Kapten Per Larssons böcker

* SUNE LINDQVIST Kapten Per Larssons böcker Per Larsson var namnet på en krigare med ett inte alldeles vanligt levnadsöde. I korta ordalag berättat sålunda: Född 1572 i Jönköping, där fadern Laurentius Joannis (Lars Jönsson) var skolmästare för att 1581 bli domprost i Linköping, där han avled följande år. Efter privat undervisning och två år i Linköpings skola sändes unge Per till Tyska räkningsskolan i Stockholm "emedan han sig till studiers continuation icke så bekväm befann". Han var då 12 år gammal. Vid knappt 15 års ålder tog han tjänst som tjänare hos sekreteraren och krigsmannen Henrik Nykirk, vilken ingick i den talrika svit som åtföljde Sigismund då denne som nyvald konung av Polen hösten 1587 begav sig till sitt nya rike. Medan flertalet av de många svenskar som på detta sätt drog ut till Polen snart återvände hem, kom Per Larsson att förbli utomlands i nära 25 år, till större delen i Polen och huvudsakligen i militär tjänst. Först omkring 1611 vände han åter till fäderneslandet för att under Kalmarkrigets dagar inträda i den svenska krigsmakten. 1613 blev han löjtnant och 1617 kapten vid Dalregementet. Han deltog i fälttåg utrikes under 1610- och 20-talen och fick avsked 1630. Han hade 1619 gift sig med dottern till en i kronans tjänst betrodd hövitsman och fogde i Husby socken och kom att som förläning få överta svärfaderns skattehemman Hinshyttan. Under sin fortsatta levnad hade han uppgifter i sin nya hembygds militärorganisation och gjorde aktade insatser som bergsman och bergmästare. Över 90 år gammal gick han ur tiden 1663. Ett remarkabelt inslag i hans förhållanden är att han kunde räkna släktskap med Johannes Messenius och/eller dennes hustru Lucia, med vilka han hade förbindelser såväl ute i Polen som senare i Sverige. Kontakten med den för landsförräderi tidvis anklagade Messenius kom, liksom den långvariga vistelsen i det katolska Polen, att vålla visst bryderi för Per Larsson och framkalla misstankar också mot honom i samband med processerna mot Messenius och hans son Arnold Johan, besvärligheter som dock helt övervanns och lämnade det förtroende som kronan visat honom orubbat. En utförligare skildring av Per Larsson ingår i en uppsats av förf., "Några linköpingspräster på 1500-talet och deras ättlingar" i Släktforskarnas årsbok 1997. Här skall som en ringa hyllningsgärd åt en böckernas och biblioteksvärvets berömlige tjänare berättas det lilla man vet om kaptenen Per Larssons böcker.

398 SUNE LINDQVIST Det som är känt om Per Larssons uppfostran och utbildning tyder ju inte på någon läggning för bokliga studier, hans val av krigarens yrke inte heller. Det utesluter ju inte att han kan ha ägt också en del intellektuella intressen. Praktiska språkstudier måste han ju ha bedrivit. Och han kan inte ha undgått att i någon utsträckning vara insatt i de religiösa spörsmål, som i hög grad var aktuella under denna tid och i den omgivning där han vistades. Sedermera, efter återkomsten till Sverige, har han som officer, verksam i offentliga värv och genom gifte i en i sin bygd aktad och relativt förmögen familj förvärvat en ansedd position. Hans hustru representerade tredje generationen innehavare av Hinshyttans gård och bruk. Bland medlemmar av släkten fanns borgare i Stockholm och ingifta prästfamiljer. Handlingar från arvet efter Per Larsson vittnar om ett solitt bo. Det finns några sparsamma vittnesbörd om böcker som han ägt. I rättegången inför Svea hovrätt 1624 berättas om en katolsk helgonbok, som han skulle ha fått av Messenius och senare givit bort till mäster Uno i Leksand (kyrkoherden Uno Troili Troilus). I ett i avskrift känt griftetal över Per Larsson berättas att han antecknat levnadsdata för sig och sin familj i en honom tillhörig bok, "Agidii Aurelii Ups. Holmens. Synd. Utläggning öfver de 7 Konung Davids Bot Psalmer... in octavo", varmed säkerligen avses den 1620 i Stockholm tryckta översättningen av dansken Niels Lauridssen Arctander, K. Davids Poenitentz, thet är: the siw poenitentz psalmer, [övers, av] iegidioaurelio, Ubs. Holmens, syndico (I. Collijn, Sveriges bibliografi. 1600- talet, sp. 21). Häri har Per antecknat att "Ahr 1619 den 12 septemb. stodh mit brölop med min kära hustru Chirstin Larsdåter på Gädeholm". Och av det boskiftningsinstrument, daterat 1669 4/6 (känt genom en avskrift av sonen Johan Perssons hand), som redogör för fördelningen av tillhörigheter i hans och hans efterlämnade hustrus (f 1669) bo ingår ett 30- tal böcker. Böckerna är mestadels vagt och summariskt angivna: det är sålunda svårt att veta om den ovannämnda bönboken döljer sig bakom någon av de korta uppgifterna "Dansk bönebook" eller "swänsk bönebok" eller, mindre troligt, "rödh lijten Davidz Psaltare". Troligast är att den redan tidigare övertagits av sonen Bengt, som fortsatte att föra in familjenotiser i den. - 1 Liksom övrig egendom fördelades böckerna mellan sönerna Johan Persson och Bengt Persson samt barnen till den avlidna dottern Christina Persdotter, gift med brukspatronen Tomas Funk från Avesta. Avsnittet om boets böcker återges härnedan efter skiftesdokumentet jämte försök att identifiera titeluppgifterna, i flera fall givetvis ett lönlöst företag när det gäller uppgifter av typen "Swänsk bönebook" etc. För drygt 20 av uppgifterna låter sig en mer eller mindre säker identifiering göras; ofta är det dock fråga om arbeten som utkommit i flera utgåvor, mellan vilka val inte alltid kan träffas.

KAPTEN PER LARSSONS BÖCKER 399 Trots materialets ringa omfattning och osäkerhet kan det vara värt att söka ge en karakterisering av Per Larssons boksamling. I någon mån kan förteckningen naturligtvis också vara ett litet bidrag till kunskapen om en 1600- talsmans bokliga utrustning. Det är till en början ovisst om böckerna anskaffats av Per själv eller till någon del ärvts från det prästerliga föräldrahemmet i Linköping (fadern 11582, modern f 1596) eller ev. härrör från svärfadern, fogden i Hinshyttan (t 1606). Av tidsskäl är det egentligen endast ett par böcker som kan ha kommit från hemmet i Linköping: Gustav I:s bibel, tryckt 1540-41, och Musaeus' tyska Postilla (1576). Ytterligare en bok härrör med säkerhet från 1500-talet, H. Biintings Resebok (1588 el. 1595), medan några andra kan göra det, t.ex. Davids psaltare, Habermans bönebok och kanske det polyglottlexikon av Calepinus som det kan vara troligt att Per ansett sig behöva anskaffa under sin mångåriga utlandsvistelse. Det är också ett av de få arbeten som inte är svenskspråkiga. Som tyska anger sig Musaaus' nyssnämnda postilla och "een tysk book om Christi lefwerne". Också andra kan ha varit tyska, t.ex. Habermans bönebok och de arbeten som döljer sig bakom uppgifterna "Sleidanus" och "Lex politica Dei". Båda har dock utgivits i svensk översättning, och det ligger väl närmast till hands att anta att det är exemplar härav som Per innehaft. Vad särskilt F. Raguels Lex politica Dei beträffar, trycktes den första svenska översättningen i Rostock 1607, och kanske har Per förvärvat den på utländsk botten i samband med utgivningen. Av det drygt tiotal identifierade tryck, som utkommit i endast en edition, är 3 tryckta på 1610-talet, 6 på 1620-talet och 2 resp. 1635 och 1638. Av övriga böcker, där man har att välja mellan flera upplagor, är det endast en som första gången utgivits så sent som 1646 (Arndts Paradijs lustgård) och alltså inte kan ha förvärvats förrän då. Det är lätt att konstatera en övervikt för religiös litteratur: 2 eller 3 bibelböcker, 2 postillor, ett 10-tal bönböcker och ytterligare 4-5 böcker med religiös tendens utgör två tredjedelar av samlingen. Av de omkring 10 övriga, profana verken har ett par lite högre dignitet, som Johannes Magnus' och Tegels krönikeböcker. Någon direkt "lättfärdig" litteratur ingår inte. Sammansättningen av boksamlingen är ungefär vad man kan vänta för denna tid. Det är mångenstädes betygat hur religiös och andaktslitteratur dominerar både bokframställningen och bokinnehavet hos människor i skilda samhällsskikt. För att belysa hur typisk för sin tid Per Larssons boksamling är får det här räcka med att hänvisa till den redogörelse som Sten Lindroth lämnat om Nils Stiernflychts bibliotek, vilken grundar sig på en av ägaren själv år 1636 nedskriven förteckning (S. Lindroth, "En bokförteckning från 1636. Nils Stiernflychts bibliotek" {NTBB, 1946, s. 72-80).) Nils Nilsson Stiernflycht (1600-58) var född av ofrälse föräldrar, var ämbetsman i kammarväsendet och adlades 1645. Året innan han nedskrev sin bokförteckning hade han blivit krigskamrerare i kammarkollegium. Till

400 SUNE LINDQVIST levnadstid och härkomst kan han jämföras med Per Larsson, socialt och intellektuellt stod han ett par pinnhål högre. Nils Nilssons, som han då ännu hette, boksamling omfattade 73 nummer, varav dock 16 tillhörde hans hustru och lika många hade ärvts från svärfadern. Av Nils Nilssons drygt 40 egna hörde ca 15 till kategorin bibel- och andaktslitteratur och likaså alla hustruns. Alltså en dominerande andel av detta slags litteratur. Inslaget av mera världslig litteratur är dock här större och vittnar om ägarens intresse för politiska och historiska studier. Intressant är under alla omständigheter hur inom ramen för de två ganska obetydliga boksamlingarna så många överensstämmande innehav kan konstateras. Av böckerna i Per Larssons bestånd återfinns i den Stiernflychtska samlingen de två arbetena av Bunting, Wagners Husbiblia, Cieglerus' Speculum mundi (Werldennes spegel), Raguels Lex politica Dei, Livius på svenska, Johannes Magnus' Swea och Götha crönika och Tegels Gustav I:s krönika (ty som avseende detta arbete, tryckt 1622, torde såväl Per Larssons "gl. Konung Gustafs Crönika" som Nils Nilssons "Gamble K. Gustafz Cronica" få tydas, trots att Lindroth om det senare säger: "Säkerligen ett manuskript av: Peder Swart, Konung Gustav I:s krönika"!) och kanske en eller annan av de ospecificerade bibel- och böneböckerna. En olikhet mellan de båda boksamlingarna som kan vara värd att notera, är att medan Stiernflycht ägt fyra böcker av Johannes Messenius (på svenska), Per Larssons bestånd inte registrerar några arbeten av denne hans frände och vän - vare sig detta beror på bristande intresse eller att han i ett kritiskt läge gjort sig av med dem (?). I det följande återges arvskiftesdokumentets boklista med de exakt återgivna boktitlarna i den ordning de har under var och en av de tre arvtagarna. Titlarna står på särskild rad. Härtill har fogats försök till identifiering och vissa kommentarer. I flera fall har därvid alternativa möjligheter angivits. - Numreringen av titlarna är tillagd nu. Referensen "Collijn 1" = I. Collijn, Sveriges bibliografi intill år 1600. 2. 1927-31; "Collijn 2" = I. Collijn, Sveriges bibliografi. 1600-talet. 1942-46. BARNEN 1. Suänska Biblien gl. Konung Gustafz Biblia thet är All then Helgha Scriffipå Swensko.... Vpsala: G. Richolff, 1540-41.2:o. (Collijn 1, s. 88 ff.) 2. gl. Konung Gustafz Crönika Tegel, Erik Jöransson, Then stoormechtighe,... herres, her Gustaffs, fordom Sweriges, Göthes, och Wendes konungs etc. historia,... vthi twå deeler författad,...

KAPTEN PER LARSSONS BÖCKER 401 aff Erich Jörensson. Stockholm: C. Reusner, 1622. 2:o (Collijn 2, sp. 913 f.) 3. postilla Mussej Tysk Musasus, Simon, Postilla: das ist, Auslegung uberalle Episteln der gewöhnlichen vndnamhaffiigenfeste durchsgantzejar... Franckfurta.M.: Bassung, 1576. Fol. (National union catalog.) - Översättningar till svenska utkom 1606-1607 (Collijn 2, sp. 627 f.). 4. Wärldenes Speghel Cieglerus, Georgius, Speculum mundi, thet är: Werldennes spegel, allom menniskiom... för ögonen stalt:... [övers, av] Andrea Laurentii Upsal. Stockholm: I. Meurer, 1620. 4:o. (Collijn 2, sp. 168.) 5. Örta book Arvid Månsson, Een mykit nyttigh örta book... Aff latinska och tyska bööker in på wårt swenska tungomåål affsatt, aff Arfwidh Månson Rydaholmensi... Calmar: C. Giinther, 1628, eller senare uppl. härav. Linköping: C. Gunter, 1637; Linköping: C. Gunter, 1641; Stockholm: I. Meurer, 1642. Eller samme förf:s En nyttigh örtebook... På swenska affsatt aff Arfwidh Månszon. Vpsala: E. Matzson, 1643, eller senare uppl., Vpsala: E. Matzson, 1644; Linköping: C. Gunter, 1650; Stockholm: I. Meurer, 1654. (Samtl. 8:o.) (Collijn 2, sp. 632 f.) 6. Hoflefuernes förtreet Guevara, Antonio de, En herligh och lustigh tractat om hoflefwernetz förtreet och mödesamheet, deszlijkes landzbygdens eller bondewäsendetz lustigheet och beröm.... [Övers, av] Erico Schrodero. Stockholm: I. Meurer, 1629. 8:o. (Collijn 2, sp. 335.) 7. dansk bönebook 8. een tysk book om Christi lefuerne 9. een Suänsk bönebook 10. än een lijten Suänsk bönebook 11. Habermans bönebook Av Johann Habermann (latinsk namnform Johannes Avenarius) författad bönbok (ursprunglig tysk utgåva 1567) utkom i en svensk översättning 1572

402 SUNE LINDQVIST och i flera sådana under 1600-talet: Gudheliga bööner och tacksäy eker för alla christenheetennes ständer... (Anon.) [Övers, av] Petro Iohannis Gotho Rostock: J. Stöckelman och A. Gutterwitz, 1572. 8:o. - Bööner och taksäyelser til Gud, för alla christenheetennes nötörffter, vthi all stånd.... Sammandragne aff Iohanne Auenari Egrano. [Övers, av] Petro Iohannis Gotho Norcopensi. Stockholm: A. Olufsson, 1610. 8:o.-Christelighe bönerför hela christenhetenes ständer,... samandragne aff... Johanne Avenario Egrano. På nytt öfuersedde och vthgongne på swenska. Stockholm: I. Meurer, 1633.8:o. -1 översättningen 1572 är förf:s namn över huvud ej nämnt, i editionerna från 1600-talet förekommer endast hans latinska namn, inte det tyska Habermann. (Collijn l,s.418ff.; Collijn 2, sp. 35 f.) - "Joh. Haberman" är nämnd i (del)titelblad till Christelige böner... i Manuale sveticum, Sthlm 1646 (Collijn 2, sp. 564) samt i Thenna nyia hand-book innehåller aderton böcker..., Sthlm 1650 (Collijn 2, sp. 358). JOHAN PERSSON 12. Titus Livius på Suänska Livius, Titus, Then nampnkunnige skribentens Titi Livij affpadua Historia, om romerske rijksensförsta vrsprung,... [Övers, genom] Ericum Schroderum. Stockholm: I. Meurer, 1626. 2:o. (Collijn 2, sp. 526.) 13. Calpin Torde avse något verk av Ambrogio Calepino (Ambrosius Calepinus), vars polyglottlexikon (över sex, sju eller åtta språk: utom de klassiska, franska, italienska, tyska, holländska, spanska) utgavs i många editioner under 1500- och 1600-talen. - Jfr: Calepinus Lingvarum duarum gamallj brunt. I: lista över inventering av "Domkyrkiones messetyg och böker" i Linköping 1607 (Linköpings biblioteks handlingar, N.S., Bd 1:2, 1921, s. 93). - Lindroth, Sv. lärdomshist., Stormaktstiden, 1975, s. 33: "Calepinus' berömda polyglottlexikon", i samband med Sparfwenfeldts lexikonstudier. 14. Suänsk lagbook uti folio Säkerligen någon upplaga av Landslagen och/eller Stadslagen: Swerikes rijkes landzlagh... Stockholm: A. Olufsson Helsing, 1608, eller Stockholm: I. Meurer, 1621 (båda2:o).- Swerikes rijkes stadzlagh... Stockholm: I. Meurer, 1618. 2:o. (Nytryck [1622]. 2:o.) -Swerikeslandzlagh. Stockholm: I. Meurer, 1634. + Swerikes rikes stadzlagh... Stockholm: I. Meurer, 1634, eller senare editioner. (Collijn 2, sp. 482; 491; 483.)

KAPTEN PER LARSSONS BÖCKER 403 15. huus postilla Möjligen Johannes Matthiae Gothus, Strengnäs kyrkie och hwsbook. Innehållandes: I. Postilla... Deducerat och förklarat ajfd.johan Matthice.... Strengnäs: Z. Brockenius, 1657. 4:o. - Av samme förf. skall, enl. A.A. von Stiernman, Bibliotheca sviogothica, II, s. 233, ha utgivits Kyrckie och Huuspostilla.... Stockholm 1666. 4:o. Detta arbete kan dock inte ha innehafts av Per Larsson, möjligen av hustrun (t 1669). (Collijn 2, sp. 591.) - Ett annat arbete som notisen kan avse är: Wagner, Johann, Hwsbiblia ther vthi alle nådhehungrighe,... hierta,... thet retta himmels brödh,... haffue til at finna,... [Övers, av] Samuele Olai. Wästeråhrs: Oluff Olufszon, vplagd och bekostat aff Claes Depken borghare i Wästeråhrs, 1623. 4:o. (Collijn 2, sp. 993.) 16. Lex politica Dei Raguel, Franciscus, Lex politica Dei, thet är: Gudz regementz ordning... först igenom her Franciscum Raguelem vpå latijn samman dragit:... [Övers, av] Hendrich Jönsson Careell.... Rostock: C. Reusner, 1607. Eller någon av de i Stockholm av I. Meurer tryckta utgåvorna 1635, 1638,1651. (Samtliga 4:o.) (Collijn 2, sp. 753 f.) 17. Sleidanus Sleidanus, Johannes, Een kort och ganska nyttigh historia om thefyre högste och förnemligeste regementer vthi werldenne... fordom vthaf... Johanne Sleidano vppå latin... tilsamfm]ansatt... [Övers, av] Erico Schrodero. Stockholm: A. Gutterwitz, 1610. 4:o. (Collijn 2, sp. 861.) Lindroth, Svensk lärdomshistoria. Stormaktstiden, 1975, s. 235: Historieprofessorn i Uppsala skulle enligt konstitutionerna 1626 läsa över Melanchton-Carion eller Sleidanus' världskrönika... 18. gudz barns gyldenne Clenodium Parsons, Robert, Gudz barns gyllende klenod.... [Övers, av] Iohanne Olai Medelpadio. Stockholm: I. Meurer, 1635. 8:o. (Collijn 2, sp. 863 (verket här tillskrivet Emanuel Sonthomb); 1075.) 19. Samwetz ploster Endera eller bådadera av Avianus, Christianus, Samwetz plåster emoot andelige anfechtningar... sammanfattat på ty sko aff M. Christiano Aviano...och Balduinus, Fridericus, Samwetz plåster emoot allahanda samwetz-quaal... vthgångenpå latijn aff... Friderico Baldvino, båda övers, av Erico Mattias Aros., utgivna på två Västerås-borgares bekostning och tryckta i Västerås 1638 av P. Wald. 8:o. (Collijn 2, sp. 37 f., 42.)

404 SUNE LINDQVIST 20-21. tuänne gambla munkeböcker BÄNGT PERSSON 22 Konung Gustaf Adolfz bibel Biblia Thet är: All then helgha scriffl, på swensko.... Stockholm: O.Olofsson, 1617-18. 2:o. (Collijn 2, sp. 66.) - (Mindre sannolikt någon senare bibelupplaga, se Collijn 2, sp. 67 f.) 23. Johannis Magni Swänska Crönika Johannes Magnus./oawnis Magni Swea och Gotha Crönika... [Övers, av] Erico Schrodero. Stockholm: I. Meurer, 1620. 2:o. (Collijn 2, sp. 558.) 24. Harmonia Swänsk Biinting, Heinrich, Harmonia evangelistarum. Thet är: Een ganska skön och endrechtigh the fyra ewangelisters tilsammanstammelse, vthi hwilken är... Jesu Christi hela lefwernes historia... AfM. Henrico Bunting... [Övers, av] Hans Påwelsson Low, borgare i then furstlige stadh Norköping. Stockholm: I. Meurer, 1615-17. 2:o. (Collijn 2, sp. 128.) 25. Resebook Suänsk Bunting, Heinrich, Itineranvm sacree scriptvrte, thet är: Een reesebook öjfuer then helighe schrifft, vthi twå bökerdeelat. [Övers, av] Lavrentio Iohannis Laelio. Stockholm: A. Gutterwitz, 1588. 2:o. Eller 2. uppl. härav, med samma titel, Stockholm: A. Gutterwitz, 1595. 2:o. - 1. uppl. av det tyska originalet utkom 1585. (Collijn 1, s. 67, 205.) 26. Paradijs luste gård Arndt, Johann, Paradijs lustgård... [Övers.] genom Ericum Schroderum. Nyköping: A.N. Grefwe, 1646. 8:o. Eller 2. uppl. härav, Nyköping: AN. Grefwe, 1648. 8:o. Eller ock ed. Stockholm: H. Keyser, 1648, resp. 1659 (dessa 12:o). (Collijn 2, sp. 25 f.) 27. Swänsk bönebook 28. rödh lijten Davidz Psaltare Flera utgåvor, med titeln Davidz psaltare eller Konung Davidz psaltare, från 1500- och 1600-talen tänkbara, närmast i 8:o eller mindre format, t.ex. från 1600-talet Västerås: O. Oluffszon, 1625. 8:o; Stockholm: H. Keiser, 1650. 8:o; Stockholm: I. Meurer, 1654. 8:o. (Collijn 1, s. 43, 265; Collijn 2, sp.

KAPTEN PER LARSSONS BÖCKER 405 74-77.) - Mindre troligt någon psaltarebönbok (t.ex. av Nicolaus Balk 1603 (12:o) eller Uddo Laurentii 1628 (8:o); Collijn 2, sp. 42, 508). 29. Krigzbook uthan bandh Ovisst vad härmed avses. Möjligen KrijgzArticlar, som fordom then stormechtigste furste och herre, herr Gustaff Adolph, then andre och store,... hafwer låtit göra och författa, anno 1621. Stockholm: I. Meurer, u.å. 4:o. (Eller senare uppl. härav; Collijn 2, sp. 465.) - En annan möjlighet är att en "krigsbönbok" avses; många tyska sådana fanns, medan av svenska egentligen endast följande är kända: Johannes Botvidi, Någhra böner, brukadhe vthi krijget... Upsala: E. Matzson, 1629. 4:o. - Hand, Knut, Swärdz breeff, thet är, en christeligh sköld, medh hwilcken hwar och een gudhfruchtigh krijgzman dageligen sigh skal bewäpna,...anno 1611. Trycktpånytt. Stockholm: I. Meurer, 1643. 12:o. (Någonäldre uppl. är ej känd.) - Röchman, Johannes Matthiae, Miles triumphans. En segersam krijgzmans handbook.... Arnstadt: P. Schmidt, u.å. [1648]. 12:o. (Collijn 2, sp. 101,357,811.) 30. modhers bönebook Bakom notisen ligger sannolikt inte någon boktitel, utan den torde avse en bönbok som tillhört arvtagarnas mor, Per Larssons hustru. KÄLLOR OCH LITTERATUR De handskriftliga källor som ligger till grund för kännedomen om Per Larsson och hans bokbestånd tillhör Klosterverkens arkiv, numera i Långshyttans kommuns arkiv. Fakta om Per Larssons relationer till Johannes Messenius och hans familj framgår i rättegångsprotokoll i Svea hovrätts arkiv, Riksarkivet. Andra litteraturuppgifter och källor ges i ovan nämnd uppsats i Släktforskarnas årsbok 1997. För föreliggande artikel har även studerats bl.a. A. Andersson, "Bibeln i 1600-talets andaktsböcker"(i: Bibliografiska undersökningar. Festskrift till C. Annerstedt, 1914.) - S. Estborn, Evangeliska svenska bönböcker under reformationstidevarvet, 1929. - D. Lindquist, Studier i den svenska andaktslitteraturen under stormaktstidevarvet, 1939.