Eviras publikationer 4/2011. Kvalitetsuppföljning. av den inhemska spannmålsskörden 2010

Eviras publikationer 4/2011 Kvalitetsuppföljning av den inhemska spannmålsskörden 2010

Eviras publikationer 4/2011 Kvalitetsuppföljning av den inhemska spannmålsskörden 2010

Beskrivning Utgivare Livsmedelssäkerhetsverket Evira Publikationens titel Kvalitetsuppföljning av den inhemska spannmålsskörden 2010 Författare Resumé Utgivningsdatum Maj 2011 Referensord Evira, Enheten för växtanalytik, Spannmålssektionen Kvalitetsuppföljningen av spannmålsskörden ger en helhetsbild av kvaliteten på den årliga inhemska spannmålsskörden. Kvalitetsuppföljning har gjorts sedan år 1966. Kvalitetsuppföljningen är baserad på de spannmålsprover som odlarna har sänt in och på de bakgrundsuppgifter som de har gett. Av spannmålsproven analyseras de kvalitetsfaktorer som används allmänt i spannmålshandeln. De gårdar som ingår i uppföljningen väljs enligt en samplingsmetod ur landsbygdsnäringsregistret vid jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral. Gårdar med mindre än fem hektar åker ingår inte i samplet. År 2010 ingick cirka 1700 gårdar i samplet. Sammanlagt 1100 prover kom in från gårdarna. Spannmåls kvalitets Publikationsseriens namn och nummer Eviras publikationer 4/2011 Sivuja 32 Språk Konfidentialitet Förläggare Layout Svenska Offentlig handling Evira ISSN 1797-299X ISBN Evira, Enheten för ämbetsverkstjänster 978-952-225-086-5 (pdf)

Innehåll 1 Inledning...6 2 Spannmålsskördens medelkvalitet 1990-2010...7 2.1 Råg och ekologisk råg...7 2.2 Vårvete...8 2.3 Höstvete...9 2.4 Havre... 10 2.5 Korn och maltkorn... 11 2.6 Flerradigt och tvåradigt korn... 12 3 Spanmålens genomsnittliga kvalitet regionvis 2010... 13 3.1 Råg... 13 3.2 Vårvete... 13 3.3 Höstvete... 14 3.4 Havre... 15 3.5 Korn och maltkorn... 16 4 Spannmålens medelkvalitet sortvis 2010... 17 4.1 Råg... 17 4.2 Vårvete... 18 4.3 Höstvete... 19 4.4 Havre... 20 4.5 Korn... 22 4.6 Malkorn... 23 5 Bilder av spannmåls kvalitet 2010... 24 6 Sorternas förekomst av proverna 2010... 28 7 Testmetoder... 31 8 Landsbygdscentralerna... 32

1 Inledning På grund av den heta sommaren och torkan skördades det endast tre miljarder kilo spannmål år 2010, den minsta skörden på ett årtionde. Falltalen för vete och råg var rekordhöga, likaså proteinhalten i vårvete. Cirka två tredjedelar av vete och nästan all råg var av kvarnduglig kvalitet. En knapp fjärdedel av maltkornsskörden uppfyllde kraven på proteinhalt och kornstorlek, vilket var en tiondedel av mängden i fjol. Kornets genomsnittliga hektolitervikt på 62,4 kilo var lägre än tidigare år, men proteinhalten på 12,4 procent var högre. Havrens genomsnittliga hektolitervikt var lägst på över tjugo år och kornstorleken den minsta under EU-eran. Havrens proteinhalt var hög. Kvaliteten på den inhemska spannmålsskörden har följts upp sedan år 1966. Uppföljningen ger en helhetsbild av kvaliteten på spannmålsskörden sådan som den är då den sänds från gårdarna ut på marknaden eller då den används på den egna gården. Uppföljningen är baserad på de prover som odlarna har sänt in från gården, och kvalitetsfaktorerna har analyserats av Livsmedelssäkerhetsverket vid enheten för växtanalytik i spannmålssektionens laboratorium. Vid undersökningen analyseras de kvalitetsfaktorer som används allmänt av spannmålshandeln och av industrin. Förutom proverna erhålls värdefull information av odlarna om spannmålsodlingens bakgrundsfaktorer, exempelvis vilka gödslingsmedel och bekämpningsmedel som har använts, sådatum och skördedatum, typ av tork samt eventuella väderfaktorer under växtperioden som har inverkat på kvaliteten, såsom frost och nederbördsmängder. De gårdar som ingår i uppföljningen väljs områdesvis enligt en samplingsmetod ur landsbygdsnäringsregistret vid jord- och skogsbruksministeriets informationstjänst. Gårdar med mindre än fem hektar åker ingår inte i samplet. År 2010 ingick cirka 1700 gårdar i samplet. Före slutet av oktober hade 1100 prover sänts in. Av proverna var 242 vete, 84 råg, 269 havre, 142 maltkorn och 315 foderkorn. Mera information av spannmålsskördens kvalitet finnas i Internetsidor av Evira. 6

2 Spannmålsskördens medelkvalitet 1990-2010 2.1 Råg och ekologisk råg Skördeår Råg Falltal Protein Ekologisk råg Falltal Protein kg/ha % kg/ha % 1990 75,2 124 10,9 - - - 1991 72,9 86 10,7 - - - 1992 76,9 130 11,5 - - - 1993 74,9 96 11,9 - - - 1994 75,8 172 11,3 - - - 1995 76,2 213 10,3 - - - 1996 73,8 214 11,1 - - - 1997 75,6 198 12,0 - - - 1998 70,6 75 10,7 - - - 1999 76,6 175 10,9 - - - 2000 74,5 116 10,8 - - - 2001 75,1 170 10,8 - - - 2002 75,3 219 11,2 74,3 210 11,1 2003 73,7 204 11,9 71,9 150 11,9 2004 73,0 137 11,2 72,8 121 10,8 2005 75,0 103 10,3 74,2 103 10,2 2006 77,3 215 10,7 75,8 201 10,4 2007 76,4 164 10,6 74,8 144 11,0 2008 75,0 93 10,4 72,1 73 10,4 2009 75,0 149 9,7 73,6 143 9,8 2010 76,3 245 10,2 74,7 236 10,3 7

2.2 Vårvete Skördeår Vårbete Falltal Protein Våt gluten Zeleny-tal Stärkelsehalt kg/ha % % % 1990 81,7 311 14,1 34,5 47-1991 81,1 371 13,2 32,3 56-1992 82,0 209 15,4 41,9 68-1993 80,2 183 13,6 34,2 59-1994 81,7 293 13,7 33,9 57-1995 82,3 291 12,6 37,3 46-1996 80,8 294 11,7 26,5 46-1997 79,1 361 14,0 33,3 63-1998 74,1 271 12,9 28,7 60-1999 81,2 325 14,2 34,0 64-2000 78,2 302 13,8 29,1* 64-2001 81,5 289 13,9 29,7* 62-2002 77,9 329 14,8 31,7* 61-2003 79,7 224 14,1 27,5* 62 67,2 2004 76,7 210 13,2 26,8* 59 66,1 2005 80,2 258 12,7 25,9* 48 68,0 2006 82,6 317 12,7 25,5* 51 69,1 2007 79,6 303 13,6 26,8* 57 68,1 2008 77,3 239 12,6 25,2* 53 68,2 2009 81,1 319 12,0 23,4* 47 69,5 2010 80,6 352 14,1 28,8* 57 66,7 *) Våt glutenets bestämmnings metod har ändrats resultatet ungefär 3 5 procentenheter lägre än tidigare 8

2.3 Höstvete Skördeår Höstvete Falltal Protein Våt gluten Zeleny-tal Stärkelsehalt kg/ha % % % 1990 81,7 320 12,3 28,7 33-1991 80,1 170 11,3 23,0 35-1992 82,3 336 12,0 30,6 37-1993 79,8 187 13,0 31,1 35-1994 80,3 344 12,2 28,3 39-1995 81,0 341 11,0 26,3 30-1996 78,9 343 11,2 26,2 29-1997 79,6 314 13,2 33,6 48-1998 75,5 130 11,6 26,7 47-1999 82,0 273 11,3 27,1 44-2000 80,7 256 12,7 28,1* 52-2001 81,3 304 12,6 27,9* 50-2002 81,4 331 12,3 26,3* 40-2003 78,8 292 13,9 29,6* 54 67,5 2004 77,3 259 12,7 26,7* 44 66,8 2005 78,9 228 11,6 25,2* 40 69,8 2006 80,9 352 12,2 26,7* 33 69,6 2007 81,2 347 12,1 25,8* 38 70,3 2008 80,5 263 12,3 25,9* 41 70,4 2009 80,3 367 12,2 26,2* 34 69,9 2010 78,8 398 12,6 25,2* 38 68,7 *) Våt glutenets bestämmnings metod har ändrats resultatet ungefär 3 5 procentenheter lägre än tidigare 9

2.4 Havre Skördeår Havre Skalhalt Protein Ekologisk havre Skalhalt Protein kg/ha % % kg/ha % % 1990 57,6-13,4 - - - 1991 55,5-12,8 - - - 1992 56,9-14,2 - - - 1993 56,6-12,6 - - - 1994 55,5-13,0 - - - 1995 58,1-12,1 - - - 1996 58,2-12,1 - - - 1997 55,7-13,7 - - - 1998 54,6-12,1 - - - 1999 55,2-15,0 - - - 2000 54,9-13,0 - - - 2001 56,2-13,4 - - - 2002 54,4-13,8 54,8-13,4 2003 54,9-14,2 55,0-13,6 2004 55,1-12,9 55,2-12,3 2005 55,1 23,1 12,8 54,4 23,5 12,0 2006 55,9 24,2 13,7 54,1 24,7 12,7 2007 56,1 22,6 13,1 56,3 22,1 12,9 2008 56,4-11,8 55,5-11,4 2009 55,7-12,1 55,0-11,7 2010 53,0-13,5 52,9-13,4 10

2.5 Korn och maltkorn Skördeår Korn 1) Maltkorn 2) Protein Protein Stärkelsehalt Stärkelsehalt Sortering >2,5 mm kg/ha % % kg/ha % % % 1990 65,1 13,0 - - - - - 1991 66,6 12,6 - - - - - 1992 67,4 12,6 - - - - - 1993 66,0 11,7 - - - - - 1994 67,7 12,1 - - - - - 1995 67,0 11,2-71,8 11,2 - - 1996 64,7 11,5-70,6 11,2-75,5 1997 62,1 12,5-64,3 12,4-65,2 1998 58,7 12,4-63,7 11,7-69,7 1999 65,1 12,6-69,1 13,2-88,3 2000 61,4 12,3 60,6 66,2 12,1 62,2 82,6 2001 63,8 12,4 60,4 68,5 12,7 61,4 88,3 2002 61,9 13,0 59,9 65,1 12,9 61,5 70,5 2003 61,6 13,5 59,1 66,9 13,5 60,6 83,7 2004 61,1 12,5 59,8 66,2 11,8 62,0 79,3 2005 63,6 11,9 60,4 67,1 11,8 61,7 91,7 2006 67,4 12,0 62,0 70,9 12,5 62,6 93,7 2007 63,8 12,0 60,8 67,9 12,1 61,7 86,6 2008 63,9 10,7 61,9 67,5 10,6 63,0 89,7 2009 65,3 11,0 61,7 68,6 10,7 62,9 91,6 2010 62,4 12,4 60,6 66,7 12,9 60,8 88,0 1) Innehåller inte maltkornsorter. 2) Innehåller maltkornsorter Saana, Scarlett, NFC Tipple, Annabell, Braemar, Prestige, Xanadu, Oracle, Marthe, Polartop och Quench oberoende av användningssändamål 11

2.6 Flerradigt och tvåradigt korn Skördeår Flerradigt korn Tvårådigt korn 1) Protein Protein Stärkelsehalt Stärkelsehalt kg/ha % % kg/ha % % 1998 57,1 12,2-62,9 13,0-1999 63,8 12,2-67,8 13,7-2000 60,6 12,1 60,5 65,1 12,9 61,0 2001 62,8 12,3 60,2 67,0 12,9 60,8 2002 61,3 12,9 59,6 63,3 13,5 60,2 2003 61,2 13,4 59,1 64,0 14,4 59,3 2004 60,6 12,5 59,8 64,4 13,1 60,1 2005 63,2 11,8 60,4 66,6 12,6 60,4 2006 67,0 11,9 61,7 70,2 12,7 62,3 2007 63,5 12,0 60,8 66,7 12,3 60,9 2008 63,3 10,7 61,8 65,9 11,6 61,7 2009 64,8 11,1 61,6 67,7 10,9 62,4 2010 61,5 12,3 60,5 65,8 12,8 60,7 1) Innehåller inte maltkornsorter. Figure 1. Maltkornets och foderspannmålens genomsnittliga hektolitervikter 2001-2010. 12

3 Spannmålens genomsnittliga kvalitet regionvis 2010 3.1 Råg Råg Landsbygdscentral Falltal Protein kg/ha % Nyland 76,0 262 10,4 Farma 76,4 296 10,0 Satakunta 76,8 236 10,1 Tavastland 78,3 315 9,6 3.2 Vårvete Vårvete Landsbygdscentral Våt Stärkelsehalt Fall- Protein gluten Zelenytal tal kg/ha % % % Nyland 80,7 388 14,6 30,0 60 66,1 Nylands svenska 80,3 360 14,6 29,5 60 65,9 Farma 81,2 357 14,1 29,0 57 66,7 Satakunta 81,1 338 13,8 28,5 56 67,3 Tavastland 80,9 358 12,5 24,5 47 68,7 Egentliga Tavastland 81,1 408 14,6 30,0 64 65,7 Kymenlaakso 79,7 366 14,8 29,5 60 66,3 Norra Karelen 78,2 306 14,2 29,2 57 66,4 Södra Österbotten Österbottens svenska 80,8 281 13,8 28,5 57 67,3 81,3 295 14,0 28,6 57 66,7 13

3.3 Höstvete Landbygdscental Höstvete Protein Våt gluten Falltal Zelenytal Stärkelsehalt kg/ha % % % Farma 79,9 400 12,6 25,3 38 68,8 Figure 2. Andel höst- och vårveteprover som fyller kvalitetskraven på brödvete (hehtolitervikt 78 kg/ha, falltal 180 ja protein 12,5 %) 2001-2010. 14

3.4 Havre Landbygdscentral Havre Protein Förkrympta korn 2,0 mm kg/ha % % Nyland 50,1 12,9 18,0 Farma 51,8 13,2 14,9 Satakunta 54,3 13,2 13,6 Birkaland 53,1 13,6 8,7 Tavastland 54,0 13,4 12,2 Kymenlaakso 49,7 14,2 14,5 Södra Karelen 49,7 14,1 11,1 Södra Savolax 52,6 14,6 12,7 Norra Savolax 52,6 13,8 12,9 Norra Karelen 51,9 14,2 12,3 Mellersta Finland 53,0 13,7 10,1 Etelä-Pohjanmaa 54,7 13,6 10,9 Österbottens svenska Mellersta Österbotten 55,5 13,3 10,4 53,3 13,6 9,3 Uleåborg 54,9 13,4 8,0 15

3.5 Korn och maltkorn Korn 1) Maltkorn 2) Protein Protein Sortering >2,5mm kg/ha % % kg/ha % % % Nyland - - - 68,1 13,5 60,3 89,1 Nylands svenska - - - 68,8 12,3 61,5 91,9 Farma 65,1 12,8 60,3 66,7 12,8 60,9 89,4 Satakunta 62,9 12,2 60,8 66,5 12,3 61,3 87,7 Birkaland 63,5 12,2 61,1 - - - - Tavastland 64,5 11,9 61,4 67,1 12,7 60,9 90,2 Egentliga Tavastland Södra Karelen Norra Savolax Norra Karelen Mellersta Finland Södra Österbotten Landbygdscentral Stärkelsehalt Stärkelsehalt Österbottens svenska Mellersta Österbotten - - - 67,9 13,2 60,7 84,2 62,2 12,5 60,5 - - - - 63,2 12,1 60,8 - - - - 61,3 12,1 60,6 - - - - 62,2 12,3 60,6 - - - - 62,4 12,5 60,6 65,5 12,7 61,0 91,8 61,2 12,4 60,4 - - - - 60,5 12,8 60,5 - - - - Uleåborg 61,2 12,5 60,3 - - - - 1) Innehåller inte maltkornsorter. 2) Innehåller maltkornsorter Saana, Scarlett, NFC Tipple, Annabell, Braemar, Prestige, Xanadu, Oracle, Marthe, Polartop och Quench oberoende av användningssändamål 16

4 Spannmålens medelkvalitet sortvis 2010 4.1 Råg Råg Sort Falltal Protein kg/ha % Amilo 77,4 314 10,1 Elvi 77,4 203 9,7 Evolo 79,0 332 9,0 Juuso 43,2 227 11,6 Riihi 75,5 224 10,5 Figure 3. Andel rågprover som fyller kvalitetskraven på brödsäde (hektolitervikt 71 kg/ha, falltal 120). 17

4.2 Vårvete Sort Falltal Vårvete Protein Våt gluten Zelenytal Stärkelsehalt kg/ha % % % Amaretto 82,1 299 12,4 25,0 47 70,4 Anniina 80,8 362 15,4 32,6 62 65,1 Bjarne 77,8 410 14,6 30,1 64 65,3 Kruunu 80,0 343 13,5 27,5 53 67,8 Mahti 79,3 342 12,6 25,3 51 68,3 Quarna 81,5 354 15,6 32,7 65 64,4 Zebra 81,9 369 12,8 24,6 51 67,9 Figure 4. Proteinhalter i vårvete per sort 2010. 18

4.3 Höstvete Sort Falltal Höstvete Protein Zelenytal Våt gluten Stärkelsehalt kg/ha % % % Urho 77,1 12,7 411 25,4 39 68,5 Figure 5. Vårvetes falltal skördeveckosvis 2010. 25 % av proverna blir under boxens nedre kant och 25 % av proverna blir över boxens övre kant. Hälften av proverna är både under- och övresidan av sträcken som finns mitt i boxen. 10 % och 90 % av proverna blir under de tunna sträckena. 19

4.4 Havre Sort Havre Protein Förkrympta korn 2,0 mm kg/ha % % Aslak 53,3 14,6 14,3 Belinda 50,9 12,4 14,4 Eemeli 53,6 14,5 7,7 Fiia 54,7 13,4 14,1 Marika 53,9 13,5 5,7 Peppi 54,4 14,5 11,1 Roope 51,3 12,6 17,1 Suomi 53,7 13,4 11,2 Veli 52,5 13,4 18,0 Venla 52,0 14,2 12,4 Figure 6. Andel av havreprover med en hektolitervikt över 52 kilo per sort 2010. 20

Figure 7. Andel av havreprover med en förkrympta korn per sort 2010. 21

4.5 Korn Korn Sort Protein Stärkelsehalt kg/ha % % Edel 62,8 11,8 61,0 Gaute 61,7 11,6 61,3 Justina 65,3 12,9 60,3 Jyvä 64,2 12,4 60,7 Kunnari 62,1 11,5 61,1 Minttu 65,1 12,3 61,3 Olavi 60,4 12,9 59,9 Pilvi 57,2 13,9 58,7 Tocada 65,7 12,7 60,9 Vilde 61,8 12,1 60,9 Voitto 60,8 12,5 60,4 Edel 62,8 11,8 61,0 Figure 8. Andel av kornprover med en hektolitervikt över 64 kilo per sort 2010. 22

4.6 Maltkorn Sort Maltkorn Protein Stärkelsehalt Sortering >2,5 mm kg/ha % % % Annabell 65,7 12,9 60,7 82,9 Barke 67,7 13,1 60,7 88,5 Braemar 68,7 12,8 61,0 93,6 NFC Tipple 67,3 11,5 61,9 92,4 Saana 64,2 13,3 60,2 82,6 Scarlett 68,7 13,6 60,6 90,8 Figure 9. Proteinhalter i maltkorn per sort 2010, användningsändamål maltning. 23

5 Bilder av spannmåls kvalitet 2010 Figure 10. Brödsädens genomsnittliga hektolitervikt 2001-2010 Figure 11. Brödsädens genomsnittliga falltal 2001-2010. 24

Figure 12. Brödsädens genomsnittliga proteinhalter 2001-2010. Figure 13. Andel kvarndugliga (hektolitervikt 78 kg/ha, proteinhalt 12,5, falltal 180) vårveteprover per lantbrukssällskap 2010. Alla användningsändamål. På de gråa områdena är antalet prover inte tillräckligt. 25

Figure 14. Våt gluten och Zeleny-tal i genomsnitt i höst- och vårvete 2001-2010. Figure 15. Genomsnittliga proteinhalter i maltkorn, korn och havre 2001-2010. 26

Figure 16. Andel förkrympta korn i havreproverna per lantbrukssällskap 2010. Figure 17. Proteinhalter i maltkorn per lantbrukssällskap 2010. 27

6 Sorternas förekomst av proverna 2010 Figure 18. Rågsorternas förekomst av proverna 2010. Figure 19. Vårvetesorternas förekomst av proverna 2010. 28

Figure 20. Höstvetesorternas förekomst av proverna 2010. Figure 21. Maltkornsorternas förekomst av proverna 2010. 29

Figure 22. Kornsorternas förekomst av proverna 2010. Figure 23. Havresorternas förekomst av proverna 2010. 30

7 Testmetoder NIT -apparat (referensmetod MMM 42/95) 1000 korns vikt Elektronisk räkneapparat av korn Falltall ICC-std. no. 107/1/68/95 Protein torrsubstans Stärkelsehalt torrsubstans Våt gluten Zeleny-tal Förkrymta korn Maltkorn sortering NIT -apparat (referensmetod ICC-std. no. 105/2/80/94) nitrogen faktor 5,7 för vete och råg, 6,25 för havre, korn och maltkorn NIT -apparat (polarimetriskt referensmetod) NIT -apparat (referensmetod ICC-std. no. 155/1/94) NIT -apparat (referensmetod ICC-std. no. 116/1/72/94) EY N:o 824/2000 förkrymta korn räknas alla som genomgått sållet Steinecker -typ sortering Definitioner Skördeår 1.7.2010 30.6.2011 31

8 Landsbygdscentralerna 1 Nyland 2 Nylands svenska 3 Farma 4 Finska hushållningssällskapet 5 Satakunta 6 Birkaland 7 Tavastland 8 Egentliga tavastland 9 Kymenlaakso 10 Södra karelen 11 Södra savolax 12 Norra sovolax 13 Norra karelen 14 Mellersta finland 15 Södra österbotten 16 Österbottens svenska 17 Mellersta österbotten 18 Uleåborg 19 Kajanaland 20 Lappland 32

Pärmbild: Eviras bildbank/ulla Oksanen Livsmedelssäkerhetsverket Evira Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors Telefon 020 69 0999, Fax 020 77 24350 www.evira.fi Eviras publikationer 4/2011 ISSN 1797-299X ISBN 978-952-225-086-5 (pdf)