Pilängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola F-6 samt fritidsverksamheten Läsår 2016/2017 1/11
Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola F-6 samt fritidsverksamheten a för planen Rektor Maria Sjöstedt Vår vision All personal och alla elever ska behandlas lika. Pilängskolan ska ha en god och trygg arbetsmiljö. Alla skall vara en del av gemenskapen på skolan. Vi ska ta tillvara människors olikheter och styrkor både mellan de olika könen och den mellan människor med skiftande etnisk bakgrund. Planen gäller från 2016-08-17 Planen gäller till 2017-08-16 Läsår 2016/2017 Elevernas delaktighet Alla elever på skolan är delaktiga i framtagandet av planen genom att besvara Qualis-enkäten. Elevrådet synliggör resultatet på enkäten och förbättringsområdena bearbetas i klasserna för att sedan följas upp kontinuerligt, bland annat i elevrådet. Eleverna har i sina respektive klasser fått diskutera kring områden inne i skolan och ute på skolgården som de upplever som trygga och otrygga. Resultaten av dessa diskussioner har sedan tagits med av klassrepresentanterna i elevrådet och sammanställts på elevrådet. De platser som eleverna upplever som otrygga har sedan lämnats in till likabehandlingsgruppen i samband med revidering av föregående likabehandlingsplan. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare har möjlighet att delta i Qualis-enkäten 1 gång per läsår. Förbättringsområden som framkommer i denna bearbetas och följs upp. Vårdnadshavare inbjuds till ett föräldramöte och ett utvecklingssamtal per läsår. Här har vårdnadshavarna tillfällen att framföra åsikter och vara delaktiga i diskussioner med pedagoger och rektor. Vårdnadshavarna inbjuds även till skolan i samband med temaavslutningarna. Skolan har ett tema varje termin. Personalens delaktighet Skolan har en likabehandlingsgrupp som är delaktiga i framtagandet av planen. I årets likabehandlingsgrupp har rektor, kurator, skolsköterska, lärare i F-klass, lärare i årskurs 5, en specialpedagog och personal från fritids ingått. All pedagogisk personal har inför revideringen av årets likabehandlingsplan granskat och utvärderat planen, i sina respektive arbetslag, och gett förslag till likabehandlingsgruppen på förbättringar och nya prioriterade områden. Förankring av planen Planen ligger på Pilängskolans hemsida och revideras varje läsår. Den presenteras för elever och vårdnadshavare vid läsårsstart av respektive klasslärare. Klassläraren refererar regelbundet till planen under läsårets gång, så att likabehandlingsplanen alltid är ett levande dokument i verksamheten. Nyanställd personal får information om planen, vid sin introduktion på skolan, av sin arbetslagsledare. 2/11
Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Fjolårets plan har utvärderats i klasserna, på elevrådet och i arbetslags- och personalmöten. Likabehandlingsplanen har även diskuterats och utvärderats i ledningsgruppen. Likabehandlingsplanen skulle även utvärderats av skolans föräldraförening, men denna är ännu inte uppstartad. Skolsköterskan genomför hälsosamtal i F-klassen, åk 2 och åk 4, i dessa samtal tas trygghetsfrågor upp, eleverna får här även svara på frågor om hur de upplever sin arbetsmiljö på skolan. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Fritidspedagoger, lärare, elever, rektor och företrädarna för likabehandlingsgruppen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Qualisenkäten som genomfördes i november 2015 visar att majoriteten av eleverna både på låg- och mellanstadiet känner sig trygga och trivs i skolan och på fritids. 93% av barnen i F-2 instämmer helt eller till stor del att de känner sig trygga på skolan. Motsvarande siffra för barnen i åk 3-6 är 90%. Föräldrarna instämmer till 45% att skolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling. Denna siffra är förvånande låg då vi under höstterminen 2015 arbetade intensivt med värdegrundsarbetet via vårt temaarbete. Det visar att skolan behöver vara mer aktiv i dialogen med föräldrarna kring denna fråga. Eleverna på skolan har fått peka ut områden på skolan där de känner sig otrygga. De upplever omklädningsrummen som otrygga och saknar duschväggar/draperi i duschutrymmena. Här behöver skolan sätta in någon form av åtgärd för att stävja detta. Eleverna upplever det som otryggt att det saknas staket runt hela skolgården. De upplever att korridoren vid slöjden blivit ett tillhåll. Även toaletterna och årskurs 6 kapprum nämns av eleverna som otrygga platser. Årets plan ska utvärderas senast 2017-05-31 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen utvärderas dels utifrån Qualis-enkäten, där resultatet diskuteras i både klassråd, elevråd, enhetsråd och i personalgruppen. Eleverna får peka ut otrygga områden i och utanför skolan i sina respektive klasser, elevrådsrepresentanterna gör sedan en gemensam sammanställning av dessa platser i elevrådet. Inför revideringen av likabehandlingsplanen bör arbetslagsledarna ta upp planen i arbetslaget som en punkt på dagordningen och få förslag på kommande läsårs prioriterade områden utifrån hur lärarna upplevt läsåret. Föräldraföreningen skall också ges möjlighet att inkomma med synpunkter och reflektioner. Skolsköterskan har en punkt i sina hälsosamtal med eleverna kring likabehandlingsfrågor. för att årets plan utvärderas Rektor Maria Sjöstedt 3/11
Främjande insatser Namn Främja elevernas förståelse för olikheter och mångfald Områden som berörs av insatsen Eleverna på Pilängskolan skall få förståelse för att vi är en mångkulturell skola med elever från många olika länder och att alla är lika mycket värda oavsett kön och ursprung. Frågan följs regelbundet upp i respektive arbetslag där klasslärarna får ge en nulägesbeskrivning. Insats Alla klasser jobbar regelbundet, på veckobasis, med värdegrundsarbete genom tex Stegvis eller www.vardegrunden.se Klassläraren och fritidspersonalen Arbetet pågår under hela läsåret Namn Värdegrund Områden som berörs av insatsen Eleverna skall känna till diskrimineringsgrunderna. Eleverna skall lära sig att ta ställning och våga framföra sin åsikt och uttrycka sina känslor. Elever och personal skall använda ett trevligt språk sinsemellan. Diskrimineringsgrunderna följs upp i elevrådet, där det tydligt framgår om någon klass inte jobbat med frågan. Elevernas utveckling följs via IUP:n. Insats Sociala samtal och andra värdegrundsövningar genomförs i varje klass varje vecka. En studiedag under läsåret viks åt vidareutbildning i värdegrundsfrågor för all personal på skolan. Klasslärare och rektor. Arbetet pågår under hela läsåret. Namn Rättigheter Områden som berörs av insatsen Eleverna skall känna till barnkonventionen. Elevernas arbete skall sedan synliggöras i någon form av presentation på skolan, skolans ledningsgrupp planerar in denna dag i kalendariet. Insats Barnkonventionen medvetandegörs i klasserna genom ett praktiskt pedagogiskt arbete. Begreppen diskriminering, kränkande behandling och trakasserier diskuteras i såväl personalgruppen som elevgruppen. Skolans likabehandlingsplan och ordningsregler skall diskuteras vid läsårsstarten med både elever och vårdnadshavare. Skriftlig information kring ordningsreglerna skall lämnas ut till vårdnadshavare och elever. Klasslärare, arbetslagsledare och rektor. Pågående under läsåret. 4/11
Kartläggning Kartläggningsmetoder Likabehandlingsgruppen har gått igenom Qualisenkäterna som genomfördes i november 2015 både för elever, vårdnadshavare och personal. Vidare har likabehandlingsplanen diskuterats både i arbetslagen, klasserna och på elevrådet. Eleverna har även fått peka ut otrygga områden inne på skolan och på skolgården. Dessa har sammanställts i klasserna och elevrådsrepresentanterna har sedan fört sina respektive klassers resultat vidare till elevrådet. Elevrådet har sedan i sin tur sammanställt en lista över otrygga platser på skolan. En genomgång har gjorts av låsårets dokumentation av ärenden kring trakasserier och kränkande behandling. Områden som berörs i kartläggningen Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har fått besvara Qualisenkäten. De har även deltagit i klassvisa diskussioner kring otrygga platser i skolan och på skolgården. Elevrådsrepresentanterna har sedan tillsammans på elevrådet diskuterat vad de olika klasserna kommit fram till och presenterat en sammanställning till likabehandlingsgruppen. Skolsköterskan har i sina hälsosamtal med eleverna tagit upp frågan. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har besvarat Qualisenkäten. Likabehandlingsplanen har diskuterats i arbetslagen. Lärarna har fått föra fram sina åsikter om otrygga platser för eleverna i skolan och ute på skolgården. Lärarna har även fått ge förslag på nya prioriterade områden inför revideringen av årets likabehandlingsplan. En genomgång har gjorts av läsårets dokumentation av ärenden kring trakasserier och kränkande behandling. Resultat och analys Qualisenkäten visar att majoriteten av eleverna både på låg- och mellanstadiet känner sig trygga och trivs i skolan och på fritids. I samband med revideringen av föregående års likabehandlingsplan framkommer det att många i personalen inte vet var de anmäler incidenter och kränkande behandling på nätet. En genomgång av registreringssystemet Flexite behöver göras, förslagsvis i samband med läsårsstart i augusti. Vi behöver fortsätta med regelbundna genomgångar av skolans ordningsregler och eventuellt även en revidering av dessa. I detta arbete bör både personal och elever vara delaktiga. När eleverna pekade ut områden där de känner sig otrygga så framkom det att de upplever korridoren vid slöjdsalarna och gympasalen som stökig och otrygg. Här behöver skolan sätta in någon form att åtgärd för att komma tillrätta med detta. En del elever upplever omklädningsrummen till gympan som otrygga. Några klasser upplever att det kan uppstå otrygga situationer när de skall förflytta sig på skolan. Kapprummet i årskurs 6 upplevs som otryggt. De yngsta eleverna i förskoleklassen och årskurs 1 upplever inte sig otrygga alls, de anger att de alltid har en vuxen med sig runt om på skolan och att denna/dessa personer inger dem trygghet. De tycker dock att det känns otryggt att det inte finns ett staket runt hela skolgården. Det temaarbete som införts är positivt. Tidigare upplevde de yngre eleverna de äldre som skrämmande, detta har de inte uppgett vid de senaste utvärderingarna. Skolan kommer att fortsätta ha ett temaarbete som är klassöverskridande då detta inverkar väldigt positivt på eleverna. Eleverna uppger även att de önskar duschväggar/draperi. Rektor informerades våren 2015 om detta och har kontaktat fastighetsägaren för att undersöka möjligheter till detta. Hon har dock ännu inte fått något svar i frågan. Den rastloggbok som skulle användas har tyvärr blivit liggande orörd. Flexite har inte använts i den utsträckning som den borde. Det framkommer att många saknar kunskaper om hur detta system fungerar. Likabehandlingsgruppen bestämmer att vi slopar rastloggboken, då den ändå inte används. Istället skall det prioriteras att personal skall anmäla eventuella incidenter i Flexite samt via vår blankett "Anmälan vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling". 5/11
Förebyggande åtgärder Namn Trygga raster Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Eleverna skall känna sig trygga på rasterna. Åtgärd Vuxna vaktar på rasterna enligt ett rastvaktschema, rastvakterna bär väl synliga gula jackor så att eleverna lätt kan kontakta rastvakten. Vid behov förstärker vi med fler vuxna ute på rasterna. Viktigt är att den vaktande personalen uppmärksammar och hanterar alla former av trakasserier och/eller diskriminering. Eventuella incidenter på rasterna anmäls via Landskrona Stads incidentrapporteringssystem Flexite. Gemensamma rastaktiviteter skulle underlätta för de elever som känner sig ensamma. Rektor kontaktar fastighetsägaren för att undersöka möjligheten att sätta upp ett staket runt hela skolgården. Motivera åtgärd Det finns elever som behöver stöd på rasterna. Vuxna som finns tillhands gör att eleverna känner större trygghet eftersom vuxna då kan ingripa snabbt vid tex konflikter. De yngre eleverna har angett att de känner en otrygghet ute på skolgården, då det saknas staket på vissa delar. Rektor 2016-08-20 Namn Trygghet i omklädningsrummen till idrotten Områden som berörs av åtgärden Alla elever ska kunna byta om till idrotten och duscha efteråt utan att känna sig oroliga för kränkningar, trakasserier eller konflikter. Åtgärd En personal utöver idrottsläraren har tillsyn i omklädningsrummen och i korridoren utanför när eleverna byter om. Dörrarna till omklädningsrummen skall hållas låsta. Rektor skall åter kontakta fastighetsägaren för att få till stånd duschväggar alternativt duschdraperier. Motivera åtgärd Eleverna har angett att de känner sig otrygga i omklädningsrummen till idrotten, utan en vuxen tillgänglig är det lätt att konflikter och kränkningar uppstår. Det har även hänt att äldre elever öppnat dörren in till omklädningsrummet utifrån korridoren. Rektor 2016-08-20 6/11
Namn Trygghet vid förflyttningar inom skolan Områden som berörs av åtgärden Eleverna skall känna sig trygga när de förflyttar sig inom Pilängskolans område. En regelbunden uppföljning kring hur eleverna upplever situationen på skolan bör hållas med eleverna. Åtgärd Pedagoger och övrig personal måste uppmärksammas på att eleverna upplever förflyttningar som otrygga och att detta är tillfällen då olika incidenter lättare kan inträffa. Eleverna bör tränas i att ta ett större och större ansvar vid förflyttningar. personal bör vara medveten om detta och utöka ansvaret successivt samt ha en ständig dialog med eleverna kring detta. Motivera åtgärd Flera klasser har vid frågan om otrygga platser på skolan angett att de upplever att det vid förflyttningar inom skolan kan uppkomma otrygga situationer. Rektor 2016-08-20 7/11
Rutiner för akuta situationer Policy På Pilängskolan råder nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Skolan har ett rastvaktsschema där personal iklädda gula väl synliga jackor har uppsikt över platser där eleverna befinner sig på lektionsfri tid. Skolsköterskan genomför hälsosamtal med alla elever i F-klassen, årskurs 2 och årskurs 4. I hälsosamtalet tar skolsköterskan upp frågor kring trygghet och trivsel. Frånvaro från skolan kan vara en indikation på otrivsel i skolan och därför följs denna upp kontinuerligt av klassläraren. En uppföljning av elevernas frånvaro skall även göras på klasskonferenserna. Skolkurator och skolsköterska följer särskilt upp ströfrånvaro, ogiltig frånvaro och mycket stor sjukfrånvaro, vid behov görs hembesök. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever och vårdnadshavare kan alltid vända sig till klassläraren eller annan personal på skolan. Vidare kan rektor Maria Sjöstedt, skolsköterska Helena Waldo eller skolkurator Petra Lundmark kontaktas. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever När en elev påtalar att han/hon har blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling eller sådana förhållanden har framkommit på annat sätt, ska skolan utreda och förhindra fortsatt kränkning. All personal har skyldighet att ta emot anmälan om kränkande behandling. Varje anmälan tas på allvar och behandlas med respekt för den utsatte och övriga inblandade. Blanketten "Anmälan vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling" skall användas. Ärendet skall anmälas i Flexite. Utredning av händelsen ska ske så fort som möjligt, blanketten "Utredning vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling" skall användas. Anmälan och utredning sker även om vårdnadshavare och elev motsätter sig detta. 1. Vid misstanke om trakasserier eller kränkande behandling kontaktas rektor/elevhälsoteam som beslutar hur skolan skall arbeta vidare. (Använd blankett "Anmälan vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling") Berörd klasslärare informeras, anmälan i Flexite görs. 2. Rektor och personal från likabehandlingsgruppen samt eventuellt annan personal har enskilda samtal enligt en fastställd struktur med den som blivit trakasserad eller utsatt för kränkande behandling samt den/de som utsatt eleven ifråga. 3. Rektor/personal från likabehandlingsgruppen inhämtar uppgifter från personal och övriga som kan belysa vad som hänt ytterligare.(blanketten "Utredning vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling" används) 4. Vårdnadshavare informeras om det inträffade. 5. Åtgärder vidtas för att övervaka att trakasserierna eller den kränkande behandlingen upphört. Vid behov upprättas en handlingsplan. 6.Uppföljningssamtal sker vid flera tillfällen, dessa dokumenteras. Eventuellt kan stödinsatser från elevhälsoteamet behöva sättas in både till den som blivit utsatt och de som utsatt eleven ifråga. 7.Personal från likabehandlingsgruppen ansvarar för dokumentation i enskilda fall, dokumentationen förvaras hos skolkuratorn. 8.Polisanmälan/anmälan till socialtjänst görs av rektor om kränkningen bedöms som grov. Under utredningens gång är de lämnade uppgifterna arbetsmaterial och inte offentliga. Först när handlingen är upprättad och avslutad är det en allmän handling. då kan den sekretessbeläggas med hänsyn till känsliga uppgifter. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. Samtal med berörd vuxen genomförs när elev eller förälder anser att kränkning har ägt rum. Den som kontaktats och/eller rektor håller i samtalet. 2.Rektor informeras om hon inte deltagit i samtalet enligt punkt 1. 3.Rektor samtalar med utpekad personal. Rutiner för uppföljning I handlingsplanen som upprättas anges hur ärendet skall följas upp för att säkerställa att diskrimineringen, trakasserierna eller den kränkande behandlingen upphört. I handlingsplanen anges också vem som är ansvarig för uppföljningen. De uppföljande samtalen dokumenteras. När ärendet är avslutat redovisar rektor alla insatser och resultatet därav till huvudmannen. Rutiner för dokumentation Alla fall av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling skall dokumenteras på blanketten "Anmälan vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling". Utredningen som följer dokumenteras på blanketten "Utredning vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling". Alla samtal med inblandade dokumenteras. Den som uppmärksammar ärendet är ansvarig för att anmälan dokumenteras. Övrig dokumentation ansvarar rektor eller personal från likabehandlingsgruppen för. Dokumentationen förvaras hos skolkuratorn. Dessa ärenden skall alltid anmälas i Flexite. Ansvarsförhållande Som ovan beskrivits. 8/11
Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad på nätet av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på sociala medier. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 9/11
Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] 10/11
Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Ålder Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] 11/11