutning till spridningen. 7 Värmepumpsanläggning Det krävs tillstånd av miljö- och byggnadsnämnden för att inom Kungälvs kommun inrätta en värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten. Tillstånd enligt denna paragraf krävs inte för värmepumpsanläggning om tillstånds- eller anmälningsplikt föreligger enligt miljöprövningsförordningen (2013:251). 8 Luftvärmepump Det krävs anmälan till miljö- och byggnadsnämnden för att inrätta och använda en luftvärmepump för en- eller tvåfamiljsfastigheter inom Kungälvs kommun.

9 Skydd för ytvattentäkt och enskilda grundvattentäkter På grund av risk för saltvatteninträngning eller brist på vatten krävs tillstånd av miljö- och byggnadsnämnden för att inrätta och använda en ny anläggning för grundvattentäkt inom de områden som märkts ut på kartbilaga A, samt inom detaljplanelagda områden och områden med samlad bebyggelse enligt äldre PBL (1987:10). Befintliga anläggningar för grundvattentäkter inom ovan angivna områden ska anmälas till miljöoch byggnadsnämnden. 10 Eldning av fastbränsle för uppvärmning och varmvattenproduktion Småskalig eldning av fastbränsle för uppvärmning och varmvattenproduktion i en panna som inte är miljögodkänd enligt Boverkets byggregler BFS 2011:6 eller försedd med ackumulatortank, är inte tillåten under tiden 1 juni 31 augusti inom område med detaljplan och områden med samlad bebyggelse enligt äldre PBL (1987:10). 11 Skötsel av eldningsanordning för fasta bränslen För skötsel och tillsyn av eldningsanordning för fasta bränslen gäller att lufttillförseln ska vara god och att bränslet ska förvaras torrt. Pannan får endast eldas med det bränsle som pannan enligt tillverkaren är avsedd för. Saknas anvisning får bränslet endast bestå av sådant trä som inte är förorenat. Anläggningen ska hållas i gott skick genom regelbundet underhåll. Dokumentation om genomförd sotning och underhåll av eldningsanordningen ska sparas hos ägaren av anläggningen under minst fem år. 12 Eldning utomhus Eldning av löv, kvistar och annat trädgårdsavfall inom områden med detaljplan, områdesbestämmelser eller samlad bebyggelse enligt äldre PBL (1987:10) är förbjuden under tiden 1 april 30 september. För Valborgsmässoeld och liknande krävs dispens dvs. tillstånd av miljö- och byggnadsnämnden. Övrig tid får eldning inom sådana områden ske endast av torrt trädgårdsavfall som inte kan utnyttjas för kompostering, om det kan ske utan att olägenhet för människors hälsa och miljön uppstår. Regler om transport och hantering av trädgårdsavfall finns i kommunens renhållningsordning. Detta gäller även undantag som kräver ansökan om dispens av miljö- och byggnadsnämnden. Eldning får aldrig ske i strid med gällande brandföreskrifter. 13 Ansökan och anmälan Anmälan och tillståndsansökan enligt dessa föreskrifter prövas av miljö- och byggnadsnämnden. Anmälan och tillståndsansökan ska vara skriftlig och innehålla de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att bedöma och handlägga ärendet (25 och 46 förordning om miljöfarlig verksamhet och 19 kap. 5 respektive 22 kap. 1 miljöbalken).

14 Straffbestämmelser Bestämmelser om straff och förverkande finns i miljöbalkens 29 och 30 kapitel samt i förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter. 15 Dispens Miljö- och byggnadsnämnden får medge dispens från dessa föreskrifter om det är uppenbart att risk för olägenhet från miljö- och hälsoskyddssynpunkt inte föreligger. 16 Avgifter Miljö- och byggnadsnämnden får ta ut avgift för prövning av ansökan om tillstånd eller dispens, för handläggning av anmälan samt för tillsyn i övrigt enligt dessa föreskrifter enligt den taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område som kommunfullmäktige antagit. 17 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Dessa lokala föreskrifter träder i kraft den xx xx 20xx. Äldre lokala föreskrifter ska tillämpas på ärenden som har inletts dessförinnan. Bilaga: Kartbilaga A

Kartbilaga A

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-02-18 Sida 1 (1) 60/2015 Handlingsplan mot kränkande särbehandling (Dnr KS2014/1689) Näringslivsutskottet beslutade den 25 november 2014 att återremittera förslag till Handlingsplan vid kränkande särbehandling och trakasserier för viss justering. Förvaltningen har justerat förslaget i enlighet med utskottets anvisning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Handlingsplan mot kränkande särbehandling 2014-12-19 Bilaga Handlingsplan vid kränkande särbehandling.doc.docx 2014-12-19 Protokollsutdrag - Anmälan om kränkande särbehandling - Personal-och näringslivsutskottet 2015-01-28 Beslut 1. Förslaget till omarbetad handlingsplan vid kränkande särbehandling och trakasserier godkänns att gälla från och med 1 mars 2015. 2. På sidan sju 1 faktaruta 3 punkt 2-3 ändras lydelsen gruppledare till ledare/gruppordförande. Förslag till kommunfullmäktige Informationen antecknas till protokollet. Expedieras till: För kännedom till: KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-01-28 Sida 1 (1) 7/2015 Handlingsplan mot kränkande särbehandling Anmälan om kränkande särbehandling (Dnr KS2014/1689) Näringslivsutskottet beslutade den 25 november 2014 att återremittera förslag till Handlingsplan vid kränkande särbehandling och trakasserier för viss justering. Förvaltningen har justerat förslaget i enlighet med utskottets anvisning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Handlingsplan mot kränkande särbehandling Anmälan om kränkande särbehandling 2014-12-19 Bilaga Handlingsplan vid kränkande särbehandling.doc.docx 2014-12-19 Yrkande Miguel Odhner (S): På sidan sju i faktaruta 3 punkt 2-3 ändras lydelsen gruppledare till ledare/gruppordförande. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att personal- och näringslivsutskottet beslutar att anta yrkandet. Omröstning begärs inte. Förslag till kommunstyrelsen 1. Förslaget till omarbetad handlingsplan vid kränkande särbehandling och trakasserier godkänns att gälla från och med 1 mars 2015. 2. På sidan sju 1 faktaruta 3 punkt 2-3 ändras lydelsen gruppledare till ledare/gruppordförande. Expedieras till: För kännedom till: PERSONAL-OCH NÄRINGSLIVSUTSKOTTET Justeras sign

Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Ulla-Britt Ek 2014-12-19 Handlingsplan mot kränkande särbehandling och trakasserier (Dnr KS2014/1689-8) Sammanfattning Näringslivsutskottet beslutade den 25 november 2014 att återremittera förslag till Handlingsplan vid kränkande särbehandling och trakasserier för viss justering. Förvaltningen har justerat förslaget i enlighet med utskottets anvisning. Bakgrund Under året har en dialog förts inom förvaltningen, inom de politiska organisationerna och mellan förvaltningen och de politiska organen om ansvar, roller och hantering av frågor som rör kränkningar, trakasserier och olämpligt/oetiskt uppträdande. Ett äldre regelverk, handlingsplan mot kränkande särbehandling från 2011 innefattar inte situationer som eventuellt kan uppstå inom de politiska organen eller mellan tjänstemän och förtroendevalda. Verksamhetens bedömning Ett omarbetat förslag, handlingsplan mot kränkande särbehandling och trakasserier från december 2014 tydliggör roller och ansvar. Den anger även vilka steg en hanterings- och utredningsprocess ska innehålla. Planen är framtagen med stöd av forskning inom området. Ekonomisk bedömning Förslaget medför inga direkta kostnader. Förslag till kommunstyrelsen Förslaget till omarbetad handlingsplan vid kränkande särbehandling och trakasserier godkänns att gälla från och med 1 mars 2015. Magnus Gyllestad Kommunchef Ulla-Britt Ek HR-chef ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

2(2) Expedieras till: För kännedom till:

0 HANDLINGSPLAN VID KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER

1 Utgångspunkt Denna handlingsplan gäller för alla medarbetare, chefer och förtroendevalda i Kungälvs kommun. Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön och ska förebygga, utreda och riskbedöma så att medarbetare inte utsätts för kränkande särbehandling eller trakasserier. Medarbetare har ansvar att anmäla om någon blir utsatt och vara aktiva i arbetsmiljöarbetet. Förtroendevalda skall ha ett gott bemötande gentemot kommunens medarbetare och har ansvar enligt handlingsplan vid kränkande särbehandling och trakasserier. Kungälvs kommun har nolltolerans mot all form av kränkande särbehandling. Chefen har en nyckelroll när det gäller att forma den kultur och de normer som skall gälla på arbetsplatsen. De bästa förutsättningarna för att uppnå god atmosfär och fungerande normer ges när chefen genom sitt eget beteende skapar en pålitlig grund för ömsesidig dialog, kommunikation och ärlig vilja till problemlösning. Roller och ansvar Medarbetare Har medansvar för att upptäcka och undanröja eventuella risker i arbetet och förebygga ohälsa Meddelar chef om kollega blir utsatt Bidrar till en god arbetsmiljö och är delaktig i problemlösande insatser Chef Har huvudansvar för den psykosociala arbetsmiljön Organiserar och planerar arbetet så att kränkande särbehandling förebyggs så långt som det är möjligt Ansvarar för att utreda eventuella kränkningar och vidta nödvändiga åtgärder skyndsamt Politisk organisation Har huvudansvar att kommunen följer Arbetsmiljölagen i alla sina delar Skall ha ett gott bemötande gentemot kommunens medarbetare Ansvarar för att utreda eventuella kränkningar och vidta nödvändiga åtgärder skyndsamt

2 Definition av kränkande särbehandling och trakasserier Begreppen kränkande särbehandling och trakasserier omfattar fysiskt, verbalt och icke-verbalt uppträdande. Det är den utsatte som avgör om beteendet är accepterat och välkommet eller kränkande och ovälkommet. Därför behöver det inte finnas ett uppsåt att kränka för att ett visst beteende ska betraktas som felaktigt. I Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1993:17) definieras kränkande särbehandling i arbetslivet som återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare på ett kränkande sätt och som kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. I dagligt tal benämns dessa handlingar ofta som mobbing. Tillfälliga konflikter bör vanligtvis inte ses som kränkande särbehandling. Exempel på kränkande särbehandling är återkommande: förtal eller ryktesspridning undanhållande av information förolämpningar, hån eller ovänligt bemötande hot, förnedring eller trakasserier försvårande av arbetets utförande utfrysning I Diskrimineringslagen (2008:567) definieras trakasserier som ett uppförande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder (DiskrL 2008:567 1 kap 4 ). Uppträdandet behöver inte vara återkommande för att klassas som trakasserier. Exempel på trakasserier är, om de har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: Nedsättande skämt eller jargong Förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar Osynliggörande eller undanhållande av information (försvårande av arbetets utförande) Hot och förnedring Sexuella trakasserier är ovälkommet uppträdande av sexuell natur eller som har samband med diskrimineringsgrunden kön. Det kan handla om ovälkommen beröring, sexuella anspelningar eller kommentarer om utseende samt förnedrande eller generaliserande bilder, mejl, sms, inlägg på sociala medier och liknande med anspelning på kön.

3 Förebyggande arbete Arbetsgivaren är skyldig att planera och organisera så att kränkande särbehandling och trakasserier så långt som möjligt förebyggs. Det innebär att du som chef aktivt ska arbeta för att skapa ett inkluderande och respektfullt klimat på arbetsplatsen. Det kan finnas olika anledningar till varför kränkande beteende förekommer på en arbetsplats. Det vanliga är att grundorsaken till problemen finns i strukturella och arbetsplatskulturella förhållanden och inte hos enskilda medarbetare. Därför är det viktigt med ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete och att chefer har kompetens inom området. Kungälvs kommun erbjuder regelbundet chefer utbildning. Faktorer som kan minska risken för kränkningar: Faktorer som kan öka risken för kränkningar: Främja likabehandling, uppmuntra oliktänkande och välkomnande normer Ständigt arbeta för fungerande medarbetarsamtal, APT och samverkansgrupper Ta tag i destruktiva konflikter och problem direkt Ge god introduktion till nyanställda Sträva efter att medarbetarnas kapacitet och kunskaper tas tillvara Informera om Kungälvs kommuns rutin gällande kränkande särbehandling samt om de påföljder detta kan medföra Göra medarbetarna delaktiga i de förebyggande åtgärderna mot kränkande särbehandling Respektera och beakta obalansen och beroendeställningen mellan förtroendevald och anställd Snäva normer och krav på likriktning Otydliga förväntningar, ansvarsroller och mål Återkommande omorganisationer där hänsyn inte tagits till arbetsmiljön Revirtänkande och konkurrens Dålig kommunikation och låg delaktighet Stark överrepresentation av ena könet Otydliga roller mellan förtroendevald och anställd Tecken som kan tyda på att kränkande särbehandling förekommer på arbetsplatsen Hos enskilda medarbetare: Samarbetssvårigheter i form av motvilja, likgiltighet etc. Hög stressnivå eller låg stresstolerans, posttraumatisk stress Fysisk och psykisk ohälsa exempelvis genom beroendeproblematik, sömnsvårigheter, ångest, oro, depression, isolering och försämrad självkänsla Självmordstankar eller självskadebeteende Hos arbetsgruppen: Minskad effektivitet och produktivitet Bristande förtroende för arbetsgivaren Samarbetsproblem Hög sjukfrånvaro och personalomsättning Låg tolerans mot påfrestningar Allmän känsla av osäkerhet och vantrivsel Sökande efter syndabockar

4 Utredningsprocess vid kränkande särbehandling eller trakasserier Ge stöd Utred Bedöm och kommunicera Åtgärda Följ upp Steg 1: Ge stöd och skyddande åtgärder Om du som chef uppmärksammas på att kränkande särbehandling eller trakasserier förekommer på arbetsplatsen är du skyldig att ta situationen på allvar och handla omedelbart. Stöd ska omgående ges till den som känner sig utsatt. Ta alltid kontakt med HR-enheten för att få råd om hur du bör gå vidare och hur utredningen ska göras. Arbetsgivaren måste direkt ta ställning till om skyddande/stoppande åtgärder bör vidtas innan den utredande fasen startas. Ofta kan det räcka med temporära och begränsade åtgärder som säkerställer att den som känner sig utsatt inte exponeras under pågående utredning. Frågor som bör ställas är: Hur allvarliga och omfattande är de påstådda kränkningarna? Hur stor är risken för ohälsa? Steg 2: Undersök fakta Kartlägg vad som hänt så snart som möjligt genom att samtala enskilt och konfidentiellt med de inblandade och eventuella vittnen. Samtalen ska präglas av respekt, öppenhet och ärlighet. Inför samtalet ska du informera medarbetaren om sin rätt att ha en facklig representant närvarande. Klargör att ingen deltar i kartläggningen anonymt. Alla inblandade har också rätt att ta del av kartläggningen. Under kartläggningen ska du som chef föra anteckningar om vad som sagts eller gjorts, av vem, hur och när. Dokumentationen ska innehålla förstahandsinformation, inte rykten, vara nedtecknade av dig och förvaras inlåst. Om den medarbetare som känner sig utsatt har gjort egna anteckningar så behåller medarbetaren dessa själv. De ska inte biläggas de anteckningar som du som chef eller arbetsledare ansvarar för. Som chef eller arbetsledare kan det vara svårt att förhålla sig objektivt till problemen. Tänk på att det alltid finns en inbyggd obalans och beroendeställning i relationen mellan medarbetare och chef/förtroendevald. Vid behov kan du söka stöd och hjälp hos HR-enheten och/eller hos företagshälsovården.

5 Vid särskilt allvarliga situationer kan det bli aktuellt att stänga av den medarbetare som uppges utsätta eller trakassera annan medarbetare. I dessa fall ska HR-enheten konsulteras. En bra hanterings- och utredningsprocess bör innehålla en konkret kartläggning av följande delar: 1. Den utsattes perspektiv och upplevelser. 2. Den eller de anklagades perspektiv och upplevelser. 3. Vittnens perspektiv och upplevelser. 4. Oberoende bevis såsom brev, e-post, protokoll, inspelningar, bilder eller liknande. Steg 3: Bedöm och kommunicera När kartläggningen av den konkreta situationen genomförts vägs allt material samman. En bedömning genomförs baserad på händelser som går att fastslå. Slutsatsen görs på basis av alla fakta i målet och denna slutsats kommuniceras sedan till alla inblandade parter. Steg 4: Vidta åtgärder Om slutsatsen är att kränkande särbehandling förekommit skall det tydligt klargöras för den som utsätter eller trakasserar annan medarbetare att beteendet upplevs som kränkande och omedelbart måste upphöra. Om kränkningarna trots detta fortsätter kan chef vidta kraftigare åtgärder, det vill säga skriftlig varning, omplacering eller slutligen uppsägning. I dessa fall ska chef först konsultera HR-enheten. Eventuella sanktioner ska alltid riktas mot den som kränker och inte mot den utsatte. Omplacering kan i vissa fall vara en lösning. Dokumentera vilka åtgärder som ska vidtas, när och av vem i en handlingsplan och förvara den inlåst. Erbjud inblandade medarbetare stöd från företagshälsovården. Det kan vara aktuellt att vidta åtgärder som berör hela gruppen och arbetsklimatet generellt, exempelvis seminarier, grupputveckling, spelregler i arbetsgruppen och andra förebyggande insatser. Gruppinsatser bör genomföras efter att utredningen är avslutad. Detta minskar risken för nya kränkningar. Steg 5: Riskbedöm organisationen I samband med arbetet att förhindra nya kränkningar, är det också viktigt att riskbedöma organisationen. Det innebär att du som chef ska undersöka om det finns faktorer i själva organisationen som riskerar ge upphov till att medarbetaren drabbas av kränkande

6 särbehandling. Det kan då till exempel handla om att medarbetare kanske har en roll som gör denne särskilt utsatt. Andra typiska organisatoriska frågor som kan påverka en specifik medarbetare är schemaläggning eller beslutsprocesser. Arbetsgivaren ska alltså kartlägga och åtgärda om det finns försvårande organisatoriska faktorer som kan påverka situationen för den utsatta medarbetaren. Steg 6: Gör uppföljning Det är mycket viktigt att följa upp de åtgärder som vidtagits för att försäkra sig om att kränkningarna har upphört. Detta bör göras genom uppföljningssamtal med de inblandade samt genom att vara extra uppmärksam på arbetsklimatet i gruppen Om uppföljningen visar att beteendet inte upphört ska nya åtgärder vidtas (enligt steg 2) och följas upp. Tänk på Gör ditt bästa för att den utsatte medarbetaren ska förbli i tjänst, till exempel genom att erbjuda stöd från företagshälsovården. Om medarbetaren trots detta blir sjukskriven ska du hålla tät kontakt och vara ett stöd. Rättsliga påföljder Vid kränkande särbehandling kan arbetsgivaren bli åtalad för arbetsmiljöbrott enligt Arbetsmiljölagen. Vid diskriminering kan arbetsgivaren bli anmäld för diskriminering om tillräckliga åtgärder inte vidtas för att stoppa trakasserier. Om kränkande beteende övergått till våld, hot om våld, övergrepp, hets mot folkgrupp eller andra brottsliga handlingar och någon väljer att polisanmäla blir det ett polisärende som handläggs enligt polismyndighetens rutiner. Chef ska då följa utvecklingen och medverka i utredningsarbetet men samtidigt fullfölja den interna, arbetsrättsliga hanteringen av situationen. Ett ärende om kränkande särbehandling eller diskriminering kan utgöra en allmän handling och begäras ut. Tänk då på att uppgifter i en allmän handling kan omfattas av sekretess och därför är det viktigt att du som chef själv för anteckningar. Ta inte emot medarbetarens egna anteckningar. Vid tveksamheter kan du rådgöra med HR-enheten

7 Vad ska du göra om du känner dig utsatt? Om du upplever att du blir behandlad på ett kränkande sätt av kollegor eller chef har du rätt att kräva att det ska upphöra. Börja med att säga ifrån till den som kränker. Ibland kan ett beteende vara kränkande även om avsikten inte varit att kränka. Därför är det viktigt att den som utsätter dig för kränkningarna får veta att det är ovälkommet och kan ändra sitt beteende. Be någon om stöd att göra det om det känns jobbigt För anteckningar om vad som har hänt eller sagts, av vem, när och hur det påverkade dig. Anteckningarna är ett stöd för dig när du pratar med din chef Berätta för din chef, gruppledare, chefens chef eller någon annan du har förtroende för, till exempel ditt fackliga ombud eller annan facklig representant Efter att chef fått kännedom kan du som upplever dig utsatt förvänta dig stöd, utredning och eventuella åtgärder Om du upplever dig kränkt eller trakasserad av din chef ta då kontakt med verksamhetschef eller sektorchef samt ditt fackliga ombud Om du blir sjuk som en följd av kränkande särbehandling i arbetslivet ska du göra en arbetsskadeanmälan. Prata med din chef och ditt fackliga ombud. Det är förbjudet att utsätta dig för repressalier om du anmäler kränkande särbehandling eller trakasserier Vad kan du som arbetskamrat göra för att hjälpa till? Ta ditt ansvar för arbetsmiljön på arbetsplatsen. Även om chefen har huvudansvaret för att förebygga och hantera kränkande beteende är det viktigt att alla hjälps åt för att skapa ett gott arbetsklimat Medverka inte till kränkande särbehandling eller sexuella trakasserier Du kan göra stor skillnad genom att aldrig acceptera en nedsättande jargong och markera tydligt mot kränkande beteende Bryt elakt spel Ställ upp för din arbetskamrat. Du kan hjälpa genom att vara en god lyssnare och stödja din arbetskamrat i att säga ifrån till den som kränker och berätta för en chef Agera inte utan medgivande från din arbetskamrat Vid kränkning/trakasserier mellan förtroendevald och medarbetare Kungälvs kommuns handlingsplan vid kränkande särbehandling och trakasserier gäller och händelse hanteras utifrån utredningsprocessen Medarbetarens chef och gruppordförande i förtroendevalds parti utreder enligt Kungälvs kommuns handlingsplan Gruppordförande i förtroendevalds parti agerar enligt Kungälvs kommuns handlingsplan Stödinsatser ska ges till inblandade Åtgärder ska vidtas om kränkning inte upphör

8 Råd och stöd Stöd ska ges utifrån att en medarbetare upplever sig utsatt och inte bara om det konstateras att det verkligen pågått riktiga kränkningar. Stöd ska ges omedelbart. SOS International Samtalsstöd för medarbetare Möjlighet att ringa dygnet runt Chefshandledning Tfn: 010-555 00 55 Företagshälsovård Pe3 Råd och stöd till chefer i frågor kring hur de ska agera vid kränkande särbehandling Stöttning vid ärenden som rör kränkande särbehandling Individ- och gruppinsatser vid kränkande särbehandling Tfn:031-16 11 10 info@pe3.se Facklig organisation Medarbetarens fackliga ombud stödjer den som upplever sig utsatt för kränkande särbehandling eller trakasserier. Medarbetaren har också alltid möjlighet att ha med en facklig representant eller annan stödperson vid de möten som genomförs. Chef behöver informera om den möjligheten. Medarbetaren ansvarar själv för att kontakta sitt fackliga ombud.

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-02-18 Sida 1 (1) 44/2015 Svar på motion fler bostäder på Marstrand (Dnr KS2011/294) Morgan Persson (UP) har under år 2011 inkommit med en motion som gällande utvecklingsarbetet för Marstrandsområdet där bland annat behov av bostäder, parkeringsfrågan, Marstrands entré samt mark för företagsetablering/expansion ingår. Sedan motionen skrevs har kommunfullmäktige har antagit detaljplan för 100 nya bostäder i Hareslätt och en dialog har inletts kring ny parkeringsstrategi för Marstrand. Planläggningen av entré till Marstrand pågår genom att mark för näringslivet skapas inom Eriksberg. Kommunfullmäktige har sedan motionen skrevs även antagit en ny översiktsplan. Förvaltningen gör därför bedömningen att motionen anses vara besvarad Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion fler bostäder på Marstrand 2014-12-08 Bilaga Protokollsutdrag 2014-12-08 Bilaga Motion om fler bostäder på Marstrand.pdf 2014-12-08 Protokollsutdrag - Motion om fler bostäder på Marstrand - Kommunstyrelsen 2014-12-19 Protokollsutdrag - Motion om fler bostäder på Marstrand - Samhällsbyggnadsutskottet 2015-02-04 Förslag till kommunfullmäktige Motionen anses besvarad. Expedieras till: Henrik Haglund och Lisa Strandberg Werlenius KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-01-29 Sida 1 (1) 11/2015 Svar på motion fler bostäder på Marstrand (Dnr KS2011/294) Morgan Persson (UP) har under år 2011 inkommit med en motion som gällande utvecklingsarbetet för Marstrandsområdet där bland annat behov av bostäder, parkeringsfrågan, Marstrands entré samt mark för företagsetablering/expansion ingår. Sedan motionen skrevs har kommunfullmäktige har antagit detaljplan för 100 nya bostäder i Hareslätt och en dialog har inletts kring ny parkeringsstrategi för Marstrand. Planläggningen av entré till Marstrand pågår genom att mark för näringslivet skapas inom Eriksberg. Kommunfullmäktige har sedan motionen skrevs även antagit en ny översiktsplan. Förvaltningen gör därför bedömningen att motionen anses vara besvarad Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion fler bostäder på Marstrand 2014-12-08 Bilaga Protokollsutdrag 2014-12-08 Bilaga Motion om fler bostäder på Marstrand.2014-12-08 Protokollsutdrag - Motion om fler bostäder på Marstrand - Kommunstyrelsen 2014-12-19 Förslag till kommunfullmäktige Motionen anses vara besvarad. Expedieras till: Henrik Haglund och Lisa Strandberg Werlenius SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Henrik Haglund 2014-12-08 Svar på motion fler bostäder på Marstrand(Dnr KS2011/294-3) Sammanfattning Morgan Persson (UP) har under år 2011 inkommit med en motion som gällande utvecklingsarbetet för Marstrandsområdet där bland annat behov av bostäder, parkeringsfrågan, Marstrands entré samt mark för företagsetablering/expansion ingår. Sedan motionen skrevs har kommunfullmäktige har antagit detaljplan för 100 nya bostäder i Hareslätt och en dialog har inletts kring ny parkeringsstrategi för Marstrand. Planläggningen av entré till Marstrand pågår genom att mark för näringslivet skapas inom Eriksberg. Kommunfullmäktige har sedan motionen skrevs även antagit en ny översiktsplan. Förvaltningen gör därför bedömningen att motionen anses vara besvarad Bakgrund Morgan Persson (UP) har under 2011 inkommit med en motion som gällande utvecklingsarbetet för Marstrandsområdet där bland annat behov av bostäder, parkeringsfrågan, Marstrands entré samt mark för företagsetablering/expansion ingår. Motionären vill ge förvaltningen i uppdrag att starta planläggningen av 400 bostäder samt återuppta det övergripande planarbetet med Instön Verksamhetens bedömning Kommunfullmäktige har sedan motionen skrevs antagit detaljplan för 100 nya bostäder i Hareslätt. Genomförandet av detaljplanen pågår. Framtids och utvecklingsberedningen har inlett en dialog kring ny parkeringsstrategi för Marstrand. En utveckling av Hedvigsholmen följer som effekt av bland annat den utredda parkeringsfrågan. Planläggningen av entré till Marstrand pågår genom att mark för näringslivet skapas inom Eriksberg. Kommunstyrelsen har även beslutat om de så kallade 10 punkterna för Marstrand. Kommunfullmäktige har sedan motionen skrevs antagit en ny översiktsplan som svarar på frågorna i motionen Ekonomisk bedömning Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Juridisk bedömning Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

2(2) Förslag till kommunfullmäktige Motionen anses vara besvarad. Henrik Haglund Enhetschef Mark och Exploatering Lisa Strandberg Werlenius Sektorchef Samhällsbyggnad Expedieras till: Henrik Haglund och Lisa Strandberg Werlenius

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-02-18 Sida 1 (1) 45/2015 Svar på motion om att erbjuda tomträtter till allmännyttan (Dnr KS2012/753) I en motion från Ulla Johansson (S) och Mats Frisell (S) föreslås att allmännyttan skall erbjuda tomträttsavtal till hyresrätter och att man skyndsamt utreder förutsättningarna att tomträtt är en möjlighet för framtida bostäder. Motionen behandlades på Kommunfullmäktige i oktober 2013. Förvaltningen förslag till beslut var att skulle avslås med motiveringen att kommunstyrelsen redan beslutat pröva detta i samband med byggnationen av Hareslätt. Ärendet återremitterades från Kommunfullmäktige till förvaltningen igen med uppdraget att utreda de juridiska och ekonomiska konsekvenserna av motionens förslag. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det mer fördelaktigt att köpa marken av kommunen än att vi upplåter den för tomträtt. Detta förhållande varierar med tiden. Ur både ekonomisk och juridiskt perspektiv ser förvaltningen det som positivt att möjligheten att erbjuda tomträtt finns kvar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om att erbjuda tomträtter till allmännyttan. 2014-12-08 Bilaga Protokollsutdrag 2014-12-08 Bilaga Motion om att erbjuda tomträtter till hyresrätter.docx 2014-12-08 Protokollsutdrag - Motion om att erbjuda tomträtter till Allmännyttan - Kommunstyrelsen 2014-12-19 Protokollsutdrag - Motion om att erbjuda tomträtter till Allmännyttan - Samhällsbyggnadsutskottet 2015-02-03 Förslag till kommunfullmäktige Motionen anses besvarad. Expedieras till: Henrik Haglund och Lisa Strandberg Werlenius Sektor Samhällsbyggnad. KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-01-29 Sida 1 (1) 12/2015 Svar på motion om att erbjuda tomträtter till allmännyttan. (Dnr KS2012/753) I en motion från Ulla Johansson (S) och Mats Frisell (S) föreslås att allmännyttan skall erbjuda tomträttsavtal till hyresrätter och att man skyndsamt utreder förutsättningarna att tomträtt är en möjlighet för framtida bostäder. Motionen behandlades på Kommunfullmäktige i oktober 2013. Förvaltningen förslag till beslut var att skulle avslås med motiveringen att kommunstyrelsen redan beslutat pröva detta i samband med byggnationen av Hareslätt. Ärendet återremitterades från Kommunfullmäktige till förvaltningen igen med uppdraget att utreda de juridiska och ekonomiska konsekvenserna av motionens förslag. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det mer fördelaktigt att köpa marken av kommunen än att vi upplåter den för tomträtt. Detta förhållande varierar med tiden. Ur både ekonomisk och juridiskt perspektiv ser förvaltningen det som positivt att möjligheten att erbjuda tomträtt finns kvar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om att erbjuda tomträtter till allmännyttan. 2014-12-08 Bilaga Protokollsutdrag 2014-12-08 Bilaga Motion om att erbjuda tomträtter till hyresrätter.docx 2014-12-08 Protokollsutdrag - Motion om att erbjuda tomträtter till Allmännyttan - Kommunstyrelsen 2014-12-19 Yrkande: Mats Frisell (S):Motionen anses vara besvarad Proposition Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att samhällsbyggnadsutskottet beslutar att anta Mats Frisell (S)yrkande. Omröstning begärs inte. Förslag till kommunfullmäktige Motionen anses vara besvarad. Expedieras till: Henrik Haglund och Lisa Strandberg Werlenius Sektor Samhällsbyggnad. SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

MOTION, KOMMUNFULLMÄKTIGE Kungälv 2012-03-20 Motion om att erbjuda tomträtter till Allmännyttan. För oss är bostaden en social rättighet. Alla människor, inte bara de med särskilt goda ekonomiska förutsättningar, ska ha möjlighet att leva i bra bostäder till rimliga kostnader i en trygg boendemiljö. Syfte med denna motion är att hitta metoder att bygga mer och till lägre kostnader. Det handlar om ungdomar, äldre, näringslivet och flyktingar. Bostadsbristen måste byggas bort. För att få ner kostnader i samband med nybyggnation bör Kungälvs Kommun erbjuda tomträttsavtal till hyresrätter/allmännyttan. Det kommer också att innebära att Kommunen /Bokab kommer att få ersättning under en längre tid samt att de som bygger hyresrätter kommer att slippa lägga ut X antal miljoner innan bygget påbörjas. Den största vinsten gör hyresgästerna då ett tomträttsavtal innebär att det totala kvadratmeterpriset inte blir så högt. Tomträtter till hyresrätter kan inte jämföras administrativt med de tomträtter Kommunen har med enskilda. Tomträtter till flerfamiljsbostäder kommer att ha större kvadratmeter, samt att det inte kommer att vara så många. En tomträtt ger rätt att använda en specifik fastighet som ägs av Kungälvs kommun/bokab. För detta betalar du som fastighetsägare en årlig avgift, tomträttsavgift (f.d. avgäld) till kommunen. En tomträttshavare har i princip samma rätt att använda marken som en ägare till en friköpt fastighet och har rätt att belåna fastigheten. Tomträttsavgift regleras genom ett tomträttsavtal. Därför föreslår vi kommunfullmäktige besluta att i syfte att få ner kostnader i samband med nybyggnation och öka nybyggnationen bör Kungälvs Kommun erbjuda tomträttsavtal till hyresrätter/allmännyttan. kommunstyrelsen skyndsamt utreder de ekonomiska förutsättningar och möjligheter till att låta tomträtt bli en möjlighet för framtida bostäder Ulla Johansson (s) Vice ordförande Kungälvsbostäder Mats Frisell (s) Oppositionsledare Samhällsbyggnadsutskottet

Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Henrik Haglund 2014-12-08 Svar på motion om att erbjuda tomträtter till allmännyttan.(dnr KS2012/753-11) Sammanfattning I en motion från Ulla Johansson (S) och Mats Frisell (S) föreslås att allmännyttan skall erbjuda tomträttsavtal till hyresrätter och att man skyndsamt utreder förutsättningarna att tomträtt är en möjlighet för framtida bostäder. Motionen behandlades på Kommunfullmäktige i oktober 2013. Förvaltningen förslag till beslut var att skulle avslås med motiveringen att kommunstyrelsen redan beslutat pröva detta i samband med byggnationen av Hareslätt. Ärendet återremitterades från Kommunfullmäktige till förvaltningen igen med uppdraget att utreda de juridiska och ekonomiska konsekvenserna av motionens förslag. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det mer fördelaktigt att köpa marken av kommunen än att vi upplåter den för tomträtt. Detta förhållande varierar med tiden. Ur både ekonomisk och juridiskt perspektiv ser förvaltningen det som positivt att möjligheten att erbjuda tomträtt finns kvar. Bakgrund I en motion från Ulla Johansson (S) och Mats Frisell (S) föreslås att allmännyttan skall erbjuda tomträttsavtal till hyresrätter, samt att kommunstyrelsen skyndsamt utreder de ekonomiska förutsättningarna och möjligheterna till att låta tomträtt bli en möjlighet för framtida bostäder. Motionen behandlades på Kommunfullmäktige i oktober 2013. Förvaltningen förslag till beslut var att skulle avslås med motiveringen att kommunstyrelsen redan beslutat pröva detta på i sitt detaljplansarbete med Hareslätt. Ärendet återremitterades från Kommunfullmäktige till förvaltningen igen med uppdraget att utreda de juridiska och ekonomiska konsekvenserna av motionens förslag. Tomträttsinstitutet är en upplåtelseform som i någon mån ger kommunen en möjlighet att styra markanvändningen och den ger också kommunen möjlighet att få del i den markvärdeökning som sker, då tomträttsavgälden justeras vart tionde år. För att säkerställa att områden som kommunen vill skall upplåtas med hyresrätt förblir hyresrätt även efter en överlåtelse, kan tomträtten vara ett sätt att styra upplåtelseformen. Det vill säga, man upplåter tomträtten med angivande av ändamålet, till exempel upplåtelse för bostäder med hyresrätt. Verksamhetens bedömning Förvaltningen (samhällsbyggnad) har i det pågående detaljplanearbetet med detaljplan för Bostäder på Hareslätt reserverat en tomt för just tomträtt för hyresrätter, med totalt 16 lägenheter. I inbjudan för markanvisningstävling för området anvisades område D för hyresrätter (beslut Dnr KS2012/1323). För denna tomt används utvärderingskriterier utgående ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

2(2) från byggnadernas energieffektivitet, gestaltning av gårdsmiljö samt fastställd hyresnivå, istället för pris. Förvaltningen har för avsikt att även fortsättningsvis föreslå denna typ av upplåtelse i andra områden i den mån det är möjligt och ekonomiskt försvarbart. Ekonomisk bedömning Tomträtt som instrument är skapat för att fastighetsägaren lokalt ska kunna styra kostnaden för markdelen av boendet eller verksamheten. Kommunfullmäktige beslutar om principen för beräkning samt sätter den räntesats som ska påföras tomträttsägaren. Beroende på konjunktur och marknadsränteläge är tomträtt som form olika fördelaktigt för tomträttshavaren över tid. Just nu är skillnaden mellan att belåna en fastighet, genom ett köp, och att betala en tomträtt väldigt liten. Värderingen av ovannämnda tomt i Hareslätt visar på ett värde om cirka 2 miljoner kronor, vilket eventuellt skulle gått att få ut vid en försäljning av tomten för hyresändamål. Tomträttsavgiften på ovanstående belopp utgör 3,25 procent av marknadsvärdet, vilket ger en årlig intäkt till kommunen om cirka 65 000 kronor. Skulle tomten sålts till bostadsrättupplåtelse skulle värdet uppgå till cirka 3.6 miljoner kronor. Det är just nu, ur ett ekonomiskt perspektiv, mer fördelaktigt att köpa marken av kommunen än att vi upplåter den för tomträtt. Förhållandet varierar med tiden. Juridisk Bedömning Tomträtt är att likställa med ägande men jordägaren kan ställa särskilda villkor för användningen av marken. Det kan till exempel röra upplåtelseform för de bostäder som byggs på marken. Detta påverkar i huvudsak den ekonomiska frihet som ett ägande har men inte rättigheten till marken i sig. Ur både ekonomisk och juridiskt perspektiv ser förvaltningen det som positivt att möjligheten att erbjuda tomträtt finns kvar. Det skapar frihet i möjligheten till att leverera genomförandet som politiken ålagt förvaltningen. Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås Henrik Haglund Enhetschef Mark och exploatering Lisa Strandberg Werlenius Sektorchef samhällsbyggnad Expedieras till: Henrik Haglund och Lisa Strandberg Werlenius Sektor Samhällsbyggnad.

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-02-18 Sida 1 (1) 46/2015 Svar på motion om bidrag till enskilda vägar (Dnr KS2011/452) Miljöpartiet de Gröna har i en motion begärt att förvaltningen tillsammans med en lämplig beredning utreder frågan och återkommer med ett svar om bidrag till de samfällda vägarna i kommunen. Bidrag har tidigare funnits, men genom beslut, 2002-04-15, i Kommunfullmäktige upphörde utbetalningarna år 2002. Ett behov av ett uppdaterat register gällande enskilda vägar finns i kommunen. Uppdatering av register bedöms kosta upp till ca 200 kkr. Utredning om möjlighet till driftbidrag bedöms kosta upp till 300 kkr. Årliga uppdateringar av register samt hantering av driftbidrag bedöms kosta ca 50 kkr./år. Förvaltningen förslår att motionen bifalls och en utredning tillsätts med syfte att klarlägga vilka Förutsättningar som kan gälla och vilka ekonomiska konsekvenser detta får, om kommunen ger möjlighet för ägare till enskilda vägar att söka driftbidrag. En inventering genomförs av det enskilda vägnätet i kommunen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om bidrag till enskilda vägar 2014-02-19 Bilaga Protokollsutdrag 2014-02-19 Bilaga Motion om bidrag till enskilda vägar.pdf 2014-02-19 Protokollsutdrag - Motion om bidrag till enskilda vägar - Kommunstyrelsen 2014-12-19 Protokollsutdrag - Motion om bidrag till enskilda vägar - Samhällsbyggnadsutskottet 2015-02- 03 Tilläggsyrkande Miguel Odhner (S): Framtid- och utvecklingsberedningen föreslås som lämplig beredning att utreda frågan tillsammans med förvaltningen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta yrkandet. Omröstning begärs inte. Förslag till kommunfullmäktige 1. Motionen bifalles. 2. Framtid- och utvecklingsberedningen tillsammans med kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda frågan och återkomma med svar om bidrag till de samfällda vägarna i kommunen. KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-01-29 Sida 1 (1) 13/2015 Svar på motion om bidrag till enskilda vägar (Dnr KS2011/452) Miljöpartiet de Gröna har i en motion begärt att förvaltningen tillsammans med en lämplig beredning utreder frågan och återkommer med ett svar om bidrag till de samfällda vägarna i kommunen. Bidrag har tidigare funnits, men genom beslut, 2002-04-15, i Kommunfullmäktige upphörde utbetalningarna år 2002. Ett behov av ett uppdaterat register gällande enskilda vägar finns i kommunen. Uppdatering av register bedöms kosta upp till ca 200 kkr. Utredning om möjlighet till driftbidrag bedöms kosta upp till 300 kkr. Årliga uppdateringar av register samt hantering av driftbidrag bedöms kosta ca 50 kkr./år. Förvaltningen förslår att motionen bifalls och en utredning tillsätts med syfte att klarlägga vilka förutsättningar som kan gälla och vilka ekonomiska konsekvenser detta får, om kommunen ger möjlighet för ägare till enskilda vägar att söka driftbidrag. En inventering genomförs av det enskilda vägnätet i kommunen Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om bidrag till enskilda vägar 2014-02-19 Bilaga Protokollsutdrag 2014-02-19 Bilaga Motion om bidrag till enskilda vägar. 2014-02-19 Protokollsutdrag - Motion om bidrag till enskilda vägar - Kommunstyrelsen 2014-12-19 Förslag till kommunfullmäktige Motionen bifalles SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Mikael Svensson 2014-12-08 Svar på motion om bidrag till enskilda vägar (Dnr KS2011/452) Sammanfattning Miljöpartiet de Gröna har i en motion begärt att förvaltningen tillsammans med en lämplig beredning utreder frågan och återkommer med ett svar om bidrag till de samfällda vägarna i kommunen. Bidrag har tidigare funnits, men genom beslut, 2002-04-15, i Kommunfullmäktige upphörde utbetalningarna år 2002. Ett behov av ett uppdaterat register gällande enskilda vägar finns i kommunen. Uppdatering av register bedöms kosta upp till ca 200 kkr. Utredning om möjlighet till driftbidrag bedöms kosta upp till 300 kkr. Årliga uppdateringar av register samt hantering av driftbidrag bedöms kosta ca 50 kkr./år. Förvaltningen förslår att motionen bifalls och en utredning tillsätts med syfte att klarlägga vilka förutsättningar som kan gälla och vilka ekonomiska konsekvenser detta får, om kommunen ger möjlighet för ägare till enskilda vägar att söka driftbidrag. En inventering genomförs av det enskilda vägnätet i kommunen Bakgrund Miljöpartiet de Gröna har i en motion begärt att förvaltningen tillsammans med en lämplig beredning utreder frågan och återkommer med ett svar om bidrag till de samfällda vägarna i kommunen. I Kungälvs kommun finns äldre beslut gällande bidrag för enskilda vägar enligt följande. Den 25 oktober 1971 ( 198) beslutade kommunfullmäktige: dels om nybyggnads- iståndsättningsbidrag att utgå till nybyggnad eller iståndsättning av enskild väg med 10 % av godkänd kostnad för vägföretaget under förutsättning att företaget är kvalificerat för statsbidrag. Bidrag utgår dock endast till enskilda fastighetsägare och i kommunen mantalsskrivna personers andelar i vägföretaget. Dels om snöröjningsbidrag alt. C att utgå med 0,30 kr/ längdmeter väg, då väglängden uppgår till minst 250 meter. 2002-04-15 102 beslutade Kommunfullmäktige att från och med 2002 skulle väghållningsbidraget inte längre betalas ut. Iståndsättningsbidrag fortsätter däremot att utbetalas. Trafikverket lämnar endast drift- och upprustningsbidrag till enskilda vägar med en total längt över 1000m och det är endast dessa vägar som beviljas iståndsättningsbidrag av Kungälvs kommun. SAMHÄLLSBYGGNAD ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

2(2) Bedömning I motionen talas om både enskilda och samfällda vägar, dessa båda begrepp sammanfattas i detta svar som enskilad vägar. När Kommunen 2002 slutade med bidraget till enskilda vägar låg bokslutet på 350 000 kr. Då betalades ut ca 1 kr/meter väg. Hur stor den administrativa kostnaden kommer att bli är svårt att bedöma, men att den initialt blir betydande är nog att anta eftersom kommunen inte har något register på detta vägnät och inte heller har vetskap om hur skötseln sker idag. Även den löpande uppdateringen av ett register kräver en del tid Till att börja med bör en omvärdsanalys göras, för att ta reda på om och hur kommunerna i regionen lämnar bidrag till enskild väghållning. En inventering av kommunens enskilda vägnät bör göras. Denna inventering, med framtagande av ett uppdaterat register över alla enskilda vägar, skulle vara till nytta för kommunen även i andra sammanhang, ex. v kollektivtrafiken, skolskjuts, TGP Samhällsbyggnad och Medborgarservice. Det kommer en hel del frågor som berör enskilda vägar och sträckningar för kollektivtrafik och skolskjutsar berör enskilda vägar. När inventeringen är gjord borde en utredning kunna göras för att ta reda på vad det skulle innebära, både ekonomiskt och administrativt, för Kungälvs kommun om man inför möjligheten för enskilda väghållare att söka driftbidrag. I denna utredning bör man även beakta vilken väglängd som skall vara bidragsgrundande, tidigare gällde minst 250 meter som förutsättning för underlag och berättigande. Korta vägsträckor kan vara kostsamma att sköta för enskilda. Kostanden, för en fastighetsägare på 200 meter vägsträcka, kan vara högre än för sex fastighetsägare på 1000 meter vägsträcka, där man dessutom kan ha statligt driftsbidrag. Ekonomisk bedömning Uppdatering av register bedöms kosta upp till ca 200 kkr. Utredning om möjlighet till driftbidrag bedöms kosta upp till 300 kkr. Årliga uppdateringar av register samt hantering av driftbidrag bedöms kosta ca 50 kkr./år. Juridisk bedömning De juridiska frågeställningarna som tas upp under punkten bedömning kräver en djupare utredning Förslag till Kommunfullmäktige 1. Motionen bifalles Lisa Strandberg Werlenius Samhällsbyggnadschef Mikael Svensson Gatuingenjör Expedieras till: Mikael Svensson och Lisa Strandberg Werlenius

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-02-18 Sida 1 (1) 54/2015 Svar på motion om logo-/ profilbyte till Kungälv-Marstrands kommun. (Dnr KS2011/1573) Miguel Odhner (S) har väckt en motion om att ge kommunstyrelsen i uppdrag att positivt pröva frågan om ändrad grafisk profil/logo, förslagsvis Kungälvs-Marstrands kommun. Förvaltningen ställer sig positiv till att ta fram en uppdragsbeskrivning för att ta fram en ny grafisk profil. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om logo-/ profilbyte till Kungälv-Marstrands kommun. 2014-11-20 Bilaga Protokollsutdrag 2014-11-20 Bilaga Motion logotbyte till Kungälv - Marstrand juni 2011.doc 2014-11-20 Protokollsutdrag - Motion om logo-/ profilbyte till Kungälv-Marstrands kommun - Kommunstyrelsen 2014-12-19 Protokollsutdrag - Motion om logo-/ profilbyte till Kungälv-Marstrands kommun - Personaloch näringslivsutskottet 2015-01-28 Förslag till kommunfullmäktige 1. Motionen anses besvarad i och med att en uppdragsbeskrivning tas fram av kommunikationschefen. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att se över möjligheterna att i sammanhanget se över möjligheten att både Kungälv och Marstrands vapen ingår i logotypen. Expedieras till: Kommunledningssektorn / Susanne Junkala För kännedom till: KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

Tjänsteskrivelse 1(1) Handläggarens namn Susanne Junkala 2014-11-20 Svar på motion om logo-/ profilbyte till Kungälv-Marstrands kommun.(dnr KS2011/1573-6) Sammanfattning Miguel Odhner (S) har väckt en motion om att ge kommunstyrelsen i uppdrag att positivt pröva frågan om ändrad grafisk profil/logo, förslagsvis Kungälvs-Marstrands kommun. Förvaltningen ställer sig positiv till att ta fram en uppdragsbeskrivning för att ta fram en ny grafisk profil. Bakgrund Den grafiska profil kommunen har i dag antogs 2004. Det finns i dag starka önskemål om att modernisera den. Verksamhetens bedömning Förvaltningsledningen har gett kommunikationschefen i uppgift att fram en uppdragsbeskrivning för framtagande av ny grafisk profil för Kungälvs kommun. Ekonomisk bedömning I uppdragsbeskrivningen ingår att ta fram förslag på kostnader. Förslag till kommunfullmäktige Motionen anses besvarad i och med att en uppdragsbeskrivning tas fram av kommunikationschefen. Magnus Gyllestad Kommunchef Susanne Junkala Kommunikationschef Expedieras till: Kommunledningssektorn/Susanne Junkala För kännedom till: ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

MOTION TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE Kungälv 2011-06-19 Kungälv Marstrands kommun? Denna motion handlar inte i första hand om att formellt byta namn eller kommunvapen för Kungälvs kommun. Den frågan har under en tid diskuterats inom Socialdemokratin. Vi har kommit fram till att rent formellt byta kommunnamn, är en politiskt, historiskt känsligt, byråkratisk och en komplicerad historia, som dessutom kräver regeringens godkännande. I framtiden kanske det är en aktuell fråga - men inte i denna motion. Denna fråga handlar om att förändra kommunens grafiska profil, som är en del av varumärket Kungälvs Kommun. Vi vill lyfta fram kommuns samlade tillgångar på ett bättre sätt än idag, våra två starkaste varumärken, utöver något företags produkter är våra två städer, Kungälv och Marstrand. Denna motion handlar om att i alla sammanhang lyfta fram bägge ortsnamnen, men även tydliggöra att Marstrand tillhör Kungälv och tvärtom. Att vi är två städer, med egen och gemensam historia och framtid. Genom gemensamt framlyftande av de två ortsnamnen kan de förstärka varandra och därmed lägga en bättre grund för attraktivitet och vår förmåga att dra till oss investeringar, lokal konsumtion och på så sätt nå ökad tillväxt, fler jobb, fler företag och ökade skatteintäkter som ger ökad möjlighet till ökad välfärd. Idag har vi BRG och GBG& Co samt det eget initierade Södra Bohuslän Turism AB som har det grundläggande uppdraget att marknadsföra vår region, våra orter. Vi arbetar med Kung11:an och för en dialog med Marstrand % Co, men vi som kommun kan göra mer inom den kommunala sfären. Vi vill därför att vi marknadsför Kungälv Marstrands kommun på samliga våra logotyper, att den grafiska profilen omarbetas. Vi ser gärna en version som innehåller våra två fästningar, hav och älv vilket vi ser som starka delar av vår identitet och vårt samlade varumärke. Därför föreslår jag att Kommunstyrelsen ges i uppdrag att positivt pröva frågan om ändrad grafisk profil /logo, förslagsvis Kungälv Marstrands kommun. För Socialdemokraterna Miguel Odhner Frågan är väkt i Hermansby Socialdemokratiska förening och motionen antagen av Socialdemokratiska kommunalgruppen 2011-06-20

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-02-18 Sida 1 (2) 47/2015 Svar på motion om kolonistugor på Marstrand (Dnr KS2011/84) Ingela Rossi(S) har i kommunfullmäktige år 2011 inkommit med en motion om att upplåta mark på Koön (Marstrand) för uppskattningsvis 100 st kolonistugor på arrendetomt. Förvaltningen bedömning är att en utredning för kolonistugor på kommunal mark kan genomföras. Utredningen skall i utredningen beakta de ekonomiska och juridiska konsekvenser av ett kolonistugeområde. Förvaltningen förslår bifall till motionen Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om kolonistugor på Marstrand 2014-12-08 Bilaga Protokollsutdrag 2014-12-08 Bilaga Motion om kolonistugor vid Marstrand.pdf 2014-12-08 Protokollsutdrag - Motion om kolonistugor vid Marstrand - Kommunstyrelsen 2014-12-19 Protokollsutdrag - Motion om kolonistugor vid Marstrand - Samhällsbyggnadsutskottet 2015-02-03 Yrkanden Miguel: Motionen bifalles med tillägget att utredningen skall samordnas med övrigt utvecklingsarbete på Marstrand. Gun-Marie Daun (KD): Motionen avslås. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Miguel Odhners (S) yrkande mot Gun-Marie Dauns (KD) yrkande om avslag och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta Miguel Odhners (S) yrkande. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för bifall till Miguel Odhners (S) yrkande och Nej-röst för bifall till Gun-Marie Dauns (KD) yrkande. Omröstningsresultat Med 10 ja-röster för Miguel Odhners (S) yrkande och 5 nej-röster för Gun-Marie Dauns (KD) yrkande antar kommunstyrelsen Miguel Odhners (S) yrkande. Ledamot Ja Nej Avstår Miguel Odhners (S) X Mats Frisell (S) X Anders Holmensköld (M) X Linda Åshamre (S) X Johan Holmberg (S) X Glenn Ljunggren (S) X Mona Haugland (S) X Ulrika Winblad (S) X KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-02-18 Sida 2 (2) Martin Högstedt (UP) Jan Tollesson (FP) Knut Nordin (V) Gun-Marie Daun (KD) Ove Wiktorsson (C) Anna Vedin (M) Sven Niklasson (SD) X X X Summa: 10 5 X X X X Förslag till Kommunfullmäktige 1. Motionen bifalles. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda försättningar för att kolonistugeområde i enlighet med motionens förutsättningar. 3. Utredningen skall samordnas med övrigt utvecklingsarbete på Marstrand. Anteckning till protokollet lämnas av samtliga närvarande ledamöter av M, C och KD Se bilaga Ej inkommen Samtliga närvarande ledamöter av Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet Expedieras till: Henrik Levin och Lisa Strandberg Werlenius KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-01-29 Sida 1 (1) 14/2015 Svar på motion om kolonistugor på Marstrand (Dnr KS2011/84) Ingela Rossi(S) har i kommunfullmäktige år 2011 inkommit med en motion om att upplåta mark på Koön (Marstrand) för uppskattningsvis 100 st kolonistugor på arrendetomt. Förvaltningen bedömning är att en utredning för kolonistugor på kommunal mark kan genomföras. Utredningen skall i utredningen beakta de ekonomiska och juridiska konsekvenser av ett kolonistugeområde. Förvaltningen förslår bifall till motionen Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om kolonistugor på Marstrand 2014-12-08 Bilaga Protokollsutdrag 2014-12-08 Bilaga Motion om kolonistugor vid Marstrand.pdf 2014-12-08 Protokollsutdrag - Motion om kolonistugor vid Marstrand - Kommunstyrelsen 2014-12-19 Förslag till Kommunfullmäktige Motionen bifalles Expedieras till: Henrik Levin och Lisa Strandberg Werlenius SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Henrik Levin 2014-12-08 Svar på motion om kolonistugor på Marstrand(Dnr KS2011/84-4) Sammanfattning Ingela Rossi(S) har i kommunfullmäktige år 2011 inkommit med en motion om att upplåta mark på Koön (Marstrand) för uppskattningsvis 100 st kolonistugor på arrendetomt. Förvaltningen bedömning är att en utredning för kolonistugor på kommunal mark kan genomföras. Utredningen skall i utredningen beakta de ekonomiska och juridiska konsekvenser av ett kolonistugeområde. Förvaltningen förslår bifall till motionen Bakgrund Ingela Rossi(S) har i kommunfullmäktige år 2011 inkommit med en motion om att upplåta mark på Koön för uppskattningsvis 100 st kolonistugor på arrendetomt. I motionen föreslås bland annat belopp för kontantinsats och vidareförsäljning, storlek på arrendetomt och stuga, vad föreningen för kolonistugeområdet skall ansvara för samt vilka som skall kolonistugorna skall erbjudas till. Verksamhetens bedömning Huruvida en sådan utredning finner områden som är lämpliga för ändamålet går inte att avgöra på förhand. I utredningen bör också upplåtelseformen särskilt studeras för att användningen av det berörda området inte begränsar kommunens handlingsfrihet i framtiden. Ekonomisk bedömning Förvaltningen behöver i sin utredning beakta de ekonomiska förutsättningarna för ett kolonistugeområde. Juridisk bedömning Förvaltningen behöver utreda motionens förslagna upplåtelseform och de juridiska aspekterna av denna. Förvaltningen bör även beakta de plan och byggnadsrättsliga frågeställningarna i sin utredning. ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

2(2) Förslag till beslut 1. Motionen bifalles 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda försättningar för att kolonistugeomåde i enlighet med motionens förutsättningar. Lisa Strandberg Werlenius och Henrik Levin Sektorchef Samhällsbyggnad Enhetschef Planenheten Expedieras till: Henrik Levin och Lisa Strandberg Werlenius

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-02-18 Sida 1 (1) 52/2015 Svar på motion om att ersätta fällda träd i kommunens parker och bostadsområden (Dnr KS2012/1169) I en motion från Björn Saletti (V), Ingemar Thorsson (V) och Lottie Lord (MP) föreslås att kommunfullmäktige skriver in i sina styrdokument att träd som fälls i kommunens parker och bostadsområden i möjligaste mån skall ersättas. Svar på motionen behandlades för första gången på Kommunfullmäktige i december 2012 och återremitterades till kommunstyrelsen med uppdraget att klargöra planerna för plantering av träd. Idag planterar förvaltningen fler träd än vad som fälls. Det förekommer att träd att tas bort som inte ersätts på grund av förändrade miljöer samt sjukdomar eller annat som gör att det inte är lämpligt att återplantera, på samma plats. Förvaltningen menar att vi redan idag eftersträvar motionens inriktning och motionen anses vara besvarad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om att ersätta fälldaträd i kommunens parker och bostadsområden 2014-12-08 Bilaga Protokollsutdrag 2014-12-08 Bilaga Motion om att ersätta fällda träd.pdf 2014-12-08 Protokollsutdrag - Motion om att ersätta fällda träd i kommunens parker och bostadsområden - Kommunstyrelsen 2014-12-19 Protokollsutdrag - Motion om att ersätta fällda träd i kommunens parker och bostadsområden - Samhällsbyggnadsutskottet 2015-02-03 Förslag till kommunfullmäktige Expedieras till: Motionen anses besvarad. Ulf Eliasson och Lisa Strandberg Werlenius Sektor Samhällsbyggnad. KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-01-29 Sida 1 (1) 20/2015 Svar på motion om att ersätta fällda träd i kommunens parker och bostadsområden (Dnr KS2012/1169) I en motion från Björn Saletti (V), Ingemar Thorsson (V) och Lottie Lord (MP) föreslås att kommunfullmäktige skriver in i sina styrdokument att träd som fälls i kommunens parker och bostadsområden i möjligaste mån skall ersättas. Svar på motionen behandlades för första gången på Kommunfullmäktige i december 2012 och återremitterades till kommunstyrelsen med uppdraget att klargöra planerna för plantering av träd. Idag planterar förvaltningen fler träd än vad som fälls. Det förekommer att träd att tas bort som inte ersätts på grund av förändrade miljöer samt sjukdomar eller annat som gör att det inte är lämpligt att återplantera, på samma plats. Förvaltningen menar att vi redan idag eftersträvar motionens inriktning och motionen anses vara besvarad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om att ersätta fällda träd i kommunens parker och bostadsområden 2014-12-08 Bilaga Protokollsutdrag 2014-12-08 Bilaga Motion om att ersätta fällda träd.pdf 2014-12-08 Bilaga Anteckning till protokollet från KD KS 2014-12-17.pdf 2014-12-08 Protokollsutdrag - Motion om att ersätta fällda träd i kommunens parker och bostadsområden Kommunstyrelsen 2014-12-19 Förslag till kommunfullmäktige. Motionen anses vara besvarad Expedieras till: Ulf Eliasson och Lisa Strandberg Werlenius Sektor Samhällsbyggnad. SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Ulf Eliasson 2014-12-08 Svar på motion om att ersätta fällda träd i kommunens parker och bostadsområden(dnr KS2012/1169-11) Sammanfattning I en motion från Björn Saletti (V), Ingemar Thorsson (V) och Lottie Lord (MP) föreslås att kommunfullmäktige skriver in i sina styrdokument att träd som fälls i kommunens parker och bostadsområden i möjligaste mån skall ersättas. Svar på motionen behandlades för första gången på Kommunfullmäktige i december 2012 och återremitterades till kommunstyrelsen med uppdraget att klargöra planerna för plantering av träd. Idag planterar förvaltningen fler träd än vad som fälls. Det förekommer att träd att tas bort som inte ersätts på grund av förändrade miljöer samt sjukdomar eller annat som gör att det inte är lämpligt att återplantera, på samma plats. Förvaltningen menar att vi redan idag eftersträvar motionens inriktning och motionen anses vara besvarad. Bakgrund I en motion från Björn Saletti (V), Ingemar Thorsson (V) och Lottie Lord (MP) från maj 2012 föreslås att kommunfullmäktige skriver in i översiktsplanen, naturplanen samt i handboken, antagen av KF 3 april 2007, att träd som fälls i kommunens parker och bostadsområden i möjligaste månskall ersättas. Motionen besvarades samma år med att motionens intentioner redan tillämpas. Svaret på motionen behandlades på kommunfullmäktige i december 2012. Ärendet återremitteras till kommunstyrelsen med uppdraget att klargöra planerna för plantering av träd. Verksamhetens bedömning Motionärerna vill att träd som fälls i kommunens parker och bostadsområden i möjligaste mån ska ersättas. Förvaltningen anser att det ur många aspekter är en riktig ambition. De styrdokument som motionärerna nämner är bara en del av de som Kommunfullmäktige lagt fast som tangerar frågeområdet. Kommunen har en aktiv trädskötsel där nya planteras på mark där träd idag saknas. Idag planterar förvaltningen fler träd än vad som fälls. Det förekommer att träd att tas bort som inte ersätts på grund av förändrade miljöer samt sjukdomar eller annat som gör att det inte är lämpligt att återplantera på samma plats. Förvaltningen menar att vi redan idag eftersträvar motionens inriktning och motionen anses vara besvarad. ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

2(2) Ekonomisk bedömning Arbetet sker inom befintlig budget. Juridisk bedömning Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Förslag till kommunfullmäktige Motionen anses besvaras Ulf Eliasson Enhetschef Trafik Gata Park Lisa Strandberg Werlenius Sektorchef Sektor Samhällsbyggnad Expedieras till: Ulf Eliasson och Lisa Strandberg Werlenius Sektor Samhällsbyggnad.

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-02-18 Sida 1 (1) 48/2015 Svar på motion om att norra Rödbo och södra Älvstranden skall inbegripas i planeringen av centrala kungälv (Dnr KS2013/441) Benny Strandberg (KD) har inkommit med en motion att kommunstyrelsen skall ta initiativ till överläggningar med kommunledningen i Göteborgs stad kring spårbunden trafik och stadsplanering av norra Rödbo/södra älvstranden samt centrala Kungälv. I motionen önskas även att utvecklingspotentialen av norra Rödbo och södra älvstranden beaktas. Förvaltningen har kontinuerlig kontakt med Göteborgs stad och övriga kommuner inom GR i frågor avseende infrastruktur. Spårbunden trafik norr om Rödbo inte aktuellt för närvarande. Kommunens gräns utgör även gräns för vilket mandat kommunen har i planeringsfrågor. Samverkan med andra kommuner sker kontinuerligt i olika forum och i remissform. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om att norra Rödbo och södra Älvstranden skall inbegripas i planeringen av centrala kungälv 2014-12-08 Bilaga Protokollsutdrag 2014-12-08 Bilaga Motion om att norra Rödbo/ södra Nordre Älvstranden skall inbegripa planering av centrala Kungälv (Dnr KS2013/441) 2014-12-08 Protokollsutdrag - Motion om att norra Rödbo/södra Nordre Älvstranden skall inbegripa i planering av centrala Kungälv - Kommunstyrelsen 2014-12-19 Protokollsutdrag - Motion om att norra Rödbo/södra Nordre Älvstranden skall inbegripa i planering av centrala Kungälv - Samhällsbyggnadsutskottet 2015-02-03 Yrkande Miguel Odhner (S): Motionen anses besvarad med hänvisning till kommunfullmäktiges tidigare beslut den 4 september 2014 om framtida spårvagnstrafik (KS2011/2586). Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta yrkandet. Omröstning begärs inte. Förslag till kommunfullmäktige Expedieras till: Motionen anses besvarad med hänvisning till kommunfullmäktiges tidigare beslut den 4 september 2014 om framtida spårvagnstrafik (KS2011/2586). Henrik Levin och Lisa Strandberg Werlenius Sektor Samhällsbyggnad. KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-01-29 Sida 1 (1) 15/2015 Svar på motion om att norra Rödbo och södra Älvstranden skall inbegripas i planeringen av centrala Kungälv (Dnr KS2013/441) Benny Strandberg (KD) har inkommit med en motion att kommunstyrelsen skall ta initiativ till överläggningar med kommunledningen i Göteborgs stad kring spårbunden trafik och stadsplanering av norra Rödbo/södra älvstranden samt centrala Kungälv. I motionen önskas även att utvecklingspotentialen av norra Rödbo och södra älvstranden beaktas. Förvaltningen har kontinuerlig kontakt med Göteborgs stad och övriga kommuner inom GR i frågor avseende infrastruktur. Spårbunden trafik norr om Rödbo inte aktuellt för närvarande. Kommunens gräns utgör även gräns för vilket mandat kommunen har i planeringsfrågor. Samverkan med andra kommuner sker kontinuerligt i olika forum och i remissform. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om att norra Rödbo och södra Älvstranden skall inbegripas i planeringen av centrala Kungälv 2014-12-08 Bilaga Protokollsutdrag 2014-12-08 Bilaga Motion om att norra Rödbo/ södra Nordre Älvstranden skall inbegripa planering av centrala Kungälv (Dnr KS2013/441) 2014-12-08 Protokollsutdrag - Motion om att norra Rödbo/södra Nordre Älvstranden skall inbegripa i planering av centrala Kungälv - Kommunstyrelsen 2014-12-19 Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås Expedieras till: Henrik Levin och Lisa Strandberg Werlenius Sektor Samhällsbyggnad. SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Henrik Levin 2014-12-08 Svar på motion om att norra Rödbo och södra Älvstranden skall inbegripas i planeringen av centrala Kungälv(Dnr KS2013/441-4) Sammanfattning Benny Strandberg (KD) har inkommit med en motion att kommunstyrelsen skall ta initiativ till överläggningar med kommunledningen i Göteborgs stad kring spårbunden trafik och stadsplanering av norra Rödbo/södra älvstranden samt centrala Kungälv. I motionen önskas även att utvecklingspotentialen av norra Rödbo och södra älvstranden beaktas. Förvaltningen har kontinuerlig kontakt med Göteborgs stad och övriga kommuner inom GR i frågor avseende infrastruktur. Spårbunden trafik norr om Rödbo inte aktuellt för närvarande. Kommunens gräns utgör även gräns för vilket mandat kommunen har i planeringsfrågor. Samverkan med andra kommuner sker kontinuerligt i olika forum och i remissform. Bakgrund Benny Strandberg (KD) har inkommit med en motion till Kommunfullmäktige att kommunstyrelsen skall ta initiativ till överläggningar med kommunledningen i Göteborgs stad kring spårbunden trafik och stadsplanering av norra Rödbo/södra älvstranden samt centrala Kungälv. Motionären önskar vidare att vid planering av centrala Kungälv skall utvecklingspotential i norra Rödbo beaktas. Verksamhetens bedömning Förvaltningen har kontinuerlig kontakt med Göteborgsstad och övriga kommuner som ingår i GR i frågor avseende infrastruktur. För närvarande är spårbunden trafik norr om Rödbo inte aktuellt. Kommunens gräns utgör även gräns för vilket mandat kommunen har i planeringsfrågor. Samverkan med andra kommuner sker kontinuerligt i olika forum och i remissform. Avseende planering av norra Rödbo och Norra älvstranden så arbetar förvaltningen med att se över utvecklingspotential i centrum, ytterligare bebyggelse innebär i det sammanhanget ett utökat underlag för aktiviteter i centrum. Ekonomisk bedömning Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Juridisk bedömning Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

2(2) Förslag till Kommunfullmäktige Motionen avslås. Henrik Levin Enhetschef planenheten Lisa Strandberg Werlenius Sektorchef Samhällsbyggnad Expedieras till: Henrik Levin och Lisa Strandberg Werlenius Sektor Samhällsbyggnad.

Kungälvs kommun 2013-03-06 «agn3 Kristdemokraterna Kungälv2013-02-19 Till KungälvsKommunfullmäktige Motion om att planering av centrala Kungälv skall inbegripa norra Rödbo/södra Nordre älvstranden VästraGötalandsregionenären regionmed ett flertalarbetsmarknadsregioner och Göteborgsregionen ären regionbeståendeav ett flertalkommuner.förgöteborgsregionensinvånareblirvåra kommungränserallt mindreviktiga.kommungränsernaärpolitiskagenom beskattningsrättenetc. Allt som oftastter sig kommungränsensom ologisk, det kangälla kollektivtrafiktaxoretc. Kungälvskommunharsom vision att, i likhetmed andrakommunersom liggervid vatten,öppnaupp stadenåt vattnet.stadensvackraläge och möjligheterskull kunnaoptimerasom kommungränsentill attbörjamed i tankevärldensuddadesut en aning. På Göteborgssidanav Nordreälv ligger Rödbooch utmedälven ärdet huvudsakligainslagetav landsbygdskaraktär. EndastnågrahundrameterfrånKungälvscentrum. Genomattvidga våravyer och inbegripanorrarödboi planeringenav centralakungälvså skulle nödvändigainfrastruktursatsningar och etableringarav nya centraetc. få en helt annan samhällsekonomisknytta. Vid senastegr-rådslageti Kommunfullmäktigelyftejag själv fråganoch förhoppningsvisärden på så sättmed in i GRs arbete.kungälvskommunskulle kunnata initiativtill överläggningarmed kommunledningeni Göteborgsstadkringfrågorsåsom spårbundentrafiktill norrarödbooch Kungälvsamtinteminststadsplaneringav norrarödbo/södranordreälvstrandenoch centrala Kungälv Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag Kommunfullmäktige besluta att uppdraåt Kommunstyrelsenta initiativtill överläggningarmed kommunledningeni Göteborgsstadkringspårbundentrafikoch stadsplaneringav norrarödbo/södra Nordreälvstrandenoch centralakungälv att vid planeringav centralakungälvskall utvecklingspotentialenav norrarödbo/södra rdreälvstrandenbeaktas S a nful r äktigeledamot

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-02-18 Sida 1 (1) 53/2015 Svar på motion om upprättande av begravningsplats för avlidna med muslimsk trosinriktning (Dnr KS2014/1498) Thomas Alpner (M) har inkommit med en motion om att upprätta en begravningsplats för avlidna med muslimsk trosinriktning. Motionären föreslår att kommunen skyndsamt och i dialog med huvudmannen för begravningar och de muslimska trossamfundens företrädare arbetar för att en begravningsplats som tillgodoser de eventuella behov som finns, upprättas inom kommunen. Församlingarna inom Svenska kyrkan är huvudmän för de allmänna begravningsplatserna och ansvarar bland annat för, att det finns begravningsplatser för dem som inte tillhör något kristet samfund. Frågan om begravningsplats för avlidna med muslimsk trosinriktning har diskuterats i några av pastoraten i Kungälv och har också lyfts av begravningsombudet. I dagsläget har man gjort bedömningen att behovet inte är så stort. I samband med en eventuell utvidgning av Skogskyrkogården kommer behovet av en muslimsk begravningsplats beaktas. Motionen föreslås bifallas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om upprättande av begravningsplats för avlidna med muslimsk trosinriktning 2014-12-02 Bilaga Protokollsutdrag 2014-12-02 Bilaga motion.pdf 2014-12-02 Protokollsutdrag - Motion om upprättande av begravningsplats för avlidna med muslimsk trosinriktning - Kommunstyrelsen 2014-12-19 Protokollsutdrag - Motion om upprättande av begravningsplats för avlidna med muslimsk trosinriktning - Samhällsbyggnadsutskottet 2015-02-03 Förslag till kommunfullmäktige 1. Motionen bifalles. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i dialog med huvudmannen för och de muslimska trossamfundens företrädare arbeta för att en begravningsplats som tillgodoser de eventuella behov som finns, upprättas inom kommunen. Expedieras till: För kännedom till: Thomas Alpner (M) Begravningsombud Ulla Arnholm (FP), Kommunledningssektorn/Marie Flodin KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-01-29 Sida 1 (1) 21/2015 Svar på motion om upprättande av begravningsplats för avlidna med muslimsk trosinriktning (Dnr KS2014/1498) Thomas Alpner (M) har inkommit med en motion om att upprätta en begravningsplats för avlidna med muslimsk trosinriktning. Motionären föreslår att kommunen skyndsamt och i dialog med huvudmannen för begravningar och de muslimska trossamfundens företrädare arbetar för att en begravningsplats som tillgodoser de eventuella behov som finns, upprättas inom kommunen. Församlingarna inom Svenska kyrkan är huvudmän för de allmänna begravningsplatserna och ansvarar bland annat för, att det finns begravningsplatser för dem som inte tillhör något kristet samfund. Frågan om begravningsplats för avlidna med muslimsk trosinriktning har diskuterats i några av pastoraten i Kungälv och har också lyfts av begravningsombudet. I dagsläget har man gjort bedömningen att behovet inte är så stort. I samband med en eventuell utvidgning av Skogskyrkogården kommer behovet av en muslimsk begravningsplats beaktas. Motionen föreslås bifallas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om upprättande av begravningsplats för avlidna med muslimsk trosinriktning 2014-12-02 Bilaga motion.pdf 2014-12-02 Bilaga Protokollsutdrag 2014-12-02 Protokollsutdrag - Motion om upprättande av begravningsplats för avlidna med muslimsk trosinriktning - Kommunstyrelsen 2014-12-19 Förslag till kommunfullmäktige 1. Motionen bifalles. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i dialog med huvudmannen för och de muslimska trossamfundens företrädare arbeta för att en begravningsplats som tillgodoser de eventuella behov som finns, upprättas inom kommunen. Expedieras till: För kännedom till: Thomas Alpner (M) Begravningsombud Ulla Arnholm (FP), Kommunledningssektorn/Marie Flodin SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Marie Flodin 2014-12-02 Svar på motion om upprättande av begravningsplats för avlidna med muslimsk trosinriktning(dnr KS2014/1498-4) Sammanfattning Thomas Alpner (M) har inkommit med en motion om att upprätta en begravningsplats för avlidna med muslimsk trosinriktning. Motionären föreslår att kommunen skyndsamt och i dialog med huvudmannen för begravningar och de muslimska trossamfundens företrädare arbetar för att en begravningsplats som tillgodoser de eventuella behov som finns, upprättas inom kommunen. Församlingarna inom Svenska kyrkan är huvudmän för de allmänna begravningsplatserna och ansvarar bland annat för, att det finns begravningsplatser för dem som inte tillhör något kristet samfund. Frågan om begravningsplats för avlidna med muslimsk trosinriktning har diskuterats i några av pastoraten i Kungälv och har också lyfts av begravningsombudet. I dagsläget har man gjort bedömningen att behovet inte är så stort. I samband med en eventuell utvidgning av Skogskyrkogården kommer behovet av en muslimsk begravningsplats beaktas. Motionen föreslås bifallas. Verksamhetens bedömning Begravningsplatser för personer som inte tillhör något kristet samfund är en angelägen fråga. För närvarande finns två begravningsplatser för avlidna med muslimsk trosinriktning i Göteborg en på Fridhems kyrkogård i Hisings Backa och en i Billdal. Ur tillgänglighetssynpunkt är detta en nackdel, främst för äldre personer som kan ha svårt att ta sig till dessa begravningsplatser. Juridisk bedömning För att ett trossamfund skall få anordna och hålla en begravningsplats krävs tillstånd av länsstyrelsen (2 kap. 6 begravningslagen (1990:1144) ). Om kommunen skulle vilja avsätta mark för behov av gravmark kommer det vidare att krävas en ändring av eventuell detaljplan. En prövning enligt miljöbalkens bestämmelser kommer att krävas samt utredning avseende miljökonsekvenser på grund av planerad vattenverksamhet, konsekvenser för kulturmiljön, för tillgänglighet, parkeringslösningar och trafikföring m.m. Genomförande av ett sådant planprogram skulle kunna påverka såväl vattenkvalitet som yt- och grundvattennivåer inom ett ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

2(2) sådant område. Eventuella intressekonflikter inom ett aktuellt område kan även finnas som behöver studeras vidare inom ramen för en planprocess. En översyn av lokala ordningsföreskrifter kommer även att krävas. Förslag till beslut Motionen bifalles. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i dialog med huvudmannen för begravningar och de muslimska trossamfundens företrädare arbeta för att en begravningsplats som tillgodoser de eventuella behov som finns, upprättas inom kommunen. Magnus Gyllestad kommunchef Patrik Skog enhetschef Expedieras till: Thomas Alpner (M) För kännedom till: Begravningsombud Ulla Arnholm (FP), Kommunledningssektorn/Marie Flodin

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-02-18 Sida 1 (1) 55/2015 Svar på motion om Simbadet Oasen (Dnr KS2014/1629) I Motion från Harriet Blomqvist (V) och Ingmar Thorsson (V) så föreslås att kommunfullmäktige beslutar ge förvaltningen i uppdrag att komma med förslag på förbättringar och att även utreda hur man kan förbättra och modernisera badet i övrigt. Förvaltningen delar motionsställarnas bild av att anläggningen är i behov av upprustning och modernisering. Frågan om modernisering av Oasen finns i dagsläget inte med i investeringsplanen. Skall en framtida upprustning och modernisering genomföras så bör den föregås av en utredning av Oasen områdets utveckling. Denna utredning bör ligga till grund för eventuella investeringar. Utredningen kan göras inom ram för förvaltningens uppdrag. Förvaltningen föreslår att motionen bifalles. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om Simbadet Oasen 2014-11-19 Bilaga Protokollsutdrag 2014-11-19 Bilaga motion.pdf 2014-11-19 Protokollsutdrag - Motion om Simbadet Oasen - Kommunstyrelsen 2014-12-19 Protokollsutdrag - Motion om Simbadet Oasen - Bildningsutskottet 2015-01-29 Förslag till kommunfullmäktige 1. Motionen bifalles. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda och ta fram förslag till utveckling och modernisering av Oasen. Expedieras till: Kjell Persson/Sektor kultur och samhällsservice, Patrik Skog Enhetschef UPU För kännedom till: KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-01-28 Sida 1 (1) 6/2015 Svar på motion om Simbadet Oasen (Dnr KS2014/1629) I Motion från Harriet Blomqvist (V) och Ingmar Thorsson (V) så föreslås att kommunfullmäktige beslutar ge förvaltningen i uppdrag att komma med förslag på förbättringar och att även utreda hur man kan förbättra och modernisera badet i övrigt. Förvaltningen delar motionsställarnas bild av att anläggningen är i behov av upprustning och modernisering. Frågan om modernisering av Oasen finns i dagsläget inte med i investeringsplanen. Skall en framtida upprustning och modernisering genomföras så bör den föregås av en utredning av Oasen områdets utveckling. Denna utredning bör ligga till grund för eventuella investeringar. Utredningen kan göras inom ram för förvaltningens uppdrag. Förvaltningen föreslår att motionen bifalles. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om Simbadet Oasen 2014-11-19 Bilaga motion.pdf 2014-11-19 Bilaga Protokollsutdrag 2014-11-19 Protokollsutdrag - Motion om Simbadet Oasen - Kommunstyrelsen 2014-12-19 Förslag till kommunfullmäktige 1. Motionen bifalles. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda och ta fram förslag till utveckling och modernisering av Oasen. Expedieras till: Kjell Persson/Sektor kultur och samhällsservice, Patrik Skog Enhetschef UPU För kännedom till: BILDNINGSUTSKOTTET Justeras sign

Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Kjell Persson 2014-11-19 Svar på motion om Simbadet Oasen(Dnr KS2014/1629-5) Sammanfattning I Motion från Harriet Blomqvist (V) och Ingmar Thorsson (V) så föreslås att kommunfullmäktige beslutar ge förvaltningen i uppdrag att komma med förslag på förbättringar och att även utreda hur man kan förbättra och modernisera badet i övrigt. Bakgrund I motionen så hänvisar man till att Oasen har några år på nacken och att anläggningen behöver moderniseras. Främst är det i varmbassängen Lagunen som motionsställarna upplever problem. Den används av bland annat handikappföreningar och upplevs alldeles för grund. Är man åtta personer i bassängen så har de fyra främsta vatten endast upp till magen. Motionsställarna anser att bassängen bör vara utformad så att en hel grupp kan ha vatten upp till halsen för att vattengymnastiken skall vara effektiv. Verksamhetens bedömning Som framgår av motionen så har anläggningen Oasen några år på nacken. Nästa år fyller Oasen tjugo år. Förvaltningen delar motionsställarnas bild av att anläggningen är i behov av upprustning och modernisering. Frågan om modernisering av Oasen finns idag inte med i investeringsplanen. Skall en framtida upprustning och modernisering genomföras så bör den föregås av en utredning av Oasen områdets utveckling. Denna utredning bör ligga till grund för eventuella investeringar. Ekonomisk bedömning Utredningen kan göras inom ram för förvaltningens uppdrag. Den föreslagna utredningen kommer innebära investeringar som bör införlivas i kommande investeringsplan. Och blir då en politisk prioritering. ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

2(2) Förslag till beslut 1. Motionen bifalles. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda och ta fram förslag till utveckling och modernisering av Oasen. Robert Hallman Sektorchef Expedieras till: Kjell Persson/Sektor kultur och samhällsservice, Patrik Skog Enhetschef UPU För kännedom till:

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-02-18 Sida 1 (1) 49/2015 Svar på motion om utökad cykelbana Kärna - Kovikshamn/ Tjuvkil (Dnr KS2014/1675) Johan Holmberg (S) har i september 2014 inkommit med en motion om utökad cykelbana Kärna - Kovikshamn/ Tjuvkil. Kommunfullmäktige har upprättat ett så kallat GC-avtal där delar av en sträcka ingår. Förvaltningen bedömer att om det ska kompletteras med ytterligare sträckor bör man samtligt ta ett helhetsgrepp på kvarstående sträckor i styrdokumentet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om utökad cykelbana Kärna - Kovikshamn/ Tjuvkil 2015-01- 02 Bilaga Protokollsutdrag 2015-01-02 Bilaga motion om cykelbana.pdf 2015-01-02 Protokollsutdrag - Motion om utökad cykelbana Kärna - Kovikshamn/Tjuvkil - Samhällsbyggnadsutskottet 2015-02-03 Tilläggsyrkande Miguel Odhner (S): När dokumentet för GC ses över i framtid- och utvecklingsberedningen bör frågan om sammanhängande stråk belysas. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta yrkandet. Omröstning begärs inte. Beslut till kommunfullmäktige 1. Motionen avslås. 2. När dokumentet för GC ses över i framtid- och utvecklingsberedningen bör frågan om sammanhängande stråk belysas. Anteckning till protokollet lämnas av samtliga närvarande ledamöter från Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna Se bilaga - Ej inkommen Expedieras till: SHB, Henrik Levin, Jenny Bjönness Bergdahl KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-01-29 Sida 1 (1) 16/2015 Svar på motion om utökad cykelbana Kärna - Kovikshamn/ Tjuvkil (Dnr KS2014/1675) Johan Holmberg (S) har i september 2014 inkommit med en motion om utökad cykelbana Kärna -Kovikshamn/ Tjuvkil. Kommunfullmäktige har upprättat ett så kallat GC-avtal där delar av en sträcka ingår. Förvaltningen bedömer att om det ska kompletteras med ytterligare sträckor bör man samtligt ta ett helhetsgrepp på kvarstående sträckor i styrdokumentet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om utökad cykelbana Kärna - Kovikshamn/ Tjuvkil 2015-01-02 Beslut till kommunfullmäktige Förvaltningen avslår motionen. Expedieras till: SHB, Henrik Levin, Jenny Bjönness Bergdahl SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Jenny Bjönness Bergdahl 2015-01-02 Svar på motion om utökad cykelbana Kärna Kovikshamn/ Tjuvkil(Dnr KS2014/1675-4) Sammanfattning Johan Holmberg (S) har i september 2014 inkommit med en motion om utökad cykelbana Kärna Kovikshamn/ Tjuvkil. Kommunfullmäktige har upprättat ett så kallat GC-avtal där delar av en sträcka ingår. Förvaltningen bedömer att om det ska kompletteras med ytterligare sträckor bör man samtligt ta ett helhetsgrepp på kvarstående sträckor i styrdokumentet. Bakgrund Utbyggnaden av gång- och cykelväg på landsbygden sker i enlighet med styrdokumentet Cykelvägar i Kungälv 2005-2015. Utbyggnadstakten har inte varit i den takt som kommun har önskat. I november 2014 kom Kungälvs kommun och Trafikverket överens om ett avtal GC-paket, vilket innebär att Trafikverket ska upprätta vägplan, bygghandling och anlägga fem sträckor enligt prioriteringslistan mellan åren 2015-2021. Här ingår delsträckan Kärna Torsby Tofta. Verksamhetens bedömning Trafikverket har på uppdrag av kommunen påbörjat två stycken vägplaner för gång- och cykelväg plus att Trafikverket själva driver två stycken. Trafikverket kommer att starta ytterligare två under 2015 i enlighet med GC-paket. Samtidigt pågår det dialog med Niklas Blads stiftelse gällande sträckan Kärna- Kornhall. Förvaltningen bedömer att om det ska kompletteras med ytterligare sträckor bör man samtligt ta ett helhetsgrepp på kvarstående sträckor i styrdokumentet. Förvaltning gör bedömningen att det inte är aktuellt med fler sträckor i dagsläget. Ekonomisk bedömning Nuvarande avtal GC-paket innebär 20 miljoner/år plus pågående sträckor innebär att vi har inbokat kommande 6 åren. Alla tillkommande sträckor utöver nuvarande prioriteringslista för gång- och cykelvägar kommer innebär en ökad investeringskostnad på ca 4,5 mkr per kilometer. I detta fall skulle det innebära en tillkommande kostnad på cirka 60 mkr för en total sträcka på cirka 14 km. ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

2(2) Juridisk bedömning Förvaltningen kan inte redan nu göra en juridisk bedömning. Förslag till beslut Förvaltningen avslår motionen. Lisa Strandberg Werlenius Samhällsbyggnadschef Henrik Levin Planchef Expedieras till: SHB, Henrik Levin, Jenny Bjönness Bergdahl För kännedom till:

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-02-18 Sida 1 (1) 56/2015 Svar på motion om utredning kring motorgård i Kärna (Dnr KS2014/1676) Hermansby Socialdemokratiska Förening har genom Miguel Odhner (S) inkommit med en motion om utredning kring motorgård i Kärna. I motionen framförs önskemål om bättre och mera ordnad fritid för unga i Kärna av både unga och äldre personer. I motionen föreslås därför att det görs en utredning kring förutsättningarna för att ge ungdomarna en plats att bedriva sitt motorintresse på. Årsskiftet 2013/2014 lades motorgården i Ytterby ner, med anledning av lågt intresse för verksamheten till förmån för andra verksamheter, där vi kan skapa gemensamma mötesplatser och möta upp till våra ungdomars behov och önskemål om verksamhetsinriktning. Inom Trygga ungdomsmiljöer bygger vi upp och avvecklar verksamheter fortlöpande utifrån de behov som ungdomarna ger uttryck för. En motorgård i Kärna föreslås hanteras inom Trygga Ungdomsmiljöer fortlöpande verksamhetsutveckling. Förvaltningen föreslår att motionen avslås. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om utredning kring motorgård i Kärna 2014-12-08 Bilaga Protokollsutdrag 2014-12-08 Bilaga motion motorgård.pdf 2014-12-08 Protokollsutdrag - Motion om utredning kring motorgård i Kärna - Bildningsutskottet 2015-01-29 Tilläggsyrkande Miguel Odhner (S): Utredningen skall vara klar i september 2015. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta yrkandet. Omröstning begärs inte. Förslag till kommunfullmäktige 1. Motionen bifalles. 2. Utredningen skall vara klar i september 2015. Expedieras till: Jonas Arngården, Helene Berghog För kännedom till: KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-01-28 Sida 1 (1) 7/2015 Svar på motion om utredning kring motorgård i Kärna (Dnr KS2014/1676) Hermansby Socialdemokratiska Förening har genom Miguel Odhner (S) inkommit med en motion om utredning kring motorgård i Kärna. I motionen framförs önskemål om bättre och mera ordnad fritid för unga i Kärna av både unga och äldre personer. I motionen föreslås därför att det görs en utredning kring förutsättningarna för att ge ungdomarna en plats att bedriva sitt motorintresse på. Årsskiftet 2013/2014 lades motorgården i Ytterby ner, med anledning av lågt intresse för verksamheten till förmån för andra verksamheter, där vi kan skapa gemensamma mötesplatser och möta upp till våra ungdomars behov och önskemål om verksamhetsinriktning. Inom Trygga ungdomsmiljöer bygger vi upp och avvecklar verksamheter fortlöpande utifrån de behov som ungdomarna ger uttryck för. En motorgård i Kärna föreslås hanteras inom Trygga Ungdomsmiljöer fortlöpande verksamhetsutveckling. Förvaltningen föreslår att motionen avslås. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om utredning kring motorgård i Kärna 2014-12-08 Bilaga motion motorgård.pdf 2014-12-08 Yrkande Johan Holmberg (S): Motionen skall bifallas. Utredningen skall ha sin utgångspunkt i ungdomarnas behov men också omfatta lokala föreningars, eventuellt företags möjlighet att medverka till en meningsfull fritid för unga i Kärnaområdet. Anna Vedin (M): Motionen anses vara besvarad då förvaltningen arbetar i enlighet med motionen. Proposition Ordföranden ställer proposition på de två yrkanderna och finner att bildningsutskottet beslutar att anta Johan Holmbergs (S) yrkande. Omröstning begärs inte. Förslag till kommunfullmäktige Motionen bifalles. Expedieras till: Jonas Arngården, Helene Berghog För kännedom till: BILDNINGSUTSKOTTET Justeras sign

Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Helen Berghog 2014-12-08 Svar på motion om utredning kring motorgård i Kärna (Dnr KS2014/1676-4) Sammanfattning Hermansby Socialdemokratiska Förening har genom Miguel Odhner (S) inkommit med en motion om utredning kring motorgård i Kärna. I motionen framförs önskemål om bättre och mera ordnad fritid för unga i Kärna av både unga och äldre personer. Bakgrund Motorintresset är och har alltid varit stort bland ungdomar i Kärna. Detta märks både på vägar och andra platser som inte är avsedda för motorfordon och detta kan störa boende i Kärna och klagomål har framkommit med anledning av detta. I motionen föreslås därför att det görs en utredning kring förutsättningarna för att ge ungdomarna en plats att bedriva sitt motorintresse på. Bedömning Ungdomars olika intressen och behov varierar över tid. Inom enheten, Trygga ungdomsmiljöer, där man arbetar både främjande och förebyggande, ingår det i uppdraget att vara lyhörd för våra ungdomars olika behov och intresseinriktningar. Målet för Trygga ungdomsmiljöer är att det är verksamheten och ungdomarna som styr vilka verksamheter vi har. Detta fångas upp via våra fritidsgårdar, som har ett frekvent öppethållande, och i andra sammanhang eller via enkäter, där vi möter/söker svar från våra ungdomar. Årsskiftet 2013/2014 lades motorgården i Ytterby ner, med anledning av lågt intresse för verksamheten till förmån för andra verksamheter, där vi kan skapa gemensamma mötesplatser och möta upp till våra ungdomars behov och önskemål om verksamhetsinriktning. Inom Trygga ungdomsmiljöer bygger vi upp och avvecklar verksamheter fortlöpande utifrån de behov som ungdomarna ger uttryck för. En motorgård i Kärna föreslås hanteras i denna fortlöpande verksamhetsutveckling. Ekonomisk bedömning De verksamheter som byggs upp inom Trygga Ungdomsmiljöer sker inom gällande budget. Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

2(2) Helene Berghog Verksamhetschef Jonas Arngården Sektorchef Expedieras till: Jonas Arngården, Helene Berghog För kännedom till:

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-02-18 Sida 1 (1) 50/2015 Svar på motion om strömkraft (Dnr KS2014/1690) I en motion från Johan Holmberg (S) föreslås att kommunen utreder möjligheterna för produktion av strömkraft vid Ormo skärmar, i samband med renovering av skärmarna. Motionen föreslås avslås då det ännu inte finns någon kommersiell teknik för strömkraft. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om strömkraft 2014-12-18 Bilaga Protokollsutdrag 2014-12-18 Bilaga motion ormo skärmar.pdf 2014-12-18 Protokollsutdrag - Motion om strömkraft vid Ormo skärmar - Samhällsbyggnadsutskottet 2015-02-03 Yrkande Miguel Odhner (S): Kungälv Energi har i sitt uppdrag att utreda möjligheterna att använda ny teknik och förnyelsebar energi. Kommunstyrelsen får i uppdrag att vara Kungälvs Energi behjälpliga i deras kommande utredningsarbete. Med detta anses motionen besvarad. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta yrkandet. Omröstning begärs inte. Förslag till kommunfullmäktige Expedieras till Kungälv Energi har i sitt uppdrag att utreda möjligheterna att använda ny teknik och förnyelsebar energi. Kommunstyrelsen får i uppdrag att vara Kungälvs Energi behjälpliga i deras kommande utredningsarbete. Med detta anses motionen besvarad. Sektor samhällsbyggnad/jenny Lindqvist, TorBjörn Nilsson För kännedom till Kungälv Energi/Hans Larsson Ljungblad KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-01-29 Sida 1 (1) 18/2015 Svar på motion om strömkraft (Dnr KS2014/1690) I en motion från Johan Holmberg (S) föreslås att kommunen utreder möjligheterna för produktion av strömkraft vid Ormo skärmar, i samband med renovering av skärmarna. Motionen föreslås avslås då det ännu inte finns någon kommersiell teknik för strömkraft. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse: Svar på motion om strömkraft vid Ormo skärmar 2014-12-18 Motion, Strömkraft vid Ormo skärmar. Förslag till kommunfullmäktige - Motionen avslås. Expedieras till Sektor samhällsbyggnad/jenny Lindqvist, TorBjörn Nilsson För kännedom till Kungälv Energi/Hans Larsson Ljungblad SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Jenny Lindqvist 2014-12-18 Svar på motion om strömkraft vid Ormo skärmar (KS2014/1690) Sammanfattning I en motion från Johan Holmberg (S) föreslås att kommunen utreder möjligheterna för produktion av strömkraft vid Ormo skärmar, i samband med renovering av skärmarna. Motionen föreslås avslås då det ännu inte finns någon kommersiell teknik för strömkraft. Bakgrund I den aktuella motionen lyfts önskemål om ökad produktion av förnybar energi, genom tillvaratagande av vattenflödet genom Nordre älv. Skärmarna vid Ormo är gamla och ska snart renoveras. Socialdemokraterna yrkar på att: - Kommunfullmäktige ger Kommunstyrelsen i uppdrag att utreda möjligheten att, vid ombyggnad av skärmarna vid Ormo, producera strömkraft. Bedömning Allmänt om skärmarna vid Ormo Ormo skärmar i Nordre älv ägs av Vattenfall och är byggda på 1930-talet. Anläggningen består av två torn, tre stöd i vattnet samt två skärmar som kan manövreras separat. Skärmarna fungerar som en damm som vid behov kan resas och minska vattenflödet i Nordre älv, så att det garanteras ett visst flöde i Göta älv. Syftet är att inte saltvatten från havet ska kunna tränga in i Göta älv och påverka Göteborgs dricksvattenintag vid Lärjeholm. När skärmarna inte behövs är de nedfällda på bottnen. Skärmarna renoverades senast på 1970-talet och är i behov av upprustning. Vattenfall har i år ansökt hos mark- och miljödomstolen om tillstånd att göra en omfattande renovering av skärmar och fundament under 2015-2016. Skärmarna kommer då tillfälligt att monteras ned. Kungälvs kommun har fått ärendet på remiss (KS2014/1922) och Miljö- och byggnadsnämnden har inte haft några synpunkter. Allmänt om strömkraft Strömkraft innebär att strömmande vatten driver en turbin som producerar el. Turbinen placeras på botten av ett vattendrag, eller på havsbotten på platser med kraftigt tidvatten. Turbinen kan ha horisontell axel (och likna ett vindkraftverk) eller vertikal axel (och påminna om en garnvinda). Det finns även spiralformade turbiner. Tekniken är fortfarande på forskningsstadiet. Uppsala Universitet har en testanläggning i Dalälven vilket verkar vara den enda anläggningen i Sverige. Det pågår även utvecklingsprojekt i bland annat Norge och Storbritannien. Som följd av en motion från Brita Ullman (KD) år 2007 så nämns strömkraft som en möjlig energikälla i kommunens energiplan. SAMHÄLLSBYGGNAD ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

2(2) Tidigare undersökning Möjligheten till strömkraft vid Ormo har undersökts tidigare. Uppsala Universitet letade under 2007-2008 efter en plats för sin testanläggning, och gjorde mätningar av strömförhållanden vid Ormo. Värdena var dock bättre i Dalälven. Samlad bedömning Det är mycket osäkert vilken nytta som skulle finnas i en kommunal studie av möjligheterna till strömkraft vid Ormo. Främst är det mycket oklart vem som skulle ha intresse av att äga en sådan anläggning. Produktion av förnybar el ses inte som en lämplig uppgift för förvaltningen utan snarare för Kungälv Energi. Strömkraft är ännu på forskningsstadiet, vilket gör att sannolikheten är liten för att de eller någon annan aktör i nuläget skulle se ett ekonomiskt intresse i att investera i en anläggning. Det finns även praktiska svårigheter. Kommunen har ingen rådighet över skärmarna eftersom Vattenfall är ägare, och utan deras samverkan finns inte möjlighet att placera någon turbin i direkt anslutning till skärmarna. Renoveringen av skärmarna ska påbörjas redan 2015 vilket ger mycket liten tid till förberedelser. Länsstyrelsen har även påpekat att det finns intressekonflikter i området eftersom Nordre älv berörs av flera riksintressen, vilket kan försvåra en eventuell prövning om vattenverksamhet. Förvaltningen följer utvecklingen av förnybara energikällor inklusive strömkraft. Om det skulle visa sig intressant kan förvaltningen återkomma i frågan och diskutera möjligheterna till strömkraft inom kommunen på övergripande nivå. Det görs förslagsvis om några år då tekniken kan ha hunnit mogna. Ekonomisk bedömning En utredning skulle innebära resursbehov i form av arbetstid och konsultkostnader. Förslag till kommunfullmäktige - Motionen avslås. Lisa Strandberg Werlenius Samhällsbyggnadschef Henrik Levin Planeringschef Expedieras till: Sektor samhällsbyggnad/jenny Lindqvist, TorBjörn Nilsson För kännedom till: Kungälv Energi/Hans Larsson Ljungblad

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-02-18 Sida 1 (2) 57/2015 Svar på Motion om utomhusbad i centrala Kungälv sommartid (Dnr KS2014/1707) I motion från Harriet Blomqvist (V) och Ingmar Thorson (V) så föreslås att förvaltningen skall inkomma med förslag på hur man kan underlätta för våra medborgare att bada på Fästningsholmen. I motionen så uttrycks en förfrågan från gamla, handikappade och billösa att kunna bada utomhus i Nordre älv. Alla vill inte bada i bassäng. Man hänvisar också till att Nordre älv idag är en ren och tjänlig älv att den lämpar sig för bad. Idag är det dock svårt att ta sig ner och upp i vattnet. Förvaltningen bedömning är att den östra sidan av Bohusbron, Holmgången, inte lämpar sig som badplats. Detta med anledning av att den platsen nyttjas som parkering samt brygga, främst för båtar. På den östra sidan av Fästningsholmen är älven inte tillgänglig på grund av den höga terrängen. Den västra sidan av Bohusbron, alltså sträckningen från Lillebron vid Fars Hatt och Bohusbron hela vägen västerut till Motorvägsbron så är det enligt Kungälvs Lokala Ordningsföreskrifter 16 förbjudet att bada då det är öppet vatten. Bedömningen är därför att någon utveckling enligt lagd motion inte är möjlig. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på Motion om utomhusbad i centrala Kungälv sommartid 2014-11-19 Bilaga Protokollsutdrag 2014-11-19 Bilaga motion.pdf 2014-11-19 Protokollsutdrag - Motion om utomhusbad i Centrala Kungälv sommartid - Kommunstyrelsen 2014-12-19 Protokollsutdrag - Motion om utomhusbad i Centrala Kungälv sommartid - Bildningsutskottet 2015-01-29 Yrkanden Miguel Odhner (S): Motionen anses besvarad med tanke på Utvecklingsplan/Bagahus framtidsvision. Anders Holmensköld (M): Motionen avslås. Propositionsordning Ordföranden ställer yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta Miguel Odhners (S) yrkande. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för bifall till Miguel Odhners (S) yrkande och Nej-röst för bifall till Gun-Marie Dauns (KD) yrkande. Omröstningsresultat Med 10 ja-röster för Miguel Odhners (S) yrkande och 5 nej-röster för Gun-Marie Dauns (KD) yrkande antar kommunstyrelsen Miguel Odhners (S) yrkande. Ledamot Ja Nej Avstår Miguel Odhners (S) X KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-02-18 Sida 2 (2) Mats Frisell (S) Anders Holmensköld (M) Linda Åshamre (S) Johan Holmberg (S) Glenn Ljunggren (S) Mona Haugland (S) Ulrika Winblad (S) Martin Högstedt (UP) Jan Tollesson (FP) Knut Nordin (V) Gun-Marie Daun (KD) Ove Wiktorsson (C) Anna Vedin (M) Sven Niklasson (SD) X X X X X X X X X Summa: 10 5 X X X X X Förslag till kommunfullmäktige Motionen anses besvarad med tanke på Utvecklingsplan/Bagahus framtidsvision. Expedieras till: Kjell Persson/kultur och samhällsservice För kännedom till: Robert Hallman/Kultur och samhällsservice KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-01-28 Sida 1 (1) 8/2015 Svar på Motion om utomhusbad i centrala Kungälv sommartid (Dnr KS2014/1707) I motion från Harriet Blomqvist (V)och Ingmar Thorson (V) så föreslås att förvaltningen skall inkomma med förslag på hur man kan underlätta för våra medborgare att bada på Fästningsholmen. I motionen så uttrycks en förfrågan från gamla, handikappade och billösa att kunna bada utomhus i Nordre älv. Alla vill inte bada i bassäng. Man hänvisar också till att Nordre älv idag är en ren och tjänlig älv att den lämpar sig för bad. Idag är det dock svårt att ta sig ner och upp i vattnet. Förvaltningen bedömning är att den östra sidan av Bohusbron, Holmgången, inte lämpar sig som badplats. Detta med anledning av att den platsen nyttjas som parkering samt brygga, främst för båtar. På den östra sidan av Fästningsholmen är älven inte tillgänglig på grund av den höga terrängen. Den västra sidan av Bohusbron, alltså sträckningen från Lillebron vid Fars Hatt och Bohusbron hela vägen västerut till Motorvägsbron så är det enligt Kungälvs Lokala Ordningsföreskrifter 16 förbjudet att bada då det är öppet vatten. Bedömningen är därför att någon utveckling enligt lagd motion inte är möjlig. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på Motion om utomhusbad i centrala Kungälv sommartid 2014-11-19 Bilaga motion. 2014-11-19 Bilaga Protokollsutdrag 2014-11-19 Protokollsutdrag - Motion om utomhusbad i Centrala Kungälv sommartid - Kommunstyrelsen 2014-12-19 Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Expedieras till: Kjell Persson/kultur och samhällsservice För kännedom till: Robert Hallman/Kultur och samhällsservice BILDNINGSUTSKOTTET Justeras sign

Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Kjell Persson 2014-11-19 Svar på Motion om utomhusbad i centrala Kungälv sommartid(dnr KS2014/1707-4) Sammanfattning I motion från Harriet Blomqvist (V)och Ingmar Thorson (V) så föreslås att förvaltningen skall inkomma med förslag på hur man kan underlätta för våra medborgare att bada på Fästningsholmen Bakgrund I motionen så uttrycks en förfrågan från gamla, handikappade och billösa att kunna bada utomhus i Nordre älv. Alla vill inte bada i bassäng. Man hänvisar också till att Nordre älv idag är en ren och tjänlig älv att den lämpar sig för bad. Idag är det dock svårt att ta sig ner och upp i vattnet. Enligt motionsställarna så har det en gång i tiden också funnits ett badhus på Fästningsholmen och detta skulle då innebära att man tar upp en gammal tradition. Verksamhetens bedömning Förvaltningen bedömning är att den östra sidan an Bohusbron, Holmgången, inte lämpar sig som badplats. Detta med anledning av att den platsen nyttjas som parkering samt brygga, främst för båtar i väntan på broöppning. På den östra sidan av Fästningsholmen är älven inte tillgänglig på grund av den höga terrängen. När det gäller den västra sidan av Bohusbron, alltså sträckningen från Lillebron vid Fars Hatt och Bohusbron hela vägen västerut till Motorvägsbron så är det enligt Kungälvs Lokala Ordningsföreskrifter 16 förbjudet att bada i öppet vatten. Bedömningen är därför att någon utveckling enligt lagd motion inte är möjlig. Ekonomisk bedömning Någon ekonomisk bedömning är ej gjord då motionsförslaget inte bedöms vara genomförbart. Förslag till beslut Motionen avslås Robert Hallman Sektorchef ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

2(2) Expedieras till: Kjell Persson/kultur och samhällsservice För kännedom till: Robert Hallman/Kultur och samhällsservice

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-02-18 Sida 1 (2) 58/2015 Svar på Motion om ökad tillgänglighet i Fontin under vinterhalvåret (Dnr KS2014/1720) I Motion från Benny Strandberg (KD) föreslås kommunfullmäktige besluta om att öka tillgängligheten i Fontin under vinterhalvåret genom att sanda alternativt grusa hela eller delar av området under den hala delen av året. Förvaltningen föreslår att motionen avslås med bedömningen att det inte är förenligt med det skidspår som för närvarande anläggs på befintlig plats under vinterhalvåret. Förslaget ryms för närvarande inte heller inom tilldelad budgetram. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på Motion om ökad tillgänglighet i Fontin under vinterhalvåret 2014-11- 19 Bilaga Protokollsutdrag 2014-11-19 Bilaga motion.pdf 2014-11-19 Bilaga Anteckning till protokollet från M - BU 9-2015.pdf 2014-11-19 Protokollsutdrag - Motion om att öka tillgängligheten i Fontin under vinterhalvåret - Kommunstyrelsen 2014-12-19 Protokollsutdrag - Motion om att öka tillgängligheten i Fontin under vinterhalvåret - Bildningsutskottet 2015-01-29 Yrkanden Miguel Odhner (S): Motionen anses besvarad. Gun-Marie Daun (KD): Motionen bifalles. Ove Wiktorsson (C): Motionen avslås. Propositionsordning Ordföranden ställer yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta Miguel Odhners (S) yrkande. Omröstning begärs inte. Förslag till kommunfullmäktige Expedieras till: Motionen anses besvarad. Kjell Persson/sektor kultur och samhällsservice För kännedom till: Robert Hallman/sektor kultur och samhällsservice KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-02-18 Sida 2 (2) KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-01-28 Sida 1 (1) 9/2015 Svar på Motion om ökad tillgänglighet i Fontin under vinterhalvåret (Dnr KS2014/1720) I Motion från Benny Strandberg (KD) föreslås kommunfullmäktige besluta om att öka tillgängligheten i Fontin under vinterhalvåret genom att sanda alternativt grusa hela eller delar av området under den hala delen av året. Förvaltningen föreslår att motionen avslås med bedömningen att det inte är förenligt med det skidspår som för närvarande anläggs på befintlig plats under vinterhalvåret. Förslaget ryms för närvarande inte heller inom tilldelad budgetram. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på Motion om ökad tillgänglighet i Fontin under vinterhalvåret 2014-11-19 Bilaga motion. 2014-11-19 Bilaga Protokollsutdrag 2014-11-19 Protokollsutdrag - Motion om att öka tillgängligheten i Fontin under vinterhalvåret - Kommunstyrelsen 2014-12-19 Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Expedieras till: Kjell Persson/sektor kultur och samhällsservice För kännedom till: Robert Hallman/sektor kultur och samhällsservice Anteckning till protokollet lämnas av Anna Vedin (M). BILDNINGSUTSKOTTET Justeras sign

Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Kjell Persson 2014-11-19 Svar på motion om ökad tillgänglighet i Fontin under vinterhalvåret(dnr KS2014/1720-4) Sammanfattning I Motion från Benny Strandberg (Kd) föreslås kommunfullmäktige besluta om att öka tillgängligheten i Fontin under vinterhalvåret genom att sanda alternativt grusa hela eller delar av området under den hala delen av året. Förvaltningen föreslår att motionen avslås med bedömningen att det inte är förenligt med det skidspår som för närvarande anläggs på befintlig plats under vinterhalvåret. Förslaget ryms för närvarande inte heller inom tilldelad budgetram. Bakgrund I Motionen presenteras Fontinområdet som Kungälvs mest välbesökta naturområde med ca sexhundra till sjuhundra besökare per dag som nyttjar områdets stigsystem samt drygt hundra personer per dag som besöker motionscentralen genom att fika, eller nyttja omklädningsfaciliteterna. Totalt besöktes motionscentralen av trettioniotusen femhundra personer förra året. Verksamhetens bedömning Under vintersäsongen vinterväghålls idag parkeringsplatser, markområdet däromkring samt den upplysta slingan runt Svarte Mosse. Övriga slingor vinterhålls inte. Vid de tillfällen då det råder tillräckligt goda snö-och vinterförhållande görs skidspår på 2,5 kilometersslingan samt på Svarte Mosse (vid tillräcklig tjock is). Förvaltningens bedömning är att grusning eller sandning i befintliga spår inte går att kombinera med skidspår. Detta med anledning av att spårens bredd idag är endast drygt två meter. Eftersom spåren också går i varandra under långa sträckor så fungerar det inte heller inte att spåra en slinga och grusa en annan. Bedömningen är därför att det ena blir på bekostnad av det andra. Med den klimatsituation vi har idag så är bedömningen ändå att löpar och promenadspår har en större nyttjandegrad än vad skidspår har i Fontin. Om förvaltningen ska grusa eller sanda spåren i Fontin bör alternativa platser för skidspårning tas fram. Ekonomisk bedömning Förslaget från motionären ryms inte inom befintlig ekonomisk ram Förslag till beslut Motionen avslås ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

2(2) Robert Hallman Sektorchef Expedieras till: Kjell Persson/sektor kultur och samhällsservice För kännedom till: Robert Hallman/sektor kultur och samhällsservice

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-02-18 Sida 1 (1) 59/2015 Svar på motion om Housing first (Boende för missbrukare) (Dnr KS2014/579) Det föreligger en motion från socialdemokraterna via Mona-Britt Gillerstedt. Motionären vill uppmärksamma att det genom forskning blivit befäst att för att missbrukare skall kunna komma ifrån sitt missbruk är bostad en av förutsättningarna till detta. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om Housing first (Boende för missbrukare) 2014-12-08 Bilaga Motion om Housing first.pdf 2014-12-08 Bilaga Protokollsutdrag KS2014.579.pdf 2014-12-08 Protokollsutdrag - Motion om Housing first - Kommunstyrelsen 2014-12-19 Förslag till kommunfullmäktige Motionen anses besvarad. Expedieras till: För kännedom till: KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-01-28 Sida 11 (16) 7/2015 Svar på motion om Housing first (Boende för missbrukare) (Dnr KS2014/579) Det föreligger en motion från socialdemokraterna via Mona-Britt Gillerstedt. Motionären vill uppmärksamma att det genom forskning blivit befäst att för att missbrukare skall kunna komma ifrån sitt missbruk är bostad en av förutsättningarna till detta. Housing first är ett begrepp som talas om idag. Att kämpa mot missbruk och samtidigt vara bostadslös är en kamp. I den kampen räcker det inte med tak över huvudet, vilket kan innebära att man flyttar emellan olika boenden. Det innebär ett stort lidande för den drabbade och en stor kostnad för samhället. Utifrån de utvärderingar som har gjorts av projekt med positiva resultat utifrån kopplingen boende/missbruk har det visat sig att en viktig förutsättning är att det handlar om egna kontrakt. Inom Arbetsliv och Stöd arbetar vi i dag utefter en modell som i delar kan liknas vid Housing First-modellen. Utifrån vår bogrupp arbetar vi med att lösa problematiken kring bostadslöshet och därtill hörande problem. Förutom de kategori- och referensboenden vi har inom vårt egna Boende för missbrukare, finns det därutöver möjlighet att erhålla så kallat socialt kontrakt med tillgång till 100-talet bostäder. Att vässa våra egna arbetsmetoder och att ha ett nära samarbete med såväl våra kommunala som privata fastighetsägare ser vi som en grunden för detta arbete. Vår samlade bedömning är att arbetet kring en Housing First-modell har påbörjats och är under utveckling. Motionen anses besvarad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om Housing first (Boende för missbrukare) 2014-12-08 Bilaga Protokollsutdrag 2014-12-08 Bilaga Motion om Housing first.pdf 2014-12-08 Bilaga Anteckning till protokollet från KD KS 2014-12-17.pdf 2014-12-08 Protokollsutdrag - Motion om Housing first - Kommunstyrelsen 2014-12-19 Förslag till kommunstyrelsen Motionen anses besvarad. Expedieras till: För kännedom till: Utskottet ajournerar sig 16:00 16:10 SOCIALA UTSKOTTET Justeras sign