Årsrapport 2010 Mistra investerar i forskning som löser miljöproblem

Årsrapport 2010 Mistra investerar i forskning som löser miljöproblem

M i s t r a Å r s r r a p p o r t 2 0 1 0 Innehåll Fem frågor till Mistras VD 3 I fokus: sju Mistraprogram som avslutades under 2010 frågor till Mistras VD, Lars-Erik 5Liljelund Black Liquor Gasification 4 Marine Paint 6 Fuel Cells in a Sustainable Society 8 Microbial Activity for a Sound Environment 10 Plasma Enhanced Reaction Systems for Environmental Applications 12 Domestication of Microorganisms DOM 14 År 2010 blev året då du fick lära känna Mistra på ett nytt sätt? Det kan man säga. Efter att under sju år, 2000 till 2007, ha sett Mistras verksamhet från min plats i styrelsen så fick jag under senvåren frågan att bli ny VD. Greenchem 16 Året som gått 18 Övriga forskningsprogram 20 Styrelseordföranden har ordet 23 Och du tackade ja direkt? Ja, det kändes självklart. Mistras verksamhet är både rolig och väldigt viktig. Årsredovisning 2010 24 Detta är Mistra 33 Kontaktuppgifter Mistras kansli 34 Utgiven av Mistra Stiftelsen för miljöstrategisk forskning Text: Tobias Borgin, Gullers Grupp Grafisk form: Walter Kalmaru, Bacon Foto: Mikael Lundström Tryck: Rätt Grafiska Kan du utveckla det? Mistra finansierar forskning som vill bidra till lösningar på viktiga miljöproblem. Det gör vi utifrån två spår: dels genom forskning för stöd och utveckling av miljöpolicy, dels genom forskning som syftar mot kommersialisering, dvs processer och produkter som syftar mot och leder till minskad miljöbelastning. En mycket viktig utgångspunkt för oss är att forskningsresultaten kommer till användning för det är ju då vi kan räkna in en miljöförbättring. Det är därför vi verkar för ett tidigt engagemang från och nära samverkan med aktörer som kan ta forskningsresultaten ut på marknaden. Du tillträdde som VD i augusti, så du har ju bara varit med en del av året, men är det något särskilt du vill lyfta fram från 2010? Ja, vi har påbörjat planeringen för nya finansieringsformat. Vi har fått acceptans från styrelsen att i framtiden inte bara finansiera stora forskningsprogram utan också projekt men då fortfarande inom prioriterade projektområden. Varför denna förändring? Vi skall finansiera forskning som har hög vetenskaplig höjd, som minskar miljöbelastningen, bidrar till en hållbar samhällsutveckling och som stärker Sveriges konkurrenskraft. Det är detta som är det centrala ändamålet för den forskning vi finansierar, inte på vilket sätt den bedrivs. Finansiering av forskningsprogram skall vi absolut inte upphöra med men vi har just nu ett utrymme att komplettera med projektområden. s 3

M i stra p r o g r a m m e t B l a c k L I Q U O R G A S I f i c at i o n svartlut i ta n ka r n a Svartlut bildas när man framställer pappersmassa från träflis. Det är en trögflytande oljelik vätska, som idag eldas för att ge energi till pappersbruken. Men totalverkningsgraden är låg. Tack vare forskning finns nu tekniken att förgasa svartluten för att bland annat utvinna drivmedel för fordon. Om man istället förgasar svartluten får man en högre energiverkningsgrad än när man eldar den. Förgasning av svartlut gör det också möjligt för bruken att tillverka en ny produkt för en stor marknad miljöanpassade motorbränslen. Massabruk skulle alltså kunna bli drivmedelsproducenter också vilket skulle leda till klart ökad lönsamhet hos skogsindustrin. Att förgasa svartlut till drivmedel kan låta enkelt, men för att kunna få svartlut i tankarna måste man byta ut pannorna. Det vill säga: byta ut brukens förbränningspannor för svartlut mot avancerade förgasare som klarar av att framställa drivmedel av svartlut i stor skala, återvinna kokkemikalier och dessutom göra det kostnadseffektivt. Forskningen inom det Mistrafinansierade programmet Svartlutsförgasning har gjort det möjligt att framställa miljöanpassade drivmedel baserade på svartlut. Om all svartlut i Sverige skulle förgasas och göras till drivmedel skulle man kunna ersätta nära en fjärdedel av förbrukningen av bensin och diesel, något som i sin tur skulle kunna minska utsläppen av koldioxid med sex miljoner ton om året. I september 2010 invigdes i Piteå världens första demofabrik för biodrivmedlet dme, Bio dme, en svartlutsdiesel som i ett testprojekt kommer att användas som bränsle till ett antal Volvolastbilar i kommersiell trafik. Parallellt med anläggningen i Piteå förbereder man en anläggning för storskalig produktion av Bio dme och Biometanol vid Domsjös fabriker i Örnsköldsvik. Anläggningen kommer att ha kapacitet att försörja mer än 2000 tunga lastbilar med bränsle. Satsningen har fått 500 miljoner kronor i investeringsstöd av svenska staten och anläggningen beräknas stå klar 2014. Forskningsprogrammet om svartlut har pågått mellan 2004 och 2010, men företaget Chemrec, som omsatt forskningsprogrammets resultat i tekniska lösningar, har utvecklat förgasning av svartlut sedan 1990. Jag vill särskilt betona det goda samarbetet mellan alla forskare, säger Rikard Gebart, programchef för forskningsprogrammet. Han syftar på det femtiotal forskare som deltagit: forskare från Luleå tekniska universitet, Umeå universitet och Chalmers tekniska högskola i Göteborg samt forskare från forskningsinstituten Innventia i Stockholm och etc i Piteå. Programmet har gett mycket intressanta resultat, konstaterar Rikard Gebart. Många har fått upp ögonen för vilka möjligheter svartlut har som energiråvara. Black Liquor Gasification Programtid: 2004-2010 Finansiering: Mistra investerar 43 Mkr Programvärd: BLG-programmet AB Programchef: Rikard Gebart, ETC, Piteå Programstyrelsens ordförande: Måns Collin Programansvarig Mistra: Britt Marie Bertilsson Programmets webbplats: http://etcpitea.se/blg/ s 5

M i stra p r o g r a m m e t m a r i n e pa i n t Mikroorganismer och alger som växer på båtskrov leder till att båtarna får ett ökat motstånd i vattnet, vilket i sin tur ökar bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen. Påväxten innebär dessutom att arter kan spridas mellan olika vatten, något som kan få stora ekologiska konsekvenser. Påväxten innebär också att båtarna behöver rengöras och målas om med jämna mellanrum. Båtarna måste då ligga i torrdocka istället för att gå i trafik Marine Paints forskning öppnar för färger som håller skroven fria med minimal påverkan på havsmiljön något som kan innebära ett teknikskifte för båtfärgsindustrin. Allt började med havstulpaner och ett narkosmedel inom veterinärmedicin. Havstulpaner (som inte är en växt utan ett slags kräftdjur) är ett stort problem för både småbåtsägare och rederier. När havstulpaner fäster sig på båtskrov skapar de ett ökat vattenmotstånd för båtarna. En båt utan skydd mot påväxt på skrovet kan efter sex månaders påväxt av havstulpaner behöva använda 40% mer bränsle för att hålla normal hastighet. Den ökade bränsleåtgången leder till högre kostnader för sjöfarten, men också till ökade koldioxidutsläpp. Även själva bekämpningen av havstulpaner och annan påväxt har hittills varit förknippade med miljöbelastning. Historiskt har < Professor Magnus Nydén, en av Marine Paints forskare. lösningen varit att använda bottenfärger med miljöfarliga ämnen som med tiden läckt ut i vattnet. För de stora rederierna innebär det också ett ekonomiskt avbräck varje gång fartygen måste uppsöka docka för målning Marine Paint startade år 2003 utifrån upptäckten att medetomidin, ett narkosmedel för hundar och katter, kunde förhindra havstulpanernas larver att fästa sig på en yta. Detta redan vid en låg koncentration av ämnet. Uppdraget för Marine Paints forskare var bland annat att studera eventuell miljöpåverkan av medetomidin och hur det skulle bindas in till färgen för att vara effektiv. Samtidigt bedrevs grundläggande forskning kring varför medetomidin var effektivt mot havstulpaner (det visade sig att medetomidin förändrar beteendet hos havstulpanens larver så att de simmar bort från båtskroven istället för att limma sig fast på dem). Nästa fas i forskningen var att undersöka vilka aktiva ämnen en bottenfärg bör innehålla för att motverka all möjlig påväxt. Tanken var att istället för en eller två ämnen i hög koncentration så skulle det vara möjligt att använda fler men med olika egenskaper och i en lägre koncentration. Det visade sig också att medetomidin var verksamt i båtbottenfärger över flera säsonger. Marine Paint hittade också en lösning med mikrokapslar som bygger på samma idé som många läkemedel att kapsla in ett aktivt ämne och släppa ut det lite i taget över tid. Därmed är det möjligt att undvika problemet förknippat med traditionella bottenfärger, att de substanser som ska förhindra påväxt läcker ut för snabbt. Genom att fylla mikrokapslar med olika ämnen kan man ge färger olika egenskaper. Idag vet forskarna inom Marine Paint hur man till låg kostnad kan producera mikrokapslar. Detta öppnar för kommersialisering av mikrokapslarna och Marine Paint för diskussioner med flera företag. När det gäller havstulpanerna arbetar företaget I-Tech (Marine Paints partner) för att kommersialisera medetomidin under varumärket Selektope). Man väntar nu på godkännande från EU om att få sälja och använda Selektope. Marine Paint Programtid: 2003-2010 Finansiering: Mistra investerar 82,4 Mkr Programvärd: Göteborgs universitet Programchef: Thomas Backhaus, Göteborgs universitet Programstyrelsens ordförande: Göran Dahlberg Programansvarig Mistra: Britt Marie Bertilsson Programmets webbplats: http://www.marinepaint.se s 7

M i stra p r o g r a m m e t f u e l c e l l s i n a s u s ta i n a b l e s o c i e t y En laddad industri Miljöproblemen som är förknippade med användningen av fossila bränslen är välkända. Att använda bränsleceller för att driva fordon är ett miljöanpassat alternativ. Världsmarknaden för bränsleceller spås öka kraftigt de kommande åren och tack vare Mistras forskningsprogram har Sverige idag en bränslecellsindustri som kan vara del i den expansionen. Bränsleceller fungerar som ett batteri, fast med den skillnaden att man inte laddar dem utan tankar dem, oftast med vätgas. Bränslecellen producerar elenergi med inga eller mycket låga utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar. Det är en teknik som kan ersätta fossila bränslen i fordon, och som också har potential att bli en ledande teknik för lokal och småskalig elproduktion. Mistras bränslecellsprogram startades för att med hjälp av nyutvecklade material och materialkombinationer demonstrera bränsleceller med en konkurrenskraftig prestanda och för att undersöka hur de skulle kunna introduceras på en marknad. Fem högskolor/ universitet och 14 företag har deltagit i programmet sedan starten < Bränslecell 1997. Företag och akademi har samarbetat både med varandra och sinsemellan utifrån tydliga mål och en klar rollfördelning. Idag ser vi resultatet: en svensk bränslecellsindustri har vuxit fram i programmets spår. Forskningen har stött utvecklingen av nya produkter och tio uppfinningar har patenterats. Tack vare den ökade kunskapen som forskningsprogrammet genererat är idag ett antal industriföretag inblandade i produktionen av komponenter och material till bränsleceller, såväl mindre företag som jättar som Volvo, ABB och Sandvik. Två företag, PowerCell och myfc, har delvis tillkommit som en följd av forskningsprogrammet. PowerCell är landets största bränslecellstill verkare och en forskare inom programmet grundade myfc som utvecklar, producerar och säljer bränsleceller till bland annat mobiler och bärbara datorer. Programmet har även nått framgång på ett annat plan. Ovanligt många doktorer har examinerats varav de flesta nu arbetar i näringslivet. Bränsleceller fick år 2008 sitt kommersiella genombrott i världen. Det var då de första systemen såldes på rent kommersiella grunder. Inte som experiment, inte sub- ventionerade, utan de efterfrågades av kunder som en konkurrenskraftig och intressant kraftkälla. Sedan dess har utvecklingen fortsatt och marknaden växt. Världsmarknaden för bränsleceller beräknas under 2011 omsätta 2,5 miljarder dollar, en siffra som väntas öka till 8,5 miljarder dollar år 2016. Forskningsprogrammet är nu avslutat, men resultaten lever vidare i den svenska bränslecellsindustrin. Det finns också ambitioner att starta ett nytt nationellt centrum för bränslecellsforskning för att ta till vara på resultaten och vårda och utveckla forskarnätverket. Fuel Cells in a Sustainable Society Programtid: 1997-2010 Finansiering: Mistra investerar 121,6 Mkr Programvärd: Kungliga Tekniska högskolan Programchef: Göran Johansson, Volvo Technology, Chalmers Teknikpark Programstyrelsens ordförande: Lars Öjefors Programansvarig Mistra: Britt Marie Bertilsson Programmets webbplats: http://www.mistrafc.se s 9

M i stra p r o g r a m m e t M i c r o b i a l A c t i v i t y f o r a S o u n d E n v i r o n m e n t och ökad gröntväxtskydd skörd Användningen av kemiska medel i jordbruket lämnar rester i både djur och människor. MASE har framgångsrikt forskat kring hur mikroorganismer kan ersätta kemisk bekämpning och öka tillväxten i jordbruket. mase visade sig bli ett forskningsprojekt helt i takt med tiden. Men det hade man ingen aning om när man startade. År 2009 kom ett eu-direktiv som slår fast att från 2014 ska hela eu:s jordbruk begränsa användningen av kemiska bekämpningsmedel utan att få sämre skördar med sämre kvalitet. Icke-kemiska metoder att bekämpa sjukdomar och skadegörare ska prioriteras. Direktivet satt som en smäck. Det var ju precis det vi forskade på, konstaterar Margareta Hökeberg, vice programchef på mase. När eu-direktivet kom hade forskarna på mase i fem års tid arbetat med att ta fram nyttobakterier som kan effektivisera odling och ersätta kemiska bekämpningsmedel. Ett uttalat mål vid starten 2004 var att forskningsresultaten skulle komma till nytta och bilda grund för miljövänliga kommersiella produkter, och det dröjde bara ett år innan den första produkten kom ut i handeln. Feedtech Silage < Programchef Christopher Folkeson Welch f3000, som idag är etablerad på marknaden, används för att få ut mer ensilage, djurfoder, genom att mjölksyrabakterier hindrar bland annat jäst och mögel från att förstöra ensilaget när det lagras. mase:s forskare visade också att bakterier som redan finns naturligt i jorden kan odlas fram för att användas i jordbruket, för att ge grödorna bättre motstånd mot sjukdomar eller få dem att växa och mogna snabbare. Det senare, tillväxt, var i fokus för den forskning som skulle resultera i nästa produkt, baserad på bakterien ms 100. Forskarna isolerade en tillväxtstimulerande samling bakterier som visade sig ha god effekt i odlingsjorden, plantorna grodde snabbare och klarade olika stressituationer bättre. I över hundra fältförsök i olika grödor, utförda tillsammans med livsmedelsföretag visade sig ms 100 resultera i en skördeökning på i genomsnitt 14 procent. Parallellt med att optimera tillväxten med hjälp av mikroorganismer, forskade mase också på växtskydd. Särskilt lyckosam visade sig forskningen kring bakterien Pseudomonas chlororaphis bli. Bakterien skulle komma att bli basen i Cedress, en biologisk produkt som ersätter kemiska bekämpningsmedel i ärtodling. Cedress arbetades fram i samarbete med Findus och Lantmännen-BioAgri och skyddar ärtfrön mot flera sjukdomar, framförallt ärtfläcksjuka. I augusti 2010 godkändes Cedress av Kemikalieinspektionen, vilket innebär att redan under 2011 kan mikroorganismer komma att ersätta de kemiska fröbehandlingsmedel som man vet läcker ut i vatten. Cedress kommer också att lanseras internationellt. Även om mase är avslutat så lever forskningen och kunskapen vidare genom nya satsningar där forskarna hittar nya samarbetskonstellationer. Vi söker nya forskningspengar, berättar Margareta Hökeberg. Inte för att göra samma sak igen utan för att utveckla våra möjligheter att använda den enorma kraft och potential som finns i mikroorganismerna i jorden. Mikroorganismer kan ge oss ökade, säkrare och friskare skördar. Microbial Activity for a Sound Environment Programtid: 2004-2010 Finansiering: Mistra investerar 58 Mkr. Programvärd: MASE Laboratorier AB Programchef: Christopher Folkeson Welch Programstyrelsens ordförande: Gunnar Bengtsson Programansvarig Mistra: Britt Marie Bertilsson Programmets webbplats: http://www.maselab.se s 11

M i stra p r o g r a m m e t P l a s m a E N H A N C E D S y s t e m s f o r e n v i r o n m e n ta l a p p l i c at i o n s REN RÖK med plasma Kväveoxider, dioxiner, svaveldioxid och flyktiga kolväten är några av de miljö- och hälsofarliga ämnen som bildas vid förbränning av fossila bränslen och hushållsavfall. Forskningsprogrammet Persea har utvecklat en teknik att med hjälp av plasma rena rökgaserna utan att det bildas farliga restprodukter. De tre aggregationstillstånden minns de flesta från skolan, att ett ämne kan vara fast, flytande eller gasformigt. Plasma är det fjärde aggregationstillståndet. Precis som gas har plasma ingen tydlig form, men till skillnad från gas består plasma av partiklar med elektrisk laddning. Det innebär att plasma kan kontrolleras och styras av magnetiska och elektriska fält. Och det är just detta Perseas forskare tagit fasta på i utvecklingen av en teknik för att rena de rökgaser som uppstår när diesel förbränns i en motor eller när hushållssopor eldas upp i avfallsanläggningar. Forskarna tog fram en speciell ihålig katod som rökgaserna passerar genom och där plasma används för att rena de farliga gaserna utan att nya giftiga ämnen uppstår. Med hjälp av elektriska pulser har man till exempel hittat < Programchef Hana Barankova. ett sätt att mycket exakt kontrollera reningsprocesser principen är samma som för en kamerablixt som laddas upp och sen frigör en kort energipuls när man tar en bild. I fallet med rökgasrening innebär det att en kort energipuls fungerar som ett startskott och att kemiska processer fortsätter även efter att pulsen upphört. Att på detta sätt använda pulser av energi gör tekniken effektiv. Många av plasmans kemiska reaktioner kan ske vid lägre temperaturer jämfört med traditionella metoder. Traditionell kemisk teknik för att ta bort kväveoxid kräver också kemikalier som till exempel ammoniak, det gör inte plasman. Dessutom har plasman potential att ta hand om flera föroreningar samtidigt, inte bara kväveoxider utan också dioxiner, svaveldioxider och flyktiga kolväten. Persea startade 2003. Under de första åren utvecklade forskarna bland annat de ihåliga katoder som används. Tidigt inledde Persea också ett samarbete med Vattenfall och forskarna har bland annat genomfört tester vid en av Vattenfalls anläggningar för avfallsförbränning, där plasma användes för att minska utsläppen av kväveoxider i rökgas med 20 procent. Under Perseas avslutande år inriktade sig forskarna bland annat på att finna användningsområden för sin teknik. Förutom energiproduktionssektorn så ser forskarna att metallindustrin, tryckerier och färgindustrin skulle kunna används sig av tekniken. Plasmarening kan också användas för desinfektion och för att eliminera dålig lukt. Fortsatt forskning, innovation, utveckling och utbildning kring Perseas resultat kommer att ske inom ramen för eu-finansierat samarbete mellan Östersjöländerna. Fler tester tillsammans med Vattenfall planeras också. Plasma Enhanced Reaction Systems for Environmental Applications. Programtid: 2003-2010 Finansiering: Mistra investerar 34,7 Mkr Programvärd: Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet. Programchef: Dr. Hana Barankova, Ångströmlaboratoriet. Programstyrelsens ordförande: Erik Dahlquist, Mälardalens Högskola Programansvarig Mistra: Britt Marie Bertilsson s 13

M i stra p r o g r a m m e t d o m e s t i c at i o n o f m i c r o o r g a n i s m s Konsten att tämja bakterier Forskningsprogrammet DOM har gett Sverige stor kunskap om hur bakterier och svampar kan användas för att främja miljön. Mikroorganismerna kan underlätta produktion av bioenergi som i sin tur kan ersätta fossila bränslen, de kan ersätta kemiska bekämpningsmedel i jordbruket och de kan förstöra giftiga ämnen som finns i jorden. Det är inte svårt att hitta mikroorganismer som skulle kunna användas för att lösa miljöproblem, problemet är att steget från provrör till praktisk tillämpning är enormt. Hur ska mikroorganismerna odlas fram i stor skala? Hur vet man att de är säkra för producenter, användare och naturen? Vilka myndigheter måste ge sitt godkännande innan mikroorganismerna kan användas? Hur lagrar man mikroorganismer stabilt så att de överlever tills de ska användas? Forskningsprogrammet dom vid Sveriges Lantbruksuniversitet, slu besitter idag en samlad kunskap om hur man tar fram mikroorganismer i stora mängder, paketerar dem, stabiliserar dem och kontrollerar att de är säkra att använda. < Programchef Sebastian Håkansson och forskarna inom DOM vet hur man odlar fram bakterier i stor skala. Forskningen vid dom har fyllt en stor kunskapslucka och möjliga tillämpningsområden är många. Som till exempel att underlätta livsmedelsproduktion till en växande världsbefolkning. Jordens befolkning ökar snabbt, vilket dels ställer större krav på effektiv och säker odling, dels krav på bättre förvaring av skördar så att de inte utsätts för skadeangrepp. Mikroorganismer kan användas i jordbruket både som miljöanpassade bekämpningsmedel vid sådd och för att konservera skördat spannmål. Det ger möjlighet för ett mer effektivt utnyttjande av jordens resurser. En av dom:s forskningsframgångar har blivit eget bolag, CaptiGel. Tillsammans med forskare från institutionen för kemi vid slu har man tagit fram ett nytt sätt att kapsla in mikroorganismer med hjälp av titandioxid, ett ämne som bland annat finns i tandkräm och solskyddsmedel. Titandioxid ger mycket täta inkapslingar och därmed ett bra skydd. Inkapslingen gör det också möjligt att kontrollera i vilken takt mikroorganismerna släpps ut. Dessutom ger titandioxid skydd mot uv-strålning ett inbyggt solskydd som är användbart när man till exempel använder mikroorganismer i jordbruk och sprider dem över ett fält. Solskyddet kan göra att fler mikroorganismer överlever längre, vilket gör att det kan räcka med en spridning istället för flera. Ytterligare ett resultat av dom:s forskning kan komma att kommersialiseras med ett självstädande och självförstörande bekämpningsmedel. Idén är att förhindra bekämpningsmedel från att tas upp i mark och grundvatten, genom att sprida det tillsammans med mikroorganismer. Bekämpningsmedlet verkar på växternas blad men mikroorganismerna bryter ned det bekämpningsmedel som hamnar vid sidan av växten på marken, innan det tränger ner för djupt i jorden. DOM, Domestication of Microorganisms for Nonconventional Application Programtid: 2003-2011 Finansiering: Mistra investerar 61,3 Mkr Programvärd: Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU Programchef: Sebastian Håkansson SLU Programstyrelsens ordförande: Lennart Arlinger Programansvarig Mistra: Britt Marie Bertilsson Programmets webbplats: http://www.mistra.org/dom s 15

M i stra p r o g r a m m e t G r e e n c h e m Vit bioteknik ersätter svart guld Idag används olja som råmaterial för kemikalier och produkter som plast, lim och färger. Men olja är dyrt, dåligt för miljön och dessutom en framtida bristvara. Greenchems forskning har visat hur förnyelsebara råvaror som socker och stärkelse kan ersätta olja inom den kemiska industrin. Forskarna har även fått fram en substans som tidigare ansågs omöjlig att tillverka. < Programsekreterare Josefin Ahlqvist med plast, ett material som idag kan göras biologiskt nedbrytbart. gaser. Normalt sker produktionen också utan lösningsmedel och miljöfarliga kemikalier. Greenchem startade 2003 för att visa på de gröna alternativen till olja som råvara i den kemiska industrin. Inom programmet har forskarna med förnybara råvaror från skog och jordbruk lyckats framställa etablerade produkter som är biologiskt nedbrytbara. Och man löste ett problem som ingen annan löst tidigare. Läkemedelsföretaget AstraZeneca, ett av åtta samarbetsföretag till Greenchem, hade ett önskemål om en molekyl som skulle fungera som hjälpmedel vid läkemedelsproduktion och ge läkemedlen rätt fysikaliska egenskaper. Önskemolekylen skulle ersätta ett befintligt kemiskt ämne som kan bilda biprodukter i läkemedelsförpackningen. AstraZeneca hade trots flera tidigare försök inte lyckats framställa molekylen. Man kan inte producera substansen med traditionell kemi, berättar Josefin Ahlqvist, programsekreterare för Greenchem. Men genom att använda enzymer istället för kemiska katalysatorer lyckades vi. AstraZeneca hade då emellertid varit tvungna att lösa problemet på annat sätt, men forskarna vid Greenchem ansåg att de hade en bra substans som borde finnas på marknaden så de bildade ett eget Vit bioteknik, grön kemi, industriell bioteknik. Namnen är många principen är gammal. Människan har i tusentals år använt naturens mikroorganismer för att jäsa degar eller framställa ost och vin. Idag har biotekniken utvecklats så långt att mikroorganismer och enzymer kan utnyttjas för att omvandla eller producera nästan vilka kemikalier som helst. Naturliga enzymer kan till exempel ersätta kemiska katalysatorer, vilket gör det möjligt att tillverka miljövänliga alternativ till en mängd produkter som finns på marknaden idag: nedbrytbara plaster, färger och hudvårdsprodukter till exempel. Produkterna blir biologiskt nedbrytbara och de framställs i regel med mindre mängd energi i jämförelse med traditionell kemikalieproduktion vilket ger lägre utsläpp av växthusbolag, Devenz, som idag arbetar med kommersialisering av forskningen. Bolaget lever vidare efter att Greenchem har avslutats. Det gör också flera forskningsprojekt. Tillsammans med Perstorp arbetar forskarna i ett projekt för att med industriell bioteknik ta fram föreningar som i sin tur kan användas för att producera till exempel plaster och ytbehandlingar. En av Greenchems forskare har rekryterats till samarbetsföretaget AkzoNobel där hon driver ett projekt vidare som syftar till att utifrån förnybar råvara ta fram en miljövänlig ytbehandlingsprodukt för Ikea. Greenchem har visat att det är möjligt att ersätta fossila råvaror med förnybara, säger Josefin Ahlqvist. Speciality Chemicals from Renewable Resources - Greenchem Programtid: 2003-2010 Finansiering: Mistra investerar 70 Mkr Programvärd: Lunds universitet Programchef: Rajni Hatti-Kaul, Lunds Universitet Programstyrelsens ordförande: Harald Skogman Programansvarig Mistra: Britt Marie Bertilsson Programmets webbplats: http://www.greenchem.lu.se s 17

M i s t r a Å r s r r a p p o r t 2 0 1 0 M i s t r a Å r s r r a p p o r t 2 0 1 0 Januari: Forskningsprogrammet Greenchems programchef Rajni Hatti-Kaul utses till mottagare av Svenska Kemiingenjörers Riksförenings kemiteknikpris. Forskningsprogrammet dom får ny programchef, Sebastian Håkansson. Februari: MistraPharma deltar i diskussion om utsläpp av läkemedel från produktionsanläggningar i utvecklingsländer tillsammans med myndigheter, och industri. Konferensen Forum för miljöforskning genomförs. Temat är staden och Mistra arrangerar till sammans med Delegationen för hållbara städer, Formas och Naturvårdsverket. Mistras nystartade kunskapscentrum Mistra Urban Futures visar upp sig. Future Forests satsar på tillväxtparker i Västerbotten och Småland. Forskningen förväntas ge svar på vilka effekterna blir av en intensivare odling av skog. Den första globala miljönormen för fastighetsbranschen lanseras. Nils Kok, sirp är ansvarig för rapporten. Mars: Mistras klimatpolitiska forskningsprogram Clipore bjuder in svenskt näringsliv till ett seminarium och workshop kring klimatpolitik och klimatpolitisk forskning. Forskningsprogrammet Heureka, som utvecklat skogliga analys- och planeringssystem, avslutas. Investerare möter forskningsprogram på Mistras kansli och diskuterar kommersialisering. Forskningsprogrammet Future Forests får ny programchef, Annika Nordin, slu. Mistras Verkställande Direktör Ola Engelmark lämnar sin post. April: Nytt forskningsprogram presenteras: Mistra Arctic Futures. Forskningsprogrammet MASE utför fältförsök i Storbritannien. Maj: Hanna Härelind Ingelsten, projektledare i Mistraprogrammet e4, får kungligt stipendium på 75 000 kronor. Mistras årsrapport kommer ut Juni: Forskare från PlantCom- Mistra medverkar i boken Plant Communications from an Ecological Perspective (Springer-Verlag). Mistrafinansierade ProEviroprojektet Green Heat, som forskat på induktionsvärme, avslutas med ett strålande resultat. En undersökning gjord av Henrik Nilsson på Mistraprogrammet sirp visar att 90 procent av bolagen på Stockholmsbörsen har minst en styrelseledamot som dömts för brott. Amerikanska flottan intresserar sig för I-Techs färg mot havstulpaner. Färgen är resultatet av forskning inom forskningsprogrammet Marine Paint. Lars-Erik Liljelund utses till ny Verkställande Direktör för Mistra. Juli: Semestermånad Augusti: Mistraprogrammet Future Forests deltar i världskongress om skoglig forskning i Seoul. Ny styrelse för Mistra utses. September: Forskningsprogrammet Entwined deltar i wto Public Forum i Genève Blåmusslor kan bli rostskydd visar resultat från ett Mistrafinansierat forskningsprojekt med forskare från Kungliga Tekniska högskolan Mistraprorgammet Stålkretsloppet trycker ny upplaga av sin rapport i populärversion efter stor efterfrågan från skolor. Stockholm Resilience Centre håller seminarium i serien Stockholm Seminars. Denna gång om Global change, the Arctic and Resilience. Oktober: Utlysning av nytt forskningprogram: Mistra Future Fashion. Mistra avser att investera 40 Mkr i ett tvärvetenskapligt program om hållbart mode. November: Mistra-swecia anordnar konferensen Climate Adaptation in the Nordic Countries. Science, Practice, Policy. En mini-ubåt, stor som ett par läskburkar, får efter finansiering av Mistra utrustning för att kunna undersöka sjöar under glaciärer. Malin Lindgren blir ny kommunikationsansvarig på Mistra. Christopher Folkeson Welch och Johan Edman anställs på Mistra som ansvariga för forskningssatsningar. inom naturvetenskap/teknik och samhällsvetenskap/policy. December: Mistra beslutar vilka projekt som beviljas medel inom Mistra Arctic Futures. Under tre år investerar Mistra 38 miljoner i programmet.

M i s t r a Å r s r r a p p o r t 2 0 1 0 M i s t r a Å r s r r a p p o r t 2 0 1 0 Övriga forskningsprogram Miljödriven affärsutveckling plantcom mistra Utmaningen: Bladlöss orsakar problem vid växtodlingar och den omfattande användningen av bekämpningsmedel över stora arealer medför en betydande miljöbelastning i odlingslandskapet. Nyttan: Målsättningen är att utnyttja växternas egen förmåga att genom kommunikation med flyktiga ämnen stärka motståndskraften och locka till sig bladlössens naturliga fiender som t.ex. nyckelpigor. Användare: Lantbrukare, företag, myndigheter och allmänheten. Programtid: 2006 2012 Mistra investerar: 69,1 mkr Webbplats: www.plantcommistra.com E4 Mistra Utmaningen: Att minska emissionen av kväveoxider och partiklar från fordon utan att samtidigt öka energikonsumtionen och därmed CO2-emissionen. Nyttan: Målet är att utveckla nya energieffektiva efterbehandlingssystem för förbrännings motorer och nå utsläppsnivåer som understiger i dag kända lagkrav. Användare: Resultaten kan användas av svensk industri inom flera sektorer, myndigheter och miljöorganisationer. Resultaten kom - mer även att gynna den en skilda indi viden och samhället i stort i form av bättre omgivningsluft, det vill säga lägre halter av lokala luftföroreningar och lägre emissioner av växthusgaser. Den enskilda fordonsägaren kommer att gynnas i form av minskad bränsleförbrukning. Programtid: 2006 2014 Mistra investerar: 42,8 mkr Webbplats: http://www.mistra.org/ mistrasvensk/forskning stålkretsloppet Utmaningen: Stålverken måste förändra tillverkningen så att metalller utnyttjas effektivare och med mindre resursåtgång. Nya stålsorter måste används optimalt genom miljösmarta konstruktioner. Nyttan: Programmet skall bidra till utveckling av dels förbättrade produktionsprocesser och förbättrad användning av stål i konstruktioner, dels metoder för miljövärdering för process- och produktutveckling som beskriver miljövärdet ur ett brett samhällsperspektiv. Tvärvetenskaplighet och korslärande är nyckelord. Användare: Resultaten bidrar till bättre tillverkningsprocesser i industrin stålverk, skrothandel och verkstadsindustri samtidigt som samhället får tillgång till nya miljövärderingsmetoder för forsknings-, industri- och undervisningsändamål. Programtid: 2004 2012 Mistra investerar: 97 mkr Webbplats: www.stalkretsloppet.se Underlag till fövaltning och politik clipore Utmaningen: Hotet om klimatförändringar är en av de viktigaste och mest komplicerade utmaningar som världen står inför. Internationella överenskommelser behöver för att lyckas bygga på gedigen kunskap kring olika aktörers förutsättningar och intressen och ske utifrån bedömningar av konsekvenserna för såväl klimat som olika förhandlingsparter. Nyttan: Clipore stödjer forskning och stimulerar till dialog, som kan föra de internationella klimatförhandlingarna framåt. Användare: Syftet är att huvuddelen av forsknings- resultaten ska ha ett direkt värde för inhemska politiska beslutsfattare och deras kollegor i andra länder. Industrin spelar också viktig roll i programmet, både för att ge underlag till forskningen och som användare av resultaten. Programtid:: 2004 2011 Mistra investerar: 106,9 mkr Webbplats: www.clipore.org future forests Utmaningen: Klimatförändring, globalisering och en allt större konsumtion av energi och råvaror ökar efterfrågan på våra skogliga resurser. Utmaningen är att hantera avvägningar mellan att utvinna mer timmer, papper och energi och samtidigt säkra biodiversitet, rekreation och andra ekosystemtjänster. Nyttan: Future Forests skapar kunskap och utvecklar verktyg som möjliggör vetenskapligt underbyggda beslut för framtidens förvaltning av en av våra mest värdefulla naturresurser skogen. Användare: Forskningsprogrammets målgrupper är de som sköter skogen, inklusive privata skogsägare, skogsägarorganisationer och skogsbolag. Andra målgrupper är nationella och regionala myndigheter, andra näringar som är beroende av skogen, politiker och intresseorganisationer. Programtid: 2009 2012 Mistra investerar: 55 mkr Webbplats: www.futureforests.se entwined Utmaningen: Internationellt utbyte av produkter, tjänster, kapitalflöden, teknologi, information, och till viss del arbetskraft, har skapat ett allt större beroende mellan länder. Entwineds forskning fokuserar därför på hur den ekonomiska globaliseringen, och dess styrande institutioner, påverkar den mänskliga välfärden och miljön lokalt, nationellt och globalt. Nyttan: Genom att bidra med en ökad förståelse för hur integration av marknader som sträcker sig över landgränser kan uppnås med en balanserad miljökvalitet. Användare: Forskningen ska bidra till utveckling av verktyg som stödjer svenska, och andra europeiska forskare och intressenter, för att integrera miljöaspekter i internationella handelsavtal. Programtid: 2007 2013 Mistra investerar: 53,8 mkr Webbplats: www.entwined.se mistra urban futures Utmaningen: Stadsutveckling över hela världen behöver gå mot mer hållbar utveckling. För att så ska ske behövs förnyad kunskap inom såväl teori som praktik. Nyttan: Mistra Urban Futures är ett världsledande centrum för hållbar stadsutveckling där praktiker och forskare i nära samverkan erbjuder innovativa lösningar genom förstklassig, verkningsfull och samhällsrelevant kunskap. Centrumet ska bidra till att göra verklig skillnad för miljön och människors liv i världens städer. Användare: Resultaten ska komma till nytta för allt från ingen jörer, arkitekter till samhällsplanerare och ekonomer inom såväl företag som offentlig förvaltning över hela världen. Programtid: 2010 2015 Mistra investerar: 103 mkr Webbplats: www.mistraurbanfutures.se mistrapharma Utmaningen: Knappt tvåhundra aktiva läkemedels- substanser har återfunnits i vattenmiljön. Förekomsten är i sig oönskad, men frågan är om de nivåer som finns är farliga för de djur och växter som lever där? Det är känt att syntetiskt östrogen i p-piller påverkar fisk, men kunskapsbristen är stor rörande de allra flesta läkemedels möjliga miljöeffekter. s 20 s 21

M i s t r a Å r s r r a p p o r t 2 0 1 0 M i s t r a Å r s r r a p p o r t 2 0 1 0 Nyttan: Programmet ska identi - fiera läkemedelssubstanser som utgör en betydande risk för vattenlevande organismer, rekommendera tekniker för förbättrad avloppsvattenrening, förbättra strategier och indikatorer för att tidigt kunna identifiera läkemedelssubstanser som kan orsaka oönskade miljöeffekter och stärka kontakterna och kommunikationen inom nätverket av svenska och internationella forskare och avnämare. Användare: Myndigheter, företag/organisationer som renar och använder vatten, huvudmännen för offentlig hälso- och sjukvård och läkemedelsindustrin. Programtid: 2008 2011 Mistra investerar: 42,2 mkr Webbplats: www.mistrapharma.se stockholm resilience centre Utmaningen: Människan utövar ett växande inflytande på ekosystemens dynamik. Många ekosystem har övergått till mindre produktiva tillstånd i förmågan att generera ekosystemtjänster som mat, vattenrening och klimatreglering. Risken är stor för tröskeleffekter. Nya principer behövs för förvaltning av naturresurser och miljö som bygger resiliens. Nyttan: Centrumet avser att utveckla förståelsen av komplexa social-ekologiska system samt bidra med nya insikter och redskap som möjliggör bättre styrning och förvaltningen av dessa. Användare: Centrumet generar kunskap och bistår med råd till beslutsfattare på nationell, europeisk och internationell nivå. Centrumet utvecklar breda partnerskap, och utgör ett samarbete mellan Stockholms Universitet, Kungl. Vetenskapsakademien och Stockholm Environment Institute. Programtid: 2007 2013 Mistra investerar: 98,5 mkr Webbplats: www.stockholmresilience.su.se mistra-swecia Utmaningen: Klimatet förändras. Framtida utsläppsminskningar är avgörande för hur stora förändringarna blir. Samtidigt är det inte längre möjligt att avstyra en viss klimatförändring och med den vissa klimateffekter. Samhällets olika anpassningsbehov är relaterade till klimat, ekonomi, klimateffekter och samhällets processer. Dessa ämnesområden behöver studeras integrerat. Nyttan: Programmet tar fram och integrerar modeller och kunskaper om klimat, ekonomi, effekter och anpassning för stöd till samhällets klimatarbete. Användare: Lokala, regionala och nationella beslutsfattare och andra aktörer med ansvar för klimatanpassning, som myndigheter, politiker, organisationer, företag, forskning och allmänhet. Programtid: 2008 2011 Mistra investerar: 39 mkr Webbplats: www.mistra-swecia.se sustainable investment research platform Utmaningen: Institutionella investerare kan genom sina investeringar påverka företagen i riktningen mot en hållbar utveckling. Hindren kan dock vara många innan en mera långsiktig investeringsstrategi som integrerar miljömässiga, sociala och ägarstyrningsfrågor slår igenom. Nyttan: Programmet ska bidra med tillämpad forskning i värdekedjan på finansmarknaden. I fokus står företagens rapportering, analytikers värderingar, förvaltares och investerares beteenden samt portföljval utifrån hållbarhetskriterier. Användare: Resultaten ska komma till nytta för såväl institutionella investerare, förvaltare, analytiker och övriga aktörer på de finansiella marknaderna. Programtid: 2006 2012 Mistra investerar: 101 mkr Webbplats: www.sirp.se Under 2010 avslutades forskningsprogrammet ProEnviro som Mistra finansierat tillsammans med Stiftelsen för Strategisk Forskning. ProEnviro var en satsning på innovativa forskningsidéer för miljöanpassad produktframtagning och stärkt konkurrenskraft hos små och medelstora företag. Totalt deltog 13 projekt i programmet. Ett krav för att delta var att projekten hade ett samarbete mellan industri och högskola eller forskningsinstitut i projekten. Ny styrelse och en ny vd 2010 blev ett år av eftertänksamhet. Uteblivna framgångar i de internationella klimatförhandlingarna, trots att forskarna blir allt tydligare när det gäller effekter av ett förändrat klimat, gör det tydligt att det behövs nya kreativa lösningar. Den top-down ansats som klimatförhandlingarna innebär måste kombineras med förstärkt bottom-up. Lyckligtvis inväntar inte de svenska företagen vad som händer i förhandlingsrummen. Omställning mot miljö- och energieffektiva processer och produkter pågår samtidigt som det svenska näringslivet är starkare än någonsin. Här har Mistra-modellen varit en föregångare som visat på att det med forskning är möjligt att skapa fortsatt tillväxt parallellt med att miljöbelastningen minskar. Det är just detta som behövs demonstreras just nu. Utvecklingsländer ställer krav på tillväxt för en rättmätig ökning av välfärd för sina medborgare. Att kunna frikoppla en ökad tillväxt från en motsvarande belastning av miljön är därför en nödvändighet. Mistras industriellt orienterade program har härvid varit framgångsrika. Sju av Mistras program har avslutats under 2010, ett antal pågår och nya planeras. Särskilt intressant är det samarbete vi har haft med Stiftelsen för Strategisk Forskning SSF där vi tillsammans finansierat miljöinriktad forskning och utveckling hos små och medelstora företag, dvs sådana som normalt inte har förutsättningar att bedriva egen FoU. Detta har resulterat i nya produkter med väsentligt mindre belastning på miljön. Kan vi i nästa steg nå den internationella marknaden så vinner vi inte bara bättre miljö utan förstärker också den svenska konkurrenskraften. Detta kräver nära samverkan med andra aktörer. Förutsättningarna är bra eftersom vi i våra program alltid söker en tidig medverkan från användare. De program vi finansierar vars syfte är att stödja policyutveckling lyckas också göra skillnad. För att klara de utmaningar vi står inför, i Sverige såväl som internationellt är behovet stort av policyinnovationer där man knyter ihop teknik- och naturvetenskap med samhällsvetenskap. Därför eftersträvar vi tvärdisciplinärt integrerad forskning i många av våra program. Det möter ibland kritik från forskarsamhället om för mycket styrning av forskning och krav på specifika upplägg. En del menar att ren nyfikenhetsdriven forskning skulle vara ett bättre alternativ. Självklart vore det inte bra om alla forskningsfinansiärer hade samma anslag som Mistra, lika lite som om alla finansierade nyfikenhetsdriven forskning. Det viktiga är att det finns en mångfald av ansatser som kompletterar varandra. Året 2010 har också inneburit en delvis ny styrelse i enlighet med det beslut regeringen fattade under året om en ny modell för att utse stiftelsestyrelserna i de sk löntagarfondsstiftelserna. Vi har också fått en ny och mycket kompetent VD med god erfarenhet av Mistra från tidigare styrelsearbete. Ny personal har rekryterats så att vi nu har ett kansli som fullt ut kan möta de utmaningar vi står inför. Sammantaget tycker jag att vi är väl rustade att fortsätta verka för en framgångsrik forskning för att stödja en hållbar samhällsutveckling. Lena Treschow Torell Styrelseordförande s 22 s 23

M i s t r a Å r s r r a p p o r t 2 0 1 0 M i s t r a Å r s r r a p p o r t 2 0 1 0 Flerårsöversikt (Mkr) 2010 2009 2008 2007 2006 Beslutade anslag 45 166 267 120 252 Totalt utbetalt till forskning 169 226 169 170 185 Förvaltat kapital 2 902 2 957 2 731 3 529 3 607 Årsredovisning Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, 802017 9324 Räkenskapsåret 2010 Förvaltningsberättelse Styrelsen för Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) får härmed avge årsredovisning för räkenskaps året 2010-01-01 2010-12-31, stiftelsens sjuttonde verksamhetsår. Beloppen inom parentes avser år 2009. Ändamålsförvaltning Ändamålsbestämningen, paragraf 1, i stiftelsens stadgar har följande lydelse: Stiftelsen, vars benämning skall vara Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, har till ändamål att stödja forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö. Stiftelsen skall främja utvecklingen av starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse för Sveriges framtida konkurrenskraft. Forskningen skall ha betydelse för lösandet av viktiga miljöproblem och för en miljöanpassad samhällsutveckling. Möjligheterna att uppnå industriella tilllämpningar skall tagas till vara. Styrelsen Under verksamhetsåret har följande personer varit ledamöter i Mistras styrelse: Lena Treschow Torell, ordförande Stefan Nyström (ledamot tom 2010-08-30, vice ordförande from 2010-09-01) Christina Lindbäck Maria Strömme Mathilda Tham Kenneth Alness (fr 2010-09-01) Birgitta Bergman (fr 2010-09-01) Elisabeth Salander Björklund (from 2010-09-01) Thomas Sterner (fr 2010-09-01) Bengt Söderström (fr 2010-09-01) Björn Hägglund (vice ordförande, tom 2010-08-31) Svante Axelsson (tom 2010-08-31) Charlotte Brogren (tom 2010-08-31) Lars Magnusson (tom 2010-08-31) Johan Trouvé (tom 2010-08-31) Cynthia de Wit (tom 2010-08-31) Mistras styrelse har under år 2010 haft sju (fem) sammanträden. Mistras verksamhet 2010 Mistra har betalat ut 169 (226) Mkr i forskningsmedel beviljat medel till en ny satsning Mistras satsningar kan delas in i tre olika grupperingar: Mistraprogram, Mistra Centrum samt övrigt stöd. Mistraprogram och Mistra Centrum Mistra har från start till och med utgången av år 2010 fattat beslut om att investera i totalt 41 (40) större forskningsprogram samt 2 (2) Mistra Centrum. Den nya satsningen Mistra Arctic Futures är resultatet av en utlysning år 2009. Det beviljade beloppet för Mistra Arctic Futures är sammantaget högst 38 Mkr och sträcker sig tre år framåt. Under året har fyra program, Svartlutsförgasning, mase, persea respektive Greenchem slutfinansierats när det gäller forskning. Övrigt stöd Utöver stöd till forskning har Mistra under 2010 beviljat stöd främst till planeringsanslag för att sökanden ska utveckla fullständiga programförslag samt beviljat en mindre fortsättningsanslag inom Greenchems forskningsområde. Kapitalförvaltning Mistras stadgar berör förvaltningen av stiftelsens kapital: Styrelsen ansvarar för att stiftelsens förmögenhet förvaltas på betryggande sätt så att riskerna begränsas och möjligheterna till god avkastning tillvaratas. Stiftelsens förmögenhet utgörs av de medel, som genom regeringens beslut den 2 december 1993 överförts till stiftelsen samt de medel som härefter kan komma att överlämnas till densamma som ytterligare stiftelsekapital. Stiftelsens verksamhet får på sikt medföra att stiftelsens förmögenhet förbrukas. Kommittén för kapitalförvaltning har under året bestått av de externa ledamöterna Märtha Josefsson (ordförande), Peter Norman (tom 2010-09-01), Erik Sjöberg samt John Howchin (from 2010-07-01). Enligt den av styrelsen 2005-04- 04 antagna arbetsordningen ingår Mistras VD som ledamot av kommittén för kapitalförvaltning. Vid starten år 1994 var Mistras kapital 2 500 Mkr. Vid utgången av 2010 var marknadsvärdet 2 902 (2 957) Mkr. Totalt har 2 952 (2 783) Mkr betalats ut till forskning, varav 169 (226) Mkr under året. Mistras förvaltning är uppdelad i tretton mandat förvaltade av tio externa förvaltare. Mistra har alltså ingen intern förvaltning. Avkastningen på Mistras kapital var 5,9 procent för hela portföljen vilket överskred det sammanvägda jämförelseindexet med 0,7 procentenheter. Avkastningen på aktieportföljen var 9,3 procent vilket var 1,0 procentenheter över Mistras jämförelseindex för aktier. Ränteportföljen avkastade 2,4 procent vilket var 1,0 procentenheter över jämförelseindex. Avkastningen beräknas genom att mäta förändringen i portföljens marknadsvärde efter förvaltningsarvoden och transaktionskostnader samt justerat för insatt och uttaget kapital (så kallad tidsvägd avkastning). Hela Mistras portfölj förvaltas sedan 1 april 2007 med någon form av hållbarhetskriterier. Mistra har genomfört en uppföljning av hållbarhetsprofilen i förvaltningen genom en enkät och uppföljande telefonsamtal för femte året i rad. Detta för att säkerställa att Mistra får den förvaltning som överenskommits samt för att samla erfarenheter. Det är ännu för tidigt att göra en avkastningsanalys för dessa uppdrag jämfört med en konventionell portfölj. Fördelningen av Mistras totala portfölj i procent: 2010-12-31 2009-12-31 Räntebärande placeringar inklusive likvida medel 42,4 % 48,0 % Svenska aktier 12,7 % 10,4 % Övriga europeiska aktier 6,8 % 8,8 % Amerikanska aktier 5,4 % 5,8 % Globala aktier 20,8 % 20,1 % Övriga aktier 5,5 % 4,9 % Alternativa placeringar 6,4 % 2,0 % Totalt 100,0 % 100,0 % s 24 s 25

M i s t r a Å r s r r a p p o r t 2 0 1 0 M i s t r a Å r s r r a p p o r t 2 0 1 0 Organisation och personal Mistra hade vid årsskiftet sex (sju) fast anställda. Mistra har under året rekryterat en ny VD, Lars-Erik Liljelund, som 2010-08-15 efterträtt Ola Engelmark. Mistra anlitar vetenskapliga experter, främst utländska, för bedömning av förslag till forskningsprogram, för utvärdering av pågående forskningsprogram inför fortsatt finansiering samt för utvärdering av avslutade program för erfarenhetsåterföring. Även för att bedöma forskningsprogrammens relevans och nytta anlitar Mistra externa experter. Mistra använder konsulter och extern kompetens för specialområden som IT, juridik, värdepappersadministration m.m. Risker och riskhantering Vid förvaltningen av stiftelsens kapital uppkommer marknadsrisker i form av aktieprisrisk, ränterisk, kreditrisk och valutarisk. Styrelsen har lagt fast riktlinjer för att anpassa risknivån till den fastställda placeringshorisonten. Kapitalförvaltningskommittén följer löpande upp risknivån i förvaltningen och utvärderar de ramar som lagts fast. I verksamheten förekommer även operativa risker, det vill säga risker för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade processer, mänskliga faktorn, felaktiga system eller externa händelser. De operativa riskerna begränsas genom ett systematiskt kvalitetsarbete. Framtidsutsikter Mistras avsikt är att betala ut högst 1,2 miljarder kronor i forskningsbidrag under perioden 2009-2014. Med ett kapital på 2,9 miljarder kronor är utbetalningsnivån så hög att det är stor sannolikhet att Mistras kapital kommer att förbrukas på lång sikt. Stiftelsens resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys med tilläggsupplysningar. Resultaträkning Stiftelsens intäkter 2010-01-01 2009-01-01 not -2010-12-31-2009-12-31 Aktieutdelningar 10 901 258 12 205 791 Räntor, värdepapper 35 157 982 42 539 300 Räntor, bank 149 549 732 944 Övriga intäkter 4 093 312 1 079 884 Summa intäkter 50 302 101 56 557 919 Stiftelsens kostnader Förvaltningskostnader -1 299 907-3 136 163 Övriga externa kostnader 1,2,3-11 707 940-11 690 039 Personalkostnader 4-11 590 729-12 054 376 Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -261 518-184 793 Summa kostnader -24 860 094-27 065 371 Förvaltningsresultat 25 442 007 29 492 548 Resultat från finansiella poster Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 5 36 480 323 248 309 059 Räntekostnader och liknande resultatposter -2 933-332 Ränteintäkter 0 39 Resultat efter finansiella poster 61 919 397 277 801 314 Årets resultat 61 919 397 277 801 314 Mistras styrelse s 26 s 27

M i s t r a Å r s r r a p p o r t 2 0 1 0 M i s t r a Å r s r r a p p o r t 2 0 1 0 Balansräkning Kassaflödesanalys TILLGÅNGAR Not 2010-12-31 2009-12-31 2010-01-01 12-31 2009-01-01 12-31 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Förbättringsutgift på annans fastighet 6 43 353 86 704 Materiella anläggningstillgångar Inventarier 7 442 847 396 941 Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav 8 2 599 661 510 2 731 900 277 Summa anläggningstillgångar 2 600 147 710 2 732 383 922 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga fordringar 9 206 657 123 967 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 367 150 23 537 862 Summa kortfristiga fordringar 22 573 807 23 661 829 Kortfristiga placeringar Kassa och bank 47 355 262 31 342 799 Summa kortfristiga placeringar 47 355 262 31 342 799 Summa omsättningstillgångar 69 929 069 55 004 628 SUMMA TILLGÅNGAR 2 670 076 779 2 787 388 550 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 61 919 397 277 801 311 Avskrivningar 233 664 184 893 Förlust avyttring inventarier 27 854 Betald skatt -48 940 251 917 Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar -1 489 524-286 312 105 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 60 642 451-8 074 084 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet Förändringar av kortfristiga fordringar 1 088 022 9 013 207 Förändringar av övriga kortfristiga skulder -140 181 072-84 781 568 Kassaflöde från den löpande verksamheten -78 450 599-83 842 445 Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar -264 073-148 357 Investeringar i finansiella anläggningstillgångar 130 749 243 82 512 200 Kassaflöde från investeringsverksamheten 130 478 170 82 363 843 Kassaflöde från bidragsverksamheten -36 018 137-136 039 990 Årets kassaflöde 16 009 434-137 518 592 Likvida medel vid årets början 31 345 828 168 861 391 Likvida medel vid årets slut 47 355 262 31 345 828 Eget kapital och skulder Eget kapital 10 Bundet eget kapital Stiftelsekapital 2 500 000 000 2 500 000 000 Fritt eget kapital Balanserat resultat -308 399 183-547 048 698 Årets resultat 61 919 397 277 801 314 Summa fritt eget kapital -246 479 786-269 247 384 SUMMA EGET KAPITAL 2 253 521 214 2 230 752 616 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 653 603 813 740 Övriga skulder 1 165 210 9 140 119 Beviljade, ej utbetalda anslag 413 318 457 544 544 156 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 11 1 419 295 2 137 919 Summa kortfristiga skulder 416 556 565 556 635 934 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 2 670 076 779 2 787 388 550 Ställda säkerheter inga inga Ansvarsförbindelser inga inga Tilläggsupplysningar Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. I de fall allmänt råd saknas eller då avvikelse skett gentemot allmänt råd beskrivs tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper nedan. Värderingsprinciper Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärde där inget annat anges. Kortfristiga placeringar värderas enligt lägsta värdets princip. Upplupen ränta på placeringarna redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen. Värdering av värdepappersinnehav sker kollektivt till det lägsta av an- skaffningsvärde och verkligt värde. Separat värdering sker av aktierelaterade respektive ränterelaterade instrument uppdelat på svenska och utländska innehav. Verkligt värde fastställs av senaste betalkurs. Värdet av fordringar och skulder i utländsk valuta har framräknats med den på bokslutsdagen noterade köpkursen för respektive valuta. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk livslängd. Avskrivningstiden är 5 år. Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång. Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Anslag Beviljade anslag redovisas direkt mot fritt eget kapital (disponibla medel). Anslagen skuldförs vid beslutstillfället. Intäktsredovisning Vid köp och försäljning av värdepapper tillämpas affärsdagsredovisning. Över- och underkurser på obligationer i förhållande till nominellt värde har periodiserats jämnt över kvarvarande löptid. Upplupen ränta på placeringar redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen. Återbetalda förvaltningsavgifter redovisas under rubriken övriga intäkter. s 28 s 29

M i s t r a Å r s r r a p p o r t 2 0 1 0 M i s t r a Å r s r r a p p o r t 2 0 1 0 Noter 1. Leasingavtal Årets leasingkostnader uppgår till 33 547 (138 266) kronor. 2. Arvode och kostnadsersättning Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag. Revisionsuppdrag 2010 2009 KPMG AB 186 250 290 706 Riksrevisionen 30 000 39 000 Summa 216 250 329 706 3. Externa kostnader, övrigt 2010 2009 Konsultkostnader 6 825 348 6 525 927 Resor och traktamenten 786 594 626 965 Redovisningsarvoden 37 500 - Lokalkostnader 1 519 079 1 563 188 Övriga externa kostnader 2 539 419 2 973 959 Summa externa kostnader övrigt 11 707 940 11 690 039 4. Anställda och personalkostnader Medelantalet anställda 2010 2009 Kvinnor 3 4 Män 3 3 Summa 6 7 Löner, ersättningar och sociala kostnader Löner och andra ersättningar till styrelse och VD 3 347 660 1 804 100 Löner och andra ersättningar till övriga anställda 4 216 659 4 742 056 Pensionskostnader 1 521 745 2 844 446 Övriga sociala kostnader 2 397 354 2 555 708 Övriga personalkostnader 107 311 108 066 Summa löner, ersättningar och sociala kostnader 11 590 729 12 054 376 Arvodena till styrelseledamöterna var 792 480 (575 000) kronor. Styrelsens arvode utgörs av en fast och en rörlig del. Arvodena till de externa ledamöterna i Mistras kapitalförvaltningskommitté uppgick till 218 400 (209 100) kronor. Under året har ersättning till nuvarande och tidigare VD utgått med 1 961 780 kr (1 020 000 kr). Härutöver har pensionskostnader för nuvarande och tidigare VD uppgått till 503 825 kr (306 000 kr). Nuvarande VDs anställning kan sägas upp av endera parten med en uppsägningstid om sex månader. Efter anställningens upphörande har VD rätt till ytterligare sex månaders ersättning om uppsägning skett från Mistras sida. Från den månatliga utbetalningen av ersättningen ska avdrag göras motsvarande den månadslön VD erhåller från annan arbetsgivare. Mistra betalar varje månad ut ett belopp motsvarande 32,5 procent av den överenskomna månadslönen till VD:s individuella pensions- och sjukförsäkring. 5. Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 2010 2009 Valutakursdifferenser 680 351 17 761 653 Realisationsresultat vid försäljningar 34 310 448-55 764 699 Nedskrivningar/ återföring av nedskrivningar 1 489 524 286 312 105 6. Förbättringsutgift på annans fastighet 36 480 323 248 309 059 2010-12-31 2009-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde 303 459 303 459 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 303 459 303 459 Ackumulerade avskrivningar Ingående avskrivningar -216 755-173 404 Årets avskrivningar -43 351-43 351 Utgående ackumulerade avskrivningar -260 106-216 755 Utgående redovisat värde 43 353 86 704 7. Inventarier 2010-12-31 2009-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde 1 224 003 1 075 646 Inköp 264 073 148 357 Försäljningar/utrangeringar -211 646 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 276 430 1 224 003 Ackumulerade avskrivningar Ingående avskrivningar -827 062-685 620 Årets avskrivningar -190 313-141 442 Utrangeringar 183 772 Utgående ackumulerade avskrivningar -833 603-827 062 Utgående redovisat värde 442 847 396 941 8. Långfristiga värdepappersinnehav anskaffningsvärde marknadsvärde Bokfört värde Aktier, svenska 91 969 990 124 495 407 91 969 990 Aktier, utländska 2 640 067 9 890 9 890 Fondandelar, utländska 1 337 502 672 1 535 728 459 1 337 502 672 Obligationer, svenska 1 130 539 801 1 117 447 130 1 117 447 130 Övriga utländska värdepapper 52 731 828 56 217 685 52 731 828 Summa värdepapper 2 615 384 358 2 870 978 106 2 599 661 510 Ackumulerad nedskrivning har skett med totalt 15 722 848 kr till marknadsvärdet, då det är lägre än bokfört värde. s 30 s 31

M i s t r a Å r s r r a p p o r t 2 0 1 0 Noter (forts) 9. Övriga fordringar 2010-12-31 2009-12-31 Överskottsmedel Skandia 124 945 4 529 Övriga fordringar 37 288 38 368 Kundfordringar 44 424 81 070 Summa övriga fordringar 206 657 123 967 10. Eget kapital 2010-12-31 2009-12-31 Ursprungligt stiftelsekapital 2 500 000 000 2 500 000 000 Förändring tidigare år -268 745 749-411 008 705 Årets anslag -45 800 000-138 986 173 Återförda anslag 6 147 566 2 946 180 Årets resultat 61 919 397 277 801 314 Summa eget kapital 2 253 521 214 2 230 752 616 11. Upplupna kostnader 2010-12-31 2009-12-31 Upplupna förvaltningskostnader -270 688-794 631 Lagstadgade soc. avg. särsk lönesk/sjukf. -296 031-435 387 Övriga upplupna kostnader -852 576-907 901 Summa upplupna kostnader -1 419 295-2 137 919 Stockholm den 21 mars 2011 Lena Treschow Torell, Ordförande Stefan Nyström, vice ordförande Bengt Söderström Birgitta Bergman Christina Lindbäck Elisabeth Salander Björklund Kenneth Alness Maria Strömme Mathilda Tham Thomas Sterner Detta är Mistra Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra, stödjer forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö och hållbar samhällsutveckling. Stiftelsen ska främja utvecklingen av starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse för Sveriges framtida konkurrenskraft. Möjligheterna att uppnå industriella tillämpningar ska tas till vara. Mistra investerar i tvärvetenskaplig forskning av högsta klass som i samverkan med användare bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Forskning initierad av Mistra ska bland annat bidra till effektivare energianvändning och transporter, giftfria och resurssnåla kretslopp, hållbar produktion, konsumtion och hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö. För att resultaten ska komma samhället till nytta utvecklas all forskning från idé och framåt i nära samverkan mellan akademi, näringsliv, offentlig förvaltning och frivilligorganisationer. Mistra investerar årligen ca 200 miljoner kronor i forskning. I dagsläget har Mistra ungefär 15 stora tvärvetenskapliga forskningsprogram eller centrum, som vart och ett löper på mellan sex och åtta år och i något fall ännu längre. Mistras kapitalförvaltning ska vara en förebild för hur investeringar kan bidra till att utveckla samhälle och näringsliv på ett långsiktigt och hållbart sätt. Vår revisionsberättelse har lämnats den 21 mars 2011 Anders Bäckström, Auktoriserad revisor Håkan Östebo, Auktoriserad revisor s 32 s 33

Mistras kansli Lars-Erik Liljelund VD lars-erik.liljelund@mistra.org Tel: 08-791 10 24 Fredrik Gunnarsson Administrativ chef fredrik.gunnarsson@mistra.org Tel: 08-791 34 80 Mobil: 070-610 45 14 Malin Lindgren Kommunikationsansvarig malin.lindgren@mistra.org Tel. 08-791 10 27 Mobil: 0761-12 37 00 Berith Nordström VD-sekreterare och Kontorsassistent berith.nordstrom@mistra.org Tel: 08-791 10 23 Mobil: 070-732 30 05 Britt-Inger Andersson Idéutvecklingsansvarig britt-inger.andersson@mistra.org Tel: 08-791 10 25 Mobil: 070-732 30 95 Britt Marie Bertilsson Programansvarig brittmarie.bertilsson@mistra.org Tel: 08-791 10 21 Mobil: 070-732 30 95 Johan Edman Programansvarig johan.edman@mistra.org Tel: 08-791 10 28 Mobil: 070-732 40 73 Christopher Folkeson Welch Programansvarig chris.welch@mistra.org Tel: 08-791 10 26 Mobil: 070-732 30 74

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning Gamla Brogatan 36 38, 111 20 Stockholm Telefon 08-791 10 20 Telefax 08-791 10 29 e-post mail@mistra.org www.mistra.org