INLEDNING. Efterföljare:

INLEDNING TILL Hälso- och sjukvården vid marinen / Marinöverläkaren. Stockholm, 1912-1943. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/12-1942. 1911/12-1942 med innehållsförteckning på franska. 1911/12-1912/13 även med sammanfattning på franska. Föregångare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Norstedt, 1864-1912. - Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Täckningsår: 1861-1910 = Ny följd 1-50. Efterföljare: Hälso- och sjukvård vid försvaret / Försvarets sjukvårdsförvaltning. Stockholm : 1944 1970. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1943-1969. Årg. 1943-1944 med titel: Hälso- och sjukvård vid försvaret och veterinärvård vid armén. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950 / Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1960. Tab. 157. Militära sjukvården 1903-1947. Hälso- och sjukvården vid marinen. 1919 1/10-30/9 1920. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. urn:nbn:se:scb-halma-1919

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN VID MARINEN 1919 1 / 10-30 / 9 1920 AV MARINÖVERLÄKAREN STOCKHOLM 1920 ISAAC MARCUS' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG 2410

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. A. Berättelse. Sid. 1. Läkarpersonalen 8 2. Sjukvårdspersonalen 10 3. Sjukvårdslokalerna 10 4. Sjukvårdsmaterielen 11 5. De sanitära förhållandena i land 12 6. De sanitära förhållandena till sjöss 16 7. Sjukligheten på flottans stationer 19 8. Verksamheten vid flottans sjukhus 25 9. Sjukligheten ombord 27 10. Sjukligheten vid kustartilleriet 29 11. Revaccinationen 30 12. Tandvården 30 B. Tabeller. Tab. 1 a. Sjukligheten å stationerna inom flottans stam (officerare, civilmilitärer, underofficerare och manskap) 34 Tab. 1 b. Sjukligheten bland daglönare vid flottans stationer 34 Tab. 2. Sjukligheten bland värnpliktiga vid flottans stationer 35 Tab. 3 a. De viktigaste sjukdomsgrupperna bland flottans stam och beväring å stationerna 35 Tab. 3 b. De viktigaste sjukdomsgrupperna bland daglönare vid flottans stationer 36 Tab. 4. Döda och dödsorsaker vid flottans stationer (daglönare undantagna) 37 Tab. 5 a. Avskedade (tillhörande stammen) på grund av sjukdom och yttre skador vid flottans stationer 37 Tab. 5 b. Till krigstjänst oförmögna värnpliktiga på grund av sjukdom och yttre skador vid flottans stationer 37 Tab. 6 a. Statistisk sammanställning av vårdade vid flottans sjukhus i Karlskrona, medicinska avdelningen 38 Tab. 6 b. Statistisk sammanställning av vårdade vid flottans sjukhus i Karlskrona, kirurgiska avdelningen 42 Tab. 7 a. Uppgift från flottans sjukhus i Karlskrona, kirurgiska avdelningen, angående operativt behandlade sjukdomsfall och utförda operationer å intagna patienter 46

4 Sid. Tab. 7 b. Uppgift från flottans sjukhus i Karlskrona, kirurgiska avdelningen angående operativt behandlade sjukdomsfall och utförda operationer å polikliniskt behandlade patienter 48 Tab. 8. Sammanställning över sjukligheten under flottans övningsexpeditioner 49 Tab. 9. De viktigaste sjukdomsgrupperna under sjöexpeditionerna 50 Tab. 10. Sjukligheten inom kustartilleriets stam 52 Tab. 11. Sjukligheten bland värnpliktiga vid kustartilleriet 53 Tab. 12. De viktigaste sjukdomsgrupperna bland kustartilleriets stam och beväring 53 Tab. 13. Döda och dödsorsaker vid kustartilleriet 54 Tab. 14 a. Avskedade (tillhörande stammen) på grund av sjukdom och yttre skador vid kustartilleriet 54 Tab. 14 b. Till krigstjänst oförmögna värnpliktiga på grund av sjukdom och yttre skador vid kustartilleriet 54 Tab. 15. Revaccinationen 1919 55 Tab. 16. Tandvården 55 C. Bilaga. Bestämmelser i avseende å profylaktisk behandling mot smittosamma könssjukdomar... 58

TABLE DES MATIÈRES A. Rapport. Pag. 1. Les médicins 8 2. Les infirmiers 10 3. Les locaux du service de santé 10 4. Le matériel de santé 11 5. Les conditions d'hygiène à terre 12 6. Les conditions d'hygiène à bord 16 7. Maladies dans les stations de la flotte 19 8. Activité dans les hôpitaux maritimes 25 9. Maladies à bord 27 10. Maladies dans l'artillerie de côtes 29 11. La revaccination 30 12. Les soins dentaires 30 B. Tableaux. Tabl. 1 a. Maladies dans les stations dans les corps de la flotte (officiers, assimilés, sousofficiers et marins) 34 Tabl. 1 b. Maladies dans les stations parmi les ouvriers des arsenaux 34 Tabl. 2. Maladies parmi les conscrits dans les stations de la flotte 35 Tabl. 3 a. Les principaux groupes de maladies dans les corps de la flotte et parmi les conscrits dans les stations 35 Tabl. 3 b. Les principaux groupes de maladies parmi les ouvriers des arsenaux 36 Tabl. 4. Mortalité et causes de décès dans la flotte (ouvriers des arsenaux exceptés) 37 Tabl. 5 a. Réformés des corps de la flotte pour cause de maladie ou de traumatisme externe dans les stations de la flotte 37 Tabl. 5 b. Réformés parmi les conscrits dans les stations de la flotte pour cause de maladie ou de traumatisme externe 37 Tabl. 6 a. Relevé statistique des malades de l'hôpital do la flotte à Karlskrona, section médicale 38 Tabl. 6 b. Relevé statistique des malades de l'hôpital de la flotte à Karlskrona, section chirurgicale 42 Tabl. 7 a. Relevé de l'hôpital de la flotte à Karlskrona, section chirurgical, concernant les operations sur les malades entrés 46

6 Pag. Tabl. 7 b. Relevé de l'hôpital de la flotte à Karlskrona, section chirurgical, concernant les operations sur les malades pas entrés 48 Tabl. 8. Résumé des statistiques sur l'état sanitaire à bord 49 Tabl. 9. Les principaux groupes de maladies à bord 50 Tabl. 10. Maladies dans les corps de l'artillerie de côtes 52 Tabl. 11. Maladies parmi les conscrits de l'artillerie de côtes 52 Tabl. 12. Les principaux groupes de maladies dans les corps et parmi les conscrits de l'artillerie de côtes 53 Tabl. 13. Mortalité et causes de décès dans les corps de l'artillerie de côtes 54 Tabl. 14 a. Reformés des corps de l'artillerie de côtes pour cause de maladie ou de traumatisme externe 54 Tabl. 14 b. Reformés parmi les conscrits dans l'artillerie de côtes pour cause de maladie ou de traumatisme externe 54 Tabl. 15. Relevé statistique sur la revaccination 1919 55 Tabl. 16. Relevé statistique sur les soins dentaires 55 C. Appendice. Instruction concernant la profylaxie contre les maladies vénériennes 58

TILL KONUNGEN. I enlighet med nådiga instruktionen för marinöverläkaren får jag härmed i underdånighet avgiva årsberättelse över hälso- och sjukvården vid marinen för tiden 1 oktober 1919 30 september 1920.

8 1. Läkarpersonalen. Under det tilländagångna redovisningsåret hava inga förändringar ägt rum i avseende å vid marinläkarkåren anställda förste marinläkare. Vad beträffar marinläkarna av första graden på stat, så har den med sjukhusläkarebefattningen vid kirurgiska avdelningen av flottans sjukhus i Karlskrona förenade marinläkartjänsten blivit med ordinarie innehavare besatt, varjämte en marinläkare av första graden efter ansökan erhållit avsked och den så uppkomna ledigheten ersatts genom befordran vid marinläkarkåren av en marinläkare av andra graden. En för placering vid Hemsö fästning på sin tid avsedd marinläkartjänst av första graden är, sedan Eders Kungl. Maj:t funnit gott medgiva anstånd med nytillsättningen, tills vidare vakant. Bland marinläkarna av andra graden på stat hava sammanlagt sex avgått en till följd av nyssnämnda befordran till marinläkare av första graden vid marinläkarkåren, två på grund av tioårsförordnandets upphörande och tre efter på ansökan erhållet avsked. Av de fem sistnämnda har en utnämnts till marinläkare av första graden och två till marinläkare av andra graden vid marinläkarkåren i flottans reserv. Genom berörda avgång uppkomna ledigheter hava till ett antal av fyra återbesatts genom befordran efter avlagd medicine licentiatexamen av förutvarande marinläkarstipendiater vid marinläkarkåren, en tjänst har enligt gällande bestämmelser besatts genom antagande av en marinläkarstipendiat vid marinläkarkåren, under det den återstående tjänsten vid redovisningsårets slut var förklarad till ansökan ledig. Av tjugo på stat upptagna marinläkartjänster av andra graden voro vid redovisningsårets slut sjutton besatta, två enligt gällande bestämmelser ersatta med marinläkarstipendiater vid marinläkarkåren och en, som nämndes, förklarad till ansökan ledig. Samtliga marinläkarstipendiatbefattningar vid marinläkarkåren voro den 30 september 1920 besatta enligt stat till ett antal av tio, varjämte ytterligare förefunnos tvenne marinläkarstipendiater till ersättande av förutnämnda vakanta marinläkartjänster av andra graden. Omsättningen bland marinläkarstipendiaterna vid marinläkarkåren har under redovisningsåret, förutom förutberörda fyra befordringar till marinläkare av andra graden, utgjorts av en avgång på grund av efter ansökan beviljat entledigande, tre rekapitulationer för ny treårsperiod och sex nyanställningar för besättande av uppkomna ledigheter, varav fem rörde marinläkarstipendiater och en ersättning för en vakant marinläkartjänst av andra graden. Bland marinläkarstipendiaterna över stat hava två under redovisningsåret övergått till anställning på stat såsom marinläkarstipendiater vid marinläkarkåren. Den ena av de så uppkomna ledigheterna har återbesatts

med ny innehavare, under det den andra vid redovisningsårets slut var ledigförklarad till ansökan. Marinläkarkåren i flottans reserv utgjordes vid redovisningsårets slut av 60 marinläkare och 5 marinläkarstipendiater. I detta sammanhang torde jag få erinra om att under redovisningsåret förberedande åtgärder vidtagits för anställning av värnpliktiga läkare vid marinen såsom marinläkarstipendiater över stat i enlighet med proposition nr 60 till 1914 års senare riksdag. Ifrågavarande läkare komma härigenom att såsom civilmilitära tjänstemän fullgöra lika lång tjänstgöring vid vapnet, som de eljest skulle hava gjort i egenskap av värnpliktiga. Sedan Eders Kungl. Maj:t funnit gott befalla, att antalet marinläkarstipendiater, som må antagas över stat från och med den 1 december 1920, skall vara högst tio, har marinförvaltningen gjort underdånig framställning beträffande äskande av medel till dagarvoden vid tjänstgöring i land, till ekiperingshjälp och till fackutbildningskurs för ifrågavarande stipendiater. Den marinläkarkurs för år 1919, till vilken riksdagen beviljat förhöjt anslag, ägde rum den 1 oktober 8 november sagda år enligt genom nådig generalorder fastställt program. Såsom elever voro kommenderade nio marinläkare av andra graden och en marinläkarstipendiat vid marinläkarkåren. På grund av den under året förhållandevis stora omsättningen bland marinläkarne av andra graden och enär åtskilliga marinläkarstipendiater under den närmaste framtiden förväntas avlägga medicine licentiatexamen samt de sistnämnda vidare, enligt vad som kan beräknas, till ett antal av åtminstone tre komma att befordras till marinläkare av andra graden, har en marinläkarkurs visat sig av behovet påkallad redan hösten 1921, och marinförvaltningen har gjort underdånig framställning angående äskande av för ändamålet nödiga medel. En marinläkare har under redovisningsåret fullgjort honom åliggande, men enligt nådigt medgivande från föregående år uppskjuten utrikes studieresa med understöd från i riksstaten upptaget anslag till resestipendier för marinläkare. Innevarande års anslag till resestipendier har lockat endast en sökande, som emellertid vid redovisningsårets slut ännu ej anträtt studieresan. Till ögonundersökningar och ögonbehandling å vardera av flottans stationer beviljade 1918 års riksdag tvenne anslag å 1,000 kronor. Nämnda ögonvård handhades ursprungligen å Stockholms station av en marinläkare i reserven. Sedan denne avgått från förordnandet, har det visat sig nödvändigt att ersätta honom med en i ögonsjukdomar enskilt praktiserande läkare. 9

10 2. Sjukvårdspersonalen. Vid flottans sjukhus i Karlskrona hava å hållna utbildningskurser för sjukvårdare tillhörande flottans stam godkänts 1 elev i korpralskurs och 3 elever i kurs för 3:e klass sjömän; i sistnämnda kurs havaf. ö. 3 elever ännu icke avslutat undervisningen. A nämnda sjukhus hava vidare utbildats 7 värnpliktiga tillhörande flottan och 4 tillhörande kustartilleriet. Vid till Vaxholms fästning hörande sjukhus har 1 stamsjukhusvårdare genomgått rekrytkurs, varjämte 8 värnpliktiga sjukvårdare hava erhållit dem tillkommande utbildning. A sjukhuset vid Nya varvet har en stamanställd sjukvårdare genomgått rekrytkurs, varjämte en värnpliktig sjukvårdare utbildats. Avgången från kurserna för sjukvårdare är fortfarande anmärkningsvärd och tyder på svårighet för tillfredsställande rekrytering. Så hava från korpralskursen vid flottans sjukhus i Karlskrona 2 avgått på grund av bestraffning, 1 till följd av bristande fallenhet och 1 efter vid kassationsmönstring erhållet avsked. Av den under arbete varande nya läroboken i hälso- och sjukvård för marinen föreligger den kirurgiska delen färdig i manuskript; de medicinska och hygieniska delarna av boken äro under utarbetning. En lärobok för sjukbärare vid kustartilleriet har i form av manuskript överlämnats till mig för granskning av chefen för kustartilleriet. De vid Vaxholms och Alvsborgs fästningar anställda sjuksköterskorna hava under året erhållit begärd löneförhöjning. Dessutom har riksdagen beviljat sådan till den vid skeppsgossekåren i Marstrand anställda sjuksköterskan att utgå från 1 januari 1921. Med anledning såväl av att den föreslagna sjukstugan å Stockholms station ej kommit till stånd som på grund av åtskilliga andra omständigheter har med vidtagande av åtgärder för anställandet av sjuksköterska å Stockholms station tillsvidare fått anstå. 3. Sjukrårdslokalerna. Å Karlskrona station hava i kasernernas sjukvårdslokaler en del målnings- och förbättringsarbeten blivit verkställda. Sjukvårdslokalerna å Stockholms station hava likaledes genomgått en välbehövlig reparation samt erhållit eget W. C. I föregående årsberättelse anfört behov av s. k. sjukstuga for stationen kvarstår oförändrat. Vad beträffar sjukvårdslokalerna inom Vaxholms fästning, så gäller om dem fortfarande vad som anfördes i föregående årsberättelse. Frågorna om gemensamt sjukhus för garnisonen och om med sådant kombinerat länslasarett äro ännu under utredning.

Den genom eldsvådan å Nya Varvet 1919 skadade delen av därvarande sjukhus har på grund av arbetsnedläggelse ännu ej kunnat iordningställas. I nämnda sjukhus utgöres golvbeläggningen av vanliga fernissade trägolv. Ur sjukhushygienisk synpunkt är beläggning med korkmattor av samtliga golv i sjukhuset synnerligen önskvärd. I avseende å sjukhuslokalerna återstår i övrigt endast att erinra om att Eders Kungl. Maj:t täckts godkänna marinförvaltningens åtgärd att på framställning av stationsbefälhavaren vid flottans station i Karlskrona, med anledning av i staden utbruten omfattande difteriepidemi, lämna medgivande åt Karlskona stads hälsovårdsnämnd att på vissa villkor, varibland ingick fri vård av difterisjuka från marinens personal, få disponera flottans epidemisjukhus å Laboratorieholmen. 11 4. Sjukyårdsmaterielen. Tillverkningen av förbandsmateriel för marinens behov har fortgått vid förbandsfabriken å flottans sjukhus i Karlskrona. Ett stort förråd av för tillverkningen nödiga artiklar finnes därstädes inneliggande. De i föregående årsberättelse omförmälda undersökningsinstrumentarierna för under sjöexpeditionerna erforderliga refraktions- och färgsinnesbestämningar, vilka instrumentarier avses att medföras å flaggskepp och vissa divisionschefsfartyg, hava under året levererats och tagits till uppbörd av förste läkarne å respektive flottans stationer. Av under byggnad varande pansarbåtars sjukvårdsutrustning har den för "Gustav V" avsedda i dess helhet levererats till vederbörande varv, under det att den för "Drottning Victoria" avsedda utredningen, på grund av brist å betryggande förvaringsplats å Göta verken, endast delvis i mån av möjligheterna för inmontering i fartyget kunnat avsändas från leverantören. Till fullständigande av fartygens instrumentutredning tillhörande uppsättning av tandtänger har marinförvaltningen bemyndigat stationsbefälhavarne att låta upphandla 3 st. nya tandtänger pr fartyg av de typer, som efter skedd utredning visat sig av behovet mest påkallade. För under året levererade undervattensbåtar äro instrument- och förbandslådor tillverkade och tagna till uppbörd. Anskaffningen av sjukvårdsmateriel för kustartilleriets rörliga batterier, för vilka under föregående redovisningsår endast förbinderikistorna levererats, har avslutats. Sedan Eders Kungl. Maj:t täckts anvisa medel för experimentellt-fysio» logisk prövning av viss gasmasktyp, har nämnda prövning påbörjats av två på detta område vetenskapligt sakkunniga läkare, som därför benäget ställt sig till förfogande.

12 5. De sanitära förhållandena i land. Vad beträffar flottans station i Karlskrona, så äro frågorna om badoch tvättinrättning samt marketenteri för sjömanskårens kaserner ännu icke lösta. De hava i år åter gjorts till föremål för förslag från marinförvaltningens sida beträffande äskande av medel hos riksdagen på grundval av ett av stationsbefälhavaren uppgjort nytt förslag till utvidgning av den nuvarande tvätt- och badinrättningen samt fjolårets förslag till marketenteri. Sedan 1919 års riksdag beviljat medel till ny avträdesinrättning vid sjömanskårens kaserner, anbefallde marinförvaltningen påbörjande av arbetena därmed vid innevarande års början. Stationsmyndigheterna hava emellertid inkommit med ett nytt förslag utförbart för de beviljade medlen. Då. det i övrigt befanns förenat med stora fördelar, har marinförvaltningen ansett sig hos Eders Kungl. Maj:t böra hemställa om tillstånd att utföra detsamma. Intill östra sidan av och i anslutning till nuvarande badinrättningen vid sjömanskårens kaserner har för av Eders Kungl. Maj:t anvisade medel en avlusningsanläggning för cyanvätegas uppförts för Karlskrona fästnings behov. För densammas färdigställande återstå endast några smärre målnings- och inredningsarbeten. Anläggningen består av förstuga, cyankammare och avklädningsrum för den "orena'' sidan. För den : 'rena~ sidan användas badinrättningens badstuga, dusch och bassäng samt påklädningsrum. Instruktion för användande av anläggningen har utarbetats av på detta område särskilt sakkunnig läkare och fastställts av marinförvaltningen. I sjömanskårens kaserner pågå för närvarande, efter krisårens stillestånd i detta avseende, välbehövliga reparations- och målningsarbeten. Samtliga bebodda lokaler i detta kasernkomplex hava i övrigt under sommaren undergått behandling med cyanvätegas till förgörande av ohyra. Åtgärden betecknas av förste läkaren såsom i hög grad behövlig. Vid vissa verkstäder inom örlogsvarvet i Karlskrona återstår en del sanitära anordningar i avseende å klädskåp och tvättställ m. m. för att bringa den ursprungliga planen om dessa lokalers förseende med nutida bekvämligheter till avslutning. Marinförvaltningen har hemställt om äskande av medel hos riksdagen för ändamålet. I avseende å flottans station i Stockholm kvarstå fortfarande de med hela stationsförläggningen sammanhängande och i föregående årsberättelser anförda stora hygieniska spörsmålen olösta. Följande byggnads- och reparationsarbeten m. m. hava utförts i kasernerna under året. I kasern II äro nya golv inlagda i logement och tvättrum, i kasern I pågå motsvarande arbeten. S. k. dricksvattenfontäner hava uppsatts i samtliga kaserners tvättrum. De nya för av riksdagen beviljade medel utförda WC-anläggningarna vid stationens kaserner äro färdiga. Därtill hörande

spolanordningar hava emellertid befunnits icke vara tillräckligt effektiva och erfordra med anledning härav några mindre ändringar. På grund av de avsevärda fördelar, som vinnas genom centraluppvärmning, har marinförvaltningen i år hemställt om äskande av medel hos riksdagen till värmeledning även i kasernerna I och II vid Stockholms station. Cellerna en trappa upp i därvarande arrestbyggnad synas i likhet med cellerna i densammas bottenvåning böra förses med väggputs. Denna brist lärer kunna avhjälpas genom till varvschefens disposition stående medel. Även å Stockholms station har cyanvätegasbehandling av kasernerna mot ohyra ägt rum under sommaren. I marketenteriet och beklädnadsverkstaden å Skeppsholmen har samma slags behandling måst vidtagas mot kackerlackor. Med Stockholms stads hälsovårdsnämnd har överenskommelse träffats angående användning av stadens avlusningsanstalt vid Ropsten för avlusning av till stationen hörande personal, då sådan åtgärd i större utsträckning befinnes erforderlig. Med hänsyn till örlogsvarvet i Stockholm framhåller förste läkaren följande. Klosetter och pissoirer å varvets Skeppsholmsområde äro med undantag för mindepartementet bristfälliga. I beklädnads- och segelsömmarverkstäderna saknas tvättställ och klädskåp, gjuteriet saknar tvättställ och dockans arbetslokaler klädskåp. Antalet sådana är dessutom otillräckligt i byggnadsdepartementets verkstäder. Ventilationsanordningarna äro mindre tillfredsställande i snickeri- och målar- samt delvis även i maskinverkstaden. Dricksvattenfontäner, som nu finnas blott i mindepartementets verkstäder, äro önskvärda inom alla övriga sådana. Behov av hygieniska förbättringar synes även föreligga i avseende å andra varvets verkstäder. Möjlighet torde föreligga, att hithörande förbättringar så småningom komma till utförande genom användning av till varvschefens disposition ställda medel. Beklädnadsverkstaden å Skeppsholmen, som även efter den stora beklädnadsverkstadens i Karlskrona färdigställande avses att användas som reparationsverkstad, är i behov av avsevärda förbättringar. Utredning beträffande åstadkommande av ökat utrymme m. m. för nämnda verkstad är verkställd genom stationsmyndigheterna. Sjöunderofficerssällskapet i Stockholm har under året gjort framställning angående utvidgning av sjukvårdsdistrikten vid Stockholms station, så att dessa skulle komma att innefatta även samtliga med staden nyligen inkorporerade områden, vilket hittills ej varit fallet. En dylik distriktsindelning medför, om läkarvården med nuvarande krafter skall kunna skötas på så vidsträckta avstånd, att distriktsläkarna vid sjukbesök utom stadens gamla tullar, samtliga belägna på omkring 3 km. avstånd från Gustaf Adolfs torg, medgivas använda automobil på kronans bekostnad. Det antal av stationens personal, som bor utom de gamla tullarna, är förhållandevis litet endast något över 100 vadan kostnaderna för 13

14 automobiler vid ifrågavarande sjukbesök icke kunna förväntas uppgå till några större belopp. Stationens distriktsläkare skulle i så fall med hänsyn till ifrågavarande sjukbesök bliva i möjligaste mån likställda med i civil tjänst anställda läkare enligt gällande s. k. provinsialläkartaxa 3 och 4. Den personliga hygienen och näringstillståndet hos det kasernerade manskapet, proviantförhållandena jämte ordning och renlighet i kasernerna med tillhörande byggnader vid flottans stationer hava vid av mig förrättade inspektioner i allmänhet befunnits tillfredsställande. Några smärre anmärkningar rörande vissa omständigheter å Stockholms station äro ej av den betydelse att här förtjäna närmare omnämnande. Det i föregående årsberättelse anförda önskemålet angående vissa maskinella anordningar i kasernernas köksavdelningar kvarstår. Beträffande Vaxholms fästnings kasernetablissement förefinnas de hygieniska bristerna i avseende å förläggningen i de gamla kasernerna å Vaxholmen alltjämt oförändrade. En ändring till det bättre kan åstadkommas genom nyinredning till logement av kasernlängans nuvarande vind, som efter den förra sommaren inträffade eldsvådan hittills endast försetts med yttertak. Verkligt genomgripande förbättring i förläggningen för Vaxholms kustartilleriregementes första bataljon torde emellertid endast kunna ernås genom uppförande av helt nytt établissement för densamma. Marinförvaltningen har i dessa avseenden till Eders Kungl. Maj:t överlämnat alternativa förslag, avsedda att föreläggas riksdagen. För utrotande av väggohyra inom marinens kaserner å Vaxholms fästning har cy an vätebehandling å flera ställen vidtagits. En avlusningsanläggning för cyanvätegas för fästningens behov har uppförts i anslutning till badinrättningen å Oscar-Fredriksborgs fort. Instruktion för användningen har utarbetats av expert och fastställts av marinförvaltningen. Fästningsläkaren i Vaxholms fästning anför i avseende å fästningens sanitära beskaffenhet åtskilliga i sammanhang med kvartalsinspektionerna återkommande anmärkningar beträffande bristande ordning och snygghet. Vid av mig i maj och september 1920 företagna inspektioner syntes nämnda missförhållanden genom ingripande från befälet till största delen vara avhjälpta. Med anledning av en s. k. matstrejk bland manskapet å Oscar-Fredriksborgs fort i maj 1920 företogs särskild inspektion av fästningens proviantförråd och matinrättningar. Stockholms hälsovårdsnämnds expert på vegetabiliska födoämnen medföljde för kontrollerande av till detta område hörande detaljer. Såsom resultat av inspektionen framgick, att några berättigade anmärkningar av allvarligare natur rörande provianterings- och utspisningsförhållandena inom fästningen icke kunde framställas. I avseende å förläggningen av Karlskrona kustartilleriregemente anför

äldste läkaren med hänsyn till behovet av erforderliga förbättringar endast, att logementen å Kungsholmens och västra Hästholmens fort jämte köksavdelningen å förstnämnda fort äro i behov av reparation och uppsnyggning. Underhållet av målningen har av brist på medel blivit eftersatt. Beträffande kustartilleriets förläggning vid Nya Varvet så kvarstå fortfarande till största delen de i föregående årsberättelser anförda missförhållandena i avseende å grusning och dränering av vägnät och kaserngård. Kårläkaren anför med anledning av den näst sista hygieniska kvartalsinspektionen vissa anmärkningar rörande bristande ordning och snygghet inom kasern och fort, vilka emellertid genom befälets ingripande vid av mig företagen inspektion syntes hava blivit avhjälpta. Med Göteborgs hälsovårdsnämnd har träffats överenskommelse angående användande vid förefallande behov för personal tillhörande Alvsborgs fästning och Göteborgs örlogsdepå av den till karantänsanstalten i Göteborgs hamn hörande avlusningsinrättningen. Förutom vad som ovan anförts, har jag vid företagna inspektioner av kustartilleriets förläggningar i avseende å den personliga hygienen och näringstillståndet hos truppen, proviantering och utspisning jämte ordning och renlighet inom kasernetablissementen icke haft anledning framställa några anmärkningar av större betydenhet. Det i föregående årsberättelse omnämnda önskemålet med hänsyn till vissa maskinella anordningar i kasernernas köksavdelningar kvarstår. I årsberättelsen för året 1917 18 omförmäld utredning angående s. k. nitöverdrag till marinens kaserners sängpersedelställ har slutförts, men marinförvaltningen har på grund av de för närvarande ytterligt höga priserna inom textilindustrien icke ännu ansett tidpunkten lämplig att genomföra en allmän anskaffning av sådana överdrag. För inhämtande av kompetens till utförande av vid marinens kasernetablissement förekommande avlusningar med cyanvätegas hava 9 st. sjukvårdsunderofficerare och korpraler tillhörande marinens samtliga truppförband genomgått en av bostadsinspektören i Stockholm i mars månad anordnad kurs, för vilken kostnaderna bestritts med av Eders Kungl. Maj:t anvisade medel. Som ovan nämnts, hava dessa desinfektörer sedermera ofta anlitats. Med anledning av nådiga kungörelsen den 23 maj 1919 om ändrad lydelse av vissa paragrafer i kungörelsen den 22 januari 1915 angående läkarundersökning av dem, som söka fast anställning vid krigsmakten, samt av värnpliktiga har föreskrivet formulär för läkarbetyg om duglighet till fast anställning utarbetats och fastställts i samråd med arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Utredning angående fullständigande och modernisering av hittills för marinen gällande formulär till läkarbetyg för anställning vid flygvapnet pågår. 15

16 6. De sanitära förhållandena till sjöss. Då fartygsförläggningarna sådant medgivit, har även i år en del av de ombord kommenderade läkarna handhaft hälso- och sjukvården å flera till samma fartygsförband hörande fartyg. Antalet rustade fartyg har i år vida understigit det vanliga, och expeditionernas längd har jämväl varit avkortad. S. k. sjukvårdsliggare, innehållande organisationsbestämmelser m. m. beträffande sjukvårdstjänsten ombord, hava utarbetats för pansarbåtarna "Äran", "Manligheten" och "Dristigheten", jagaren "Sigurd" samt kanonbåten "Blenda" och av högste befälhavaren över kustflottan insänts till marinförvaltningen för granskning. Från av mig ombord företagna inspektioner får jag anföra följande. De i fartygens tvättrum förekommande anordningarna med s. k. stjälpfat eller fasta tvättfat av olika material med bottenavlopp av växlande konstruktion äro i regel av mindre tilltalande beskaffenhet och efter någon tids expedition oftast mer eller mindre defekta. Det hittillsvarande systemets ersättande med något bättre synes därför önskvärt. På grund av såväl hos oss som i utländska mariner gjorda erfarenheter med lösa tvättfat för var man ombord och därav följande hygieniska fördelar synas nuvarande tvättanordningar för manskapet, i den mån de erfordra grundligare reparation eller utbyte mot nya, böra ersättas med s. k. individuella handfat jämte för ändamålet lämpade tvättbord, tappkranar för vatten och avloppsanordningar. Ett av mig väckt förslag därutinnan har av marinförvaltningen remitterats till högste befälhavaren över kustflottan för yttrande. De till ombord befintliga s. k. dricksvattenfontäner hörande mekanismerna råka ej sällan i olag. Då apparaterna därigenom bliva oanvändbara, har marinförvaltningen gått i författning om anskaffande av nödiga reservdelar för omedelbar inmontering vid behövliga justeringar och reparationer. I avseende â dricksvattensfrågan ombord befanns det å pansarbåten "Åran", att smutsvatten från en kommunicerande avloppsledning vid vissa tillfällen på grund av konstruktionsfel trycktes upp genom avloppsröret i dricksvattenfontänens porslinstratt. Med hänsyn till de sanitära vådor, ett dylikt missförhållande medför, anbefallde marinförvaltningen ofördröjlig undersökning av sagda avloppsledningar även å övriga fartyg. I avseende å proviant, kost och beklädnad jämte övriga hygieniska förhållanden samt besättningarnas fysiska kondition har jag med anledning av företagna inspektioner ej haft något att erinra, som här förtjänar omnämnande. En av de under året kommenderade stabsläkarna föreslår, i ändamål att nedbringa simulanternas antal, framflyttande av tiden för sjukmönst-

Ting från den nu brukliga på morgonen till efter övningstidens slut. Med nuvarande tid för sjukmönstring lärer det nämligen, särskilt där en läkare sköter sjukvärden å flera fartyg, emellanåt förekomma, att de sjukanmälda i avvaktan på sjukmönstringen under flera timmar kunna undandraga sig arbeten och. instruktioner. Stabsläkaren å kustflottan framhåller, att en del skeppsgossar kommenderats ombord å artillerifartygen utan att äga den för kolning, projektilexercis m. fl. tyngre arbeten erforderliga kroppsutvecklingen. KTågra svagt byggda gossar hava sålunda måst avpolleteras, under det andra -endast kunnat användas till lättare ombord förekommande arbeten. Samma stabsläkare har med anledning av vissa anmärkningar, som den s. k. utspisningsnämnden riktat mot utspisningen å andra pansarbåtsdivisionen, ägnat dithörande omständigheter särskild uppmärksamhet och därvid kommit till den uppfattningen, att de framställda anmärkningarna voro fullt obefogade. Han anför följande. Vid av honom företagna talrika inspektioner befanns den uppbackade maten smaklig och omväxlande tillredd. Den ombord naturliga bristen å färsk mjölk var dessutom på ett lyckligt sätt ersatt genom användning av s. k. kondenserad sådan. I övrigt har den under sommaren en till två gånger i veckan förekommande utspisningen av färsk fisk berett en välkommen omväxling. Den ombordkomna fisken visade sig trots leveranssvårigheterna under den varma årstiden vara av hög kvalitet. Mot ombord förekommande väggohyra hava vidtagits de åtgärder, som under pågående expedition varit möjliga. Kackerlackplågan, som å vissa fartyg varit besvärande, har man sökt motarbeta genom rengöring och bränning med blåslampa, där sådan utan att skada fartyg och inredning kunnat användas, samt med s. k. Riedels Daknatiner insektspulver "Pereat", åtgärder, som emellertid visat sig medföra endast en tillfällig minskning av nämnda insekter. I avseende å under året rustade fartygs sanitära beskaffenhet och därmed sammanhängande frågor får jag ur från fartygsläkarna inkomna rapporter anföra följande. Några mera betydande erinringar beträffande sanitära olägenheter hava endast framförts i avseende å logementsfartyget "Stockholm", som befunnits förete väsentliga hygieniska brister särskilt beträffande uppvärmning och ventilation av trossbotten och underofficershytter samt otätheter i däcken, vilket allt, om fartyget skall användas vintertid, betingar en genomgripande reparation och översyn av det gamla fartyget. Därjämte har saknaden av apotek och expeditionshytt föranlett olägenheter vid sjukmönstringarna. Marinförvaltningen har med anledning härav gått i författning om verkställande av utredning ur teknisk och hygienisk synpunkt angående vad som erfordras för försättande av fartyget i sådant skick, att det blir beboeligt även vintertid. 2410. Marinöverläkarens årsberättelse. 2 17

18 Utom vad som i föregående årsberättelse anförts beträffande pansarbåten "Äran", framhåller en fartygsläkare, att fartygets arrest är i behovav ett värmeelement samt en ventil i skottet åt trossbotten. Fartygsläkaren å pansarkryssaren "Fylgia" anmäler, att under fartygets expedition till avlägsnare farvatten kylmaskinen avsevärt ofta var oanvändbar samt att härigenom allvarliga olägenheter för provianteringen uppstodo. Åtgärder mot ett upprepande härav äro vidtagna. Fartygsläkaren å kanonbåten "Svensksund" under dess vinterexpedition anmäler, att dricksvattnet visat förändringar, som efter allt att döma berott på otillfredsställande cementering och rengöring av vattencisternerna. Någon sjuklighet visade sig emellertid på grund härav icke. Fartygsläkaren å kanonbåten "Svensksund" under dess expedition till Spetsbergen framhåller, att värmefördelningen till hytterna på grund av uppvärmningen från gunrummet varit synnerligen ojämn och kylan utefter fartygssidan besvärande. På denna expedition gjorde sig förbudet mot medförande av spirituösa ombord kännbart genom brist på nödiga stimulantia för de delar av besättningen, som under å Spetsbergen rådande bistra och fullständigt oberäkneliga väderleksförhållanden vid de fysiskt synnerligen frestande sjömätningsarbetena ofta längre eller kortare tid avskuros från förbindelse med fartyget. Fartygsläkaren å kanonbåten "Rota" framhåller önskvärdheten av att permitterat manskap under den varma årstiden klädes i en lämpligare landgångsuniform än det vanliga tjocka s. k. kommisstället och detta desto mera som fartygsbesättningarna till sjöss äro vana vid de tunna och för sommaren lämpliga kypertkläderna eller vita bussaronställen. På kanonbåten "Skuld" har på grund av väggohyra avlusning med cyanvätegas beträffande åtskilliga lokaler under däck anbefallts av marinförvaltningen. Ett önskemål av stor vikt för hygienen ombord å de vid mobiliseringskajen i Karlskrona förtöjda fartygen framhålles av en fartygsläkare, nämligen att exercisplanen därstädes sättes i fullgott skick genom grusning och dränering. Efter även minsta nederbörd blir den i sitt nuvarande skick full av vattensamlingar, som sakna tillfredsställande avlopp, något som dels kan antagas inverka till framkallande av s. k. förkylningssjukdomar hos besättningarna, dels leder till ombordförande av en mängd smuts med skobeklädnaden och ty åtföljande dammbildning i fartygen. Den till marinens vinterflygskola kommenderade läkaren anmäler, att flygarna efter längre uppstigningar med Thulin-maskinerna påverkats av illamående i form av yrsel och mattighetskänsla samt dålig smak i munnen, efter allt att döma orsakat genom inandning av utströmmande förbränningsgaser från motorerna. Nämnda symtom hava emellertid alldeles försvunnit, sedan genom chefens för flygväsendet försorg tätning verkställts vid motoraxlarna, där gasutströmningen ägde rum. A sjukstugan vid Märsgarn, som fortfarande använts av till Hårsfjärden

förlagda sjöstyrkor, är reparation påbörjad jämte arbeten för ändring av rumsinredningen till åstadkommande av ett tekök, ett undersökningsrum och. ett expeditionsrum, vilka lokaler visat sig av behovet påkallade. 19 7. Sjukligheten på flottans stationer. Beträffande den allmänna sjukligheten, inträffade dödsfall och avskedanden får jag hänvisa till tabellerna 1 5, som åtfölja denna berättelse. Siffrorna för sjukligheten visa i likhet med näst föregående redovisningsårs en viss stegring utöver de vanliga beroende på de även under detta år förekommande influensaepidemierna. Sammanlagda antalet sjukdomsfall utgör 9 850 på en medelpersonalstyrka per dag av 5 814 man. Medelsjukprocenten uppgår till 169 mot respektive 138 och 162 under de två närmast föregående redovisningsåren. Den ringa ökningen av sjukprocenten utöver nästföregående års betingas av ökad sjuklighet bland de värnpliktiga. Till ökningen torde också möjligen hava bidragit, att medeltalet av personalstyrkan per dag för stammen, trots ökade vakanser, till följd av färre och kortare sjökommenderingar varit något större än föregående år. Enligt tabellerna 3 a och b hava på stationerna förekommit 1 196 fall av influensa. Fråndragas dessa från sammanlagda antalet sjukdomsfall av 9 850, återstå 8 654 fall av andra sjukdomar med en medelsjukprocent av 147. Nedanstående tabell är ägnad ytterligare belysa årets sjuklighetsstatistik. En granskning av tabell 3 a giver vid handen, att de vanliga infektionssjukdomarna bland stam och beväring uppträtt i åtskilligt ökat antal i jämförelse med under de närmast föregående åren. Skarlakansfeber förekommer med 16, difteri med 29, rubeola med 49, messling med 109 och påssjuka med 134 fall. Ökningen beträffande dessa sjukdomar, utom rubeola, beror på stegring av sjukligheten i desamma å Karlskrona station utan att dock därstädes några verkliga epidemier kunna sägas hava uppstått. I avseende å difterien har anledning att befara sådan utbred-

20 ning icke saknats under den häftiga, från infekterad mjölk härrörande epidemi, som i somras utbröt i Karlskrona men som kvävdes lika hastigt, som den utbröt. Ett fall av barnförlamning har inträffat hos en stamanställd å Karlskrona station. Då fara förelåg för införande av nervfeber från i Göteborg pågående epidemi vid i november 1919 förestående inryckning av värnpliktiga till Karlskrona, anmodade jag förste läkaren å denna station att vidtaga erforderliga försiktighetsåtgärder. Intet fall av nervfeber inträffade på stationen. Bland de akuta infektionssjukdomarna är även i år influensan den mest anmärkningsvärda. Den har bland stam och beväring uppträtt med en utpräglad epidemi å flottans båda stationer. I Karlskrona inträffade det första influensafallet den 16 februari 1920 och den sista patienten utskrevs frisk den 10 påföljande juni. Under mellantiden hade iakttagits sammanlagt 594 fall. Epidemisjukhuset å Laboratorieholmen liksom även det provisoriska influensasjukhuset i det s. k. cisternskjulet å varvet kommo till användning. För övrigt hava under andra delar av året å Karlskrona station bland den militära personalen anmälts 85 strödda fall av influensa, så att totalsiffran för denna station uppgår till 679, varav 262 bland stammen och 417 bland de värnpliktiga. Ä Stockholms station började en epidemi av influensa å Skeppsholmen den 21 februari och varade till slutet av mars månad 1920 med 114 fall bland stammen och 174 bland de värnpliktiga, tillsammans 288. Ett provisoriskt influensasjukhus öppnades liksom förra året i exercishuset. Epidemiens karaktär har mot föregående år, då genomsnittsmorbiditeten för båda stationerna var 35 och mortaliteten 10?», varit särdeles lindrig. Arets siffror framgå av nedanstående sammanställning. Influensafallen å Karlskrona station komplicerades till ett antal av 20 med lunginflammation, 14 med varig mellanörsinflammation. 2 med tarmblödning jämte av varig coxit, akut psykos, encephalit och lungsäcksempyem vardera 1 fall. I avseende å de i influensa insjuknade å Stockholms station föreligger följande av intresse. Av de där 288 insjuknade uppgåvo ej mindre än 85, eller i det närmaste en tredjedel, att de förut genomgått sjukdomen 63 under 1918 och 22 år 1919. Av fallen voro 21 komplicerade med lunginflammation i olika utbredning, och av dessa dogo 3. 5 fall företedde samtidigt akuta ledgångsaftektioner, lika många akut mellanörsinflammation och 3 lungtuberkulos, varav 1 avled. Endast ett fall komplicerades med varbildning i lungsäcken.

I likhet med i näst föregående årsberättelse torde jag i korthet få erinra om de åtgärder, som vidtagits i anledning av influensan å flottans stationer, och tillåter jag mig för undvikande av upprepningar att i detta sammanhang även inbegripa vad som rör kustflottan och kustartilleriets förläggnin gar. Då i början av år 1920 influensan i vissa delar av landet åter antagit epidemisk karaktär, anbefalldes den 29 januari i generalorder följande: att vid inryckning av värnpliktiga skulle iakttagas, att värnpliktiga, som kommo från orter, där epidemi rådde, skulle, i den mån så var möjligt, transporteras, förläggas och bespisas skilda från övrigt manskap; att förläggningen i logement skulle ordnas så spridd som möjligt, varjämte sängarna skulle ställas så, att bredvid varandra förlagda kommo att ligga med huvudena åt motsatt håll; att sistnämnda anordning skulle, där så lämpligen läte sig göra, vidtagas även ombord å fartygen beträffande kojerna; att serum mot influensakomplikationer skulle användas för ympning av den personal, som frivilligt därtill anmälde sig; samt att föregående års föreskrifter beträffande rapporter till marinöverläkaren ånyo tillsvidare skulle tillämpas. Vidare täcktes Eders Kungl. Maj:t den 30 januari bemyndiga stationsbefälhavaren vid flottans station i Karlskrona att för vård av svårare fall av influensa å stationen samt där förlagda fartyg öppna flottans epidemisjukhus å Laboratorieholmen samt iordningställa det s. k. cisternskjulet till provisoriskt influensasjukhus ävensom stationsbefälhavaren vid flottans station i Stockholm att för samma ändamål iordningställa exercishuset vid stationen, ägande stationsbefälhavarna träffa avtal med erforderligt antal sjuksköterskor att vid behov inställa sig för tjänstgöring. Vederbörande läkare vid marinens förläggningsorter anmodades den 31 januari av mig att iakttaga följande åtgärder: För truppen hålles föredrag av läkare angående influensasmittans spridning och undvikande av densamma; Allmän renlighet och personlig hygien övervakas; Marinens mun- och nässkydd användas av vårdpersonalen; Medicinalstyrelsens föreskrifter angående influensan den 19 september och 16 oktober 1918 beaktas. För de den 20 mars inryckande värnpliktigskontingenterna vid kustartilleriet utfärdades, till förhindrande av att svårare former av influensasmitta infördes till förläggningarna, utöver vad förut i ovannämnda generalorder den 29 januari anbefallts, följande föreskrifter: De nyinryckta värnpliktskontingenterna jämte till desamma beordrad instruktionspersonal av manskapsgrad böra under de två första veckorna efter inryckningen vara inkvarterade inom ett särskilt avskilt område med iakttagande av att manskap tillhörande nämnda kontingenter varken under tjänstgöring eller fritid kommer i beröring med truppförbandets 21

22 övriga manskapspersonal. Utspisningen bör därjämte om möjligt äga rum i särskilda, inom det avskilda området befintliga eller tillfälligt anordnade matinrättningar. Till instruktörer för de nyinryckta värnpliktiga böra i första hand uttagas underbefäl, vilka under något av de senaste åren genomgått sjukdomen ifråga. I influensa insjuknat manskap skall fortast möjligt överföras från logement till sjukhus. Därjämte fann Eders Kungl. Maj:t den 12 mars för gott bemyndiga kommmendanterna i Vaxholms och Alvsborgs fästningar att, om så visade sig behövligt för vård av inom respektive förläggningar insjuknad personal, låta iordningställa exercishus eller andra lämpliga lokaler till provisoriska influensasjukhus samt att för samma ändamål träffa avtal med lämpligt antal sjuksköterskor att vid behov inställa sig till tjänstgöring. Vid kustartilleriets förläggningar i Karlskrona och Alvsborgs fästningar voro epidemierna redan i mitten av mars i det närmaste avlupna, under det å Vaxholms fästning vid denna tid ännu fanns ett hundratal influensasjuka. Då det befarades, att influensan därstädes skulle kunna antaga elakartad karaktär (något som emellertid dess bättre ej blev fallet) utfärdades med anledning av den förestående nyinryekningen av värnpliktiga beträffande beviljande av tjänstledighet vid Vaxholms kustartilleriregemente i generalorder den 19 mars föreskrift, att av de värnpliktiga, som inryckte den 20 dåvarande månad, skulle de som så önskade, omedelbart efter inryckningen beviljas tjänstledighet under högst en månad, skolande dock därvid iakttagas, att dels de, som under då rådande influensaepidemi genomgått sjukdomen i fråga, dels de, som vid inryckningen företett symtom å influensa, icke beviljades dylik tjänstledighet. Värnpliktiga, som sålunda beviljats tjänstledighet, skulle beredas tillfälle att redan under inryckningsdagen avresa från förläggningsorten ifråga. I anledning av under påskveckan i början av april förestående vidsträcktare tjänstledighet för manskapet vid marinen utfärdades slutligen i generalorder den 24 mars nedanstående bestämmelser. 1. Hava 10 dagar förflutit, sedan senaste fall av influensa inträffat vid vederbörlig station (truppförband, depå, sjöstyrka, fartyg), må tjänstledighet beviljas utan annan inskränkning än i mom. 3 här nedan sägs. 2. I andra än i mom. 1 här nämnda fall må tjänstledighet endast beviljas dem, som antingen under nu pågående epidemi icke varit insjuknade i influensa och vid tjänstledighetens början visa sig fria från symtom på nämnda sjukdom eller också under nu pågående epidemi varit insjuknade i influensa men sedermera i minst 10 dagar varit feberfria. 3. Vederbörande befälhavare skall omedelbart före tjänstledighetens början hos vederbörande förste provinsialläkare i Östergötlands, Malmöhus

och Kristianstads län efterhöra, huruvida epidemien är mera allmänt utbredd inom länet ifråga eller därstädes uppträder i svårare form. Är så inom visst län förhållandet, må tjänstledighet icke beviljas till någon inom detsamma belägen ort. 4. Vid återkomsten till förläggningsorten efter åtnjuten tjänstledighet skola de återkomna undersökas av läkare, varvid de, som befinnas vara sjuka, omedelbart skola förläggas å sjukrum eller sjukhus, varjämte de, som vetat sig under tjänstledigheten hava varit i beröring med influensasjuka samt icke under pågående epidemi haft sjukdomen, skola isoleras under 14 dagar. Under april och maj månader fortsatte sjukdomen med sporadiska fall. Först i början av juni hade influensafallen avtagit så i antal, att insändandet av dagliga rapporter kunde upphöra. Vården av de influensasjuka kan under detta års epidemier genom vidtagna åtgärder, i jämförelse med föregående år, sägas hava försiggått utan nämnvärda svårigheter, och de nyöppnade influensasjukhusen voro endast i bruk några veckor. Beträffande gruppen infektionssjukdomar å tabell 3 a övergår jag till de s. k. veneriska åkommorna. Bland dem har å Karlskrona station gonorrhoen uppträtt med 82 fall bland stammen och 96 bland de värnpliktiga eller tillsammans inom den till 4 256 man uppgående militära personalstyrkan med 174 fall. Dessa hava till ett antal av 146 sjukskrivits, under det 32 behandlats polikliniskt. Morbiditeten för samtliga fall av gonorrhoe på Karlskrona station utgör 4 % eller samma siffra som för redovisningsåret 1918 1919. Föregående redovisningsår var motsvarande procenttal 3. Emellertid äro endast 88 eller omkring hälften av årets gonorrhoefall nyanmälda, och ett mycket stort antal av fallen är, såsom framgår av på sid. 26 anförd tabell från flottans sjukhus i Karlskrona, förvärvat utom denna stads område. De under tjänstgöring på Karlskrona station smittade torde därför kunna anses sammanfalla med de nyanmälda, vadan således den verkliga morbiditeten för i Karlskrona smittade kan antagas uppgå till blott omkring 2 %. På Stockholms station hava av gonorrhoe inträffat 26 fall bland stammen och 39 fall bland de värnpliktiga eller sammanlagt 65 fall bland den till 3 125 man uppgående militära personalstyrkan, utgörande sålunda morbiditeten i gonorrhoe på denna station endast 2 - i %. Denna siffra innebär en avsevärd nedgång från föregående redovisningsårs, vilken för Stockholms station var 6-4 4. I detta sammanhang förtjänar i övrigt framhållas, att av de 26 fallen för året hos de stamanställda ej mindre än 9 erhållit smittan utom stationens område samt att av de 39 fallen hos värnpliktiga så många som 33 ådragit sig smittan före inryckningen eller i övrigt på annan plats än stationen. Om denna minskning i antalet gonorrhoefall å Stockholms station är ett utslag av den i huvudstaden liksom i riket i övrigt efter den nya lagens 23

24 mot könssjukdomarna ikraftträdande inträdda nedgången i antalet könssjuka eller om den beror på den nu under hela året på stationen genomförda profylaxen mot dessa sjukdomar, torde ännu vara för tidigt att bedöma. Vad beträffar syfilis, så hava å Karlskrona station sjukskrivits 47 fall, varav 22 lues recens och å Stockholms station 24, varav 14 lues recens. Morbiditeten i nyförvärvad syfilis utgör för Karlskrona O - 5 och för Stockholms station 0 4 %, siffror som föga avvika från de föregående årens. A Stockholms station hade endast en av de syfilissmittade ådragit sig; sjukdomen under vistelse å stationen. Till åtlydnad av nådigt uppdrag att i avseende å profylaktisk behandling mot smittosamma könssjukdomar vid flottan och kustartilleriet utfärda allmängiltiga bestämmelser, har jag utfärdat de föreskrifter, vilka såsom bilaga finnas fogade till denna årsberättelse. Den av sjukhusläkarna å flottans sjukhus i Karlskrona, som har sig vården av de könssjuka anförtrodd, har i enlighet med nådig föreskrift föreslagits till genomgående av specialutbildning i behandling av könssjukdomar, vilken utbildning genom tillmötesgående av direktören för sjukhuset S:t Göran i Stockholm låtit sig anordnas. Den profylaktiska behandlingen mot smittosamma könssjukdomar har under året på Karlskrona station använts 84 gånger av 61 man, av vilka blott 3 sedermera fått gonorrhoe, och på Stockholms station 150 gånger av 84 man, varav endast 2 sedermera fått gonorrhoe. Av dessa siffror framgår, att de fall av smittosam könssjukdom, som anmälts från stationerna, till allra största delen uppträtt hos personer, vilka ej begagnat sig av den påbjudna profylaktiska behandlingen. I tabell 3 a upptagna siffror för tuberkulosen utvisa, att sammanlagt ii båda flottans stationer vårdats 151 fall av denna sjukdom, varav i Karlskrona 98 och i Stockholm 53. De nyanmälda fallen utgöra å Karlskrona station 19 bland stammen och 26 bland de värnpliktiga; å Stockholms station respektive 11 och 19. Morbiditeten i nyinträffad tuberkulos uppgår för redovisningsåret i procent av personalstyrkan å Karlskrona station beträffande stammen till O - 7 9 och beträffande de värnpliktiga till 1-4. Motsvarande siffror utgjorde förra året respektive O - 3 2 och 0 7 9. A Stockholms station är morbiditetsprocenten för i tuberkulos nyinsjuknade för stammen 0 86 och för värnpliktiga 1 03. Motsvarande siffror för förra året voro O - 9 8 och 0-5 6 %. Med undantag för stammen å Stockholms station äro sålunda årets morbiditetssiffror för nyinträffad tuberkulos samtliga ungefär 50 % högre än sistlidet redovisningsår. Måhända har en ökad disposition för tuberkulos efter genomgången influensa jämte kristidens efterverkningar någon del i dessa siffror, som emellertid också kunna bero på rent tillfälliga orsaker. Sanatorievård har i likhet med föregående år i stor utsträckning anlitats för personalen. Det i föregående årsberättelser motiverade kravet, att allt