Etablering på arbetsmarknaden för studeranden från kvalificerad yrkeshögskoleutbildningar

Etablering på för studeranden från kvalificerad yrkeshögskoleutbildningar med avslut 2004-2008

1 (71) Datum: 2012-06-07 Etablering på för studerande från kvalificerade yrkesutbildningar med avslut 2004-2008 Etableringsstudie Paula Kossack Innehåll 1 FÖRORD 3 2 SAMMANFATTNING 4 3 INLEDNING 7 3.1 BAKGRUND OCH SYFTE 7 3.2 METOD OCH GENOMFÖRANDE 8 3.3 DISPOSITION OCH LÄSANVISNINGAR 9 3.3.1 Definition av etableringsmåttet 10 3.3.2 Definition av yrkesställning 11 3.4 POPULATIONEN 11 4 KY-STUDERANDES ETABLERING PÅ ARBETSMARKNADEN 14 4.1 ETABLERING OCH YRKESSTÄLLNING EFTER KÖN OCH ÅLDER 15 4.2 ETABLERINGEN ÖVER TID 18 4.3 SENA AVHOPPARE 22 4.4 SKILLNADER MELLAN OLIKA UTBILDNINGSOMRÅDEN 23 4.5 SKILLNADER MELLAN OLIKA STUDIELÄN 28 5 ETABLERING PÅ ARBETSMARKNADEN PER UTBILDNINGSOMRÅDE 31 5.1 DATA/IT 31 5.2 EKONOMI, ADMINISTRATION OCH FÖRSÄLJNING 32 5.3 FRISKVÅRD OCH KROPPSVÅRD 33 5.4 HOTELL, RESTAURANG OCH TURISM 34 5.5 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SAMT SOCIALT ARBETE 35 5.6 JOURNALISTIK OCH INFORMATION 36 5.7 JURIDIK 37 5.8 KULTUR, MEDIA OCH DESIGN 38 5.9 LANTBRUK, DJURVÅRD, TRÄDGÅRD, SKOG OCH FISKE 39 5.10 MILJÖVÅRD OCH MILJÖSKYDD 41 5.11 PEDAGOGIK OCH UNDERVISNING 41 5.12 SAMHÄLLSBYGGNAD OCH BYGGTEKNIK 42 5.13 SÄKERHETSTJÄNSTER 43 5.14 TEKNIK OCH TILLVERKNING 44 5.15 TRANSPORTTJÄNSTER 45 6 ETABLERING PÅ ARBETSMARKNADEN PER STUDIELÄN 47 6.1 STOCKHOLMS LÄN 48 6.2 ÖSTRA MELLANSVERIGE 48 6.3 SMÅLAND MED ÖARNA 50 6.4 SYDSVERIGE 51 6.5 VÄSTSVERIGE 52 6.6 NORRA MELLANSVERIGE 53 6.7 MELLERSTA NORRLAND 55 6.8 ÖVRE NORRLAND 56

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 2 (71) 7 SAMMANFATTANDE ANALYS 58 7.1 UTBILDNINGSOMRÅDEN 58 7.2 KÖN 59 7.3 ÅLDER 59 7.4 SENA AVHOPPARE 8 BILAGOR 61 8.1 TEKNISK BESKRIVNING 61 8.2 FÖRKLARINGAR AV VISSA BEGREPP 62 8.3 TABELLBILAGA ÖVER UTBILDNINGSOMRÅDENAS ETABLERINGSGRAD ÖVER TID 63

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 3 (71) 1 Förord Myndigheten för yrkeshögskolan redovisar i denna rapport resultat från en registerstudie som belyser examinerade från kvalificerade yrkesutbildningar (Kyutbildningar) och deras etablering på efter utbildningen. Myndigheten för yrkeshögskolans mål är att bidra till att försörja arbetslivet med rätt kompetens i rätt tid. Som en del av arbetet med att följa upp utbildningarnas resultat och effekter avser myndigheten därför att regelbundet genomföra registerstudier över de examinerades etablering på. Etableringsmåttet är framtaget av Statistiska centralbyrån och används bl.a. för att belysa etablering på efter gymnasieskola och högskola. Måttet ställer högre krav på etablering på jämfört med de krav som ställs i myndighetens årliga enkätundersökning som riktar sig till examinerade. Etableringsstudien fungerar därför som komplement till myndighetens uppföljning av hur det går för de examinerade efter utbildningen. Rapporten är bortsett från några kompletteringar skriven av Sweco Eurofutures på uppdrag av Myndigheten för yrkeshögskolan.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 4 (71) 2 Sammanfattning Myndigheten för yrkeshögskolan redovisar i denna rapport resultat från en registerstudie som belyser examinerade från kvalificerade yrkesutbildningar (Kyutbildningar) och deras etablering på efter utbildningen. Etableringsmåttet omfattar individers olika aktiviteter under ett helt år: sysselsättning i november månad, sammanlagd inkomst under hela året, förekomst av arbetslöshet och deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt om man varit studerande. Måttet ställer högre krav på etablering på jämfört med myndighetens årliga enkätundersökning som riktar sig till examinerade. Då registren har lång eftersläpning ingår i denna rapport endast examinerade från Ky. Senaste året med uppgift avseende de studerandes etablering på är år 2009. I denna studie följs de examinerade under åren 2004-2008. Huvudfokus ligger dock på de som examinerats åren 2007 och 2008. Etableringsgraden ökar över tid Det var ungefär 15 200 personer som examinerades år 2007 och år 2008. Av dessa var 8 450 (56 %) etablerade på året efter examen. Det var 17 procent som hade en osäker ställning på året efter examen, 16 procent hade en svag ställning och 3 procent stod utanför. Det var 9 procent som studerade året efter examen. Det var 86 procent av de examinerade som var renodlat anställda året efter examen. Det var 2 procent som var renodlade företagare. 8 procent var kombinatörer, alltså hade både drivit näringsverksamhet och varit anställd under året. Under perioden 2004-2008 har de examinerade fördubblats från att ha varit ungefär 4 000 år 2004 till att vara över 8 000 år 2008. Etableringsgraden har även blivit allt högre bland de Ky-studerande över tid. Andelen etablerade på året efter examen har stigit från att ha varit 40 procent bland de examinerade år 2004 till procent för de examinerade år 2007. Den positiva trenden avstannade för de examinerade år 2008, vilket till stor del kan förklaras av lågkonjunkturen år 2009. Skillnaderna mellan könen har blivit större Av de som examinerades åren 2007 och 2008 var 8 900 kvinnor och 6 300 män. Manliga studerande var i högre grad etablerade på året efter examen procent av männen var etablerade jämfört med dryga 50 procent av kvinnorna. Män är även oftare än kvinnor företagare. Könsfördelningen bland de examinerade var i princip jämn under år 2004, men därefter har andelen kvinnor successivt ökat och år 2008 var procent av de som examinerades kvinnor. Etableringsgraden har dock ökat mer bland männen. År 2004 var skillnaden mellan könen 4 procentenheter, men år 2007 hade den vuxit till 10 procentenheter för att återigen minska till 6 procentenheter år 2008 i samband med lågkonjunkturen. Minskningen under lågkonjunkturen år 2009 beror troligtvis på att kvinnor oftare arbetar inom offentlig sektor, som inte påverkas lika mycket och inte heller lika snabbt av svängningarna i konjunkturläget. En del av förklaringen till skillnaderna mellan könen går att finna i vilka utbildningsområden kvinnor och män studerar inom. Männen är oftast i klar majoritet inom utbildningsområden med hög etableringsgrad medan kvinnorna oftare är examinerade inom utbildningsområden med generellt sett låg etableringsgrad. Hur manliga och kvinnliga studerande fördelar sig mellan de olika utbildningsområdena kan dock inte förklara hela skillnaden mellan könen. Inom tio av de femton utbildningsområdena är andelen etablerade högre bland de manliga studerande. Inom

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 5 (71) exempelvis utbildningsområdet Hälso- och sjukvård samt socialt arbete är majoriteten av de studerande kvinnor samtidigt som männen i högre grad är etablerade på. En anledning till detta skulle kunna vara att individer av det kön som är i minoritet inom ett yrkesområde är mer eftertraktade på. Motsvarande samband går dock inte att hitta inom områdena med hög andel manliga studerande. Äldre personer har högre etableringsgrad och är oftare företagare Av de som examinerades år 2007-2008 var sex av tio under 30 år. Det var nästan två av tio som var 40 år eller äldre. Etableringsgraden är högst för de äldsta och lägst bland de yngsta. De yngre under 25 år påverkades mest negativt av lågkonjunkturen medan de som var 40 år eller äldre endast påverkades marginellt. Bland de som examinerades år 2007 var det knappt någon skillnad året efter examen mellan de i åldrarna 25-29 år och 40 år och däröver. Det är mer vanligt att de allra äldsta har egen näringsverksamhet. Det var 7 procent av de allra yngsta som hade drivit företag medan motsvarande andel bland de som var 40 år eller äldre var 15 procent. Det var alltså en dubbelt så hög andel bland de äldsta jämfört med de yngsta som hade egen näringsverksamhet året efter examen. I utbildningsområden med låg etableringsgrad är andelen företagare hög De utbildningsområden med högst andel etablerade på året efter examen var Samhällsbyggnad och byggteknik, Transporttjänster och Säkerhetstjänster där sju av tio eller fler var etablerade av de examinerade år 2007-2008. Inom utbildningsområdena Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske, Friskvård och kroppsvård, Kultur, media och design samt Hotell, restaurang och turism är fyra av tio eller färre etablerade. Andelen företagare är framförallt hög inom utbildningsområden där andelen etablerade på är låg. Även omvänt sammanfaller en hög andel etablerade på med en hög andel renodlade anställda. Det är vanligt att företagare har låga inkomster, vilket innebär att de ofta kan hamna i kategorin osäker ställning på. En möjlig anledning till att företagarna har låga inkomster kan vara att de väljer att investera delar av vinsten i företaget istället för att ta ut den i lön. De flesta utbildningsområden påverkades negativt av konjunkturläget år 2009. De områden som påverkades mest var Teknik och tillverkning, Transporttjänster samt Hotell, restaurang och turism. Utbildningsområden med redan låg etableringsgrad påverkades inte lika mycket av lågkonjunkturen. Utbildningsområdet Hälso- och sjukvård samt socialt arbete avvek från de övriga. Inom detta utbildningsområde är etableringsgraden relativt hög samtidigt som detta område inte påverkades lika negativt av lågkonjunkturen. Examinerade är etablerade i högre grad jämfört med de som hoppat av studierna De studerande som hoppat av studierna är i lägre grad etablerade på jämfört med de som examinerats. Endast 44 procent av avhopparna är etablerade året efter utbildningens slut jämfört med 56 procent av de som examinerades år 2007-2008. Av de sena avhopparna var nära procent män och det är alltså vanligare att manliga studerande inte fullföljer sin utbildning. Andelen etablerade på var dock högre bland de manliga sena avhopparna jämfört med bland de kvinnliga, 47 procent gentemot 39 procent. I samtliga utbildningsområden har de sena avhopparna lägre etableringsgrad. De sena avhopparna har dock högre etableringsgrad i vissa utbildningsområden jämfört med de examinerade i andra. Exempelvis har de sena avhopparna högre etableringsgrad inom Samhällsbyggnad och byggteknik jämfört med de examinerade från Hotell, restaurang och turism.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 6 (71) Etableringsgraden varierar mellan studielänen Etableringsgraden året efter examen var som högst i Västmanlands län, där andelen etablerade var 69 procent av de examinerade år 2007 och år 2008. Även i Stockholms län var etableringsgraden hög, 65 procent. Lägst var etableringsgraden i Jämtlands län (34 %), följt av Dalarnas län (36 %). Etableringsgraden i studielänen samvarierar till viss del med vilka utbildningsområden som finns representerade i länen. Storstadsregionerna, eller snarare länen som innefattar storstäderna, hade mellan 1000-2000 examinerade både år 2007 och år 2008. Lägst antal examinerade, under 200 studerande, var det i Norrbottens län följt av Västernorrlands och Västmanlands län.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 7 (71) 3 Inledning 3.1 Bakgrund och syfte Myndigheten för yrkeshögskolan redovisar i denna rapport resultat från en registerstudie som belyser examinerade från kvalificerade yrkesutbildningar (Kyutbildningar) och deras etablering på efter utbildningen. Myndigheten för yrkeshögskolans mål är att bidra till att försörja arbetslivet med rätt kompetens i rätt tid. Som en del av arbetet med att följa upp utbildningarnas resultat och effekter avser myndigheten därför att regelbundet genomföra registerstudier över de examinerades etablering på. Sedan den 1 juli 2009 samlas alla eftergymnasiala yrkesutbildningar i Sverige under Myndigheten för yrkeshögskolan. Myndigheten ersätter den tidigare Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning (Ky-myndigheten) som avvecklats. I samband med att Myndigheten för yrkeshögskolan startade introducerades även en ny utbildningsform, yrkeshögskoleutbildning (Yh-utbildning). Utbildningsformerna Yh- och Ky-utbildningar liknar varandra till stora delar 1. Ett tydligt syfte för såväl Ky- som Yh-utbildningar är att de ska erbjudas inom yrkesområden där det finns ett uttalat behov av välutbildad arbetskraft och att de ska leda till arbete direkt efter examen. Etableringsmåttet är framtaget av Statistiska Centralbyrån (SCB) och används bl.a. för att belysa etablering på efter gymnasieskola och högskola. Måttet är en indikator på individers aktiviteter på under ett helt år: sysselsättning i november månad, sammanlagd inkomst under året, förekomst av arbetslöshet och deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt om man varit studerande. Måttet ställer därmed högre krav på etablering på jämfört med de krav som ställs i myndighetens årliga enkätundersökning som riktar sig till examinerade. I enkätundersökningen frågas de examinerade bland mycket annat om deras huvudsakliga sysselsättning just då de svarar på enkäten. Etableringsstudien fungerar därför som komplement till myndighetens uppföljning av hur det går för de examinerade efter utbildningen. Denna rapport omfattar av ingen jämförelse av etablering efter Ky med etablering efter högskolan då det är av bland annat mättekniska skäl är problematiskt att jämföra dessa två utbildningsformer: Att ha examinerats från en Ky-utbildning innebär att man har avslutat sina studier med godkänt resultat. För de examinerade från högskolan innebär dock examinering att de studerande tagit ut sin examen. De studerande på högskolan kan i praktiken ha tagit ut sin examen flera år efter att studierna avslutats och är då med större sannolikhet redan etablerade på när uppföljningen görs. 2 Överlag har högskoleexaminerade haft något längre tid på sig att etablera sig på jämfört med examinerade från Ky. Högskoleexaminerade har tagit ut sina examina hösten eller våren ett visst läsår medan antal examinerade från Ky inte räknas i läsår utan i kalenderår. Man skulle exempelvis jämföra examinerade från högskolan läsåren 2007/2008 med examinerade från Ky kalenderår 2008. Examinerade från Ky ett visst år, exempelvis 2008, omfattar examinerade från utbildningsomgångar som avslutades det året, exempelvis 2008. Det innebär att 1 Så småningom kommer alla utbildningar inom yrkeshögskolan att vara Yhutbildningar, men under en övergångsperiod (längst fram till och med 2013) kommer båda utbildningsformerna att finnas. 2 Bland de som tog ut sin examen från högskolan läsåret 2007/08 var det 28 procent som tog ut sin examen minst två terminer efter avslutade studier.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 8 (71) det även ingår examinerade som gjorde kompletteringar året eller flera år efter året då utbildningen avslutades och först då fick sin examen. Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning publicerade år 2009 resultaten från en registerstudie om Ky-examinerades etablering på tre år efter examen. Examinerade åren 2002 och 2003 ingick i registret och det var etableringen år 2006 som redovisades. Denna rapport är en uppföljare till Ky-myndighetens rapport och visar examinerade 2004-2008 och deras etablering åren 1-3 efter examen. Registerstudien omfattar ännu inte några examinerade från Yh-utbildningar då de första studerande från Yh-utbildningar tog examen år 2010. Då registren har lång eftersläpning ingår i denna rapport endast examinerade från Ky. 3.2 Metod och genomförande Detta är en registerstudie av samtliga examinerade olika examensår. Befintliga data har samlats in av SCB om de studerandes inkomst, sysselsättning, yrkesställning med mera åren efter examen. De Ky-studerande med examensår 2004-2008 följs upp 1-3 år efter examen. Även sena avhoppare 3 år 2007 och år 2008 följs upp åren efter avslutade studier. Syftet är att få en bild av hur etableringen på förändrats över tid. Anledningen till att endast examinerade fram till och med år 2008 följs upp beror på eftersläpningar i registren. För att mäta etableringsgraden för de Ky-studerande används ett mått som skapats av SCB i samarbete med Högskoleverket. Fördelen med att använda detta mått är att de studerandes resultat går att relatera till andra uppföljningar gjorda av Högskoleverket och SCB. I denna studie har detta mått kompletterats med de studerandes yrkesställning, för att få en uppfattning om hur vanligt förekommande det är att personerna är anställda eller/och företagare efter examen. Etableringsmåttet är baserat på olika uppgifter. De mått som används för att mäta de etablerades ställning på är den sammanräknade arbetsinkomsten, sysselsättningen (november månad), arbetslöshet eller liknande, om personerna studerar samt om man är företagare eller ej. Definitionen är förhållandevis snäv i den mening att kravet är högt satt för att kunna räknas som etablerad på. Det är alltså flera villkor som måste vara uppfyllda för att de examinerade ska räknas som etablerade. Den etablerade gruppen kan sägas bestå av individer som haft en smidig övergång från utbildning till arbete. För att räknas som etablerad måste den genomsnittliga månadslönen överstiga 16 300 kronor, enligt förutsättningarna år 2009 (se definitioner längre ner). Dessutom får inte individen ha studerat eller varit arbetslös under året. Man ska även ha varit sysselsatt i november enligt SCB:s definitioner. Detta innebär således att om en person varit arbetssökande och arbetslös i januari men sedan varit sysselsatt från februari till december så räknas man inte som etablerad på. Har individen arbetat större delen av året men inte november månad, så är man heller inte etablerad enligt definition. I dessa fall är individens ställning på osäker, givet att man haft en genomsnittlig månadsinkomst under året på minst 16 300 kronor. Att ha en svag ställning på innebär att individen haft en arbetsinkomst som understiger en genomsnittlig månadsinkomst på 13 800 kronor. Alternativt ska individen varit arbetslös eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder i ungefär 9 månader. 3 Sena avhoppare är studerande som finns kvar vid sista rekvisition av statsbidrag men som inte tar examen. Hur lång tid som går mellan sista rekvisition och utbildningsomgångens avslut varierar kraftigt mellan utbildningarna. Tiden kan vara upp till elva månader lång.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 9 (71) Att ha en osäker ställning på ligger närmare att vara etablerad på än att ha en svag ställning på, enligt definition. Därför bör osäker ställning på inte likställas eller summeras med de som har svag ställning på. I rapporten exkluderas inte de som studerar efter examen när etableringsgraden beräknas. Anledningen till detta är att de kvalificerade yrkesutbildningarna inte har till syfte att leda till vidare studier. Dessutom kan det vara intressant att belysa om olika utbildningsområden oftare leder till vidare studier jämfört med andra utbildningsområden. Att exkludera de som gått vidare till studier efter examen skulle innebära en viss överskattning av de studerandes etableringsgrad eftersom en grupp av i huvudsak icke etablerade inte inkluderas i populationen. 4 Som ett komplement till etableringsmåttet har även de studerandes yrkesställning efter examen inkluderats i analysen. Yrkesställningen kommer i huvudsak att belysas när examinerade från olika utbildningsområden analyseras. Yrkesställning beskriver om de examinerade är anställda, företagare eller kombinatörer (både företagare och anställda). De studerandes etableringsgrad kommer att studeras framförallt uppdelat på kön, men även ålder. Etableringen på för Ky-studerande i olika utbildningsområden kommer att belysas likaså examinerade från olika studielän. Eftersom de studerande har tagit examen under olika år och följs upp flera år efter studierna så medför detta olika problem, exempelvis med tanke på olika konjunkturlägen på. Det är även olika utbildningar som genomförs från år till år, vilket kan påverka resultatet för de olika grupperna. Denna problematik kommer att beaktas i studien. De studerandes etablering på kommer huvudsakligen att följas upp och redovisas året efter studierna. Huvudsakligt fokus kommer vara på de som examinerats år 2007 och år 2008. Dessa personers etableringsgrad kommer att följas upp sammantaget året efter examen. Anledningen till att dessa två examensår redovisas sammantaget är för att få ett större underlag för varje utbildningsområde och studielän. En annan anledning till att dessa två examensår summeras i uppföljningen är på grund av lågkonjunkturen år 2009. Om endast de examinerade år 2008 skulle följas upp året efter studierna skulle resultatet för olika utbildningsområden troligtvis avvika mer eller mindre på grund av konjunkturläget. 3.3 Disposition och läsanvisningar De studerandes etablering på kommer att beskrivas mer generellt i kapitel 4 där de examinerades etableringsgrad följs över tid uppdelat på bland annat kön och ålder. Det är i huvudsak etableringsmåttet som används, men även yrkesställningen kommer att belysas och jämföras med etableringsmåttet. I kapitel 5 jämförs de examinerade med sena avhoppare för att se om det finns någon skillnad mellan grupperna i avseende på deras etablerings på. I kapitel 4 sammanfattas även resultatet från kapitel 5 och 6. I kapitel 5 studeras de examinerade från olika utbildningsområden och deras etablering på uppdelat på kön. I kapitel 6 beskrivs de examinerades etableringsgrad från de olika studielänen. Studielänen presenteras uppdelat på 8 regioner. Regionindelningen är 4 Högskoleverket exkluderar de som fortsatt att studera ur populationen i sina rapporter om högskoleexaminerades etablering på efter examen. Att ha avlagt exempelvis en kandidatexamen från högskolan innebär inte nödvändigtvis att man avslutat sina studier eftersom de studerande kan fortsätta studera för att ta ytterligare en kandidatexamen eller en högre examen i ens studieområde. Av bland annat dessa skäl har Högskoleverket valt att exkludera de som studerar efter examen.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 10 (71) baserad på EU:s NUTS-2 (Nomenclature des Unités Statistiques). Det är den regionindelning som bland annat används för strukturfondsprogrammen i Sverige. Rapporten avslutas med en slutdiskussion. I bilagorna finns en mer detaljerad variabelbeskrivning samt förklaringar till vissa begrepp. För att få en fullgod bild av de studerandes etableringsgrad räcker det med att läsa kapitel 4. Är man däremot intresserad av specifika utbildningsområden eller studielän så går mer information om dessa att hitta under varsitt enskilt kapitel. I diagrammen kommer etableringsmåttets olika delar att redovisas i följande ordning: etablerad på, osäker ställning på, svag ställning på, utanför och slutligen studerande. Andelen i varje kategori redovisas och summan av dem blir 100. I de fall där andelen inte summerar till 100 beror det på att antalet studerande i någon eller några kategorier är så få att SCB inte redovisar dem av sekretesskäl. De studerandes etablering på kommer huvudsakligen att följas upp och redovisas året efter examen. Huvudsakligt fokus kommer vara på de som examinerats år 2007 och år 2008. Etableringsgraden för de examinerade dessa år kommer oftast att redovisas sammantaget. Endast i tidsserier kommer dessa år redovisas uppdelat. 3.3.1 Definition av etableringsmåttet Nedan anges definitionerna av etableringen på utifrån inkomstgränser för år 2009. I bilagan presenteras inkomstgränserna för de olika åren. Etablerad på Sysselsatt i november månad det aktuella året enligt den definition som SCB använder i sysselsättningsregistret. 5 Den sammanräknade arbetsinkomsten överstiger 195 800 kronor. Inga händelser som påvisar förekomst av arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte är att betrakta som sysselsättning. Arbetslösheten kan vara på hel- eller deltid och gäller även arbetssökande med tillfällig timanställning. Individen definieras inte som studerande eller utanför populationen. Osäker ställning på Arbetsinkomst i intervallet 165 700 195 800 kronor. Individen har en lägre arbetsinkomst än 165 700 kronor, men är att betrakta som företagare, det vill säga har inkomst från aktiv näringsverksamhet. Arbetsinkomsten överstiger 195 800 kronor, men det förekommer arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder under året. Arbetsinkomsten överstiger 195 800 kronor, men individen uppfyller inte definitionen på punkten sysselsatt i november månad. Individen definieras inte som studerande eller utanför populationen. Svag ställning på Arbetsinkomst i intervallet 1 165 699 kronor. Arbetsinkomsten 165 700 kronor eller mer, men det finns förekomst arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder som överstiger 274 dagar under året. Individen definieras inte som studerande eller utanför populationen. 5 Skattad sysselsättningsstatus (förvärvsarbete) under november månad. Som förvärvsarbete räknas inkomstbringande arbete under i genomsnitt en timma per vecka under november. Härleds utifrån olika register.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 11 (71) Utanför Det saknas inkomst från förvärvsarbete under det aktuella året. Individen definieras inte som studerande eller utanför populationen. Studerande Individen har under det aktuella året varit registrerad i högskolans forskarutbildning. Individen har under det aktuella året varit registrerad i högskolans utbildning på grundläggande eller avancerad nivå samtidigt som studiestöds mottagits. Individen har mottagit minst 2 000 kronor i studiemedel under året, men har inte varit registrerad i någon högskoleutbildning. Utanför populationen Individen var inte folkbokförd i Sverige den 31 december aktuellt år. Individen var inte folkbokförd i Sverige den 31 december året efter det aktuella året. Detta gäller enbart dem som inte tillhörde gruppen etablerade under det aktuella året. Individen saknar helt inkomster i Sverige under det aktuella året. Den disponibla inkomsten var 0 kronor. 3.3.2 Definition av yrkesställning Yrkesställningen kan vara någon av följande tre: renodlat anställd, kombinatör eller företagare. Personer som endast varit anställd under året räknas som anställd. Personer som endast haft inkomst från egen näringsverksamhet eller varit anställd i eget aktiebolag räknas som renodlade företagare. Kombinatör är de personer som både haft inkomst från egen näringsverksamhet och från annan anställning under året. 3.4 Populationen I tabellen och diagramen nedan visas antalet examinerade som följs 1-3 år efter studierna. Under perioden 2004-2008 har de examinerade fördubblats från att ha varit ungefär 4 000 år 2004 till att vara över 8 000 år 2008. Att det är olika antal examinerade av en årskull de olika åren som följs upp beror huvudsakligen på att personer emigrerar och därmed inte finns kvar i populationen. Att ha tagit examen innebär att personen har avslutat sina studier med godkänt resultat. Personen behöver inte nödvändigtvis ha begärt ut ett examensbevis av utbildningsanordnaren. Därutöver definieras populationen som examinerade från utbildningar som avslutades ett visst år. Det innebär att examinerade som gjorde kompletteringar året efter utbildningens avslut eller ännu senare och först då fick sin examen räknas ändå till examinerade det år utbildningen avslutades. Sena avhoppare är de studerande som var kvar vid sista rekvisition av statsbidrag, men inte tagit examen. Detta avser utbildningar med avslutsår 2007 respektive 2008. De sena avhopparna kommer att jämföras med de examinerade för att se om det finns skillnader i etableringsgrad givet att man tagit examen eller ej. År 2004 var det ungefär lika många kvinnor som män som tog en examen av en kvalificerad yrkesutbildning. Under åren har de kvalificerade yrkesutbildningarna blivit allt vanligare bland båda könen. Det är i huvudsak antalet kvinnliga studerande som ökat. Av de som erhöll en examen år 2008 var över 5 000 under 30 år medan under 3 000 var 30 år eller däröver. Det var över 1 000, ungefär 15 procent, som var 40 år eller äldre av de examinerade.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 12 (71) Tabell 1 Populationsstorlekar År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 Examen 2004 4 074 4 031 4 023 4 014 Examen 2005 4 904 4 851 4 836 4 817 Examen 2006 5 891 5 818 5 797 5 782 Examen 2007 7 214 7 124 7 115 Sen avhoppare 2007 1 832 1 791 1 785 Examen 2008 8 148 8 048 Sen avhoppare 2008 2 093 2 048 Diagram 1 Antalet examinerade från kvalificerade yrkesutbildningar år 2004-2008 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2004 2005 2006 2007 2008 År 2007 och år 2008 var det totalt sett över 15 000 examinerade. Flest examinerade var det inom utbildningsområdet Ekonomi, administration och försäljning med över 4 000 examinerade. Minst antal examinerade var det inom utbildningsområdet Journalistik och information med cirka 30 examinerade.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 13 (71) Diagram 2 Antalet examinerade per utbildningsområde år 2007-2008 Ekonomi, administration och försäljning Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Teknik och tillverkning Hotell, restaurang och turism Kultur, media och design Samhällsbyggnad och byggteknik Data/IT Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske Transporttjänster Friskvård och kroppsvård Säkerhetstjänster Miljövård och miljöskydd Juridik Pedagogik och undervisning Journalistik och information 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 14 (71) 4 Ky-studerandes etablering på Här beskrivs generellt hur de studerande har etablerat sig på åren efter examen. De Ky-studerandes resultat kommer redovisas över tid samt uppdelat på kön och ålder. Etableringsgraden mellan olika utbildningsområden och studielän kommer ett beskrivas mer kortfattat då utbildningsområden och studielänen beskrivs mer genomgående under varsitt enskilt kapitel. De Ky-studerandes etableringsgrad kommer även att jämföras med de högskolestuderandes etablering på. Det var ungefär 15 200 personer som examinerades år 2007 och år 2008. Av dessa var 8 450 (56 %) etablerade på året efter examen. Det var 17 procent som hade en osäker ställning på året efter examen, 16 procent hade en svag ställning och 3 procent stod utanför. Det var 9 procent som studerade året efter examen. Det var 86 procent av de examinerade år 2007 och år 2008 som var renodlat anställda året efter examen. Det var 2 procent som var renodlade företagare. 8 procent var kombinatörer, alltså hade både drivit näringsverksamhet och varit anställda under året. De olika beståndsdelarna i etableringsmåttet bidrar i olika grad till att inte alla examinerade kan anses vara etablerade på året efter examen. Hur kan det förklaras att andelen etablerade året efter examen är avsevärt lägre än andelen examinerade som i myndighetens enkätundersökning året efter examen anger arbete som huvudsaklig sysselsättning? Nedan följer en redovisning av de olika delarna i etableringsmåttet och hur de påverkar etableringsgraden bland examinerade 2007 och 2008 året efter examen. Att resultaten för examinerade 2008 år 2009 är sämre än för examinerade 2007 år 2008 kan förklaras med den ekonomiska krisen och lär utgöra en tillfällig svacka i en trend som påvisar bättre resultat för varje årgång av examinerade, jämför kapitel 4.3. Sysselsättning i november månad enligt SCB:s sysselsättningsregister Andelen examinerade 2007 med uppgift om sysselsättning i november 2008 var 90 procent och andelen examinerade 2008 med uppgift om sysselsättning i november 2009 var 85 procent. Bland examinerade 2007 fanns inga skillnader mellan könen medan resultaten var något bättre för kvinnliga examinerade än för manliga bland examinerade 2008. Andelen med sysselsättningsuppgift bland examinerade 2007 och 2008 är endast något högre än andelen som anger arbete som huvudsaklig sysselsättning året efter examen (april-juni) i myndighetens enkätundersökning. Bland examinerade 2007 angav nästan 9 av 10 6 arbete som huvudsaklig sysselsättning året efter examen. Motsvarande andel för examinerade 2008 var drygt 8 av 10 7. Att andelen med uppgift om sysselsättning i SCB:s register är högre kan dels bero på den vida definitionen av sysselsättningsuppgiften och dels på osäkerhet i enkätsvaren på grund av urval och bortfall. Sammanlagt förvärvsinkomst under året, exklusive studerande För dem som inte klassas som studerande enligt registren läggs den totala förvärvsinkomsten under året ihop för att se om personen klarar inkomstgränsen för att kunna räknas som etablerad. Bland examinerade 2007 var det oavsett förekomst av arbetslöshet eller sysselsättning i november månad 74 procent som hade en sammanlagt förvärvsinkomst under 2008 som översteg inkomstgränsen 6 Med 95-procentig sannolikhet låg det sanna värdet mellan 82 och 86 procent för andelen anställda och mellan 4 och 6 för andelen egen företagare. 7 Med 95-procentig sannolikhet låg det sanna värdet mellan 74 och 78 procent för andelen anställda och mellan 4 och 6 för andelen egen företagare.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 15 (71) för att kunna räknas som etablerad. Andelen bland kvinnor var 70 procent och 79 procent bland männen. Bland examinerade 2008 var motsvarande andel 67 procent 64 procent bland kvinnorna och 71 procent bland männen. 8 Förekomst av arbetslöshet eller åtgärdsstudier (heltid), exklusive studerande Bland examinerade 2007 var det 81 procent som inte hade varit arbetslösa någon dag på heltid under 2008, motsvarande andel bland examinerade 2008 var 76 procent. Skillnaderna mellan kvinnor och män är små. Av de som klarade inkomstgränsen enligt ovan var det 66 procent bland examinerade 2007 som inte hade förekomst av heltidsarbetslöshet och procent bland examinerade 2008. Här är åter skillnaderna mellan könen tydliga: Bland kvinnliga examinerade 2007 som klarade inkomstgränsen var det 62 procent som inte hade varit arbetslös 2008 vilket kan jämföras med 71 procent av männen. Skillnaderna visar samma mönster bland examinerade 2008: 58 procent av kvinnorna som klarade inkomstgränsen hade inte varit arbetslös jämfört med 63 procent av männen. Observera att även förekomst av deltidsarbetslöshet gör att personen inte räknas som etablerad. Avsnittet ovan handlar dock endast om heltidsarbetslöshet under minst en dag under aktuellt år. Studerande Bland examinerade 2007 och 2008 var det 9 procent som studerande året efter examen. Denna andel är något lägre i myndighetens enkätundersökning vilket kan förklaras av två saker: Dels avser enkätundersökningen den huvudsakliga sysselsättningen just då de examinerade svarar på enkäten (april-juni) och inte hela året som vid framtagandet av etableringsmåttet. Dels kan det handla om osäkerhet i enkätsvaren på grund av urval och bortfall. Totalt sett slår kravet att inte varit arbetslös en enda dag hårdast mot etableringsmåttet för Ky-examinerade. Men även den sammanlagda inkomsten under året som krävs för att räknas som etablerad nås av långt ifrån alla och det gäller speciellt för kvinnorna. Kvinnorna klarade i lägre grad inkomstgränsen jämfört med männen och av de kvinnor som klarade inkomstgränsen var det en högre andel som hade varit arbetslös jämfört med männen. Totalt sett var dock andelen med förekomst av arbetslöshet lika hög bland kvinnor som bland män. 4.1 Etablering och yrkesställning efter kön och ålder Av de som examinerades år 2007 och år 2008 var 8 900 kvinnor och 6 300 män. I Diagram 3 visas att manliga studerande i högre grad är etablerade på procent av männen var etablerade jämfört med dryga 50 procent av kvinnorna. Ungefär lika stor andel män och kvinnor befinner sig utanför eller studerar, men däremot är det vanligare att kvinnor har en osäker eller svag ställning på. Bland de manliga Ky-studerande har 13 procent en svag ställning medan motsvarande andel för de kvinnliga studerande är 18 procent. Andelen med osäker ställning på är 15 procent bland männen och 19 procent bland kvinnorna. 8 Inkomstgränsen för 2008 (examinerade 2007 året efter examen) var 190 200 kronor vilket motsvarar 15 850 kronor per månad. Inkomstgränsen för 2009 (examinerade 2008 året efter examen) var 195 800 kronor vilket motsvarar 16 316 kronor per månad.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 16 (71) Diagram 3 Etableringsgrad året efter examen för Ky-studerande, fördelat efter kön. Avser examensåren 2007 och 2008. 100 90 80 70 50 40 30 20 10 0 9 9 9 3 2 3 16 18 13 17 19 56 52 Kvinnor är oftare renodlat anställda jämfört med männen, vilket visas i Diagram 4. Här avses samtliga examinerade, inte endast de som är etablerade. Det var 88 procent av kvinnorna och 84 procent av männen som var renodlat anställda året efter examen. Andelen renodlade företagare är liten, 1 procent bland kvinnorna och 2 procent av männen. Det var 10 procent av männen som var kombinatörer, hade både näringsverksamhet och anställning under året, medan motsvarande andel bland kvinnorna var 7 procent. Året efter examen var 4 procent av männen ej förvärvsarbetande och 3 procent av kvinnorna. Anledningen till att andelen ej förvärvsarbetande är högre här jämfört andelen utanför i diagramen ovan beror på att de studerande inte finns med som kategori i diagramen nedan. Diagram 4 Yrkesställning året efter examen för Ky-studerande, fördelat efter kön. Avser examensåren 2007 och 2008. 100 90 80 70 15 Totalt Kvinnor Män 4 2 1 3 4 2 8 7 10 Studier Utanför Svag ställning på Osäker ställning på Etablerad på Ej förvärvsarbetande 50 40 30 86 88 84 Renodlad företagare Kombinatör Renodlad anställd 20 10 0 Totalt Kvinnor Män Av de som examinerades år 2007-2008 var procent under 30 år året efter examen. Året efter examen var 30 procent i åldersintervallet 24 år eller yngre och lika många var 25-29 år. Det var 23 procent av de examinerade som var 30-39 år och 17 procent var 40 år eller äldre.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 17 (71) Diagram 5 visar etableringsgraden för olika ålderskategorier. Åldern avser etableringsåret, alltså de examinerades ålder året efter examen. Inom samtliga ålderskategorier är andelen etablerade på strax över 50 procent. Högst är etableringsgraden för de äldsta och lägst är den bland de yngsta. Andelen som antingen har en osäker eller svag ställning på är ungefär likvärdig för samtliga åldersgrupper. De yngre har däremot oftare en svag ställning. Andelen med en svag ställning på var 19 procent bland de allra yngsta under 25 år. Bland de som var 25 år eller äldre låg motsvarande andel på 15 procent eller lägre. Andelen utanför var likvärdig för samtliga åldersgrupper. Andelen studerande året efter examen är högre bland de yngre examinerade och denna andel minskar successivt i takt med att de examinerades ålder ökar. I samband med lågkonjunkturen år 2009 minskade etableringsgraden året efter examen för de examinerade år 2008 jämfört med de examinerade år 2007. De yngre under 25 år påverkades mest negativt av lågkonjunkturen medan de som var 40 år eller äldre endast påverkades marginellt. Bland de som examinerades år 2007 var det knappt någon skillnad året efter examen mellan de i åldrarna 25-29 år och 40 år och däröver vad gäller etableringsgraden. Av de examinerade år 2008 var skillnaderna större i etableringsgrad året efter examen mellan åldersgrupperna. Diagram 5 Etableringsgrad året efter examen för Ky-studerande, fördelat efter ålder. Avser examensåren 2007 och 2008. 100 90 80 70 50 40 30 20 10 9 3 16 17 56 15 2 19 14 50 9 5 4 3 3 3 15 13 15 16 19 20 57 58 Studier Utanför Svag ställning på Osäker ställning på Etablerad på 0 Totalt 24 år eller yngre 25-29 år 30-39 år 40 år eller äldre I Diagram 6 visas yrkesställningen för de examinerade år 2007-2008 efter ålder. Andelen ej förvärvsarbetande är ungefär densamma för samtliga åldersgrupper. Det är däremot mer vanligt att de allra äldsta är renodlade företagare eller kombinatörer. Det var 7 procent av de allra yngsta som antingen var företagare eller kombinatör. Motsvarande andel bland de som var 40 år eller äldre var 15 procent. Det var alltså en dubbelt så hög andel bland de allra äldsta jämfört med de yngsta som hade egen näringsverksamhet året efter examen.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 18 (71) Diagram 6 Yrkesställning året efter examen för Ky-studerande, fördelat efter ålder. Avser examensåren 2007 och 2008. 100 90 80 70 4 4 4 3 4 2 1 2 2 3 8 6 7 8 12 50 40 86 89 87 86 81 Ej förvärvsarbetande Renodlad företagare Kombinatör 30 Renodlad anställd 20 10 0 Totalt 24 år eller yngre 25-29 år 30-39 år 40 år eller äldre 4.2 Etableringen över tid Etableringsgraden har blivit allt högre bland de examinerade över tid. Av Diagram 7 går att skönja en positiv trend mellan åren 2004-2007. Andelen etablerade på året efter examen steg stadigt under dessa år från en nivå på 40 till procent. Andelen studerande efter examen och andelen utanför har varit relativt konstant och följaktligen har andelen med osäker och svag ställning på minskat. Ky har alltså haft en positiv utveckling då de examinerade i allt högre utsträckning har fått fäste på sedan år 2004, det första mättillfället som denna undersökning omfattar. Däremot avstannar den positiva utvecklingen för examinerade år 2008, vilket till stor del förklaras av arbetsmarknadsläget under år 2009 då lågkonjunkturen på allvar drabbade Sverige. Det var i huvudsak andelen studerande och andelen med en svag ställning på som ökade bland de examinerade år 2008 jämfört med år 2007. Även om examinerade under år 2008 lyckats etablera sig på i lägre utsträckning än 2007 års examinerade var resultaten ändå bra sett i ett historiskt perspektiv. Andelen etablerade på av 2008 års examinerade var jämförbar med den för 2006 års examinerade och högre än för de som examinerades under åren 2004 och 2005.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 19 (71) Diagram 7 Etableringsgrad året efter examen för Ky-studerande, fördelat efter examensår 100 90 80 70 50 40 30 20 10 11 9 10 2 7 10 4 5 3 3 14 18 14 17 21 17 20 17 24 23 40 45 53 52 Studier Utanför Svag ställning på Osäker ställning på Etablerad på 0 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 8 visar att det generellt finns en tydlig trend att andelen etablerade på ökar successivt desto längre tid efter examen som passerar. Detta gäller dock inte för studerande som examinerats under år 2006 och 2007. 2006 års examinerade följer denna trend fram till och med andra året efter examen, men därefter stannar utvecklingen av. Även för studerande som examinerades under år 2007 stannar utvecklingen av och andelen etablerade under andra året efter examen är fortfarande procent, vilket är samma nivå som under första året efter examen. Värt att notera är att även om utvecklingen stannar av under detta år så är andelen etablerade under första året efter examen ändå nära samma nivå som två och tre år efter examen för de som examinerades år 2004-2006. Det aktuella året då utvecklingen stannade av för de olika examensgrupperna var 2009 året då lågkonjunkturen var som djupast.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 20 (71) Diagram 8 Andel Ky-studerande tillhörande kategorin etablerade på 1-3 år efter examen, fördelat efter examensår 100 90 80 70 50 40 30 20 10 0 40 55 64 66 61 45 53 64 2004 2005 2006 2007 2008 1 år efter examen 2 år efter examen 3 år efter examen 62 52 Antalet examinerade har fördubblats från cirka 4 000 personer år 2004 till cirka 8 000 personer år 2008. Könsfördelningen bland de examinerade var i princip jämn under år 2004, men därefter har andelen kvinnor successivt ökat och år 2008 var procent av de examinerade kvinnor. Parallellt med denna utveckling visar dock Diagram 9 att andelen etablerade på ökat i en snabbare takt bland de manliga studerande. Mellan år 2004 och 2007 ökade andelen etablerade bland de kvinnliga examinerade från 38 procent till 55 procent medan andelen för de manliga examinerade ökade från en nivå på 42 procent till 65 procent. År 2004 var skillnaden mellan könen 4 procentenheter, men år 2007 hade den vuxit till 10 procentenheter för att återigen minska till 6 procentenheter år 2008. Den positiva utveckling som går att skönja över tid har alltså inte varit jämnt fördelad mellan könen, utan männen har haft en mer positiv utveckling jämfört med kvinnorna.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 21 (71) Diagram 9 Andel Ky-studerande tillhörande kategorin etablerade på året efter examen, fördelat efter examensår och kön 100 90 80 70 50 40 38 42 43 48 50 58 55 65 50 56 Kvinnor Män 30 20 10 0 2004 2005 2006 2007 2008 Tabell 2 visar att skillnaderna mellan män och kvinnor avseende andelen etablerade på inte avtar över tid, utan snarare utökas under andra och tredje året efter examen. År 2006 skedde dock ett trendbrott i och med att skillnaderna inte ökade mellan andra och tredje året efter examen. Samma sak gäller år 2007 då skillnaden var lika stor mellan första och andra året efter examen. Dock var skillnaderna mellan könen under första året efter examen också som störst under 2006 och 2007 i relation till övriga år. Det tredje året efter examen för examinerade år 2006 och det andra året efter examen för examinerade år 2007 avser år 2009. Under detta år var det lågkonjunktur och i samband med det ökade i alla fall inte skillnaderna mellan könen över tid.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 22 (71) Tabell 2 Andel Ky-studerande tillhörande kategorin etablerade på 1-3 år efter examen, fördelat efter kön Kön Examensår 1 år efter examen 2 år efter examen 3 år efter examen Män 2004 42 58 69 2005 48 66 73 2006 58 70 68 2007 65 65.. 2008 56.... Kvinnor 2004 38 52 59 2005 43 57 61 2006 50 58 2007 55 55.. 2008 50.... Skillnad 2004 4 6 10 (procentenheter) 2005 5 9 12 2006 8 10 10 2007 10 10.. 2008 6.... 4.3 Sena avhoppare Diagram 10 visar att de studerande som definieras som sena avhoppare i lägre grad är etablerade på. Sena avhoppare är de som skulle ha tagit examen antingen år 2007 eller år 2008, men som istället hoppat av sina studier mellan sista rekvisition av statsbidrag och utbildningens slut. Endast 44 procent inom denna kategori av studerande är etablerade jämfört med 56 procent av de som har examinerats. De sena avhopparna står i något högre grad utanför, 7 procent kontra 3 procent av de examinerade. Andelen som studerar är ungefär densamma i de båda grupperna och även andelen med osäker ställning på är relativt jämförbar mellan grupperna. Bland de sena avhopparna är andelen med svag ställning på 24 procent, vilket är avsevärt högre än bland de examinerade där samma andel är 16 procent. En tänkbar anledning till att de sena avhopparna inte fullföljer utbildningen skulle kunna vara att de får jobb innan avslutad utbildning. Den relativt låga andelen inom gruppen som är etablerade på indikerar dock att detta inte är en giltig förklaring till att de inte fullföljer utbildningen. Troligtvis är det alltså andra anledningar som förklarar varför utbildningen inte fullföljts. Av de 3 840 sena avhopparna under år 2007 och 2008 var nära procent män och det är således vanligare att de manliga studerande inte fullföljer sin utbildning. Andelen etablerade på var dock högre bland de manliga sena avhopparna jämfört med de kvinnliga, 47 procent gentemot 39 procent.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 23 (71) Diagram 10 Etableringsgrad året efter examen för Ky-studerande samt sena avhoppare. Avser examensåren 2007 och 2008. 100 90 80 70 50 40 9 9 9 11 13 10 3 2 3 7 7 16 18 13 7 17 19 15 24 14 26 15 22 14 30 20 56 52 44 39 47 10 0 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Examinerade Sena avhoppare Etablerad på Svag ställning på Studier Osäker ställning på Utanför 4.4 Skillnader mellan olika utbildningsområden Här ges en bild av etableringsgraden samt yrkesställningen efter examen uppdelat på utbildningsområden. I Diagram 11 visas etableringsgraden inom de olika utbildningsområdena uppdelat på kön. I diagramen visas inte etableringen uppdelat på kön för utbildningsområdena Juridik, Pedagogik och undervisning, Journalistik och information samt Miljövård och miljöskydd eftersom det är väldigt få examinerade. Den totala andelen etablerade inom dessa utbildningsområden visas i Tabell 4. De områden med högst andel etablerade på är Samhällsbyggnad och byggteknik, Juridik (som dock är ett väldigt litet utbildningsområde), Transporttjänster och Säkerhetstjänster där denna andel är 70 procent eller högre. Områdena med lägst andel etablerade på är Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske, Friskvård och kroppsvård, Kultur, media och design samt Hotell, restaurang och turism med en nivå på 40 procent eller lägre. Inom Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske samt Friskvård och kroppsvård har över hälften av de examinerade en osäker eller svag ställning på. Män är oftast etablerade i högre grad jämfört med kvinnor. En del av förklaringen till att etableringsgraden skiljer sig åt mellan könen går att finna i att flera av utbildningsområdena med högst andel etablerade på till stor del består av manliga examinerade. Samhällsbyggnad och byggteknik (79 procent etablerade), Transporttjänster (72 procent etablerade) är två områden med hög andel etablerade och relativt många examinerade, varav en klar majoritet är män. Inom dessa områden är andelen etablerade dessutom högre bland män än bland kvinnor. Vidare är utbildningsområdena Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske (35 procent etablerade), Friskvård och kroppsvård (37 procent etablerade) samt Hotell, restaurang och turism (40 procent etablerade) tre stora utbildningsområden med låg andel etablerade och där majoriteten av de examinerade är kvinnor.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 24 (71) Hur manliga och kvinnliga examinerade fördelar sig mellan de olika utbildningsområdena kan alltså vara en del av förklaringen till skillnaderna mellan könen, men samtidigt finns skillnader inom många områden som ofta är till männens fördel. Inom tio av de femton utbildningsområdena är andelen etablerade högre bland de manliga examinerade. Undantagen är Friskvård och kroppsvård, Hotell, restaurang och turism samt Ekonomi, administration och försäljning där andelen etablerade är något högre bland de kvinnliga examinerade. Detta gäller även områdena Pedagogik och undervisning samt Juridik, men inom dessa områden är antalet examinerade väldigt få. Inom området Hälso- och sjukvård samt socialt arbete är majoriteten av de examinerade kvinnor samtidigt som männen i högre grad är etablerade på. Detta skulle kunna vara en följd av att den kvinnodominerade på detta område leder till att det i högre utsträckning efterfrågas manliga sökande. Dock syns inte något motsvarande samband inom områdena Samhällsbyggnad och byggteknik eller Data/IT där en kraftig majoritet av de examinerade är män samtidigt som kvinnorna i lägre utsträckning är etablerade på. I genomsnitt befinner sig 3 procent av de examinerade utanför, vilket gäller för i princip samtliga utbildningsområden. Ett område som i viss utsträckning skiljer sig från övriga är Data/IT där andelen som befinner sig utanför är 5 procent. Den genomsnittliga andelen som studerade vidare efter examen är 9 procent. De områden som utmärker sig i sammanhanget är Kultur, media och design samt Hotell, restaurang och turism där 15 respektive 12 procent av de examinerade studerade året efter examen. Som tidigare nämnts är detta två av de områden med lägst andel etablerade på och där en stor andel av de examinerade har en svag eller osäker ställning på.