STUDIEPLAN FÖR FORSKARUTBILDNING I NORDISKA SPRÅK VID UPPSALA UNIVERSITET 1 Beslut Studieplanen är fastställd av Språkvetenskapliga fakultetsnämnden 2003-12-11 att gälla fr.o.m. 2004-01-01. Forskarutbildningen ges i den omfattning tillgängliga resurser medger. Där det inte särskilt anmärks gäller det som nedan sägs om forskarutbildning såväl utbildning för doktorsexamen som för licentiatexamen. 2 Mål för utbildningen Utbildningen för doktorsexamen i nordiska språk syftar till att bibringa den forskarstuderande dels fördjupade kunskaper och vidgad orientering inom ämnesområdet samt säkra insikter om språkvetenskapliga metoder, dels de särskilda kunskaper och metodiska insikter som sätter den forskarstuderande i stånd att såsom ett led i utbildningen självständigt lösa en forskningsuppgift av ett i förhållande till den disponibla tiden rimligt omfång. Målet för utbildningen är att göra doktoranden väl förberedd för fortsatt verksamhet som forskare och lärare. Utbildningen syftar också till att lägga grunden för fortsatt vetenskapligt arbete och att ge behörighet för sådana yrken som kräver omfattande kunskaper och färdigheter samt vetenskaplig skolning inom ämnesområdet nordiska språk, t.ex. arbete inom högskolan och övriga skolväsendet, vid museer, arkiv, bibliotek, massmedier eller förlag. Utbildningen för licentiatexamen har som mål att ge fördjupade ämneskunskaper samt träning i forskningsmetodik och i självständigt vetenskapligt arbete av mera kvalificerat slag. 3 Tillträde till forskarutbildning Man kan ansöka om att antas antingen till utbildning för doktorsexamen eller till utbildning för licentiatexamen. Den förra utbildningen är på fyra år och den senare på två år. 3.1 Allmänna bestämmelser Till forskarutbildning får antas endast så många forskarstuderande som kan erbjudas handledning och godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering. 3.2 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har den som gått igenom grundläggande högskoleutbildning om minst 120 poäng eller som i annan ordning inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Om det finns särskilda skäl, får fakultetsnämnden för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet. 1
3.3 Särskild behörighet För särskild behörighet att antas till forskarutbildningen i nordiska språk krävs att den sökande har godkänt resultat på kurser omfattande 80 p. (D-nivå) i Svenska språket/nordiska språk, Svenska som andraspråk eller Praktisk svenska. Särskild behörighet har också den som inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Sökande som genomgått Lärarprogrammet, Översättarprogrammet eller liknande utbildningar får sin behörighet individuellt prövad. 4 Antagning och urval Antagning till forskarutbildningen i nordiska språk utlyses nationellt. Institutions antagningskriterier framgår av särskild handling. Den sökande bör till sin ansökan foga en kortfattad forskningsplan eller på annat sätt redogöra för sina forskningsintressen. Antagning bereds av institutionens handledarkollegium och beslutas av prefekten på delegation från Språkvetenskapliga fakultetsnämnden. Beslut om antagning skall grunda sig på en bedömning av den sökandes förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen. Särskild vikt skall därvid fästas vid graden av mognad och förmåga till självständigt omdöme och kritisk analys, visad bl.a. genom examensarbeten på kandidat- och magisternivå. Intervju med den sökande kan också komma i fråga. 5 Individuell studieplan För varje forskarstuderande skall det i samråd mellan den forskarstuderande och hans eller hennes huvudhandledare upprättas en individuell studieplan som både uppfyller fakultetsnämndens krav och är anpassad till institutionens behov av reglerade samarbetsformer. Studieplanen skall tillstyrkas av prefekten och fastställas av fakultetsnämnden. Den individuella studieplanen skall innehålla en tidsplan för den forskarstuderandes forskarutbildning, en beskrivning av de åtaganden som den forskarstuderande, huvudhandledaren, institutionen och fakultetsnämnden har under utbildningstiden samt vad som i övrigt behövs för att utbildningen hela tiden skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt. Studieplanen följs upp av fakultetsnämnden minst en gång varje år. Vid uppföljningen skall den forskarstuderande och huvudhandledaren informera fakultetsnämnden om hur utbildningen framskrider. Fakultetsnämnden kan när det är påkallat göra de ändringar i den individuella studieplanen som behövs. Innan en ändring görs får den forskarstuderande och huvudhandledaren möjlighet att yttra sig. Med sina underskrifter skall de intyga att de godkänt studieplanen och de ändringar som gjorts i den. 6 Utbildningens innehåll och uppläggning 6.1 Utbildningens längd Utbildningen för doktorsexamen skall normalt kräva fyra års heltidsstudier och för licentiatexamen två års heltidsstudier. Härvid förutsätts att den forskarstuderande har de förkunskaper som krävs och ägnar sig åt studierna på heltid samt utnyttjar undervisningen och handledningen effektivt. Ansvaret för att tidsplanen hålls vilar både på den forskarstuderande och på huvudhandledaren. Avvikelser från tidsplanen måste dokumenteras i den individuella studieplanen (se ovan). Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det, såsom föräldraledighet, ledighet på grund av sjukdom, tjänstgöring 2
inom totalförsvaret eller förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer. 6.2 Utbildningens uppläggning Utbildningen för doktorsexamen består av en kursdel om 45 poäng och en avhandlingsdel om 115 poäng. Utbildningen för licentiatexamen består av en kursdel om 40 poäng och en uppsatsdel om 40 poäng. Den forskarstuderande bör på ett tidigt stadium bestämma ämne för avhandlingen/uppsatsen, så att arbetet med denna kan ske parallellt med kursläsningen. För att underlätta samordningen mellan kursdel och arbetet med avhandling/uppsats kan den forskarstuderande, i samråd med huvudhandledaren, inom tillämpliga kurser lägga tyngdpunkten på vissa moment i kursen. 6.3 Undervisning Undervisning i samtliga ingående kurser ges inte varje läsår. Den forskarstuderande uppmanas därför att i möjligaste mån utnyttja den undervisning som ges och aktivt delta i de exkursioner och studiebesök som anordnas. Den forskarstuderande skall också delta aktivt i seminarieverksamheten vid institutionen, för doktorsexamen enligt de krav som uppställs i den obligatoriska kursen Seminarier och konferenser, 5 p. (6.6.2 nedan), för licentiatexamen minst två terminer i det seminarium som huvudhandledaren anvisar. Den forskarstuderande bör utnyttja de tillfällen som ges att bevista gästföreläsningar både inom det egna ämnet och inom angränsande ämnen. 6.4 Kunskapsprov Varje kurs avslutas med skriftligt eller muntligt prov. I vissa fall kan kontinuerlig kunskapskontroll ske i samband med undervisningen. Prov bedöms med något av betygen godkänd eller underkänd. Betyg skall bestämmas av lärare som utses av fakultetsnämnden. 6.5 Handledning Vid antagning som forskarstuderande utses (minst) två handledare: en huvudhandledare och en biträdande handledare, varav minst en måste ha docentkompetens. Huvudhandledaren skall vara anställd vid eller adjungerad till Uppsala universitet. En doktorand som begär det skall få byta handledare. Det är viktigt att handledning sker regelbundet under hela forskarutbildningstiden. Den forskarstuderande har rätt till handledning motsvarande fyra års heltidsstudier för doktorsexamen och två års heltidsstudier för licentiatexamen. 6.6 Kurser Kursdelen består av obligatoriska kurser (6.6.1 2) och valfria kurser (6.6.3). De obligatoriska kurserna utgörs av dels s.k. breddsäkrande kurser, dels gemensamma kurser. 6.6.1 Breddsäkrande kurser (0 20 p.) Kurskraven inom den breddsäkrande delen har i många fall redan tillgodosetts under grundutbildningen. Avsikten med den breddsäkrande delen är att etablera en gemensam 3
ämnesbas och att tillförsäkra en viss bredd i utbildningen av de forskarstuderande vid institutionen. Detta innebär att minst 4 poäng skall ha avklarats inom var och en av följande kurser (eller motsvarande): Grammatik och semantik (fördjupning i grammatik) Nordens språk, särskilt danska och norska Svenska språkets framväxt (grundkurs i språkhistoria) Språk och samhälle (grundkurs i sociolingvistik) 6.6.2 Gemensamma kurser (10 p. för doktorsexamen, 5 p. för licentiatexamen) Obligatoriska kurser utgörs av: Teori och metod, 5 p. (för doktors- och licentiatexamen) Seminarier och konferenser, 5 p. (endast för doktorsexamen) 6.6.3 Valfria kurser (15 35 p.) Den fria delens utrymme bestäms av hur många kurser som den forskarstuderande måste läsa inom den breddsäkrande delen. Innehållet i den fria delen avgörs i samråd mellan huvudhandledare och den forskarstuderande. Möjlighet finns att välja en eller två individuellt utformade kurser i anslutning till avhandlingen/uppsatsen och man kan även läsa den ämnesdidaktiska kursen Att undervisa i nordiska språk. Övriga kurser inom den fria delen väljs ur den förteckning över påbyggnadskurser på C- och D-nivå som institutionen tillhandahåller men efter godkännande av huvudhandledaren kan också fakultetsgemensamma kurser eller kurser vid andra institutioner komma i fråga. 6.7 Doktorsavhandling och disputation respektive licentiatuppsats och uppsatsventilering Doktorsavhandling och licentiatuppsats skall avfattas på svenska, danska, norska, engelska, franska eller tyska. Något av dessa språk skall också användas vid disputation respektive ventilering av licentiatuppsats. Om avhandlingen/uppsatsen avfattats på engelska, franska eller tyska skall till denna fogas en sammanfattning på svenska. 6.7.1 Avhandling och disputation för doktorsexamen Som ett led i utbildningen skall doktoranden författa en vetenskaplig avhandling. Avhandlingen skall vara ett självständigt tillämpande av vetenskapliga metoder på en forskningsuppgift av rimligt omfång i förhållande till den disponibla tiden. Ämnet för avhandlingen bestäms tillsammans med huvudhandledaren. Avhandlingen bör kvalitetsmässigt ligga på en sådan nivå att den kan anses uppfylla rimligt ställda krav för att antas till publicering i en vetenskaplig skriftserie. Doktorsavhandlingen skall utformas antingen som ett enhetligt, sammanhängande vetenskapligt verk (monografiavhandling) eller som en sammanläggning av vetenskapliga uppsatser vilka doktoranden har författat ensam eller gemensamt med annan person med en sammanfattning (sammanläggningsavhandling). Avhandlingsarbetet kan bedrivas som lagarbete, varvid arbetet skall organiseras så att de enskilda insatserna kan särskiljas och bedömas enligt samma grunder som individuella avhandlingar. Till varje doktorsavhandling skall fogas ett kortfattat referat på engelska ( abstract ). Avhandlingen skall försvaras muntligt vid en offentlig disputation med en särskilt utsedd opponent. Avhandlingen bedöms med något av betygen godkänd eller underkänd. Vid betygsättningen skall hänsyn tas till innehållet i avhandlingen och till försvaret av den. 4
Betyget bestäms av en betygsnämnd som utses av fakultetsnämnden för varje avhandling. Disputationen skall ledas av en ordförande. Ordförande och opponent utses av fakultetsnämnden. Fakultetsnämnden beslutar om minsta antal exemplar av avhandlingen inför disputationen och om ersättning för framställningskostnaderna för denna upplaga. 6.7.2 Vetenskaplig uppsats och uppsatsventilering för licentiatexamen Licentiatuppsatsen, som skall vara resultatet av en självständig vetenskaplig insats, skall försvaras muntligt vid ett offentligt seminarium och dessförinnan finnas tillgänglig vid institutionen i minst tre terminsveckor. Anslag om tid och plats för ventileringen skall också tre veckor i förväg dels sättas upp på institutionen, dels skickas till övriga ämnesinstitutioner i landet och till övriga institutioner vid fakulteten. Meddelandet skall innehålla uppgift om var licentiatuppsatsen finns tillgänglig. Fakultetsnämnden utser ordförande vid seminariet, opponent samt en betygsbestämmande lärare (examinator). Uppsatsen bedöms med något av betygen godkänd eller underkänd. Vid betygsättningen skall hänsyn tas till såväl innehållet i uppsatsen som till försvaret av den. Uppsatsen skall arkiveras vid institutionen och vara allmänt tillgänglig. Ett exemplar skall också förvaras på universitetsbiblioteket. 6.8 Examen För examen fordras att den forskarstuderande har fått betyget godkänd vid de prov som ingår i forskarutbildningen samt på doktorsavhandlingen/licentiatuppsatsen. På begäran utfärdas bevis om filosofie doktorsexamen respektive licentiatexamen till den som uppfyllt samtliga fordringar för examen. Den som antagits till utbildning för doktorsexamen i nordiska språk kan avsluta en del av sin forskarutbildning med en licentiatexamen, som då alltså avser en etapp inom forskarutbildningen. Efter avlagd licentiatexamen kan han eller hon utan ansökan fortsätta sina studier till doktorsexamen. Doktorsexamen kan också avläggas utan föregående licentiatexamen. Den som antagits till utbildning för licentiatexamen i nordiska språk avslutar forskarutbildningen med en licentiatexamen omfattande 80 poäng, men kan ansöka om att antas till doktorandstudier efter avlagd examen. 7 Övriga anvisningar Gällande författningsbestämmelser om forskarutbildning framgår av Högskoleförordningen, kapitel 5, 8 och 9. Studerande som påbörjat forskarutbildning enligt äldre studieplan får slutföra sina studier enligt samma studieplan. Huvudhandledare får för enskild studerande besluta om övergångsbestämmelser i de fall studerande enligt tidigare studieplan önskar övergå till föreliggande studieplan. Beslut om kurslitteratur i de olika kurserna fattas på det sätt institutionsstyrelsen bestämmer. 5