Är den katolska kyrkan ett svar på Jesu bön om enhet? Bakgrunden till denna nödvändiga predikan är en deklaration av Ulf Ekman, då han meddelade att han och hans hustru Birgitta konverterar till katolicismen. Han sa: Jag ser den katolska kyrkan som alla kyrkors moder och vidare på frågan om vi alla bör bli katoliker: Den katolska kyrkan är det fullaste uttrycket för Jesu bön att alla skall bli ett Dagen 140311 Det första påståendet behandlade vi vid gudstjänsten för 14 dagar sedan. Vi såg då att den tesen inte håller utan är falsk. Den katolska kyrkan är inte moder till alla kyrkor och Petrus som man menar var den förste biskopen (påve) i Rom var troligtvis aldrig någon biskop eller föreståndare. Han var en Herrens apostel tillsammans med de övriga av Jesus utvalda apostlarna som förkunnade Jesu lära. Jesu översteprästerliga förbön Joh 17:1-26 1 Sedan Jesus hade sagt detta, såg han upp mot himlen och bad: "Fader, stunden har kommit. Förhärliga din Son, för att Sonen må förhärliga dig. 2 Du har gett honom makt över alla människor, för att han skall ge evigt liv åt alla dem som du har gett åt honom. 3 Detta är evigt liv att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus. 4 Jag har förhärligat dig på jorden genom att fullborda det verk som du har gett mig att utföra. 5 Fader, förhärliga nu mig med den härlighet som jag hade hos dig innan världen var till. 6 Jag har uppenbarat ditt namn för de människor som du har tagit ut ur världen och gett mig. De var dina, och du gav dem åt mig, och de har hållit fast vid ditt ord. 7 Nu har de förstått att allt vad du har gett mig kommer från dig. 8 Ty de ord som du har gett mig har jag gett dem, och de har tagit emot dem och har verkligen förstått att jag har utgått från dig, och de tror att du har sänt mig. 9 Jag ber för dem. Det är inte för världen jag ber utan för dem som du har gett mig, eftersom de är dina. 10 Allt mitt är ditt och allt ditt är mitt, och jag är förhärligad i dem. 11 Jag är inte längre kvar i världen, men de är kvar i världen när jag går till dig. Helige Fader, bevara i ditt namn dem som du har gett mig, för att de skall vara ett, liksom vi är ett. 12 Medan jag var hos dem, bevarade jag i ditt namn dem som du har gett mig. Jag vakade över dem, och ingen av dem gick förlorad, ingen utom fördärvets man, för att Skriften skulle uppfyllas. 13 Nu går jag till dig, och detta säger jag medan jag är i världen, för att deras hjärtan skall vara fyllda av min glädje. 14 Jag har gett dem ditt ord, och världen har hatat dem, eftersom de inte är av världen, liksom inte heller jag är av världen. 15 Jag ber inte att du skall ta dem ut ur världen utan att du skall bevara dem för det onda. 16 De är inte av världen, liksom inte heller jag är av världen. 17 Helga dem i sanningen, ditt ord är sanning. 18 Liksom du har sänt mig till världen, så har jag sänt dem till världen. 19 Och jag helgar mig för dem, för att de skall vara helgade i sanningen. 20 Men inte bara för dem ber jag, utan också för dem som genom deras ord* kommer att tro på mig. 21 Jag ber att de alla skall vara ett, och att såsom du, Fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss, för att världen skall tro att du har sänt mig. 22 Och den härlighet som du har gett mig har jag gett dem, för att de skall vara ett, liksom vi är ett: 23 jag i dem och du i mig, för att de skall vara fullkomligt förenade till ett. Då skall världen förstå att du har sänt mig och har älskat dem så som du har älskat mig. 24 Fader, jag vill att där jag är, där skall också de som du har gett mig vara med mig, så att de
får se min härlighet som du har gett mig, eftersom du har älskat mig innan världens grund var lagd. 25 Rättfärdige Fader, världen har inte lärt känna dig, men jag känner dig, och de vet att du har sänt mig. 26 Jag har gjort ditt namn känt för dem, och jag skall göra det känt, för att den kärlek som du har älskat mig med skall vara i dem och jag i dem. Vid tolkningen av bibelns ord används inte sällan någon lösryckt fras eller ord ur sitt sammanhang, där man sedan framhåller uttalandet som Herrens Jesu verkliga vilja. Det sker inte minst i den ekumeniska ivern, i en slags pragmatisk hållning och ett utslätande av själva grundbetydelsen. Ifråga om Jesu bön om enhet, så sker det ofta! På det sättet blir Jesu ord om enhet ofta ett kompromissande av trossanningar. Orden Jag ber att de alla skall vara ett används ofta utan förening med kontexten. Ett annat sätt är att anpassa de bibliska sanningarna till sin egen fördel eller tolkning, vilket förekommer i rätt stor utsträckning. Guds Ord är då inte längre i sig ofelbart, utan omtolkas allt efter de personliga önskemålen. Så gjorde exempelvis även Satan då han frestade vår frälsare. Om du är Guds Son så kasta dig ner! (från tempelmuren) Det står ju skrivet: Han skall ge sina änglar befallning om dig, och de skall bära dig på händerna, så att du inte stöter din fot mot någon sten. Jesus sade till honom: Det står ock skrivet: Du skall inte fresta Herren din Gud. Matt 3:6-7 Idag sker många rådslag och samlingar, där man vrider och vänder på bibelsanningarna vilka leder till nya frågeställningar och tvivel, där det tidigare rådde klarhet och övertygelse byggd på Skriftens Ord. Om vi endast lyfter fram vad som skett i pingstkretsar i Sverige har det hållits konferenser och debatter i frågor som handlar om den fria bibliska församlingen - troendedopet och nu senast frågor som handlar om ett närmande till den katolska gemenskapen. Än mer omskakande är det att få information från ledarsamlingar och församlingsmöten med frågor som handlar om betydelsen av radband, ikoner, rökelse, ljuständning, liturgiska kläder och korstecken samt en ny tolkning av eukaristin (nattvarden). Det har varit en del av Sionförsamlingens i Linköping ständiga brottning, inför Peter Halldorfs förkunnelse och vad den ekumeniska kommuniteten på Bjärka Säby lanserat. Peter Halldorfs erkännande av den katolska läran. Han säger i ett videoklipp angående relationen mellan den personliga tron och kyrkans tro: Vi tar emot tron från kyrkan och vi bärs av kyrkans tro Detta är katolsk lära! I ett bibelstudium på Hönökonferensen 130711 säger han följande: den principiella frågan är om det är så att varje kristen är fri att med den helige Andes hjälp, själv tolka Guds Ord eller om tolkningsrätten endast tillfaller kyrkans biskopar i gemenskap med Petri efterträdare, biskopen av Rom. Han fortsätter: Kan man leva och dö på sin egen tro? Ja, man kanske kan leva en hel del i livet, men kan man dö på sin egen tro? Vidare: Jag vill inte dö på min egen tro, men jag kan dö på kyrkans tro. Den bär mig. Och det är därför vi ofta ber, när vi firar nattvarden Herre, se inte till våra synder, utan till din kyrkas tro. Kyrkan är vad han tidigare fastslog; kyrkans biskopar i gemenskap med Petri efterträdare, biskopen av Rom
Det är deras tro som vi alltså enligt Peter Halldorf ska kunna leva och dö på!! När jag började som förkunnare fanns det ett uttryck som ofta förekom i våra bönedagar, bibelveckor och predikningar; den bibliska mönsterbilden. Den grunden gällde framför allt vad både kyrkofäder och tradition menade var sanning. Göte Olingdahl teolog och lärare emeritus vid Uppsala universitet, delgav mig ett inlägg han sänt till tidningen Dagen, vilket ännu ej publicerats. Jag har lagt märke till Dagens förändrade linje. Idag lyfts synpunkter och inlägg fram av mera bibelkritisk och liberal tolkning av Skriften. Tydligen har man inte plats för den bibelsyn som på ett gediget sätt kommer från en exeget som Göte Olingdal. Hur som helst så följer här ett litet brottstycke: Konvertering till Romersk-Katolska Kyrkan en halvmesyr Under min uppväxttid i en norrländsk skogsby var gudstjänsterna de s.k. bönerna - de enda offentliga sammankomster, som bröt den dagliga arbetsrutinen. Ingen biograf fanns i byn. Sommartid hölls logdans ett par gånger i en kornlada. På vintern hände det att ett mindre teatersällskap kom på besök. De olika trossamfunden var i stort sett ensamma på plan. Utan konkurrens om själarna samlades man till bön i byns bönlokal hos mina morföräldrar. Bybor och gästarbetande kolare, flottare och skogsarbetare blev undervisade i bibelns grundsanningar oavsett om man bekände sig som religiös eller ej. Den bibliska mönsterbilden var ett ofta förekommande bibelstudieämne med utgångspunkt i 2 Mos. 26:30 och Hebr. 8:5. Man hörde vid den tiden inte talas om att svenskar blev romerska katoliker. Den bibliska mönsterbilden med dess fortsatta giltighet för vår tid undervisas det idag sällan om i etablerade svenska trossamfund. Numera förekommer däremot uppseendeväckande konverteringar till Romersk Katolska Kyrkan. Finns här möjligen ett samband? Vidare: Under mina pojkår behövdes upprepade bibelstudier och återkommande bibelstudieveckor innan vi upplevelsemässigt och övertygelsemässigt kunde tillägna oss något av den djupa och mångfaldiga hemlighet, som ligger förborgad i undervisningen om den nytestamentliga församlingssynen tillämpbar i vår tid. Förhoppningsvis skulle en aktualisering av detta nygamla bibelstudieämne bidra till vitaliseringen av den idag ofta förvirrade församlings- och kyrkosynsdebatten. Så till bibeltexten och frågeställningen: Är den katolska kyrkan ett svar på Jesu bön om enhet? I Vad inryms i Jesu bön om enhet? När du studerar denna bön finner du tydliga avdelningar: 1 Bön som gäller Jesus själv 1-5 Fader förhärliga din Son v.1 2 Förbön för dem som Fadern har givit Jesus, dvs. de apostlar som skall fortsätta Jesu verk 6-19 Jag ber för dem. Det är inte för världen jag ber utan för dem som du har gett mig, eftersom de är dina. v.9 3 De som kommer till tro genom apostlarnas ord 20-23 inte bara för dem ber jag, utan också för dem som genom deras ord kommer att tro på mig. v.20 4 Ett framåtskådande om en kommande härlighet 24-26 Fader, jag vill att där jag är, där skall också de som du har gett mig vara med mig, så att de får se min härlighet som du har gett mig, eftersom du har älskat mig innan världens grund var lagd. v.24 Alltså Jesus ber för sig själv, för sina närmaste, för dem som skall vinnas genom dem och för
alla dessa som skall få se den härlighet, som Fadern har gett Jesus. I Jesu bön till sin Fader uppenbaras några väsentliga sanningar: II. Gud, hans makt och det eviga livet. - Jesus har fått makt över alla människor Du har gett honom makt över alla människor 2 - Jesus ger evigt liv åt alla som Gud gett åt honom för att han skall ge evigt liv åt alla dem som du har gett åt honom. 2 - Det finns endast en enda sann Gud de känner dig, den ende sanne Guden 4 - Evigt liv är att känna Honom och den som han sänt Jesus Kristus Detta är evigt liv att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus. 4 III. Skriften är Guds uppenbarade sanning - De ord som Jesus förmedlade till sina närmaste var ord givna av Gud, vilket innebär att apostlarnas ord därmed också är Gud Ord. De är den gudomliga uppenbarelsen förmedlade av Jesus, vilket sätter dessa i särställning. Ty de ord som du har gett mig har jag gett dem, och de har tagit emot dem och har verkligen förstått att jag har utgått från dig, och de tror att du har sänt mig. 8 Jag har gett dem ditt ord, och världen har hatat dem, eftersom de inte är av världen, liksom inte heller jag är av världen. 14 Det innebär att det som den katolska kyrkan upphöjt som ett med Skriften likvärdigt fundament för kyrkan, nämligen traditionen, är en falsk grund. Kortfattat kan sägas att traditionen i katolska kyrkan är den odelade Kyrkans lära, som överförts genom generationerna, och som påven i Rom har främsta tolkningsrätt över. Den finns beskriven i katolska kyrkans katekes enligt följande anmärkningsvärda paragrafer: - Detta betyder att kyrkan, åt vilken förmedlingen och tolkningen av uppenbarelsen har anförtrotts, inte får sin visshet om allt i uppenbarelsen enbart genom den heliga Skrift. Båda, Skriften såväl som Traditionen, bör därför tas emot och hållas i ära med samma hängivenhet och vördnad (Paragraf 82) www.katekesen.se/index.htm?kkk74-.htm#82) - Uppdraget att tolka Guds ord, det skrivna och det traderade, har tillerkänts enbart kyrkans levande läroämbete, och detta utövar sin befogenhet i Jesu Kristi namn. Detta läroämbete innehas av kyrkans biskopar i gemenskap med Petri efterträdare, biskopen av Rom. (Paragraf 85) www.katekesen.se/index.htm?kkk74-.htm#85 - Det visar sig alltså, att den heliga Traditionen, den heliga Skrift och kyrkans läroämbete enligt Guds allvisa råd är till den grad sammanbundna och samordnade att ingetdera kan fortbestå utan det andra. Tillsammans bidrar de, var och en på sitt sätt och under en och samma Andes medverkan, framgångsrikt till själarnas frälsning. (Paragraf 95, www.katekesen.se/index.htm?kkk74-.htm#95)
Konklusion: Den katolska kyrkan lär något helt annat än vad Jesus framhåller. Se ovan! A inte får sin visshet om allt i uppenbarelsen enbart genom den heliga Skrift. Jesus säger: de har hållit fast vid ditt ord. B Båda, Skriften såväl som Traditionen, bör därför tas emot och hållas i ära med samma hängivenhet och vördnad Jesus sa: Helga dem i sanningen, ditt ord är sanning. C Traditionen, den heliga Skrift och kyrkans läroämbete enligt Guds allvisa råd är till den grad sammanbundna och samordnade att ingetdera kan fortbestå utan det andra. Jesus sa: Himmel och jord skall förgå men mina ord skall aldrig förgå Matt 24:35 Obs! Det finns endast en fullkomlig uppenbarelse! Guds Levande Ord! IV. Vilka inryms i Jesu enhetsbön?: - de som tror att Jesus är sänd av Gud. De har verkligen förstått att jag har utgått från dig, och de tror att du har sänt mig. 8 Det innebär att det är de som tror på Jesu övernaturliga födelse. - Jesu bön om enhet gäller inte världen ty den kan inte ta emot, eller förstå, eller inrymmas i det som är Guds rike. Världen står för något annat än det geografiska. Det är den värld som på grund av synden till sin natur är i den ondes våld. Jag ber för dem. Det är inte för världen jag ber utan för dem som du har gett mig, eftersom de är dina. 9 världen har hatat dem, eftersom de inte är av världen, liksom inte heller jag är av världen. 14 Obs! - Jesu apostlar behövde Jesu förbön aldrig Marias förbön. Det finns inget skriftord som stöder tanken på att de första apostlarna behövde Marias förbön. Däremot behövde Maria en omsorg från de första apostlarna. Kvinna! - Moder, se din son. - Son se din moder. - Jesus ber för dem som ännu är i livet. Då Maria är död kan hon inte på grund av sin mänskliga tillvaro vare sig höra eller besvara böner. - Skriften förbjuder oss att be till och umgås med dem som avlidit. - Maria kan inte hjälpa ty hon är till sin natur också syndfull och behöver en frälsare. - I denna bön för de närmaste åsyftas en enhet som är så fullkomlig som den mellan Fadern och Sonen Helige Fader, bevara i ditt namn dem som du har gett mig, för att de skall vara ett, liksom vi är ett. Den enhet Jesus ber om för de närmaste är en enhet som endast finns i den intimaste närhet till Fadern och Sonen. - Jesu förbön innesluter även alla som genom de första apostlarnas lära kommer till tro. Men inte bara för dem ber jag, utan också för dem som genom deras ord kommer att tro på mig. 20 Här åsyftas alla som uppriktigt tar emot det budskap som finns nedtecknat i den uppenbarelse som var given av Jesus själv och som förmedlats via hans apostlar. Dessa ord återfinns i nya testamentet. - Jesus ber om en enhet mellan dessa som kommit till tro genom evangelium
ber att de alla skall vara ett, och att såsom du, Fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss 21 De alla skall vara ett måste åsyfta den enhet som ges genom mottagandet av det evangelium, som återfinns i nya testamentet. Alltså en enhet i liv och lära mellan de på Jesus troende i alla tider. Då kan man inte ta bort vissa delar av Skriften eller lägga till andra delar efter olika traditioners tolkningar och söka skapa en enhet på en annan grund än den som Skriften ger. - Förebilden är den mellan Fadern och Sonen Jesus Kristus såsom du, Fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss för att världen skall tro att du har sänt mig. 22 - En enhet som är ett vittnesbörd och bevis på Guds närvaro Då skall världen förstå att du har sänt mig och har älskat dem så som du har älskat mig. 23 På samma sätt som Jesu liv och gärningar var ett tecken och bevis på Guds närvaro, kommer denna enhet med sin gudomliga karaktär att vara ett tecken på att Jesus är den Gud har sänt och att de som tror på Honom är Guds barn. Obs! Det står inte att man kommer till tro utan tror och förstår Att komma till tro sker endast genom den väg Skriften anvisar: tron kommer av predikan och predikan i kraft av Kristi ord. Rom 10:17 V. Jesu bön om enhet kommer att fullbordas i hans kommande härlighet Fader, jag vill att där jag är, där skall också de som du har gett mig vara med mig, så att de får se min härlighet som du har gett mig, eftersom du har älskat mig innan världens grund var lagd. 24 - Ett underbart framtidsperspektiv i en kommande härlighet. Avsl. Jag ser inte att Jesu bön om enhet har fått eller får sitt svar i eller genom den katolska kyrkans lära, ty den är inte i överensstämmelse med Jesu Ord och apostlarnas Ord som är Guds eviga och givna Ord. Den enhet som Jesus lyfter fram finns där Han får det största utrymmet. Den enheten skapar kärlek, glädje, frid, frälsning och går rakt igenom alla samfunds- och kyrkosystem. Vi vill inte ha som Göte Olingdal uttrycker i sin artikel några halvmesyrer utan den fullhet som Herren ger genom sitt Ord och sitt liv i den helige Ande. Vi ber som Jesus bad: Gud Helga oss i sanningen ditt Ord är sanning!