Europaforum Hässleholm 28 mars 2007 Den nya regionalekonomiska teorin och K-samhällets framväxt av Åke E Andersson Arrangör: Region Skåne på Europaforum Hässleholm den 28 mars 2007
Förord Nordöstra Skånes möjligheter i kunskapssamhället För drygt 20 år sedan inleddes den globalisering som lyft 100-tals miljoner människor runt om i världen ur fattigdom och skapat ett samlat välstånd som är oöverträffat i världshistorien. Denna omvälvning av ekonomin har ökat hastigheten i den omvandling som redan pågick till ett postindustriellt samhälle. Sydsvenska Industri- och Handelskammaren verkar sedan mer än 100 år för att förbättra näringslivets förutsättningar i södra Sverige. I den tilltagande internationella konkurrensen spelar regionens förutsättningar en allt större roll för näringslivets konkurrenskraft. Utifrån detta perspektiv har Handelskammarens sedan länge medverkat i olika projekt för att beskriva möjligheter och utmaningar för Sydsverige. 1988 stod Handelskammaren bakom studien Sydsvensk Framtid, i vilken professor Åke E Andersson bland annat lyfte fram kunskapssamhällets förutsättningar på ett sätt som blev uppmärksammat och som kom att vinna stort genomslag i debatten. Under 90-talet belyste Handelskammaren förutsättningar i olika delar av Sydsverige och 2001 var det dags för en studie om östra Skåne, Grogrund för tillväxt östra Skånes utveckling. Studien och all den diskussion som lett fram till analysen utgjorde utgångspunkterna för det handlingsprogram för östra Skåne som Handelskammaren lanserades hösten 2001. I programmet Goda skäl poängterade Handelskammaren att insatser inom följande fyra områden var viktiga för att stärka östra Skånes möjligheter: Boende, fritid och upplevelser Infrastruktur Kompetensförsörjning Entreprenörskap Studien Den nya regionalekonomiska teorin och K-samhällets framväxt av Åke E Andersson är ett aktuellt inlägg i den diskussion som är nödvändig för att nordöstra Skåne skall fortsätta utvecklas. Analysen visar att det finns mycket kvar att göra inom de områden som Handelskammaren identifierade i handlingsprogrammet Goda skäl. Förutsättningarna för en bättre utveckling finns, det är nu investeringarna skall ske för framtiden. Kristianstad juni 2007 Conny Famm Ordförande för Handelskammarens regionstyrelse i nordöstra Skåne Stephan Müchler VD
Den nya regionalekonomiska teorin och K-samhällets framväxt Professor Åke E. Andersson Internationella Handelshögskolan ake.andersson@jibs.hj.se Den nya regionalekonomiska teorin har utformats under det senaste kvartsseklet. Den tar sin utgångspunkt i det traditionella industrisamhällets avveckling och framväxten av ett nytt ekonomiskt system i ekonomiskt avancerade länder och regioner. Den har inte sin fokus på exploatering av regionalt givna naturresurser och en oflyttbar arbetskraft. I stället inriktas analysen på regioners föränderliga tillgång på kunskap, deras tillgänglighet med moderna kommunikationer, den kreativa potentialen och de kulturella resurserna. I motsats till industrisamhällen under avveckling talar vi därför om ett framväxande K-samhälle. Sverige är utan tvivel en bit på väg mot K-samhället men inte alla Sveriges regioner. En hel del av våra regioner dröjer sig fortfarande kvar i ett tämligen traditionellt industrisamhälle. Den framtida ekonomiska utvecklingen i K-länder och K-regioner avgörs av Infrastrukturens kvalitet och utbyggnad Arbetskraftens utbildningsnivå Omfattningen av forskning, utveckling och annan kreativ verksamhet Entreprenörskapet och nyföretagandet Regionernas storlek och mångfald Den gamla och den nya infrastrukturen Om man vill förklara och förutse den ekonomiska utvecklingen i regioner i termer av sysselsättningens och produktionens struktur, kapitalbildningen eller den interregionala handeln är det nödvändigt att ha en korrekt bild av hur och i vilken takt infrastrukturen förändras. Infrastrukturen är en kollektiv resurs. Genom dess inverkan på mängder av beslut i företag, hushåll och offentliga institutioner kan en liten förändring viss infrastruktur i vissa kritiska skeden utlösa stora och
ibland plötsliga förändringar av lokaliseringsmönster, transport-, kommunikations- och handelsflöden. Ett exempel på kritisk infrastruktur är den fasta förbindelsen över Öresund, som nu ändrar västra Skånes ekonomiska utveckling i en mängd avseenden nya bosättningsmönster, ökad pendling, integration av forskningen, utjämning av olika priser och snabbare tillväxt. Infrastruktur kan vara materiell eller immateriell. Både bebyggelsen och de olika nätverken för transport av varor, tjänster, information, energi eller föroreningar ingår i den materiella infrastrukturen. Till den immateriella infrastrukturen räknas gemensamma kunskaper och värderingar samt konstitutionella och andra svårföränderliga regelverk. Den infrastruktur som bildade arenan för det traditionella industriella samhället var helt annorlunda än den nutida infrastrukturen. Under den industriella epoken förändrades infrastrukturen genom envetna investeringar i nya nätverk, kunskaper och nya institutioner. Industrisamhällets lönsamhet kom på så sätt att undergräva den industriella organisationens fortsatta överlevnad. Men infrastrukturen har också kommit att integreras inom Västeuropa och ändrat förutsättningarna för arbetsfördelningen mellan regioner och länder. Särskilt nätverken för överföring av information och spridningen av informationsteknologiska hjälpmedel har ökat den kontinentala och globala konkurrensen för svenska företag. För de svenska regionerna har konkurrenssituationen dramatiskt förändrats genom tre olika processer: 1. Integrationen med EU 2. Frigörelsen av de forna sovjetdominerade områdena kring Östersjön 3. Globaliseringen av näringslivets export och import samt de finansiella systemen
Omvandlingen från gammal till ny infrastruktur sammanfattas i följande tabell. Från Till K-samhällets industrisamhällets infrastruktur infrastruktur Transportnät Liten kapacitet Stor kapacitet Glesa och stela Täta, flerlagrade och adaptiva Storskaliga fordon (tåg, Småskaliga fordon (bil, fartyg) flygplan) Monopolmarknader Konkurrensmarknader Informationsnät Liten kapacitet Stor kapacitet Nationell hierarkisk struktur Global icke-hierarkisk struktur Materiell överföring (brev) Dematerialiserad överföring Nationellt monopol Utbildning Kort (ca 3 år) Stora skillnader Få specialiseringar Global konkurrens Lång (12-14 år) Små skillnader Många specialiseringar Ekonomiska lagar och regler Nationella Kontinentala Gemensamma värden Materialistiska Nationella Religiösa Hierarkiska Produktivitetsorienterade Post-materialistiska Kosmopolitiska Agnostiska Jämställda Kreativitetsorienterade Det bör här understrykas att övergången till en ny infrastrukturell arena gått mycket snabbt i de europeiska och amerikanska K-regionerna liksom i enstaka regioner i Asien. Samtidigt har stora delar av de
nyindustrialiserade regionerna i världen en infrastruktur som huvudsakligen tillåter en traditionell industrialisering i kombination med globaliserade exportflöden. Arbetskraftens utbildning och kunskapens infrastruktur i regionerna En av de tydligaste effekterna av den ekonomiska omstrukturering som påbörjades under 1970-talet har varit den ständigt ökande efterfrågan på arbetskraft med lång formell utbildning. Så sent som på 1980-talet sågs en universitetsutbildning av många som en förberedelse för en karriär inom utbildningsväsende, forskning och utveckling eller för en liten mängd ledande positioner inom näringslivet. Så är inte längre fallet. Som en konsekvens både av näringslivets allt större kunskapsintensitet i produktionen och av en allt mer decentraliserad organisation av beslutsfattandet i många företag har kraven på kreativ förmåga och formell kompetens successivt höjts. Den ökande efterfrågan på högt utbildad arbetskraft har märkts inte bara i Sverige liksom i Västeuropa i stort. Men den geografiska fördelningen av formell kompetens genom högre utbildning har inte för den skull blivit homogen, utan är liksom i tidigare stadier av den ekonomiska utvecklingen koncentrerad till storstadsregioner och andra K-regioner. Empiriska studier har visat att det framförallt är två faktorer, vid sidan av institutionella incitament och regelverk, som är helt avgörande för ackumulationen av kunskaper och kreativitet. För det första krävs en kritisk massa av utbildnings- och kunskapsresurser, vilket oftast uppnås genom en relativt stor regional tillgång på högskoleutbildning och akademisk forskning. För det andra krävs god interregional tillgänglighet, vilket i det postindustriella samhället främst säkerställs genom investeringar i internationellt sammankopplade flygplatser och goda vägförbindelser till angränsande K-regioner. Inom större regioner är dessutom den inomregionala tillgängligheten betydelsefull för det kunskapsintensiva näringslivets och dess arbetskrafts lokalisering. Företag och personer med stor transportkostnad per ytenhet (det vill säga framförallt kunskapsintensiva företag och högutbildad arbetskraft) tenderar allt annat lika att välja lokaliseringar i närheten av universitet, flygplatser eller vägar med god inom- och interregional tillgänglighet. Den regionala fördelningen av utbildad arbetskraft anges av följande kartor.
Luleå " Umeå " Stockholm" Göteborg " Malmö " Andel i procent 14,10-17,60 17,60-18,70 18,70-19,67 19,67-22,57 Personer med högsta utbildning 3-årigt gymnasium i åldrarna 16-74 år 2004
Tillgången på gymnasieutbildade i de arbetsföra åldrarna varierar fortfarande mycket mellan Sveriges kommuner. Två delar av landet Norrlands inland och stora delar av östra Sydsverige - har särskilt dålig tillgång på arbetskraft med fullständig gymnasial utbildning. Luleå " Umeå " Stockholm" Göteborg " Malmö " Andel i procent 5,25-7,28 7,28-9,30 9,30-12,16 12,16-37,07 Personer med 3 års postgymnasial utbildning i åldrarna 16-74 år 2004
När det gäller tillgången på arbetskraft med treårig högskoleutbildning har utbyggnaden av högskolorna i kommuner som Kristianstad och Karlskrona spelat stor roll för att förbättra villkoren för en modernisering av näringslivet i sydost. Det är också tydligt att fördelarna av de mindre högskolorna är dålig. Dessa mindre högskoleorter är omgivna av kommuner med en låg andel högutbildade. Följande tabell visar att möjligheterna att attrahera kunskapsintensivt näringsliv är särskilt begränsade i små kommuner som Östra Göinge, Örkelljunga, Bromölla, Osby, Sjöbo och Tomelilla. Procentuella andelar av de sysselsatta med längre formell utbildning Kommun 3-årigt gymnasium Minst 3-årig högskola Östra Göinge 17,40 9,99 index 28 Örkelljunga 22,70 9,04 25 Skurup 19,68 11,91 33 Sjöbo 19,95 10,77 30 Hörby 20,70 11,08 31 Höör 20,28 12,76 36 Tomelilla 19,69 10,41 29 Bromölla 20,90 9,07 25 Osby 18,99 10,38 29 Perstorp 20,37 13,55 38 Malmö 22,03 20,59 57 Lund 16,41 35,94 index 100 Ystad 20,51 14,67 41 Kristianstad 20,49 16,19 45 Simrishamn 17,80 12,84 36 Hässleholm 20,03 13,24 37 Jämfört med Malmö-Lund-regionen är tillgången på högutbildad arbetskraft dålig i samtliga Östra Skånes kommuner. Kreativitetens infrastruktur I förhållande till folkmängden har Sverige världens tredje största produktion av vetenskapliga artiklar. Sveriges produktion per capita är 32 procent större än genomsnittet för USA, och med samma beräkningsmetod blir Skåne och Själlands produktion dubbelt så stor som USA:s. Man bör då komma ihåg att även USA har stora regionala variationer, vilket till exempel innebär att Boston-regionen och San Francisco Bay Area har högre produktion Öresundsområdet räknat per invånare.
Antal vetenskapliga artiklar samt artiklar per invånare (USA = indexvärdet 100) Land Antal Vetenskapliga vetenskapliga artiklar per artiklar capita Israel 3 154 Schweiz 4 142 Sverige 5 132 Canada 12 117 Storbritannien 24 106 Danmark 2 105 USA 100 100 Nya Zeeland 1 94 Nederländerna 6 93 Finland 2 87 Australien 6 85 Norge 1 76 Frankrike 15 65 Tyskland 20 63 Japan 19 39 Italien 8 33 Spanien 4 26 Ryssland 16 14 Taiwan 1 13 Indien 6 2 Kina 3 1 Tabellen visar att framförallt engelskspråkiga länder, Israel, Schweiz och Sverige och Danmark har en stor produktion per invånare av vetenskapliga artiklar. Det kan ses som ett uttryck för att de kommit relativt långt i strukturomvandlingen till ett K-samhälle. Alla vetenskapliga artiklar har inte samma genomslagskraft. En metod att skatta genomslaget eller impact är att undersöka hur många gånger artiklarna har citerats i andra vetenskapliga artiklar. Summan av all artikel- och citatinformation blir ett mått på genomslagskraften hos en regions eller ett lands samlade forskning. Nästa tabell visar att om hänsyn tas till citeringsfrekvensen ligger den svenska forskningsproduktionen cirka 14 procent högre än USA:s genomsnitt. Bland länderna i tabellen var det endast Schweiz och USA som hade en större citeringsfrekvens per artikel.
Tabell Citeringar per capita (USA = indexvärdet 100). Land Citeringar av vetenskapliga artiklar per capita Schweiz 144 Sverige 114 USA 100 Danmark 83 Storbritannien 80 Nederländerna 74 Finland 55 Norge 49 Tyskland 42 Frankrike 41 Japan 22 Italien 16 Spanien 9 Källa: Andersson och Johansson (2000) Sverige är ett ledande land både i fråga om vetenskaplig produktivitet och internationellt vetenskapligt inflytande. Det beror både på den allmänna prioriteringen av vetenskaplig forskning och på specialiseringen av forskningen till i första hand ett antal livsvetenskapliga områden. Dessa prioriteringar har gjort det möjligt att skapa en uthållig vetenskaplig infrastruktur för utveckling av medicinska, farmaceutiska och biotekniska produkter för den globala marknaden. Skåne är en av de tre ledande vetenskapliga regionerna Sverige, och tillsammans med Själland en av Europas fem viktigaste forskningsregioner. De potentiella möjligheterna att utnyttja forskningskapaciteten varierar mycket starkt mellan regionens kommuner. Bäst är tillgängligheten i västra Skåne med tydliga tyngdpunkter i Lund, Malmö och Helsingborg.
Luleå" Umeå" Stockholm" Göteborg" Malmö" Index,5-12,0 12,0-21,6 21,6-33,2 33,2-100,0 Tillgänglighet till universitetsforskning 2000-talets början Återigen visar kartan den tydliga uppdelningen i en eftersatt östlig sydsvensk och en mera gynnad västsvensk landsdel. Transportsystemets tillgänglighet Gemensamt för expansiva K- regioner med befolkningstillväxt, höga och långsiktigt växande inkomster och markvärden samt kunskaps- och kontaktintensiv tjänsteproduktion, är att de har god inom- och interregional tillgänglighet på kapacitetsstarka transport- och kommunikationsnätverk.
Både den inom- och interregionala tillgängligheten varierar mellan Sveriges kommuner. I genomsnitt är den alltid högst i de största regionernas centrala kommuner med dess stora antal människor, företag och näringsgrenar i angränsande kommuner. Luleå" Umeå" Stockholm" Göteborg" Malmö" Allmän tillgänglighet i de svenska transportnäten (alla transportslag) Rött anger att kommunen tillhör lägsta kvartilen: lägsta index 56 Gult: lägsta index 76 Grönt: lägsta index: 81 Blått: högsta index 100 Kartan visar en tydlig delning av Skåne i en västlig zon med mycket god tillänglighet och en östlig del med betydligt sämre tillgänglighet i flera kommuner. Denna delning förklaras väsentligen av dålig utbyggnad av vägkapaciteten i de östra delarna av Sydsverige.
Dynamik genom nyföretagande Ett omfattande entreprenörskap är en av de viktigaste förutsättningarna för ekonomisk utveckling och tillväxt. Nyföretagande är det kanske viktigaste exemplet på entreprenörskap, d.v.s. förmågan att agera på marknaden för att skapa eller upptäcka situationer som åtminstone på lång sikt kan ge vinst. Även om den enskilde individens egenskaper självklart är viktiga, räcker dessa inte till för att förklara det allmänna nyföretagandet i en stad, en region eller ett land. Speciellt viktiga är institutionella förhållanden som lagar och regler, eftersom dessa påverkar lönsamheten hos potentiella projekt och därmed både mängden lönsamma projekt och incitamenten att upptäcka eller skapa dem. Exempel på institutionella förhållanden som brukar anses stimulera nyföretagande är politisk decentralisering, liten offentlig sektor (låga skattesatser) och få regleringar. Tabell Nyföretagande, konjunkturindex och skattetryck i 22 utvecklade länder, 2002 Land Nyföretagande (%) Konjunkturindex (procentavvikelse) från normalvärde) Offentlig konsumtion och transfereringar, 2000 (% av BNP) Sydkorea 14.5 + 0.1 18.8 Nya Zeeland 14.0 + 1.7 35.5 USA 10.5 + 0.4 30.2 Irland 9.1 + 0.6 43.7 Canada 8.8 + 1.7 38.5 Norge 8.7 0.8 51.3 Australien 8.7 + 1.9 35.3 Schweiz 7.1 1.0 35.4 Danmark 6.5 + 1.0 55.7 Italien 5.9 1.7 44.4 Singapore 5.9 1.2 22.7 Storbritannien 5.4 0.5 38.7 Tyskland 5.2 1.5 45.3 Nederländerna 4.6 1.5 58.4 Spanien 4.6 0.2 40.2 Finland 4.6 + 0.1 47.7 Taiwan 4.3 4.6 23.4 Sverige 4.0 + 0.8 59.2 Hongkong 3.4 4.1 15.3 Frankrike 3.2 0.6 62.5 Belgien 3.0 1.2 53.2 Japan 1.8 3.8 35.1 Källor: Reynolds et al. (2002), OECD (2002), The Economist (2002), Danske Bank (2002), The Heritage Tabellen anger den faktiska mängden nystartade företag som andel av samtliga företag 2002 i ett antal utvecklade länder, ett konjunkturindex baserat på OECD-
statistik och storleken på den offentliga sektorn uttryckt som de offentliga utgifternas andel av BNP år 2002. Med regressionsanalys kan man pröva om det finns ett statistiskt sannolikt samband mellan nyföretagande och de institutionella förhållanden som avspeglas i den offentliga sektorns storlek i olika länder. Denna statistiska analys ger följande resultat. Tabell Rangordning av nyföretagande i olika länder, med och utan statistiskt härledd korrektion för konjunkturläget, 2002. Land Nyföretagande utan konjunkturkorrektion, procent av befolkningen Land Nyföretagande med konjunkturkorrektion, procent av befolkningen Sydkorea 14.5 Sydkorea 14.4 Nya Zeeland 14.0 Nya Zeeland 11.5 USA 10.5 Taiwan 11.0 Irland 9.1 USA 9.9 Canada 8.8 Norge 9.9 Norge 8.7 Hongkong 9.4 Australien 8.7 Schweiz 8.6 Schweiz 7.1 Italien 8.4 Danmark 6.5 Irland 8.2 Italien 5.9 Singapore 7.6 Singapore 5.9 Tyskland 7.4 Storbritannien 5.4 Japan 7.3 Tyskland 5.2 Nederländerna 6.8 Nederländerna 4.6 Canada 6.3 Spanien 4.6 Storbritannien 6.1 Finland 4.6 Australien 5.9 Taiwan 4.3 Danmark 5.0 Sverige 4.0 Spanien 4.9 Hongkong 3.4 Belgien 4.7 Frankrike 3.2 Finland 4.4 Belgien 3.0 Frankrike 4.1 Japan 1.8 Sverige 2.8 Det skulle minst krävas en tredubbling av nyföretagandet för att Sverige skulle nå tabellens norska, amerikanska eller ostasiatiska nivå. I ett beramat uttalande under år 2006 har dåvarande statsministern Göran Persson hävdat att nyföretagandet i Sverige är på en god nivå. Den statistiska analysen visar emellertid att Sverige har en usel position som nyföretagarland. Både Norge och Danmark har uppenbarligen haft bättre institutionella förutsättningar för entreprenörskap. Nyföretagande varierar emellertid mycket mellan olika regioner, vilket illustreras av följande karta.
Luleå" Umeå" Stockholm" Göteborg" Malmö" Per 1000 inv 1,58-3,20 3,20-3,89 3,89-4,65 4,65-12,14
Nystartade företag i Sveriges kommuner 2004 Kartan visar en mycket stor variation i nyföretagande mellan Sveriges kommuner. Situationen är jämförelsevis god i västra Skåne men sämre i flera av östra Skånes kommuner. Storlek och mångfald Mångfalden i serviceutbudet och möjligheterna på arbetsmarknaden bestäms av pendlingsregionens storlek. Den avgörande faktorn vid beslut om etablering av en serviceanläggning i en region är de fasta kostnadernas roll i produktionen och efterfrågan per invånare. En kombination av höga fasta kostnader och liten efterfrågan på tjänsterna innebär produktion med förlust. Inte bara konserthus och teatrar drabbas av detta problem vid lokalisering i små regioner. Även butiksgallerior, restauranger, konsultföretag och annan produktionsservice klarar sig bara ekonomiskt i regioner med ett stort underlag av kunder. Koncentrationen av servicebranscher till stora regioner illustreras av följande karta.
Luleå " Umeå " Stockholm " Göteborg " Malmö " Antal 52-110 110-144 144-199 199-404 Antal tjänstenäringar i Sveriges kommuner 2002 Mönstret går igen i Skåne, vilket illustreras av följande tabell.
Tabell Antal tjänstebranscher i Skånes kommuner Svalöv 114 200 Staffanstorp 141 151 Burlöv 161 119 Vellinge 194 75 Östra Göinge 118 191 Örkelljunga 126 181 Bjuv 110 214 Kävlinge 174 106 Lomma 165 113 Svedala 160 122 Skurup 147 135 Sjöbo 147 136 Hörby 143 147 Höör 146 138 Tomelilla 143 148 Bromölla 113 204 Osby 131 172 Perstorp 88 257 Klippan 147 137 Åstorp 128 177 Båstad 154 128 Malmö 314 3 Lund 270 15 Landskrona 219 52 Helsingborg 285 6 Höganäs 182 93 Eslöv 183 91 Ystad 215 57 Trelleborg 208 61 Kristianstad 263 19 Simrishamn 163 116 Ängelholm 219 53 Hässleholm 224 48 Tabellen visar att Kristianstad i fråga om serviceutbudets mångsidighet är nordöstra Skånes naturliga tyngdpunkt. Förbättrade kommunikationer till omgivande kommuner är därför en fördel både för dessa kommuner och för Kristianstad som regionens stödjepunkt i den fortsatta utvecklingen av Nordöstra Skåne. För en gynnsam fortsatt utveckling av regionen bör planeringen av infrastrukturen för serviceutbudet framförallt samordnas mellan Hässleholm och Kristianstad. En sådan förbättring av den gemensamma infrastrukturen skulle inte bara innebära en nödvändig förutsättning för ett bättre serviceutbud för hela regionen. Den regionförstoring som då uppstår skulle dessutom ge en större och mera mångsidig arbetsmarknad med större ekonomisk effektivitet och bättre inkomstutveckling.
Slutsatser Sverige har sedan 1980-talet varit på väg in i K-samhället, d.v.s. ett samhälle där den ekonomiska utvecklingen beror på den relativa tillgången på Kunskaper, Kreativ kapacitet, moderna Kommunikationer och Kulturell kapacitet. Omvandlingen mot K- samhället kom att accelerera under det senaste decenniet på grund av globaliseringen av det finansiella systemet och handeln, den snabbare integrationen mot Europa och avvecklingen av planekonomierna i Sveriges närområde. Den snabba tillväxten av internationell konkurrens inom enkel varuproduktion tvingade de svenska företagen att söka sig mot nya och mera komplexa produkter. Det innebar i sin tur att den regionala tillgången på arbetskraft med kvalificerad utbildning blivit allt viktigare. Samtidigt har tillgängligheten till forsknings- och utveckling och andra kreativa miljöer blivit allt viktigare för företagens och därmed regionernas produktivitet och lönsamhet. I Skåne har integrationen med Själland förstärkt denna allmänna omvandling. Särskilt västra Skåne har dragit fördel av integrationen. Östra Skåne har självfallet gynnats mer än resten av Sverige men mycket av de potentiella fördelarna har uteblivit på grund av brister i regionens infrastruktur. Den viktigaste svagheten i regionens infrastruktur är bristen på transportkapacitet gentemot västra Skåne och särskilt mot Malmö-Lund-regionen. Men även mot södra delen av Skåne har vägnätet dålig kapacitet. Tillgängligheten till kreativa miljöer är därmed alltför dålig för att underlätta omvandlingen till en K-region i nordost. Svagheten förstärks ytterligare av att högskolan i regionen inte profilerats och vuxit kvalitativt och kvantitativt. Omvandlingen mot Bologna-systemets indelning i treårig kandidatutbildning med fortsatt tvåårig utbildning till en internationellt gångbar masterutbildning samt en avslutande treårig forskarutbildning kommer nu att ge regionens högskola utomordentligt stora konkurrensproblem på den allt mera konkurrensutsatta marknaden för högre utbildning. Nu krävs en helt ny strategi för högskolan, om inte regionen ska bli helt beroende av att attrahera kvalificerad arbetskraft från andra delar av Sverige. Med en genomtänkt profilering av högskolan kan den också skapa komparativa fördelar vid lokalisering av ny avancerad produktion till regionen. Nyföretagandet är internationellt sett mycket begränsat i Sverige som helhet även vid en jämförelse med Norge och Danmark. Situationen är betydligt bättre i storstadsregionerna och direkt dålig i mindre regioner med dålig tillgänglighet till kunskaper. Strömstad är ett närmast unikt undantag, som förklaras av närheten till Norge med dess omfattande nyföretagande. Situationen är därför bekymmersam för kommunerna i nordöstra Skåne och inget tycks ha gjorts av regionens politiker för att förbättra villkoren för att starta nya företag. Till skillnad från västra Skåne saknar östra Skåne en region med stort ekonomiskt underlag. Det har fått till följd att såväl servicens som arbetsmarknadens mångfald blivit begränsad. En regionförstoring kan bara uppnås genom att planeringen av regionens infrastruktur samordnas mellan kommunerna. En sådan samordning är särskilt lönsam när det gäller de två största kommunerna Hässleholm och Kristianstad.