Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster

Relevanta dokument
Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård Lönashult Tel/fax Mobil

Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster

7.5.4 Risen - Gräntinge

Skötselplan för ytor utanför spelplanen

Naturvårdsprogram för Malmö stad. Samrådsredogörelse

BLOMRIKA GRÄSYTOR I SOLLENTUNA

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE?

Natur- och kulturvärden i landskap med våtmarksäng - Beckomberga

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

BiZon Delrapport II 2017

7.5.7 Häckeberga, sydväst

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

Att anlägga eller restaurera en våtmark

7.5.3 Assartorp - Bökesåkra

AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Detaljerad NVI av dike och bedömning av stare

Täkternas biologiska värden

Inventering av ängsskära Serratula tinctoria och ängsvädd Succisa pratensis i Järlåsa- trakten. Pär Eriksson/Upplandsstiftelsen

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»

Till: Lars-Erik Jevås. Mölndals stad

Multifunktionella landskap med golfbanor

Angående naturreservat vid Råstasjön, Solna stad.

MAGER RUFF. är lättare att spela från och möjliggör ökad biologisk mångfald

Vattenvårdsprogram Kävlingeån. Slänter utmed Sularpsbäcken ska sås in

Balanseringsprincipen i Helsingborg - från politisk motion till praktisk metod

Svar på motion (MP) anläggande av ängsmark 4 KS

, uppdaterad KS/KF 2012:

Inventering av fladdermöss inom Malmö Stad

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Trädesmarker i västra Åhus

Långgropen direkt, A2 15/12/2014

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014

Trädinventering på specifika områden inom Bräcke diakoni Anna-Karin Sintorn, Johan Blomqvist

BIOLOGISK MÅNGFALD VID SWEROCKS ANLÄGGNING I KÅLLERED RAPPORT FÖR 2018

Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

Framtidens park- och barmarksskötsel. Finparksytor, ängsytor och andra åtgärder för att stärka biologisk mångfald

Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Figur 7 Ekhage i Brannebol, ängs- och hagmarksmiljö MKB för Detaljplan 24 (46) Bostäder i Brannebol

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring

Program för miljöövervakning av biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster. Svar på remiss från miljö- och hälsoskyddsnämnden

Övergripande och förberedande skötselplan för Telestadshöjden, Växjö kommun

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten

TYGELSJÖBÄCKEN. Dagvattenhantering och naturvård

Version 1.00 Projekt 7426 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun

Vildbin i vägkanter längs väg O 1655 Roasjö-Reaskäl

Katrineholms åtta ansvarsarter

Naturinventering och naturvärdesbedömning av planområdet Eriksbergs verksamhetsområde på Koön, Kungälvs kommun

Sammanfattning av SDF-intervjuer om uppföljning av stadens naturmarksskötsel

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd

Naturvärdesinventering, förstudie för detaljplaneområdet Barkarbystaden II PM

Samråd om förslag till detaljplan för Farsta 2:1 i stadsdelen Hökarängen och Farsta

Dammar och småvatten. Naturinformation. Rapport 2019:1

Översiktlig biotopkartering och naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneprogram för Ertseröd 1:53 m.fl. Grebbestad, Tanums kommun

Projekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

PM Naturinventering Täby IP Upprättad av: Jenny Jonsson Granskad av: Anna Gustafsson

Bevarandeplan Natura 2000

ORGANISATORISKA FRÅGOR FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR

Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.

Inventering av större vattensalamander i Gråbo grustäkt. Lerums kommun

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Förslag på kreotoper i parkmiljö/grönområde vid Börje tull, Uppsala kommun

Underhållsplan 2013 park- och naturmark naturreservatsnämnden Park- och naturenheten

VUXENFRÅGA. Vad räknas som dagvatten? 1. Regnvatten, smältvatten och tillfälligt framträngande grundvatten

STADS BYGG NADS. KVARTALSRAPPORT Kvartal KON TORET BOSTADSFÖRSÖRJNING. UPPFÖLJNING AV BOSTADSPLANERING OCH BYGGANDE Malmö stad

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE Bjärekusten i Båstads kommun

Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar

Bevarandeplan Natura 2000

Ängsvall Åkern kan bli en blomsteräng!

BIOTOPTAK - BIOLOGISK MÅNGFALD

Miljöbeskrivning av sling- och punktlokaler

Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Namn/Företag. Postnummer och ort. Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud Arrendator. Fastighetsägare (om annan än sökande)

Checklista för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Urban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET

Naturvärdesinventering vid Turistgården i Töcksfors, Årjängs kommun

Sektion a. Trädgårdens plan visar vart de olika funktionerna är placerade i skala 1:200.

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Husie 172:256 m.fl., fornlämning 41

Översiktlig biotopkartering och naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneprogram för Kroppavägen, Storfors Kommun

7.5.2 Lyngby - Hässleberga

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER

Västra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad

Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev

Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun

Funktioner o Regnvattentunnor o Regnbädd o Vegetation o Gräsmatta o Genomsläpplig beläggning. Sektion a

Transkript:

Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Delrapport 9 Naturmiljöer i Malmö värdefulla för pollinatörer Lonaprojekt, Malmö stad 2012-2015 Rapporten framtagen som del i projektet Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster, med stöd av LONA Lokala Naturvårdssatsningen

Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Delprojekt 9 Naturmiljöer i Malmö värdefulla för pollinatörer Inom Lonaprojektet Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster avser delprojekt 9 följande: En framtagen förteckning med utpekande av ett urval av särskilt värdefulla miljöer i Malmö för pollinatörer. Förteckningen ska sedan användas som kunskapsunderlag i såväl naturvårdsarbetet som i stadsplaneringen. Förteckningen med urvalet redovisas i uppställningen nedan. Den grundar sig på Naturvårdsplan för Malmö stad, Malmö stadsbyggnadskontor 2012, där över 170 områdesbeskrivningar finns. För närmare beskrivning av områdena och naturvårdsarbetet hänvisas till planen. Urvalet är gjort av ekolog Magnus Wedelin som också var en av huvudförfattarna till naturvårdsplanen. Beteckningarna hänvisar till planen. 05 Spillepeng Här finns stora ytor ängs-gräsmark. Vid anläggandet av rekreationsområdet såddes örter in. Andelen örter i gräsmarkerna har succesivt minskat sannolikt på grund av för hög näringshalt i jorden. Den feta jorden skulle kunna magras ut med exempelvis grus, detta är både besvärligt och kostsamt men skulle sannolikt kunna ge gott resultat. Ett alternativ att öka förekomsten av nektargivande örter skulle vara att välja arter som tåler den rikare jordmånen bättre, t.ex luzern, klöver, åkervädd m.fl. Förslagsvis anlägger man då mindre ytor i gräsmarkerna så att vegetationen blir varierad.

2 10 Sege industriområde, ängs- och ruderatmark Stora ytor gräs- och ängsmark. 12 Beijers park Här finns stora ytor sandig ängsmark i de norra delarna. Rätt skött skulle detta kunna bli en fin örtrik ängsmark.

3 16 Bödkarebacken Liten isolerad kulle med mycket örter. Buskröjning skulle kunna skapa större ängsytor. 23 Ögårdsparken Stor park med stor potential att utveckla ytor med ängsmark.

4 24 Bulltofta rekreationsområde Här finns ett par fina ängspartier men också stora ytor som skulle kunna förändras från gräsmark till örtrika ängar. 25 Toftanäs våtmark Liten anläggning ursprungligen anlagd för att hantera dagvatten. Vid anläggandet såddes ängsmark som fortfarande är välutvecklad. Området skulle må bra av försiktig buskröjning.

26 Toftanäsparken, ängsbackar Stor yta med gräsmark som skulle kunna förädlas till blomsteräng. 5

6 37 Hasenbjär nordost, betesmark och buskmark Kraftigt gödselpåverkade betesmarker, något magrare i slänterna. De skulle kunna förädlas till blomsterrikare marker. 49-50 Kvarnby golfbana Blomsterrika marker förutom fairways och greener. Dessutom är man från golfbanans sida positiva till ökad biologisk mångfald med andra ord går det nog att få till det ännu bättre än vad det är. 51 Husie vägkant Ett fantastiskt exempel på hur en insådd av örter kan lyckas. Dock är det svårt att avgöra hur hållbar floran är. Kanske kommer den att trivialiseras ganska snart. När det gäller vägkanterna är det viktigt att tänka på när man genomför slåttern, helst skall det göras ganska sent på hösten.

55 Gyllins trädgård På grund av byggnationer dessvärre alltmer krympande ängar. 7

8 56 Husie mosse Fina blomsterpartier finns och med anpassad skötsel finns det potential för mer, t.ex är stora partier väster om dammen idag skötta som gräsmattor. 57 Jägersro Med rätt skötsel kan här bli väldigt fina och örtrika marker. Ganska näringsrik jord och gräsmarker som skulle må bra av årlig slåtter.

9 60 Robotfältet Består idag mest av örtfattiga gräsmarker. Potential finns. 75 Almåsa Mindre örtrika partier finns idag. Stora betes- och gräsytor som skulle kunna omdanas till örtrika ängar.

10 79 Toarpsängen Här finns idag ljuvliga betade örtrika ängsmarker, de västligaste partierna något trivialare. Stora ytor med förbättringsbar ängsmark finns norrut längs Segeå mot E65. 87 Oxieparken Huvudsakligen anlagd park med relativt stora öppna ytor. Fina floraelement tyder på att ängsörter såtts in. Dessa har emellertid delvis trivialiserats och behöver vård.

11 88 Käglinge hästbacke En botanisk pärla som dessvärre till stora delar är alldeles för hårt betad av hästar. Här finns växter som inte finns någon annan stans i Malmö kommun. 106 Grödehögsparken Örtrik äng/ruderat-mark som med rätt skötsel skulle kunna bli ännu bättre.

12 119 Lockarp, kuperad ängsbetesmark Betad ängsmark på sandig grund. Mycket örtrik. En pärla. 123 Käglinge naturområde Här finns stora ytor med örtrik ängsmark och ytterligare ytor som skulle kunna förädlas.

13 124 Krumby, ängs- och betesmark Betesmark som fortfarande delvis är tämligen mager och därför hyser många intressanta växter. 129 Tygelsjö, diken och dammar Anlagt område med dammar och ängsmark. Bl.a ett parti med luzern, en utmärkt nektarväxt.

14 140 Hyllie, Mossängen Ett nyanlagt område med stora ytor örtrik ängsmark, med åtminstone delvis insådda arter. 147 Vintrie, Erlandsro, ruderat- /ängsmark Örtrik ängsmark längs med Yttre Ringvägen.

15 165 Lernacken Stora mycket örtrika ängsmarker på kalkgrund. Miljön delvis hotad av förbuskning, som bekämpas så gott det går. 166 Limhamns skjutbana En liten oas där ängsmarkerna bevarats tack vare att de genom åren slagits av skjutbanans personal. Området kommer delvis att exploateras men de södra delarna skall förhoppningsvis bevaras som ängsmark. 168 Bunkeflo strandängar Malmös första naturreservat med stora ytor framförallt betesmark. Bitvis är de örtrika.

16 169 Klagshamns udde Ett av kommunens allra bästa floristiska områden. En ständig igenväxnig med framförallt hagtorn pågår men stora och lyckade röjningsåtgärder för att få tillbaka örtfloran har genomförts på senare år Urval av områden, kommentarer till dessa: Magnus Wedelin, stadsbyggnadskontoret Kartor: stadsbyggnadskontoret Förstasidebilder: Colourbox; mittersta fotot: Lars Nerpin, miljöförvaltningen. Övriga bilder: Lars Nerpin, miljöförvaltningen.