Laboration II Elektronik

Relevanta dokument
Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 3. Laborationens namn Halvledarkomponenter. Kommentarer. Namn. Utförd den.

Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar.

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion

TENTAMEN Elektronik för elkraft HT

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E

TENTAMEN Elektronik för elkraft

Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Experiment med schmittrigger

SM Serien Strömförsörjning. Zenerdioden används i huvudsak för att stabilisera likspänningar.

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

Övningsuppgifter i Elektronik

Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT. Utskriftsdatum:

Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim)

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Prova på. Brun Svart Orange/ Brun Svart Svart Röd Röd Röd Orange/ Röd Röd Svart Röd

Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Emtithal Majeed, Örbyhus skola, Örbyhus

Mät kondensatorns reaktans

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Batteri. Lampa. Strömbrytare. Tungelement. Motstånd. Potentiometer. Fotomotstånd. Kondensator. Lysdiod. Transistor. Motor. Mikrofon.

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

Målsättning: Utrustning och material: Denna laboration syftar till att ge studenten:

Systemkonstruktion LABORATION LOGIK

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

SM Serien Strömförsörjning. Transistorn

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Elektronik - ETIA01

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

FFY616. Halvledarteknik. Laboration 4 DIODER

Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet. Agneta Bränberg TRANSISTORTEKNIK. Laboration.

Beskrivning elektronikkrets NOT vatten

TRANSISTORER. Umeå universitet Institutionen för tillämpad. fysik och elektronik. Patrik Eriksson

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

Laborationshandledning för mätteknik

Laboration 2: Likström samt upp och urladdningsförlopp

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

Spolens reaktans och resonanskretsar

TRANSISTORER. Umeå universitet Institutionen för tillämpad fysik och elektronik

Videoförstärkare med bipolära transistorer

LABORATIONSINSTRUKTION. Mätning på dioder och transistorer

För att skydda ett spänningsaggregat mot överbelastning kan man förse det med ett kortslutningsskydd som begränsar strömmen ut från aggregatet.

Undersökning av logiknivåer (V I

Tvåvägsomkopplaren som enkel strömbrytare

Extralab fo r basterminen: Elektriska kretsar

Laboration - Va xelstro mskretsar

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2013 Laboration 1

Digitala kretsars dynamiska egenskaper

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2015 Laboration 1

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Tentamen i Elektronik fk 5hp

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 5 Operationsförstärkaren. Elektronik för D ETIA01

Instruktion elektronikkrets till vindkraftverk

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

4:8 Transistorn och transistorförstärkaren.

Induktiv beröringsfri närvarogivare/detektor med oscillator, (Proximity switch)

Figur 1 Konstant ström genom givaren R t.

Du har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns )

Tentamen i Elektronik, ESS010, den 15 december 2005 klockan 8:00 13:00

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar

Föreläsning 9 Transistorn och OP-förstärkaren

DEL-LINJÄRA DIAGRAM I

Isolationsförstärkare

Allmän symbol för diod. Ledriktning. Alternativ symbol för en ideal diod.

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Lödövning, likriktare och zenerstabilisering

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl

1.2 Två resistorer är märkta 220 ohm 0,5 W respektive 330 ohm 0,25 W. vilken är den största spänning som kan anslutas till:

Elektronik 2017 EITA35

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 3 Transistorförstärkare

Fö 12 - TSFS11 Energitekniska System Lik- och Växelriktning

Lektion 2: Automation. 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1

Vanliga förstärkarkopplingar med operationsförstärkaren

Fö 8 - TMEI01 Elkraftteknik Kraftelektronik

OLK-1. Optisk Larm Kontaktmodul 1. För Laser eller IR dioder

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg

FÖRELÄSNING 3. Förstärkaren. Arbetspunkten. Olika lastresistanser. Småsignalsschemat. Föreläsning 3

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Elektronik. Lars-Erik Cederlöf

Elektroteknikens grunder Laboration 1

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

KAPITEL 6 MTU AB

Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström

Transkript:

817/Thomas Munther IDE-sektionen Halmstad Högskola Laboration II Elektronik Transistor- och diodkopplingar Switchande dioder, D1N4148 Zenerdiod, BZX55/C3V3, BZX55/C9V1 Lysdioder, Grön, Gul, Röd, Vit och IR Fotodiod, BPW 41 N Bipolartransistor, BC 547 B Förberedelser: Läs igenom lab-pm och rita upp kopplingar. Föreslå komponentvärden! Sök på ELFA:s hemsida www.elfa.se efter hur komponenterna skall kopplas in samt data på eventuella komponenter. Switchdiod: https://www1.elfa.se/data1/webroot/z_data/7557.pdf Transistor: https://www1.elfa.se/data1/wwwroot/webroot/z_data/715513.pdf Fotodiod: https://www1.elfa.se/data1/webroot/z_data/7515.pdf Zenerdiod: https://www1.elfa.se/data1/wwwroot/webroot/z_data/7539.pdf IR-diod: https://www1.elfa.se/data1/webroot/z_data/7522519.pdf 1

Redovisning: All redovisning sker på plats. Uppgifterna löses och redovisas skriftligt på plats. Tag reda på följande data för switchdioden D1N4148. Framspänningsfall V F vid en ström på 5 ma ( min och max). Max kontinuerlig ström i framriktning I F. Max spänning i backriktning, V R. 1. Konstruera en halvvågslikriktare med en switchdiod D1N4148. Vår inspänning är en växelspänning med amplituden 5 Volt och frekvensen 1 Hz. Vår last är 1 kω resistor, som glättningskondensator används en tillräckligt stor kondensator så att τ= R L C >> T (periodtiden) för att undvika att kondensatorn hinner urladdas för mycket på en halvperiod. Testa med och utan glättningskondensator för att se skillnaden. Hur mycket spänning tappar vi över diodbryggan? Tänk på att vi använder en elektrolytkondensator och att den skall vändas rätt vid likspänning. Demonstrera! 2. Konstruera en helvågslikriktare med 4 stycken switchdioder D1N4148. Vi hämtar vår växelspänning med amplituden 5 Volt och frekvensen 1 Hz. Vår last är 1 kω resistor, som glättningskondensator används en tillräckligt stor kondensator så att τ= R L C >> T (periodtiden) för att undvika att kondensatorn hinner urladdas för mycket på en halvperiod. Testa med och utan glättningskondensator för att se skillnaden. Hur mycket spänning tappar vi över diodbryggan? Tänk på att vi använder en elektrolytkondensator och att den skall vändas rätt vid likspänning. Demonstrera! 3. Tag fram en krets där du seriekopplar en resistor ohm med en zenerdiod (3. V), en switchdiod, samt LED:s med följande färger: röd, vit,gul, grön samt en IR. Lägg på en likspänning på 15 Volt på kretsen och mät nu med oscilloskopet och bestäm spänningen som ligger över respektive komponent. Detta görs för likspänningen 15 V respektive 3 Volt! Vad kan sägas om spänningsfallen över dioderna? 2

4. En vanlig användning av zenerdioder är till att stabilisera spänningsnivåer. En zenerdiod kan leda ström i backriktningen och har då ett väldefinierat spänningsfall. Det finns många möjliga zenerdioder att välja bland för att åstadkomma en stabiliserad spännning. Denna är i regel angiven på zenerdioden. Se kopplingen nedan om vi nu varierar R L, så skall Uut vara ungefär oförändrad. Jämför med fallet att vi inte hade någon zenerdiod där alls. Vanlig spänningsdelning. Testa med R L = 47 Ω. Låt Uin variera från 1 V till 3V likspänning. Vilken spänning har vi då över R L. Vi använder en zenerdiod med backspänningen 3.3 Volt. Jämför med fallet att zenerdioden saknas hur mycket skulle då spänningen ut över lasten variera? R1 Uin DC V2 D1 BZ-33 RL 47 5. Tillverka en klippkrets som klipper spänning över 9.8 Volt och under -3.7 Volt. Använd en insignal som är u(t) = 12sin( 2π1t) [Volt]. Glöm inte att strömbegränsa kretsen med en resistor på någon kiloohm! Använd zenerdioder: BZX55/C3V och BZX55/C9V1. De har zenerspänningar 3. V respektive 9.1 V. Därutöver får ni använda vanliga switchdioder D1N4148. Rita upp kretsen och testa på oscilloskopet! 3

6. Tillverka en koppling bestående av en del som driver en IR-diod strömbegränsad med lämpligt motstånd Ω. IR-dioden IR333/S2) kommer att sända ut icke synligt ljus ( i vårt fall 94 nm). Vi vill att detta skall fångas upp av en fotodiod som reagerar för ljus i IR-området ( i vårt fall ca 95 nm). Synliga ljuset ligger i våglängdsområde 39-77 nm. Den andra delen av vår koppling består av en fotodiod ( BPW 41 N) inkopplad på basen av en transistor BC547 B. Transistorn är ju en strömförstärkare och om denna nu får en basström så kommer denna att strömförstärkas och om fotodioden får ljus i rätt spektrum så vill vi att detta indikeras med en ljusdiod på kollektorn. Givetvis måste det finnas en strömbegränsning både på basen och utgångsidan av transistorn, Se figur! Demonstrera funktionen. Bestäm strömmar på basen och kollektorn m h a spänningsmätning på er koppling. Räkna även fram strömförstärkningsfaktorn. Jämför med datablad. Bygg gärna den vänstra delen på en separat kopplingsplatta så att IR-dioden kan flyttas i förhållande till fotodioden som ligger på en annan kopplingsplatta. Variera avståndet! Eventuellt får vi släcka lamporna i rummet för att testa. Om det lyser för dåligt i lysdioden sänk motståndet R2 till 1Ω eller plocka bort densamma, men för att göra strömmätningar så är det bra om denna finns. Extra: föreslå gärna hur vi kan bygga ut kopplingen till att indikera ett larm istället, d v s att tända en lysdiod om ljusstrålen mellan IR-diod och fotodioden bryts. 1V 1V R2 Röd LED D3 BPW 41 N Fotodiod Q1 IR333 BC547 B LED 1 Ohm 4

7. Koppla upp ett GE-förstärkarsteg med avkopplingskondensator och transistor BC 547 B. Alla kondensatorer väljs till 1 µf. Resistorerna på ingångssidan sätts till R 1 =R 2 = 1 kω. På utgångssidan sätter vi : R c =R E =Ω. Matningsspänning V CC = 12 V Gör DC-mätningar på kopplingen för att bestämma U CE och U BE. Uppskatta även I C och I B! Rita upp kopplingen! Därefter ansluts en insignal i form av en signal: u(t)= 3sin(2π1t) [mv]. Mät på kopplingskondensator på utgången. Hur stor signalförstärkning får vi? Upprepa mätningen fast nu kopplas en last mellan kopplingskondensator och jord in i form av en högtalare, 25KC8. Vad händer? Förklara! Hur stor förstärkning får vi nu? Pröva och vrid upp amplituden på insignalen. Hur ser vår utsignal ut och hörs det något? Extra: föreslå gärna hur vi kan förbättra kopplingen så att vi kan få ut en högre signaleffekt på högtalaren! 8. Om vi har gott om tid ( 3 min )komplettera kopplingen i uppgift 7 och testa för att se om vi kan få ut någon högre effekt! Mät upp signalförstärkningen! 5