Ny bro över Göta älv. Inför ny broförbindelse vid Gullbergsvass, Göteborg. Bohusläns museum Rapport 2013:13

Relevanta dokument
Marinarkeologisk utredning Göta älv Göteborgs socken och kommun Thomas Bergstrand Bohusläns museum Rapport 2013:3. Skeppsbrokajen

Bohusläns museum RAPPORT 2017:11

Marinarkeologisk granskning av sonardata Strömstads och Tanums kommuner Thomas Bergstrand Bohusläns museum Rapport 2012: 48.

Arkeologisk utredning inför detaljplan i Västra Tunhem

Vindkraft i norra Vänern

Hus- och bryggbyggnation inom Rönnäng 1:75 m.fl.

Arkeologisk utreding vid Prästgården i Bollebygd

Bohusläns museum RAPPORT 2018:12

Redovisning av utförd arkeologisk undersökning

Marinarkeologisk inventering vid Gräfsnäs slott

Arkeologisk utredning inför detaljplan i Östra Viared

Indikationsdykning vid Husholmen

Sprängning vid Skee 1574:1

Vid foten av fästningen

Förundersökning i Torsred

Råssbyn. red. Bohusläns museum. Arkeologisk utredning Forshälla 7 och 321:2 Råssbyn 1:19 m.fl., Forshälla socken, Uddevalla kommun

Arkeologisk efterundersökning vid Svenljunga naturbruksgymnasium

Avgränsning i Åh. Arkeologisk förundersökning RAÄ Forshälla NY2, Åh 1:20 Forshälla socken, Uddevalla kommun. Bohusläns museum Rapport 2014 :38

Arkeologisk utredning inom Kopper 2 :1

Sonarindikationsdykning i Wallhamn.

Angående arkeologisk utredning inom vatten delen av planområdet Järnvågen i Göteborgs Stad, Göteborg kommun.

Arkeologisk utredning i Ale inför kabeldragning i Häljered

Schaktningsövervakning i Gräskärr

Planerad brygga på Saxholmen Arkeologisk förundersökning

Arkeologisk utredning i Skepplanda

Kristianstad 4:4, Hästtorget

Hålta 1:4 1. Hålta 1:4. Arkeologisk förundersökning Hålta 1:4, Hålta socken, Kungälv kommun. Jan Ottander

Vattenledning mellan Björkö och Lilla Varholmen

Bohusläns museum RAPPORT 2018:27

Arkeologi inför ny GC-bana i S. Ving socken, Ulricehamn kommun, Västergötland

Figurbilaga till UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:4

VID KALKHAGSVÄGEN ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 RAPPORT 2017:16

Ett fartyg från 1600-talet

VA-ledning mellan Tuvesvik och Skottaren

Särskild utredning inom fastigheterna Agnestad 1:2 m fl i Falköpings kommun, Västra Götalands län

Arkeologisk utredning inom Hövik 5:1

Sonargranskning av NordBalt sträckning i svenskt territorialvatten och svensk ekonomisk zon

Arkeologisk utredning i Vårgårda

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg

Ronneby hamn. Marinarkeologisk utredning Vattenområde öster om Ronneby hamn Ronneby socken och kommun. Bohusläns museum Rapport 2014 :41

Hamnen 21:147, Innestaden 1:14 Malmö stad, Malmö kommun.

Sökschakt i Styrstad Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2013:62. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2

Gräfsnäs slott. Thomas Bergstrand. Marinarkeologisk förundersökning Erska 21:2 Gräfsnäs 1:19, Gräfsnäs socken, Alingsås kommun.

kv. Idogheten Mats Sandin och Johan Thörnqvist

Tre nya tomter i Ekängen

Kullbäckstorp i Härryda

Askims socken, Göteborgs kommun. Lindås 1:3 och 1:133. Arkeologisk utredning. Karin Olsson

ÖSTRA ENEBY 1:1 OCH 1:27

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37

Marinarkeologisk utredning på Sydkoster

Arkeologisk utredning inför utbyggnad av vindkraft i Töftedal i Dals-Ed

Fjärrvärme vid Lundby 104

Schakt i Snöveltorp Djurtorp

Bredband mellan Sya och Västra Harg

Spillvattenledning Grisslinge, Värmdö

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.

UTREDNING INOM TUNA 3:1

Elkabel vid Rogslösa bytomt

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Utredning på Kvarnhöjden

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb

Råvattenledning mellan Hällungen och Stenungsund

Rapport 2015:7. Norra Vallvägen 32. Kristianstads stad, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson

Schaktövervakning inför Va-ledning på Tryggestad 3:1 m fl

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

Arkeologisk utredning etapp 1 invid Nykroppagatan i Farsta

UV SYD RAPPORT 2002:14 ARKEOLOGISK UTREDNING. Nordanå 8:4. Skåne, Görslövs socken, Nordanå 8.4 Bengt Jacobsson. Nordanå 8:4 1

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20

Gång och cykelväg i Hall

Dnr Ar Robin Lucas. Länsstyrelsen Samhällsutvecklingsenheten Uppsala

Grinneröds prästgård 1:1 Del av raä 1

LEUVENIUS HAGE. Frivillig arkeologisk utredning. Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland Maria Björck

Elledningschakt i Vasagatan, Örebro

Vårbybron. Marinarkeologisk utredning etapp 1 och 2. en del av STATENS MARITIMA OCH TRANSPORTHISTORISKA MUSEER SJÖHISTORISKA MUSEET

Karlsborg sonaranalys

Utredning i Skutehagen

Arkeologisk förundersökning Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Ny Järnvägsgata och rondell i Tändsticksområdet

Oxie 1:5 Golfbanan. Arkeologisk utredning Utredning inför anläggandet av ny golfbana vid Lunnebjär. Oxie socken i Malmö stad Skåne län

Schakt inom Forshälla 65:1

Schaktövervakning intill RAÄ 419

Arkeologisk utredning inför GC-bana längs med väg 1972 i Starrkärr, Ale.

Planerade bostäder inom Ullstämma 5:8. Rapport 2018:54 Arkeologisk utredning, etapp 2

FIBERKABEL FÖRBI GRAVHÖG I HEMLINGBY

Utredning inom Stare 1:68

Holländaregatan i Marstrand

Tallbohov. RAÄ-nr Järfälla 17:1, 17:2, 17:3, 101 samt objekt 9 och 15, Järfälla socken och kommun, Uppland. Karin Sundberg

Utredning vid Närtuna-Ubby

Lindesberg Lejonet 16

Arkeologisk utredning. Kullbäckstorp. Råda socken Härryda konlmun BOHUSLÄNS MUSEUM. Rapport 1999:30 Oscar Ortman

Gång- och cykelväg i Simris

Inför utbyggnad av en förskola i Tannefors

En kvadrat i kvarteret Ajax

Planerad upprustning av småbåtsvarvet i Skutviken

Munka Tågarp 26:1 ENFAMILJSHUS

Marinarkeologisk utredning Strömstad 4:16 Strömstad stad och kommun Thomas Bergstrand Bohusläns museum Rapport 2012: 6. Strömstads färjeläge.

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015.

Fjärrkyla i Snickaregatan, kvarteret Duvan 21

Rapport 2017:7. Vanås 3:12. Arkeologisk förundersökning år Ylva Wickberg

Transkript:

Inför ny broförbindelse vid Gullbergsvass, Göteborg Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Göta älv, Göteborgs stad och kommun Thomas Bergstrand och Matthew Gainsford Bohusläns museum Rapport 2013: 13 Ny bro över Göta älv

Ny bro över Göta älv Inför ny broförbindelse vid Gullbergsvass, Göteborg Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Göta älv, Göteborgs stad och kommun Bohusläns museum Rapport 2013:13

ISSN 1650-3368 Författare Thomas Bergstrand och Matthew Gainsford Grafisk form Gabriella Kalmar Layout och teknisk redigering Lisa K Larsson Omslagsbild Foto taget av Staffan von Arbin. Fotot visar den befintliga Göta älvbron mot sydost Kartor Johan Petersson Tryck Bording AB, Borås 2013 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande 90.8012 Bohusläns museum Museigatan 1 Box 403 451 19 Uddevalla tel 0522-65 65 00, fax 0522-126 73 www.vastarvet.se, www.bohuslansmuseum.se

Innehåll Sammanfattning...7 Bakgrund...7 Fornlämningar och kulturmiljö...7 Metod...8 Resultat...10 Etapp 1...10 Etapp 2...10 Dykbesiktningar...10 Provgropsgrävning...10 Slutsatser samt åtgärdsförslag...11 Referenser...12 Litteratur...12 Webbpublikation...12 Tekniska och administrativa uppgifter...13 Bilagor...14

4 Bohusläns museum Rapport 2013:13 Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartan med platsen för utredningen markerad.

Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med platsen för utredningen markerad. Skala 1:20 000. Ny bro över Göta älv 5

6 Bohusläns museum Rapport 2013:13 Figur 3. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 7B 0d, med översikt över undersökningsområdet (röd markering), det geofysiskt uppmätta området (blå markering) samt närliggande fornlämningar markerade. Skala 1:10 000.

Ny bro över Göta älv 7 Sammanfattning På uppdrag av Trafikkontoret, Göteborgs stad, har Bohusläns museum genomfört en marinarkeologisk utredning av ett vattenområde i Göta älv, med anledning av en planerad ersättningsbro för Göta älvbron. Utredningen omfattade arkeologisk granskning av sonardata från en geofysisk uppmätning, dykbesiktning av sonarindikationer och provgropsgrävning. Den geo fysiska uppmätningen omfattade ett 170 000 kvadratmeter stort vattenområde vid Göta älvbron medan utredningsområdet inskränkte sig till 97 000 kvadratmeter. Utredningen resulterade i 25 sonarindikationer av möjligt arkeologiskt intresse. Till följd av att utredningsområdet reducerades kom endast tolv av dem att dykbesiktigas. Inga av indikationerna visade sig vara av arkeologiskt intresse, utan de bestod av recent skräp, skrot och trädstammar. Provgropsgrävningen omfattade 16 gropar. Några av dem innehöll träflis, enstaka pålar och murtegel. Bohusläns museum bedömer att det sammantagna resultatet inte föranleder några ytterligare arkeologiska insatser inom utredningsområdet. Bakgrund Med anledning av Trafikverkets planer på en ny broförbindelse över Göta älv har Bohusläns museum genomfört en marinarkeologisk utredning. Utredningen har omfattat två etapper : 1 ) granskning av sonardata från en geofysisk uppmätning med avseende på eventuella objekt av arkeologiskt intresse, 2 ) besiktning av tolv sonarindikationer samt provgropsgrävning med maskin. Utredningen genomfördes på uppdrag av Trafikkontoret, Göteborgs kommun, under perioden juni 2011 till november 2012, enligt Länsstyrelsens beslut 2012-11-08 ( dnr 431-1297-2012 ). Ansvarig undersökare var Bohusläns museum, med Matthew Gainsford som projektledare. Utredningsområdet omfattade ursprungligen ( etapp 1 ) drygt 170 000 kvadratmeter och sträckte sig cirka 400 meter uppströms och cirka 300 meter nedströms den befintliga Göta älvbron ( fig 1 3 ). Detta område inkluderade även småbåtshamnen vid Lilla Bommen. Området reducerades senare till att omfatta cirka 97 000 kvadratmeter ( etapp 2 ). Utredningsresultatet är således fullt giltigt endast för det senare området. Fornlämningar och kulturmiljö Göteborg anlades på sin nuvarande plats år 1621, och kort därefter påbörjades arbetet med att befästa staden enligt holländsk förebild. De tidigaste befästningarna utmed älven bestod troligen av enkla jordvallar, vilka efterhand ersattes med murar kompletterade med pålspärrar och sänkverk ute i älven ( Bramstång & Nilsson Schönborg 2006 :14ff ). Staden var alltsedan grundandet en utpräglad hamnoch sjöfartsstad med flera viktiga hamnar. I korthet kan nämnas Stora Hamnen, även kallad Stora Hamnkanalen, där anlöpande fartyg hade att erlägga tull. Trafiken in i kanalen reglerades med en flottörspärr, den så kallade Stora Bommen. Längre uppströms, i anslutning till utredningsområdet, låg mynningen till Lilla Hamnkanalen ( dagens Östra Hamngatan ) där sjö trafiken reglerades med den så kallade Lilla Bommen. I söder, vid Pusterviken, låg från 1770-talet den så kallade. Järnvågspiren varifrån utskeppning av järn ägde rum ( Svedberg 2006 :171ff ). År 1807 tas beslut om rivning av stora delar av Göteborgs befästningsverk. Detta är början på en omfattande omdaning av stadsbilden som pågår under hela 1800-talet. Ett nytt kajstråk, Skeppsbron, anläggs ut mot älven genom att området mellan kurtinmuren och sänkverket fylls ut, och i dess norra del uppförs en pir ( Stenpiren ). Under denna period exploateras också delar av Pusterviken och den så kallade Pustervikshamnen, vid Rosenlundskanalens utlopp, anläggs ( Bramstång & Nilsson Schönborg 2006 :14ff, Svedberg 2006 :171ff ). Relevanta fornlämningar i anslutning till utredningsområdet är enligt FMIS Göteborg 216 :1 ( Göteborgs stadslager som innehåller kulturlager från 1600 tal och framåt ), Göteborg 460 ( den så kallade Götabåten som har daterats genom dendrokronologi till 1658 1662 ) och Göteborg 454 ( uppmuddrade vrakdelar i form av knän och däcksbalkar från ett ca 20 meter långt fartyg av okänd ålder ). Arkeologiska undersökningar vid Lilla Bommen och Göta älvbrons södra landfäste har påvisat en pålspärr, ett sänkverk och en rustbädd som ursprungligen var uppförda i Göta älv ( fig 4 ). Anläggningarna har utgjort en försvarsbarriär i flera led ut mot älven. Sänkverket vid Göta älvbrons landfäste, som bildade ett fundament för en befästningsvall, var konstruerad främst med stora stenkistor. Utanför detta sänkverk fanns en rustbädd som sannolikt utgjort en friliggande anläggning med oklar funktion. Anläggningen, som mätte 6,7 5 meter,

8 Bohusläns museum Rapport 2013:13 Rustbädd Sänkverk Göta Älvbron Nils Ericsonsgatan 16 m Figur 4. Plan över lämningar från sänkverk och rustbädd vid Lilla Bommen. Källa Riksantikvarieämbetet. bestod av liggande stockar förankrade med vertikalt nedslagna stockar. Dendrokronologiska dateringar visar att samtliga beskrivna anläggningar uppfördes runt mitten och senare hälften av 1600-talet ( Bramstång & Nilsson Schönborg 2006 :146ff ). Flera marinarkeologiska insatser har gjorts inom denna del av Göteborgs hamnområde. År 2011 utfördes en förundersökning av ett område mellan Färjenäs och Eriksbergs torrdocka ( von Arbin & Bergstrand 2011 ). Året efter genomfördes utredningar dels inför ny Marieholmsförbindelse ( vid nuvarande Marieholmsbron ), och dels längs Skeppsbrokajen med anledning av pågående detaljplanearbete ( Bergstrand 2013; Ní Chíobháin-Enqvist i manus ). I samtliga fall har det arkeologiska resultatet varit modest, mycket sannolikt till följd av moderna exploateringar. Inom det aktuella utredningsområdet finns inga kända fornlämningar. Den södra sidan av Göta älv är en del av området Gullbergsvass, medan den norra sidan utgörs av Ringön. Som namnet antyder var Gullbergsvass tidigare ett större grundområde med vassbälten uppströms den fortifierade staden. Området har sedan 1800-talet fyllts ut i stor skala så att älvens södra strandlinje väsentligt att flyttats ut. Motsvarande utfyllnader har skett längs Ringösidan. Metod Den geofysiska uppmätningen genomfördes den 27 maj 2011 av Marin Mätteknik AB. Instrumenteringen bestod av en Edgetech sidescan sonar 4200 ( 300/600 khz ). Tre stråk kördes längs det planerade exploateringsområdet för att få en heltäckande och överlappande kartering. Den arkeologiska granskningen av datat utfördes av Matthew Gainsford i juni 2011 på Marin Mättekniks kontor i Göteborg. Sonarindikationerna klassificerades enligt en tregradig skala, med 3 som den högsta sannolikheten för arkeologisk lämning. Dykbesiktningar av sonarindikationerna gjordes under november 2012. Dykningarna genomfördes med ytluftsförsörjning och hjälm ( figur 5 ). För att underlätta orienteringen vid dykningarna användes en stationär

Figur 5. Dykbesiktning av sonarindikationer uppströms Göta älvbron. Foto Staffan von Arbin, Bohusläns museum. Ny bro över Göta älv 9

10 Bohusläns museum Rapport 2013:13 Figur 6. Provgropsgrävning intill Göta älvbron. Foto Matthew Gainsford, Bohusläns museum. sonar. Dykobjekten bedömdes okulärt avseende art och eventuell antikvarisk status. Rådande siktförhållande tillät varken foto eller videofilmning. Provgropsgrävningen, som utfördes under november 2012, omfattade totalt 16 provgropar ( figur 6 ). Grävningen utfördes med grävmaskin från pråm genom Frog Marine Service AB. Uppgrävda massor gicks igenom av arkeologer. Resultat Etapp 1 Utredningens första etapp omfattade arkeologisk granskning av sonardata från det ursprungliga större utredningsområdet som omfattade cirka 170 000 kvadrat meter. Granskningen resulterade i sammanlagt 25 sonarindikationer som bedömdes vara av arkeologiskt intresse ( bilaga 1 2 ). Indikationernas art tolkades preliminärt som möjliga fartygslämningar eller fasta anläggningar av typen stenkistor, bryggkonstruktioner eller liknande. Senare reducerades utredningsområdets omfattning till cirka 97 000 kvadratmeter, vilket kvarlämnade tolv sonarindikationer att besiktiga. Etapp 2 Dykbesiktningar De tolv besiktigade sonarindikationerna har id 3, 23, 24, 33, 35, 39, 41, 45, 57, 68, 70, 71 ( tabell 1, bilaga 2 ). Id 24 bestod bland annat av ett löst däcksknä av trä till en båt. Några ytterligare konstruktionstimmer kunde inte observeras. I övrigt utgjordes besiktningsobjekten av allehanda recent skräp, trädstammar, stenkol, betongblock, dykdalb med mera. Inget av objekten bedöms ha något arkeologiskt värde. Provgropsgrävning Totalt grävdes 16 provgropar ( tabell 2, bilaga 3 ). Några av groparna innehöll träpålar, träflis och murtegel ( PG 1, 2, 4, 11, 12, 13 ). Inga av fynden bedöms ha något arkeologiskt värde.

Ny bro över Göta älv 11 ID Vattendjup Beskrivning 3 3,5 Uppstickande plåtskiva och skräp. 23 7 Betongblock och sedimentrygg. 24 8 Stenkol, båtknä, träflis, musselskal. 33 8 Skräp. 35 3,5 Trädgren, presenning och skräp. 39 4,5 Planka och skräp. 41 4,8 Trädstam och strömdike. 45 4,5 Cykel, trästubbe, sten. 57 8 Sedimentrygg med mycket skräp, plankor m m. 68 3,5 Recenta dykdalb. 70 5,3 Rör 15 cm diam, plåtar, däck, planka, trädstam. 71 4,6 Ingen observation. Tabell 1. Resultat från dykbesiktningar. ID PG 1 PG 2 PG 3 PG 4 PG 5 PG 6 PG 7 PG 8 PG 9 PG 10 PG 11 PG 12 PG 13 PG 14 PG 15 PG 16 Fynd Trästock. Påle. Inga fynd. Lager med träflis och bearbetet trä. Inga fynd. Inga fynd. Inga fynd. Inga fynd. Inga fynd. Inga fynd. Lite murtegel. Påle och träfragment. Träfragment. Inga fynd. Inga fynd. Inga fynd. Slutsatser samt åtgärdsförslag Den arkeologiska utredningen har omfattat granskning av sonardata, dykbesiktningar av sonarindikationer och provgropsgrävning. Arbetet resulterade i 25 sonarindikationer av förmodat arkeologiskt intresse. Tolv av dessa dykbesiktigades. Dessutom grävdes 16 provgropar i området. Inget av de besiktigade objekten eller fynden från provgroparna föranleder någon ytterligare arkeologisk insats. Man bör dock notera att det finns 13 icke besiktigade sonarindikationer inom det tidigare större utredningsområdet. Inför eventuella framtida exploateringar av dessa vattenområden bör aktuella sonarindikationer utredas ytterligare. Tabell 2. Resultat från provgropsgrävning.

12 Bohusläns museum Rapport 2013:13 Referenser Litteratur von Arbin, S. & Bergstrand, T. 2011. Påseglingsskydd i Göta älv. Marinarkeologisk förundersökning, etapp 2. Del av Lundby 135 :1, Färjestaden 9 :2 m. fl. Rapport 2011 :6. Bohusläns museum. Bergstrand, T. 2013. Skeppsbrokajen. Marinarkeologisk utredning. Göta älv, Göteborgs socken och kommun. Rapport 2013 :3. Bohusläns museum. Bramstång, C. & Nilsson Schönborg, G. 2006. Fästningen Göteborg. Samlingar till stadens arkeologi. Red. C. Bramstång. Riksantikvarieämbetet. Ní Chíobháin-Enqvist, D. I manus. Marieholmsbron. Marinarkeologisk utredning etapp 1 och 2. Vattenområde i Göta älv. Göteborgs stad och kommun. Rapport. Bohusläns museum. Svedberg, V. 2006. Stadens hamnar. Fästningen Göteborg. Samlingar till stadens arkeologi. Red. C. Bramstång. Riksantikvarieämbetet. Webbpublikation FMIS, Informationssystemet för fornminnen, Riksantikvarieämbetet, Stockholm.

Ny bro över Göta älv 13 Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr : 431-1297-2012 Västarvet dnr : Etapp 1 : VA 1164-2011 Etapp 2 : VA 562-2012 Västarvet pnr : 11093 Län : Kommun : Socken : Fastighet : Västra Götalands län Göteborg Göteborgs stad Vattenområde i Göta älv Ek. karta : 7B 0d Läge : X 6401000, Y 319300 Koordinatsystem : Sweref 99 TM Uppdragsgivare : Ansvarig institution : Projektledare : Fältpersonal : Konsulter : Trafikkontoret, Göteborgs stad. Bohusläns museum Matthew Gainsford Matthew Gainsford, Staffan von Arbin, Delia Ní Chíobháin-Enqvist, Thomas Bergstrand Frog Marine Service AB, Färjenäs dykarskola Fältarbetstid : November 2012 Arkeologtimmar i fält : 152 Undersökt yta : 170 000 kvadratmeter är geofysiskt uppmätt och granskat, medan 97 000 kvadratmeter är färdigutrett Arkiv : Fynd : Bohusläns museums arkiv Inga fynd omhändertogs

14 Bohusläns museum Rapport 2013:13 Bilagor Bilaga 1. Tabell med sonarindikationer Bilaga 2. Planöversikt över sonarindikationer Bilaga 3. Planöversikt över provgropar

Bilaga 1. Tabell med sonarindikationer

Bilaga 2. Planöversikt över sonarindikationer

Bilaga 3. Planöversikt över provgropar