Sandvik 3. Framtida produktion - Växjö Energi AB

Relevanta dokument
FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART

Fjärrvärme och fjärrkyla

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur.

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Bioenergi. En hållbar kraftkälla.

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

fjärrvärmen 2015 branschprognos Fjärrvärmen fortsätter växa

2015 DoA Fjärrvärme. Luleå Energi AB. Luleå fjärrkyla

Ett hållbart alternativ. JÄMTLANDS VÄRME AB Jìemhten baahkedimmie

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Vattenfall Värme Uppsala

2015 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Uppsala

2014 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Motala

Statens energimyndighets författningssamling

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Moliden

2015 DoA Fjärrvärme. Alvesta Energi AB. Vislanda

2017 DoA Fjärrvärme. Göteborg Energi AB

2016 DoA Fjärrvärme. Alvesta Energi AB. Moheda

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd

2015 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Nyköping

2017 DoA Fjärrvärme. Växjö Energi AB. Prisområde 1

2015 DoA Fjärrvärme. Växjö Energi AB. Prisområde 1

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre

2016 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Gustavsberg

Växjö Energi AB Björn Wolgast

2010 DoA Fjärrvärme. Torsås Fjärrvärmenät AB

2015 DoA Fjärrvärme. Växjö Energi AB. Prisområde 2

2017 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Tyresö/Haninge/Älta

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Härnösand Energi & Miljö AB

2015 DoA Fjärrvärme. Hjo Energi AB

2015 DoA Fjärrvärme. Karlstads Energi AB

2015 DoA Fjärrvärme. Mark Kraftvärme AB. Assberg + Fritsla

2017 DoA Fjärrvärme. Uddevalla Energi Värme AB. Uddevalla

2017 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Norrköping-Söderköping

2017 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby

2015 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby

2017 DoA Fjärrvärme. Varberg Energi AB. Centrala nätet

2015 DoA Fjärrvärme. Linde Energi AB. Lindesberg

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Eskilstuna Energi & Miljö AB. Eskilstuna Energi & Miljö

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Norberg

2015 DoA Fjärrvärme. Götene Vatten & Värme AB. Götene

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Centrum

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Tekniska verken i Linköping AB. Katrineholm

2017 DoA Fjärrvärme. Nässjö Affärsverk AB. Nässjö

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Ludvika

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Fagersta

2016 DoA Fjärrvärme. Umeå Energi AB. Umeå Holmsund

2016 DoA Fjärrvärme. Umeå Energi AB. Hörnefors

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Grängesberg

2015 DoA Fjärrvärme. Göteborg Energi AB

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Tekniska verken i Linköping AB. Linköping, Linghem, Sturefors

2015 DoA Fjärrvärme. Borås Energi och Miljö AB. Centrala nätet

2017 DoA Fjärrvärme. Öresundskraft AB. Helsingborg

2015 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Liden

2017 DoA Fjärrvärme. Nybro Energi AB. Nybro, Orrefors, Alsterbro

2015 DoA Fjärrvärme. Forshaga Energi AB. Forshaga

2015 DoA Fjärrvärme. Jämtkraft AB. Östersund

2016 DoA Fjärrvärme. Jämtkraft AB. Östersund

2015 DoA Fjärrvärme. Lantmännen Agrovärme AB. Ödeshög

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Västervik Miljö & Energi AB. Gamleby

2017 DoA Fjärrvärme. Trollhättan Energi AB. Trollhättan

2017 DoA Fjärrvärme. SEVAB Strängnäs Energi AB SEVAB

2016 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Boxholm

2017 DoA Fjärrvärme. Eksjö Energi AB. Mariannelund

2015 DoA Fjärrvärme. Vetlanda Energi & Teknik AB. Holsby

2017 DoA Fjärrvärme. Kalmar Energi Värme AB

2017 DoA Fjärrvärme. Malung-Sälens kommun

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Smedjebacken Energi & Vatten AB. Smedjebacken, Söderbärke

2017 DoA Fjärrvärme. Mälarenergi AB. Kungsör

2015 DoA Fjärrvärme. Mörbylånga kommun. Nät Färjestaden

2017 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Matforsnätet

2015 DoA Fjärrvärme. Gävle Energi AB

2017 DoA Fjärrvärme. Värnamo Energi AB. Rydaholm

2015 DoA Fjärrvärme. Värnamo Energi AB. Värnamo

2015 DoA Fjärrvärme. Lidköpings Värmeverk AB

2015 DoA Fjärrvärme. Nässjö Affärsverk AB. Annerberg

2015 DoA Fjärrvärme. Bengtsfors kommun. Brandstationen Bengtsfors

2017 DoA Fjärrvärme. C4 Energi AB. Prisområde 1

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Eskilstuna Energi & Miljö AB. Eskilstuna Energi & Miljö

2015 DoA Fjärrvärme. Kalmar Energi Värme AB

2015 DoA Fjärrvärme. Värnamo Energi AB. Rydaholm

2015 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Sundsvall

2015 DoA Fjärrvärme. Jönköping Energi AB. Prisområde 1

2015 DoA Fjärrvärme. AB Borlänge Energi. Borlänge Fjärrvärme

2017 DoA Fjärrvärme. Jönköping Energi AB. Prisområde 1

2017 DoA Fjärrvärme. AB Borlänge Energi. Borlänge Fjärrvärme

2015 DoA Fjärrvärme. Mälarenergi AB. Västerås

2017 DoA Fjärrvärme. Ragunda Energi & Teknik AB. Ragunda

2017 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Hallsberg-Örebro-Kumla

2015 DoA Fjärrvärme. Gotlands Energi AB. isby+slite+hemse+klimtehamn

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

2015 DoA Fjärrvärme. Falu Energi & Vatten AB. Prisområde 1

2015 DoA Fjärrvärme. Falbygdens Energi AB. Floby

2015 DoA Fjärrvärme. Bionär Närvärme AB. Bälinge

2017 DoA Fjärrvärme. Stockholm Exergi AB. Stockholm

Reko fjärrvärme. Alla presentationer och verksamhetsgenomlysningen finns att läsa på

Detaljerade uppgifter om elcertifikatsystemet avseende kvotplikt och tilldelning av elcertifikat i Sverige

2015 DoA Fjärrvärme. Finspångs Tekniska Verk AB

Transkript:

Sandvik 3 Framtida produktion - Växjö Energi AB

Detta är fjärrvärme Fjärrvärme är ett intelligent och miljövänligt alternativ för att värma bostäder, skolor och andra lokaler. Drygt hälften av all uppvärmning i Sverige kommer från fjärrvärme. Fjärrvärmen är hjärtat i det lokala energisystemet eftersom den kan använda resurser som annars skulle gå förlorade exempelvis spill från skogsavverkning. Med förnybar och återvunnen värme produceras hett vatten i en central anläggning och transporteras ut till enskilda fastigheter. Kraftvärme kallas det när el produceras samtidigt med fjärrvärmen. Kraftvärme är både mer energieffektivt och mer miljövänligt än annan elproduktion eftersom den ger både el och värme. I Växjö blir en tredjedel av energin el och två tredjedelar blir värme. Eftersom elnäten i norra Europa är sammankopplade medför en ökad kraftvärmeproduktion i Växjö att behovet av importerad el producerad med fossilt bränsle minskar. Fjärrkyla bygger på samma princip som fjärrvärme, med den skillnaden att den istället levererar kyla och svalka. En central, miljöanpassad anläggning gör jobbet istället för många små kylanläggningar eller luftkonditioneringsaggregat. Kylan kan vara frikyla med vatten från exempelvis sjöar i separata nät för kallvatten. Men den kan också göras med värmeenergi och produceras genom absorptionskylprocesser. Fjärrkyla är en ökande del av fjärrvärmeföretagens verksamhet. Så här fungerar det i ditt hus Det varma vattnet leds från Sandviksverket till ditt hus via fjärrvärmeledningar. Husets fjärrvärmecentral har två värmeväxlare som överför värmen från vattnet till husets värmesystem och tappvarmvattensystem. Vattnet pumpas runt i husets slutna system och ger dig värme. Vattnet som nu är avkylt för att det avgett sin värme till huset skickas tillbaka till Sandviksverket och värms på nytt. 3

Vi gör en förstudie angående vår framtida produktion av el och fjärrvärme där det noga ska utredas vad vi ska göra, hur vi ska göra det och var. Det är viktiga men svåra frågor som kräver noggrann eftertanke. Denna informationsfolder är ett utdrag ur förstudien och syftar till att ge bättre förståelse för vad som ligger till grund för beslut om vår framtida produktion. Växjö växer Under det senaste decenniet har Växjö kommun expanderat rejält och folkmängden i kommunen har ökat med ca 10,4 procent mellan åren 1997 och 2008. Många nya bostäder, både villor och hyreshus, har byggts för att täcka behoven. Mest har Regementsstaden, Sandsbro, Hovshaga (Östra Lugnet) och Söder (Biskopshagen) ökat. Till detta kommer ett expansivt näringsliv och ett snabbt växande universitet. Så länge vi människor har funnits har vi använt olika sorters bränslen för att värma våra bostäder. I början användes bara ved men från mitten av 1900-talet blev kol och senare olja vanligt. Miljöfrågan har på senare år kommit mer och mer i fokus och användandet av fossilt bränsle diskuteras både i Sverige och i övriga världen. Antalet fjärrvärmekunder hos Växjö Energi har ökat från ca 2500 år 1998 till ca 8000 kunder år 2009. Vi står nu för 90 procent av uppvärmningen i Växjö stad och vår elproduktion motsvarar hela 40 procent av Växjös behov. Vi påverkas av omvärlden Det händer hela tiden saker i kommunen, Sverige och världen som vi påverkas av. Stormen Gudrun, klimatkonferenser, politiska beslut, nya lagar och annat som vi måste ta hänsyn till och som påverkar vårt företag och våra kunder. I regeringens energipaket aviseras en höjd ambitionsnivå för förnybar elproduktion. Kostnader för bränsle är något som påverkas av yttre omständigheter och marknader. Bränslekostnaderna i södra Sverige har stigit mer än inflationen och vi räknar med att denna prisutveckling fortsätter även i framtiden. Vårt antagande baserars på att det finns mängder av biobränslen som idag inte utnyttjas men som kommer att finnas på marknaden efterhand som priserna stiger. Vi måste även kunna elda stubar och så kallad grön flis som är material från röjning och gallring i skogen. Det behövs en mix av bränslen för att få en stabil bränslekostnad. Biobränsle Förnyelsebara bränslen som är producerade av levande organismer, exempelvis avverkningsrester från hyggen, spån, bark eller frästorv. Fossilt bränsle Ej förnyelsebara bränslen exempelvis olja och kol. 5

Vi eldar men helst inte med olja I Växjö påbörjades utbyggnaden av fjärrvärme redan för 40 år sedan. Vårt kraftvärmeverk, Sandviksverket, togs i drift 1974 med enbart olja som bränsle. Vi har sedan 1979 i olika etapper byggt om för att minska användandet av fossilt bränsle. Numera eldar vi med biobränsle till ca 98 procent och råvaran består till största delen av avverkningsrester från hyggen samt spån, bark och frästorv. Ingen annan bransch har i så hög utsträckning bidragit till att Sverige klarat koldioxidmålen som fjärrvärmebranschen har gjort. Vår ackumulator, där vi lagrar varmvatten, togs i drift 2004 och har ytterligare kunnat bidra till att hålla nere oljeförbrukningen. Vi använder nämligen det lagrade varmvattnet i ackumulatorn, istället för att elda med olja, då behovet av varmvatten är som störst exempelvis på morgonen när alla vill duscha. Sandvik 1 omfattar en oljeeldad ångpanna och två hetvattenpannor för biobränsle och olja och har varit i drift sedan 1974. Sandvik 2 omfattar en biobränsleeldad ångpanna som blev klar 1997 då HM Konungen invigde den. Våra pannor börjar alltså bli gamla och om ingen ny kapacitet byggs blir konsekvensen att vi måste lägga allt högre kostnader per år för att hålla nuvarande anläggningar i acceptabelt skick. Elcertifikat/elcertifikatsystem Elcertifikat tilldelas de elproducenter som producerar el baserat på förnyelsebara energikällor. Elcertifikatsystemet infördes 2003 för att öka andelen förnyelsebar elproduktion och ger elproducenter en extra intäkt som gör det lönsammare att investera i förnyelsebar elproduktion. Köpare av certifikaten är bl.a konsumenter via deras elhandlare. Ackumulator: Vår ackumulatortank är 61 meter hög, diametern 30 meter och rymmer ca 40 000 kubikmeter vatten. Vi kan ladda ackumulatorn med vatten till en energimängd på ca 2700 MWh, vilket motsvarar mer än 100 villors användning i ett helt år. framtida produktion - växjö energi ab

7

Framtida värmebehov Den stora expansionen i Växjö kommun gör att produktionen med biobränsle inte räcker lika länge som tidigare. När det blir kalla vintrar, som under 2009-2010, märks detta tydligt eftersom vi måste elda med olja i betydligt större utsträckning än normalt. Sedan vår huvudanläggning Sandvik 2 togs i drift för drygt 13 år sedan har inga kapacitetshöjande åtgärder vidtagits. Då klarade vi temperaturer ner till -5 o C genom att bara elda med biobränsle, idag klarar vi bara ner till +2 o C innan vi måste ta till olja. Detta är en av anledningarna till att vi måste se över hur vår framtida produktion ska se ut. Utbyggnaden av fjärrkyla med fjärrvärmedrivna absorptionskylmaskiner påverkar i första hand fjärrvärmeförbrukningen under sommartid och ger ett bättre utnyttjande av kraftvärmeproduktionen. Tredjepartstillträde i fjärrvärmenäten debatteras livligt, men i Växjö finns ingen spillvärmekälla som skulle kunna påverka vår framtida produktion på något väsentligt sätt. I de fall solfångare installeras och överskottet från dessa levereras till fjärrvärmenätet så blir det endast ett marginellt tillskott. Tredjepartstillträde Flera aktörer ges tillträde att leverera värme i fjärrvärmenätet Spillvärme Överskottsvärme från exempelvis industrier som kan levereras in i fjärrvärmenätet EU har beslutat att energieffektivisera med 20 procent fram till år 2020 och vi tror därför att uppvärmningsbehoven kommer att minska genom nya byggregler och frivilliga åtaganden som är högre än kraven. För befintliga fastigheter i Växjö räknar vi med ett minskat uppvärmningsbehov med ca 10 procent fram till år 2020. Allt talar dock för att Växjö kommer att fortsätta expandera, vilket gör att att behovet av fjärrvärme och fjärrkyla kommer ligga kvar på samma nivå. framtida produktion - växjö energi ab

Vi behöver bygga nytt Det finns flera faktorer som påverkar beslutet om en framtida utbyggnad av produktionskapaciteten i Växjös fjärrvärmesystem. Det är åldern på anläggningen, ökat värmebehov från vårt ökande antal kunder, möjligheten att öka mängden biobränslebaserad elproduktion (grön el), produktion av fjärrkyla och målsättningen att fasa ut den fossila oljeförbrukningen. En annan faktor är elcertifikatsystemet, som infördes 2003, och har till syfte att stimulera produktion med förnyelsebar energi. För oss som eldar med biobränsle innebär detta en betydande inkomst eftersom vi kan sälja certifikaten. Under perioden 2003-2012 räknar vi med att kunna sälja elcertifikat för ca 500 MKr. Den möjligheten tar slut år 2012, då vår panna är för gammal för att ingå i systemet. Bygger vi en ny panna får vi återigen möjlighet att sälja elcertifikat. Vi kan, under en överskådlig tid, tillgodose hela Växjös fjärrvärmebehov från Sandviksverket men våra befintliga pannor behöver förr eller senare bytas ut. Under en begränsad tid kan vi skjuta upp nyinvesteringar men då ökar kostnaderna för underhåll rejält. Om vi inte satsar på kraftvärme så blir alternativet att vi måste avstå elproduktion till förmån för fjärrvärmen och då behöver vi istället bygga en hetvattenpanna. Alternativet att enbart producera värme och inte el är inte ekonomiskt försvarbart därför att vi då förlorar intäkter både från försäljningen av el och för elcertifikaten. Var ska vi bygga Att bestämma platsen för utbyggnaden är ett beslut som kräver noga förberedelser. Vi måste ta hänsyn till att det ska vara nära till väg och järnväg för transporter av bränsle. Det bör även vara nära till elnät och fjärrvärmenät. Andra saker att utreda är hur nära ska det ligga bebyggelse och områden med höga naturvärden och hur Växjös framtida expansion ser ut. Vi måste dessutom utreda miljöpåverkan, markägandeförhållanden och många andra frågeställningar. Även ett eventuellt framtida samarbete med Alvesta Energi angående fjärrvärmeutbyggnaden måste vägas in. Oavsett var det är lämpligast att bygga ett nytt kraftvärmeblock så kommer huvuddelen av fjärrvärmeproduktionen fortfarande vara kvar i nuvarande Sandviksverket under en lång tid framöver. När ska vi bygga För att vi ska kunna göra de beställningar som krävs för en utbyggnad måste alla tillstånd, exempelvis miljötillstånd, vara klara. Från den tidpunkten tar det sedan minst 2,5 år tills anläggningen är klar. Vid lokalisering intill nuvarande Sandviksverket kan vi begära ett ändringstillstånd, men för övriga lokaliseringsalternativ behöver vi ett helt nytt miljötillstånd vilket tidsmässigt är en betydligt längre procedur. 9

Ekonomi För att få en helhetsbedömning av hur investeringen inverkar på företagets ekonomi görs lönsamhetskalkyler och analyser som visar förändringar på kassaflödena, nyckeltalen, resultat- och balansräkningarna. Utöver detta görs riskscenarier med olika variabler och dessa delar ger en helhetsbild över ekonomin. I ett projekt av den här omfattningen är finansieringen en viktig del. Det finns flera delar att ta ställning till och målet är att vi ska minimera och kontrollera risker och kostnader i samband med finansieringen. Beslutsgång I ett första steg ska ett miljötillstånd tas fram och i det ska olika alternativa lokaliseringar av ny produktion belysas varför vi inte kan låsa upp oss för något alternativ innan miljöprövningen är klar. I ansökan ska vi föreslå ett lokaliseringsalternativ men också belysa vilka andra alternativ som har studerats. Ur teknisk och ekonomiskt synpunkt är det realistiskt att utgå från att anläggningen förläggs vid Sandviksverket. I förstudien beskriver vi olika för- och nackdelar samt hur samarbetet med Alvesta påverkar placeringen. Kontaktpersoner Frågor rörande vår framtida produktion besvaras av vår VD Ann-Mari Ståhlberg tel 0470-77 51 01 och av Lars Ehrlén, chef Kraft och Värme tel 0470-77 51 50. Informationen i denna broschyr kan komma att förändras beroende på vilka beslut som tas i frågan. Just nu är vår framtida produktion under utredning och en förstudie pågår. Fakta till denna broschyr är hämtat ur förstudien. Innan projektet påbörjas ska ägarens godkännande inhämtas. Växjö Energi AB februari 2010 framtida produktion - växjö energi ab

Vår affärsidé Med initiativrikedom skapa prisvärda och samhällsnyttiga tjänster som gör vardagen enklare för våra kunder. Med hängivna medarbetare ge branschens bästa service. Vår vision Vår vision är att vara regionens självklara infrastrukturaktör. Det uppnår vi genom att: agera inom de infrastrukturområden som ger oss och våra ägare affärsmässiga fördelar. arbeta inom en större region än vad vi gör idag, vilket innebär en geografisk marknadsexpansion. Expansionens omfattning kan variera för respektive affärsområde. säkerställa att våra tjänster och produkter håller en hög kvalitet och upplevs som prisvärda. Därmed blir vi ett självklart val för våra kunder. säkerställa vår höga kompetens. Därmed blir vi en självklar samarbetspartner. Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att skapa utveckling i regionen Det gör vi genom att: tillhandahålla utmärkta samhällsfunktioner till så bra priser att företag vill etablera sig i regionen. Växande företagande leder till ökad inflyttning. utveckla vår verksamhet på ett sätt som attraherar nya medarbetare. utveckla vår verksamhet på ett sätt som ger utrymme för att skapa nya verksamheter och därmed nya arbetstillfällen. utveckla vår kompetens på ett sätt som skapar ny utveckling och nya innovationer (samarbete med universitet/näringsliv). 11

Växjö Energi AB, Box 497, 351 06 Växjö. Besöksadress: Kvarnvägen 35. Telefon: 0470-77 52 00, info@veab.se, www.veab.se - Växjö Energi ingår i Växjö kommun Växjö Energi 2010-12-16