Rapport för Gotlands Vindelproducenter och Region Gotland

Sysselsättningseffekter vid vindkraftutbyggnad på Gotland Rapport för Gotlands Vindelproducenter och Region Gotland 2016-01-25 Proj no: 5471783000

Copyright 2016 Sweco Energuide AB All rights reserved No part of this publication may be reproduced, stored in a retrieval system or transmitted in any form or by any means electronic, mechanical, photocopying, recording or otherwise without the prior written permission of Sweco Energuide AB. Version och granskningsregister Version Datum Författare Granskad Godkänd Draft 1.0 2015-11-26 Oskar Fängström Kajsa Roxberg Gabriella Nilsson Cristian Skarman Katarina Yuen Katarina Yuen Oskar Fängström Slutlig 1.0 2016-01-25 Katarina Yuen Oskar Fängström Slutlig 1.2 2016-02-22 Katarina Yuen Oskar Fängström 2016-01-25 2

Innehåll Sammanfattning 4 1 Bakgrund 5 1.1 Utgångspunkt för utredning 5 1.2 Dagens vindkraftsituation på Gotland 5 1.3 Tidigare analyser av sysselsättningseffekter 5 2 Metod 7 2.1 Årsarbeten inom olika sektorer 7 2.2 Arbetsfördelning över tid under byggfas 10 2.3 Effektivisering i byggfasen 11 2.4 Regionala spridningseffekter 11 2.5 Förstärkning av regionnät 12 2.6 Modernisering 13 2.7 Gästnätter 13 2.8 Skatteeffekter, bygdepeng och arrende 14 3 Analys 15 3.1 Scenario Gotland 1000 MW 15 3.1.1 Nätkapacitet 15 3.2 Sysselsättningseffekter 17 3.2.1 Vindkraftsetablering 17 3.2.2 Utbyggnad regionnät 18 3.2.3 Sammanfattning sysselsättningseffekter 19 3.3 Regionala inkomster 21 4 Diskussion och slutsatser 25 4.1 Sammanfattning resultat 25 4.2 Jämförelse med andra studier 25 4.3 Andel regional arbetskraft 26 4.4 Bidrag från vinster 26 4.5 Kapacitetsbegränsning och Gotlandslänken 27 2016-01-25 3

Sammanfattning Denna studie utreder regionala sysselsättningseffekter och regionala inkomster för ett scenario då vindkraften på Gotland byggs ut med 825 MW, vilket innebär att regionens vision om en totalt installerad effekt om 1000 MW uppnås. Scenariot utgår från en start av utbyggnaden 2017 med en årlig utbyggnadstakt på 55 MW per år. I scenariot ingår även en moderniseringsfas då vindkraftverken har uppnått en ålder på 20 år. Analysen bygger på data från tidigare utredningar på befintliga vindkraftsprojekt i Sverige, där arbetsbehovet inom olika sektorer i vindkraftsindustrin har kartlagts. I scenariot ingår även effekterna från förstärkning av regionnätet, vilket kommer att vara nödvändigt vid en utbyggnad av denna storleksordning av vindkraften på Gotland. De indirekta arbetstillfällen som skapas har uppskattats genom en analys med ett regionalt analys- och prognossystem raps. Enligt denna studie kommer ett scenario då vindkraften på Gotland byggs ut med 825 MW, moderniseras efter 20 år och regionnätet förstärks i motsvarande omfattning innebära följande: Studien visar på ett totalt regionalt arbetskraftsbehov under tiden 2013 2053 på 2 910 årsarbeten, inklusive regionala spridningseffekter. Arbetet är fördelat på byggnation och drift av första etableringen av vindkraft (2 176 årsarbeten), byggnation och drift av förstärkning av regionnät (449 årsarbeten) och modernisering och drift t.o.m. 2053 av vindkraftparkerna (428 årsarbeten). Arbetskraftsbehovet når en högsta nivå under slutet av byggfasen 2028 då 129 regionala arbetstillfällen per år krävs, inklusive regionala spridningseffekter. Inkomster från affärsresenärer, kommunalskatt, bygdepeng och markarrenden ger en total inkomst till regionen på 1 541 miljoner kr. De regionala inkomsterna når en högsta nivå under slutet av byggfasen 2030 då den årliga regionala inkomsten är 67 miljoner kr. Inkomsten domineras av markarrende och ger en stabil nivå på ca 62 miljoner efter att full utbyggnad är uppnådd. Vid analys av regionala spridningseffekter har en generell multiplikatorfaktor på 1,5 erhållits för Region Gotland, vilket innebär att för varje helårsarbete som vindkraftsindustrin skapar på Gotland så skapas ytterligare ett halvt indirekt årsarbete. 2016-01-25 4

1 Bakgrund 1.1 Utgångspunkt för utredning Region Gotland har i sin översiktsplan från 2010 en målbild om att 1000 MW vindkraft ska installeras på Gotland. En sådan utbyggnad av vindkraften på Gotland kommer att ha betydande påverkan på regionens ekonomi i form av ökad sysselsättning och inkomster som gästnätter, kommunalskatt, bygdepeng och arrende till markägare. Region Gotland genomförde en utredning av sysselsättningseffekter 1 2009 som visade på avsevärda effekter för regionen. Gotlands Vindelproducenter (GVP) och Region Gotland vill nu genomföra en förnyad utredning som bygger på nya studier avseende sysselsättningseffekter i samband med vindkraftsetableringar. Denna studie utreder sysselsättningseffekter och regionala inkomster över tid för ett scenario då vindkraften på Gotland byggs ut enligt regionens vision om en totalt installerad effekt om 1000 MW. Det innebär en total utbyggnad av vindkraften från dagens installerade effekt (175 MW) med 825 MW. I scenariot ingår även effekterna från förstärkning av regionnätet, vilket kommer att vara nödvändigt vid en utbyggnad av denna storleksordning av vindkraften på Gotland. 1.2 Dagens vindkraftsituation på Gotland I dagsläget finns ca 175 MW installerad vindkraft på Gotland. Gotland har goda förutsättningar för vindkraft av flera anledningar; vindläget är ett av de bästa i Sverige, den flacka terrängen underlättar framkomligheten och den låga skogshöjden gör att vindkraftverken inte behöver byggas så höga. Detta bidrar till en låg långsiktig marginalkostnad (LCOE). Gotland har också flera hamnar med kapacitet att hantera vindkraftverk. Dessutom är acceptansen för vindkraft generellt hög på Gotland vilket gör tillståndsprocesserna snabbare. I dagsläget begränsas vindkraftsutbyggnaden på Gotland av den begränsade överföringskapaciteten i kraftförbindelsen med fastlandet. För att skapa förutsättningar för fortsatt utbyggnad av vindkraften på Gotland planerar Svenska kraftnät att ansluta Gotland till fastlandet med en ny förbindelse. Tidsplanen för en sådan anslutning är dock i dagsläget osäker. 1.3 Tidigare analyser av sysselsättningseffekter Ett flertal studier på sysselsättningseffekter i samband med vindkraftsetablering har genomförts i Sverige och utomlands. Sysselsättningseffekter beror på en mängd parametrar och kan skilja sig mellan olika projekt och olika regioner. Nätverket för Vindbruk har genomfört en serie studier, varav två detaljstudier av faktiska byggprojekt i norra Sverige, Mörttjärnberget 2 och Skogberget 3. Dessa studier bedöms som de mest relevanta för att bygga en modell för sysselsättningseffekter för storskalig utbyggnad av vindkraft på Gotland och har använts som grund för analysen av sysselsättningseffekter från vindkraft i denna rapport. Nedan sammanfattas resultaten från de två studierna i Tabell 1. 1 Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften, Samhällsbyggnadsenheten, Gotlands Kommun, 2009 2 Arbetskraftsförsörjning och sysselsättningseffekter vid etablering av vindkraft i Mörttjärnberget, Christer Andersson, Nätverket för Vindbruk, 2014 3 Arbetskraftsförsörjning och sysselsättningseffekter vid etablering av vindkraft. Studie av Enercons och Svevinds etablering i Skogberget. Christer Andersson, Nätverket för Vindbruk, 2015 2016-01-25 5

Tabell 1 Sammanfattning av resultat från tidigare svenska studier på sysselsättningseffekter i samband med vindkraftsetableringar som ligger till grund för beräkningarna i denna studie. Studie Sammanfattning studie Nyckeltal Mörttjärnberget, 2014 Skogberget, 2015 Idrifttagning: 2014 Antal verk: 37 Effekt per verk: 2,3 MW Idrifttagning: 2013 Antal verk: 36 Effekt per verk: 2,3 MW Regionala årsanställningar vid etablering: 2,6/vkv Regionala arbetstillfällen drift: 0,21/vkv/år Andel regional arbetskraft: 44 % Regionala årsanställningar vid etablering: 2,8/vkv Regionala arbetstillfällen drift: 0,25/vkv/år Andel regional arbetskraft: 42 % 2016-01-25 6

2 Metod Denna studie utgår från befintlig data på sysselsättningseffekter vid vindkraftsetableringar och förstärkning av regionnät i Sverige och modellerar hur arbetskraftstillfällen och inkomster utvecklas över tid. Följande data och antagande har använts: Data på arbetsåtgång och hotellnätter vid etablering av vindkraft i Sverige Antaganden om arbetsfördelningen över tid vid vindkraftsetableringar Antaganden om effektiviseringar i vindkraftsetableringsprocessen Modellering av regionala spridningseffekter på Gotland Data/uppskattningar av storlek på investering vid förstärkning av regionnät Data på arbetsåtgång vid byggnation av regionnät Antagande om arbetsåtgång vid modernisering i relation till arbetsåtgång vid etablering Data och antaganden om värde på gästnätter, löner, skattesatser, bygdepeng och markarrenden Dessa beskrivs i detalj i stycke 2.2 till 2.8. Ett flertal begränsningar och antaganden har gjorts, vilka listas nedan: Befintliga vindkraftverk och nuvarande regionnät är inte medtaget i denna analys och är ej medräknat i exempelvis drift och underhåll eller modernisering som beskrivs i denna studie. Denna studie visar enbart på de regionalekonomiska effekter en utbyggnad på av dagens vindkraft skulle innebära. I denna studie undersöks bruttoökning av arbetstillfällen. I de fall en arbetare kommer från en annan industri och inte blir ersatt blir det ingen nettoökning. Det är komplext att avgöra om nya arbetstillfällen innebär nettoökning av jobb och i denna studie görs ingen sådan analys. Arbete vid tillverkning av turbin och torn samt övrig utrustning är ej medtaget i denna analys. Prisförändringar och inflation är ej medtaget i analysen. 2.1 Årsarbeten inom olika sektorer Underliggande data om arbetskraftsåtgång vid etablering av vindkraft i Sverige kommer ifrån de två studierna på sysselsättningseffekter genomförda på vindkraftsprojekten Mörttjärnberget och Skogberget, beskrivna i kapitel 1.3. I dessa studier sammanställs alla arbetstillfällen direkt kopplade till etableringen av vindkraftparkerna och delas in i 13 kategorier. Kategoriindelningen har gjorts utifrån huvudentreprenaderna och kopplar väl till olika faser och delar av projektet, se Tabell 2, kolumn 1. I studierna på Mörttjärnberget och Skogberget har man valt att inte publicera detaljerade uppgifter om de olika kategorierna, då det skulle kunna avslöja affärshemligheter. I Tabell 2, kolumn 2 och 3, ges en 2016-01-25 7

beskrivning av sektorerna utifrån generella antaganden om hur vindkraftsprojekt brukar genomföras. Tillverkning av torn och turbin är inte medtaget i analysen då den antas ske utanför Sverige. Som vindkraftsutvecklingen hittills har sett ut så har all tillverkning av torn och turbiner skett utanför Sverige och har inte skapat några lokala arbetstillfällen. Tabell 2 Beskrivning av kategorier för fördelning av arbeten Sektor Förklaring Yrkeskategorier Förprojektering Projektering Avverkning Servicebyggnad Vägar, kranplaner, markarbeten Intern el, opto Kraftledning och anslutning Torn & Turbin, fundament Transport vkv, hamnarbete Site Facility Services Omfattar framtagning av miljötillstånd, markförhandlingar, samråd, förhandling nätanslutning, initial planering av park, framtagning av vindmätningsplan, etc. Omfattar vindmätningar, projektering av vägar, fundament, internt elnät, elnätsanslutning till region eller stamnät, stationer Avverkning för vägar, fundament och lyftkransplaner. Omfattar planering och administration, arbete med skördare och skotare, transport med virkesbil, återplantering av skog. Byggnation av stationsbyggnad i vindkraftpark. Omfattar ställverk, kontrollsystem mm. Förstärkning av tillfartsvägar, byggnation av vägar till vindkraftverk, planer för lyftkran Omfattar intern elnät i park samt anslutning till regionalnät. Omfattar anslutningsledning till befintligt nät (region eller stamnät) Omfattar byggnation av fundament, montering av torn samt turbin. OBS tillverkning av torn eller turbin inte inkluderat Lastning och transport av torn och turbin Platskontor och arbetsplats för anläggningsarbetare under installationsperioden Miljöexperter, biologer, ornitologer, arkeologer, jurister, vindmätningsexperter, projektledare, projektadministratörer, kommunikatörer, handläggare vid myndigheter Vindmätningsexperter, projektörer (väg, fundament, elkraft), projektledare Administratör, förare skördare, skotare och virkesbil, plantör. Kvalificerade byggnads- och anläggningsarbetare för byggnadsprocessen och elmontör, maskin och fordonsförare Kvalificerade anläggningsarbetare för markarbeten, maskin och fordonsförare Kvalificerade byggnads- och anläggningsarbetare för byggnadsprocessen specifikt elmontör, maskin och fordonsförare Kvalificerade byggnads- och anläggningsarbetare för byggnadsprocessen specifikt elmontör, maskin och fordonsförare Kvalificerade byggnads- och anläggningsarbetare för byggnadsprocessen Teknisk personal specialiserad på vindkraftsinstallationer Maskinförare, specialister på transporter av tungt gods transporter Projektadministratörer, maskinförare, elektriker 2016-01-25 8

Boendeservice direkt vid vindpark Drift och underhåll Stabsfunktioner D&U Barackboende i närhet till vindkraftsparker. Drift och underhåll på site Övergripande drift av vindkraftparker Hotellpersonal, administratörer, städare, etc. Teknisk personal för drift och underhåll av vindkraftverk, vaktmästare, driftstyrning, etc. Stabspersonal, underhållsingenjör, vindkraftingenjör, HSE-samordnare Resultaten från studierna på Mörttjärnberget och Skogberget återges för byggfasen i Tabell 3 och för driftsfasen i Tabell 4. Kolumn 2 och 3 visar den totala arbetskraften, dvs. regional arbetskraft, arbetskraft utanför regionen samt utländsk arbetskraft. Med årsarbete menas här 1670 timmar arbete i projekt/mot kund, vilket motsvarar 75 % av timmarna i en heltidsanställning. Den övriga tiden (25 %) fylls av tid som ej läggs i projektet som exempelvis utbildningar, sjukskrivningar och semester. Medelvärdet från de båda studierna redovisas i kolumn 4 som medelvärde per vindkraftverk, vilket är det värde som används i denna studie. Kolumn 5 visar vilken andel av arbetskraften som är från regionen. Tabell 3 Årsarbeten (totalt) för olika sektorer under byggfasen av vindkraft Sektor Mörttjärnberget (37 vkv) Skogberget (36 vkv) Medelvärde per vkv Andel regionala arbeten Förprojektering 7 6,7 0,19 64 % Projektering 16,2 16,3 0,45 67 % Avverkning 2,4 2,2 0,06 100 % Servicebyggnad 6-0,08 100 % Vägar, kranplaner, markarbeten 40 41 1,11 94 % Intern el, opto 7 6,1 0,18 82 % Kraftledning och anslutning 6,8 5 0,16 75 % Torn & Turbin, fundament 94 121 2,95 6 % Transport vkv, hamnarbete 21 15 0,49 28 % Site Facility Services 9 12 0,29 100 % Boendeservice direkt vid vindpark 12 14,9 0,37 70 % Totalt byggfas 221,4 240,2 6,33 43 % 2016-01-25 9

Tabell 4 Årsarbeten (per år) för olika sektorer under driftsfas av vindkraft Sektor Mörttjärnberget (37 vkv) Skogberget (36 vkv) Medelvärde per vkv Andel regionala arbeten Drift och underhåll (per år) 9,5 6 0,21 79 % Stabsfunktioner D&U (per år) 1,5 4 0,08 85 % Totalt driftsfas (per år) 11,00 10,00 0,29 81 % 2.2 Arbetsfördelning över tid under byggfas En modell av hur arbetsfördelningen över tid ser ut inom byggfasen av vindkraftparker har tagits fram. Modellen är en förenklad projektmodell och är avsedd att modellera en generell vindkraftsetablering där huvuddelen av arbetet sker under en byggnationsfas på 1,5 år. För att förenkla modellen har hela byggfasen komprimerats till 5 år, vilket är kortare än normalt. Detta har mindre betydelse för resultatet då arbeten under tidiga skeden ofta är av lågintensiv karaktär. Tabell 5 Fördelning över tid av årsarbeten för olika sektorer under byggfasen Sektor 4 år före drift 3 år före drift 2 år före drift 1 år före drift Idrifttagning Förprojektering 40 % 10 % 40 % 10 % Projektering 50 % 50 % Avverkning 100 % Servicebyggnad 50 % 50 % Vägar, kranplaner, markarbeten 50 % 50 % Intern el, opto 30 % 70 % Kraftledning och anslutning 60 % 40 % Torn & Turbin, fundament 100 % Transport vkv, hamnarbete 100 % Site Facility Services 50 % 50 % Boendeservice direkt vid vindpark 100 % 2016-01-25 10

2.3 Effektivisering i byggfasen Då denna studie modellerar effekter från vindkraftsetablering under en lång tid (från 2017 t.o.m. 2052) förväntas det ske en avsevärd effektivisering av processerna vid vindkraftsetableringar. Vindkraftsbranschen har sett en kontinuerlig utveckling av turbiner mot större storlekar och högre verkningsgrad. Vid etableringarna i Mörttjärnberget och Skogberget var turbinstorleken 2 MW men redan idag ligger turbinstorlekarna på onshore-etableringar i Sverige på upp till 3,3 MW. Studierna Mörttjärnberget och Skogberget argumenterar för att arbetsbehovet relaterar till antal turbiner och inte till installerad effekt. Effektivisering sker även på andra områden då nya metoder utvecklas och erfarenheten hos projektutvecklare, projektörer och entreprenörer stiger. Utvecklingen mot större turbiner antas fortsätta men det är mycket svårt att sia om hur denna utveckling kommer att se ut. Tabell 6 visar vilken årlig effektivisering som antagits i denna studie. Effektiviseringen i behovet av arbetskraft antas vara något högre än normalt förväntad effektivisering i tillverkningsindustri (4,5 %) och tjänstesektor (3 %), och kommer succesivt att avta. Den högre effektiviseringsgraden motiveras då effektiviseringen till stor del förväntas komma från ökad turbinstorlek, vilket resulterar i en förhållandevis stor minskning av arbetskraftsbehov kopplat till on-site-arbete. Tabell 6: Antagande om effektivisering av arbetskraftsbehov över tid Tidsperiod 2017-2020 2021-2025 2026-2030 2031-2040 2041-2050 2051-2060 Effektivisering per år 5 % 4,5 % 4 % 3,5 % 3 % 3 % Det poängteras att detta är antaganden som framförallt avser illustrera hur arbetskraftsbehovet kommer att minskas över tid och att andra scenarion är fullt möjliga. 2.4 Regionala spridningseffekter Vid större investeringar finns betydande kringeffekter på regional nivå då den ökade konsumtionen som verksamheten genererar leder till ytterligare arbete i regionen. De årsarbeten som beskrivits ovan är direkta arbeten som genererats vid etablering av vindkraftparkerna. De indirekta arbetstillfällen som skapas har uppskattats genom en analys med ett regionalt analys- och prognossystem raps. Analysverktyget är uppbyggt kring fem delmodeller som länkar samman befolkning, arbetsmarknad, regional ekonomi, bostadsmarknad och en kommunal eftermodell. Delmodellerna bygger på kontinuerligt uppdaterad statistik, SCB:s demografiantagande och antaganden från finansdepartementet om produktivitetsutveckling inom olika branscher. Analysen har utgått från antalet årsanställningar inom olika branscher som genererats av vindkraftsindustrin och beräknar utifrån dessa spridningseffekter regionalt i Gotland i form av årsarbeten i andra branscher. En generell multiplikatorfaktor 1,5 erhålls för Region Gotland, vilket innebär att för varje helårsarbete som vindkraftsindustrin skapar på Gotland så skapas ytterligare ett halvt indirekt årsarbete. De branscher med störst antal indirekta arbeten listas nedan: Byggindustri Part- och detaljhandel 2016-01-25 11

Hotell och restaurang Företagsservicefirmor Utbildning Renhållning, kultur, sport Övriga fastigheter 2.5 Förstärkning av regionnät För att kunna bygga de stora mängder vindkraft som planeras måste regionnätet på Gotland förstärkas och byggas ut. Gotlands Elnät AB (GEAB) har uppskattat behovet för investeringar på regionnät för att klara 1000 MW installerad vindkraftseffekt till 1 1,2 miljarder kr, varav hälften av investeringskostnaden antas gå till ledningar och hälften till stationer. För att uppskatta arbetskraftstilfällen har EBR4 använts tillsammans med data från Sweco. EBR:s kostnadskatalog är ett verktyg från Svensk Energi för att uppskatta kostnader och arbetstid för olika komponenter i elnätet. Uppskattningen delades upp i två delar, ledningar och stationer. Enligt GEAB kommer spänningsnivåerna vara 70 kv och 130 kv varpå investeringskostnaderna fördelades lika mellan dessa. Det är även rimligt att anta att större delen av utbyggnaden kommer bestå av luftledningar varpå andelen investeringar i luftledning antas vara 75 % och markkabel 25 %. Utbyggnaden förväntas även till största del ske på mark som kan anses som landsbygd. Olika standardledningar samt standardkablar som är ett genomsnitt av de ledningar/kablar som finns i EBR för specifik spänningsnivå togs fram och användes i beräkningarna. För stationsberäkningarna togs en standardregionnätstation fram i EBR och utifrån denna och investeringskostnaden kunde antal arbetstillfällen beräknas. Projektering av ledningar samt stationer beräknas stå för ca 10 % av de totala investeringskostnaderna. Detta är ett schablonvärde som brukar användas i branschen. Årsarbetskraft som skapas vid förstärkning av regionnät redovisas i Tabell 7. En årlig schablonkostnad för drift och underhåll av nät på 0,2 % av investeringen har antagits. Utifrån antaganden om en medelkostnad per timme för underhåll på 930 kr/timme har den årliga arbetskraften inom drift och underhåll beräknats till 2,1 årsanställningar, varav samtliga antas vara regionala. Årsarbetskraft som skapas vid drift och underhåll av den förstärkta delen av regionnät redovisas i Tabell 8. 4 EBR KLG 2:15 Kostnadskatalog 2015, regionnät 36-145 kv användes för beräkningarna. 2016-01-25 12

Tabell 7 Årsarbeten (totalt) för olika sektorer under förstärkning av regionnät Sektor Totala årsarbete Regionala årsarbeten Andel regionala årsarbeten Projektering 77,3 23,2 30 % Beredning 55,2 55,2 100 % Montering 137,8 137,8 100 % Maskin 42,3 21,1 50 % Utrustning 2,0 2,0 100 % Totalt 312,6 237,4 76 % Tabell 8 Årsarbeten (per år) för olika sektorer under drift av regionnät Sektor Regionala årsarbeten Andel regionala arbeten Drift och underhåll 2,1 100 % 2.6 Modernisering Efter 20 år antas att vindkraftverken förnyas med moderna verk. En komplett modernisering (generationsskifte) antas, då torn, fundament och rotor byts ut och internt elnät uppgraderas. Arbetsåtgången vid förnyelse antas vara 80 % av arbetsåtgången vid initiala byggfasen och fördelningen skiljer sig från initiala byggfasen, då tyngdpunkten vid förnyelse ligger ännu mer på Torn & turbin, fundament, och exempelvis Vägar, kranplaner, markarbeten är betydligt mindre arbetskrävande. Moderniseringen antas också ske med bibehållen total effekt på vindkraftparkerna. Det innebär en total minskning av antal vindkraftverk då storleken per vindkraftverk antas ha ökats, vilket leder till ytterligare en minskning av arbetsbehovet jämfört med byggfasen. 2.7 Gästnätter Antalet gästnätter har beräknats utifrån utfallet i studierna Mörttjärnberget och Skogberget. Antalet gästnätter per inrest årsarbete (utanför region + utländsk) var för Mörttjärnberget 284 nätter/årsarbete och för Skogberget 346 nätter/årsarbete. Medelvärdet blir 315 nätter/årsarbete och har använts för att beräkna gästnätter både för vindkraftsetablering och förstärkning av regionnätet. Antalet inresta årsarbetare för byggnation av regionnät kommer enbart att komma från maskinister, montörer och liknande då extern projektering och beredning antas ge endast ett mindre antal gästnätter. Ett högt och ett lågt värde har beräknats för det ekonomiska värdet av gästnätter. Lågt värde motsvarar (431 kr/natt) turistnatt, vilket skulle motsvara övernattning i barackby, stugby eller liknande, medan högt värde (1975 kr/natt) motsvarar kostnad för hotell. 2016-01-25 13

2.8 Skatteeffekter, bygdepeng och arrende Etablering av vindkraft ger lokala inkomster till följd av kommunalskatt, bygdepeng och arrende. Kommunalskatt är beräknat utifrån regionala årsarbeten där medellönen antagits var 28 900 kr/månad 5. Bygdepeng har antagits vara 0,5 % av bruttointäkten 6. Bruttointäkten har beräknats utifrån antaganden om en energiproduktion på 3000 MWh/år per installerad MW och bruttovärde per producerad MWh på 450 kr/mwh (300 kr/mwh elpris + 150 kr/mwh gröna certifikat). Energiproduktion per installerad MW, elpris såväl som gröna certifikat förändras över tid. Här antas att bruttointäkt per installerad MW inte förändras över tid, vilket är en förenkling. Arrende har antagits vara 4 % av bruttointäkten. Bruttointäkt har beräknats på samma sätt som bygdepeng. 5 Medellön av Anläggningsarbetare, Maskinförare och Anläggningsarbetare, snickare, murare och anläggningsarbetare, SCB 2014. 6 Vindkraftens lokala nytta Modell för delägande och bygdepengar, vindkraftens återbäring till bygder. Hela Sverige Ska Leva, 2016-01-25 14

3 Analys 3.1 Scenario Gotland 1000 MW Ett scenario har tagits fram där utbyggnaden av vindkraft på Gotland uppnår 1000 MW, vilket motsvarar den översiktsplan som Gotlands kommunfullmäktige antog 2010. Det innebär en total utbyggnad av vindkraften från dagens installerade effekt (175 MW) med 825 MW. Utbyggnadstakten sätts till 55 MW per år med start år 2017 och etablering av samtliga parker är färdig år 2031. Modernisering av vindkraftparkerna antas ske inom 20 år från idrifttagning. Scenariot sammanfattas i Tabell 9. Tabell 9 Sammanfattning scenario Start utbyggnad 2017 Utbyggnad färdig 2031 Utbyggnadstakt 55 MW/år Antal år innan modernisering 20 Totalt installerad effekt Totalt installerad effekt (ny) 1000 MW 825 MW 3.1.1 Nätkapacitet Utbyggnaden av vindkraft på Gotland är begränsad av elnätets exportkapacitet till fastlandet. I dagsläget är den möjliga installerade effekten vindkraft på Gotland begränsad till 195 MW 7. Idag finns ca 175 MW installerad vindkraft på Gotland, vilket innebär att det finns ca 20 MW kapacitet kvar på överföringen till fastlandet. Det har sedan 2013 varit klart att Svenska kraftnät avser förstärka elnätsförbindelsen mellan Gotland och fastlandet med en ny ledning för att möjliggöra fortsatt utbyggnad av vindkraft och för att säkra elförsörjningen på Gotland. Tidsplan och utformning av nätförstärkningen har däremot varit oklar. Datum för idrifttagning har förskjutits från initialt 2018 till 2021. Ledningens kapacitet var i det första skedet 500 MW. Det har nu minskat till 300 MW men då man även har valt en annan teknik bedöms förstärkningen ändå möjliggöra anslutning av ytterligare ca 400 MW vindkraft. En andra etapp i förstärkningen kan bli aktuell om vindkraftsutbyggnaden på Gotland genererar behov till ytterligare överföringskapacitet, men Svenska kraftnät menar att det inte kommer att vara aktuellt att påbörja planering av en andra etapp innan 2025. 7 Begränsning i möjlig installerad effekt beräknad av GEAB. 2016-01-25 15

Scenariot som analyseras i denna rapport utgår från tidigare tidsplaner. Med nuvarande tidsplan annonserat av SvK behöver detta scenario försenas med ca 2 år för att nödvändig exportkapacitet skall finnas tillgänglig för vindkraftsutbyggnaden. Utöver exportkapaciteten så behöver kapaciteten i regionnätet att ökas. I detta scenario antas att regionnätets kapacitet ökas för att matcha installationsakten av vindkraft, vilket innebär en jämn utbyggnad mellan åren 2017-2031. 2016-01-25 16

Årsarbeten Årsarbeten Sysselsättningseffekter vid vindkraftutbyggnad på Gotland 3.2 Sysselsättningseffekter 3.2.1 Vindkraftsetablering Direkta sysselsättningseffekter för olika sektorer för scenariot Gotland 1000 MW illustreras i Figur 1 för totala arbetskraften och i 1 för den regionala andelen av arbetskraften. Första byggfasen sträcker sig mellan 2017-2031. Modernisering sträcker sig mellan 2038-2052. Effektivisering märks i både etablering och förnyelse samt i drift och underhåll efter modernisering. Årsarbeten 1000MW vindkraft, total 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0-20,0 År Etablering Drift och underhåll, etablering Modernisering Drift och Underhåll, modernisering Totalt Figur 1 Totala sysselsättningseffekter från vindkraftsetablering enligt scenario Gotland 1000 MW vindkraft. 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0-20,0 Årsarbeten 1000MW vindkraft, total År Etablering Drift och underhåll, etablering Modernisering Drift och Underhåll, modernisering Totalt Figur 2 Lokala sysselsättningseffekter från vindkraftsetablering enligt scenario om totalt 1000 MW vindkraft på Gotland. 2016-01-25 17

Årsarbeten Årsarbeten Sysselsättningseffekter vid vindkraftutbyggnad på Gotland 3.2.2 Utbyggnad regionnät Direkta regionala sysselsättningseffekter vid förstärkning av regionnät för olika sektorer för scenariot Gotland 1000 MW illustreras i Figur 3, Figur 1 för totala arbetskraften och i Figur 4 för den regionala andelen av arbetskraften. Det antas att regionnätet byggs ut i samma takt som nyetablering av vindkraft, dvs mellan 2017-2031. Ingen ytterligare förstärkning av nätet antas vid modernisering. 25,0 Totala årsarbeten förstärkning av regionnät 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 År Utbyggnad Drift och underhåll Totalt Figur 3 Totala sysselsättningseffekter vid förstärkning av regionnät 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Regionala årsarbeten förstärkning av regionnät År Utbyggnad Drift och underhåll Totalt Figur 4 Regionala sysselsättningseffekter vid förstärkning av regionnät. 2016-01-25 18

Årsarbeten Sysselsättningseffekter vid vindkraftutbyggnad på Gotland 3.2.3 Sammanfattning sysselsättningseffekter De sammanslagna regionala sysselsättningseffekterna från vindkraftsetablering och förstärkning av regionnät visas i Figur 5. Även de spridningseffekter som de regionala sysselsättningseffekterna ger upphov till är illustrerad i figuren. Lokala spridningseffekter antas ha en multiplikatorfaktor på 1,5, se avsnitt 2.4. Totala antalet årsarbeten för respektive sektor finns sammanfattat i Tabell 10 för byggfasen och i Tabell 11 för förnyelsefasen. Denna särskiljning har gjorts för att lättare kunna jämföra med tidigare sysselsättningsstudier, där enbart etablering har studerats. Regionala årsarbeten vindkraft + regionnät 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 År Byggnation vindkraft Byggnation regionnät Total vindkraft + regionnät Drift och underhåll vindkraft Drift och underhåll regionnät Totalt inklusive regional spridning Figur 5 Sammanfattning av regional sysselsättning till följd av ny etablering av vindkraft (825 MW) och förstärkning av regionnät. 2016-01-25 19

Tabell 10 Sammanfattning årsarbetskraft primär byggfas Sektor Totalt antal årsarbeten Regionala årsarbeten Förprojektering Projektering Avverkning Servicebyggnad Vägar, kranplaner, markarbeten Intern el, opto Kraftledning och anslutning SvK Torn & Turbin, fundament Transport vkv, hamnarbete Site Facility Services Boendeservice direkt vid vindpark Drift och underhåll Stabsfunktioner D&U Projektering (nät) Beredning (nät) Montering (nät) Maskin (nät) Utrustning (nät) 36,9 23,5 87,6 59,0 12,4 12,4 15,9 15,9 218,3 205,1 35,3 29,1 31,7 23,7 580,5 34,8 96,8 27,2 56,7 56,7 72,6 50,5 832,9 658,7 298,3 254,1 77,3 23,2 55,2 55,2 137,8 137,8 42,3 21,1 2,0 2,0 Drift och underhåll (nät)* 59,8 59,8 Totalt: 2750,4 1817,1 Totalt inklusive multiplikator - *Drift och underhåll för regionnät tom 2053 2624,7 2016-01-25 20

Tabell 11 Sammanfattning årsarbetskraft modernisering Sektor Totalt antal årsarbeten Regionala årsarbeten Förprojektering Projektering Avverkning Servicebyggnad Vägar, kranplaner, markarbeten Intern el, opto Kraftledning och anslutning SvK Torn & Turbin, fundament Transport vkv, hamnarbete Site Facility Services Boendeservice direkt vid vindpark Drift och underhåll (per år)* 3,7 2,3 13,0 8,8 0,0 0,0 0,8 0,8 10,8 10,2 8,8 7,2 7,9 5,9 374,6 22,4 52,9 14,8 8,4 8,4 10,8 7,5 179,5 142,0 Stabsfunktioner D&U (per år)* 64,3 54,8 Totalt: 735,6 2,3 Totalt inklusive multiplikator: - 285,2 *Gäller för driftperiod t.o.m. 2053. 3.3 Regionala inkomster Utöver de direkta och indirekta arbetstillfällen som genereras kommer även inkomster från gästnätter, kommunalskatt från regional arbetskraft och intäkter från så kallad bygdepeng och markarrende till markägare att komma regionen till del. Antalet genererade gästnätter för vindkraftsetablering, modernisering samt utbyggnad av regionnät är illustrerad i Figur 6 i Tabell 12. Tabell 13 sammanfattar antalet gästnätter samt förväntad inkomst till regionen till följd av övernattningar. Intäkter från kommunalskatt som genereras av regional arbetskraft illustreras i Figur 7, dessa är direkt proportionella mot antalet regionala årsarbetare. Intäkter från bygdepeng och markarrende illustreras i Figur 8. De antas här vara proportionella mot bruttovinsten från vindkraftparkerna, vilket gör att dessa inkomster är proportionella mot den installerade effekten. 2016-01-25 21

Inkomster (kkr) Sysselsättningseffekter vid vindkraftutbyggnad på Gotland I Figur 9 sammanfattas inkomsterna för regionen. Regionala inkomsterna når en högstanivå under slutet av byggfasen 2030 då den årliga regionala inkomsten är 67 miljoner kr. Inkomsten domineras av markarrende som hamnar på en nivå runt 44 miljoner efter att full utbyggnad är uppnådd. 25000 Gästnätter 20000 15000 10000 5000 0 Etableringsfas Modernisering Regionnät Totalt Figur 6 Gästnätter genererade av vindkraftsetablering samt förstärkning regionnät. 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Skatteeffekter, kommunalskatt År Vindetablering Vindetablering, drift Vind modernisering Vind modernisering, drift Regionnät förstärkning Regionnät drift Totalt Figur 7 Kommunala skatteintäkter från vindkraftsetablering, modernisering och drift samt förstärkning och drift av regionnät. 2016-01-25 22

Inkomst (kkr) Sysselsättningseffekter vid vindkraftutbyggnad på Gotland 60000000 Inkomster från bygdepeng och arrende 50000000 40000000 30000000 20000000 10000000 0 Bygdepeng Arrende Totalt Figur 8 Fördelning bygdepeng och markarrende över tid. Inkomsterna är proportionella mot bruttovinsten och de följer därför den installerade effekten. Minskningen 2037 2051 är en följd av moderniseringsprocessen då 55 MW successivt kommer att vara ur drift då parkerna uppgraderas. 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 Regionala inkomster Årtal Gästnätter Kommunalskatt Bygdepeng Arrende Totalt Figur 9 Sammanfattning av regionala inkomster utöver arbetstillfällen 2016-01-25 23

Tabell 12 Gästnätter som generas i samband med vindkraftsetablering, modernisering samt utbyggnad av regionnät Antal gästnätter Värde (lågt*), msek Gästnätter byggfas vindkraft, inklusive drift Gästnätter modernisering vindkraft, inklusive drift 291 624 125 143 640 62 Gästnätter byggnation regionnät 6659 3 Totalt 441 923 190 *Gästnätter, lågt värde: 431 kr/natt Tabell 13 Regionala inkomster från kommunalskatt, bygdepeng och markarrende under perioden 2013 2053 Kommunalskatt från direkta arbeten msek Kommunalskatt regionala spridningseffekter msek Bygdepeng msek Markarrende msek Totalt msek Vindkraftsetablering inkl. drift Vindkraft modernisering inkl. drift* Regionnät, förstärkning inkl. drift 164 82 111 891 1248 35 17 - - 52 34 17 - - 51 Totalt 233 116 111 891 1351 * Inga antaganden om de moderniserade verkens livslängd har gjorts och beräkningen är enbart gjord fram tom 2053. Totala värdet för bygdepeng och markarrende är ej uträknat då detta framförallt beror av driftsperiodens längd. 2016-01-25 24

4 Diskussion och slutsatser 4.1 Sammanfattning resultat I denna studie har sysselsättningseffekter och regionala inkomster studerats för ett scenario då vindkraften på Gotland byggs ut med 825 MW till en total installerad effekt på 1000 MW och regionnätet förstärks i motsvarande omfattning. Scenariot utgår från en start av utbyggnaden år 2017 med en årlig utbyggnadstakt på 55 MW per år. En moderniseringsfas antas ta vid då vindkraftverken har en ålder på 20 år. De viktigaste resultaten listas nedan: Studien visar på ett totalt regionalt arbetskraftsbehov under tiden 2013 2053 på 2 910 årsarbeten, inklusive regionala spridningseffekter. Arbetet är fördelat på byggnation och drift av första etablering av vindkraft (2 176 årsarbeten), byggnation och drift av förstärkning av regionnät (449 årsarbeten) och modernisering och drift t.o.m. 2053 av vindkraftparkerna (428 årsarbeten). Arbetskraftsbehovet når en högsta nivå under slutet av byggfasen 2028 då 129 regionala arbetstillfällen per år krävs, inklusive regionala spridningseffekter. Inkomster från affärsresenärer, kommunalskatt, bygdepeng och markarrenden ger en total inkomst till regionen på 1 541 miljoner kr. De regionala inkomsterna når en högsta nivå under slutet av byggfasen 2030 då den årliga regionala inkomsten är 67 miljoner kr. Inkomsten domineras av markarrende och ger en stabil nivå på ca 62 miljoner efter att full utbyggnad är uppnådd. Vid analys av regionala spridningseffekter har en generell multiplikatorfaktor på 1,5 erhållits för Region Gotland, vilket innebär att för varje helårsarbete som vindkraftsindustrin skapar på Gotland så skapas ytterligare ett halvt indirekt årsarbete. 4.2 Jämförelse med andra studier Ett vanligt nyckeltal vid jämförande av sysselsättningseffekter mellan olika vindkraftsprojekt är årsarbeten per vindkraftverk. Denna studie utgår från medelvärdet av årsarbeten per vindkraftverk från de båda studierna Mörttjärnberget och Skogberget, vilket för regionala arbeten är 2,73 direkta årsarbeten per vindkraftverk under byggfas. Då denna studie undersöker ett scenario där utbyggnaden sker under en längre period och en avsevärd effektivisering antas ske, kommer årsarbete per installerad effekt att skilja sig från Mörttjärnberget och Skogberget. Mörttjärnberget och Skogberget ligger på 1,1 respektive 1,2 regionala årsarbeten per MW men i denna studie är motsvarande värden 0,65 direkta regionala årsarbeten per MW för byggfasen och 0,11 direkta regionala årsarbeten per MW för moderniseringsfasen. Att antalet regionala arbeten sjunker så drastiskt i moderniseringsfasen beror dels på den antagna effektiviseringen på totalt 80 % mellan åren 2017 och 2037, men framförallt sjunker de regionala arbetstillfällena då moderniseringsprocessen innebär att arbetet i sektorer med hög andel regional arbetskraft minskar drastiskt, som exempelvis Vägar, kranplaner, markarbeten. 2016-01-25 25

Denna studie liknar en utförlig studie på sysselsättningseffekter i Texas för ett scenario på 1000 MW installerad vindkraft genomförd av National Renewable Energy Laboratory i USA 8. Resultatet från denna studie visar på ett totalt behov av lokal arbetskraft på 2 100 FTE 9 under konstruktionsperioden, vilket är ca 26 % mindre än denna studie. Det bör påpekas att förutsättningarna mellan Sverige och Texas skiljer sig på ett flertal områden och osäkerheten på en rad parametrar är stor. I en analys av regionalekonomiska effekter av investering i 175 vindkraftverk i Uppvidinge kommun 10 har man beräknat antalet direkta arbeten, indirekta arbeten samt in- och utpendling ur regionen. Analysen baseras på indata från ett faktiskt vindkraftsprojekt i närområdet. Utifrån detta kan direkta regionala arbetskraftstillfällen per vindkraftverk härledas till 3,3 årsanställningar per vindkraftverk. I en liknande studie har sysselsättningseffekter till följd av en utbyggnad av 4000 MW vindkraft i Markbygden studerats 11. Studien utgår från uppskattningar av investeringar i infrastruktur som finns i tekniska rapporter och miljökonsekvensbeskrivning för projektet. Arbetskraftstillfällen har därefter beräknats med hjälp av regionala analys- och prognossystemet raps. De direkta regionala arbetskraftstillfällena blir i denna studie 2,6 årsanställningar per vindkraftverk under byggfas. Motsvarande medelvärde för Mörttjärnberget och Skogberget är 2,73 årsanställningar per vindkraftverk under byggfas. Vid studien på Markbygden beräknas antalet direkta lokala anställningar under driftsfas till 0,03 anställda per vindkraftverk, vilket är betydligt lägre än Mörttjärnberget och Skogberget, där motsvarande siffra är 0,23 anställda per vindkraftverk under driftsfas. En avsevärd effektivisering är möjlig under driftsfas för större parker men notera att resultaten från studien på Markbygden inte har verifierats. Effektivisering under driftsfas skulle även kunna vara möjligt på Gotland men det förutsätter bland annat samordning av driftorganisationer. 4.3 Andel regional arbetskraft Andelen regional arbetskraft skiljer sig betydligt mellan olika projekt och studier. De regionala förutsättningarna och upplägg från projektutvecklare är faktorer som påverkar hur stor andel av arbetskraftstilfällena under byggnation och drift som stannar inom regionen. Massiv utbyggnad inom en distinkt region skapar stora möjligheter att utveckla verksamheter och kompetenser som medför större andel regionala arbeten. Bland annat Nätverket för Vindbruk 12 arbetar för att öka den lokala nyttan där vindkraft byggs ut och bistår med utbildning, planering, näringsliv- och affärsutveckling. 4.4 Bidrag från vinster Gotland har en historiskt sett mycket hög andel lokal investering i vindkraft. Man kan anta att nybyggnation av vindkraft även i framtiden kommer att locka lokala investeringar. I de fall som vindkraftsprojekten genererar vinst till sina ägare kommer detta resultera i ökad regional inkomst. En 8 Economic Development Impact of 1,000 MW of Wind Energy in Texas, Sandra Reategui and Stephen Hendrickson, NREL, 2011 9 Ett FTE motsvarar en heltidsanställning under ett år. 10 Vindkraft i Uppvidinge Regionalekonomiska effekter, Anders Wigren och Erik Ronnle, WSP, 2013 11 Wind Power, Regional Development and Benefit-sharing:The Case of Northern Sweden, Thomas Ejdemo and Patrik Söderholm, Renewable and Sustainable Energy Reviews, 2015 12 https://www.natverketforvindbruk.se/ 2016-01-25 26

tidigare studie 13 har visat att exempelvis en 20 % andel ägande i 1000 MW vindkraft på Gotland skulle ge 158 miljoner kr årligen vid utdelning på 5 %, vilket är mer än dubbelt så mycket som andra intäkter till regionen från vindkraften. Det är dock vanskligt att analysera ägande och vinster, då bland annat investeringarna skall vägas mot andra potentiella investeringar och osäkerheten i lönsamheten är stor. Effekter från investeringar har därför inte tagits med i denna studie. 4.5 Kapacitetsbegränsning och Gotlandslänken Ökad kapacitet i förbindelserna mellan Gotland och fastlandet är nödvändig för att realisera regionens vision om 1000 MW installerad effekt. Tidsplanen för den nya förbindelse mellan Gotland och fastlandet som Svenska kraftnäts planerar är i dagsläget osäker. I november 2015 aviserade Svenska kraftnät en försening av idrifttagningen av nya Gotlandslänken, från 2018 till 2021. Vid en eventuell försening av den nya förbindelsen kan det finnas åtgärder som avhjälper situationen en tid. Möjligen kan den pågående uppgraderingen av befintliga länkar ge möjlighet till att etablera mer vindkraft på Gotland, även innan en ny länk finns på plats. I Orkney har man genom aktiv styrning av elnät (Active Network Management, ANM) och vid behov även nedreglering av vindkraftverk (curtailment) kunnat öka den installerade effekten på öarna trots en framskjuten kapacitetsökning i förbindelsen till fastlandet, och idag är öarna nettoproducenter av el. 14 13 Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften, Samhällsbyggnadsenheten Gotlands Kommun, 2009 14 http://www.smartergridsolutions.com/media/51942/orkney_case-study_uk_final.pdf 2016-01-25 27

Sweco Gjörwellsgatan 22 P.O. Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sweden Telephone +46 8 695 60 00 Fax +46 8 695 60 90 www.sweco.se Sweco Energuide AB Reg. No. 556007-5573 Stockholm Member of the Sweco group 2016-01-25 28