1 Arbetsmarknaden för dig som med utbildning inom information och kommunikation Grupp 4 Media, journalistik och information 213a Medieproduktion, allmän utbildning 213d Illustration, reklam, grafisk formgivning och foto 213x Annan utbildning inom medieproduktion 320 Journalistik och information, allmän utbildning 321b Medie- och kommunikationsvetenskap 321x Annan utbildning i journalistik och medievetenskap 329 Journalistik och information, övrig/ospecifierad inriktning Om rapporten Underlaget till rapporten kommer främst från SCBs sysselsättningsregister 1 och är baserat på individer som har en utbildning inom media, journalistik och information. 2 Materialet är delvis bearbetat av SCB men främst av DIK. Uppgiften om antalet examinerade kommer från HSV 3 och uppgifter om lön och arbetslöshet från DIKs löneenkät 2010 och DIKs arbetskraftsundersökningar. 1 RAMS, uttag i mars 2011 2 Individer klassade inom kategori 213a,d,x, 320, 321b,x och 329 i SUN 2000. 3 Högskoleverkets NU- databas 27 maj 2011
2 Information och kommunikation Information är en av vår tids viktigaste byggstenar, information har både ett värde i sig och fungerar som en viktig värdeskapare och tillväxtskraft. Information och kommunikation är ett yrkesområde som stadigt växer och antalet yrken och arbetsuppgifter ökar ständigt. Utbildningar inom information och kommunikation förbereder studenter för ett yrkesliv inom ett område som ständigt förändras, inte minst genom nya tekniska möjligheter för att informera och kommunicera. Utbildning Utbildningens historia Medie- och kommunikationsvetenskap är ett relativt ungt akademiskt ämne och de första professurerna inrättades 1991. En vid Stockholms universitet vid den då tre år gamla institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMK, samt vid den nybildade avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet. Ämnet har dock rötter som längre går tillbaka i tiden, bland annat till Centrum för masskommunikationsforskning som låg vid Stockholms universitet. Sedan de första utbildningarna startade har allt fler utbildningar växt fram och de ges idag vid lärosäten över hela landet. Hur och var kan man läsa? En vanlig utbildning för den som vill arbeta med information och kommunikation är medie- och kommunikationsvetenskap. Inom utbildningen är det ofta möjligt att inrikta sig. Exempel på inriktningar är kultur och medier, nyhetsmedier och journalistik och politisk kommunikation. Olika lärosäten ger olika inriktningar och specialiseringsmöjligheter. Utbildningar inom journalistik och medieproduktion innehåller ofta perioder av praktik. Utbildning inom information och kommunikation ges på nästan samtliga lärosäten i landet men alla inriktningar och ämnen ges inte överallt. Utbildningarna kan läsas på grund-, avancerad och forskarnivå. Läs mer om den utbildning och inriktning du är intresserad av på respektive lärosätes hemsida. Antalet masterexamina ökar Antal examinerade studenter inom medie- och kommunika<onsvetenskap, medieproduk<on och informa<on 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2007/2008 2008/2009 2009/2010 Masterexamina Magisterexamina Kandidatexamen Källa: HSVs NU- databas
3 2007 förändrades sättet att rapportera och klassificera kurser då så kallade huvudområden infördes. Därmed finns inte jämförbar statistik för antalet examinerade längre tillbaka än så. Antalet examinerade i gruppen har under de tre senaste åren legat på en relativt konstant nivå. De förändringar som skett är främst att antalet masterexamina har ökat och att antalet magisterexamina minskat. Det är en väntad förändring som kan förklaras med den nya examensstruktur som införts som ett led i Bolognaprocessen genom att magisterutbildningar avvecklats till förmån för masterutbildningar. Kraftig ökning av antalet helårsstudenter Antal helårsstudenter 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2007/2008 2008/2009 2009/2010 Medie- produk^on Medie- och kommunika^ons vetenskap Källa: HSVs NU- databas Sett till antalet helårsstudenter 4 inom samma ämnesområde har en ökning skett med cirka 2000 helårsstudenter mellan 2007/2008 och 2009/2010. Antalet examinerade kan alltså komma att öka framöver om trenden med ökat antal helårstudenter håller i sig. Under de senaste tre åren har även det totala antalet sökande till högskolan ökat markant. Det förklaras med finanskrisen 2008 och det försämrade arbetsmarknadsläget som följde samt att det sammanföll med ovanligt stora ungdomskullar. Ungdomskullarna som nu närmar sig högskoleålder är mindre och man kan vänta sig att antalet studenter totalt sett kommer att minska framöver, vilket kan komma att synas även på antalet studenter som söker sig till studier inom information och kommunikation. Arbetsmarknad Vanligt börja som projekt- eller visstidsanställd 4 En helårsstudent motsvarar en student som är inskriven för heltidsstudier under ett läsår.
4 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Anställningsform per ålder andel projektanställda andel ^llsvidare andel viss^d, vikariat Källa: DIKs löneenkät 2010 För de som utbildar sin inom information och kommunikation väntar ofta en start på karriären med tillfälliga anställningar så som vikariat och projektanställningar. Det kan ta några år efter avslutad utbildning innan man är etablerad på arbetsmarknaden. Av DIKs medlemmar med utbildning inom området har 87 procent en tillsvidareanställning. Andelen i tillsvidareanställning ökar med stigande ålder, och i slutet av karriären är det ovanligt med andra anställningsformer. Arbetslösheten 5 för de som arbetar inom information och kommunikation har sjunkit betydligt under de senaste sex åren och är idag halverad sedan mitten av 00- talet då arbetslösheten låg på emellan 10 och 15 procent. Sjunkande andel arbetslösa under samma period är ett mönster som ses för flera av DIKs medlemsgrupper. De senaste åren har arbetslösheten legat kring fem procent. Vanliga titlar och arbetsområden Utbildade inom området jobbar med en mängd olika uppgifter och har olika titlar. Gemensamt är att de arbetar med informationshantering på något sätt. Kommunikations-, PR- och reklambyråer Som kommunikatör på en byrå arbetar man på uppdrag åt en kund som vill ha hjälp med t ex en reklamkampanj eller en PR- kampanj. På en byrå arbetar ofta art- directors (AD), projektledare, copywriters, planners, pr- konsulter och grafiska formgivare ihop. För att arbeta på en byrå krävs att man är kreativ och gillar att arbeta med projekt. AD:n är ansvarig för bildidéer och utformning, copywritern arbetar med texterna, plannern med kund och målgruppsunderlag, formgivaren med den visuella utformningen och projektledaren håller samman hela arbetet och kommunicerar även med kunden. Projektledare 5 Siffrorna över arbetslöshet baseras på antalet medlemmar som registrerat sig som arbetslösa i DIKs medlemsregister. Det är en stor osäkerhet i siffrorna men då felkällorna torde vara lika stora under hela perioden bör trenden stämma.
5 Projektledaren ansvarar för projektet och för det mesta jobbar man i en projektgrupp bestående av personer med olika kompetenser. Projektledarens arbetsuppgifter skiljer sig åt beroende på bransch och företag men han eller hon är alltid den sammanhållande länken som driver projektet och leder arbetet i projektgruppen. Det är också projektledarens uppgift att se till att kostnaderna ligger inom budgeten och att arbetet blir färdigt i tid. Informatör/Kommunikatör Arbetar med att förmedla och forma företags, myndigheters och organisationers budskap samt att utveckla medarbetarnas kommunikativa förmåga. De arbetar både strategiskt och kreativt. PR- konsult En PR- konsult hjälper företag och organisationer att bygga relationer och kommunicera budskap och åsikter till allmänheten och beslutsfattare. PR kommer från det engelska ordet Public Relations. Pressekreterare Pressekreterare kan arbeta inom både den privata och offentliga sektorn och deras främsta uppgift är att sköta kontakterna med massmedia och se till att rätt bild förmedlas i medierna. Webbredaktör En webbredaktör arbetar direkt mot Internet och intranätet, utvecklar webbplatsen, fyller den med innehåll och ansvarar för att den hålls aktuell. Privat sektor dominerar Antal verksamma per sektor 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Privat Kommun Stat Kvinnor Män Fördelning på arbetsmarknadssektor för utbildade inom medie- och kommunikationsvetenskap, medieproduktion samt journalistik och information. Källa: SCB Majoriteten av de utbildade inom området är verksamma inom privat sektor, 70 procent. 17 procent jobbar inom staten och 13 procent i kommunal sektor. Andelen män är högst i privat sektor, 33 procent, att jämföra med kommunal sektor där männen utgör 24 procent. I gruppen som helhet är 32 procent män och 68 procent kvinnor.
6 En ung yrkesgrupp Åldersfördelning 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 Mån Kvinnor 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 Ålders- och könsfördelning för utbildade inom medie- och kommunikationsvetenskap, medieproduktion samt journalistik och information. Källa: SCB Informations- och kommunikationsgruppen är en ung yrkesgrupp vilket förklaras med att det är ett även är ett ungt akademiskt ämne. 83 procent av de yrkesverksamma med utbildning inom området är under 40 år och knappt 4 procent är över 50 år. Gruppen har gått från att ha haft en relativt jämn könsfördelning i de äldsta åldersgrupperna till att bli allt mer kvinnodominerat. Bland dem under 40 år är 68 procent kvinnor. Sett till könsfördelningen på helårsstudenterna på högskolorna inom området har kvinnor utgjort drygt 60 procent de senaste tre åren vilket tyder på att kvinnornas numerära övertag inte kommer att stiga mer framöver. Sett enbart till studenter inom medieproduktion är männen i svag majoritet på ca 55 procent. Chefer Fyra procent av de yrkesverksamma med utbildning inom området återfinns i ledningsarbete, 6 som chefer för mindre och större enheter och företag eller som VD eller politiker. Andelsmässigt störst andel chefer finns i åldersgruppen 40-44 år med nio procent. Det är lika vanligt för män som kvinnor att ha en tjänst på ledningsnivå. 6 För att individer ska kategoriseras som i ledningsarbete krävs att de är så kallade renodlade chefer, det vill säga har ekonomi-, personal- och verksamhetsansvar. Individer med delvis chefskap och som har ett eller två av ovanstående ansvarsområden men inte alla tre syns inte i denna statistik.
7 Spridda över hela arbetsmarknaden, men vanligast inom information och kommunikation Branschfördelning Basnäringar, ^llverknings- och byggindustri 11% 10% 7% 13% 7% 28% 13% 11% Handel och transport Service och tjänster Informa^on och kommunika^on Verksamhet inom teknik, ekonomi och juridik Offentlig förvaltning Utbildning och forskning Övriga branscher Branschfördelning för utbildade inom medie- och kommunikationsvetenskap, medieproduktion samt journalistik och information. Källa: SCB Utbildade inom information och kommunikation är spridda inom samtliga branscher på arbetsmarknaden. En bransch dominerar, information och kommunikation, men den sysselsätter ändå inte fler än 28 procent. Branscher inom privat sektor är klart vanligast. Upp till 40 år är det vanligast att arbeta inom information och kommunikation, för de över 50 år är det vanligast att arbeta inom utbildning och forskning. Gruppen 40-49 år återfinns i stor utsträckning inom båda dessa branscher men jobbar även ofta inom offentlig förvaltning. Vanligast bransch fördelat på ålder kan säga något om hur behovet av utbildade inom information och kommunikation har förändrats över tid inom olika branscher. En bred arbetsmarknad MOLN Universitets- och högskollärare Gymnasielärare i allmänna ämnen Gymnasielärare i yrkesämnen Lärare i estetiska och praktiska ämnen Övriga pedagoger med teoretisk specialistkompetens Revisorer m.fl. Personaltjänstemän och yrkesvägledare Marknadsanalytiker och marknadsförare Organisationsutvecklare Övriga företagsekonomer Arkivarier, museitjänstemän m.fl. Bibliotekarier m.fl. Sociologer, arkeologer m.fl. 150 68 64 35 51 11 71 592 36 49 32 122 10
8 Språkvetare, översättare och tolkar Journalister, författare, informatörer m.fl. Regissörer och skådespelare Formgivare Administratörer i offentlig förvaltning Administratörer i intresseorganisationer Fotografer Ljud- och bildtekniker Förskollärare och fritidspedagoger Andra lärare och instruktörer Försäkringsrepresentanter Fastighetsmäklare, fastighetsförvaltare m.fl. Företagssäljare Inköpare Värderare och auktionister Banktjänstemän och kreditrådgivare Övriga säljare, inköpare, mäklare m.fl. Speditörer Platsförmedlare och arbetsvägledare Övriga agenter m.fl. Administrativa assistenter Redovisningsekonomer m.fl. Socialförsäkringstjänstemän Behandlingsassistenter m.fl. Fritidsledare m.fl. Tecknare, illustratörer, dekoratörer m.fl. Presentatörer i radio, TV m.m. Musiker, sångare, dansare m.fl. inom underhållning Idrottstränare, professionella idrottsutövare m.fl. Inspicienter, rekvisitörer m.fl. Biblioteksassistenter m.fl. 12 2 880 8 203 238 62 74 26 38 21 40 10 283 23 11 38 168 7 58 41 419 13 51 14 28 227 9 10 14 17 26 Drygt sju av tio med utbildning inom området återfinns inom yrken som har en kvalifikationsnivå som kräver minst kortare högskoleutbildning. 7 Det är inte ovanligt att yngre och nyutbildade går in på mindre kvalificerade jobb men med ökad ålder stiger andelen som återfinns i kvalificerade arbeten. Dock vänder trenden med allt fler i kvalificerade yrken i åldersgrupperna över 45 år och i gruppen 55-59 år är andelen i kvalificerat arbete ca åtta procentenheter lägre än i gruppen 35-39 år. Det är förmodligen ett mönster som kommer att förändras över tid då allt fler med utbildning inom området når högre åldrar. 7 I enlighet med SSYK- 96.
9 Det enskilt vanligaste yrket är journalist, författare, informatör m.fl. 8 Tre av tio med utbildning inom området återfinns här. Övriga finns spridda över en mängd olika yrken verksamma över hela arbetsmarknaden. Vanligt är även att arbeta som marknadsanalytiker/marknadsförare 9. Storstadslänen dominerar Antal verksamma per län 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Stockholms län Uppsala län Södermanlands Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands Jämtlands län Västerbolens län Norrbolens län Okänt Stat Kommun Privat Länsfördelning för utbildade inom medie- och kommunikationsvetenskap, medieproduktion samt journalistik och information. Källa: SCB Arbetsmarknaden för dem med utbildning inom området domineras av de tre storstadsregionerna, i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. Arbete inom privat sektor är vanligast över hela landet. Stockholms län sticker ut med särskilt låg andel verksamma inom kommunalsektor, knappt sex procent, och Västernorrland med en relativt hög andel inom statlig sektor, 31 procent. Löner Samma lönenivå för kvinnor som för män 35000 30000 25000 Löneutveckling 20000 15000 10000 5000 0 Informa^on och kommunika^on Redak^onellt arbete El år emer examen Fem år emer examen Tio år emer examen Källa: DIKs lönestatistik 2010. Staplarna anger medianlön 8 Yrkeskod 2451 i SSYK- 96. 9 Yrkeskod 2413 i SSYK- 96.
10 Mäns och kvinnors löner skiljer sig inte mycket från varandra, det gäller så väl medel och medianlöner som de högsta och lägsta lönerna. För informatörer/kommunikatörer är medianlönen som högst inom staten och privat sektor men det skiljer inte mycket jämfört med kommunal. Det finns dock brister i statistiken kring dessa uppgifter då verksamma inom privat sektor är kraftigt underrepresenterade i underlaget. Framtid Arbetsmarknaden för utbildade inom information och kommunikation är tuff. Det utbildas många inom området och det är hård konkurrens om jobben vilket särskilt gäller nyexaminerade. Det finns ett överskott på personer som vill jobba med kommunikation, och detta gäller i synnerhet i storstäderna. Både i dag och de kommande fem/tio åren kommer det troligen att finnas ett överskott av utbildade inom området på arbetsmarknaden.