Beslut Voxnadalens gymnasieskola 828 80 Edsbyn 2010-06-23 Dnr: 43-2010:709 Skolbeslut för gymnasieskola efter tillsyn av Voxnadalens gymnasieskola i Ovanåkers kommun 2010-06-23
Skolbeslut Tillsyn i Voxnadalens gymnasieskola 2010-06-23 1 (3) Dnr: 43-2010:709 Rektorn vid Voxnadalens gymnasieskola 828 80 Edsbyn Tillsyn i Voxnadalens gymnasieskola Gymnasieskola Helhetsbedömning och beslut Skolinspektionens tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolan. Istället har en bedömning gjorts av i vilken utsträckning skolan, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i detta beslut grundas på de dokument som Voxnadalens gymnasieskola och Ovanåkers kommun skickat in, de verksamhetsredogörelser de lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Skolans främsta utvecklingsområde bedöms vara att säkerställa kvaliteten inom utbildningen på entreprenad, i synnerhet inom fordonsprogrammet. Skolinspektionens samlade bedömning är att denna verksamhet, inom flera områden, inte håller samma höga kvalitet som skolan i övrigt. Elever, personal och rektor ger olika exempel på brister i verksamheten, exempelvis nämns undervisningens kvalitet och innehåll, utrustning och material samt elevers möjlighet till inflytande som utvecklingsområden. Skolan behöver även utveckla samarbetet mellan verksamheterna, exempelvis mellan lärare i kärnämnen och karaktärsämnen, så att elevernas rätt till sammanhang och helhet i undervisningen och en likvärdig utbildning säkerställs. Rektorn håller med om att skolan, trots en rad vidtagna åtgärder, haft svårigheter att kvalitetssäkra utbildningen på entreprenad och ger exempel på ytterligare åtgärder som kommer att genomföras för att utveckla denna del av verksamheten. Tillsynen visar att skolans övriga verksamhet håller en hög kvalitet. Analyser görs av skolans resultat och rektorn är väl förtrogen med verksamheterna inom gymnasieskolan. Resultaten i vissa kurser och ämnen kan dock förbättras. Resurser fördelas och omfördelas utifrån behov och stor vikt läggs vid undervisningens kvalitet och det pedagogiska utvecklingsarbetet. Det systematiska kvalitetsarbetet är således väl fungerande. Skolinspektionens intryck är att lärarna i hög utsträckning utgår från elevernas Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se
Skolbeslut Tillsyn i Voxnadalens gymnasieskola 2010-06-23 2 (3) Dnr: 43-2010:709 olika förutsättningar och behov. Undervisningen varieras, lärare och elever diskuterar undervisningens upplägg och eleverna får i hög utsträckning välja olika redovisningsformer. Elevinflytandet över skolans arbete i stort kan dock förbättras för vissa elevgrupper. Rektorn har en tydlig pedagogisk vision, arbetar fokuserat och strukturerat med att utveckla verksamheterna i förhållande till de nationella målen och har, enligt Skolinspektionens bedömning, nått långt i detta arbete. Rektorn har i flertalet avseenden identifierat de områden som tillsynen visar behöver utvecklas. Skolinspektionen har i tillsynen av Voxnadalens gymnasieskola identifierat följande brister som ska åtgärdas: Kunskapsresultaten behöver förbättras i gymnasieskolan. Resultaten på vissa kurser i vissa program är relativt låga och skolan behöver vidta ytterligare åtgärder för att alla elever ska ges förutsättningar att lägst nå målen för utbildningen (Lpf 94, 2.1 Kunskaper, Mål att uppnå i de frivilliga skolformerna. Kursplanerna). Elevernas möjligheter till inflytande över skolans arbete är inte tillräckligt. Skolan har inte en skolkonferens (4 kap. 3-4 gymnasieförordningen, Lpf 94, 2.3 Elevens ansvar och inflytande). Skolans plan mot kränkande behandling uppfyller inte författningarnas krav (14 a kap. 8 skollagen). Skolans lokala kurser uppfyller inte förordningens krav (2 kap. 14-16 och 7 kap. 4 gymnasieförordningen). Åtgärdsprogram upprättas inte för samtliga elever i behov av särskilt stöd. Innehållet i befintliga åtgärdsprogram behöver utvecklas (8 kap. 1 a gymnasieförordningen). Inrättande av lokala kurser inklusive betygskriterier, fastställande av plan för varje specialutformat och individuellt program samt minskande av elevs heltidsstudier inom det individuella programmet görs inte av styrelsen för utbildningen (2 kap. 14 och 7kap. 4 gymnasieförordningen. Skollagen 5 kap, 4a - 4b ). Bedömningarna redovisas i bilagorna 1-2. Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se
Skolbeslut Tillsyn i Voxnadalens gymnasieskola 2010-06-23 3 (3) Dnr: 43-2010:709 Rektor och Ovanåkers kommun har ansvar för att skolans brister åtgärdas. Redovisning ska lämnas till Skolinspektionen senast tre månader från den dag beslutet för Ovanåkers kommun meddelas. Skolinspektionen kommer då att följa upp beslutet. Skolinspektionen förutsätter dock att rektorn och Ovanåkers kommun snarast vidtar åtgärder för att rätta till bristerna. Skolinspektionen kan komma att tidigare än angivet datum begära att få ta del av arbetet med att åtgärda bristerna. I ärendets slutliga handläggning har utredare Eva Lanteli deltagit. På Skolinspektionens vägnar Ann-Christin Hartman Enhetschef Lotta Hedén Undervisningsråd Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Allmänt om tillsynen och beskrivning av Voxnadalens gymnasieskola Tillsynsprotokoll och bedömningar för Voxnadalens gymnasieskola Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se
Bilaga 1 1 (2) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför tillsyn i Ovanåkers kommun under våren 2010. Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolor i kommunen. Skolinspektionen besökte Voxnadalens gymnasieskola den 31 maj- 2 juni. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. Skolbeslutet kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. När tillsynen har genomförts i hela kommunen sammanställs iakttagelser och bedömningar som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen i ett beslut (slutligt beslut). Skolbesluten från samtliga skolor i kommunen fogas då till det beslutet som bilagor. Skolinspektionen kommer att följa upp vilka åtgärder som vidtagits med anledning av påtalade brister senast tre månader efter att kommunbeslutet meddelades. Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk ledning och utveckling av skolan, skolans lärandemiljö samt enskild elevs rätt. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/tillsyn). Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Voxnadalens gymnasieskola, dels den information som samlats in under besöket. I skolan intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.
Bilaga 1 2 (2) Beskrivning av skolan Tabell 1. Antal elever på Voxnadalens gymnasieskola. Voxnadalens gymnasieskola Antal elever Barn- och fritidsprogrammet 77 Fordonsprogrammet 25 Industriprogrammet 56 Naturvetenskapsprogrammet 37 Samhällsvetenskapsprogrammet 84 Teknikprogrammet 73 Individuellt program 22 Specialutformat program 6 Gymnasieskolan totalt 382 Källa: Skolans siffror i mars 2010. Voxnadalens gymnasium ligger i Edsbyn i Ovanåkers kommun. Gymnasieskolan erbjuder utbildning inom sex nationella program samt individuellt program. De nationella program som erbjuds är barn- och fritidsprogrammet (BF), fordonsprogrammet (FP) med riksrekryterande utbildning i skogsteknik till årskurs 2 och 3, industriprogrammet (IP), naturvetenskapsprogrammet (NV), samhällsvetenskapsprogrammet (SP) och teknikprogrammet (TE). Verksamheten bedrivs i flera lokaler i Ovanåkers kommun, bland annat bedrivs undervisning i karaktärsämnen inom fordonsprogrammet och industriprogrammet på entreprenad av Alfta Skogstekniska AB i Alfta. Voxnadalens gymnasium leds av en rektor som också är verksamhetschef för både gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Skolan har tre biträdande rektorer (2,5 tjänst) som leder var sitt arbetslag. Det individuella programmet leds av en platschef/verksamhetsansvarig. Dessa personer ingår i rektorns ledningsgrupp. Parallellt med den regelbundna tillsynen i Voxnadalens gymnasium har Skolinspektionen genomfört en granskning av undervisningen i samhällskunskap A inom industrioch fordonsprogrammen. Resultatet av denna granskning presenteras i en separat rapport.
Tillsynsprotokoll för Voxnadalens gymnasieskola Rutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. Bedömningar och motiveringar för detta redovisas i det följande. Måluppfyllelse och resultat Kunskaper Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Fokus på skolans uppdrag Lärarnas bedömning och utvärdering Skolans lärandemiljö Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering Fokus på lärande Tillit till elevens förmåga Enskild elevs rätt Trygghet och studiero Bedömning och betyg Undervisningstid och tillgång Särskilt stöd Studie- och yrkesvägledning Avgifter Rektorns beslutsfattande
Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Måluppfyllelse och resultat Bedömningsområde: Kunskaper Bedömning: Kunskapsresultaten behöver förbättras i gymnasieskolan trots att dessa i flera avseenden är bättre än rikssnittet. Resultaten på vissa kurser i enstaka program är dock relativt låga och skolan behöver vidta ytterligare åtgärder för att alla elever ska ges förutsättningar att lägst nå målen för utbildningen. Författningsstöd: Lpf 94, 2.1 Kunskaper, Mål att uppnå i de frivilliga skolformerna. Kursplanerna. Motivering: Andel elever som fullgör sin utbildning inom fyra år är enligt nationell statistik cirka 75 procent, vilket är i nivå med riket. Skolans genomsnittliga betygspoäng (13,5) för år 2009 ligger något under rikets siffror för glesbygdskommuner (14,0). När resultatet uppdelas på programnivå varierar resultaten, exempelvis ligger barn- och fritidsprogrammet över rikssnittet medan teknikprogrammet ligger under rikets siffror. Nationell statistik saknas för skolans naturvetenskapsprogram på grund av för lågt elevantal. Av de elever som år 2009 fick slutbetyg från gymnasieskolan var andelen elever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier högre än motsvarande nivå för riket. Exempelvis var andelen elever på skolans barn- och fritidsprogram och fordonsprogram med grundläggande behörighet 100 procent. Övriga program ligger i nivå med rikets siffror eller något över. Flertalet resultat för skolans program grundar sig emellertid på relativt få elever varför det är svårt att dra några säkra slutsatser av dessa siffror. Nationell statistik visar att andelen elever med minst G i ett urval av kurser ligger mellan 90 och 100 procent för majoriteten av skolans program. Undantag är dock industriprogrammet där andelen elever med lägst G i exempelvis kurserna idrott och hälsa A och religion A år 2009 låg under 85 procent. Rektorn har analyserat dessa siffror och satt in ett flertal åtgärder för att förbättra resultaten. Elevernas resultat inom det individuella programmet är goda. Skolans sammanställningar visar att mellan 85-91 procent av eleverna under de senaste fyra åren har uppnått grundläggande gymnasiebehörighet efter ett års studier inom det individuella programmet.
Enligt skolledningen tas samtliga elever som söker till skolan in vilket medför att det finns ett fåtal elever som börjar i skolan med endast 30 meritpoäng från grundskolan. Elever med lägre meritpoäng än 30 och som saknar behörighet i antingen engelska, matematik eller svenska tas in på individuella program eller som PRIV-elever (programinriktat individuellt program). Rektorn gör sammanställningar av resultat på nationella kursprov och jämförelse med betygsutfall. Dessa visar att överensstämmelsen överlag är god. Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bedömningsområde: Fokus på lärande Bedömning: Elevernas möjligheter till inflytande över skolans inre arbete är inte tillräckligt. Skolan har inte en skolkonferens. Författningsstöd: 4 kap. 3-4 gymnasieförordningen. Lpf 94, 2.3 Elevens ansvar och inflytande. Motivering: I tillsynen framkommer att elevernas möjlighet till inflytande över undervisningen överlag är gott och både rektorn, lärare och elever ger exempel på elevinflytande i detta sammanhang. Flera elever som Skolinspektionen talar med betraktar elevinflytande som en naturlig del av undervisningen. Några program har programråd. Skolan har ett elevråd och schemalagd tid för klassråd. Skolinspektionens intryck är att elever som har sin undervisning i skolans huvudbyggnad har goda möjligheter till inflytande medan möjligheten till inflytande över skolans arbete för elever som har merparten av sin undervisning i Alfta och elever med individuella program bedöms kunna förbättras. Ett fåtal klasser har, enligt intervjuade elever, sällan seriösa klassråd och samma klasser har svårigheter att hitta elever som vill vara elevrådsrepresentanter. Elever med individuella program saknar representation i skolans elevråd. Skolan saknar en skolkonferens. Skolinspektionen vill understryka att skolan inte enligt författningarna måste ha ett elevråd medan klassråd och skolkonferens är reglerat i gymnasieförordningen. Bedömningsområde: Trygghet och studiero Bedömning: Skolans plan mot kränkande behandling uppfyller inte författningarnas krav.
Författningsstöd: 14 a kap. 8 skollagen. Motivering: Skolinspektionens bedömning är att skolans miljö överlag är lugn och inriktad på lärande vilket samtliga intervjuade bekräftar. Det förekommer enstaka kränkningar men enligt samtliga intervjuade tar skolan skyndsamt tag i det inträffade. Tillsynen visar att skolan har en för alla verksamheter gemensam plan mot kränkande behandling benämnd Likabehandlingsplan. Vid inspektionstillfället håller skolan på att revidera planen för att den ska uppfylla författningarnas krav. Flertalet intervjuade elever känner till planen och på exempelvis barn- och fritidsprogrammet har eleverna arbetat med planen i undervisningen. Planen har dock inte tagits fram under medverkan av elever från alla program och planen saknar även en aktuell kartläggning av förhållandet i respektive verksamhet, vilket den ska innehålla. Huvudområde: Enskild elevs rätt Bedömningsområde: Undervisningstid och tillgång Bedömning: Skolans lokala kurser uppfyller inte förordningens krav. Författningsstöd: 2 kap. 14-16 gymnasieförordningen. 7 kap. 4 gymnasieförordningen. Motivering: I tillsynen framkommer att skolan erbjuder ett antal lokala kurser i synnerhet inom fordonsprogrammet. Lokala kurser erbjuds också som individuella val för samtliga elever. Två av kurserna som erbjuds som individuellt val är B-Körkort (FOR1550) och Körkortsteori (PBTE1550). Regeringsrätten har i en dom från november 2009 slagit fast att körkortsutbildning inte ska anordnas på andra utbildningar än de som leder fram till behörighet som yrkesförare. Dessa kurser får således inte erbjudas eleverna som individuellt val. En lokal kurs ska ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. Skolinspektionen har tagit del av mål och betygskriterier för skolans lokala kurser och bedömer att skolan måste se över samtliga dessa kurser för att säkerställa att de uppfyller författningarnas krav. Exempelvis erbjuds de lokala kurserna Läsa för liv och lust, 100 poäng (SV1520) och English conversation, 50 poäng (EN 1511). Målen för kursen Läsa för liv och lust sammanfaller till viss del med både mål att sträva mot i ämnet svenska samt vissa mål för kurserna svenska A och B. Målen för English conver-
sation sammanfaller till stor del med målen i engelska A och B samt med programmålen för flera program. I betygskriterierna och målen för de lokala kurserna är det i flera fall svårt att utläsa vilka kunskaper eleverna kommer att bibringas utöver dem som de närliggande nationella kurserna ska ge. I några av de lokala kursernas betygskriterier anges aktivt deltagande och intresse som betygsgrundande. Även kvantifieringar av kunskaper på prov i form av olika andel rätta svar för de olika betygsstegen förekommer. Skolinspektionen vill uppmärksamma skolan på att betyg ska gälla kunskaper och förmågor i ämnet. Det finns således inget stöd för att sätta betyg på deltagande eller intresse. I ett målrelaterat system är det även viktigt att alla målen nås och poäng på uppgifter som prövar ett mål kompenserar inte att andra mål inte nåtts. De kunskaper eleven visar ska alltså relateras till mål och betygskriterier, inte till provpoäng. Skolinspektionen vill framhålla att lokala kurser kan ha vissa negativa konsekvenser för den studerande. En elev som har betyg i en lokal kurs kan inte göra prövning i kursen i en annan kommun. Vidare vill Skolinspektionen uppmärksamma skolan på det nya meritvärderingssystem som träder i kraft år 2010 vid ansökan till universitet och högskolor och som berör de elever som började gymnasieskolan år 2007. En konsekvens av denna förändring är att endast nationella kurser kommer att ge meritpoäng. Lokala lösningar vid universitet och högskolor kan komma att missgynna de elever som har betyg från lokala kurser. För de studerandes rättsäkerhet bör därför utformningen av de nationella kursplanerna så långt som möjligt följas. Kursplaner liksom betygskriterier för lokala kurser ska enligt författningarna fastställas av styrelsen för utbildningen. Se nedan under Rektors beslutsfattande. Bedömningsområde: Särskilt stöd Bedömning: Åtgärdsprogram upprättas inte för samtliga elever i behov av särskilt stöd. Innehållet i befintliga åtgärdsprogram behöver utvecklas. Författningsstöd: 8 kap. 1 a gymnasieförordningen. Motivering: Det framkommer i tillsynen att skolan överlag har en väl fungerande organisation för att ge särskilt stöd. Det finns dock enstaka elever i behov av särskilt stöd som saknar åtgärdsprogram. För elever som läser karaktärsämnen inom fordonsprogrammet saknas, enligt rektorn och elevvårdspersonal, tydliga rutiner för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Skolan har identifierat arbetet med åtgärdsprogram och särskilt stöd som ett utvecklingsområde och vid tillsynsbesöket pågick ett arbete med att skapa
nya mallar för åtgärdsprogram men också för att skapa tydligare rutiner kring upprättandet av åtgärdsprogram och för att identifiera elever i behov av särskilt stöd. De åtgärdsprogram som Skolinspektionen tagit del av bekräftar skolans bild av att befintliga åtgärdsprogram behöver förbättras. Bland annat behöver de mål som eleverna inte uppnår konkretiseras och specificeras. Hur och när uppföljning ska göras måste framgå. De åtgärder som skolan avser att vidta behöver tydligt beskrivas. Det är viktigt att fokus i åtgärdsprogrammen ligger på de åtgärder som skolan har ansvar för. I samband med upprättandet av åtgärdsprogram är det även av vikt att elevens lärmiljö analyseras och att undervisningen kritiskt utvärderas för att upptäcka eventuella brister. Bedömningsområde: Rektors beslutsfattande Bedömning: Inrättande av lokala kurser inklusive betygskriterier, fastställande av plan för varje specialutformat och individuellt program samt minskande av elevs heltidsstudier inom det individuella programmet beslutas inte av styrelsen för utbildningen. Författningsstöd: Skollagen 5 kap, 4a - 4b. 2 kap. 14 och 7 kap. 4 gymnasieförordningen. Motivering: Det framkommer i tillsynen att det är rektorn som beslutar om inrättandet av lokala kurser inklusive betygskriterier. Rektorn fastställer även en plan för varje specialutformat program. Minskande av heltidsstudier för elever med individuella program samt plan för varje individuellt program görs av den biträdande rektorn som är ansvarig för det individuella programmet, oftast i samråd med rektorn. Inget av dessa beslut är enligt kommunens delegationsordning delegerade och ska således fattas av barn- och utbildningsnämnden. Enligt rektorn återrapporteras inte heller samtliga beslut till nämnden vilket bör göras.