Skolbiorapport 2014 Varje år frågar Kultur i Väst hur Västra Götalandsregionens 49 kommuner om man har en skolbioverksamhet under förgående år. Vi har skickat en kort enkät till varje kommun att svara på. Om kommunen har en skolbioansvarig har hen svarat, annars har frågan gått till de kultursamordnare som finns i varje kommun och i sista hand har frågan gått till kommunens kulturchef. För 2014 har vi kunna konstaterat följande statistik: 23 kommuner uppgett att man har skolbio. Totalt 41 233 barn och unga har tagit del av skolbio under 2014, vilket innebär 18 % av regionens barn och unga. Beräkningen baseras på antal förskolebarn (18 534), grundskolelever (153 007) samt gymnasielever (55 110) under 2014 - totalt blir detta 226 651 barn och unga. 26 kommuner har inte skolbioverksamhet. Ingen kommun har under året sökt de särskilda medel som Svenska Filminstutet har för att utveckla skolbioverksamheten. Sedan vi påbörjade vår uppföljning av statistiken (2007) då skolbion nådde 108 965 elever har verksamheten minskat med 62 % totalt i hela regionen. Sammanställningen är gjord av Filmkonsulent Pia-Marie Wehrling, Kultur i Väst, 1 april 2015. E-post: pia-mari.wehrling@kulturivast.se Direkt: 031-333 51 35, Mobil: 0738-21 00 02, www.kulturivast.se/film 1
Vad räknas som skolbioverksamhet? Skolbio är en verksamhet som gör det möjligt för barn och unga inom förskola, grundskola och gymnasium att se film på biograf. Skolbioverksamhet är en verksamhet som drivs kontinuerligt av/eller i nära samarbete med kommunen och är tydligt förankrad i kommunen, genom kultur- eller utbildningsförvaltningen. Skolbion har kvalitativa mål med sin verksamhet där filmerna som visas är utvalda av en särskilt ansvarig person utifrån vissa syften. Målen kan vara att visa kvalitetsfilm, koppla pedagogiska material till filmerna eller att lyfta biografens plats som kulturbärare i en kommun eller andra mål. Skolbio erbjuds alla barn och unga inom förskola, grundskola eller gymnasium på ett demokratiskt och transparent sätt. Kan inte alla ovannämnda grupper erbjudas skolbio ska urvalet ske på ett strukturerat och transparent sätt som gör att alla elever eller verksamheter får tillgång till skolbioverksamheten på ett rättvist sätt. Skolbioverksamheten är känd för elever, pedagoger, rektorer och föräldrar så att alla får samma information och att skolbio når alla. Åtta kommuner har valt att tydligt kommunicera sin verksamhet genom att ha information på kommunens hemsida om att skolbio finns och i några fall informerar också kommunen utbudet av skolbiofilmer, dessa kommuner är Alingsås, Borås, Essunga, Göteborg, Mölndal, Skövde, Trollhättan, Tjörn. Skolbio är en basverksamhet som finansieras av kommunen helt eller delvis. I vissa kommuner tar man ut en avgift per elev mellan 10 och 25 kronor som delvis finansierar verksamheten. Tio kommuner valde under 2014 att också använda det regionala arrangörsstödet för att delfinansiera verksamheten. Några kommuner finansierade skolbion genom en kombination av elevavgifter, arrangörsstöd och den egna budgeten. När räknas filmvisning inte som en skolbioverksamhet? När bara det inte finns en organisation/ person som har ansvar för verksamheten. När det inte finns en strukturerad verksamhet som når alla elever på samma sätt. När elever ser på film på annan plats än biografen. När skolan på eget initiativ ser en film på biograf. När en filmvisning sker som en del i ett projekt som är externt finansierat, exempelvis Skapande Skola. 2
Skolbio i Skaraborgs kommunalförbund Skaraborg har 15 kommuner. 5 kommuner en fungerande skolbioverksamhet, Essunga, Gullspång, Götene, Skövde, Tidaholm. Två av kommunerna kommunicerar tydligt att man har en skolbioverksamhet (Essunga och Skövde). Övriga tio kommuner har ingen skolbioverksamhet. 2008, hade 12 av Skaraborgs kommuner skolbio. Sedan 2007 har skolbioverksamheten gått ned från 24 305 besök till 8487 besök, vilket är en minskning på 65 % Kommentarer; Tidaholm svarar inte på frågan om man har haft skolbio eller inte trots fyra påminnelser, men har sökt arrangörsstöd för skolbiovisningar vilket gör att detta inräkna i statistiken. Skara har sökt arrangörsstöd för skolbio trots att det var externt finansierade visningar via Skapande skola Skaraborg 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 ESSUNGA 470 0 0 520 850 1070 1448 0 FALKÖPING 0 0 1000 1047 1047 1106 1183 1198 GRÄSTORP 0 0 0 0 600 0 0 600 GULLSPÅNG 183 535 350 710 1006 568 527 0 GÖTENE 358 497 296 263 263 447 369 886 HJO 0 0 0 0 0 1307 0 138 KARLSBORG 0 0 0 0 265 915 200 0 LIDKÖPING 0 800 0 0 0 0 3690 3040 MARIESTAD 0 0 0 0 0 0 754 735 SKARA 0 1047 520 0 506 0 1697 784 SKÖVDE 5858 6169 8000 7400 8514 9040 8800 10075 TIBRO 0 872 1800 1744 3200 3162 1641 360 TIDAHOLM 1618 1781 1631 1800 1591 1895 3008 4000 TÖREBODA 0 0 0 0 0 0 0 0 VARA 0 0 0 0 210 903 988 0 Summa 8487 11701 13597 13597 13484 18052 20413 24305 3
Analys av Sjuhärad kommunalförbund Sjuhärad består av tio kommuner, varav åtta ligger inom Västra Götalandsregionen. Tre kommuner har en skolbioverksamhet, Borås, Mark och Ulricehamn. En av kommunerna kommunicerar tydligt att man har en skolbioverksamhet (Borås). Övriga sju kommuner har ingen skolbioverksamhet. 2010 hade 8 kommuner totalt skolbio. Sedan 2007 har skolbioverksamheten gått ned från 21 3609 besök till 6061 besök, vilket är en minskning på 72 % Kommentarer; Marks siffror är lite vilseledande, då själva besöken skedde under 2013, men fakturor och arrangörsstöd inkom först 2014, därför räknas dessa som besök under 2014. Sjuhärad 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 BOLLEBYGD 0 0 0 0 0 0 40 0 BORÅS 5173 5671 5371 7402 7380 8856 10 040 8 943 HERRLJUNGA 0 0 0 0 80 0 0 0 MARK 644 2688 1430 4787 2650 7160 4 046 8 000 SVENLJUNGA 0 0 0 0 0 880 0 0 TRANEMO 0 0 0 0 0 1675 1 848 1 200 ULRICEHAMN 244 0 314 443 795 0 0 3 217 VÅRGÅRDA 0 0 0 0 585 0 0 0 Summa 6061 8359 7115 12632 11490 18571 15974 21360 4
Analys av Fyrbodal kommunalförbund Fyrbodal har fjorton kommuner. Sju kommuner har skolbioverksamhet: Bengtsfors, Dals Ed, Färgelanda, Strömstad, Tanum Trollhättan, Åmål En av kommunerna kommunicerar tydligt att man har en skolbioverksamhet (Trollhättan). Övriga sju kommuner har ingen skolbioverksamhet alls. 2008 hade 13 kommuner skolbio. Sedan 2007 har skolbioverksamheten gått ned från 17 349 besök till 5484 besök. En minskning på 68 % Fyrbodal 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 BENGTSFORS 690 705 0 0 140 2000 680 832 DALS ED 650 391 790 650 700 980 600 757 FÄRGELANDA 636 0 209 0 138 300 350 0 LYSEKIL 0 0 0 500 315 0 600 1 800 MELLERUD 0 80 0 0 500 750 800 600 MUNKEDAL 0 0 0 0 0 0 330 211 ORUST 0 0 0 0 0 180 710 1 116 SOTENÄS 0 0 0 804 804 0 0 0 STRÖMSTAD 65 0 0 0 900 830 426 0 TANUM 442 441 429 450 500 500 256 0 TROLLHÄTTAN 1825 866 2000 2350 2218 2416 2 515 2 956 UDDEVALLA 0 0 0 0 0 518 3 173 3 923 VÄNERSBORG 0 1610 1104 4715 0 0 3 947 3 947 ÅMÅL 1176 153 0 415 500 0 850 1 200 5484 4246 4532 9884 6715 8474 15237 17342 5
Analys av GR kommunalförbund GR-regionen har tolv kommuner. Sju kommuner en skolbioverksamhet Ale, Alingsås, Göteborg, Kungälv, Lerum, Mölndal, Stenungssund och Tjörn. Fyra av kommunerna kommunicerar tydligt att man har en skolbioverksamhet (Alingsås, Göteborg, Mölndal, Tjörn). Fyra kommuner har ingen skolbioverksamhet alls Härryda, Lilla Edet, Partille, Öckerö. 2007 hade samtliga 12 kommuner hade skolbio. Sedan 2007 har skolbioverksamheten gått ned från 48 447 besök till 21 845 besök. En minskning på 55 % Kommentarer; Lerums siffror är inte helt tillförlitliga, då uppgifterna är väldigt knapphändiga och osäkra. GRkommunerna 2014 2103 2012 2011 2010 2009 2008 2007 ALE 798 1042 1280 700 1079 500 880 744 ALINGSÅS 1453 1816 1800 1500 2217 2055 926 2131 GÖTEBORG 16557 17420 25629 23994 34320 36925 34685 36258 HÄRRYDA 0 0 440 430 421 0 0 588 KUNGÄLV 1505 693 332 0 0 1310 885 120 LERUM 200 0 0 0 546 500 1058 995 LILLA EDET 0 0 0 0 0 0 260 260 MÖLNDAL 1098 1337 1517 1616 4283 6605 1993 2139 PARTILLE 0 0 250 0 0 1111 1162 1922 STENUNGSUND 88 261 0 0 0 303 0 1120 TJÖRN 146 675 120 0 0 1400 1400 1770 ÖCKERÖ 0 0 0 0 0 250 200 400 SUMMA 21645 23244 31368 28240 42866 50959 43449 48447 6