Huvudkontorsflytt farligast utanför Stockholm Stefan Fölster, Hanna Widell och Göran Wikner September, 2002

Huvudkontorsflytt farligast utanför Stockholm Stefan Fölster, Hanna Widell och Göran Wikner September, 2002

Sammanfattning... 2 Antal huvudkontor viktig faktor för regionens inkomst... 2 Så mycket förlorar orten om huvudkontoren flyttar utomlands... 3 Huvudkontorssyssla den mest lönsamma bransch... 3 Huvudkontorens betydelse för den regional inkomstutveckling... 4 Var finns koncernernas huvudkontor?... 5 Andra förhållanden som påverkar inkomstutvecklingen... 7 Något om de variabler som används... 7 Huvudkontorens betydelse för inkomstutvecklingen... 7 Appendix 1... 14 Resultatet av de statistiska beräkningarna av sambanden.... 14 Appendix 2... 15 Några kompletterande diagram... 15 Appendix 3... 17 Procentuell fördelning av antalet huvudkontor i respektive A-region.... 17 Appendix 4... 21 Inkomstminskning i respektive A-region om de fem största koncernernas huvudkontor skulle flytta... 21

Sammanfattning En helt ny sammanställning av huvudkontorens lokalisering i Sverige visar att majoriteten av huvudkontoren ligger utanför Stockholm. Bland huvudkontorstäta mindre orter finns Borås, Fagersta och regionen Avesta/Hedemora. I vår sammanställning ingår inte enbart de största företagens huvudkontor utan alla moderbolag som har minst ett dotterbolag. I rapporten anges fördelningen av huvudkontoren på de 70 ekonomiska regionerna (så kallade A-regioner) i Sverige, och fördelningen av arbetsplatser i utländsk ägo i de svenska länen. En nyckelfråga är vilken betydelse lokaliseringen av huvudkontoren har för regionens utveckling. Debatten om huvudkontoren har i huvudsak handlat om deras betydelse för företagets utveckling. Finns det till exempel risk för att forskningen eller nya investeringar i ökande utsträckning hamnar utomlands om huvudkontoret flyttar utomlands. I denna rapport redovisas den mer direkta betydelsen som huvudkontoren har på löner och inkomster hos de anställda i huvudkontoren eller hos de företag som levererar tjänster till företag. Antal huvudkontor viktig faktor för regionens inkomst Löner är normalt betydligt högre för den sortens jobb som utförs i huvudkontoren jämfört med företagens övriga koncerndelar. I Skanska är till exempel genomsnittslöner vid huvudkontoret nästan fyra gånger så höga som i dotterbolagen. I många koncerner är skillnaden ännu större. Dessutom påverkas regionens löner av att huvudkontoren ofta köper en lång rad externa tjänster i branscher där lönerna ofta är höga. Till dessa tjänster hör konsulter, revisorer, finansiella tjänster, marknadsföringsbyråer, representation för gäster och kunder och en mängd olika tekniska specialister. Huvudkontorens lokalisering har därför betydelse för såväl sysselsättning som inkomster. Antal huvudkontor har viktats enligt storleken på koncernen. I analysen har det tagits hänsyn till att regioner har olika förutsättningar i flera avseenden som speglas i efterfrågan och utbud på arbetskraft. Det framgår emellertid av analysen att förekomsten av huvudkontor har en stark positiv betydelse för inkomster utöver vad som förklaras av en hög efterfrågan på arbetskraft. Resultaten av analysen visar att en stor del av inkomstgapet mellan olika delar av landet kan förklaras just av förekomsten av huvudkontor. Stockholm har till exempel 17 procent högre inkomster per person än landet i genomsnitt. Av detta gap kan mer än 13 procentenheter förklaras av att Stockholm har förhållandevis många huvudkontor. 2

Så mycket förlorar orten om huvudkontoren flyttar utomlands Hur viktiga huvudkontoren är kan belysas på följande sätt. Om exempelvis Hässleholm blev av med huvudkontoren för de fem största koncernerna, skulle inkomsten för en genomsnittlig Hässleholmsbo minska med 2,8 procent. I Jönköping skulle inkomsterna minska med 4,2 procent och i A-regionen Malmö/Lund/Trelleborg med nästan 5 procent. I rapporten visas hur alla A-regioner påverkas av en motsvarande flytt av huvudkontor. År 1997 hade 12 procent av Sveriges 250 största företag flyttat sitt huvudkontor utomlands och ytterligare 21 procent planerade att göra detsamma. År 2000 hade 30 procent flyttat huvudkontoret och ytterligare sex procent av Sveriges 250 största företagen planerar att flytta huvudkontoret utomlands. Sammanlagt förlorar den svenska befolkningen 40 miljarder kronor i inkomst per år om dessa sex procent av huvudkontoren flyttar utomlands. Huvudkontorssyssla den mest lönsamma bransch Huvudkontorssyssla och kringtjänster är för tillfället Sveriges mest högavlönade bransch. Om Sverige i högre grad specialiserade sig på att äga och leda multinationella företag skulle detta ha ett kraftigt genomslag på våra inkomster och vår BNP per capita jämfört med andra länder. Lokaliseringen av huvudkontor innehåller, precis som för andra branscher något av en ketchupeffekt. Ju fler huvudkontor som finns på orten, desto större tillgång finns det på yrkeskunniga och specialister vilka huvudkontor ofta anlitar. En avflyttning av huvudkontor blir därför något av en ond spiral som i slutändan leder till betydligt lägre relativa inkomstnivåer. 3

Huvudkontorens betydelse för den regional inkomstutveckling Det har länge debatterats om effekterna på svensk ekonomi av att svenska företag flyttar sina huvudkontor utomlands när dessa blir uppköpta. Debatten har främst varit fokuserad på ägandets och lokaliseringens betydelse. Många för- och nackdelar har lagts fram, både teoretiska och empiriska. En viktig negativ effekt är effekterna på sysselsättningen. Studier 1 har bland annat visat att en stor del av arbetet på ett huvudkontor är specifikt relaterat till huvudkontoret, vilket betyder att sysselsättningseffekterna kan bli stora vid en huvudkontorsflytt. En annan negativ effekt är att en minskning av antalet aktiva företagsägare i Sverige ger en sämre grogrund för nya företagare. Positiva effekter som brukar nämnas är bland annat tillgången på bättre teknik och kompetens samt närhet till marknaden och därmed ökad konkurrenskraft. I studien nedan har vi däremot studerat betydelsen av huvudkontorens placering för den egna orten eller regionen i Sverige. Då ett huvudkontor ofta är centrum för experter och kvalificerad kompetens av olika slag, både inom själva huvudkontoret och bland konsulter och kvalificerade experter i dess omgivning, vill vi studera om huvudkontorets placering påverkar ortens eller regionens inkomstnivå. I rapporten visas även hur företagens huvudkontor har flyttat utomlands. Ett stort antal företag har flyttat under de senaste åren. I kombination med slutsatserna om sambandet mellan huvudkontorens placering och regionens inkomstnivå, kan man se tendenser till en neråtgående spiral, där efterfrågan på kvalificerad arbetskraft minskar, spetskompetens försvinner och fler huvudkontor flyttar utomlands eller till de svenska storstäderna. Många regioner riskerar därför att utarmas och få en lägre relativ lönenivå än idag. 1 Malmberg, B. [1990] The Effects of External Ownership A Study of Linkages and Branch Plant Location. Doktorsavhandling vid Uppsala Universitet. 4

Var finns koncernernas huvudkontor? De flesta huvudkontoren ligger utanför Stockholm/Södertäljes A-region som står för nästan 28 procent av samtliga huvudkontor. I Göteborgs och Malmö/Lund/Trelleborgs A-region är motsvarande andel 12,6 och 6,3 procent. Men många huvudkontor återfinns i mindre orter runt om i landet. Det övervägande antalet koncerner har högst fyra dotterbolag, knappt 7 procent har mer än fem dotterbolag. I många fall bildas dotterbolagen av administrativa skäl som att förvalta företagets fastighet, ansvara för försäljningen eller svara för service eller montering hos kunder. Vidare är det vanligt att fastighetsförvaltande bolag lägger varje fastighet i ett separat dotterbolag för att kunna sälja fastigheten utan att betala lagfartskostnader. Detta innebär att det finns ett stort antal mindre koncerner med begränsad verksamhet där behovet av kvalificerad hjälp är avsevärt mindre än för de större koncernerna. Det bör dock påpekas att även de mindre koncernerna har behov av kvalificerad hjälp, framför allt inom revision, skatter och olika juridiska frågor. Enligt tabellen nedan ligger nästan 53 procent av samtliga koncerner med minst ett dotterbolag i fem A-regioner. 2 Motsvarande andel för koncerner med minst 10 dotterbolag är 70,9 procent. Stora koncerner är således koncentrerade till de ekonomiskt starka regionerna medan mindre koncerner är jämnare spridda över riket. Tabell 1. Fördelning av antalet koncerner i A-regioner med flest antal dotterbolag. 3 Procent Antal dotterbolag A-region Minst 1 Minst 5 Minst 10 Stockholm/Södertälje 27,9 39,8 47,2 Göteborg 12,6 13,3 11,4 Malmö/Lund/Trelleborg 6,3 6,3 6,9 Helsingborg/Landskrona 3,1 3,4 3,0 Borås 2,6 2,7 2,5 Summa 5 största 52,5 65,5 70,9 Anm. Totalt uppgår antalet koncerner till 21 113. Källa: UC Select Även i orter som hamnar längst ner på listan över antalet moderbolag, finns det moderbolag med många dotterbolag. Ett exempel är Fagersta A-region, som hamnar sist i listan för samtliga dotterbolag med sammanlagt 29 moderbolag, men har ett med 10-19 dotterbolag. Ett annat är Avesta/Hedemora A-region med ett moderbolag med mer än 20 dotterbolag. I båda fallen finns det således ett dominerande företag på orten och dessa regioner kan tjäna som exempel på typiska bruksorter. 2 En A-region består av närliggande kommuner med någorlunda sammanhållen arbetsmarknad. Indelningen i A-regioner görs av SCB. 3 I Appendix 3 finns motsvarande uppgifter för samtliga A-regioner. 5

Ett moderbolags eventuella betydelse för inkomstutvecklingen är naturligtvis inte bara beroende av antalet dotterbolag. Som nämndes ovan är det vanligt att fastighetsförvaltande bolag har varje enskild fastighet i ett eget dotterbolag, ofta i form av kommanditbolag. I dessa fall blir effekterna på regionens inkomstutveckling ofta marginella. Även om tjänsterna är kvalificerade från moderbolagets perspektiv, är det i allmänhet standardiserade problem sett från en revisionsfirma eller advokatbyrå. Omsättning och antalet anställda i koncernen är faktorer som spelar en betydligt större roll för inkomstutvecklingen då dessa faktorer genererar ett större behov av olika former av expertis än antalet dotterbolag. Det kan gälla jurister, marknadsförare, internationell expertis, ekonomer, revisorer, ingenjörer, tekniker och produktutvecklare. Det är yrkesgrupper, där hög utbildning och hög lön går hand i hand. Vi bör därför förvänta oss att inkomstutvecklingen i en region i högre grad beror på faktorer som koncernens omsättning och antal anställda än antalet dotterbolag. Ofta är lönerna högre på huvudkontoren. I tabellen nedan visas lönerelationerna mellan huvudkontoren och dotterbolagen för några av de koncerner som finns på börslistorna. 4 Tabell 2. Moderbolagens lönekostnader per anställd i relation till koncernens lönekostnader i Sverige. Bolag Lönerelation Bilia 5,5 Haldex 4,7 Trelleborg 4,3 Skanska 3,7 Gambro 3,4 Atlas Copco 3,0 SKF 3,0 Munthers 2,6 Ericsson 1,5 Sandvik 1,0 Källa: Respektive företags årsredovisning. Som synes varierar lönerelationerna starkt mellan bolagen. Det beror till exempel på moderbolagets storlek, där ett renodlat moderbolag får högre löner än ett bolag som har en stor del av produktionen inom bolaget (Ericsson och Sandvik). Den avgörande effekten av huvudkontoren för regionens inkomstnivå kommer dock inte från huvudkontorets lönenivå utan snarare från företagens kvalificerade konsulttjänster som köps in via huvudkontoren och på så sätt drar upp lönenivån i regionen. Orsakssambandet är dock komplicerat: Ett huvudkontor etableras i en region med god tillgång på kvalificerad arbetskraft och därmed högre lönenivå. Tillgången på väl utbildad arbetskraft är en viktig 4 Uppgifterna kommer från årsredovisningarna. Urvalet är godtyckligt och beroende av om företaget lämnat tillräckliga uppgifter för att kunna göra beräkningen. 6

faktor för etableringen. Det blir således en god cirkel där god tillgång på personer med hög och differentierad utbildning, etablering av huvudkontor och hög inkomst i regionen förstärker varandra. Andra förhållanden som påverkar inkomstutvecklingen Inkomstbildningen i regionerna påverkas av en mängd faktorer. Utöver huvudämnet för denna rapport, huvudkontorens placering och storlek, är förvärvsintensiteten en viktig variabel. Ju högre andel av befolkningen som förvärvsarbetar inom en region, desto högre bör den sammanräknade inkomsten bli. Dessutom finns det antagligen starka samband mellan förvärvsintensiteten och förekomsten av stora koncerner. Av listan på A-regioner i tabell 1 framgår att koncernernas huvudkontor är koncentrerade till de ekonomiskt starka regionerna. Om de är ekonomiskt starka för att koncernkontoren finns där eller om koncernkontoren koncentrerats till de ekonomiskt starka regionerna är en fråga som är svår att reda ut. Det vi ser nu är resultatet av en process som sträcker sig över många decennier, för att inte säga sekler. I den ekonometriska analysen kommer förvärvsfrekvensen att användas tillsammans med olika mått på förekomsten av huvudkontor för att mäta hur inkomstnivån varierar mellan A-regionerna. Däremot används inga uppgifter om utbildningsnivån i analysen. Sannolikt finns det god samvariation mellan inkomst- och utbildningsnivå. Något om de variabler som används En naturlig indelning av landet är att använda sig av A-regioner, där kommunerna grupperats efter pendling och andra naturliga ekonomiska samband på regional nivå. I Sverige finns 70 A-regioner med Stockholm/Södertälje som den största och Sollefteå som den minsta. Uppgifterna om inkomst har hämtats från SCB och avser sammanräknad förvärvsinkomst 1999. 5 Även uppgifterna om sysselsättning har hämtats från SCB och avser registeruppgifter för 1999, alltså inte uppgifter från AKU. Samtliga uppgifter om koncerner har hämtats från databasen UC Select. Huvudkontorens betydelse för inkomstutvecklingen Den variabel som studeras är regionens genomsnittliga sammanräknade förvärvsinkomst. Den finns idag publicerad kommunvis för 1999. Genom att 5 Sammanräknad förvärvsinkomst är summan av inkomst av tjänst och av näringsverksamhet. 7

väga ihop de kommunvisa siffrorna med befolkningen i respektive kommun får man ett mått på den genomsnittliga inkomsten i A-regionen. 6 Variationerna i regionernas inkomstnivå har analyserats med hjälp av följande variabler:?? Förvärvsintensiteten, antalet sysselsatta i procent av summan av sysselsatta och ej sysselsatta.?? Antal huvudkontor viktat efter antalet anställda i regionens koncerner.?? Antal huvudkontor viktat efter omsättningen inom regionens koncerner. Den faktor, som har störst betydelse för inkomstens nivå är förvärvsintensiteten eller sysselsättningsgraden. En ökning av sysselsättningsgraden med en procentenhet ökar den genomsnittliga inkomsten i regionen med 1,8 tkr per år. En ökning av (det vägda) antalet koncernanställda med en person ökar den genomsnittliga inkomstnivån med 0,04 tkr per år. 7 Anledningen till att vi använder ett viktat mått på storleken av regionens koncerner är att huvudkontoren i små koncerner rimligen har mindre betydelse för den ekonomiska utvecklingen i en region än vad de stora har. Ett alternativ är att använda antalet huvudkontor för koncerner över en viss storlek. Nackdelen är att med högre gräns kommer allt fler av A-regionerna att sakna huvudkontor. 8 Sambanden är statistiskt säkerställda och de statistiska måtten visar att förvärvsintensiteten och antalet huvudkontor ger en god beskrivning av de skillnader som finns i inkomstnivån mellan olika A-regioner. De data som har använts är tvärsnittsdata, det vill säga de visar hur sambandet ser ut i ett givet ögonblick. Hade det varit möjligt att göra en analys av hur sambanden ser ut över tiden, kan man utgå från att huvudkontorens betydelse för inkomstnivån skulle vara mer betydelsefull. Om man ersätter antalet anställda i koncernen med koncernernas omsättning, men i övrigt håller modellen oförändrad, ökar den genomsnittliga inkomsten med 0,28 tkr per år 9 om det viktade värdet på koncernernas omsättning ökar med en miljon kronor. 10 6 Samtliga statistiska mått finns i ett appendix. 7 Viktningen av variabeln gör att man inte kan säga att det är exakt en person. Det är snarare cirka en person. 8 Om man i modellen använder sig av det oviktade antalet huvudkontor med minst 20 koncernanställda i en A-region blir koefficienten för huvudkontorsvariabeln ungefär hälften så stor som i första tabellen i Appendix 1. Koefficienten för förvärvsintensiteten och de statistiska måtten påverkas endast marginellt. Det innebär att lönenivån i regionen ökar mer om koncernerna är stora än om de är små. 9 Om man istället använde sig av den oviktade summan av antalet moderbolag med en omsättning på minst 10 miljoner blir koefficienten för omsättningsvariabeln 0,05, det vill säga även här visar sig storleken på koncernen ha betydelse för regionens inkomstnivå. 10 Viktningen gör att det inte är exakt en miljon kronor, utan cirka en miljon. 8

Sysselsättningsgradens betydelse är ungefär lika stor som tidigare, det vill säga en ökning av sysselsättningsgraden med en procentenhet ökar den genomsnittliga inkomsten med cirka 1,8 tkr per år. Beräkningarna visar således att det finns starka indikationer på att förekomsten av huvudkontor har stor betydelse för en regions inkomstnivå. Det innebär att långsiktiga förändringar av företagens ägande, och därmed huvudkontorens förläggning, påverkar regionernas ekonomiska utveckling. Om förändringarna åt något håll är generella, påverkas även Sveriges BNP, inkomstnivå och sannolikt även sysselsättning. Denna bild kompliceras ytterligare när svenska företag flyttar från Sverige. Vi har det senaste åren sett att kontrollen av många svenska storföretag flyttar utomlands i samband med fusioner och förvärv men även på grund av brist på tillgång på kompetens, kundunderlag, skattenivå och läge. Diagram 1. Andel företag som har huvudkontoret utomlands eller planerar att flytta huvudkontoret utomlands. 35 35 30 Huvudkontoret redan utomlands Kommer att ligga utomlands inom 5 år 30 30 25 20 21 25 20 15 10 5 7 10 6 6 11 11 5 4 12 6 15 10 5 0 Källa: Nutek. 1990 1991 1992 1993 1997 2000 0 Enligt en undersökning av Nutek (2000) var det närmare 30 procent av de 250 största företagen i Sverige som hade sitt huvudkontor utomlands medan motsvarande andel tre år tidigare endast var 10 procent. Samma undersökning visade också att andelen företag som planerade att flytta sitt huvudkontor utomlands minskat motsvarande period från 21 till 6 procent. Bilden tyder emellertid på att en allt större andel av företagens huvudkontor idag finns utomlands. Ett grundläggande problem med att företag flyttar utomlands är dels att kunskap försvinner från landet och dels att många tjänsteföretag och underleverantörer är beroende av huvudkontoret. Som tidigare nämnts använder huvudkontoren i betydligt större utsträckning avancerade tjänster i form av juridik, informationsteknologi och finans men även tjänster som hotell och städning. 9

Den största delen av dessa tjänster köps av svenska leverantörer. Enligt beräkningar av huvudkontorsflytt på den totala sysselsättningen kommer denna att minska med 8000 personer i år exklusive inflyttning av huvudkontorsverksamhet. 11 För att illustrera inkomsteffekten av att huvudkontor kan man göra tankeexperimentet att de fem största koncernerna i en A-region skulle försvinna utomlands. 12 Det visar sig att den region, som skulle drabbas av den största inkomstminskningen är A-regionen Malmö/Lund/Trelleborg (tabell 3). I appendix 3 visas dessa siffror för alla A-regioner. Tabell 3. Inkomstminskning i de sex A-regioner, som skulle få störst inkomstminskning om de fem största koncernernas huvudkontor skulle flytta. 13 Genomsnittlig A-region inkomstminskning Malmö/Lund/Trelleborg -4,9 Helsingborg/Landskrona -4,8 Göteborg -4,3 Jönköping -4,2 Stockholm/Södertälje -3,7 Hässleholm -2,8 Källa: Svenskt Näringsliv. Enligt diagram 1 kommer 6 procent av de 250 största företagen i Sverige ha sina huvudkontor utomlands. Vi räknar med att detta motsvarar ungefär 10 procent av de koncernanställda i denna studie. För landet som helhet skulle detta minska inkomsterna med 40 miljarder kronor eller 3 procent av inkomsterna före skatt. Statistik visar att även utlandsägandet, det vill säga företag där ägarmajoriteten innehas av utländska investerare, nådde sin högsta nivå under 2001, räknat både i antal företag och anställda. Totalt tillkom 2302 stycken utlandsägda företag (netto) medan de svenskägda företagen endast ökade med 165 stycken. Sammanlagt fanns det 7821 utlandsägda företag i Sverige 2001. 11 Vem skall äga Sverige?, Lars Jonung [Huvudkontoren de nya utvandrarna, Pontus Braunerhjelm, sidan 143] 12 Som framgår av Appendix 3 finns det i de flesta A-regioner inte fem moderbolag i den största koncernstorleken. Det innebär att vi i beräkningarna fått ta hänsyn till hur koncernernas faktiska storlek. 13 I Appendix 4 finns en lista på effekten på inkomsten i samtliga A-regioner. 10

Diagram 2. Antal utlandsägda företag. 8000 7500 7000 6500 6000 5500 5000 4500 4000 3500 3000 1997 1998 1999 2000 2001 Anmärkning. En del av ökningen 2001 förklaras av bättre täckning i undersökningen. Källa: ITPS/Nutek. 8000 7500 7000 6500 6000 5500 5000 4500 4000 3500 3000 Utlandsägda företag spelar en viktig roll i den svenska industristrukturen. De utlandsägda företagen i Sverige sysselsätter drygt 520 000 personer vilket motsvarar 21 procent av arbetskraften i näringslivet. Diagram 3. Antal svenska anställda i utlandsägda företag. 540000 490000 440000 390000 340000 290000 240000 190000 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Källa: ITPS. Liksom huvudkontoren, koncentreras de utländska företagen till storstadslänen; Stockholms-, Västra Götalands- och Skåne län. De utländska företagen har drygt 60 procent av sina arbetsställen i dessa regioner. 11

Tabell 4. Antal arbetsställen i utlandsägda företag fördelade på län i Sverige 2001. Procentuell fördelning av antal arbetsställen per län. Län Antal arbets- Andel arbets- Antal i närings- Arbetsställen i ställen ställen livet % av näringslivet 01 Stockholms län 5 234 32 183 978 3 14 Västra Götalands län 2 763 17 136 979 2 12 Skåne län 2 328 14 101 826 2 05 Östergötlands län 578 4 31 169 2 19 Västmanlands län 404 2 19 181 2 06 Jönköpings län 482 3 32 875 1 18 Örebro län 478 3 21 317 2 17 Värmlands län 523 3 27 974 2 20 Dalarnas län 396 2 30 465 1 10 Blekinge län 186 1 12 237 2 08 Kalmar län 251 2 23 030 1 22 Västernorrlands län 382 2 23 554 2 07 Kronobergs län 294 2 21 011 1 04 Södermanlands län 272 2 19 221 1 03 Uppsala län 336 2 25 392 1 21 Gävleborgs län 378 2 25 231 1 13 Hallands län 375 2 27 058 1 24 Västerbottens län 319 2 28 309 1 25 Norrbottens län 276 2 23 326 1 23 Jämtlands län 140 1 17 233 1 09 Gotlands län 43 0 6 551 1 TOTALT 16 438 100 837 917 2 Källa: Utlandsägda företag 2001, ITPS Av alla utlandsägda företag är det 82 procent (2001) som betraktas som små företag vilket innebär färre än 50 anställda. Dessa småföretag sysselsatte dock endast 11 procent av alla anställda i utlandsägda företag. De så kallade stora företagen som har fler än 250 anställda och utgör 5 procent av de utlandsägda företagen, sysselsatte däremot 68 procent. Diagrammet nedan visar att de utländska investeringarna i Sverige till stor del varit rena företagsuppköp medan de svenska utlandsinvesteringarna ofta varit expansionsinvesteringar som att exempelvis bygga nya fabriker. Rensas statistiken från företagsförvärv har Svenska företag under den senaste tioårsperioden gjort expansionsinvesteringar på cirka 370 miljarder kronor mer än vad utländska företag gjort i Sverige under samma period. 12

Diagram 4. Direktinvesteringar, exklusive företagsköp. 20000 15000 mi ljo ne r US D 10000 5000 Inflöde, exkl. Utflöde, M&A exkl. M&A 0-5000 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Källa UNCTAD, 2001 och 1997, Annex table B1, B2, B7, B8. 13

Appendix 1 Resultatet av de statistiska beräkningarna av sambanden Oberoende variabel är den genomsnittliga sammanräknade förvärvsinkomsten för A-regionerna. Den har beräknats som ett vägt genomsnitt av de kommunvisa inkomstuppgifterna. Som förklarande variabler används:?? Förvärvsintensiteten (WORKRATE), det vill säga antalet sysselsatta i procent av summan av sysselsatta och ej sysselsatta.?? Antal huvudkontor viktat efter koncernernas genomsnittliga storlek i respektive region mätt i antalet anställda (KAVIKTDBTOT). 14?? Antal huvudkontor viktat efter koncernernas genomsnittliga storlek i respektive region mätt enligt omsättningen (OMVIKTDBTOT). Miljoner kronor. 15 Resultat av den statistiska analysen av sambandet mellan inkomstnivå i A- regionerna och antalet huvudkontor viktat efter antalet anställda i koncernen samt andelen förvärvsarbetande. Variable Coefficient Std. Error t-statistic Prob. KAVIKTDBTOT 0.041893 0.007074 5.922429 0.0000 WORKRATE 1.812147 0.008224 220.3591 0.0000 R-squared 0.689518 Mean dependent var 135.3014 Adjusted R-squared 0.684952 S.D. dependent var 8.756143 S.E. of regression 4.914746 Akaike info criterion 6.050513 Sum squared resid 1642.522 Schwarz criterion 6.114755 Log likelihood -209.7679 Durbin-Watson stat 2.075758 Resultat av den statistiska analysen av sambandet mellan inkomstnivå i A- regionerna och antalet huvudkontor viktat efter koncernomsättningen samt andelen förvärvsarbetande. Variable Coefficient Std. Error t-statistic Prob. OMVIKTDBTOT 0.283870 0.048617 5.838857 0.0000 WORKRATE 1.809244 0.008418 214.9177 0.0000 R-squared 0.686529 Mean dependent var 135.3014 Adjusted R-squared 0.681919 S.D. dependent var 8.756143 S.E. of regression 4.938349 Akaike info criterion 6.060094 Sum squared resid 1658.336 Schwarz criterion 6.124337 Log likelihood -210.1033 Durbin-Watson stat 2.062886 14 Följande vikter har använts: för koncerner med 0-19 anställda är vikten 10, för koncerner med 20-49 anställda är vikten 35, 50-199 anställda har vikten 125, 200-999 anställda har vikten 600 och koncerner med minst 1000 anställda har viktats med 5000. Den viktade summa har sedan delats med 1000. 15 Koncerner med en omsättning 0-9 miljoner kronor har fått vikten 5, koncerner med omsättning 10-99 miljoner har vikten 55 och koncerner med minst 100 miljoner I omsättning har viktats med 500. Den viktade summan har sedan dividerats med 1000. 14

Appendix 2 Några kompletterande diagram Diagram 5. Direktinvesteringar, exklusive företagsköp, ackumulerat nettot. 0-5000 -10000 miljoner USD -15000-20000 -25000-30000 -35000-40000 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Källa: UNCTAD, 2001 och 1997, Annex table B1, B2, B7, B8 Diagram 6. Svenska köp av utländska företag och försäljningar av svenska företag till utländska företag. 70000 60000 50000 USD, millions 40000 30000 M&A, försäljningar M&A, köp 20000 10000 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Källa: UNCTAD, 2001, Annex table B7, B8. 15

Diagram 7. Direktinvesteringar. Netto 450 Mkr Svenska direktinvesteringstillgångar (netto). 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Anmärkning: Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet - utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige. Källa: Riksbanken. 16

Appendix 3 Procentuell fördelning av antalet huvudkontor i respektive A-region. Minst 1 Minst 5 Minst 10 dotterbolag dotterbolag dotterbolag Stockholm/Södertälje 27,9 Stockholm/Södertälje 39,8 Stockholm/Södertälje 47,2 Göteborg 12,6 Göteborg 13,3 Göteborg 11,4 Malmö/Lund/Trelleborg 6,3 Malmö/Lund/Trelleborg 6,3 Malmö/Lund/Trelleborg 6,9 Helsingborg/Landskrona 3,1 Helsingborg/Landskrona 3,4 Helsingborg/Landskrona 3,0 Borås 2,6 Borås 2,7 Borås 2,5 Jönköping 1,9 Uppsala 1,7 Jönköping 2,0 Karlstad 1,7 Jönköping 1,6 Uppsala 1,7 Uppsala 1,7 Karlstad 1,4 Karlstad 1,7 Örebro 1,7 Västerås 1,4 Linköping 1,5 Växjö 1,6 Borlänge/Falun 1,3 Norrköping 1,5 Värnamo 1,5 Värnamo 1,2 Östersund 1,5 Kalmar/Nybro 1,4 Växjö 1,2 Örebro 1,2 Västerås 1,3 Östersund 1,0 Värnamo 1,0 Norrköping 1,3 Gävle/Sandviken 1,0 Falkenberg/Varberg 1,0 Borlänge/Falun 1,3 Halmstad 0,9 Lidköping/Skara 1,0 Linköping 1,2 Sundsvall 0,9 Nyköping 0,7 Falkenberg/Varberg 1,2 Norrköping 0,8 Eskilstuna 0,7 Umeå 1,2 Kalmar/Nybro 0,8 Ljungby 0,7 Halmstad 1,2 Kristianstad 0,8 Oskarshamn 0,7 Östersund 1,2 Ängelholm 0,8 Kalmar/Nybro 0,7 Uddevalla 1,2 Falkenberg/Varberg 0,8 Ängelholm 0,7 Gävle/Sandviken 1,2 Örebro 0,8 Uddevalla 0,7 Kristianstad 1,1 Linköping 0,8 Västerås 0,7 Eksjö/Nässjö/Vetlanda 1,0 Uddevalla 0,8 Sundsvall 0,7 17

Eskilstuna 1,0 Lidköping/Skara 0,8 Karlshamn 0,5 Skellefteå 1,0 Umeå 0,8 Kristianstad 0,5 Sundsvall 0,9 Eskilstuna 0,7 Hässleholm 0,5 Lidköping/Skara 0,9 Nyköping 0,6 Halmstad 0,5 Hässleholm 0,8 Piteå 0,6 Trollhättan/Vänersborg 0,5 Ystad/Simrishamn 0,8 Hässleholm 0,5 Skövde 0,5 Luleå/Boden 0,7 Eslöv 0,5 Gävle/Sandviken 0,5 Nyköping 0,7 Köping 0,5 Skellefteå 0,5 Ängelholm 0,7 Hudiksvall/Ljusdal 0,5 Tranås 0,2 Trollhättan/Vänersborg 0,7 Skellefteå 0,5 Växjö 0,2 Mjölby/Motala 0,7 Luleå/Boden 0,5 Visby 0,2 Hudiksvall/Ljusdal 0,6 Mjölby/Motala 0,4 Karlskrona 0,2 Karlskrona 0,6 Tranås 0,4 Falköping 0,2 Karlshamn 0,6 Karlskrona 0,4 Kristinehamn 0,2 Piteå 0,6 Bollnäs/Söderhamn 0,4 Köping 0,2 Örnsköldsvik 0,6 Eksjö/Nässjö/Vetlanda 0,3 Fagersta 0,2 Skövde 0,5 Oskarshamn 0,3 Borlänge/Falun 0,2 Eslöv 0,5 Karlshamn 0,3 Avesta/Hedemora 0,2 Bollnäs/Söderhamn 0,5 Falköping 0,3 Mora 0,2 Mora 0,4 Kristinehamn 0,3 Bollnäs/Söderhamn 0,2 Enköping 0,4 Mora 0,3 Härnösand/Kramfors 0,2 Oskarshamn 0,4 Härnösand/Kramfors 0,3 Sollefteå 0,2 Katrineholm 0,4 Katrineholm 0,3 Örnsköldsvik 0,2 Norrtälje 0,4 Ljungby 0,3 Umeå 0,2 Arvika 0,4 Visby 0,3 Piteå 0,2 Lindesberg 0,4 Ystad/Simrishamn 0,3 Luleå/Boden 0,2 Falköping 0,4 Trollhättan/Vänersborg 0,3 Norrtälje 0,0 Säffle/Åmål 0,4 Skövde 0,3 Enköping 0,0 Härnösand/Kramfors 0,3 Norrtälje 0,2 Katrineholm 0,0 Kiruna/Gällivare 0,3 Hultsfred/Vimmerby 0,2 Mjölby/Motala 0,0 18

Kristinehamn 0,3 Säffle/Åmål 0,2 Eksjö/Nässjö/Vetlanda 0,0 Ljungby 0,3 Arvika 0,2 Västervik 0,0 Visby 0,3 Avesta/Hedemora 0,2 Hultsfred/Vimmerby 0,0 Köping 0,3 Örnsköldsvik 0,2 Ystad/Simrishamn 0,0 Tranås 0,3 Lycksele 0,2 Eslöv 0,0 Karlskoga 0,3 Kiruna/Gällivare 0,2 Mariestad 0,0 Hultsfred/Vimmerby 0,3 Mariestad 0,1 Säffle/Åmål 0,0 Lycksele 0,3 Karlskoga 0,1 Arvika 0,0 Avesta/Hedemora 0,3 Lindesberg 0,1 Karlskoga 0,0 Ludvika 0,3 Sollefteå 0,1 Lindesberg 0,0 Mariestad 0,2 Västervik 0,1 Sala 0,0 Västervik 0,2 Fagersta 0,1 Ludvika 0,0 Haparanda/Kalix 0,2 Sala 0,1 Hudiksvall/Ljusdal 0,0 Sala 0,1 Ludvika 0,1 Lycksele 0,0 Sollefteå 0,1 Enköping 0,0 Haparanda/Kalix 0,0 Fagersta 0,1 Haparanda/Kalix 0,0 Kiruna/Gällivare 0,0 19

Appendix 4 Inkomstminskning i respektive A-region om de fem största koncernernas huvudkontor skulle flytta. Malmö/Lund/Trelleborg 4,9 Helsingborg/Landskrona 4,8 Göteborg 4,3 Jönköping 4,2 Stockholm/Södertälje 3,7 Hässleholm 2,8 Linköping 2,7 Ljungby 2,6 Sundsvall 2,6 Värnamo 2,2 Norrköping 2,0 Karlstad 1,9 Tranås 1,9 Ängelholm 1,8 Lidköping/Skara 1,8 Kristianstad 1,2 Falköping 1,1 Skellefteå 1,1 Gävle/Sandviken 1,1 Karlskrona 1,1 Trollhättan/Vänersborg 1,1 Avesta/Hedemora 1,1 Halmstad 1,0 Eslöv 1,0 Kalmar/Nybro 1,0 Örebro 1,0 Mjölby/Motala 1,0 Borlänge/Falun 1,0 Nyköping 1,0 Borås 0,9 Växjö 0,9 Arvika 0,5 Hudiksvall/Ljusdal 0,5 Karlshamn 0,4 Karlskoga 0,4 Oskarshamn 0,4 Mora 0,4 Mariestad 0,4 Västervik 0,4 Säffle/Åmål 0,4 Piteå 0,4 Eksjö/Nässjö/Vetlanda 0,4 Visby 0,3 Eskilstuna 0,3 Umeå 0,3 Luleå/Boden 0,3 Hultsfred/Vimmerby 0,3 Skövde 0,3 21

Örnsköldsvik 0,3 Haparanda/Kalix 0,2 Fagersta 0,2 Kristinehamn 0,2 Ystad/Simrishamn 0,2 Härnösand/Kramfors 0,2 Bollnäs/Söderhamn 0,2 Lindesberg 0,2 Köping 0,2 Norrtälje 0,2 Ludvika 0,2 Sollefteå 0,1 Katrineholm 0,1 Östersund 0,1 Uddevalla 0,1 Kiruna/Gällivare 0,1 Uppsala 0,1 Falkenberg/Varberg 0,1 Västerås 0,1 Lycksele 0,1 Enköping 0,1 Sala 0,1 22