Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 NORRBOTTENS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 NORRBOTTENS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2016 2017

Ansvarig utredare Timo Mulk-Pesonen Telefon: 010 486 73 86 Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa Arbetsförmedlingen 2016 06 08

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Konjunkturläget i BD län... 6 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet... 8 Näringsgrenar... 11 Jord- och skogsbruk... 11 Industri... 11 Byggverksamhet 13 Privata tjänster... 15 Offentliga tjänster.. 19 Matchningsläget på arbetsmarknaden 21 Befolkning och arbetskraft 23 Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen..24 Arbetslöshetens utveckling...24 Arbetslöshetens sammansättning..25 Utmaningar på länets arbetsmarknad.30 Bilagor..31 Bilaga 1. Metod och urval..31 Bilaga 2. Definitioner..32 Bilaga 3. Arbetslöshetens sammansättning...33 Bilaga 4. Brist- och Överskottsyrken...34

4 Sammanfattning USA hade något svagare tillväxt än väntat under det första kvartalet. USA kommer trots detta fortsätta att vara dragloket i den globala ekonomin. Kina har haft en något svagare tillväxt senaste tiden och växer inte lika starkt som tidigare. Tillväxten i euro-området består och är betryggande. Merparten av länderna ligger över genomsnittet i de framåtblickande indikatorerna. Grannlandet Finlands svaga tillväxt består, med hög arbetslöshet som följd. Det är bra nivå på den svenska BNP-tillväxten i år, något svagare nästa år men fortfarande bra. Hushållen är köpstarka och fortsätter att konsumera i god takt. I länet har den marginella konjunkturuppgång som höstens prognos visade åter vänt svagt nedåt. En marginell försvagning som till stora delar fortsatt kan hänföras till de bekymmer som gruvnäringen upplever. Lönsamhetsproblematiken (trots oförändrad efterfrågan) inom gruvbranschen påverkar framtidstron och efterfrågebedömningen hos ett flertal av länets företag. Till exempel inom metalltillverkning, reparation och underhåll samt andra servicebranscher. I denna prognos bedömer närmare 47 procent av företagen inom privata näringslivet en ökad efterfrågan av sina varor och tjänster det kommande halvåret. Det kan jämföras med för ett år sedan då drygt 48 bedömde en ökad efterfrågan. Även andelen som bedömt en minskad efterfrågan det senaste året har ökat från närmare 7 procent till drygt 9 procent. Mest optimistiska i den här undersökningen inför det närmaste halvåret är länets företag inom delar av tillverkningsindustrin (trävaror), handel, personliga och kulturella tjänster där turistverksamheten ingår. Inom jord- och skogsbruk och transport är man mindre optimistiska i sina bedömningar. Inom offentlig verksamhet, där efterfrågan ökat successivt under de senaste åren, bedömer majoriteten av verksamheterna en fortsatt ökad efterfrågan. Den största bedömda ökningen i den här undersökningen står utbildningssektorn för, vilket till stora delar kan kopplats till det stora flyktingmottagandet som skedde under föregående år. Sysselsatta Antalet sysselsatta i åldersgruppen 16-64 år i länet uppgår till närmare 116 500 enligt SCB:s statistik över förvärvsarbetande 2014. Det är en ökning med 6,6 procent (riket + 6,4 procent och Västerbottens län + 5,5 procent) eller cirka 7 300 personer sedan botten av finanskrisen 2009. Den manliga respektive kvinnliga sysselsättningsökningen var under ovanstående period 6,8 procent (cirka 4 000) respektive 6,4 procent (cirka 3 300). Under 2015 bedöms antalet sysselsatta ha ökat med cirka 650 personer. Sysselsättningen bedöms under perioden 2016-2017 fortsätta att öka med närmare tusen personer. Offentliga tjänster, bygg och privata tjänster kommer att stå för merparten av sysselsättningsökningen under prognosperioden.

5 Arbetslösheten Under kvartal fyra 2016 bedöms cirka 8 950 personer vara öppet arbetslösa eller delta i program med aktivitetsstöd. Det motsvarar en relativ arbetslöshet på cirka 7,1 procent av den registerbaserade arbetskraften i åldersgruppen 16-64 år. Fram till kvartal fyra 2017 bedöms arbetslösheten att minska med ytterligare cirka 150 personer, vilket skulle innebära en arbetslöshet på cirka sju procent. Antalet inskrivna arbetslösa i grupper med svagare ställning på arbetsmarknaden (utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning, personer i åldrarna 55-64 år samt personer med högst förgymnasial utbildning) utgjorde i april 2016 omkring 64 procent av det totala antalet inskrivna arbetslösa. Det är fortsatt stora skillnader när det gäller den högsta och lägsta relativa arbetslösheten i länet. Under april månad hade Haparanda en relativ arbetslöshet på 14,5 procent, vilket kan jämföras med Kirunas arbetslöshet som låg på 4,7 procent. Arbetsförmedlingen bedömer att den relativa arbetslösheten fortsätter att vara högst i östra Norrbotten och lägst i Malmfältskommunerna. I de största kustkommunerna Luleå och Piteå, som i april månad hade en arbetslöshet på 6,6 procent, bedöms den relativa arbetslösheten fortsätta att minska. Det sker i takt med fortsatt stora ersättningsrekryteringar i samband med generationsskiftet samt den prognosticerade sysselsättningsökningen som bedöms ske inom exempelvis privata och offentliga tjänster. Biltestverksamheten och dess kringeffekter i Arjeplog och Arvidsjaur håller nere den relativa arbetslösheten på en fortsatt låg nivå under vinter- och vårsäsongen. Utmaningar Av länets 14 kommuner har 10 kommuner haft en negativ befolkningsutveckling mellan 2010 och 2015. Det medför att länet står inför en fortsatt stor och betydande utmaning för att nå en optimalt fungerande arbetsmarknad i hela Norrbottens län. Generationsväxlingens utmaningar kvarstår då omkring 2 800 sysselsatta per år fram till 2025 uppnår en pensionsålder på 65 år. Antalet som uppnår 65 år per år fördelar sig relativt jämnt mellan den privata och offentliga arbetsmarknaden. De volymmässigt största ersättningsrekryteringarna kommer att ske inom vård och omsorg, sjuk- och hälsovård samt utbildning. omfattande informations- och vägledningsinsatser till personer med diffus bild av yrkesområden som efterfrågar arbetskraft yrkesväxling från yrken där det råder liten efterfrågan till yrken där det råder brist tillvarata den kompetens som arbetssökande personer med exempelvis funktionsnedsättning, utländsk bakgrund och äldre arbetssökande har ökad inflyttning

6 Konjunkturläget i Norrbottens län Diagrammet nedan beskriver företagens efterfrågeförväntningar de kommande sex månaderna. Stämningsläget bland länets företag har åter vänt nedåt efter en marginell uppgång. Inför de kommande sex månaderna är det cirka 47 procent av länets företag inom privata näringslivet som bedömer en ökad efterfrågan och drygt 9 procent som bedömer en minskad efterfrågan. Det kan jämföras med grannlänet Västerbotten och riket där närmare 57 respektive 54 procent bedömer en ökad efterfrågan och knappt fem procent bedömer en minskad efterfrågan. Mest optimistiska i den här undersökningen inför det närmaste halvåret är länets företag inom delar av tillverkningsindustrin (trävaror), handel, personliga och kulturella tjänster. Inom jord- och skogsbruk och transport är man mindre optimistiska i sina bedömningar. Inför det kommande året bedömer 43 procent en ökad och sju procent bedömer en minskande efterfrågan. Motsvarande bedömning för Västerbottens län och riket är drygt 51 procent som bedömer ökande och omkring fem procent som bedömer minskande efterfrågan. Den något lägre efterfrågebedömningen inför det kommande året är till största delen kopplad till de normala säsongsvariationer som vissa branscher har. Arbetsförmedlingens konjunkturindikator för näringslivet, BD län, våren 2007- våren 2016 1 120 Index 110 100 90 80 70 Säsongsrensad data, trendvärden. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Tolkningen av konjunkturindikatorn: värden över 100 visar ett starkare förväntningsläge än normalt och värden över 110 ett mycket starkare förväntningsläge än normalt. På motsvarande sätt visar värden under 100 ett svagare förväntningsläge än normalt och värden under 90 ett mycket svagare förväntningsläge än normalt. 1 För information om Arbetsförmedlingens konjunkturindikator, se bilaga 2.

7 Företagens produktionskapacitet är en indikator som ger en fingervisning om hur efterfrågan av varor och tjänster påverkar produktionen. Högt kapacitetsutnyttjande kan innebära nyanställningar och lågt kan innebär varsel om uppsägning. Antalet lagda varsel under årets första fyra månader uppgår till 335, vilket är ett tjugotal färre än vid motsvarande period 2015. I den här undersökningen var det omkring 36 procent (41 procent våren 2015) av tillfrågade företag inom det privata näringslivet som angav att de inte kan öka produktionen med mer än maximalt fem procent innan eventuell nyrekrytering krävs. Högst kapacitetsutnyttjande hade företag inom vård och omsorg, jord- och skogsbruk, transport, bygg samt information och kommunikation. Antalet lediga platser med varaktighet på sex månader eller tills vidare som inkommit till länets arbetsförmedlingar fram till april månads utgång 2016 uppgår till omkring 7 350 platser, vilket är cirka 1 000 fler jämfört med samma period 2015. Vård och omsorg står för omkring en tredjedel av samtliga anmälda lediga platser. Finansiell verksamhet och företagstjänster står för den största ökningen. Framtida rekryteringar Diagrammet nedan visar nettotal (se bilaga 2 definitioner) för en bedömd utveckling av antalet anställd personal hos länets privata arbetsgivare på ett års sikt. I den här undersökningen är det drygt 35 procent som bedömer ett ökat antal anställda och omkring sju procent som bedömer ett minskat antal anställda. Det kan jämföras med för ett år sedan då 45 procent bedömde ett ökat antal anställda och sju procent ett minskat antal anställda. Andel företag som planerar att utöka personalstyrkan på ett års sikt, BD län, våren 2007- våren 2016 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Nettotal Genomsnitt Norrbottens län Säsongsrensade data, trendvärden. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

8 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet Antalet sysselsatta ökar I riket prognosticeras en sysselsättningsökning med cirka 68 000 personer under 2016 och 65 000 personer 2017. Sysselsättningsökningen i riket kommer till 80 procent att ske inom landets tre storstadsregioner Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Enligt SCB:s senaste registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) 2014 uppgick antalet sysselsatta i åldersgruppen 16-64 år i Norrbottens län till cirka 116 500 personer. Det är en ökning med omkring 7 300 personer sedan finanskrisen 2009. Sysselsättningen bland personer i åldersgruppen 16-64 år bedöms under 2015 ha ökat med cirka 550 personer jämfört med 2014 års nivå. Under 2016-2017 bedöms sysselsättningen att fortsätta öka med närmare 1 000 personer. Ökningen bedöms i huvudsak ske inom offentlig sektor, bygg och privata tjänster. Sysselsatta 2 16-64 år i BD län, 2004-2017, prognos 2015-2017 Arbetslösheten minskar marginellt Arbetslösheten i länet kvartal fyra 2016 bedöms ha minskat med cirka 300 personer i jämförelse med kvartal fyra 2015 då antalet inskrivna arbetslösa uppgick till närmare 9 300 personer. Minskningen under innevarande år skulle innebära en relativ arbetslöshet på 7,1 procent (riket 7,6 procent) i slutet av 2016. Till slutet av 2017 prognosticeras arbetslösheten att minska med ytterligare cirka 150 personer. Vilket skulle innebära omkring 8 850 personer eller cirka 7,0 procent av inskrivna arbetslösa. Det kan jämföras med rikets bedömning för 2017 på 7,6 procent. 2 Sysselsatta avser förvärvsarbetande dagbefolkning, 16-64 år.

9 Inskrivna arbetslösa 16-64 år i BD län kvartal 4, 2004-2017, prognos för 2016-2017 16 000 Antal 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: Arbetsförmedlingen Stora regionala skillnader Kartbilderna nedan visar på den prognosticerade förändringen av sysselsättningen och den relativa arbetslösheten i respektive län. Den största sysselsättningsökningen i landet fram till kvartal fyra 2017 bedöms ske i Stockholms län där sysselsättningen bedöms öka med omkring 2,6 procent. Största prognosticerade sysselsättningsökningen i norrlandslänen bedöms ske i Västerbottens län med 0,7 procent. Länets sysselsättningsökning bedöms öka med knappt 0,5 procent, vilket kan jämföras med rikets 1,4 procent. Uppsala och Stockholms län väntas vara de två län som har den lägsta relativa arbetslösheten (strax under 6 procent) i riket fram till slutet av 2017. I Norrlandslänen bedöms Västerbottens län ha den lägsta (omkring 6,5 procent) och Gävleborgs den högsta (drygt 11 procent) relativa arbetslösheten. Norrbottens och rikets prognosticerade relativa arbetslöshet i slutet av 2017 bedöms ligga på omkring 7 respektive 7,6 procent.

10 Förväntad procentuell sysselsättningsförändring (16-64 år) mellan kvartal 4 2016 och kvartal 4 2017 Inskrivna arbetslösa 16-64 år som andel av registerbaserad arbetskraft, prognos kvartal 4 2017 AB Stockholm I Gotland U Västmanland C Uppsala K Blekinge W Dalarna D Södermanland M Skåne X Gävleborg E Östergötland N Halland Y Västernorrland F Jönköping O Västra Götaland Z Jämtland G Kronoberg S Värmland AC Västerbotten H Kalmar T Örebro BD Norrbotten

11 Näringsgrenar Länets arbetsmarknad har de senaste två åren tappat en del fart på grund av de senaste årens prisfall för järnmalm. Prisfallet har negativt påverkat länets tidigare positiva utveckling inom gruvnäringen och de kringnäringar som kunde kopplas dit. Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruket inklusive fiske sysselsatte år 2014 cirka 2 400 personer (dagbefolkning) eller drygt två procent av samtliga sysselsatta i åldersgruppen 16-64 år, detta enligt SCB: s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik. Inför de närmaste sex månaderna bedömer 90 procent av tillfrågade företag inom jordbruk en oförändrad efterfrågan och 10 procent en minskad efterfrågan. Inom skogsbruk är bedömningen något mer positiv. 20 procent bedömer ökad, 10 procent minskad och resterande 70 procent en oförändrad efterfrågan. Det är stor skillnad mellan jord och skog i kapacitetsutnyttjande. Inom jord är det omkring 71 procent av företagen som inte kan öka med mer än fem procent innan eventuell rekrytering. Motsvarande siffra för företag inom skog är cirka 51 procent. Inget av tillfrågade företag inom jordbruk hade upplevt brist på rätt kompetens det senaste halvåret. Inom skogsbruk var det cirka 10 procent av tillfrågade företag som upplevt brist. Bristen på självgående skogsmaskinförare kvarstår. Vanligt förekommande inom delar av skogsbruksnäringen är att täcka upp bristsituationer med utländsk arbetskraft. Sysselsättningen inom jord- och skogsbruk bedöms bli relativt oförändrad under prognosperioden. Industri Tillverkningsindustrin inklusive mineralutvinning, energiförsörjning, miljöverksamhet, renings- och avfallsanläggningar, el-, gas-, värme-, vatten- och reningsverk sysselsatte år 2014 cirka 17 700 personer (dagbefolkning 16-64 år) av samtliga sysselsatta i länet, det enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik. Under prognoshorisonten 2016-2017 uppnår närmare 900 personer en pensionsålder av 65 år. Normalt inom branschen är att ett flertal av de pensionsavgångar som sker inte ersätts fullt ut då ny teknik, rationaliseringar eller annan verksamhetsutveckling minskar personalbehovet. Diagrammet nedan visar att andelen arbetstillfällen inom industrin i länets kommuner är som högst i malmfältskommunerna Kiruna och Gällivare och som lägst i Arjeplog och Boden. Diagrammet visar även att andelen förvärvsarbetande totalt inom industrin i länet uppgår till cirka 14 procent, vilket är samma andel som för riket som helhet. I den här undersökningen har 30 procent av industriföretagen bedömt att de inte kan öka produktionen med mer än 5 procent innan eventuell nyanställning. Vilket kan jämföras med 43 procent för ett år sedan.

12 I vårens undersökning har närmare 16 procent av de tillfrågade företagen inom tillverkningsindustrin haft svårt att hitta rätt kompetens vid rekryteringar. Vilket kan jämföras med samma tidpunkt året innan då det var cirka 17 procent. Ett urval av upplevda bristyrken det senaste halvåret i länet: civilingenjörer, ingenjörer och tekniker inom exempelvis el, elektronik, gruv, maskin samt process- och maskinoperatörer, underhållsmekaniker och industrielektriker. Andel förvärvsarbetande 3 inom industrin per kommun i BD län 2014 Procent Norrbottens län Riket 35 30 25 20 15 10 5 0 Gällivare Kiruna Pajala Älvsbyn Kalix Piteå Jokkmokk Luleå Överkalix Övertorneå Haparanda Arvidsjaur Boden Arjeplog Källa: SCB (RAMS) Efterfrågeutveckling inom industrin Den här undersökningen visar att industriföretagen i länet det senaste halvåret i stort haft den efterfrågan som bedömdes i höstens undersökning. Diagrammet nedan visar att industriföretagens efterfrågan inför det kommande halvåret ligger något högre än vad den gjorde våren 2015. I den här undersökningen är det framförallt trävaru- och livsmedelstillverkningen som lyfter efterfrågeindexet för länets industrisektor. Minst optimistiska i sin bedömning om framtida efterfrågan är företag inom stål- och metallframställning samt reparation och installation av maskiner. Diagrammet visar även att länets historiska genomsnitt efterfrågeindex ligger något högre än riket som helhet. Sysselsättningen inom länets totala industriverksamheter bedöms minska något marginellt under prognosperioden. 3 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, 16-64 år.

13 Förväntningsläget inom industrin för kommande sex månader, BD län, våren 2007-våren 2016 60 Nettotal Genomsnitt Norrbottens län Riksgenomsnitt 50 40 30 20 10 0 Säsongrensade data, trendvärden Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Byggverksamhet Byggverksamheten sysselsatte 2014 cirka 10 600 personer (dagbefolkning, 16-64 år) enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik. Under prognoshorisonten 2016-2017 uppnår drygt 400 personer en pensionsålder av 65 år. Diagrammet nedan visar att samtliga av länets kommuner under 2014 hade en högre andel förvärvsarbetande (cirka 10 procent) inom bygg jämfört med riket som helhet (cirka 7 procent). Inom bygg är det närmare 55 procent av tillfrågade företag som inte kan öka sin produktion med mer än fem procent innan eventuell nyanställning måste ske. Det högsta kapacitetsutnyttjandet har företagen inom husbyggnation, tätt följt av företag inom anläggningsverksamhet. Drygt 31 procent av tillfrågade företag inom bygg uppger att de upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret. Det kan jämföras med för ett år sedan då cirka 24 procent hade upplevt brist. I Västerbottens län och riket var det cirka 38 procent av företagen inom bygg som upplevt svårigheter att finna rätt kompetens vid rekrytering det senaste halvåret. Ett urval av upplevda bristyrken: driftchefer/arbetsledare/ingenjörer inom bygg, anläggning och gruva samt träarbetare, målare, installations- och servicetekniker, VVS-montörer, anläggningsmaskinförare och lastbilsförare.

14 Andel förvärvsarbetande 4 inom byggverksamhet per kommun i BD län 2014 14 Procent Norrbottens län Riket 12 10 8 6 4 2 0 Arjeplog Jokkmokk Älvsbyn Boden Överkalix Kiruna Gällivare Pajala Piteå Övertorneå Kalix Arvidsjaur Haparanda Luleå Källa: SCB (RAMS) Efterfrågeutveckling inom byggverksamheten Vårens undersökning visar att husbyggföretagen i länet det senaste halvåret haft en sämre efterfrågeutveckling än den som bedömdes i hösten undersökning. Det medan anläggning och specialiserad bygg- och anläggning (exempelvis: mark, måleri, vvs, golv, el) haft en något bättre efterfrågan än förväntat. Stadsomvandlingarna samt olika anläggnings- och husproduktioner håller efterfrågan uppe på en relativt hög nivå och då framförallt under sommarperioden. De nya förutsättningarna för ROT-avdragen har enligt ett flertal intervjuade företag i denna undersökning inte påverkat efterfrågan i den omfattning som befarades. Diagrammet längre ner visar, utöver att efterfrågan inom bygg är väldigt säsongsbetonad, också att efterfrågan de kommande sex månaderna är något svagare än vid motsvarande tid för ett år sedan. Diagrammet visar även att länets historiska genomsnittliga byggindex ligger i paritet med riket som helhet. De mest optimistiska bedömningarna för efterfrågan bland länets byggföretag för det kommande halvåret råder inom husbyggnation. Inom specialbyggnation bedömde fler än hälften av företagen ökad efterfrågan. Inom anläggningsverksamheten bedömer två tredjedelar oförändrad efterfrågan och det är fler som bedömer minskad än ökad efterfrågan. Sysselsättningen inom byggbranschen bedöms öka med ett hundratal personer under prognosperioden. 4 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, 16-64 år.

15 Förväntningsläget inom byggverksamhet för kommande sex månader, BD län, våren 2007-våren 2016 100 Nettotal Genomsnitt BD län Riksgenomsnitt 80 60 40 20 0-20 -40 V 2007 H 2007 V 2008 H 2008 V 2009 H 2009 V 2010 H 2010 V 2011 H 2011 V 2012 H 2012 V 2013 H 2013 V 2014 H 2014 V 2015 H 2015 V 2016 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Säsongrensade data, trendvärden Privata tjänster Privata tjänster, som omfattar en stor mängd delsektorer, sysselsatte år 2014 närmare 42 000 personer (16-64 år dagbefolkning) enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik. Under prognoshorisonten 2016-2017 uppnår omkring 1 650 personer en pensionsålder av 65 år. Den privata tjänstesektorn har vuxit i god takt och varit en starkt bidragande orsak till de senaste årens sysselsättningsökning i länet. Diagrammet nedan visar att Arjeplog har den högsta andelen och Älvsbyn den lägsta andelen förvärvsarbetare inom privata tjänster i länet. Diagrammet visar även att samtliga av länets kommuner förutom Arjeplog hade en lägre andel förvärvsarbetande inom privata tjänster jämfört med riket som helhet. Inom privata tjänster är det närmare 32 procent av tillfrågade företag som inte kan öka sin produktion med mer än fem procent innan eventuell nyanställning måste ske. Det kan jämföras med året innan då det var omkring 33 procent. Högst kapacitetsutnyttjande har vård och omsorg, transport och IT där fler än hälften av tillfrågade företag bedömt att de inte kan öka sin produktion med mer än fem procent innan eventuell rekrytering. Störst utrymme för produktionshöjning innan rekrytering i den här undersökningen har företag inom handel där närmare hälften av tillfrågade företag kunde öka produktionen med mer än 21 procent innan rekrytering. 28 procent av tillfrågade företag inom privata tjänster uppger att de upplevt brist på rätt kompetens det senaste halvåret. Det kan jämföras med för ett år sedan då det var omkring 35 procent som upplevt brist på arbetskraft med rätt kompetens. I Västerbottens län och

16 riket var det cirka 22 respektive 28 procent av företagen inom privata tjänster som upplevt svårigheter att finna rätt kompetens vid rekrytering. Andel förvärvsarbetande 5 inom privata tjänster per kommun i BD län 2014 Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 Norrbottens län Riket 0 Arjeplog Luleå Haparanda Kiruna Piteå Arvidsjaur Överkalix Kalix Jokkmokk Pajala Övertorneå Boden Gällivare Älvsbyn Källa: SCB (RAMS) Efterfrågeutveckling privata tjänster Handel Inför det kommande halvåret bedömer omkring 52 procent av tillfrågade företag inom handel att efterfrågan kommer att öka och cirka två procent att den kommer att minska. Som tidigare nämnts finns det inom handeln ett relativt stort utrymme för en produktionsökning innan eventuell nyrekrytering måste ske. Normalt innan eventuella nyanställningar är tjänstegradshöjning för den stora mängd deltidsanställa som finns inom branschen. Omkring 17 procent av tillfrågade företag har upplevt brist på rätt kompetens det senaste halvåret. Vilket är 12 procentenheter färre jämfört med för ett år sedan. Ett urval av upplevda bristyrken inom handeln det senaste halvåret: motorfordonsmekaniker och reparatörer samt butikssäljare inom dagligvaror. Transportsektorn Transportbranschen är till stora delar beroende av andra näringsgrenars konjunktur och efterfrågan, och då särskilt inom exempelvis bygg, industri och handel. E-handeln fortsätter få en allt större betydelse för branschen. Inför det kommande halvåret bedömer 28 procent en ökad efterfrågan och drygt 21 procent en minskande efterfrågan. Här kan no- 5 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, 16-64 år.

17 teras en stor variation då drygt sju av tio tillfrågade företag inom magasinering och stödtjänster till transport bedömer en ökad efterfrågan och ingen bedömer en minskad efterfrågan. Inom post- och kurirverksamhet är det drygt fyra av tio som bedömer en minskad efterfrågan och en av tio som bedömer en ökad efterfrågan. Drygt 57 procent av tillfrågade arbetsställen kan inte öka produktionen med mer än fem procent innan eventuell nyrekrytering behöver ske. Vilket kan jämföras med för ett år sedan då det var 37 procent. Närmare 38 procent av intervjuade företag har upplevt brist på arbetskraft med rätt kompetens det senaste halvåret, vilket kan jämföras med för ett år sedan då det var cirka 24 procent. Ett flertal företag upplever svårigheter att hitta arbetssökande med god servicekänsla, god fysik och intresse för oregelbundna arbetstider. Ett urval av upplevda bristyrken: taxiförare, lastbils- och bussförare. Information och kommunikation Inför det närmaste halvåret bedömer drygt 43 procent av företagen inom information och kommunikation en ökad efterfrågan och knappt 10 procent en minskad efterfrågan. Mest optimistiska är företagen inom IT och mest negativa inför framtiden är företagen inom förlagsverksamheten. Drygt 53 procent av tillfrågade arbetsställen kan inte öka produktionen med mer än fem procent innan eventuell nyrekrytering behöver ske. Vilket kan jämföras med cirka 42 procent för ett år sedan. 44 procent av tillfrågade företag har upplevt brist på rätt kompetens det senaste halvåret, vilket är samma andel som för ett år sedan. Ett urval av upplevda bristyrken: mjukvaru- och systemutvecklare med lång erfarenhet, systemanalytiker, ITarkitekter samt systemerare och testare. Finansiell verksamhet och företagstjänster Finansiell verksamhet och företagstjänster inrymmer ett brett spektra av verksamheter såsom exempelvis bank, försäkring, konsulter inom ekonomi, teknik och bygg, uthyrning, bemanning, callcenterverksamhet, juridisk rådgivning, säkerhet, resebyråer och lokalvård. Inför de kommande sex månaderna bedömer 40 procent av tillfrågade företag en ökad efterfrågan och cirka 15 procent en minskad efterfrågan. Mest optimistiska är man inom finansiella tjänster, juridisk- och ekonomisk konsultverksamhet samt säkerhets- och bevakningstjänster. 34 procent av tillfrågade företag kan inte öka produktionen med mer än fem procent innan eventuell nyrekrytering måste ske, vilket kan jämföras med cirka 27 procent året innan. Högst kapacitetsutnyttjande har verksamheter inom säkerhet och bevakning, konsulttjänster till företag samt uthyrning och leasing. Inom dessa verksamheter har nio av tio tillfrågade företag mindre än fem procents möjlighet till produktionshöjning innan

18 eventuell nyrekrytering. Störst möjlighet till produktionshöjning i den här undersökningen har verksamheter inom finansiella tjänster samt reklam och marknadsundersökning. Närmare 30 procent av tillfrågade företag har upplevt brist på rätt kompetens det senaste halvåret, vilket kan jämföras med drygt 38 procent för ett år sedan. Ett urval av upplevda bristyrken i den här undersökningen: redovisningsekonomer, väktare/ordningsvakter, civilingenjörer bygg och anläggning/elektronik/maskin, fastighetsskötare. Hotell och restaurang En ökande turism, test- och eventverksamhet, konferens- och affärsresande gynnar länets hotell och restaurangverksamheter i mycket stor utsträckning. Inför det kommande halvåret bedömer drygt 40 respektive 65 procent av tillfrågade företag inom hotell respektive restaurang en ökad efterfrågan. Vilket kan jämföras med året innan då 33 procent inom hotell och logi och 46 procent inom restaurang bedömde ökad efterfråga. Omkring 32 procent av tillfrågade företag kan inte öka produktionen med mer än fem procent innan eventuell nyrekrytering måste ske, vilket kan jämföras med närmare 40 procent för ett år sedan. Över 44 procent av tillfrågade företag inom hotell- och restaurang har upplevt brist på rätt kompetens det senaste halvåret, vilket kan jämföras med drygt 54 procent för ett år sedan. Ett urval av upplevda bristyrken de senaste sex månaderna: kockar, köks- och restaurangbiträden, hovmästare och servitörer. Kockar med fördjupade specialistkunskaper och erfarenhet är en påtaglig brist och bedöms så vara under många år framåt i tid. Privat utbildning, vård och omsorg Inför de kommande sex månaderna bedömer drygt 46 respektive 27 procent av arbetsställen inom vård och omsorg respektive utbildning en ökad efterfrågan. Det kan jämföras med föregående år då cirka 52 respektive 47 procent bedömde en ökad efterfrågan. Cirka 65 respektive 33 procent av tillfrågade företag inom vård och omsorg respektive utbildning kan inte öka sin produktion med mer än fem procent innan eventuell nyrekrytering måste ske. Av tillfrågade arbetsställen är det 32 procent inom vård och omsorg och cirka 33 procent inom utbildning som har upplevt brist på rätt kompetens det senaste halvåret. Vilket kan jämföras med året innan då det var 50 respektive 20 procent. Ett urval av upplevda bristyrken de senaste sex månaderna: tandläkare, tandsköterskor, undersköterskor, personliga assistenter, förskollärare och grundskollärare.

19 Förväntningsläget inom privata tjänster för kommande sex månader, BD län, våren 2007-våren 2016 60 Nettotal Genomsnitt Norrbottens län Riksgenomsnitt 50 40 30 20 10 0 Säsongrensade data, trendvärden Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Offentliga tjänster Offentliga tjänster sysselsatte år 2014 cirka 42 700 personer (16-64 år dagbefolkning) enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik. Under prognoshorisonten 2016-2017 uppnår omkring 2 800 av dessa personer en pensionsålder av 65 år. De stora ersättningsrekryteringarna fortgår med ungefär samma antal (cirka 1 400) per år under ett flertal år framåt i tiden. Ersättningsrekryteringarna kommer fortsatt att vara störst inom vård och omsorg samt utbildning. Diagrammet nedan visar att försvarskommunerna Boden och Arvidsjaur är de kommuner i länet som har den högsta andelen förvärvsarbetare inom offentliga tjänster. Diagrammet visar även att endast gruvkommunerna Kiruna och Gällivare har en lägre andel förvärvsarbetare inom offentliga tjänster jämfört med riket som helhet. Bedömd övertalighet i denna undersökning visar på 11 personer, vilket kan jämföras med senaste toppnoteringen våren 2009 då övertaligheten låg på 572 personer. Omkring 67 procent av tillfrågade verksamhetsområden har det senaste halvåret upplevt rekryteringssvårigheter. Totalt omkring 600 tjänster inom offentlig verksamhet har upplevts varit svårtillsatta enligt denna undersökning. Det är en ökning med cirka 200 tjänster det senaste året. Ett urval av upplevda bristyrken de senaste sex månaderna inom vårdsektorn: läkare, tandläkare, barnmorskor, undersköterskor, biomedicinska analytiker och sjuksköterskor med både grund- och specialinriktad utbildning, behandlingsassistenter och socialpedagoger samt vårdare och boendestödjare. Ett urval av upplevda bristyrken det senaste halvåret inom övriga offentliga verksamheter: grundskollärare, gymnasielärare i yrkes- och allmänna ämnen, speciallärare, förskollärare, lärare i estetiska och praktiska ämnen samt socialsekreterare. Allt vanligare

20 inom ett flertal verksamhetsområden där det varit problem med att hitta arbetskraft med efterfrågad kompetens vid rekryteringar är att personer som redan gått i pension gått in som extra visstids- och timanställda. Andel förvärvsarbetande 6 inom offentliga tjänster per kommun i BD län 2014 Procent 60 Norrbottens län Riket 50 40 30 20 10 0 Boden Arvidsjaur Övertorneå Haparanda Älvsbyn Luleå Överkalix Kalix Pajala Jokkmokk Arjeplog Piteå Gällivare Kiruna Källa: SCB (RAMS) Efterfrågeutvecklingen inom offentlig verksamhet Ingen av de tillfrågade verksamhetsområdena har bedömt en minskad efterfrågan det kommande halvåret. I den här undersökningen är det närmare 44 procent av intervjuade verksamhetsområden som bedömer att efterfrågan kommer att öka. Detta kan jämföras med motsvarande tid för ett år sedan då omkring 26 procent bedömde ökande efterfrågan och närmare sex procent bedömde minskad efterfrågan. Bakomliggande skäl till den ökande efterfrågan är förutom åldersdemografin det stora flyktingmottagande som landet och länet stod för under 2015. Största efterfrågeökningen bedöms ske inom grundskolan där närmare sju av tio verksamheter bedömt en ökad efterfrågan. Sysselsättningen inom offentliga verksamheter har de senaste åren haft en ökande trend, en trend som bedöms fortsätta under prognosperioden. Vård och omsorg och grundskola kommer att stå för större delen av den sysselsättningsökningen. 6 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, 16-64 året

21 Matchningsläget på arbetsmarknaden Privata näringslivet Rekryteringsproblemen för länets arbetsgivare att hitta arbetskraft med rätt kompetens kvarstår, trots att det fortsatt finns många personer som går utan arbete. Många av dessa sökande har inte den kompetens som arbetsgivare efterfrågar. I Norrbottens län har omkring 27 procent (riket drygt 28 procent) av intervjuade arbetsställen inom privata näringslivet upplevt rekryteringsproblem det senaste halvåret. Drygt 11 procent (riket 11 procent) av tillfrågade företag inom privata näringslivet har i vårens undersökning inte ens försökt (dold brist) rekrytera arbetskraft på grund av den bristsituation som råder. De vanligaste konsekvenserna som angavs vid rekryteringsproblem var att man erbjöd högre lön eller att man inte lyckades rekrytera samt att rekryteringen tog längre tid än normalt. Andra vanliga konsekvenser av arbetskraftsbristen var att befintlig personal fick arbeta mer, produktionen/servicen minskade och expansion sköts på framtiden. Andelen företag inom privata näringslivet som svarat att befintlig personal fick arbeta mer har de senaste året legat på drygt 24 procent, vilket kan jämföras med rikets andel, 17-18 procent. Brist- och överskottsyrkena som presenteras i bilaga 3 är endast ett urval av en stor mängd brist- och överskottsyrken. Yrkena som presenteras har i många år varit stabila, vilket indikerar på strukturella problem på länets arbetsmarknad. Brist på arbetskraft i BD län, privata arbetsgivare, våren 2007 - våren 2016

22 Offentlig verksamhet Närmare 67 procent (riket 63 procent) av verksamhetsområdena inom offentlig sektor har upplevt rekryteringsproblem det senaste halvåret. Omkring 10 procent (riket drygt 11 procent) av tillfrågade verksamheter inom offentliga sektorn har i vårens undersökning inte ens försökt (dold brist) rekrytera arbetskraft på grund av den bristsituation som råder. De vanligaste konsekvenserna av arbetskraftsbristen var att befintlig personal fick arbeta mer, produktionen/servicen minskade och expansion sköts på framtiden. Inom sjuk- och hälsovård samt vård och omsorg har majoriteten av verksamheterna angett att befintlig personalen fick arbeta mer. Den största ökningen det senaste året utöver vårdsektorn som svarat att befintlig personal fick arbeta mer har skett inom barnomsorgen och gymnasieskolan. Andelen verksamhetsområden totalt inom offentlig sektor som svarat att befintlig personal fick arbeta mer har det senaste året ökat från omkring 25 till cirka 43 procent. Brist på arbetskraft i BD län, offentliga arbetsgivare, våren 2007 - våren 2016

23 Befolkning och arbetskraft Utbudet av arbetskraft består av den del av befolkningen som kan och vill arbeta. De kan sedan delas upp i de som har ett arbete och de som inte har ett arbete. Gruppen som inte har ett arbete utgör en outnyttjad arbetskraft. Till den outnyttjade arbetskraften hör till exempel de inskrivna arbetslösa på länets arbetsförmedlingar. Basen för utbudet av arbetskraft utgörs av befolkningen i de yrkesverksamma åldrarna 20-64 år och i Norrbottens län uppgick år 2015 den gruppen till omkring 140 700 personer. Vilket är en minskning med cirka 1 850 personer jämfört med 2010. Det kan jämföras med Västerbottens län som hade en ökning med cirka 600 personer. Norrbottens läns befolkning uppgick den sista december 2015 till drygt 249 700 personer. Det är sedan 2010 en ökning med drygt 1 100 personer, vilket kan jämföras med grannlänet Västerbotten som under samma tidsperiod har haft en ökning med närmare 4 100 personer (befolkning Västerbottens län 2015, cirka 263 400 personer). Luleå, Piteå, Boden och Kiruna är de enda kommuner i länet som haft en befolkningsökning under nämnda period. En fortsatt befolkningsminskning i länets mindre kommuner kan komma att äventyra framtida välfärd och tillväxt där. Ett ökat barnafödande och inflyttning av så väl inrikes som utrikesfödda är nödvändig för att klara av länets framtida jobbtillväxt och generationsskifte. Utanför arbetskraften Heltidsstuderande och personer som har sjukersättning på heltid innebär ett minskat tillskott till arbetskraften. Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen (sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning) under en tolvmånadersperiod. Enligt Försäkringskassans statistik över ohälsotalet 2015 låg Norrbottens ohälsotal på 32,1 procent och rikets på 28 procent. För länets del var det en ökning med 0,3 procentenheter och för riket en ökning med 0,7 procentenheter jämfört med 2014. Ohälsotalet för kvinnor i länet har ökat från 38,7 procent till 39,5 procent. Rikets ökning var från 32,8 procent till 33,8 procent. Männens ohälsotal i länet har en marginell minskning från 25,5 till 25,3 procent. I riket hade männens ohälsotal ökat från 22,1 till 22,4 procent. Enligt SCB:s senaste siffror (2014) för in- och utpendling över länsgränsen så var det omkring 4 100 som pendlade in till länet och knappt 3 800 som pendla ut från länet. Den största andelen inpendlare (38 procent) kommer från grannlänet Västerbotten. Största utpendlingen sker till Stockholms och Västerbottens län dit närmare 35 respektive 29 procent pendlar. Länet har utöver den inhemska pendlingen även en naturlig ut- och inpendling till grannländerna Norge och Finland. Förändring av arbetskraftsutbudet Med hänsyn till den rörlighet in och ut ur arbetskraften som påverkas av bland annat demografi, ohälsa, studiedeltagande och pendling, beräknas arbetskraften öka med cirka 500 personer under 2016-2017. Invandringen står för den största delen av länets ökning av arbetskraftsutbudet.

24 Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen I detta avsnitt kommer arbetslöshetens utveckling i Norrbottensbottens län att beskrivas. Tyngdpunkten i den senare delen av avsnittet kommer att ligga på de förändringar som skett mellan år 2015 och 2106. Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik utgör grunden till beskrivningarna. Benämningen inskrivna arbetslösa är summan av gruppen öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Arbetslöshetens utveckling Under mitten av 1990-talet fanns det omkring 25 000 arbetslösa i länet, vilket motsvarade omkring 18-19 procents (säsongsrensad data) relativ arbetslöshet. Successivt har länets arbetslöshet sjunkit och i september 2013 understeg den relativa arbetslösheten för första gången rikets genomsnitt. Därefter har länets arbetslöshetsnivå stadigt legat under rikets genomsnitt. Första kvartalet 2016 låg länets relativa arbetslöshet (ej säsongsrensad) på 7,7 procent (riket 7,8 procent) av den registerbaserade arbetskraften i länet, vilket är i paritet med motsvarande kvartal 2015. Gruvnäringens bekymmer och dess effekter på kringliggande verksamheter samt ett ökat antal utrikesfödda är bakomliggande skäl till att arbetslösheten ligger kvar på samma nivå som året innan. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet arbetslösa i länet under kvartal fyra 2016 kommer att ligga marginellt lägre (cirka 300) jämfört med samma period 2015. Arbetslöshetsutvecklingen redovisas gruppvis under rubriken Arbetslöshetens sammansättning. Inskrivna arbetslösa 16-64 år som andel av registerbaserad arbetskraft, BD län, januari 1995-april 2016 20 Procent 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Norrbottens län Riket Säsongrensade data, trendvärden Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen.

25 Arbetslöshetens sammansättning Arbetslöshetsnivåer på totalen visar endast en dimension av arbetslösheten. För att bättre förstå arbetslöshetens sammansättning behöver man även analysera skillnader i arbetslöshetsnivåer bland olika grupper av arbetslösa. Nedan texter och diagrammet visar den relativa arbetslösheten som genomsnitt för kvartal fyra 2015 och kvartal ett 2016 i respektive grupp: ålder, kön, födelseland och utbildningsbakgrund. I bilaga 3 presenteras nämnda variabler även på kommun nivå. Arbetslösheten bland kvinnor Kvinnornas relativa arbetslöshet i länet låg på 6,7 vilket kan jämföras med året innan då den låg på 6,8 procent. Riket hade en minskning från 7,4 procent till 7,3 procent. Överkalix hade den största ökningen, från 7,5 till 8,8 procent och Pajala hade den största minskningen, från 7,9 till 6,4 procent. Den lägsta arbetslösheten bland kvinnor hade Arjeplog med 4,2 procent och den högsta hade Haparanda med 10 procent. Arbetslösheten bland män Den manliga relativa arbetslösheten i länet låg i genomsnitt på 8,3 vilket kan jämföras med motsvarande period året innan då den låg på 8,4 procent. Riket hade en minskning från 8,6 procent till 8,5 procent. Haparanda hade den största ökningen, från 17,9 till 18,8 procent. Överkalix hade den största minskningen, från 11,4 till 9,4 procent. Den lägsta arbetslösheten bland män hade Kiruna med 4,7 procent och den högsta hade Haparanda med 18,8 procent. Arbetslösheten bland ungdomar 18-24 år Ungdomsarbetslösheten i länet hade minskat från 15,9 procent till 14,3 procent. Riket hade en minskning från 14,5 procent till 12,9 procent. Största minskningen i länet kan noteras i Övertorneå som hade minskat sin ungdomsarbetslöshet från 22 procent till 17,6 procent. Jokkmokk hade den största ökningen, från 14,4 till 16,5 procent. Det är stora variationer i ungdomsarbetslösheten i länet, från Kirunas 8,8 procent till Haparandas 25,2 procent. Arbetslösheten bland äldre 55-64 år Arbetslösheten i länet i åldersgruppen 55-64 år hade ökat från 5,7 procent till 5,8 procent. Riket hade en ökning från 6,2 procent till 6,3 procent. Största minskningen respektive största ökningen i länet kan noteras i Arvidsjaur som minskat från 7 till 5,2 procent och Boden som ökat från 4,4 till 5,1 procent. Arbetslösheten i länet för gruppen 55-64 år varierar även den relativt kraftigt, från Kirunas 3,1 procent till Haparandas 12,5 procent. Tuff arbetsmarknad för utrikes födda Arbetslösheten i länet för utrikesfödda hade ökat från 21,3 procent till 22 procent. Vilket kan jämföras med utvecklingen för inrikes födda som har en minskning från 6,2 till 5,9 procent. Riket hade en ökning för utrikesfödda från 21 procent till 21,7 procent och en minskning för inrikes födda från 5,3 till 4,9 procent.

26 Den högsta arbetslösheten bland utrikesfödda hade Boden med 38,5 procent och den lägsta Pajala med 15,5 procent. Det kan jämföras med situationen för inrikes födda där Haparanda låg högst med 13,1 och Arjeplog lägst med 3,3 procent. Bodens höga arbetslöshet bland utrikesfödda kan förklaras med att kommunen har länets största flyktingförläggning samt att många nyanlända med uppehållstillstånd blir kvar i förläggningsboende i väntan på kommunplacering. Arbetslöshet utifrån utbildningsbakgrund Arbetslösheten bland de med endast förgymnasial utbildning i länet har ökat från 21,1 till 22,3 procent. Det kan jämföras med riket som hade en ökningen från 20,1 till 21,4 procent. Den lägsta arbetslösheten bland de med endast förgymnasial utbildning hade Arjeplog med 13,5 procent och den högsta Övertorneå med 30,9 procent. Länets och rikets arbetslöshet bland de med gymnasial utbildning låg på 7 procent. Lägst arbetslöshet i denna grupp hade Kiruna och Arjeplog med 3,7 procent och högst hade Haparanda med 13,2 procent. Arbetslösheten för de med eftergymnasial utbildning låg på 4,2 procent, vilket kan jämföras med rikets 5,1 procent, vilket var samma nivå för både länet och riket jämfört med året innan. Arbetslösheten i de olika utbildningsgrupperna visar tydligt att länets arbetsgivare kräver någon form av genomförd utbildning och då på lägst gymnasial nivå. Inskrivna arbetslösa 16-64 år som andel av registerbaserad arbetskraft för respektive grupp, genomsnitt av kv 4 2015 och kv 1 2016, BD län Tider utan arbete Diagrammet nedan visar antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen efter hur långa tider de varit utan arbete. Den kraftiga ökningen under 2008 av antalet arbetslösa

27 som varit utan arbete i mindre än sex månader är resultatet av den finanskris som världen upplevde 2008/2009. Tusentals personer gick då ifrån arbete till arbetslöshet. Diagrammet visar även att när världsekonomiska läget förbättrades skedde det största flödet från arbetslöshet till arbete från gruppen korttidsinskrivna. Under finanskrisen ökade arbetslösheten bland korttidsinskrivna från cirka 4 600 till omkring 7 400 personer. Efter konjunkturåterhämtningens start har den minskat med närmare 3 000 personer för att nu uppgå till omkring 4 400 korttidsarbetslösa. Gruppen arbetslösa som inte haft ett arbete de senaste 24 månaderna har även den haft en positiv trend de senaste fyra åren med en minskning från drygt 2 200 till strax under 1 300 personer. Gruppen utan arbete de senaste 12-24 månaderna som hade en positiv trend (minus 1 400 personer) under 5-6 år har det senaste halvåret haft en uppgång från omkring 1 350 till cirka 1 500 personer. Ett flertal av de med långa inskrivningstider utan arbete tillhör någon av de grupper med särskilt utsatt ställning (högst förgymnasial utbildning, utomeuropeiskt födda, personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samt 55-64 år). Långa tider utan arbete innebär oftast stora svårigheter att komma tillbaka till ett varaktigt arbete eftersom personen till exempel tappar viktiga nätverk på arbetsmarknaden eller missar vanligt förekommande kompetensutveckling inom ett yrke. Inskrivna arbetslösa 16-64 år efter inskrivningstid, BD län, januari 2006-april 2016 Antal 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 Upp tom 6 mån 6 mån 12 mån 12 mån 24 mån Mer än 24 mån 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Säsongrensade data, trendvärden Källa: Arbetsförmedlingen Grupper med större svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden Till grupperna med utsatt ställning på arbetsmarknaden räknas: Arbetslösa med högst förgymnasial utbildning Arbetslösa födda utanför Europa Arbetslösa med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa äldre (55-64 år)

28 En stor andel av ovanstående grupper har långa tider i arbetslöshet, samt generellt svårare att finna sysselsättning i samma omfattning som övriga arbetssökande även i tider då konjunkturen är starkare. Ett flertal personer i dessa grupper är oftast i behov av mer stöd, tid och ekonomiska resurser för att bli matchningsbara. Dock är det viktigt att poängtera att arbetssökande i dessa olika grupper inte på något sätt är homogena utan det finns stora individuella kompetensreserver bland många av dessa människor som länets arbetsmarknad är i behov av. Diagrammet nedan visar att sedan början av 2011 utgör grupperna med utsatt ställning mer än hälften av det totala antalet inskrivna arbetslösa på länets arbetsförmedlingar. Kvartal ett 2016 utgjorde grupperna närmare 64 procent av det totala antalet inskrivna arbetslösa. Vilket kan jämföras med samma kvartal året innan då grupperna utgjorde omkring 60 procent. Inskrivna arbetslösa 16-64 år med utsatt ställning på arbetsmarknaden och övriga inskrivna arbetslösa, BD län, januari 2004-april 2016 Arbetslöshetsutveckling i grupper med lägre jobbchans Det senaste året har det skett en minskning i samtliga grupper, förutom utomeuropeiskt födda och de med endast förgymnasial utbildning. Dessa två grupper har en ökning med 250 respektive 120 personer. Antalet med förgymnasial utbildning har haft en minskande trend under perioden 2010-2014. Från och med 2015 har dock trenden vänt svagt uppåt för att första kvartalet 2016 uppgå till drygt 2 600 personer, vilket är omkring 120 fler jämfört med kvartal ett 2015. Antalet ungdomar under 25 år i gruppen med endast förgymnasial utbildning uppgår till cirka 700 personer, vilket är cirka 40 färre vid jämförelse mellan kvartal ett 2015 och kvartal ett 2016.

29 Gruppen utomeuropeiskt födda som står för den största ökningen har mellan kvartal ett 2010 och kvartal ett 2016 ökat med cirka 830 personer och uppgår nu till omkring 2 100 personer. I gruppen finns det närmare 18 procent som har någon form av eftergymnasial utbildning. Ett flertal av dessa personer kan genom validering, språkutbildning, kompletterande utbildning samt effektiv matchning tillföra den kompetens som efterfrågas inom ett flertal bristyrken. Inskrivna arbetslösa personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga har det senaste året legat relativt konstant på omkring 2 200 personer per månad. Det är sedan senaste toppnoteringen sommaren 2013 en minskning med drygt 500 personer. I gruppen inskrivna arbetslösa med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga finns det omkring 12 procent som har en eftergymnasial utbildning. För denna grupp finns det ett flertal olika generösa individanpassade introduktionsstöd, lönesubventioner, arbetstekniska stöd, särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) med mera att söka för arbetsgivare som står i begrepp att anställa. Gruppen inskrivna arbetslösa 55-64 år har legat på omkring 1 500 personer per månad det senaste året. Gruppen har dock i ett femårsperspektiv haft en minskning med drygt 700 personer. Ett flertal i gruppen har kompetenser som inte efterfrågas på grund av strukturomvandlingar, rationaliseringar och ny teknik. Det ska dock påpekas att det i gruppen även finns en gedigen och värdefull erfarenhet och utbildning som länets arbetsmarknad efterfrågar. Inskrivna arbetslösa 16-64 år fördelade på enskilda grupper, BD län, januari 2004-april 2016. Observera att en person kan ingå i flera grupper Högst förgymnasial utbildning Utomeuropeiskt födda Personer med funktionsnedsättning 55-64 år 3 500 Antal 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Säsongrensade data, trendvärden Källa: Arbetsförmedlingen