ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 51/14 Mål nr A 138/13

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 51/14 Mål nr A 138/13 Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar. Postadress Telefon Expeditionstid Box 2018 08-617 66 00 Måndag-fredag 103 11 STOCKHOLM Telefax 09.00-12.00 Besöksadress 08-617 66 15 13.00-15.00 Stora Nygatan 2 A och B kansliet@arbetsdomstolen.se www.arbetsdomstolen.se

2 ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 51/14 2014-07-23 Mål nr A 138/13 Stockholm KÄRANDE Kyrkans Akademikerförbund, Box 30078, 104 25 Stockholm Ombud: förbundsjuristen Robert Svec, adress som ovan SVARANDE 1. Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, Box 4312, 102 67 Stockholm 2. Hamrånge församling, Box 251, 817 02 Bergby Ombud för 1 och 2: Roger Gåvsten, Svenska kyrkans församlingsförbund, Box 4312, 102 67 Stockholm SAKEN skadestånd p.g.a. brott mot kvittningslagen, m.m. Bakgrund och yrkanden Mellan Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och Kyrkans Akademikerförbund (förbundet) gäller kollektivavtal. Rickard Berggren är medlem i förbundet och anställdes 1999 som kyrkoherde i Hamrånge församling (församlingen). Efter en tid uppkom konflikter på arbetsplatsen, vilka kulminerade under det första halvåret 2012. Församlingen varslade Rickard Berggren om avskedande i mars 2012. I maj samma år sade han själv upp sig med sista anställningsdag den 8 augusti 2012. Vid utbetalningen av lön till Rickard Berggren i juli och augusti 2012 gjorde församlingen avdrag med sammanlagt 52 177 kr. Tvisten rör dessa avdrag. Parterna är oense dels om församlingen haft rätt att göra avdragen, dels om församlingen genom avdragen brutit mot lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt (kvittningslagen) och mot tillämpligt kollektivavtal, nämligen det så kallade bilersättningsavtalet. Förbundet har yrkat att församlingen ska förpliktas att till Rickard Berggren betala ekonomiskt skadestånd med 52 177 kr, allmänt skadestånd med 80 000 kr för brott mot kvittningslagen och allmänt skadestånd med 80 000 kr för brott mot bilersättningsavtalet. Vidare har förbundet yrkat att församlingen ska förpliktas att till förbundet betala allmänt skadestånd med 80 000 kr för brott mot bilersättningsavtalet. Förbundet har yrkat ränta enligt 6 räntelagen på de allmänna skadestånden från dagen för delgivning av stämning den 24 juni 2013 samt, avseende det ekonomiska skadeståndet, på 26 088 kr från den 25 juli 2012 och på 26 089 kr från den 24 augusti 2012, allt till dess betalning sker.

3 Arbetsgivarparterna har bestritt käromålet. Beräkningen av ränta liksom av det ekonomiska skadeståndet har vitsordats. Inget belopp avseende allmänt skadestånd har vitsordats. Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader. Parterna har till utveckling av sin talan anfört i huvudsak följande. Förbundet Sammanfattning av grunderna Församlingen har gjort avdrag på Rickard Berggrens lön i juli och augusti 2012 med sammanlagt 52 177 kr utan att ha någon motsvarande motfordran. Avdraget har stått i strid med kvittningslagen. Församlingen är därför skyldig att betala såväl ekonomiskt som allmänt skadestånd till Rickard Berggren. Rickard Berggrens rätt till ersättning för resor i tjänsten är reglerad i bilersättningsavtalet. Genom att göra avdrag även från Rickard Berggrens bilersättning, och därigenom underlåta att betala densamma, har församlingen brutit mot bilersättningsavtalet. Församlingen är därför skyldig att betala allmänt skadestånd för brott mot kollektivavtalet till såväl Rickard Berggren som förbundet. Bakgrund Svenska kyrkan är som trossamfund uppdelad på tre nivåer. På lokal nivå finns församlingarna, på regional nivå stiften och på nationell nivå bl.a. kyrkomötet. Arbetsgivaransvaret utövas på lokal nivå av församlingarna. Stiften utövar tillsyn över församlingarna. Församlingens högsta beslutande organ är kyrkofullmäktige och kyrkorådet är dess styrelse. Kyrkofullmäktige och kyrkorådet består av förtroendevalda. Det är kyrkoherden som leder all verksamhet i församlingen. Uppdelningen mellan de förtroendevalda i kyrkofullmäktige och kyrkoherden, som innehar en permanent chefstjänst, kallas den dubbla ansvarslinjen. Det ingår inte i uppdraget som förtroendevald att på något sätt gå in och fatta beslut om hur verksamheten i församlingen ska bedrivas. Enligt gällande kollektivavtalet har kyrkoherdar oreglerad arbetstid. Rickard Berggren anställdes som kyrkoherde i Hamrånge församling 1999. Under 1999 och 2000 gick Rickard Berggren en ledarutbildning i Uppsala. Han blev då en del i ett informellt nätverk av personer med arbetsledande uppgifter inom kyrkan, bl.a. kyrkoherdar och komministrar. Denna s.k. ledningsgrupp fortsatte på initiativ av gruppens medlemmar att träffas även efter att utbildningen hade avslutats. Vid mötena behandlades såväl gemensamma svårigheter i den utsatta arbetsmiljö som deras yrkesgrupp befinner sig i, som rent själavårdande uppgifter. Gruppen bestämde därför att allt som yttrades vid mötena skulle omfattas av tystnadsplikt. Rickard Berggren företog resor till mötena i ledningsgruppen cirka tio dagar per år under tio års tid. Mötena upphörde i början av 2012 och det var också först då som de ifrågasattes. Under 2011 hade det spridits ett rykte om att Rickard Berggren i själva verket åkte på shoppingresor.

4 Händelseförloppet Under 2011 uppstod en konflikt mellan Rickard Berggren och en kyrkovaktmästare, vilket bl.a. fick till följd att vaktmästaren skickade hotfulla sms till Rickard Berggren och dennes hustru. Rickard Berggren polisanmälde hoten och tog även upp dem med ordföranden i kyrkorådet Mats Frykman, men inget hände. För att reda ut situationen kontaktade Rickard Berggren därför i början av 2012 Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och det bestämdes att det skulle hållas ett möte den 13 februari 2012. Vid mötet närvarade Rickard Berggren, den fackliga förtroendemannen Marianne Udd, Mats Frykman, ordföranden i kyrkofullmäktige Berit Östlund, ledamoten i kyrkorådet Ann Marie Landström och avtalssekreteraren vid arbetsgivarorganisationen Roger Gåvsten. När frågan om vaktmästaren hade gåtts igenom tog Berit Östlund, på ett för Rickard Berggren överrumplande sätt, upp frågan om att han tidigare felaktigt hade fått ersättning för bilresor i tjänsten, särskilt avseende resorna till mötena med ledningsgruppen. Rickard Berggren sade att han, med hänsyn till den absoluta tystnadsplikt som rådde, inte kunde uppge vare sig vilka som hade deltagit vid mötena eller vad som hade sagts vid dessa. Detta godtogs emellertid inte av Berit Östlund. Rickard Berggren, som kände sig pressad, gick med på att återbetala bilersättning för år 2011, under förutsättning att det redovisades ett skriftligt underlag för församlingens anspråk i detta hänseende, att avdragen delades upp på två tillfällen samt att det hela skulle vara klart senast i maj 2012. Det begärdes inte att han även skulle återbetala lön för de aktuella dagarna. Rickard Berggren fick inte något skriftligt underlag för församlingens anspråk och det genomfördes inga avdrag förrän vid löneutbetalningen i juli 2012. När det första avdraget verkställdes den 25 juli 2012 var Rickard Berggren på semester utomlands. Han ringde då omedelbart för att protestera mot avdragen. Han talade först med Ingvar Sundin, som hänvisade till kamreren Monica Pitkänen. Rickard Berggren nådde inte Monica Pitkänen, men han fick tag på Ann Marie Landström. När han protesterade mot avdragen sade Ann Marie Landström att du trodde väl inte att du skulle klara dig?, och hon uppmanade honom även att sluta innan det blev värre. Även i augusti 2012 gjordes avdrag. Församlingens anspråk på 52 177 kr Rickard Berggren och församlingen kom inte den 13 februari 2012, såsom arbetsgivarparterna påstått, överens om att Rickard Berggren skulle återbetala lön och bilersättning motsvarande 18 arbetsdagar/resor. Rickard Berggren medgav endast att återbetala bilersättning för år 2011. Medgivandet var villkorat av att församlingen presenterade ett skriftligt underlag för anspråket och att det hela skulle vara klart senast i maj 2012. Eftersom Rickard Berggren inte har fått del av något skriftligt underlag från församlingen och då någon reglering inte skedde fram till utgången av maj 2012, har hans åtagande förfallit.

5 Det är riktigt att lön och bilersättning för 18 arbetsdagar/resor uppgår till 52 177 kr. Rickard Berggren har inte, som arbetsgivarparterna gör gällande, varit olovligen frånvarande från arbetet och därvid felaktigt uppburit lön och bilersättning. Han har varit på mötena. Dessa har bidragit till att utveckla honom som kyrkoherde och har legat inom ramen för tjänsten. Även om Rickard Berggren hade varit borta från arbetet under de aktuella dagarna, skulle detta inte grunda någon rätt till återbetalning för församlingen, eftersom han som kyrkoherde har haft oreglerad arbetstid. Det har inte gjorts gällande att Rickard Berggren inte har skött sitt arbete eller att han brustit i sin arbetsplikt, och det bestrids under alla förhållanden att så skulle ha varit fallet. Rickard Berggren har öppet redovisat och begärt ersättning för de gjorda ledningsgruppsresorna och dessa har godkänts av behöriga företrädare för församlingen. Har det förelegat rätt till kvittning enligt kvittningslagen? Församlingens avdrag på Rickard Berggrens lön i juli och augusti 2012 har skett i strid med kvittningslagen. Det medgivande till kvittning som Rickard Berggren lämnade vid mötet den 13 februari 2012 avsåg enbart ett belopp motsvarande sådan uppburen bilersättning under år 2011 som församlingen kunde prestera underlag för, och kvittning medgavs därvid enbart gentemot lönefordran för tiden fram till och med maj 2012. Rickard Berggren har inte därutöver lämnat något medgivande till kvittning. Om Arbetsdomstolen skulle finna att Rickard Berggren medgivit kvittning på sätt som arbetsgivarparterna påstår, har medgivandet i vart fall återkallats genom telefonsamtal i juli med Ingvar Sundin och Ann Marie Landström. Arbetsgivaren har inte heller haft rätt till kvittning enligt 3 kvittningslagen. Om Arbetsdomstolen skulle finna att det har funnits förutsättningar för tvångskvittning enligt 3 kvittningslagen görs gällande att kvittningen likväl har varit ogiltig dels eftersom arbetsgivaren inte har beaktat beneficiereglerna i lagens 4 och 6, dels eftersom arbetsgivaren inte har haft rätt att ta i anspråk bilersättningen då denna har utgjort en sådan ersättning för särskild kostnad som avses i 3 andra stycket kvittningslagen. Att avdrag skett mot bilersättningen kan utläsas av hur avdragen står uppställda i lönebeskeden. Påstått brott mot kollektivavtalet Rickard Berggren hade rest med bil i tjänsten och hade på grund av detta enligt bilersättningsavtalet rätt till bilersättning under juli 2012 med 3 126 kr 50 öre. Som framgår av lönebesked gjorde arbetsgivaren avdrag i två poster från bilersättningen. Genom att kvitta bort och därmed inte utbetala bilersättningen, har församlingen brutit mot kollektivavtalet och är därför skyldig att betala allmänt skadestånd till såväl Rickard Berggren som förbundet.

6 Arbetsgivarparterna Sammanfattning av grunderna Församlingen och Rickard Berggren träffade den 13 februari 2012 ett avtal som innebar att församlingen hade ett krav på betalning av lön och resersättning för 18 arbetsdagar/resor motsvarande 52 177 kr. I vart fall har församlingen haft ett anspråk på beloppet eftersom Rickard Berggren varit olovligen frånvarande från arbetet i motsvarande utsträckning och därigenom felaktigt uppburit lön och bilersättning. Rickard Berggren medgav den 13 februari 2012 att arbetsgivaren fick kvitta anspråket mot hans lön. Församlingen har i vart fall haft rätt att kvitta anspråket eftersom det utgjort ersättning för skada som Rickard Berggren vållat uppsåtligen i tjänsten. Att arbetsgivaren har gjort avdrag även från belopp avseende bilersättning enligt kollektivavtalet, innebär inte att arbetsgivaren har brutit mot kollektivavtalet. Bakgrund Rickard Berggren hade, enligt egen uppgift, under cirka tio års tid åkt på så kallade ledningsgruppsmöten omkring tio gånger per år. Ledningsgruppen skulle enligt Rickard Berggren bestå av kyrkoherdar och komministrar med arbetsledande ansvar, och utgöra ett samarbete mellan Uppsala och Stockholms stift. Rickard Berggren fick lön och bilersättning för de dagar han var på mötena. Han åkte ibland på arbetstid men ofta på sina fridagar, och han fick då ut andra fridagar i stället. Varken Uppsala stift eller stiftförbundet har känt till att det skulle existera någon sådan ledningsgrupp. Dåvarande ordföranden i kyrkorådet Ann Marie Landström frågade i mars 2011 Rickard Berggren om ledningsgruppsmötena egentligen var shoppingresor och hon fick ett långt skriftligt svar från honom samma dag. I maj 2011 kom han hem till henne och de diskuterade då bland annat ledningsgruppsmötena. I november 2011 skickade församlingen ett mejl till stiftet, och den 23 december samma år fick församlingen beskedet att stiftet inte kände till att det skulle ha förekommit några ledningsgruppsmöten mellan Stockholms och Uppsala stift. Berit Östlund tog under januari 2012 upp frågan om ledningsgruppsmötena med Rickard Berggren. Frågan har alltså tagits upp med Rickard Berggren även i tiden innan mötet den 13 februari 2012 ägde rum. Händelseförloppet Mötet den 13 februari 2012 ägde rum av en annan anledning, men ledningsgruppsmötena togs lugnt och sansat upp mot slutet av mötet. Arbetsgivaren sade att man ville få återbetalt för de två sista åren, men att man nöjde sig med återbetalning för 18 dagar. Rickard Berggren accepterade detta. Kamreren Monica Pitkänen hade mycket att göra i tiden efter mötet och hon blev även sjukskriven på deltid. Avdragen kom därför inte att göras förrän i juli

7 och augusti. På morgonen samma dag som första avdraget gjordes den 25 juli 2012 ringde Rickard Berggren till vikarierande kyrkoherden Ingvar Sundin. Rickard Berggren tog vid detta samtal inte tillbaka kvittningsmedgivandet. Ingvar Sundin hänvisade Rickard Berggren till Ann Marie Landström. Rickard Berggren ringde då upp Ann Marie Landström. Han tog inte heller vid detta samtal tillbaka kvittningsmedgivandet. Däremot sade han, med hänvisning till en uppgift från Marianne Udd, att församlingen inte fick göra avdraget eftersom den inte hade kvittat beloppet på tre månader. Marianne Udd har emellertid aldrig talat med Rickard Berggren om detta. Församlingens anspråk på 52 177 kr Församlingen, som företräddes av Berit Östlund, Mats Fryklund och Ann Marie Landström, och Rickard Berggren träffade den 13 februari 2012 ett muntligt avtal enligt vilket Rickard Berggren var skyldig att återbetala lön och bilersättning avseende 18 arbetsdagar/resor under de närmaste två föregående åren, dvs. 2010 och 2011. Avtalet innebar också att Rickard Berggren medgav att beloppet fick kvittas mot hans lönefordran. Lön och resersättning för 18 arbetsdagar/resor uppgår till 52 177 kr. Om Arbetsdomstolen inte skulle finna att ett avtal med denna innebörd har träffats, har församlingen likväl ett anspråk på Rickard Berggren om 52 177 kr eftersom han varit olovligen frånvarande från arbetet, och därigenom felaktigt uppburit lön och bilersättning, under de dagar då han påstått att han varit på ledningsgruppsmöten. Dessa har aldrig ägt rum, utan har hittats på av Rickard Berggren. I vart fall har mötena aldrig ägt rum i tjänsten. Församlingen har därför rätt att få tillbaka det som felaktigt har utbetalats i lön och bilersättning. Rickard Berggren hade som kyrkoherde oreglerad arbetstid, men har inte rätt till lön för dagar när han inte arbetat. Det är riktigt att Rickard Berggren redovisade ledningsgruppsresorna och församlingen har godkänt dessa. Församlingen har reagerat när man fått uppgift om att någon ledningsgrupp överhuvudtaget inte existerade. Har det förelegat rätt till kvittning enligt kvittningslagen? Rickard Berggren medgav vid mötet den 13 februari 2012 att församlingen fick kvitta sitt krav på återbetalning av lön och bilersättning mot hans lönefordran. Församlingen har inte haft fog att uppfatta Rickard Berggrens telefonsamtal till Ingvar Sundin och Ann Marie Landström i juli 2012 så att Rickard Berggren motsatte sig att det skulle göras avdrag på lönen i juli, dvs. att han då skulle ha återtagit sitt tidigare lämnade medgivande. Även om Arbetsdomstolen skulle finna att Rickard Berggren inte lämnat medgivande till kvittning eller att medgivandet återkallats, har församlingen likväl haft rätt till kvittning, eftersom församlingens krav har avsett ersättning för skada som Rickard Berggren vållat uppsåtligen genom att han uppburit lön och bilersättning för dagar då han falskeligen påstått sig ha varit på ledningsgruppsmöten (3 första stycket kvittningslagen). I sådant fall har dock någon kvittningsrätt i och för sig inte förelegat i förhållande till bilersättningen, då

8 denna har utgjort sådan ersättning för särskilda kostnader som avses i 3 andra stycket kvittningslagen. Om kvittning anses ha skett med stöd av 3 första stycket kvittningslagen vidgås även att församlingen har förfarit felaktigt på så sätt att något besked från kronofogdemyndigheten, om hur stor del av lönefordran som ska vara skyddad från kvittning, inte har inhämtats enligt 6 kvittningslagen. Brott mot kollektivavtalet Arbetsgivaren har betalat ut bilersättning till Rickard Berggren i enlighet med kollektivavtalet. Rickard Berggren har vid löneutbetalningarna i juli och augusti 2012 haft en fordran på viss bilersättning i enlighet med kollektivavtalet. Denna fordran har kvittats mot församlingens fordran på återbetalning av lön och tidigare utgiven bilersättning. Att Rickard Berggren i juli och augusti inte fått bilersättning utbetalad till sig utgör inte kollektivavtalsbrott. Utredningen Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på förbundets begäran hållits förhör under sanningsförsäkran med Rickard Berggren, medan det på arbetsgivarparternas begäran har hållits vittnesförhör med vikarierande kyrkoherden Ingvar Sundin, ledamoten i kyrkofullmäktige Berit Östlund, revisorn och före detta ordföranden i kyrkorådet Ann Marie Landström, före detta ordföranden i kyrkorådet Mats Frykman, Gunnar Sjöberg och kamreren Monica Pitkänen. Domskäl Tvisten Mot bakgrund av hur parterna lagt upp sin talan ska Arbetsdomstolen pröva följande frågor. För det första ska domstolen pröva om församlingen och Rickard Berggren den 13 februari 2012 träffade ett muntligt avtal om återbetalning av lön och bilersättning. Om Arbetsdomstolen finner att så inte är fallet ska domstolen pröva om Rickard Berggren likväl varit skyldig att återbetala lön och bilersättning på grund av att han varit olovligen frånvarande från arbetet under de dagar då han påstått att han varit på ledningsgruppsmöten. Slutligen ska domstolen pröva om församlingen genom avdragen har brutit dels mot kvittningslagen, dels mot bilersättningsavtalet. Har församlingen och Rickard Berggren den 13 februari 2012 ingått avtal om återbetalning av lön och bilersättning? Arbetsgivarparterna har gjort gällande att det vid mötet den 13 februari 2012 träffades ett muntligt avtal mellan församlingen och Rickard Berggren som innebar att Rickard Berggren var återbetalningsskyldig för lön och bilersättning under 18 arbetsdagar/resor under de närmaste två föregående åren. Förbundet har bestritt att något sådant avtal har ingåtts. Enligt förbundet har Rickard Berggren vid mötet bara medgivit att återbetala bilersättning för år

9 2011, varvid medgivandet var villkorat av att församlingen redovisade ett skriftligt underlag för sitt anspråk samt att det hela skulle vara klart senast i maj 2012. Vid mötet den 13 februari 2012 deltog bl.a. Rickard Berggren, Berit Östlund, Mats Fryklund och Ann Marie Landström. Rickard Berggren har berättat följande. Han kände sig pressad när frågan om ledningsgruppsmötena togs upp och han gick därför med på att betala tillbaka bilersättning för det föregående året. Han ville dock först ha ett underlag för vad som skulle återbetalas. Han ville också att avdraget skulle spridas på två månadslöner. Det var Mats Frykman som föreslog att avdragen skulle vara reglerade senast vid maj månads utgång, vilket Rickard Berggren gick med på. När avdragen gjordes hade han ännu inte fått något underlag. Berit Östlund, Mats Fryklund och Ann Marie Landström har alla berättat att man vid mötet enades om att avdrag skulle ske för 18 tillfällen under två års tid. Berit Östlund har uppgett att avdraget skulle avse såväl bilersättning som arbetstid, vilket bekräftas av Monica Pitkänen som dock inte var med vid själva mötet. Ingen av dessa fyra har bekräftat Rickard Berggrens påstående om att det skulle ha satts en slutdag under våren vid vilken avdrag senast skulle ha skett. Däremot har det framgått av förhören med Mats Frykman, Berit Östlund, Ann Marie Landström och Monica Pitkänen att något exakt belopp inte räknades fram vid eller i anslutning till mötet. Monica Pitkänen har berättat att hon fick i uppdrag att göra en sammanställning och återkomma med en exakt siffra, som skulle godkännas innan löneavdrag gjordes. Arbetsdomstolen gör följande bedömning. Arbetsgivarparterna har bevisbördan för att påstått avtal har ingåtts. Något protokoll fördes inte vid mötet. Inte heller har överenskommelsen på annat sätt dokumenterats i skrift. De som hörts i målet är ense om att något exakt belopp inte nämndes vid mötet. Dessa förhållanden talar, enligt Arbetsdomstolens mening, för att överenskommelsen hade den preliminära karaktär som förbundet har hävdat. Berit Östlund och Monica Pitkänen har uppgett att avdraget skulle avse såväl bilersättning som arbetstid, men inte närmare berättat om eller hur detta diskuterades vid eller i anslutning till mötet. Inte heller har det i förhören med Mats Frykman, Berit Östlund och Ann Marie Landström framkommit några närmare detaljer om t.ex. vem som föreslog att återbetalning skulle göras för just 18 möten. Mot bakgrund härav är det, enligt Arbetsdomstolens mening, inte visat annat eller mera än vad Rickard Berggren själv har bekräftat i sitt förhör. Arbetsdomstolen utgår därför i det följande från att Rickard Berggren och församlingen har enats om att församlingen skulle ta fram ett underlag för vad som skulle återbetalas, vilket enligt Rickard Berggren i detta skede var begränsat till vad som hade utbetalats i form av bilersättning under 2011, och att Rickard Berggren skulle få ta del av detta underlag innan han tog ställning till vilket belopp han godtog att återbetala. Det är ostridigt och utrett att något underlag inte presenterades för honom innan avdragen gjordes i juli och augusti 2012.

10 Arbetsdomstolen finner således att det inte har träffats något avtal mellan församlingen och Rickard Berggren om att församlingen haft rätt till återbetalning av lön och bilersättning för 18 arbetsdagar/resor. Har Rickard Berggren varit olovligen frånvarande från arbetet? Arbetsgivarparterna har gjort gällande att församlingen i vart fall har ett anspråk på Rickard Berggren om 52 177 kr och anfört följande. Rickard Berggren har varit olovligen frånvarande från arbetet, och därigenom felaktigt uppburit lön och bilersättning, under de dagar då han påstått att han varit på ledningsgruppsmötena. Mötena har aldrig ägt rum. I vart fall har mötena aldrig ägt rum i tjänsten. Församlingen har därför anspråk på att få tillbaka den lön och bilersättning som felaktigt utbetalats. Förbundet har anfört bl.a. att mötena har ägt rum och att Rickard Berggren har varit på dessa. Enligt förbundet har mötena bidragit till att utveckla Rickard Berggren som kyrkoherde och de har därför legat inom ramen för tjänsten. Arbetsdomstolen gör följande bedömning. Arbetsgivarparterna har bevisbördan för att Rickard Berggren inte arbetat för församlingen vid de aktuella tillfällena. Rickard Berggren hade som kyrkoherde i Hamrånge församling oreglerad arbetstid. I detta ligger att han, om arbetsgivaren inte bestämmer annat, på eget ansvar kan förfoga över hur och när arbetet ska bedrivas. Församlingen har, såvitt framkommit, inte ålagt honom att dokumentera eller redovisa nedlagt arbete. Rickard Berggren har under alla åren öppet redovisat resorna och församlingen har beviljat ersättning för dessa. Församlingen har inte sedan man fattat misstankar mot de aktuella resorna instruerat honom att upphöra med dessa. Rickard Berggrens berättelse om ledningsgruppsmötena är inte sådan att den kan lämnas utan avseende och motsägs inte av utredningen i övrigt. Mot bakgrund av vad Rickard Berggren uppgivit om ändamålet med ledningsgruppsmötena kan det inte anses visat att ledningsgruppsmötena har legat utom ramen för Rickard Berggrens tjänst som kyrkoherde. Det är alltså inte visat att Rickard Berggren varit olovligen frånvarande från arbetet vid de aktuella tillfällena och församlingen har alltså inte heller på denna grund haft rätt till återbetalning av lön och bilersättning. Har avdragen stått i strid med kvittningslagen? I kvittningslagen anges förutsättningarna för att en arbetsgivare ska få göra avdrag på arbetstagares fordran på lön eller annan ersättning på grund av anställningen för att kvitta med motfordran hos arbetstagaren (1 kvittningslagen). Enligt lagen får kvittning ske med arbetstagarens medgivande (2 ). Även utan medgivande får kvittning ske bl.a. med en klar och förfallen fordran

11 som avser ersättning för skada som arbetstagaren vållat uppsåtligen i tjänsten (3 kvittningslagen). Parterna är ense om att församlingen vid löneutbetalningarna i juli och augusti 2012 gjorde avdrag på Rickard Berggrens fordran på lön eller bilersättning för att kvitta med motfordran (jfr 1 kvittningslagen). Förbundet har gjort gällande att församlingen härigenom brutit mot kvittningslagen. Arbetsgivarparterna har bestritt att så är fallet och anfört bl.a. att Rickard Berggren vid mötet den 13 februari 2012 lämnat medgivande till kvittning (2 kvittningslagen) eller att församlingens fordran i vart fall avsåg ersättning för skada som Rickard Berggren vållat uppsåtligen i tjänsten (3 kvittningslagen). Arbetsdomstolen gör i denna del följande överväganden. Liksom i frågan om det ingåtts ett avtal om återbetalning vid mötet den 13 februari 2012, är det arbetsgivarparterna som har bevisbördan för att Rickard Berggren vid detta tillfälle har medgivit att kvittning får ske. Arbetsdomstolen finner att det inte heller i denna del har visats annat eller mera än vad Rickard Berggren själv har bekräftat i sitt förhör inför domstolen. Det är med andra ord inte visat att Rickard Berggren medgivit kvittning av de aktuella beloppen vid löneutbetalningarna i juli och augusti 2012. Arbetsdomstolen har ovan kommit fram till att församlingen inte haft rätt till återbetalning av lön och bilersättning med 52 177 kr. Församlingen har alltså inte haft någon klar och förfallen fordran och församlingen har redan därför saknat rätt att kvitta beloppet enligt 3 kvittningslagen. Församlingen har således brutit mot kvittningslagen. Har församlingen brutit mot kollektivavtalet? Förbundet har anfört att Rickard Berggren enligt bilersättningsavtalet hade rätt till bilersättning under juli 2012 med 3 126 kr 50 öre och att församlingen har brutit mot kollektivavtalet genom att inte utbetala ersättningen. Församlingen är därför skyldig att betala allmänt skadestånd till Rickard Berggren och förbundet. Arbetsgivarparterna har vidgått att församlingen gjort avdrag även gentemot belopp avseende bilersättning enligt kollektivavtalet, men har bestritt att detta innebär att arbetsgivaren har brutit mot kollektivavtalet. Arbetsdomstolen gör i denna del följande överväganden. Församlingen har i juli månads lönebesked tillgodoräknat Rickard Berggren den bilersättning han var berättigad till enligt kollektivavtalet, men kvittat ersättningen mot en fordran som församlingen ansett sig ha mot Rickard Berggren. Att församlingen inte betalade bilersättningen till Rickard Berggren har inte berott på någon felaktig tillämpning av kollektivavtalet eller ovilja att följa detta. Det förhållandet att församlingen felaktigt kvittat Rickard

12 Berggrens anspråk på bilersättning enligt bilersättningsavtalet utgör inte ett brott mot kollektivavtalet som ska föranleda skadeståndsskyldighet. Sammanfattning och bedömning Församlingen har inte haft en fordran mot Rickard Berggren om 52 177 kr. Genom att göra avdrag på Rickard Berggrens lön med detta belopp, har församlingen orsakat honom ekonomisk skada och är därför skyldig att ersätta denna. Beloppet är inte tvistigt. Genom att göra löneavdragen har församlingen även brutit mot kvittningslagen och är därför skyldig att betala allmänt skadestånd till Rickard Berggren (8 kvittningslagen). Arbetsdomstolen finner skäligt att bestämma skadeståndet till 30 000 kr. Församlingen har inte brutit mot kollektivavtalet. Förbundets talan i denna del ska därför lämnas utan bifall. Om yrkad ränta råder inte tvist. Rättegångskostnaderna Förbundet har vunnit käromålet i alla delar utom såvitt avser frågan om kollektivavtalsbrott. Denna del får anses vara av sådan ringa betydelse i målet, att förbundet likväl ska få full ersättning för sin kostnad (18 kap. 4 rättegångsbalken). Förbundet har yrkat ersättning för rättegångskostnader med 220 197 kr, varav 150 kr för utlägg, 4 047 kr för inställelsekostnad och 216 000 kr för ombudsarvode. Arbetsgivarparterna har överlämnat till rätten att bedöma skäligheten av dessa kostnader. Ersättning för rättegångskostnad ska enligt 18 kap. 8 rättegångsbalken fullt motsvara kostnaden för rättegångens förberedande och talans utförande jämte arvode till ombud eller biträde, såvitt kostnaden skäligen varit påkallad för tillvaratagande av partens rätt. Målet rör förhållandevis begränsade sakfrågor, i huvudsak vad som överenskommits vid mötet den 13 februari 2012 och om förekomsten av ledningsgruppsmötena. Med beaktande härav finner Arbetsdomstolen att ersättningen för ombudsarvode skäligen får stanna vid 150 000 kr. Kostnadsyrkandena i övrigt är skäliga. Domslut 1. Arbetsdomstolen förpliktar Hamrånge församling att till Rickard Berggren betala ekonomiskt skadestånd med 52 177 kr, jämte ränta enligt 6 räntelagen på 26 088 kr från den 25 juli 2012 och på 26 089 kr från den 24 augusti 2012, allt till dess betalning sker.

13 2. Arbetsdomstolen förpliktar Hamrånge församling att till Rickard Berggren betala allmänt skadestånd för brott mot kvittningslagen med 30 000 kr jämte ränta enligt 6 räntelagen från den 24 juni 2013 till dess betalning sker. 3. Arbetsdomstolen avslår Kyrkans Akademikerförbunds talan om allmänt skadestånd för brott mot bilersättningsavtalet. 4. Arbetsdomstolen förpliktar Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och Hamrånge församling att, med hälften vardera, ersätta Kyrkans Akademikerförbund för rättegångskostnader med 154 197 kr, varav 150 000 kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 räntelagen på det förstnämnda beloppet från dagen för denna dom till dess betalning sker. Ledamöter: Jonas Malmberg, Lars Dirke, Kerstin G Andersson, Charlott Richardson, Helena Linde, Eva-Lena Danielsson och Anders Hammarbäck. Enhälligt. Rättssekreterare: Pontus Woxner