Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?

Relevanta dokument
Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

Min bok om. planeterna. Namn:

Universum 1a. Astrologi Astronomi

ENKEL Fysik 22. Magnetism. Tengnäs Läromedel. Vad är magnetism? Magneter. EXPERIMENT - Magnetisk kraft

Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Min bok om Rymden. Börja läsa

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

Min bok om Rymden. Börja läsa

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden

Elins bok om Rymden. Börja läsa

Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet

Illustration Saga Fortier och Norah Bates

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3

Min bok om Rymden. Börja läsa

Solsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11.

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt.

ÖVNING: Träna läsförståelse!

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

Rymden HT Namn: Klass: 7A

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet tisdagen den 12 januari.

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Solsystemet. Lektion 15 (kap 7-8)

Min bok om Rymden. Börja läs

Min bok om Rymden. Börja läsa

ASTRONOMI. Filminfo Speltid: min Målgrupp: åk 1-3 Ingår i serien: Astronomi

Fysik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Bli klok på himlen och stjärnorna

ASTRONOMI. Centralt innehåll Lgr 11. Fysik 4-6

Min bok om Rymden. Börja läsa

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?

Pedagogisk planering Målkort

Planetrörelser. Lektion 4

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa

Universum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi

ANDREAS REJBRAND NV1A Geografi Tellus position och rörelser inom solsystemet

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson

solen ( 4. Stjärnor) planeterna och deras månar asteroider och meteoroider kometer interplanetär stoft, gas, mm.

Min bok om Rymden. Börja läsa

Astronomi, kraft och rörelse

Lokal pedagogisk plan

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2

Min bok om Rymden. börja läsa

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi

ISVULKANER SOLSYSTEMETS HÄPNADSVÄCKANDE AKTUELL FORSKNING

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi

Fenomenala rymdbilder - en utställning i Kungsträdgården

UTMANING 3 Rymdpromenad

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

UTMANING 3 Planetpromenad

En himmelsk färd Kajsa Borg & Elin Ed

Somatisk bildning: Finmotorik, samordning öga-hand, visuell varseblivning vid sammanfogande av pusselbitarna

Denna stjärna är en neutronstjärna, ett blivande svart hål, ett dödsrike

Jordens inre krafter

Solsystemet samt planeter och liv i universum

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi

En snabb resa i tiden DEN NATURVETENSKAPLIGA VÄRLDSBILDENS FRAMVÄXT

Jordens historia Jordens bildande

Solsystemet, vårt hem i Universum

Svar till Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson ( , 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen

Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6

Gravitationens gåta Ett nytt förslag till lösning Av Josef Kemény, 2008

Rymden. Var börjar rymden?

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi

Konsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter

Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken

Fysik Vårt solsystem, universum (livet universum och allting=42;)

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan.

2060 Chiron - en ovanlig centaur

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Hemsida. Upplägg. Jordbanans lutning. Himlens fä. Solnedgång. Översiktskurs i astronomi Lektion 2: Grundlä. grundläggande astronomi.

Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson ( , 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen

Geologins Dags tipsrunda 2014 för barn och andra nyfikna Mer om geologi finns på

Övning Fyll i. Övning Fundera på. Övning Hitta felen Hitta 7 fel i texten. 1 VAD ÄR NO?

INNEHALL z.) ')t. 6 8 o. 5 o

faller Ingen blir oberörd av en tindrande stjärnklar himmel. Små stjärnor som AKTUELL FORSKNING av Asta Pellinen-Wannberg

Planetsystem. Kapitel 7-8 i boken. Observera att ni som gör grupparbetet Inte behöver svara på planet-frågor på tentan.

Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

Peter Lundström. Innan vi startar vår resa, kan det vara på sin plats med ett par förklaringar av några termer vi kommer att använda oss av.

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

UTMANING 4 Stjärnklart

Saturnus snurrar fort, ett varv tar bara 11 timmar. Det tar 30 år för den att färdas ett varv runt solen.

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi

Trots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra.

Facit till Tema Matematik 2

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Planet

Transkript:

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?

Ursprunglig världsbild Man trodde länge att jorden var en platt skiva omgiven av vatten. Ovanför denna fanns himlen formad som ett halvklot. På detta himlavalv fanns stjärnorna.

Jorden i centrum = den geocentriska världsbilden Några hundra år f Kr insåg dåtidens astronomer att jorden var ett klot. Dessa tankar ledde till att bla greken Ptolemaios förde fram att jorden var universums medelpunkt. Runt jorden kretsade de sju planethimlarna. Från Nürnbergkrönikan 1493

Solen i centrum = den heliocentriska världsbilden Den polske astronomen Nikolaus Kopernikus la fram en ny modell i sin bok som kom ut 1543 där solen var universums medelpunkt. Runt solen kretsade planeterna däribland jorden. Bortom planeterna bar en gemensam stjärnhimmel upp stjärnorna. Detta trodde man också var det klotformiga universums gräns.

Solen i centrum = den heliocentriska världsbilden Det dröjde länge innan någon lyssnade på Kopernikus. Omkring år 1600 visade både tysken Johannes Kepler och italienaren Galileo Galilei att planeternas rörelser blir mycket enklare att förklara om solen ligger i centrum. Det fanns många som tyckte illa om tanken att jorden inte skulle ligga i centrum.

SOLEN Solen är en stjärna. En stjärna är ett jättestort klot av glödande gas. Solen är också centrum i vårt solsystem som består av jorden och de andra planeterna som snurrar runt solen. När gasen i mitten av stjärnan pressas ihop blir det så varmt att gasen sänder ut ljus. I solens centrum är det runt 15 miljoner grader, på ytan är det bara ungefär 6 000 grader. Det är 150 miljoner kilometer mellan jorden och solen och det tar cirka åtta minuter för ljuset från solen att nå oss. Vår sol kommer att lysa i åtminstone fem miljarder år till.

MERKURIUS -Planeten som är närmast solen. -Något större än vår måne. - Har nästan ingen atmosfär. -Temperaturen kan variera mellan -150 C och 400 C mellan natt och dag. -Fotograferades första gången 1974 av den amerikanska rymdsonden Mariner 10. -Ytan består av kratrar, ringberg och slätter.

VENUS -Kallas också morgonstjärnan eller aftonstjärnan. -Efter solen och månen är Venus det ljusstarkaste objektet på himlen. -Venus är nästan lika stor som Jorden. -Atmosfären är mycket tjockare än jordens och består mest av koldioxid (96,5%), men även av kväve (3,5%) och lite svavelsyra. -Venus är den hetaste planeten, ytan kan nå över 500 C.

JORDEN = TELLUS - 4,6 miljarder år gammal. -Runt Jorden finns ett tunt lager med luft som kallas atmosfären. Den stäcker sig ungefär 10 mil ovanför Jordens yta. -Snurrar ett varv runt sin egen axel på ett dygn. -Det tar drygt ett år (365,24 dygn) för Jorden att färdas runt solen. -De olika årstiderna uppkommer pgajordens rörelse runt solen samt jordaxelns lutning.

MARS -Den planeten som liknar Jorden mest på ytan. -Den är mycket mindre än Jorden och atmosfären är mycket tunnare och består mest av koldioxid. - Det är större temperaturskillnader än på Jorden pgaden tunna atmosfären. -Mars har en lutande axel, vilket gör att den har årstider. -Man har letat efter spår av vatten på Mars, vilket skulle kunna vara en förutsättning för att liv har existerat. - NASA har som mål att placera människor på Mars år 2030.

JÄTTEPLANETERNA - Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. -Saknar fast yta, finns alltså ingen tydlig gräns mellan planeten och dess atmosfär. - Roterar snabbt. -Har många månar. -Omges av ringar bestående av klippblock, sten, isbollar och grus som rör sig i banor runt planeterna. -Saturnus ringar upptäcktes på 1600-talet av den italienske vetenskapsmannen Galileo Galilei. - Övriga planeters ringar har upptäckts på senare år.

JUPITER -Den största planeten, 300 gånger större än Jorden, väger mer än dubbelt så mycket som alla andra planeter tillsammans. -Man har hittat 63 månar runt Jupiter, de största heter Ganymedes(största månen i solsystemet), Io(den enda månen med aktiva vulkaner), Europa (med ett tjockt istäcke och kanske flytande vatten) och Callisto.

- Näst största planeten. - Mest känd för sina fantastiska ringar. SATURNUS -Man har hittat 46 månar runt Saturnus. Den största månen heter Titan och är den enda måne vi känner till med egen atmosfär. 2005 landade rymdfarkosten Cassini/Huygens på Titan efter sju års resa. - Den randiga ytan är kraftiga stormar med hastigheter på flera hundra meter per sekund.

-Upptäcktes på 1700-talet, innan dess trodde man att det var en svag stjärna. - Den tredje största planeten. -Planetens axel lutar 98 grader jämfört med Jordens 23 grader, vilket gör att den verkar rulla fram i sin bana runt solen. -Man har hittat 27 månar, där den största är Titania. URANUS

NEPTUNUS -Metangas i atmosfären ger den blågröna färgen. -Upptäckts 1846 efter man kommit fram till att Uranus bana inte stämde. -Man känner till 13 månar runt Neptunus, den största heter Triton.

-I utkanten av solsystemet finns Pluto som upptäcktes 1930. -Pluto har en måne som heter Charon som upptäcktes 1978. -Man räknade tidigare Pluto som den nionde planeten. -Sedan man upptäckt flera småplaneter bortanför Pluto (Sednaupptäcktes 2003) beslutade man 2006 att inte längre räkna Pluto som en planet. DVÄRGPLANETER

Kometer -En komet rör sig i en långsträckt ovalformad bana runt solen. -Består till största delen av is och grus. -När kometen närmar sig solen smälter isen och vattnet förångas. På så sätt skapas kometens typiska svans som alltid är vänd från solen. -Den mest känna kometen är Halleyskomet.

Asteroider och meteoroider -Småplaneter kallas asteroider, som ibland kan komma ganska nära Jorden. Flest asteroider rör sig i banor runt solen mellan Mars och Jupiter. -En asteroid som är mindre än 100 km tvärs över kallas meteoroid så länge den färdas runt solen.

Meteorer och meteoriter -När ett gruskorn, en sten eller ett stort klippblock faller ner genom Jordens atmosfär uppkommer en meteor, som vi i dagligt tal kallar för ett stjärnfall. -En meteorit är en meteor som faller ner på jordytan. Den kan då åstadkomma stora kratrar. -Många forskare tror att det var en jättemeteorit som för 65 miljoner år sedan utplånade dinosaurierna på Jorden. Enorma mängder damm revs upp ur den jättelika krater som bildades och förmörkade himlen i flera månader så att inte solstrålningen nådde jordytan.