I STOCKHOLM 2011-02-02 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 3177-10 1 KLAGANDE MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm, migrationsdomstolen, dom den 19 mars 2010 i mål nr UM 15307-10 (Migrationsverkets ärende nr ) SAKEN Svenskt medborgarskap MIGRATIONSÖVERSTOLENS AVGÖRANDE avslår överklagandet. Dok.Id 91796 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2302 Birger Jarls Torg 5 08-561 690 00 08-14 98 89 måndag fredag 103 17 Stockholm E-post: kammarrattenistockholm@dom.se 09:00-16:00
2 I STOCKHOLM Mål nr UM 3177-10 BAKGRUND ansökte den 26 februari 2003 om uppehållstillstånd i Sverige under oriktig identitet. Han beviljades permanent uppehållstillstånd av Migrationsverket den 4 november 2003 och folkbokfördes i den uppgivna identiteten. Den 12 maj 2009 meddelade Migrationsverket att de uppgifter han tidigare lämnat om sin identitet varit felaktiga och att han skulle återkomma påföljande dag och meddela sin riktiga identitet. Så skedde dock inte. Den 12 november 2009 uppsökte Skatteverket och begärde ändring av sina personuppgifter. Vid besöket lämnade han in bl.a. ett hemlandspass utfärdat den 3 augusti 2009 och ett utgånget hemlandspass. Skatteverket beslutade den 23 november 2009 att ändra hans personnummer i enlighet med hans begäran. Den 30 november 2009 kontaktade Migrationsverket och ansökte om svenskt medborgarskap. I samband därmed visade han upp bl.a. 2009 års hemlandspass i original och det utgångna hemlandspasset. I ansökan uppgav han att han inte personligen besökt den myndighet som utfärdat 2009 års pass. I beslut den 8 december 2009 avslog Migrationsverket ansökan om svenskt medborgarskap med motiveringen att han inte uppfyllde kravet på fem års hemvist i Sverige eftersom han tidigare vistats här under oriktig identitet. Sedan överklagat beslutet till migrationsdomstolen avslog domstolen hans överklagande den 19 mars 2010. YRKANDE M.M. yrkar att han ska beviljas svenskt medborgarskap och anför bl.a. följande. Han kom till Sverige i februari 2003 och fick permanent uppehållstillstånd här den 4 november 2003. Därmed har han
3 I STOCKHOLM Mål nr UM 3177-10 haft stadigvarande hemvist i Sverige under mer än fem år. Enligt 11 4 c) lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap (medborgarskapslagen) är det enda krav som uppställs för medborgarskap fem års hemvist i Sverige. Däremot sägs inget i bestämmelsen om att det inte är tillåtet att rätta sina identitetsuppgifter. Av Skatteverkets beslut framgår att han har styrkt och även rättat sin identitet hos behörig myndighet innan han ansökte om svenskt medborgarskap. personbevis utfärdat av Skatteverket den 12 juli 2010. åberopar till stöd för sitt överklagande ett Migrationsverket bestrider bifall till överklagandet. När det gäller grunderna för bestridandet hänvisar verket till sitt beslut och till migrationsdomstolens dom. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Tillämplig bestämmelse m.m. Enligt 11 medborgarskapslagen kan en utlänning efter ansökan beviljas svenskt medborgarskap (naturaliseras), om han eller hon har 1. styrkt sin identitet, 2. fyllt arton år, 3. permanent uppehållstillstånd i Sverige, 4. hemvist här i landet a) sedan två år i fråga om dansk, finländsk, isländsk eller norsk medborgare, b) sedan fyra år i fråga om den som är statslös eller att bedöma som flykting enligt 4 kap. 1 utlänningslagen (2005:716), c) sedan fem år i fråga om övriga utlänningar, och 5. haft och kan förväntas komma att ha ett hederligt levnadssätt. Medborgarskapet, som har en lång historisk bakgrund, bygger på att det finns ett förhållande som innebär att det föreligger en samhörighet mellan staten och individen (jfr MIG 2010:8). Svenskt medborgarskap utgör, till skillnad från många andra gynnande beslut, inte en rättighet för den enskilde.
4 I STOCKHOLM Mål nr UM 3177-10 I stället är det fråga om en exklusiv rätt för staten att, efter en diskretionär prövning inom ramen för en rimlig tolkning av medborgarskapslagstiftningen, avgöra om en person bör tas upp till svensk medborgare eller inte. Ett naturalisationsbeslut är således inte fullt ut jämförbart med exempelvis ett beslut om uppehållstillstånd. Kunskap om sökandens identitet i ärenden om naturalisation är vidare en grundläggande förutsättning för att beslutsmyndigheten ska kunna göra en fullgod prövning av övriga naturalisationsförutsättningar. (Prop. 1997/98:178 s. 15.) Som framgår av den ovan nämnda bestämmelsen ska ett flertal krav vara uppfyllda innan en utlänning kan komma i fråga för svenskt medborgarskap. Tidigare praxis från regeringen och Utlänningsnämnden pekar dessutom på att det finns ett samband mellan några av kraven, nämligen kravet på att sökanden har visat vem han eller hon är (identitetskravet) och kravet på att han eller hon ska ha bott i Sverige ett visst antal år (hemvistkravet). En person som under några år vistats i Sverige under falsk identitet har följaktligen inte fått tillgodoräkna sig den tiden som hemvisttid i ett ärende om svenskt medborgarskap (se reg. 1985-05-15 U 2470/84). Vidare har hemvisttiden ansetts kunna tillgodoräknas tidigast från den tidpunkt då den sökande styrkt sin rätta identitet (reg. 1988-04-28 U 2547/84). I ett annat avgörande har tillgodoräknandet av hemvisttiden skett först från den dag då rättelsen av en falsk identitet meddelats (reg. 1991-08-22 U 11342/90). Slutligen kan nämnas att en person, som ändrat sin identitet hos behörig myndighet (skattemyndigheten) och styrkt den nya identiteten (inför migrationsmyndigheten) först vid ett senare tillfälle, har fått räkna hemvisttiden från den tidpunkt då han begärt den ändring av identitetsuppgifterna som senare godkänts av den behöriga myndigheten (UN 98/08581, 1999-06-29). I det här sammanhanget finns det anledning att också erinra om en annan i praxis vedertagen princip. Pass och identitetshandlingar, som utfärdats utan att personen som de gäller inställt sig hos den utfärdande myndigheten, anses inte styrka identiteten och godtas därför inte (se Håkan Sandesjö och Kurt
5 I STOCKHOLM Mål nr UM 3177-10 Björk, Nya medborgarskapslagen med kommentarer, andra upplagan, s. 100). s bedömning har ansökt om svenskt medborgarskap och anfört att han uppfyller hemvistvillkoret i 11 4 c) medborgarskapslagen. Han har vitsordat att han vistats i Sverige under falsk identitet mellan den 26 februari 2003 och den 12 november 2009 då han begärt ändring av sina personuppgifter hos Skatteverket. I målet är alltså fråga om vid beräkningen av hemvisttiden får tillgodoräkna sig den tid han vistats i Sverige under felaktig identitet. Med hemvist i medborgarskapslagens mening avses ett faktiskt boende i Sverige med avsikt att stadigvarande stanna i landet. Något krav på folkbokföring eller minsta tid för vistelse uppställs inte. Hemvistbegreppet förutsätter dock att vistelsen i landet är legal. Hemvisttiden ska, i normalfallet, räknas från den tidpunkt då en person ansöker om tillstånd för bosättning i Sverige, t.ex. i samband med att han eller hon ansöker om asyl här. (Se MIG 2008:17.) Som framgått ovan har det emellertid i tidigare praxis ansetts att det finns anledning att beräkna hemvisttiden på ett annat sätt när en utlänning under sin inledande tid i Sverige vistats här under en annan identitet än den egna. Det saknas anledning för att inta någon annan ståndpunkt. Mot denna bakgrund instämmer i underinstansernas bedömning att vid beräkningen av hemvisttiden inte får tillgodoräkna sig den tid som han har vistats i Sverige under oriktig identitet, dvs. under en annan identitet än sin egen. Hemvisttiden ska i stället beräknas från den dag då han lämnat Skatteverket besked om sin rätta identitet, vilket lett till att hans personuppgifter ändrats. I fall betyder detta att det inte kan bli aktuellt att beräkna hans hemvisttid i Sverige förrän
6 I STOCKHOLM Mål nr UM 3177-10 från den 12 november 2009. Som en följd av det samband som råder mellan identitetskravet och hemvistkravet förutsätter detta emellertid att han också kan anses ha styrkt den identitet han den dagen lämnat Skatteverket besked om, något som det i första hand är en sak för Migrationsverket att bedöma. uppfyller följaktligen inte i nuläget villkoret i 11 4 c) medborgarskapslagen på fem års hemvist här i landet. Överklagandet ska därför avslås. Domen får inte överklagas (26 andra stycket medborgarskapslagen och 16 kap. 9 tredje stycket utlänningslagen). kammarrättsråd kammarrättsråd kammarrättsråd ordförande referent föredragande
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsdomstolen 2010-03-19 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 15307-10 Enhet 1 Bilaga A 1 KLAGANDE MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Solna Box 507 169 29 Solna ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut den 8 december 2009, bilaga 1, diarienr SAKEN Svenskt medborgarskap enligt lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap SLUT Migrationsdomstolen avslår överklagandet. Dok.Id 5115 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Tegeluddsvägen 1 08-561 680 00 08-561 686 55 måndag fredag 115 76 Stockholm E-post: 09:00-15:00 forvaltningsrattenistockholm@dom.se
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsdomstolen UM 15307-10 2 YRKANDEN M.M. överklagar Migrationsverkets beslut och yrkar att han ska beviljas svenskt medborgarskap. Till stöd för sin talan anför han bl a följande. Migrationsverket har, i samband med hans ansökan, fått ett personbevis utfärdat från Skatteverket som styrker att han, registrerats hos folkbokföringen redan den 18 november 2003. Det framgår också av Migrationsverkets beslut att han sedan 2003 har sin hemvist och faktiska stadigvarande vistelse med tillstånd för bosättning i Sverige. Enligt 11 punkt 4 c i lagen om medborgarskap finns inget krav när det gäller personuppgifter, utan det gäller personens vistelse i landet. Enligt honom står det svart på vitt på Migrationsverkets hemsida att en medborgarskapsansökan inte kan avslås bara på den grunden att den styrkta identiteten inte överensstämmer med uppgift i folkbokföringen. Han har enligt svensk lag rätt att rätta/ändra sina personuppgifter genom behörig myndighet i Sverige. Han har under sin tid i Sverige ordentligt anknutit sig till det svenska samhället, språket, befolkningen och det vardagliga livet och den svenska lagen. Det är av stor vikt för honom att han får sitt svenska medborgarskap. Migrationsverket bestrider bifall till överklagandet. SKÄL Tillämpliga bestämmelser 11 lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap (MedbL) har följande lydelse. En utlänning kan efter ansökan beviljas svenskt medborgarskap (naturaliseras), om han eller hon har 1. styrkt sin identitet, 2. fyllt arton år, 3. permanent uppehållstillstånd i Sverige, 4. hemvist här i landet
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsdomstolen UM 15307-10 3 a. sedan två år i fråga om dansk, finländsk, isländsk eller norsk medborgare, b. sedan fyra år i fråga om den som är statslös eller att bedöma som flykting enligt 4 kap. 1 utlänningslagen (2005:716), c. sedan fem år i fråga om övriga utlänningar, och 5. haft och kan förväntas komma att ha ett hederligt levnadssätt. Migrationsdomstolens bedömning Frågan i målet är om Migrationsverket haft fog för sitt beslut att avslå ansökan om svenskt medborgarskap med motiveringen att han inte uppfyller kravet på fem års hemvist i Sverige. Av handlingarna i målet framgår att har vistats i Sverige i sex år under falsk identitet. Sin nuvarande identitet uppgav han och fick registrerad hos behöriga myndigheter år 2009. Med hemvist menas en faktisk och stadigvarande vistelse med tillstånd för bosättning. Enligt praxis får en person som under en period vistats i Sverige under falsk identitet inte tillgodoräkna sig den tiden som hemvisttid i ett ärende om svenskt medborgarskap. Om en person har ändrat uppgifter om namn, födelsetid, medborgarskap eller andra identitetsuppgifter under vistelsen i Sverige, får han inte räkna hemvisttid här förrän han har styrkt sin nya identitet och även rättat denna hos behörig myndighet (Sandesjö/Björk, Nya medborgaskapslagen med kommentarer, andra upplagan, sid 109). Mot bakgrund av ovanstående finner Migrationsdomstolen att Migrationsverket haft fog för sitt beslut att avslå ansökan om svenskt medborgarskap. Överklagandet skall därför avslås.
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsdomstolen UM 15307-10 4 HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (Dv 3110). Notarie I avgörandet har även deltagit nämndemännen och
Bilaga 2 HUR MAN ÖVERKLAGAR - MIGRATIONSMÅL DV 3110 2006-07 Producerat av Domstolsverket Den som vill överklaga migrationsdomstolens dom/beslut ska skriva till Kammarrätten i Stockholm,. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten, migrationsdomstolen. Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningssrätten inom tre veckor från den dag domen/beslutet meddelades. Om domen/beslutet inte har meddelats vid muntlig förhandling och det inte heller vid en sådan förhandling har tillkännagetts när domen/beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagande från utlänningen ha kommit in inom tre veckor från den dag då han eller hon fick del av domen/beslutet. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller annan allmän helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. Dom/beslut om förvar överklagas på samma sätt. Ett sådant beslut får överklagas utan samband med ärendet i övrigt. Överklagandet är inte begränsat till viss tid. Prövningstillstånd För att ett överklagande ska kunna tas upp till prövning i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Prövningstillstånd meddelas om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om förvaltningsrätten beslutat om förvar i annat fall än efter överklagande av förvarsfrågan krävs inte prövningstillstånd vid överklagandet till kammarrätten. Om prövningstillstånd inte meddelas i ett mål där sådant krävs står förvaltningsrättens dom/beslut beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. den klagandes namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till kammarrätten, 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans ombud. Adressen till förvaltningsrätten, migrationsdomstolen framgår av domen/beslutet. Om klaganden anlitar ombud ska denne sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer. www.domstol.se