Text: Michaela von Kügelgen / Addeto (förkortad) Samlingspartiet och Nya Moderaterna liknar varandra mycket ADDETO 7 september 2014 Både Nya Moderaterna och Samlingspartiet har under modern tid gått mot den politiska mitten. Det säger professor Göran Djupsund i en intervju för Addeto. Under år 2014 har Addeto gjort jämförelser mellan de största riksdagspartierna i Sverige och Finland. Sist ut i turen står Nya Moderaterna (officiellt Moderata Samlingspartiet) och Samlingspartiet två partier som enligt professor Göran Djupsund ligger varandra mycket nära. Partierna har gått från att vara högerpartier till liberalt borgerliga partier i akt och mening att erövra större väljarstöd, säger Djupsund som är professor i statsvetenskap vid Åbo Akademi. Enligt honom är det de gemensamma faktorerna som överväger när man jämför Samlingspartiet och Nya Moderaterna. De har haft en parallell utveckling och det är svårt att peka på större olikheter. Partierna liknar varandra mycket över landsgränserna. Partierna står för likadana värderingar och Djupsund nämner bland annat synen på ekonomin där ett socialt ansvarstagande stigit fram. Också diskussionen om Nato är liknande. Det är intressant med två partier som ligger så nära varandra med tanke på att Sverige och Finland är så olika som länder. Det naturliga är att det finns skillnader mellan partierna, påpekar Djupsund. Stödet för Moderata Samlingspartiet i de senaste valen: Riksdagsvalet 2010 30 procent och EU-valet 2014 13,7 procent Stödet för Samlingspartiet i de senaste valen: Finland: Riksdagsvalet 2011 20,4 procent och EU-valet 2014 22,6 procent Historiska skillnader präglar Socialdemokraterna i Sverige och Finland ADDETO 3 september 2014
För att kunna jämföra Socialdemokraterna i Sverige och Finland är vi tvungna att minnas bakgrunden för bägge partier. Det påpekar Göran Djupsund, professor i statsvetenskap, i en intervju för Addeto. I Sverige har Socialdemokraterna en lång tradi-tion av att vara det stora partiet. De var länge det enda stora partiet, men nu de senaste valperi-oderna har partiet suttit i oppositionen, säger professor Göran Djupsund från Åbo Akademi. Däremot har Socialdemokraterna i Finland suttit väldigt länge som ett av de ansvarsbärande partierna. Sdp har inte riktigt suttit i opposition på samma sätt som Socialdemokraterna gjort nu i Sverige. Djupsund lyfter fram att partierna beter sig väldigt olika beroende på om de sitter i oppositionen eller i regeringen. Genast då ett parti sitter i regeringen devalverar man sina löften, säger Djupsund. Fastän partierna i grunden är väldigt lika påminner Djupsund om skillnader länderna emellan. Enligt honom är det de här skillnaderna som också påverkar hur partierna agerar. I Sverige är Socialdemokraterna mer omhuldade av tanken om välfärd medan man i Finland är mer realpolitiska. Finlands ekonomiska problem är också klart värre än Sveriges. Vi måste komma ihåg recessionen i början av 1990-talet, då tvingades de flesta finländska partier se sig i spegeln och ge avkall på en del drömmar. Det här har lett till att de finländska socialdemokraterna haft en tuffare situation som fört partiet mer högerut. I Sverige är partiet fortfarande en fristad för klassisk socialdemokratisk politik, analyserar Djupsund. Stödet för Socialdemokraterna i de senaste valen: Sverige: Riksdagsvalet 2010 30,7 procent och EU-valet 2014 24,2 procent Finland: Riksdagsvalet 2011 19,1 procent och EU-valet 2014 12,3 procent Vänstern väldigt lika i Sverige och Finland ADDETO 9 maj 2014 I Finland har yttervänstern traditionellt haft fler anhängare än i Sverige. Lauri Karvonen, professor i statsvetenskap, bedömer att det finländska Vänsterförbundet och det svenska Vänsterpartiet är ungefär lika stora och väldigt snarlika i dag. Kommunismen var förbjuden i Finland under åren 1930 1944 men i samband med vapenstilleståndet med Sovjetunionen krävde Sovjet att kommunismen måste tillåtas i Finland, berättar professor Lauri Karvonen från Åbo Akademi. Vänsterförbundet grundades år 1990 för att fortsätta föregångaren Demokratiska Förbundet för Finlands Folks (DFFF) politiska verksamhet.
DFFF var en kommunistdominerad organisation som mest hade en fjärdedel av väljarstödet, medan Socialdemokraterna dominerat vänsterhalvan i Sverige, förklarar Karvonen. Enligt honom betydde Sovjetunionens kollaps mycket mer för Finland och den finländska vänsterpolitiken än vad den betydde i Sverige. Under Sovjetunionens tid var det omöjligt för Finland att distansera sig från kommunismen och så länge som Sovjetunionen fanns stödde det den finländska yttervänstern. I och med Sovjetunionens fall skedde en viss brytning med kommunismen då Vänsterförbundet grundades. Än i dag finns det kommunister i det svenska Vänsterpartiet, men inte i det finska partiet. I Sverige finns också en starkare kommunistisk belastning och de andra partierna kan ibland anklaga Vänsterpartiet för kommunism, säger Karvonen. Ungefär lika stora Enligt professor Lauri Karvonen är Vänsterförbundet en blek skugga av DFFF. En av de största förändringarna i den finländska politiken är yttervänsterns försvagning. Det är länge sedan man snackat om en vänsterregering, nu är också SDP svagare än tidigare. Storleksmässigt är Vänsterpartiet och Vänsterför-bundet ungefär lika stora. I de senaste riksdagsvalen fick partierna 5,6 procent (Sverige) och 8,1 procent (Finland) av rösterna. I Finland är Centern ett massparti ADDETO 29 april 2014 Centerpartiet har en mycket starkare ställning i Finland än i Sverige. I en intervju för Addeto reder Åsa von Schoultz, valforskare och professor i statsvetenskap, ut skillnaderna mellan partierna. Hon förklarar också varför valdeltagandet i Sverige är högre än i Finland. Finland urbaniserades senare än Sverige och i Finland finns det också fler småbönder som behövt politisk representation mer än i Sverige, säger Åsa von Schoultz som är professor i statsvetenskap vid Mittuniversitetet i Sverige. Enligt von Schoultz är det just de historiska orsakerna som spelar en stor roll än i dag. Den finländska Centerns föregångare Agrarförbundet var redan i början av 1900-talet ett parti med starkt väljarstöd medan det svenska Bondeförbundet aldrig kom upp i samma siffror. Finlands centerparti har ända sedan införandet av allmän rösträtt i början av 1900-talet varit ett av Finlands tre stora partier. En annan orsak till den starka centerrörelsen i Finland beror på de politiska konstellationerna i Sverige och Finland.
I Finland är Socialdemokraterna inte lika starka som i Sverige där de har dominerat politiken. I Finland har Socialdemokraterna tävlat om väljare med vänstersympatier med en stark kommunistisk rörelse och Centern har så att säga fyllt luckan mer än vad Centerpartiet kommit åt att göra i Sverige, förklarar von Schoultz. Enligt henne ligger det finländska centerpartiets styrkor i den sena urbaniseringen och i att socialdemokraterna har en svagare position i Finland än i Sverige. Centerpartiet i Sverige mer inriktat på miljö och företagande Fastän partierna är väldigt olika i storlek finns det ändå flera gemensamma faktorer i deras politik. Båda arbetar för decentralisering och vill att politiken ska ske nära människorna. Möjlighet att leva och jobba i glesbygden samt jordbruket är också viktiga frågor för centerrörelsen både i Sverige och Finland, säger von Schoultz. Skillnader finns också. Svenska Centerpartiet lägger större fokus på företagandet, framförallt på småföretagandet. Dessutom har partiet en starkare miljöprofilering. Bland annat på 70-talet kämpade man starkt emot kärnkraften vilket hade en stor genomslagskraft. Enligt von Schoultz är den gröna vinklingen inte alls lika tydlig i finländska Centern. Centerpartiernas understöd i de senaste riksdagsvalen: År Finland År Sverige 2011 15,8 procent 2010 6,6 procent 2007 23,1 procent 2006 7,9 procent 2003 24,7 procent 2002 6,2 procent Sannfinländarna både större och mer legitima än Sverigedemokraterna ADDETO 26 februari 2014 Då man pratar om högerpopulistiska eller högerextrema partier måste man fundera på varför partierna anses extrema och i förhållande till vad. Docent Ann-Cathrine Jungar från Södertörns högskola har forskat om högerradikala partier sedan år 2007 både ur ett nordiskt och europeiskt perspektiv.
Åtminstone i Sverige har Sverigedemokraterna blivit mer legitima och mer professionella, säger hon. Det har skett en ideologisk konvergens och partierna har institutionaliserats. Den största skillnaden mellan Sverigedemokraterna och Sannfinländarna ligger enligt Ann-Cathrine Jungar i väljarstödet. Med ett stöd på nästan 20 procent är Sannfinländarna ett mycket större parti med en helt annan status. De anses legitima för att de har en annan vikt i det parlamentariska systemet. Hon nämner bland annat de finländska regeringsförhandlingarna från år 2011 då Sannfinländarna bjöds in i diskussionerna. Då var det bara De gröna som tog avstånd från att sitta i regeringen med Sannfinländarna. Sannfinländarna valde att inte vara ett av regeringspartierna för att inte tvingas ta ansvar för EU:s krispolitik, vilket deras valkampanj byggde på. Dessutom fanns det inte tillräckligt erfarna ledamöter som skulle ha kunnat axla ministerposter, säger Jungar. I motsats till Sannfinländarna är Sverigedemokraterna ett isolerat parti. De övriga partierna anser inte att Sverigedemokraterna är ett rumsrent och regeringsdugligt parti. Med andra ord ifrågasätts partiets demokratiska trovärdighet av de etablerade partierna, förklarar Jungar. En orsak till att Sannfinländarna har ett större stöd är att partiet har fler ben att stå på än Sverigedemokraterna. I valet 2011 var EU-frågan otroligt viktig för Sannfinländarna. Efter det kom ekonomin och som tredje invandringen. Partiet attraherar därmed flera olika väljare. De som röstar på Sverigedemokraterna röstar på grund av att de är emot invandring, förklarar Jungar. Enligt henne anser väljarna inte att Sverigedemokraterna har stor trovärdighet i andra frågor än invandring, medan Sannfinländarna har en större trovärdighet. Sverigedemokraterna grundades i februari 1988. Det stora genombrottet kom i valet 2010 då SD med 5,7 procent av rösterna tog sig in i Sveriges riksdag med 20 mandat. Sedan valet har stödet för partiet vuxit. Enligt statistiska centralbyråns mätning från november 2013 har Sverigedemokraterna ett understöd på 9,3 procent. Sannfinländarna grundades i maj 1995. I riksdagsvalet 2007 fick partiet 4,1 procent av rösterna. I riksdagsvalet år 2011 fick partiet 19,1 procent av rösterna och är Finlands tredje största parti med 39 platser i riksdagen. Efter valet har stödet för partiet sjunkit en aning. Enligt Yles nyaste partimätning hade partiet ett väljarstöd på 17,8 procent i januari 2014.
Kärnkraften en kärnfråga för miljöpartierna 18 juni 2014 De gröna partierna i Sverige och Finland är ännu förhållandevis unga. Det finns naturligtvis likheter mellan partierna men enligt Ann-Sofie Hermanson, universitetslärare i statskunskap, är inställningen till EU en stor skillnad mellan De Gröna och Miljöpartiet. Skillnaderna mellan partierna har varit synliga ända från början. I Finland har De Gröna hela tiden haft en bredare profil och rötter i väldigt många sakfrågor, medan Miljöpartiet mest är inriktat på miljöfrågor, säger Ann-Sofie Hermanson från Åbo Akademi. Enligt Hermanson har De Gröna bland annat haft starka kvinnor och feminister i leden, partiet har stött handikapporganisationer och varit en förespråkare för minoriteter. Den främsta likheten mellan partierna är att båda försökt vara den fräscha kraften i politiken. I dag ses kanske protestpartier som alternativa partier, men miljöpartierna har lyckats vara ett alternativ på ett konstruktivt sätt, säger Hermanson. Kärnkraften är en kärnfråga för Miljöpartiet och De Gröna. Det är omöjligt för partierna att kompromissa på den frågan. Det är direkt avgörande för trovärdigheten, säger Hermanson. EU delar partierna I EU-valet i maj 2014 gick det framåt för Miljöpartiet men bakåt för De Gröna. Enligt Hermanson kan inställningen till EU vara en avgörande faktor för partiernas resultat i det senaste valet. I Finland är De Gröna mer positivt inställda till EU, medan andra partier såsom Sannfinländarna är EU-kritiska. Det är den kritiska hållningen som nu vinner stöd. I Sverige har ju Miljöpartiet haft en starkt EU-kritisk agenda. Det kan vara inställningen till EU som har varit avgörande för framgången, säger Ann-Sofie Hermanson. Bland de finländska väljarna är det framför allt stadsbor som röstar på De Gröna. Det är unga, utbildade och internationellt orienterade personer som röstar på partiet, säger Hermanson. I Sverige är det den EU-kritiska sidan som dominerar i väljarkåren för Miljöpartiet. Fakta om partistorlek: De Gröna i Finland fick i senaste riksdagsval år 2011 7,3 procent av rösterna, vilket gav 10 platser av 200 i riksdagen. Resultatet var sämre än i riksdagsvalet år 2007 då De Gröna fick 8,5 procent av rösterna och 15 platser. I kommunalvalet år 2012 fick De Gröna 8,5 procent av rösterna. I riksdagsvalet år 2010 fick Miljöpartiet 7,3 procent av rösterna och således 25 platser av 349. Resultatet är bättre än i riksdagsvalet år 2006 då Miljöpartiet fick 5,2 procent av rösterna och 19 platser. I kommunalvalet år 2010 fick Miljöpartiet 7,1 procent av rösterna.